Lä sä och skrivä frä n bo rjän
|
|
- Elsa Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lä sä och skrivä frä n bo rjän Introduktion Att lära sig läsa och skriva kan betraktas som en grundläggande rättighet som alla människor bör få möjlighet till. Grundläggande litteracitet för elever i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (i fortsättningen sfi) och kommunal vuxenutbildning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå (i fortsättningen sva på grundläggande nivå) innebär tillgång till viktiga länkar i det svenska samhället. Genom språk kan man uttrycka sina idéer och tankar och skrift är av stor betydelse för att man ska kunna fungera som en oberoende medborgare i det nya landet. För den som ska börja det mödosamma arbetet med att lära sig läsa och skriva för första gången som vuxen är det värdefullt om lärandet bygger vidare på tidigare kunskaper och färdigheter och om undervisningen ligger nära de egna vardagsbehoven. Det underlättar även om skriftspråksutvecklingen bygger på talet, det vill säga att det man börjar med att läsa och skriva är något man redan behärskar i tal. Man kan säga att talet leder språkutvecklingen och att skriftspråksutvecklingen kommer efter. Eftersom dessa elever samtidigt kanske just har börjat lära sig svenska är det värdefullt om stöd kan ges via språk de tidigare kan. Annars är det viktigt att tänka på att själva språkinlärningen, att lära sig svenska, bör börja med tal så att det man läser och skriver är sådant man redan behärskar i tal. Att utveckla förmågan att läsa och skriva och att utveckla möjligheter för goda studieresultat hos elever i sfi och sva på grundläggande nivå kräver kognitivt krävande undervisning där eleven ges möjlighet att tänka kreativt, arbeta undersökande, använda information i nya sammanhang, bygga upp kunskap genom utvecklande samtal och framförallt att få stöttning. Stöttning utformas dels genom planering och dels genom interaktion i klassrummet (Gibbons, 2010:39). Om läraren på förhand vet vilka utmaningar andraspråkselever kan möta i undervisningen, är det lättare att anpassa och stödja samt planera undervisningen på ett bra sätt. I boken Den skrivande människan (Larsson, 1995: 105) skriver Kent Larsson som är professor i svenska, om språkets betydelse för individens utveckling: Språkandet är en skapande process där individ och värld möts. Språkförmågan existerar just i och genom användning, den kan inte skiljas från handlandet, kunskapen, förståelsen och jaget. Tvärtom: den bestämmer dem, ty vi lever i språket. Språkförmågan är inte ett instrument eller ett redskap som står till viljans, jagets eller medvetandets förfogande. Den är villkoret och formatet för mänsklig förståelse. Språket konstituerar oss och vårt vetande. Det är i språkandet kunskapen blir till. I detta citat betonas den stora betydelsen som språk har för varje individ och språkanvändningens nära koppling till kunskap. För att läraren ska kunna stödja utvecklandet av svenska behöver varje individ mötas med empati och ödmjukhet. Här är det viktigt att 1
2 eleverna betraktas som vuxna människor med kunskaper och färdigheter. De behöver också bemötas med stor respekt och en positiv attityd genom en undervisning där de känner att de är delaktiga i planeringen och kan påverka vad som sker. Inför den allra första skriftspråksundervisningen, det vill säga undervisning i läsning och skrivning för elever som inte tidigare har haft möjlighet att lära sig läsa och skriva eller som bara haft begränsade möjligheter till det, är det bra att först genomföra en kartläggning av den enskilda elevens tidigare kunskaper och erfarenheter. Detta ger viktig information till läraren och andra inblandade personer i skolan som t.ex. modersmålslärare, studiehandläggare eller SYV, för att möjliggöra en undervisningsplanering som bygger på det eleven tidigare kan. Kartläggning Alla vuxna nyanlända elever oavsett skolbakgrund har olika slags kunskaper och bär på många livsviktiga erfarenheter. Detta gäller naturligtvis även de som har haft begränsade möjligheter att lära sig läsa och skriva. Enligt skollagen ska läraren få en del information om eleven via SYV innan denne ska börja läsa sfi eller sva på grundläggande nivå. När läraren har tagit del av den kan planeringen av kartläggningen börja, med utgångspunkt i detta, med utgångspunkt i relevanta frågor att ställa till eleven. Det är betydelsefullt att kartläggningen genomförs på elevens modersmål eller något språk eleven kan bra. Därför är det många gånger nödvändigt att använda tolk eller någon annan person som kan hjälpa till. Det kan då handla om exempelvis modersmålslärare, studiehandledare eller någon annan som behärskar ett språk eleven kan. I sådana fall är det viktigt att läraren förklarar för övriga inblandade personer vikten av att kartlägga även sådana färdigheter som inte är direkt bundna till skolan. I många länder även i Sverige förknippas intelligens och kunnande med att ha gått i skola och med att kunna läsa och skriva. Eleven kan själv ha med sig en uppfattning om att han eller hon inte kan någonting på grund av bristande skolgång. Det är inte bara i Sverige utan på många håll i världen som kort skolutbildning kan leda till stigmatisering och att den enskildes förmågor nedvärderas. Båda läraren och den som tolkar behöver därför lägga sig vinn om att inte förutsätta låg kunskapsnivå hos eleven utan komma ihåg att detta att man inte kan läsa och skriva kan ha många orsaker, som exempelvis ekonomiska, kulturella eller sociala. Eleven kan även ha upplevt negativa händelser relaterade till skola, som exempelvis att ha blivit slagen, förnedrad eller behandlad som mindre värd. Därför är det viktigt att fokus i kartläggningen ligger på sådan kunskap som individen har lärt sig utanför skola och formell undervisning. Denna inventering och avstämning av elevernas kunskaper och behov ger samtidigt en möjlighet att skapa en god relation mellan lärare och elev. För vissa nyanlända kan det vara jobbigt att besvara frågor om sig själva och vissa kan vara rädda att svaren ska användas av myndigheter eller andra personer i det tidigare hemlandet och därför är det viktigt att kartläggningen inte uppfattas som förhör och att läraren talar om varför den genomförs och hur informationen ska användas. 2
3 Det är alltså bra om varje individ kan kartläggas enskilt och om läraren kan avsätta den tid som det behövs för varje elev. Information kan även inhämtas under en längre tid i samband med undervisningen men enskilda intervjuer underlättar. Samtidigt bör läraren vara medveten om att även om man har genomfört en noggrann kartläggningsintervju kommer ytterligare information att komma fram i efterhand genom att eleven exempelvis berättar om händelser och upplevelser. På så sätt kan man säga att kartläggningen fortsätter under hela studietiden och att kompletterande information kommer fram allteftersom. Vid den inledande kartläggningen är det bra att försöka få så bred överblick över elevens tidigare kunskap och erfarenheter som möjligt. När det gäller sådant som har betydelse för skriftspråksutveckling är tre viktiga fokusområden språk, kunskap och lärande (för en utveckling av på vilket sätt dessa områden har betydelse se kunskapsöversikten). För många är detta med att lära sig läsa och skriva förknippat med skola och skolundervisning och just den typen av undervisning kanske inte eleven har deltagit i. Eleven kan däremot, ha använt skrift exempelvis i religiösa eller ekonomiska sammanhang, som vid inköp och försäljning och därför bör kartläggningsfrågorna innehålla frågor som inte direkt är kopplade till skola och formell undervisning. Förslag på sådana frågor finns här. Modersmål Den första utvecklingen av läs- och skrivförmåga hos elever på sfi eller sva på grundläggande nivå sker lättast på ett språk eleven tidigare behärskar. Detta innebär att det är betydligt lättare att börja med läs- och skrivinlärningen på elevens modersmål eller ett annat språk eleven kan bra. Detta är ofta svårt att arrangera av olika skäl men när möjlighet finns är det ett sätt att underlätta arbetet. Det är helt enkelt lättare att lära sig något nytt på ett språk man redan behärskar, det vill säga att lära sig läsa och skriva på ett språk man kan tala. Många gånger betraktas frågan om någons modersmål förenklat, så att alla som kommer från ett visst område förutsätts ha samma modersmål. I själva verket är det på många håll i världen, liksom i Sverige, så att många använder flera olika språk, kanske dagligen och kanske samtidigt så att man växlar mellan att använda olika språk och dialekter. Därför kan man i kartläggningen av elevens modersmål behöva fråga följdfrågor för att skapa sig en bild av elevens språkliga färdigheter. I många fall finns det inte möjlighet att hitta kompetenta lärare som kan undervisa i läsning och skrivning på språk som eleven behärskar och det kan ibland uppstå praktiska svårigheter om vissa elevgrupper kan erbjudas skriftspråksundervisning på ett tidigare språk medan andra blir hänvisade till att det sker på svenska. När möjlighet finns att erbjuda tidig skriftspråksundervisning på elevens tidigare språk behöver man också ta ställning till vilket skriftspråk detta ska ske på. För den som inte kan läsa och skriva alls tar det mycket kraft att lära sig att först läsa och skriva med exempelvis arabisk skrift och sedan på svenska. En lösning då kan vara att den tidiga skriftspråksundervisningen sker på svenska men med stöd via något språk som eleven kan. En arabisktalande lärare kan stödja skriftspråksutvecklingen 3
4 på svenska genom att förklara på arabiska vilket underlättar elevens förståelse. I sådana fall kan modersmålsläraren och läraren i sfi eller sva på grundläggande nivå samarbeta med varandra. På så sätt kan lärarna använda sig av varandras kompetens vad gäller olika aspekter av elevernas läs- och skrivinlärning genom att formativt följa upp utvecklingen. (För mer information om användning av modersmål se text X.) Att börja från första början För den elev som ska börja från allra första början, det vill säga som ännu inte kan läsa och skriva alls, eller nästan inte alls, är det viktigt att läraren tänker på att utgå från det eleven kan och att börja med sådant som ligger nära elevens vardagliga behov. Då är det vettigt att börja med att stötta eleven med att skriva det egna namnet. Det egna namnet är något eleven tidigare kan och att kunna skriva det är något som en vuxen person i Sverige har omedelbar användning av. Exempelvis behöver alla nyanlända elever skriva under olika sorters dokument vid olika tillfällen. Det gäller vid mottagande av besked från Migrationsverket, hämtning av postpaket, ledighetsansökan för barn i skolan, signering av hyreskontrakt, inköp av telefonabonnemang, utlämning av pass och körkort, och mycket annat. Därför är det viktigt att eleven kan skriva sitt namn och efternamn inte bara för att det ska vara juridiskt rätt utan även känslomässigt korrekt. Man kan säga att den vuxne behöver kunna skriva sitt namn och sin adress innan han eller hon har lärt sig läsa och skriva. Läraren kan visa den enskilde eleven hur namnet skrivs genom att skriva före. Det är då relevant att direkt använda stor bokstav (versal) först och små bokstäver sedan (gemena), eftersom det är så namn skrivs enligt normen. Visserligen brukar de flesta som börjar skriva tycka att de stora bokstäverna är enklare att forma men eftersom det ger ett barnsligt intryck att skriva med enbart stora bokstäver kan det vara vettigt att direkt lägga kraften på att kunna skriva det egna namnet enligt normen, alltså med små bokstäver förutom den första. För den som är ovan vid att hantera penna är det enklare att börja med tangentbord på datorn, surfplattan eller mobiltelefonen. När läraren har visat hur man gör kan eleven själv skriva sitt namn upprepade gånger, först förnamn och därefter hela namnet. För handskrivning behöver läraren vara observant på huruvida eleven är van vid att hantera penna eller inte. Läraren behöver också tänka noga på hur bokstäverna skrivs eftersom det har betydelse både för hur lätt eleven får för att forma dem och för hur lätt det sedan går att läsa det skrivna. Vissa elever kan behöva hjälp med pennfattning och med att hantera pennan. För de som inte tidigare har skrivit tar det vanligtvis mycket lång tid och kräver mycket övning för att lära sig forma bokstäver för hand på ett sätt som fungerar väl. Därför är tangentbord att föredra för själva skriftspråksutvecklingen, det vill säga att lära sig läsa och skriva, och handstilsträningen kan då komma i andra hand. För vissa elever kan det ta många månader att lära sig forma sitt namn med penna och då kan själva skriftspråksutvecklingen gå vidare under tiden med hjälp av läsning och tangentbordsskrivande. Ett sätt att underlätta handstilsträningen är att använda kopiering. Läraren skriver då det som eleven ska träna på, exempelvis det egna namnet eller den egna adressen, tydligt med tunn, 4
5 svart filtpenna. Eleven lägger det skrivna under sitt eget papper så att det syns igenom och skriver genom att kopiera. Detta ger ofta ett bättre resultat och fungerar därför motiverande. Efter det egna namnet kan det vara relevant att skriva sådant som man talat om i undervisningen. Ofta har man lärt sig att tala om sig själv och det kan då vara lämpligt att eleven får stöd att skriva en presentation av sig själv. Den egna adressen är viktig att kunna skriva och eftersom den ofta innehåller ord som är svåra både att uttala och skriva kan läraren stötta eleven genom att förse eleven med en lapp med adressen nedskriven under tiden som eleven övar att själv skriva den. Den färdigskrivna lappen kan eleven ha med sig i handväska eller plånbok och på så sätt ta stöd av den i vardagssituationer där den egna adressen efterfrågas. Detta blir då en hjälp för eleven att använda sig av skrift i vardagssituationer innan han eller hon själv kan läsa och skriva i egentlig mening, vilket stärker motivationen och underlättar det fortsatta arbetet. I samband med detta arbete behöver eleven lära sig de enskilda bokstäver som ingår och när det gäller handstilen behöver de flesta elever öva på en bokstav i taget. Denna träning bör då vara direkt knuten till vardagliga behov och tidigare kunskaper. Lämpligt är därför att eleven börjar med att öva de bokstäver som ingår i det egna namnet, och därför exempelvis i den egna adressen. På så vis får bokstavsträningen en funktion redan från början och kopplas direkt till tidigare kunskaper och bokstavsträningen sker för varje elev utifrån egna behov. För den som har speciellt svårt att hantera pennan kan det underlätta att öva med exempelvis pensel, krita eller tuschpenna men då är det viktigt att läraren är uppmärksam så att eleven inte upplever arbetet som riktat till barn. Då kan istället användande av tangentbord vara mer relevant och skrivandet för hand kanske får begränsas till det egna namnet. Referenser Larsson, Kent (1995) Den skrivande människan. Lund: Studentlitteratur Gibbons, Pauline (2010) Stärk språket, stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. 5
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merNätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan
Nätverksträff 2016-05-12 Nyanlända elever i grundskolan josefin.nilsson@ 019-21 28 74 Syftet med nätverksträffen är att: Höja vår förståelse för och kunskap om vårt uppdrag Delge varandra information och
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merNyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merTid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merNyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21
Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala 7 januari 2018 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser
Läs merIntroduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara
Läs merNihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat
Läs merInformation till dig som vill veta mer om SFI -
Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merHandlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola
Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ
Läs merKurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Läs merSPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR
SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR ANNA WINLUND, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET) Innehåll Presentation av Pauline
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merLärarhandledning Josefs födelsedag
Lärarhandledning Josefs födelsedag Illustration: Siri Ahmed Backström VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien riktar
Läs merDel 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna
Läs merStudiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Läs merNyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se
Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser
Läs merKartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling
Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår
Läs merCentrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt
Läs merKursplan för utbildning i svenska för invandrare
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
Läs merPlan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i svenska för invandrare i Härryda kommun. Skolinspektionen. Beslut
Beslut Härryda kommun utbildning@harryda.se Rektor Ingrid Källström ingrid.kallstrom@harryda.se 2018-01-15 Dnr 400-2016:6995 Beslut efter kvalitetsgranskning av undervisningen i svenska för invandrare
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick
Läs merNyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Läs merOm nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Välkomsten är en mottagningsenhet för nyanlända grundskoleelever i Vänersborgs kommun. Här startar de sin skolgång i svensk skola och mottagandet sker kontinuerligt under terminstid.
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; SKOLFS 2017:91 Utkom från trycket den 21 november 2017 beslutade
Läs merAnsökan till Pedagogpriset. Bakgrund
Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i svenska för invandrare i Södertälje kommun. Skolinspektionen. Beslut
Beslut sodertalliepsodertalie.se 2018-02-05 achilles.french@sodertalie.se Dnr 400-2016:6995 Beslut efter kvalitetsgranskning av undervisningen i svenska för invandrare i Södertälje kommun 2 (6) Inledning
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merBeslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i svenska för invandrare vid yrkesspåret i Linköpings kommun.
a rn j Skolinspektionen Beslut Huvudman 2017-11-30 utbildningsforvaltningen@linkoping.se Dnr 400-2016:6995 Rektor ola.nilsson@linkoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av undervisningen i svenska för
Läs merStödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet
Läs merLagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever
2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten
Läs merKartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!
Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om
Läs merDokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr
Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande
Läs merKommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Innehåll Inledning...
Läs merRiktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever
Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merFonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin
Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merHur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket
Läs merPlan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform
Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion
Läs merNyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN
Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN Nyanländas skolgång Nya bestämmelser om utbildning för nyanlända elever 2016 Det finns stora variationer gällande organisation
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden
Läs merModersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen
Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80
Läs merRIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN
Grästorps kommun Bildningsverksamheten 2014-08-21 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN SKOLAN När skolan får kännedom om att ett nyanlänt barn har flyttat till kommunen
Läs merKristianstads kommun Dnr :6995 Rektor Annika Persson
rin Skolinspektionen Beslut Kristianstads kommun 2017-12-07 kommun@kristianstad.se Dnr 400-2016:6995 Rektor Annika Persson Annika.persson@kristianstad.se Beslut efter kvalitetsgranskning av undervisningen
Läs merAtt främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff
Att främja nyanlända elevers lärande Inger Bergendorff Innehåll Vad görs på nationell nivå för att främja nyanlända elevers lärande? Hur kan ett bra mottagande se ut? Vad är studiehandledning på modersmålet?
Läs merBLOMMAN. Mål & syfte med övningen. Övningen passar för ålder. Gör så här. Att tänka på. Följ upp. Kommentar. Detta behövs
BLOMMAN Denna övning syftar till att träna självkännedom och social kompetens. Utgå från en blomma med fem kronblad. Deltagarna ska i varje kronblad skriva något om följande: - något jag ångrar - det bästa
Läs merLärarhandledning Rosa och orden
Lärarhandledning Rosa och orden Illustration: Siri Ahmed Backström VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien riktar
Läs merÅterberättande text med cirkelmodellen
Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs merHandlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs merLärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström
Lärarhandledning Illustration: Siri Ahmed Backström VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien riktar sig till elever
Läs merLärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström
Lärarhandledning Illustration: Siri Ahmed Backström VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien riktar sig till elever
Läs merBeslut. nme/ Skolinspektionen
rn i nme/ Skolinspektionen Beslut Linköpings kommun utbildningsforvaltningenplinkoping.se Rektor för SFI Astar Per H Pettersson Per.H.Petterssonplinkoping.se 2017-12-13 Dnr 400-2016:6995 Beslut efter kvalitetsgranskning
Läs merStudiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång
Senast uppdaterad 2015-08-26 1 (5) Studiehandledning Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Välkomna! Mälardalens högskolas kompetensutvecklingsinsats Nyanländas lärande mottagande,
Läs merMottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform
Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2012:13 Utkom från trycket den 13 april
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Läs merNyanlända elevers lärande
Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans
Läs merLärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever
14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända
Läs merMODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15
Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut
Läs merLärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska
1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de
Läs merLärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström
Lärarhandledning Illustration: Siri Ahmed Backström VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien riktar sig till elever
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt
Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren
Läs merLärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström
Lärarhandledning Illustration: Siri Ahmed Backström VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien riktar sig till elever
Läs merLärarhandledning Ibbe och Jossi på utflykt
Lärarhandledning Ibbe och Jossi på utflykt Illustration: Siri Ahmed Backström VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien
Läs merFlerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Läs merLiteracy tillsammans med empatidockor
Literacy tillsammans med empatidockor Vilka elever kommer till vår skola? Skolverkets projekt med avseende på språk, lärande och identitet i svenskundervisning Övergripande syfte ge lärarna kunskap, möjligheter
Läs merAtt stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning
Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning Anniqa Sandell Ring FLIN, Stockholms universitet 8 mars 2016 Utgångspunkter för presentationens innehåll Vilka
Läs merStockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik
1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet
Läs merUmeå kommun umea.kommunaumea.se Dnr :6995. Beslut
Beslut Umeå kommun 2017-11-01 umea.kommunaumea.se Dnr 400-2016:6995 Beslut efter kvalitetsgranskning av undervisningen i svenska för invandrare vid yrkesspåret i sfi-verksamheten i Umeå kommun 2 (5) Inledning
Läs merKommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
Läs merSkrift i en flerspråkig värld Barns och ungdomars utveckling av flerspråkig litteracitet
Skrift i en flerspråkig värld Barns och ungdomars utveckling av flerspråkig litteracitet Åsa Wedin Svenska som andraspråk Professor i Pedagogiskt arbete Språkfärdighet (Hansegård) Kvantitet av former,
Läs mer2018/2019. Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun
2018/2019 Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun Innehållsförteckning Integrering av nyanlända elever i Munkedals kommun... 2 1. Mottagande i och av skolan... 2 2. Introduktionssamtal...
Läs merFrågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan
UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-20 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd
Läs merVälkommen till dialogmöte för kartläggare
Välkommen till dialogmöte för kartläggare Elev Ali: En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går i skolan i
Läs merVerktyg för Individanpassad SFI
Verktyg för Individanpassad SFI Inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 januari 2011 TALARE Lunds kommun Eva Leijon Burlövs kommun Thérèse Stringer och författare Nacka kommun Viveca Schön Utbildningscentrum
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på
Läs merMobiler och mobilappar som redskap för språkutveckling
Mobiler och mobilappar som redskap för språkutveckling Linda Bradley, Göteborgs universitet Nationellt centrum för svenska som andraspråk Symposium 2018 Dagens presentation Appar ur ett pedagogiskt perspektiv
Läs merKursplanen i engelska
I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till
Läs merKreativ verkstad om kartläggning av nyanländas kunskaper. Göteborg 11 februari 2016
Kreativ verkstad om kartläggning av nyanländas kunskaper Göteborg 11 februari 2016 Syftet med att delta i kartläggningsverkstaden Varför vill du delta i verkstaden? Vad tror du att du får ut av att delta
Läs merVälkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,
Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
Läs merSamtals - och dokumentationsunderlag B Litteracitet spår B
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 2, dnr 2016:428 Samtals - och dokumentationsunderlag B Litteracitet spår B 1 Steg 2 3 Elever som läser och skriver Elevens
Läs merPedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merLärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström
Lärarhandledning Illustration: Siri Ahmed Backström VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien riktar sig till elever
Läs merStudiehandledning för vuxenutbildning
Studiehandledning för vuxenutbildning till STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET av Pauline Gibbons Meta Lindberg Attlerud och Nationellt centrum för svenska som andraspråk 2009 Kommentarer På min arbetsplats,
Läs merLärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström
Lärarhandledning Illustration: Siri Ahmed Backström VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien riktar sig till elever
Läs merFOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser
Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson 7 januari 2017 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser
Läs merKvalitetsrapport Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati
Läs merGrundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium
Göteborg 2013-09- 09 Q Franker/Irène Emanuelsson Göteborgs universitet Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium Center för skolutveckling erbjuder i samarbete
Läs mer