Med språket som hjälp

Transkript

1 Med språket som hjälp Ett gott språk är lika med ett jobb. I alla fall är det en del av den sanning som råder på arbetsmarknaden. Med hjälp av språkstöd ska nyanlända öka sina chanser att få en anställning. Så här har det gått hittills i projektet Kompetens för alla. Kompetens för alla har nu pågått sedan januari Det är ett projekt som är delfinansierat av Europeiska socialfonden och drivs i samverkan mellan Piteå kommun, Arvidsjaur kommun, Älvsbyn kommun och Arbetsförmedlingen. Utvärderare av hela projektet är European Minds, som också är avsändare av den här texten. Som en del i uppdraget ingår bland annat att sammanställa och rapportera om olika aktiviteter som genomförs i projektet Kompetens för alla. För att kunna berätta om uppdraget och återföra erfarenheter till projektet och deltagarna används en sådan här form av artikel för att kunna läsas av en bredare skara intresserade. Den här texten koncentrerar sig på det språkstöd som är en av insatserna som ingår i projektet. Många nyanlända Syftet med Kompetens för alla är att underlätta för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att hitta ett arbete. Slutmålet är att deltagarna ska bli självförsörjande och få en anställning. De flesta av deltagarna i projektet har någon form av funktionsnedsättning, vilket är en grupp som generellt sett har det extra svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Men många av deltagarna består också av nyanlända personer, vilket är ytterligare en grupp som har det extra kämpigt att hitta jobb. Ett stort hinder för dessa kan vara bristande kunskaper i det svenska språket. Därför finns också språkstödjare i projektet som ska hjälpa deltagarna att utveckla sina språkliga förmågor.

2 Mer komplicerat Projektet matchar in deltagarna mot arbetsmarknaden i syfte att få jobb eller praktikplats. När deltagarna väntar på att bli matchade eller är ute på ett arbete eller praktik finns språkstödjarna där för att stötta dem. Språket är ofta ännu mer komplicerat på en arbetsplats än vad det är i vardagen, som om du till exempelvis bara går och handlar eller hämtar barnen på förskolan. Ibland används uttryck på en arbetsplats som kanske bara förekommer just där, säger Nina Forsell som arbetat som språkstödjare i Piteå under projekttidens första hälft. När du tröstar ett barn Hon har bland andra hjälpt en kvinna från Syrien som genomfört praktik på en förskola. Arbetet som språkstödjare går ut på att stötta personen i språket så att denna klarar sig på arbetsplatsen. På en förskola kan det till exempel handla om vad man säger och hur man säger när man tröstar ett barn, eller hur man uttrycker sig när man vill att ett barn ska komma till en. Nina Forsell berättar att varje deltagare får individuell coaching. Språkstödjare och deltagare träffas ett par gånger i veckan. Oftast möts de på deltagarens praktik- eller arbetsplats. Deltagarna kan till en början oftast bara väldigt grundläggande svenska från de SFI-lektioner som de deltagit i. Då kan det handla om att de bara kan säga några ord. Därför är det bra att vara på plats så att de kan visa vilka situationer som uppstår på deras arbets- eller praktikplatser i deras vardag. Utifrån mina besök förstår jag mer vad de behöver utveckla. Därifrån går jag vidare och hjälper dem med stöttning och att bygga meningar istället för bara ord, som har att göra med de situationer som de befinner sig i under en arbetsdag. Avgörande skillnad Att vara ute på arbetsplatserna hjälper också språkstödjarna att förstå hur olika samtal kan te sig. Ett exempel är när man som vuxen till exempel behöver ropa på ett barn på en förskola, då betoningen kan vara väldigt viktig. I stället för att bara säga kom, så behöver man kanske säga kom, så sätter vi oss här och även ha rätt tonläge i det. Det är ytterligare en utmaning när man inte kan språket. Det handlar inte bara om att kunna fraser utan att även kunna uttrycka dem på rätt sätt. Det kan vara en avgörande skillnad för om ett barn förstår vad du säger eller inte. Våga mera Lika viktigt som att lära ut språket är det att peppa de nyanlända. Det är inte ovanligt att deltagarna är rädda för att fråga sina medarbetare på sin praktikplats om hjälp när de inte förstår svenskan. Utvecklingen kommer att gå ännu snabbare om de vågar fråga på sina arbetsplatser om hur man säger olika saker. Att peppa dem att våga är därför en mycket viktig uppgift. Vi diskuterar vidare mycket om vilka metoder de kan använda för att våga fråga, och om hur de gör om de

3 inte förstår. Hur ställer man till exempel ytterligare en fråga utan att känna att man behöver skämmas? Någon de kan vända sig till Nina Forsell förklarar att språkstödjarnas funktion i projektet är mycket viktig och nödvändig. Den har en större roll än vad en icke insatt person kanske kan tro. Som nyanländ kan du känna dig väldigt osäker och har även kulturskillnader att brottas med. Som språkstödjare får man en annan relation till deltagarna än den de har till sina medarbetare. Vi blir någon de kan vända sig till och fråga om saker som de annars inte har mod att fråga om, med rädslan att göra bort sig på sin nya arbetsplatser. Två av tre Det finns inte några speciella mätmål att utvärdera resultaten av språkstödjarnas arbete kring, förklarar Nina Forsell. Men en mycket konkret siffra är att hela två av tre deltagare som hon har arbetat med har fått en anställning. Den tredje personen gjorde ett aktivt val att studera istället för att söka jobb. Det går att anta att deltagarnas språkutveckling har haft betydelse för deras lycka på arbetsmarknaden. Extra mycket tid Nina Forsell tycker vidare att projektet har avlöpt mycket väl. Men det finns förbättringspunkter. I en optimal värld behöver handledarna ute på arbetsplatserna ännu mer tid på sig att ta emot deltagare. De har ju sitt vanliga jobb att sköta också, och det finns inga resurser avsatta för mer tid till handledarna. De får heller ingen extra ersättning ekonomiskt för att vara handledare. De behöver också tid för att kunna ta emot en utbildning om vad man ska tänka på när man tar emot en person som ska språkinläras, säger Nina Forsell och förklarar att det finns en del att tänka på vid en sådan situation. Utbildningspaket Nina Forsell har själv varit ute och gett några snabba tips till handledarna. Det har då handlat om alltifrån att det är bra att förbereda sammanställningar av arbetsuppgifter med hjälp av bilder till att skala bort onödiga ord och använda sig av korta meningar till hur man bygger en relation så att båda sidor vågar att vara öppna med varandra. Nina Forsell tror vidare att det kan behövas ett utbildningspaket för handledarna. Det är inte säkert att det ska språkstödjaren som ska göra det. Utan det kan krävas ett större paket med kultur, seder och hur språkinlärning går till. Men i alla fall så är handledarnas roller ute på arbetsplatserna mycket betydelsefulla.

4 Dialog mycket viktigt Nina Forsell betonar också vikten av att utgå ifrån varje individs behov. - A och o med inlärning är att deltagarna hittar motivation. När det sker blir det en mycket trevlig resa för alla parter. Brinnet kommer ofta utifrån att deltagaren och språkstödjaren för en dialog med varandra och utvecklar språket utifrån varje individs kunskapsnivå. Lars Häggström arbetar också som språkstödjare i Kompetens för alla, men i Arvidsjaur. Han håller helt och hållet med Nina Forsell på den punkten. Han gör själv inga besök ute på arbetsplatserna. Istället får deltagarna komma till honom och delta i språklektioner. Både individuellt och i grupp. Utslaget per person handlar det om cirka tre till sex timmar per vecka. Jag för också en dialogpedagogik, vilket innebär att vi samtalar väldigt mycket. Det är ingen hos mig som sitter tyst, inte en enda minut. Det är inga konstigheter, utan ska man lära en person ett nytt språk så måste man basera det på en dialog, inte på en massa tysta övningar. Språk är kommunikation, säger han och förklarar att flera av deltagarna tidigare har gått på SFI. De säger att jag ger dem mer talutrymme än vad de har fått där. Jag ska inte uttala mig så mycket om SFI, då jag inte har inblick i hur de arbetar. Men jag har fått goda vitsord när det gäller att vi arbetar mycket muntligt. Delar in i nivåer Samtalen kan utgå ifrån grammatiska övningar, litterära texter eller nyheter. Vad gäller det sistnämnda använder de sig bland annat av SVT Play som inspiration till diskussioner. Lars Häggström ger även varje elev en daglig undervisningsplan, som hen ska följa och arbeta utifrån. Även dagar då det inte är tid avsatt för lektioner. Deltagarna får med sig läxor hem som de ska redovisa för Lars Häggström. Han berättar vidare att han delar in individerna i olika grupper beroende på kunskaper. Det är ett brett spektrum av personer och förkunskaper. Alltifrån akademiker till analfabeter. Min bestämda uppfattning är att man inte kan blanda alla dessa personer och därför behöver jag nivågruppera. Annars blir alla lidande. Visar visuellt Lars Häggström håller sina språklektioner i en konferenslokal, där han bland annat har tillgång till en bildkanon. Han brukar använda den för att visa saker med. Till exempel tar han internet till sin hjälp. Ibland kan vi stöta på ord som jag inte kan förklara. Då kan jag gå ut på Google och visa en bild istället. En bild säger mer än tusen ord, är det visst någon som har påstått.

5 Läromedelsbank Lars Häggström är i dag 65 år och har ett långt arbetsliv bakom sig. Han har tidigare arbetat som lärare i många år, vilket innebär att han har mycket erfarenhet när det kommer till litteratur som fungerar att använda sig av i språkundervisningen. Han reflekterar över det och ger sedan förslag på förbättringspunkter. Det borde kunna byggas upp en läromedelsbank som språkstödjare kan använda sig av. Mycket av den litteratur som finns är undermålig, då det bara är uppgifter som man ska sitta tyst och fylla i. Jag vill ha enklare och svårare texter som vi kan samtala kring. Jag har lärt mig att leta upp det jag behöver från alla möjliga ställen med tanke på min lärarbakgrund. Men här finns det mer att göra och jobba med. Det skulle nog särskilt vara bra för andra språkstödjare som inte har den bakgrund som jag har. Strukturerad undervisning Lars Häggström har bland annat använt sig av företaget Lättlästs produkter, som bland annat har versioner av böcker som Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och En man som heter Ove, vilket verkar vara uppskattade inslag i undervisningen. Han tycker vidare att det är viktig att ge deltagarna en struktur att följa. Lars Häggström förklarar att han uppfyller detta med sin dagliga plan. Men han föreslår att en sådan struktur skulle kunna vara gemensam för fler språkstödjare att arbeta med, som ger trygghet både för deltagarna och språkstödjaren. I hans plan finns bland annat vilka tider deltagarna har lektioner, vad de ska arbeta med olika dagar och vad de ska öva på när de inte är på hans undervisning. Lokalen viktig Ytterligare en utvecklingsmöjlighet i projektet kan vara att hämta in fler språkstödjare, tror Lars Häggström. Han har haft ett tiotal deltagare hos sig sedan projekttidens start. Men han upplever att det är kö och att Arbetsförmedlingen inte har några problem att slussa in ännu fler nyanlända om det finns tillgång till fler språkstödjare. Ytterligare en punkt som är viktig är att ha tillgång till en bra och trivsam lokal. Den ska vara utrustad som ett klassrum med bänkar, tavlor man kan rita på, dator och bildkanon. Jag vill även att jag som undervisare ska kunna stå längst fram så att alla kan se mig agera. När det gäller språk så är det inte bara ord det handlar om, utan lika mycket om kroppsspråket. Därför är det viktigt att de ser mig, så att de även ser hur jag betonar eller använder kroppen när jag talar. Nya riktlinjer I Piteå har nu Nina Forsell gått vidare till en annan tjänst. Nu arbetar istället Ingela Sandström som språkstödjare där. I hennes uppdrag ingår även att ha ett övergripande ansvar för arbetet i Kompetens för alla när det gäller språkstödet. Tillsammans med projektet Lärande rekrytering, där språkstöd också ingår, har de tagit fram en hel del nya

6 riktlinjer. De har bland annat tittat på vad som har saknats i språkstödet och vad som går att förbättra. För att kunna ta ett kliv i utvecklingen är det till exempel viktigt att förtydliga vad språkstöd egentligen är. Språket har historiskt handlat mycket om grammatik. Men det är så mycket mer än så, säger Ingela Sandström. Nu har de definierat språkstödet i yrkesrelaterat språk, kroppsspråk, socialt språk, kulturellt språk och grammatiskt språk. Något som aldrig tydliggjorts inom ramen för projektet tidigare. Det skiljer sig hur vi pratar på ett arbete, med vänner och i olika kulturer. Det gäller att förstå att det förhåller sig så och att vi använder språket på olika sätt i olika sammanhang. Det är något vi måste ha med oss in i språkstödet och lära ut. Det kan till exempel handla om hur man pratar på fikarasten likaväl som hur man pratar när man ringer till ett företag för att söka jobb. Nu kommer vi att arbeta med de här fem områdena i det mesta vi gör. Handledarna mer involverade Ingela Sandström förklarar att det ofta anses som att det bara är individens ansvar att lära sig ett nytt språk. Men omgivningen och förutsättningarna har en avgörande betydelse, menar hon. Därför kommer till exempel även personer ute på arbetsplatser och praktikplatser att involveras i arbetet i högre grad än tidigare. Ett exempel på det är att handledarna ska genomgå en utbildning som förbereder dem att ta emot en deltagare. Något som Nina Forsell då haft som en utvecklingspunkt för projektets framtid. Förtydligande av arbetsuppgifter Vidare kommer Ingela Sandström att tillsammans med arbetsgivarna att definiera vad som ska ingå i arbetsuppgifterna, vid exempelvis en praktik. Om man till exempel ska städa. Vad ingår i det? Ska toan städas? Ska handfaten städas? Ska det bytas papper?, säger Ingela Sandström och förklarar: Det gör vi för att skapa trygghet för både handledarna och deltagarna. Ingen tycker det är trevligt med missförstånd och att man ska behöva fråga och svara en massa gånger under en dag på vad som ska utföras och inte. Arbetsuppgifterna ska läras ut på flera olika sätt; genom att berätta och visa för deltagaren, men även genom skriftlig information. Därefter ska deltagaren själv kunna återge informationen till handledaren. Det är viktigt för inlärningsprocessen eftersom vi alla har olika inlärningsstilar. Några lär sig bäst genom att läsa information och andra lär sig bäst genom att själv prova på. Tips och råd Ingela Sandström förklarar att det finns en utbredd rädsla i samhället att prata med personer som är dåliga på svenska. Inte bara hos företag utan även hos myndigheter. I samband med att metodiken nu ska

7 utvecklas har de även tagit fram ett material att lämna till arbetsplatser som är aktuella för att ta emot nyanlända. Syftet är att ge en djupare förståelse för hur det är att inte ha svenska språket som modersmål och vilka utmaningar man ställs inför på en ny arbetsplats. Bara att komma till ett nytt ställe innebär nya system, rutiner och arbetssätt. Att dessutom lära sig allt det på ett helt nytt språk. Det kan vara tufft. I det material som vi lämnar ut finns tips och råd på vad man kan tänka på som arbetsgivare. Vidare kommer språkstödet även att utgå ifrån Europarådets språknivåskala för att förbättra förutsättningarna ytterligare för deltagarna. Den visar vilken kunskapsnivå deltagaren har. Något som inte minst är viktigt för handledaren och för att öka medvetenheten hos denna. En person kan till exempel prata bra, men inte skriva. Eller tvärtom. Och det är viktigt att veta för deltagare, handledare och språkstödjare för att kunna jobba med språkutveckling på rätt sätt. Om Kompetens för alla - Ska underlätta för personer med funktionsnedsättning och nyanlända invandrare att komma in på arbetsmarknaden. - Stödjer såväl projektdeltagarna som arbetsgivare och samverkar med ett flertal aktörer för att nå resultat. - Projektet är delfinansierat av Europeiska socialfonden och drivs i samverkan mellan Piteå kommun, Arvidsjaurs kommun, Älvsbyns kommun och Arbetsförmedlingen.