Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Transkript

1 Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord våren 2010 Juridiska institutionen

2 2

3 3 Inledning Under 2000 och 2005 genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar som riktade sig till alla som tagit examen från juristprogrammet vid Umeå universitet. Den första enkäten gjordes med dem som tagit examen före 1 mars 2000 och den andra med alla som tagit examen före 1 januari Båda dessa undersökningar har sammanställts och redovisats i rapporter. 1 Det formulär som användes 2000 innehöll elva frågor och hade utformats i samråd med anställda vid institutionen, Juridiska föreningen 2 och JJS Umeå. 3 Enkäten 2005 genomfördes med två olika formulär. Ett skickades till dem som tagit examen fr.o.m. 1 mars 2000, dvs. de som inte deltagit i den enkätundersökning som genomfördes Det formulär de fick hade i huvudsak samma innehåll som vid enkättillfället Till övriga skickades ett formulär där bl.a. frågor som relaterade till det första arbetet efter examen utelämnats. Under våren 2010 har ännu en enkätundersökning gjorts med dem som tagit examen från juristprogrammet. Den riktade sig den här gången till alla som tagit examen t.o.m. 31 december På samma sätt som 2005 genomfördes den med två olika formulär. Det ena 4, som i stort överensstämde med det som användes redan 2000, skickades till dem som tagit examen fr.o.m. 1 januari 2005 fram t.o.m. 31 december Till dem som tagit examen före 1 januari 2005 skickades ett formulär 5 där bl.a. frågor relaterade till det första arbetet efter examen utelämnats. Formulären har behandlats i juridiska institutionens utbildningsnämnd. Den redovisning av enkätsvar som görs i denna sammanställning sker fråga för fråga i enlighet med uppställningen som finns i det formulär som återfinns på sidorna 37 och 38. I de flesta diagram som redovisas kan jämförelser göras med resultaten från enkäterna 2000 och Observera att i ett flertal diagram har de olika svarsalternativen sorterats så att den som fick flest markeringar i årets enkät kommer först, näst flest tvåa osv. I dessa fall överensstämmer alltså inte ordningen i diagrammen med uppställningen i frågeformulären Umeå den 19 augusti 2010 Ulf Israelsson 1 Se 2 En förening för studenter på juristprogrammet vid Umeå universitet. 3 JUSEK:s juriststuderande. 4 Se sidorna 37 och Se sidorna 39 och 40.

4 4

5 5 Innehåll Inledning 3 1 Kön och ålder m.m I vilket län är du huvudsakligen uppvuxen? Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete? Hur fick du ditt första arbete efter examen? Vilken/vilka faktorer bedömer du var viktigast när du fick ditt första arbete? Var fick du ditt första arbete efter examen? Var arbetar du nu? I vilket län är din nuvarande arbetsplats belägen? Hur stor del av dina arbetsuppgifter är juridiska? Tycker du att din utbildning är relevant i förhållande till dina arbetsuppgifter? Är du nöjd med din juristutbildning? Vad skulle varit annorlunda om du hade gått utbildningen idag och hade fått bestämma hur den skulle ha sett ut? Har du behov av vidareutbildning? Inom vilket/vilka ämnesområden? Frågeformulär för dem som tagit examen fr.o.m. 1 januari 2005 t.o.m. 31 december Frågeformulär för dem som tagit examen före 1 januari

6 6

7 7 1 Kön och ålder m.m. Årets enkät omfattade 745 individer. Av diagram 1 och 2 framgår svarsfrekvensen för enkäten och de som genomfördes 2000 och Antalet svar i år uppgick till 531 (71,3 %). Av dessa har 310 (58,4 %) tagit examen t.o.m. 31 december 2004 och resten, dvs. 221 (41,6 %), därefter fram t.o.m. 31 december Det är 318 (59,9 %) kvinnor och 201 (37,9 %) män som svarat på årets enkät. 6 Tolv (2,2 %) har inte angivit något kön. Diagram 1 Utskick - svar Utskick Svar Diagram 2 Svarsfrekvens i procent 9 85,0% 84,2% 8 75,0% 7 65,0% 72,7% 71,3% 6 6 Som en jämförelse kan noteras att under åren har totalt studenter registrerats på juristprogrammets första kurs. Av dessa har 855 (58,3 %) varit kvinnor och 611 (41,7 %) män.

8 8 I årets enkät låg svarsfrekvensen för dem som tagit examen före 1 januari 2005 på 72,1 % (310 av 430) och för de som tagit examen fr.o.m. 1 januari 2005 t.o.m. 31 december 2009 låg den på 70,2 % (221 av 315). Genomsnittsålder för de som svarat framgår av diagram 3. Diagram 3 40,0 35,0 30,0 25,0 Ålder 20,0 15,0 10,0 5,0 29,0 34,5 35,8 0,0 Genomsnittsåldern för de som tagit examen t.o.m. 31 december 2004 och svarat på årets enkät är 39,5 år. För övriga som svarat uppgår den till 30,6 år.

9 9 2 I vilket län är du huvudsakligen uppvuxen? Länet med störst andel är som i de tidigare enkäterna Västerbotten, 40,6 %. Därefter kommer Norrbotten, 18,2 %, och Västernorrland, 14,2 %. Även om andelen minskat så har fortfarande en stor majoritet av våra f.d. studenter sina rötter i Norrland 7, 77,2 % att jämföra med 84,7 % 2005 och 86,1 % De som huvudsakligen är uppvuxna utomlands har haft ett särskilt svarsalternativ. Den andelen torde vara större än den som angivits i diagrammet. Anledningen till det är att vi haft problem att nå ett antal gamla studenter som allt av att döma bosatt sig i Finland. Mycket talar för att de också kommer från Finland. Diagram 4 Västerbotten 4 45,5% 53,9% Norrbotten Västernorrland 18,1% 19,2% 15,0% 14,2% 15,9% 12,8% Västra Götaland Stockholm Jämtland Gävleborg Skåne Dalarna Södermanland Utomlands Jönköping Östergötland Gotland Kalmar Halland Västmanland Blekinge Uppsala Kronoberg Värmland Örebro 5,7% 3,2% 2,2% 2,6% 1,3% 2,2% 2,5% 2,9% 3,3% 1,9% 1,3% 1,9% 1,9% 1,9% 1,7% 1,0% 1,5% 1,9% 2,8% 1,5% 1,9% 0,3% 0,9% 0,3% 0,8% 0,3% 0,8% 0,8% 0,3% 0,3% 0,4% 0,3% 0,4% 0,2% 0,3% 0,2% 0,3% Med Norrland avses den geografiska del av landet som omfattar Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län.

10 10 3 Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete? 8 Denna fråga fanns bara med i det enkätformulär som skickades till dem som tagit examen fr.o.m. 1 januari 2005 fram t.o.m. 31 december Resultatet redovisas i diagram 5. Som framgår fick 80,8 % sitt första arbete inom tre månader från examen. Det är knappt tre procentenheter högre än 2005 och mer än tio procentenheter högre än Om man ser på hur många som fick arbete inom sex månader från examen är skillnaderna också förhållandevis stora, 90,4 % att jämföra med 86,2 % för 2005 och 82,8 % för Diagram 5 Alla 0-3 mån 3-6 mån 6-9 mån 9-12 mån mån mån 24< 80,8% 77,9% 7 90,4% 86,2% 82,8% 94,1% 91,0% 9 96,3% 95,2% 94,4% 97,3% 95,9% 96,7% 98,6% 97,2% 98,3% 99,5% 98,6% 10 Arbetslös 0,5% 1,4% Varje år gör Jusek en arbetsmarknadsundersökning bland samtliga nyutexaminerade inom sina medlemsgrupper. 9 Av deras statistik för jurister som tagit examen 2007/08 10 framgår bl.a. att våren 2009 hade 88 % en anställning, 3 % hade en anställning men var tjänstlediga etc. samt att 3 % var egenföretagare. Tillsammans blir det 94 %. 8 Observera att frågan endast avser när man fick det första arbetet. Frågan berör inte om arbetet också hade juridisk inriktning Enligt uppgift från Jusek avses här de som tagit sin examen från 1 september 2007 till 31 augusti 2008.

11 11 Vid en jämförelse med våra siffror för 9-12 månader så är Juseks siffror något sämre. Efter 12 månader hade 96,3 % av våra f.d. studenter fått sitt första arbete efter examen. Här får man dock ta i beaktande att våra uppgifter berör de som tagit examen under en längre period än den som redovisas i Juseks statistik. Ett förändrat arbetsmarknadsläge slår lättare igenom när man mäter en kortare tidsperiod. I gengäld så har det ju i Juseks undersökning troligen gått ca 18 månader, eller mer, tills de som tagit examen i september 2007 fick Juseks enkät. Vi har också gjort en uppdelning av svaren på kvinnor respektive män. I diagram 6 redovisas kvinnornas och i diagram 7 männens svar. Av dessa diagram framgår att kvinnor som grupp fick sitt första arbete något tidigare än männen. Diagram 6 Kvinnor 0-3 mån 3-6 mån 6-9 mån 9-12 mån mån mån 24< 81,0% 78,9% 72,5% 92,0% 85,6% 83,5% 96,4% 9 92,7% 97,8% 95,6% 95,4% 98,5% 96,7% 96,3% 99,3% 96,7% 97,2% 10 98,9% 10 Arbetslös

12 12 Diagram 7 Män 0-3 mån 80,5% 76,4% 67,6% 3-6 mån 88,3% 87,3% 80,9% 6-9 mån 90,9% 92,7% 86,8% 9-12 mån 94,8% 94,5% 92,6% mån 96,1% 94,5% 97,1% mån 97,4% 98,2% 10 24< 98,7% 98,2% 10 Arbetslös 1,3% 1,8%

13 13 4 Hur fick du ditt första arbete efter examen? Frågan riktade sig bara till dem som tagit examen fr.o.m. 1 januari 2005 t.o.m. 31 december Som framgår av diagram 8 är det liksom vid de tidigare undersökningarna så att den största andelen studenter, 29,3 %, fick sitt första arbete som notarie vid tingsrätt eller länsrätt. Eftersom frågan avser hur man fick sitt första arbete så ger resultatet ingen exakt bild av hur stor del av våra studenter som får anställning som notarie. Sannolikt är det fler än de som här angett att de fick sitt första arbete genom notariekansliet. Det kan noteras att flera som svarat markerat mer än ett alternativ. Det är därför som siffrorna för de som fick sitt första arbete genom notariekansliet skiljer sig från de som redovisas för var man fick sitt första arbete (se fråga sex nedan). En annan viktig väg till ett första arbete var via internet. Det är 16,6 % som svarat att de fick arbetet på det sättet. När den första undersökningen gjordes 2000 svarade bara 1,6 % att de fick sitt första arbete genom internet var andelen 8,1 %. Vid enkäten 2000 låg alternativet för övrigt sist av de tio alternativen. Diagram 8 Alla Genom notariekansliet (DV) 29,3% 29,1% 33,2% Via internet 1,6% 8,1% 16,6% Via direkt förfrågan hos arbetsgivare 14,4% 17,6% 21,7% Kontakt genom examensarbete 2,2% 8,7% 7,4% Genom bekanta/andra kontakter 8,7% 10,8% 9,2% Via förfr från arbetsg./rekryteringsföretag 4,3% 7,0% 8,1% Genom tidningsannons 7,0% 12,8% 17,9% Genom arbetsförmedlingen På annat sätt Startade eget 4,8% 3,4% 4,3% 3,5% 2,0% 3,3% 0,7% 2,2% 5,0% 1 15,0% 2 25,0% 3 35,0% I diagrammen 9 och 10 har en uppdelning gjorts bland kvinnor respektive män. För kvinnorna gäller att alternativen placerar sig i samma ordning som i diagram 8 med den skillnaden att sjätte plats inte delas av två svarsalternativ. För männen är det skillnad vad avser alternativen via direkt förfrågan hos arbetsgivare, som kommer på andra plats, och internet på tredje plats samt genom tidningsannons som hamnar på plats sex och via förfrågan från arbetsgivare/rekryteringsföretag som hamnar på sjunde plats. I diagram 8 finns alla som svarat med, även de som inte angivit något kön. Av förklarliga skäl saknas dessa i den redovisning som görs i diagrammen 9 och 10.

14 14 Diagram 9 Kvinnor Genom notariekansliet (DV) 31,9% 3 33,3% Via internet 0,9% 7,8% 16,0% Via direkt förfrågan hos arbetsgivare 11,8% 14,4% 23,4% Kontakt genom examensarbete 3,6% 8,3% 7,8% Genom bekanta/andra kontakter 8,3% 1 10,8% Via förfr från arbetsg./rekryteringsföretag 4,5% 6,9% 8,9% Genom tidningsannons 6,3% 14,4% 16,2% Genom arbetsförmedlingen På annat sätt Startade eget 1,8% 0,9% 5,6% 4,4% 4,9% 4,5% 5,0% 1 15,0% 2 25,0% 3 35,0% Diagram 10 Män Genom notariekansliet (DV) 25,0% 27,6% 32,9% Via direkt förfrågan hos arbetsgivare 2 22,4% 2 Via internet 2,9% 8,6% 16,3% Kontakt genom examensarbete 6,9% 1 Genom bekanta/andra kontakter 7,1% 1 10,3% Genom tidningsannons 7,5% 10,3% 2 Via förfr från arbetsg./rekryteringsföretag 6,3% 6,9% 4,3% Genom arbetsförmedlingen På annat sätt 3,8% 1,7% 1,3% 3,4% 1,4% 7,1% Startade eget 1,7% 4,3% 5,0% 1 15,0% 2 25,0% 3 35,0%

15 15 5 Vilken/vilka faktorer bedömer du var viktigast när du fick ditt första arbete? Den här frågan riktade sig också bara till dem som tagit examen fr.o.m. 1 januari 2005 fram t.o.m. 31 december i fjol. Som framgår av frågan så kunde man ange flera alternativ. Många har också utnyttjat den möjligheten. Totalt har 627 markeringar gjorts vid de faktorer som vi angivit. I genomsnitt har var och en som svarat markerat 2,83 faktorer (2005 var det 2,64). Som framgår av diagram 11 så fick examen flest markeringar, 22,6 %. Därefter kommer personliga egenskaper med 15,8 % och bra universitetsbetyg med 15,6 %. Dessa tre alternativ tillhörde topp tre även 2000 och En faktor som jämfört med 2000 ökat relativt mycket är annan arbetslivserfarenhet. I enkäten från 2000 hade 6,1 % av markeringarna hamnat vid det alternativet. I den senaste enkäten har en ökning skett till 10,0 %. Diagram 11 Alla Examen 22,6% 23,9% 26,6% Personliga egenskaper Bra universitetsbetyg 15,8% 14,7% 16,7% 15,6% 16,2% 16,7% Annan arbetslivserfarenhet Goda referenser Personliga kontakter på arbetsplatsen Tidigare arbete på arbetsplatsen Fördjupning inom ett område Studier på univ eller högsk utomlands Andra viktiga faktorer Språkkunskaper Aktivitet i studentför/kår under studierna "Rätt" ålder IT-kunskaper "Rätt" kön 1 8,0% 6,1% 8,1% 7,7% 8,1% 6,7% 8,5% 7,0% 6,4% 5,1% 5,4% 4,8% 4,1% 3,4% 3,5% 2,6% 1,4% 2,1% 3,6% 2,3% 1,6% 1,0% 1,6% 1,3% 1,8% 0,7% 1,8% 2,0% 0,5% 0,5% 0,9% 0,3% 0,5% 5,0% 1 15,0% 2 25,0% 3

16 16 Av diagram 12 och 13 framgår fördelningen av faktorer bland kvinnor respektive män. Den faktor där det är störst skillnad mellan kvinnor och män är annan arbetslivserfarenhet. Bland kvinnorna har 11,4 % av alla markeringar hamnat här medan motsvarande andel bland männen är 7,2 %. I övrigt föreligger inte några anmärkningsvärda skillnader mellan könen. Även här är det så att i diagram 11 ingår alla som svarat medan i diagrammen 12 och 13 saknas svaren från dem som inte angivit något kön. För att om möjligt göra statistiken lite tydligare presenteras efter diagram 13 ordningen för faktorerna vad avser alla samt kvinnor respektive män separat. Diagram 12 Kvinnor Examen 22,6% 24,6% 26,5% Bra universitetsbetyg Personliga egenskaper Annan arbetslivserfarenhet Goda referenser Tidigare arbete på arbetsplatsen Personliga kontakter på arbetsplatsen Fördjupning inom ett område Studier på univ eller högsk utomlands Aktivitet i studentför/kår under studierna Språkkunskaper Andra viktiga faktorer "Rätt" ålder "Rätt" kön IT-kunskaper 7,8% 7,2% 8,2% 7,5% 5,1% 6,6% 6,5% 7,6% 7,8% 4,4% 4,7% 2,3% 3,1% 3,4% 1,2% 1,6% 1,7% 0,4% 1,3% 1,3% 1,9% 1,0% 3,0% 0,8% 0,8% 1,7% 2,3% 0,3% 0,8% 0,4% 0,8% 16,4% 16,9% 18,7% 15,3% 14,0% 15,6% 11,4% 8,5% 6,2% 5,0% 1 15,0% 2 25,0% 3

17 17 Diagram 13 Män Examen 22,4% 22,9% 26,4% Personliga egenskaper Bra universitetsbetyg 17,0% 15,7% 18,0% 14,3% 15,0% 14,0% Goda referenser Personliga kontakter på arbetsplatsen Annan arbetslivserfarenhet Fördjupning inom ett område Tidigare arbete på arbetsplatsen Studier på univ eller högsk utomlands Andra viktiga faktorer Språkkunskaper IT-kunskaper Aktivitet i studentför/kår under studierna "Rätt" ålder "Rätt" kön 9,0% 8,5% 7,9% 7,2% 9,8% 6,2% 7,2% 7,2% 6,2% 5,4% 3,3% 5,1% 4,9% 5,2% 3,4% 4,0% 1,3% 1,7% 3,6% 4,6% 4,5% 1,8% 0,7% 1,3% 0,7% 0,9% 2,0% 0,4% 2,0% 1,7% 0,4% 1,3% 1,7% 5,0% 1 15,0% 2 25,0% 3 Faktor Alla Kvinnor Män Examen Personliga egenskaper Bra universitetsbetyg Annan arbetslivserfarenhet Goda referenser Personliga kontakter på arbetsplatsen Tidigare arbete på arbetsplatsen Fördjupning inom ett område Studier på universitet eller högskola utomlands Andra viktiga faktorer Språkkunskaper Aktivitet i studentförening/kår under studierna Rätt ålder IT-kunskaper Rätt kön

18 18 6 Var fick du ditt första arbete efter examen? På samma sätt som frågorna tre till fem ställdes denna bara till dem som tagit examen perioden 1 januari 2005 t.o.m. 31 december Som framgår av diagram 14 så hamnar notarietjänstgöring i topp med 31,2 %. Det är mindre än 2000 men något större än Advokatbyrå har avancerat upp till andra plats med 15,6 %. Det kan jämföras med 4,5 % i enkäten Annan statlig myndighet har jämfört med 2005 fallit ner till tredje plats med 11,9 %. Universitet/högskola har minskat en hel del jämfört med 2000 och 2005 liksom statligt verk som trots minskningen behållit fjärde plats. Diagram 14 Notarietjänstgöring Advokatbyrå Annan statlig myndighet Statligt verk Skattemyndighet Ideell organisation e liknande Försäkringsbolag Privat bolag < 50 anställda Privat bolag > 200 anställda Kommunal förvaltning Universitet/högskola Kronofogdemyndighet Domstol övrigt Annan verksamhet, Bank Egen juridisk verksamhet Landsting Kommunalt bolag Arbetslös Egen annan verksamhet Privat bolag anställda Åklagarmyndighet 15,6 % 13,2 % 4,5% 11,9 % 14,6 % 11,2 % 6,9% 9,0% 11,2 % 6,0% 4,2% 3,9% 4,6% 0,7% 3,4% 3,7% 0,7% 3,9% 3,2% 4,2% 3,4% 2,8% 4,9% 2,8% 2,8% 1,4 % 2,8% 7,6% 6,7% 2,3% 0,7% 1,7% 2,3% 2,1% 1,7% 1,8 % 0,7% 2,8% 0,9% 2,1% 2,8% 0,5% 0,7% 1,7% 0,5% 1,4 % 0,5% 0,7% 1,4 % 31,2% 29,9% 35,2% 5,0% 1 15,0% 2 25,0% 3 35,0% 4

19 19 Av diagram 15 framgår fördelningen mellan de som fick sitt första arbete hos staten, kommun landsting, privat samt de som fortfarande är arbetslösa när de svarar på enkäten. Trots en minskning jämfört med 2000 och 2005 fick en klar majoritet, 63,3 %, sitt första arbete inom den statliga sektorn. Andelen har minskat med 8,2 % jämfört med I gengäld har den privata sidan ökat med 6,7 %. Diagram 15 Staten 63,3% 68,1% 71,5% Privat 33,0% 28,5% 26,3% Kommun - landsting Arbetslös 3,7% 2,8% 2,2% 0,7% Av Juseks ovannämnda 11 undersökning framgår också var nyutexaminerade jurister får sina jobb. 12 Juseks siffror har sammanställts i diagram 16. Vid en jämförelse med våra siffror kan man se att våra studenter i större utsträckning får sitt första jobb inom den statliga sektorn. Diagram 16 Rättsväsendet 33% Advokatbyrå 25% Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 12% Revisionsbyrå Bank eller finansbolag Handel-, tjänste eller serviceföretag Kommun Intresseorganisation Försäkringsbolag Skatteverket 5% 4% 4% 3% 3% 2% 2% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 11 Se sidan tio. 12

20 20 7 Var arbetar du nu? Till skillnad från frågorna tre till sex har denna fråga ställts till samtliga 745 som tagit examen. Den största gruppen f.d. studenter återfinns numera vid advokatbyrå, 15,6 %. Därefter följer annan statlig myndighet, 13,5 % och domstol övrigt med 8,8 %. Om man jämför med 2000 har andelen som gör notarietjänstgöring minskat rejält. Orsaken till minskningen är rimligtvis den att enkäten både 2005 och i år riktar sig till betydligt fler individer med längre yrkeserfarenhet. Andelen som gör notarietjänstgöring påverkas då i den riktning vi ser i diagram 17. Diagram 17 Alla Advokatbyrå Annan statlig myndighet Domstol övrigt Notarietjänstgöring Statligt verk 5,0% 3,9% 8,8% 10,4 % 1 13,5% 13,0 % 11,7% 8,6% 9,4% 7,1% 9,8% 12,8 % 15,6 % 2 Privat bolag > 200 anställda Universitet/högskola Åklagarmyndighet Skattemyndighet Försäkringsbolag Privat bolag < 50 anställda Kommunal förvaltning Kronofogdemyndighet Ideell organisation e liknande Annan verksamhet Egen juridisk verksamhet 6,4% 8,1% 6,1% 5,6% 5,5% 5,6% 4,5% 3,9% 2,8% 4,3% 5,2% 2,8% 3,8% 5,2% 6,1% 3,6% 2,6% 3,3% 3,6% 2,9% 3,9% 3,0% 2,6% 1,7% 2,6% 2,6% 3,3% 1,9 % 1,0 % 4,4% 1,7% 1,3 % 2,8% Privat bolag anställda Bank Arbetslös Landsting Egen annan verksamhet Kommunalt bolag 1,3 % 1,6 % 1,3 % 1,6 % 1,3 % 1,6 % 0,8% 0,4% 0,4% 0,3% 5,0% 1 15,0% 2 25,0%

21 21 I diagram 18 framgår hur gruppen kvinnor fördelas bland de olika alternativen. Samma fördelning redovisas för männen i diagram 19. Den största andelen kvinnor återfinns vid annan statlig myndighet, 15,0 %. Därefter följer advokatbyrå, 11,3 %, och notarietjänstgöring med 11,0 %. För männens del finns den största andelen på advokatbyrå, 21,8 %. På andra plats kommer annan statlig myndighet, 10,9 % och på delad tredje plats privat bolag > 200 anställda med 7,9 %. Diagram 18 Kvinnor Annan statlig myndighet 15,0 % 14,8 % 17,6 % Advokatbyrå 3,7% 7,8% 11,3 % Notarietjänstgöring 11,0 % 11,4 % 18,5% Domstol övrigt 3,7% 10,3 % 10,9 % Statligt verk 7,5% 10,4 % 13,9 % Privat bolag > 200 anställda 5,6% 6,7% 5,6% Skattemyndighet Universitet/högskola Kommunal förvaltning Åklagarmyndighet 0,9% 5,6% 5,7% 4,7% 3,1% 3,7% 4,4% 3,6% 5,6% 4,4% 3,6% 2,8% Försäkringsbolag 4,1% 6,2% 5,6% Kronofogdemyndighet 1,9 % 4,1% 3,6% Ideell organisation e liknande Privat bolag < 50 anställda Annan verksamhet 2,5% 1,6 % 3,7% 2,2% 2,1% 2,8% 1,6 % 1,0 % 5,6% Bank 1,6 % 1,6 % Egen juridisk verksamhet Arbetslös 1,3 % 1,0 % 0,9% 1,6 % 0,9% 2,8% Privat bolag anställda Landsting Egen annan verksamhet Kommunalt bolag 0,5% 1,9 % 0,9% 0,3% 0,3% 0,9% 5,0% 1 15,0% 2

22 22 Diagram 19 Män Advokatbyrå 7,2% 17,0 % 21,8% Annan statlig myndighet 5,4% 5,8% 10,9 % Privat bolag > 200 anställda 7,9% 7,2% 10,7% Universitet/högskola Statligt verk Domstol övrigt Privat bolag < 50 anställda Notarietjänstgöring Åklagarmyndighet 7,4% 8,9% 8,7% 6,4% 8,9% 11,6 % 6,4% 9,8% 4,3% 5,9% 3,6% 4,3% 5,4% 6,3% 5,0% 4,5% 2,9% 23,2% Försäkringsbolag Egen juridisk verksamhet Ideell organisation e liknande Privat bolag anställda Kommunal förvaltning 3,5% 3,6% 2,5% 1,8 % 2,9% 2,5% 3,6% 1,4 % 2,5% 3,6% 2,5% 1,8 % 1,4 % 5,8% Skattemyndighet Annan verksamhet Arbetslös Kronofogdemyndighet Egen annan verksamhet Bank Landsting Kommunalt bolag 2,5% 4,5% 5,8% 2,0% 0,9% 2,9% 2,0% 1,8 % 1,0 % 0,9% 1,4 % 0,5% 1,4 % 0,5% 1,8 % 1,4 % 0,5% 0,5% 0,9% 5,0% 1 15,0% 2 25,0%

23 23 I de båda följande diagrammen framgår andelen kvinnor (diagram 20) och andelen män (diagram 21) som har markerat respektive alternativ. Siffrorna här utgör alltså en andel av totalt antal som markerat ett alternativ. Det innebär exempelvis att i diagram 20 finner man att 87 % av alla, såväl kvinnor som män, som markerat att de arbetar vid kronofogdemyndighet är kvinnor. Följaktligen hittar man i diagram 21 uppgiften om att 13 % av dem som markerat att de arbetar vid kronofogdemyndigheten är män. I detta sammanhang kan det vara på sin plats att erinra om att 59,9 % av dem som svarat på enkäten är kvinnor och 37,9 % är män. Diagram 20 Andel kvinnor av totalt antal svar om resp. arbetsplats Kronofogdemyndighet 67% 87% 88% Bank 0% 60% 83% Skattemyndighet 20% 69% 78% Notarietjänstgöring 56% 76% 76% Kommunal förvaltning 74% 78% 86% Domstol övrigt 57% 72% 66% Annan statlig myndighet 69% 85% 80% Landsting 0% 67% 10 0 % Försäkringsbolag 65% 60% 75% Statligt verk 65% 67% 65% Ideell organisation e liknande 43% 62% 80% Åklagarmyndighet 58% 58% 60% Annan verksamhet 56% 67% 75% Privat bolag > 200 anställda 53% 52% 55% Egen annan verksamhet 0% 0% 50% Kommunalt bolag 0% 50% 10 0 % Universitet/högskola 38% 40% 50% Advokatbyrå 45% 44% 44% Egen juridisk verksamhet 44% 50% 60% Arbetslös 43% 60% 10 0 % Privat bolag < 50 anställda 37% 50% 50% Privat bolag anställda 20% 29% 10 0 % 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

24 24 Diagram 21 Andel män av totalt antal svar om resp. arbetsplats Privat bolag anställda 0% 71% 80% Privat bolag < 50 anställda 50% 50% 63% Arbetslös 0% 40% 57% Egen juridisk verksamhet 40% 56% 50% Advokatbyrå 55% 56% 56% Egen annan verksamhet 0% 50% 10 0 % Kommunalt bolag 0% 50% 10 0 % Universitet/högskola 50% 63% 60% Privat bolag > 200 anställda 47% 48% 45% Annan verksamhet 25% 33% 44% Åklagarmyndighet 42% 42% 40% Ideell organisation e liknande 20% 38% 57% Statligt verk 35% 33% 35% Försäkringsbolag 25% 35% 40% Landsting 0% 0% 33% Annan statlig myndighet 15% 20% 31% Domstol övrigt 28% 34% 43% Kommunal förvaltning 14 % 26% 22% Notarietjänstgöring 24% 24% 44% Skattemyndighet 22% 31% 80% Bank 17% 40% 10 0 % Kronofogdemyndighet 13 % 13 % 33% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

25 25 Av diagram 22 framgår fördelningen mellan de som har anställning i staten, privat och kommuner landsting samt de som är arbetslösa. Andelen som har anställning i staten har minskat med 4,4 % jämfört med Den privata sidan har vid motsvarande jämförelse ökat med 3,3 % och kommun landsting med 1,4 %. Diagram 22 Staten 55,5% 59,9% 6 Privat 38,5% 35,2% 33,3% Kommun - landsting Arbetslös 4,7% 3,3% 5,0% 1,3% 1,6% I den grupp som tagit examen fr.o.m. 1 januari 2005 och fram t.o.m. 31 december 2009 har 46 stycken, eller 20,7 % av dem som svarat, uppgivit att de gör notarietjänstgöring. Det påverkar i hög grad storleken på den andel som har anställning hos staten. I gruppen som tagit examen före 1 januari 2005 är det däremot ingen som uppger att de gör notarietjänstgöring. Om man jämför de båda grupperna ser man att relationerna mellan i första hand staten och den privata sektorn förskjuts så att fler i den äldre examensgruppen återfinns i den privata sektorn, se diagram 23. Diagram 23 Staten 51,4% 61,3% Privat 32,9% 42,4% Kommun - landsting Arbets lös 5,5% 3,6% 2,3% Examen före den 1 januari 2005 Examen fr.o.m. 1 januari 2005 t.o.m. 31 december 2009

26 26 8 I vilket län är din nuvarande arbetsplats belägen? Även denna fråga har alla fått svara på. Det län som även denna gång ligger i topp är Västerbotten, 32,0 %. Västerbottens andel fortsätter emellertid att minska. Den största ökningen i procentenheter jämfört med 2005 visar Västra Götaland som ökat från 3,6 % till 6,7 %. Diagram 24 Västerbotten Stockholm Västernorrland Norrbotten Västra Götaland Jämtland Södermanland Skåne Jönköping Dalarna Gävleborg Utomlands Östergötland Halland Västmanland Kronoberg Kalmar Örebro Uppsala Gotland Blekinge Värmland 3,6% 3,9% 2,7% 1,0 % 2,1% 0,7% 2,1% 1,0 % 1,9 % 2,3% 1,7% 2,3% 1,5% 1,3 % 0,7% 2,2% 1,3 % 1,7% 0,8% 0,8% 0,7% 0,3% 1,0 % 0,4% 1,3 % 0,2% 0,7% 8,0% 7,3% 6,7% 6,7% 12,4 % 11,9 % 15,2 % 22,9% 23,2% 20,8% 32,0% 39,4% 40,4% 5,0% 1 15,0% 2 25,0% 3 35,0% 4 45,0% Ett av motiven till att ge Umeå universitet en juristutbildning var en förhoppning att behovet av jurister i Norrland därmed skulle kunna tillgodoses på ett bra sätt. Av diagram 25 framgår hur många av våra gamla studenter som hade sin arbetsplats i Norrland vid de tre olika enkättillfällena. Även om andelen fortsätter att minska så hade ändå 56,6 %, eller 297 av dem som svarat att de har arbete, sin arbetsplats i Norrland våren 2010.

27 27 Diagram 25 66,0% 64,0% 64,0% 62,0% 60,9% 6 58,0% 56,0% 56,6% 54,0% 52,0% Majoriteten av våra före detta studenter finns alltså enligt årets enkät fortfarande kvar i Norrland. Därmed vågar man kanske påstå att vår utbildning är betydelsefull när det gäller att tillgodose Norrland med välutbildade jurister. Det kan för övrigt nämnas att i årets enkät har totalt 409 f.d. studenter uppgivit att de huvudsakligen är uppvuxna i Norrland. Av dessa har 268 personer, eller 65,5 %, sin arbetsplats i Norrland. Av diagram 26 framgår hur stor del av dem som vid de olika enkättillfällena hade sin arbetsplats i Norrland också var uppvuxna i något av norrlandslänen eller inte. Som synes så är 90,2 % av de som arbetar i Norrland vid enkäten 2010 också uppvuxna i Norrland. Diagram ,5% 93,5% 90,2% 10,5% 6,5% 9,8% Norrlänningar Övriga

28 28 Av diagram 27 kan vi se hur de som arbetar i Norrland fördelas mellan olika arbetsplatser. Som en jämförelse finns fördelning sådan den ser ut för alla som svarat på enkäten. De största skillnaderna finner man för advokatbyrå och universitet/högskola. Diagram 27 Annan statlig myndighet Advokatbyrå 14,1% 13,5% 12,1% 15,6 % Domstol övrigt Universitet/högskola Notarietjänstgöring Statligt verk Privat bolag > 200 anställda Åklagarmyndighet Försäkringsbolag Kronofogdemyndighet Privat bolag < 50 anställda Skattemyndighet Kommunal förvaltning Annan verksamhet, Privat bolag anställda Egen juridisk verksamhet Ideell organisation e liknande Kommunalt bolag Arbetslös Egen annan verksamhet Bank Landsting 10,1% 8,8% 8,8% 5,6% 8,4% 8,6% 8,1% 7,1% 5,4% 6,4% 5,1% 4,5% 4,4% 3,8% 4,4% 3,0% 4,0% 3,6% 3,7% 4,3% 3,0% 3,6% 2,0% 1,9 % 1,7% 1,3 % 1,3 % 1,7% 1,3 % 2,6% 0,7% 0,4% 0,3% 1,3 % 0,3% 0,4% 0,3% 1,3 % 0,3% 0,8% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0 12,0 14,0 % % % Totalt 2010 Norrland ,0 % 18,0 %

29 29 Av diagram 28 framgår fördelningen 2010 mellan de som har anställning i staten, privat och kommuner landsting i Norrland och vad som gäller totalt för alla som svarat på enkäten. Som framgår så arbetar en något större andel åt staten och något färre privat än vad som gäller totalt. Diagram 28 Staten 55,5% 62,6% Privat 33,0% 38,5% Kommun - landsting 4,0% 4,7% Arbetslös 0,3% 1,3% Totalt Norrland

30 30 9 Hur stor del av dina arbetsuppgifter är juridiska? Förutom vilken arbetsplats man har, och var den geografiskt är belägen, frågar vi i vilken grad man anser sina arbetsuppgifter vara juridiska. Av diagram 29 framgår att i årets enkät anser 80,3 % att arbetsuppgifterna huvudsakligen är juridiska. Endast en marginell ökning sedan Frågan fanns med i båda frågeformulären. Diagram 29 Huvudsakligen 80,3% 79,4% 76,0% Till en del 17,6% 17,9% 21,2% Ingen alls 2,1% 2,7% 2,8% Ett motiv till att universitet fick en fullständig juristutbildning var som tidigare nämnts att behovet av jurister i Norrland bättre skulle kunna tillgodoses. I det avseendet räcker det inte bara att kontrollera om våra f.d. studenter stannar kvar i Norrland utan vi behöver också veta vad de arbetar med. Av diagram 30 ser man hur de som arbetar i Norrland svarat på frågan om arbetsuppgifterna. Några avgörande skillnader jämfört med diagram 29 kan man inte konstatera vilket understryker att universitetet på ett betydelsefullt sätt bidrar till Norrlands behov av välutbildade jurister. Diagram 30 Huvudsakligen 78,7% 79,7% 76,3% Till en del 19,6% 18,1% 2 Ingen alls 1,7% 2,2% 2,6%

31 31 10 Tycker du att din utbildning är relevant i förhållande till dina arbetsuppgifter? En annan viktig fråga är i vilken utsträckning som våra f.d. studenter tycker att den utbildningen de skaffat sig är relevant i förhållande till de arbetsuppgifter de har. Även denna fråga fanns med i båda frågeformulären. En klar majoritet av dem som svarat på frågan anger att utbildningens relevans i förhållande till de arbetsuppgifterna uppgår till %. Som framgår av diagram 31 är det drygt 69,7 % som svarat så. Det är drygt tio procentenheter fler än vid enkäten Om man räknar samman siffrorna för intervallet % så ser man att dessa i år uppgår till 90,9 %. Motsvarande för 2005 var 80,5 % och för ,9 %. Det är bara tre personer som uppgett att utbildningen inte alls är relevant i förhållande till arbetsuppgifterna. På frågan var de arbetar har en av dessa inte svarat, en har uppgivit sig vara arbetslös och den tredje har angivit alternativet annan verksamhet. Diagram % 59,4% 57,9% 69,7% 50-75% ,0% 25-50% 0-25% Inte alls 5,3% 13,2% 8,4% 3,2% 5,0% 5,1% 1,3% 1,7% I Juseks senaste undersökning 13 bland nyutexaminerade har man ställt frågan om de nuvarande arbetsuppgifterna motsvarar den utbildning man har. 14 Resultatet, som framgår av diagram 32, är inte direkt jämförbara med det som redovisas i diagram 31. Vad som möjligen kan jämföras är inte alls i vår enkät och nej i Juseks. Resultatet är betydligt bättre i vår enkät, 0,6 %, mot 7 % i Juseks. Här kan man kanske ånyo notera att våra uppgifter berör de som tagit examen under en längre period än den som redovisas i Juseks statistik. För vår del handlar det ju om alla som tagit examen och besvarat vår enkät. 13 Se sidan tio. 14

32 32 Diagram 32 Ja, helt och hållet 56% Ja, delvis 37% Nej 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

33 33 11 Är du nöjd med din juristutbildning? En väldigt viktig fråga för Umeå universitet, och den juridiska institutionen i synnerhet, är i vilken utsträckning våra f.d. studenter är nöjda med sin juristutbildning. Frågan har ställts till samtliga som deltagit i enkäten. Som framgår av diagram 33 så kan vi konstatera att andelen mycket nöjd även denna gång ökat och nu uppgår till 50,6 %. Det är en ökning med mer än sex procentenheter sedan 2005 och nästan en fördubbling sedan Alla övriga tre staplar har minskat i jämförelse med 2005 på samma sätt som 2005 års staplar gjorde i förhållande till Andelen nöjd mycket nöjd uppgår i den nu aktuella enkäten till sammanlagt 90,9 %. Motsvarande siffra 2005 var 87,8 % och 2000 var den 82,0 %. I årets enkät är det bara två personer som uppgivit att de inte alls är nöjda med sin utbildning. Diagram 33 Alla Mycket nöjd 25,8% 43,9% 5 Nöjd 40,3% 43,9% 56,2% Ganska nöjd 8,7% 11,6% 16,9% Inte alls 0,4% 0,7% I diagram 34 och 35 redovisas en uppdelning mellan könen. I dessa kan man se att kvinnorna nu passerat männen såtillvida att en större andel av dem nu är mycket nöjda. Även när man adderar nöjd mycket nöjd är andelen kvinnor större, 91,8 % mot 89,8 % för männen. Motsvarande siffror var vid förra undersökningstillfället 86,8 % för kvinnorna och 89,1 % för männen. År 2000 angav 83,1 % av kvinnorna och 80,9 % av männen att de var nöjd mycket nöjd.

34 34 Diagram 34 Kvinnor Mycket nöjd 22,4% 42,1% 51,7% Nöjd 40,1% 44,7% 60,7% Ganska nöjd 8,2% 12,1% 16,8% Inte alls Diagram 35 Män Mycket nöjd 30,9% 48,7% 45,9% Nöjd 4 43,2% 5 Ganska nöjd 9,1% 10,8% 16,2% Inte alls 1,0% 2,9%

35 35 12 Vad skulle varit annorlunda om du hade gått utbildningen idag och hade fått bestämma hur den skulle ha sett ut? Har du behov av vidareutbildning? Inom vilket/vilka ämnesområden? Den första frågan i rubriken ställdes till alla, dvs. den fanns i såväl det formulär som gick till dem som tagit examen fr.o.m. 1 januari 2005 t.o.m. 31 december 2009 som de som tagit examen t.o.m. 31 december Den andra respektive tredje frågan har bara ställts till dem som tagit examen t.o.m. 31 december När det gäller behovet av vidareutbildning och vilka ämnesområden som skulle vara aktuella har bara 16 av 309 personer uttryckt behov, önskemål eller på något annat sätt kommenterat frågorna. Att med ledning av dessa relativt fåtaliga svar överväga anordnandet av vidareutbildning känns inte särskilt aktuellt. Den första frågan har besvarats eller på något sätt kommenterats av 43,9 % (46,1 % 2005), eller 233 av 531. När det gäller förslag till förändringar så anser drygt 40 % 15 av dem som haft synpunkter eller kommentarer om utbildningen att den på olika sätt borde göras mer praktiskt inriktad. De förslag man har redovisat handlar om praktik, praktiska inslag, undervisning av praktiskt yrkesverksamma, studiebesök och branschkontakter. Fler fördjupningskurser nämns av drygt 7 % av dem som haft synpunkter eller kommentarer. Drygt 6 % tycker att antalet skrivuppgifter av olika slag borde utökas. Knappt 5 % tycker att inriktningen mot genus borde begränsas. I övrigt lämnas ett relativt stort antal förslag. Vid ett försök att gruppera dem så kommer inget fler förslag över 5 %. De flesta hamnar i själva verket under 2 %. Slutligen kan också noteras att ett flertal använt sig av möjligheten att i största allmänhet kommentera utbildningen i Umeå. Det som då framkommer understryker de siffror som redovisa under 11 ovan. 15 Procentantalet anges utan decimaler av det skälet att siffrorna bygger på en subjektiv tolkning av de synpunkter och kommentarer som lämnats i enkätsvaren. Samma resonemang ligger bakom övriga procenttal i detta stycke.

36 36

37 37 FRÅGEFORMULÄR 1. Kön och ålder Kvinna Man Födelseår: 2. I vilket län är du huvudsakligen uppvuxen? Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Södermanland Uppsala Stockholm Utomlands. Ange land och stad 3. Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete? 0-3 månader 3-6 månader 6-9 månader 9-12 månader månader månader 24 månader eller mer fortfarande arbetslös 4. Hur fick du ditt första arbete efter examen? Genom notariekansliet (Domstolsverket) Genom tidningsannons Via internet Genom arbetsförmedlingen Via direkt förfrågan hos arbetsgivare Via förfrågan från arbetsgivare/rekryteringsföretag Genom bekanta/andra kontakter Kontakt genom examensarbete Startade eget På annat sätt 5. Vilken/vilka av följande faktorer bedömer du var viktigast när du fick ditt första arbete? Flera alternativ är möjliga. Examen Fördjupning inom ett område Bra universitetsbetyg Studier på universitet eller högskola utomlands Tidigare arbete på arbetsplatsen Annan arbetslivserfarenhet Goda referenser Personliga kontakter på arbetsplatsen Personliga egenskaper Språkkunskaper IT-kunskaper Aktivitet i studentförening/kår under studietiden "Rätt" kön "Rätt" ålder Andra viktiga faktorer

38 38 6. Var fick du ditt första arbete efter examen (sätt en 1:a i rutan) och var arbetar du nu (sätt en 2:a i rutan)? OBS! Är det samma arbetsplats sätter du en 1:a och 2:a bredvid varandra. Notarietjänstgöring Domstol övrigt Åklagarmyndighet Kronofogdemyndighet Skatteverket Statligt verk Universitet/högskola Annan statlig myndighet Kommunalt bolag Kommunal förvaltning Landsting Advokatbyrå Försäkringsbolag Bank Privat bolag < 50 anställda Privat bolag anställda Privat bolag > 200 anställda Ideell organisation/förening el liknande Egen juridisk verksamhet Egen annan verksamhet Annan verksamhet, nämligen: Arbetslös 7. I vilket län är din nuvarande arbetsplats belägen? Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Södermanland Uppsala Stockholm Utomlands. Ange land och stad 8. Hur stor del av dina arbetsuppgifter är "juridiska"? Ingen alls Till en del Huvudsakligen 9. Tycker du att din utbildning är relevant i förhållande till dina arbetsuppgifter? Inte alls 0-25% 25-50% 50-75% % 10. Är du nöjd med din juristutbildning? Inte alls Ganska nöjd Nöjd Mycket nöjd 11. Vad skulle ha varit annorlunda om du hade gått utbildningen idag och hade fått bestämma hur den skulle ha sett ut? Här kan du också lämna övriga egna kommentarer (räcker inte utrymmet kan du skriva på ett löst papper):

39 39 FRÅGEFORMULÄR 1. Kön och ålder Kvinna Man Födelseår: 2. I vilket län är du huvudsakligen uppvuxen? Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Södermanland Uppsala Stockholm Utomlands. Ange land och stad 3. Var arbetar du nu? Notarietjänstgöring Domstol övrigt Åklagarmyndighet Kronofogdemyndighet Skatteverket Statligt verk Universitet/högskola Annan statlig myndighet Kommunalt bolag Kommunal förvaltning Landsting Advokatbyrå Försäkringsbolag Bank Privat bolag < 50 anställda Privat bolag anställda Privat bolag > 200 anställda Ideell organisation/förening el liknande Egen juridisk verksamhet Egen annan verksamhet Annan verksamhet, nämligen: Arbetslös

40 40 4. I vilket län är din nuvarande arbetsplats belägen? Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Södermanland Uppsala Stockholm Utomlands. Ange land och stad 5. Hur stor del av dina arbetsuppgifter är "juridiska"? Ingen alls Till en del Huvudsakligen 6. Tycker du att din utbildning är relevant i förhållande till dina arbetsuppgifter? Inte alls 0-25% 25-50% 50-75% % 7. Är du nöjd med din juristutbildning? Inte alls Ganska nöjd Nöjd Mycket nöjd 8. Vad skulle ha varit annorlunda om du hade gått utbildningen idag och hade fått bestämma hur den skulle ha sett ut? Har du behov av vidareutbildning? Inom vilket/vilka ämnesområden? Här kan du också lämna övriga egna kommentarer (räcker inte utrymmet kan du skriva på ett löst papper).