En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg"

Transkript

1 En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg

2 Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar och två gruppledare. Intervjuguider har utformats och följts. Vidare har skriftlig information om projektet använts, vilken har bestått av projektansökan, projektredovisning (januari oktober 2006), projektbroschyrer och nyckeltalslista ( ). Utvärderaren har även deltagit vid ett styrgruppsmöte. Utvärderingen har följt projektets upplägg med fyra arbetsområden; stödsamtal, fadderutbildning, samtalsgrupper och konsultverksamhet. Utifrån områdena har frågeställningar utformats och genom det insamlade materialet försökts besvarats. Allmänt om projektet Under projektåren 2005 och 2006 har i stort sätt målsättningen uppfyllts. De fyra arbetsområdena har fungerat bra och några har även överstigt den uppskattade målsättningen. Dock nås inte det uppsatta målet för fadderverksamheten år Fyra föreningar redovisas ha ett fungerat faddersystem medan målet var 15. Projektets upplägg har fungerat bra. Trots att de fyra arbetsområdena skiljer sig åt, känns projektet konkret och tenderar inte att bli för stort och spretigt. Den största delen av tiden har gått åt att hjälpa klienter via stödsamtal. Då detta utgör projektets huvudsyfte faller det sig mest naturligt att tyngdpunkten ligger här. Medan de andra delarna i projektet har, med projektledarens insats i början, blivit mer självgående och på så sätt har hon istället kunnat fokusera mer på klienterna. Nöjda klienter och deltagare visar också en annan positiv effekt som projektet haft. Projektledarens arbete, och som person, är mycket uppskattad. Valet av projektledaren tycks vara bra. Förutom sin kunskap och kompetens, blir projektet mer trovärdighet då projektledaren själv tillhör målgruppen. Genom egen erfarenhet ökar hennes förståelse för klienterna och deras behov. Stödsamtal Målsättningen med stödsamtalen har varit att ge råd och information till klienterna. Via projektet har klienterna getts möjlighet till hjälp i deras kontakt med olika myndigheter. Enligt projektledaren behöver målgruppen mer information om hur myndigheter fungerar. Det finns en okunskap som skapar problem i kontakten med exempelvis handläggare på försäkringskassan eller arbetsförmedlingen. Hon menar att det också beror på att invandrare är rädda för att göra bort sig och ställer därför inga frågor när de inte förstår. Klienter och handläggare pratar förbi varandra, alltså förstår inte varandra. Dels handlar det om språkbrister hos invandrarna som kan vålla bekymmer, dels kan kulturella skillnader göra att kontakten inte leder fram till något positivt. Klienterna har inte alltid kunskap om sina rättigheter och för vissa kan mötet med myndigheter vara en helt ny värld. Dessutom kan en del klienter ha alltför stora förväntningar på vad som kan göras för dem. Efterfrågad hjälp Det som främst har efterfrågats är hjälp med: personlig assistans, hemtjänst, vårdbidrag, handikappsersättning, hjälpmedel för att läsa svenska, praktik, söka arbete, lönebidrag, lägenhetsanpassning, äldreomsorg, anhörigstöd, ringa myndigheter, skriva brev till myndigheter (beskriva situationen) och kontakt med migrationsverket. 2

3 Betydelsen av stödsamtalen Projektledaren utgör en länk mellan myndighet och klient. Klienterna upplever att någon har tid att ta sig an deras problem. Hon förstår vad som behövs göras för att lösa problemen. Projektledaren kan ibland lättare se vart problemen uppstått i kommunikationen mellan myndighet och klient, vilket beror till vis del på hennes bakgrund. Dels handlar det om hur det är att leva med funktionshinder, dels hur livet påverkas av att ha invandrarbakgrund. Resultatet av stödsamtal: - Klienterna får information om rättigheter och vilka regler som gäller vid exempelvis handikappsfrågor. - Stödsamtalen blir en informationskälla som är viktig då invandrares sociala nätverk ofta inte är lika stort som svenskars. - Isolering kan till viss del brytas då klienterna kan få hjälp som anpassats efter deras behov. - Klienterna har fått förtroende för projektledaren, vilket gör att de vågar fråga efter hjälp, vilket de inte alltid vågat göra i kontakten med myndigheter. - Projektledaren utgör en förebild då hon har arbete och samtidigt tillhör målgruppen. Motivationen för att söka arbete ökar. - Några klienter har blivit hjälpta till arbete istället för att gå i förtidspension. - Projektledaren försöker delegera uppgifter till klienterna. På sätt lär de sig skaffa fram information och blir inte lika beroende av projektledarens hjälp. Klienterna anser; - Att via projektet ges information om hjälp som finns att tillgå vid funktionshinder, vilket annars kan vara svårt att få tag på. - Att om något tidigare var oklart visste de inte vart de skulle vända sig, men idag kontaktas projektet för hjälp. - Att de upplever sig trygga med projektledaren, då hon alltid är redo att hjälpa och svara på deras frågor. - Att trots tidigare kontakt med myndigheter och organisationer är det av projektledaren som de fått information. - Att projektet är viktigt då de inte kan språket så bra. - Att invandrare inte har så stort socialt nätverk som svenskar, vilket påverkar informationsmöjligheten. - Att som invandrare med funktionshinder behövs extra mycket vägledning. En klient menar att informationen som ges via projektet finns att tillgå på annat håll, men det upplevas som mycket mer osmidigt att få tag i. Det blir en tidsfråga. Det kan vara svårt att få tag på rätt myndighetsperson för att få svar på sina frågor. Dessutom uttrycker klienterna en oro över om projektet försvinner. Om det inte finns vem ska jag då fråga? Vem vänder jag mig till? Det finns en stark önskan om att projektet ska finnas kvar. Inför framtiden Ett problem för projektledaren är att en del klienter, vars ärenden är utredda, fortfarande upptar mycket av hennes tid. Istället skulle hon vilja koncentrera sitt arbete på nya klienter och deras problem. Här skulle nya rutiner kunna utvecklas för att skapa mer effektivitet så att fler klienter kunde få hjälp. 3

4 För att göra klienterna mindre beroende av projektet kan det i framtiden vara en idé att arbeta så att klienterna får ta mer ansvar i sina ärenden. Förhoppning är att de bättre skulle klara sig på egen hand, annars är risken att det upplevs som lättare att vända sig till projektledaren som sköter allt. När projektet inte längre finns är faran att en del klienter befinner sig i en lika utsatt situation som tidigare. Fadderutbildningen Målsättningen med fadderutbildningen är att nya medlemmar som utgörs av invandrare med funktionshinder ska bli vägleda in i handikappföreningar. Fadderns uppgift är att berätta och guida om verksamheten. Invandrare har ofta ingen föreningsvana och därför krävs det ett mer aktivt arbete för att de ska känna sig välkomna. Att vara delaktig i en handikappförening utgör en viktig del av att integreras i samhället. Dessutom blir invandrarna utbildade inom egenvård, alltså lär sig hur de bättre ska hantera sitt handikapp. Därför är engagemang i en handikappförening bra då den inte bara utgör en social funktion, då människor i samma situation träffas, utan kunskapen om sitt funktionshinder ökar och vad som kan göras för att underlätta i vardagen. Upplägget på fadderutbildningen Fadderutbildning har arrangerats två gånger, en under 2005 och den andra under Kursen var upplagd med tre kvällsmöten som varade några timmar varje gång. De som föreläste på utbildningen var bland annat SFI-lärare, forskare, handläggare. Bemötande vid funktionshinder diskuterades bland annat. Enligt projektledaren var responsen bra på fadderutbildningen. De som gick kursen tyckte att det var intressant och viktigt. Det är tio personer som är utbildade till faddrar. Några klarade inte kursen. Målsättningen under projektets andra år var att 15 föreningar skulle ha faddersystem, men resultatet blev endast fyra. Enligt projektledaren behöver det inte betyda att handikappföreningarna inte är intresserade, utan kan hänga samman med svårigheten att få personer att ställa upp, då arbetet ofta sker ideellt. Dessutom kan ibland inbjudan till fadderutbildningen fastna hos ordföranden och ingenting händer. Utveckling av fadderverksamheten Idag finns redan en tanke om att bjuda in faddrarna så de kan få berätta om sin verksamhet. Dessutom ingår också vidareutbildning i framtida planer. Eftersom faddrarna arbetar självständigt kommer fadderverksamheten att finnas kvar efter att projektet avslutats. Då det inte idag finns någon uppsökande verksamhet för att se hur det gått för faddrarna kanske detta skulle kunna utvecklas under det tredje projektåret. Faddrarna vill bli mer nyttjade än vad de är idag, då de gärna vill hjälpa till. På så sätt skulle kunskaperna från utbildningen komma till användning. Något annat som vore önskvärt, enligt faddrarna, är fadderträffar där erfarenheter och tips kan utbytas med varandra. En annan idé är att försöka involvera handikappföreningar genom att rikta marknadsföringen för att nå ut till fler invandrare med funktionshinder. Idag utgör projektets målgrupp en liten del av de aktiva medlemmarna i föreningarna. 4

5 Samtalsgrupper Projektet har gjort det möjligt att bryta isolering, då personer från målgruppen mötts och fått tala om sina svårigheter. Projektet har skapat en mötesplats för invandrare som lever med ett dubbelt utanförskap, då de även har ett funktionshinder. Gruppledarna som utsetts att hålla i verksamheten rapporterar till projektledaren om vad som hänt på mötena. Gruppledare och deltagare Först och främst valdes gruppledarna ut för att de har ett stort engagemang samt förmåga att leda. Projektledaren anser att det inte var svårt att välja. En del kände hon sedan tidigare, några har hon lärt känna via projektet. Gruppledarna har inte fått någon utbildning, vilket inte ansetts nödvändigt. Beroende på att samtalsgrupperna innebär att träffas för att prata om allmänna problem, det vill säga efter önskemål från deltagarna. Det har varit från cirka 35 till 40 personer som deltagit i grupperna. Dock ser det lite olika ut beroende på kommunerna, om det är en inflyttnings- eller utflyttningskommun. I Växjö har det däremot varit ungefär samma personer i grupperna. Resultatet av mötena Projektledaren har bara varit med i starten av en samtalsgrupp, därefter har gruppledarna tagit över. Projektledaren trodde att hon skulle behöva ta mer ansvar och avsätta mer tid, men det har inte behövts då gruppledarna tagit ansvar för att mötena blir av. Gruppledarna menar att det finns ett behov av samtalsgrupper. Deltagarna får tala sitt modersmål tillsammans med personer som har liknande bakgrund. Mötena är även ett stort social stöd för dessa personer som många gånger är isolerade i sina hem. Det blir ett sätt för dem att komma hemifrån. När deltagarna börjar må bättre påverkar detta även deras familj. Partnern/barnet behöver inte längre oroa sig över partnerns/förälderns hälsotillstånd. Via samtalsgrupperna kan deltagarna hjälpa varandra och tipsa om olika hjälpmedel som finns. Genom att bjuda in myndighetspersoner till mötena kan frågor besvaras. Genom träffarna, menar en gruppledare, att deltagarna byggt upp förtroende för varandra, vilket öppnar upp för diskussioner. Via mötena förstår deltagarna att de inte är ensamma om sina känslor och problem. Det är en stryka att upptäcka att de inte är ensam i världen med att känna som de gör. Enligt gruppledaren är deltagarna väldigt tacksamma för att få delta i samtalsgruppen. Det har gett dem mycket samt förbättrat deras hälsa. Ingen tvingas att tala i gruppen, utan det ska kännas tryggt. Allting måste ske i deltagarens egen takt. En gruppledare ser sig som en bro mellan kulturen från hemlandet och kulturen i Sverige, då han bott här en längre tid. Gruppledaren upplever att han gör något konkret för att deltagarna ska integreras i samhället. Gruppledaren försöker ge deltagarna kunskap och vägledning då det finns speciella regelverk vid handikapp. Utveckling av samtalsgrupperna Efter att projektet avslutats kommer antagligen deltagarna fortsätta ringa, menar en gruppledare, och fråga om saker. Förhoppningen är att gruppen ska finnas kvar eftersom det finns ett stort behov av kunskap om hur det svenska samhället fungerar. 5

6 Gruppledaren menar att många av de rättigheter som finns i Sverige inte existerar i deras hemland därför kan det vara svårt att förstå innebörden av dem. Språkförbistring ställer också till en del bekymmer och missförstånd kan uppstå. Behovet av information samt kunskap om rättigheter och regelverk är stort hos invandrare. Projektledaren hoppas att samtalsgrupperna kommer att fortsätta efter projektslutet, åtminstone några av dem. Finansieringen kan bli ett framtida problem. Idag betalar projektet för exempelvis fika. Men tanken är att grupperna ska finnas kvar. Gruppledarna menar att det är viktigt för deltagarna att det fortfarande finns möjlighet att träffas, eftersom stödet gör att de mår bättre. Konsultverksamheten Målsättningen med konsultverksamheten är att bemötandet hos myndigheter gentemot invandrare med funktionshinder ska bli bättre. Projektledaren hjälper till att besvara frågor som myndighetspersoner har. Det är oftast myndigheter som tagit kontakt. Om projektledaren själv kontaktat myndigheter är det främst för att en klient bett om det. Ibland händer det att även SFI-lärare tar kontakt. Projektledare menar att hon får bra respons av myndighetspersoner och att vissa återkommer då de anser att hon har stor kunskap inom området. Kunskaper om målgruppens behov Genom projektet Möte över gränser har, enligt projektledaren, kunskaperna förbättrats hos myndigheter om invandrare med funktionshinder. Projektet kom att uppskattas och myndighetspersoner har idag mer kunskap samt ökad förståelse inför det dubbla utanförskapet, som finns hos målgruppen. Samtidigt finns det fortfarande brister kvar. Projektledaren menar att det finns en tveksamhet inför att använda hjälpmedel som exempelvis tolk, eftersom det kostar pengar. Om invandraren verkligen förstår informationen, tjänar myndigheterna istället på det. Annars riskerar det uppstå missuppfattningar, vilket gör att saker ofta tar mycket längre tid. Det verkar finnas ett behov av projektet då målgruppen ofta tycker att det är svårt att få information hos myndigheter. Ibland finns det upplevelser av att myndighetspersoner inte är speciellt snälla och att det är svårt att kommunicera med dem. Projektet Mitt nya land är en länk mellan invandraren och olika myndigheter. Med all respekt för myndigheter, men de har svårt att förstå oss invandrare och de har lite tid. Invandrare lever i en ständig oro, samtidigt som de vill bli bra människor. (Gruppledare) 6

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Äldrelotsar för invandrare

Äldrelotsar för invandrare Äldrelotsar för invandrare Internationella Kvinnoföreningen Författare: Agneta Eliason 2012-01-30 Sammanfattning Projektet Äldrelotsar för invandrar är ett projekt som handlar om att ge information till

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 NÄTVERK FÖR ANHÖRIGA Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 taby.se/anhorigstod NÄTVERK HÖSTEN FÖR ANHÖRIGA 2015 Mötesplatser för anhöriga Täby kommun ordnar mötesplatser där du som anhörig får

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA

KULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA PROJEKTPLAN Varför ger kultur bättre hälsa? Man blir glad! hormoneffekter de hormon som utsöndras vid aktiviteter bidrar till att förlänga

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

FogelstadsAkademins Medborgarutbildning

FogelstadsAkademins Medborgarutbildning FogelstadsAkademins Medborgarutbildning Att investera i framtiden Eva Gustafsson, Sirpa Abben, Annika Juhlin, Tobias Mård och Ulla Achtman 2013 05 27 Jag var en stark kvinna i mitt hemland och när jag

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer boendestöd för vuxna Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN HAGFORS KOMMUN STÖD TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG Som anhörig är du ett ovärderligt stöd för den som behöver din hjälp i sin vardag. Din omsorg om en närstående kan betyda mycket

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

www.attention-riks.se

www.attention-riks.se www.attention-riks.se DAGENS AGENDA 1. Om projektet Vägar till jobb 2. Om Aspergers syndrom (AS) 3. Konkreta tips och metoder 4. Stöd och insatser 5. Frågor 6. Vill du boka en projektinformatör/komma i

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden. Arbetsgivare. smålandsbilder.se

Ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden. Arbetsgivare. smålandsbilder.se smålandsbilder.se Ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden Arbetsgivare Arbetsgivare för anhöriga, Sverige - Medlem i det internationella nätverket Employers for Carers Vad är projektet Arbetsgivare

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är: Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är: 2. Jag kan bestämma hur jag vill bli hjälpt 3. Personalen kommer på överenskommen tid 4. Jag får information

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk Medbestämmande, AKK och godmanskap Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk Bakgrund Avhandling i Socialt arbete på Linnéuniversitetet: Erkännande, makt och möten, En studie av inflytande och självbestämmande

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Mitt Liv Jag Bestämmer! Inspirationsdag om delaktighet

Mitt Liv Jag Bestämmer! Inspirationsdag om delaktighet Mitt Liv Jag Bestämmer! Inspirationsdag om delaktighet Politiker och brukare i samtal om delaktighet i samhället Hur får ni veta om brukares behov? På vilket sätt vill ni politiker att brukare ska ta plats?

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

www.attention-riks.se

www.attention-riks.se www.attention-riks.se DAGENS AGENDA 1. Om projektet Vägar till jobb 2. Om Aspergers syndrom (AS) 3. Konkreta tips och metoder 4. Stöd och insatser 5. Frågor 6. Vill du boka en projektinformatör/komma i

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst. Ämnen, förslag och prioriteringar från Open Space om yrkesrollen

Tillsynsutveckling i Väst. Ämnen, förslag och prioriteringar från Open Space om yrkesrollen Tillsynsutveckling i Väst Ämnen, förslag och prioriteringar från Open Space om yrkesrollen Innehåll Om detta dokument... 3 Tema Yrkesrollen vem finns vi till för?... 3 Hög andel deltog... 3 Så ska vi använda

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Mora Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Mora Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Mora Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Cecilia Pettersson, PTP-psykolog

Cecilia Pettersson, PTP-psykolog Cecilia Pettersson, PTP-psykolog Deltagarna i stdien! Nio personer, fem kvinnor och fyra män! Iran, Irak, Afghanistan, Bosnien och Kosovo! Gömda i genomsnitt fyra år! Gått i stödsamtal i genomsnitt två

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Växjö Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Växjö Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Växjö Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Riktlinjer boendestöd för vuxna Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Socialförvaltningen Område: FO, IFO Bakgrund Den svenska psykiatrireformen trädde i kraft

Läs mer