Enkät 2005 Juris kandidatexamen i Umeå och sedan?

Transkript

1 Enkät 2005 Juris kandidatexamen i Umeå och sedan? En enkätundersökning genomförd av juridiska institutionen vid Umeå universitet 1

2 Inledning Under 1999 genomförde Högskoleverket (HSV) en utvärdering av samtliga juridiska utbildningar i landet. I utvärderingen ingick bl. a. juris kandidatutbildningen vid Umeå universitet. I den rapport 1 som blev resultatet av HSV: s utvärdering rekommenderades alla berörda lärosäten att i ökad utsträckning genomföra undersökningar om vilka anställningar och vilka slags arbeten studenterna får. När Umeå universitetet gavs möjlighet att ge en juris kandidatexamen var det bl.a. efter krav från rättsvårdande myndigheter i norra Sverige om en bättre tillgång till utbildade jurister. Det är också ett skäl för oss att undersöka var våra före detta studenter arbetar. Som en följd av HSV:s rapport genomfördes under en enkätundersökning med frågor om bl.a. anställningar. Den riktades till samtliga 215 som fram till den 1 mars tagit juris kandidatexamen vid universitetet. Svaren sammanställdes och redovisades i en rapport. 2 Enkäten innehöll endast elva frågor. Anledningen till att den inte gjordes mer omfattande var att vi ansåg det som angeläget att snabbt få svar på ett fåtal viktiga frågor samtidigt som vi fick en hög svarsfrekvens. Enkäten utformades i samråd med anställda vid institutionen, Juridiska föreningen 3 och JJS Umeå, JUSEK:s juriststuderande. Under 2005 genomfördes en ny enkät. Den riktades till de 425 som fram till den 31 december 2004 tagit sin examen. De som tagit examen efter den 1 mars fick ett formulär som i huvudsak innehöll samma frågor som vid enkättillfället. 4 Till övriga skickades en blankett där bl.a. frågor relaterade till det första arbetet efter examen utelämnats. 5 Den redovisning av enkätsvaren som görs i denna sammanställning sker fråga för fråga i enlighet med uppställningen som finns i det formulär som bifogas som bilaga 1. Antalet inkomna svar uppgår till 309 (73 %). 1 Rätt juristutbildning, Utvärderingar av juristutbildningar, HSV:s rapportserie : 1 R 2 Enkät, Juris kandidatexamen i Umeå och sedan? Se: 3 En förening för studenter på juris kandidatprogrammet vid Umeå universitetet 4 Bilaga 1 2

3 I de flesta tabeller som redovisas finns jämförande procenttal från enkäten som gjordes. I några fall saknas emellertid sådana uppgifter. Orsaken till det är att tabellerna skulle ha blivit alltför omfattande om även dessa tagits med. Umeå den 6 mars 2006 Ulf Israelsson 5 Bilaga 2 3

4 Innehållsförteckning 1. Kön, ålder och examensår m.m I vilket län är du huvudsakligen uppvuxen? Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete? Hur fick du ditt första arbete efter examen? Vilken/vilka faktorer bedömer du var viktigast när du fick ditt första arbete? Var fick du ditt första arbete efter examen? Var arbetar du nu? I vilket län är din nuvarande arbetsplats belägen? Hur stor del av dina arbetsuppgifter är juridiska? Tycker du att din utbildning är relevant i förhållande till dina arbetsuppgifter? Är du nöjd med din juristutbildning? Vad skulle varit annorlunda om du hade gått utbildningen idag och hade fått bestämma hur den skulle ha sett ut? Har du behov av vidareutbildning? Inom vilket/vilka ämnesområden?

5 5

6 1. Kön, ålder och examensår m.m. Som tidigare nämnts uppgår antalet svar till 309. Av dessa har 162 (52,4 %) tagit examen före den 1 mars och 147 (47,6 %) därefter. Genomsnittsålder är för den första gruppen drygt 37,5 år och övriga drygt 31 år. År var åldern knappt 33 år. Av dem som svarat är 193 (62,5 %) kvinnor och 114 (36,9 %) män. Två (0,6 %) har inte uppgivit något kön. 6 Av uppgifter som lämnats i enkäten kan vi bl.a. beräkna hur lång tid det tagit för genomsnittsstudenten från första registreringen på programmet tills de tog examen. En sådan redovisning gjordes i sammanställningen av enkäten. Nu avstår vi emellertid från att redovisa dessa uppgifter. Anledningen är att vi numera har möjlighet att göra den typen av beräkningar med hjälp av mer exakta uppgifter i universitetets Ladok-system. Redovisningen av dessa uppgifter får ske i annat sammanhang. 6 Som en jämförelse kan noteras att under åren har antagits och registrerats totalt 1037 studenter till juris kandidatprogrammets första kurs. Av dessa har 602 (58,1 %) varit kvinnor och 435 (41,9 %) män. 6

7 2. I vilket län är du huvudsakligen uppvuxen? Av tabell 1 framgår att 84,7 % (86,1 % ) är uppvuxna i Norrland. 7 Länet med störst andel är Västerbotten, 45,5 %. Därefter kommer Norrbotten, 19,2 %, och Västernorrland, 15,9 %. Merparten av våra studenter har således sina rötter i Norrland. Att Västerbotten är det län som ligger i topp kan sannolikt förklaras med att det för många av länets ungdomar är naturligt att studera vid vårt universitet. Tabell Antal Procent Procent Norrbotten 59 19,2% 15,0% Västerbotten ,5% 53,9% Jämtland 9 2,9% 3,3% Västernorrland 49 15,9% 12,8% Gävleborg 4 1,3% 1,1% Dalarna 2 0,6% 0,6% Västmanland 1 0,3% 0,6% Örebro 1 0,3% 0,0% Värmland 1 0,3% 0,6% Västra Götaland 10 3,2% 2,2% Halland 2 0,6% 0,0% Skåne 6 1,9% 0,6% Blekinge 1 0,3% 0,6% Gotland 1 0,3% 0,6% Kalmar 1 0,3% 0,6% Kronoberg 0 0,0% 0,0% Jönköping 6 1,9% 1,1% Östergötland 1 0,3% 0,0% Södermanland 3 1,0% 1,1% Uppsala 1 0,3% 0,6% Stockholm 4 1,3% 2,2% Utomlands 6 1,9% 2,8% 7 Med Norrland avses den geografiska del av landet som vanligen benämns Norrland d.v.s: Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län och Gävleborgs län. 7

8 3. Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete? 8 Denna fråga har bara ställts till de som tagit examen efter den 1 mars. Som framgår av tabell 2 har 77,9 % fått sitt första arbete inom tre månader från examen. Det är något bättre än. Om man däremot jämför med hur stor andel som fått arbete inom tolv månader från examen är skillnaden marginell, 95,1 % för 2005 mot 94,5 % för. Tabell Antal Procent Procent 0-3 mån ,9% 70,6% 3-6 mån 12 8,3% 12,2% 6-9 mån 7 4,8% 7,8% 9-12 mån 6 4,1% 3,9% mån 1 0,7% 2,2% mån 2 1,4% 1,7% 24< 2 1,4% 1,7% Arbetslös 2 1,4% 0,0% Vi har också gjort en uppdelning mellan kvinnor och män, tabell 3. I den framgår att inom tolv månader har ungefär lika stor andel kvinnor som män fått arbete, 95,6 % respektive 94,6 %. Den andel kvinnor och män som fått arbete inom tre månader efter examen har däremot ökat betydligt sedan. Tabell 3 Kvinnor Män Antal Procent Procent Antal Procent Procent 0-3 mån 71 78,9% 72,5% 42 76,4% 67,6% 3-6 mån 6 6,7% 11,0% 6 10,9% 13,2% 6-9 mån 4 4,4% 9,2% 3 5,5% 5,9% 9-12 mån 5 5,6% 2,8% 1 1,8% 5,9% mån 1 1,1% 0,9% 0 0,0% 4,4% mån 0 0,0% 0,9% 2 3,6% 2,9% 24< 2 2,2% 2,8% 0 0,0% 0,0% Arbetslös 1 1,1% 0,0% 1 1,8% 0,0% 8 Observera att frågan endast avser när man fick det första arbetet. Frågan berör inte om arbetet också hade juridisk inriktning. 8

9 4. Hur fick du ditt första arbete efter examen? Frågan riktar sig bara till dem som tagit examen efter den 1 mars. Liksom visar det sig att den största andelen studenter, 29,1 %, fått sitt första arbete som notarie vid tingsrätt eller länsrätt. 9 Som en jämförelse kan nämnas att HSV nyligen i en rapport 10 konstaterar att antalet notarieplatser räcker till ungefär en tredjedel av alla som tar juris kandidatexamen under ett år. I rapporten framkommer också att antalet notarieplatser minskat under de senaste fem åren, från 750 till omkring 600. Två andra viktiga vägar till arbete var genom direkt förfrågan hos arbetsgivare, 17,6 %, och tidningsannons, 12,8 %. Relativt stora ökningar redovisas för internet och kontakt genom examensarbete. Vad gäller den sistnämnda vägen kan det finnas en koppling till att vi sedan höstterminen 1999 erbjudit studenterna möjligheten att avsluta sina studier med en examensarbeteskurs som innehåller två månader oavlönad praktik. Ungefär hälften av studenterna väljer praktikalternativet för sitt examensarbete. Tabell Antal Procent Procent Genom notariekansliet (DV) 43 29,1% 33,2% Genom tidningsannons 19 12,8% 17,9% Via internet 12 8,1% 1,6% Genom arbetsförmedlingen 5 3,4% 4,3% Via direkt förfrågan hos arbetsgivare 26 17,6% 21,7% Via förfr från arbetsg./rekryteringsföretag 12 8,1% 4,3% Genom bekanta/andra kontakter 16 10,8% 9,2% Kontakt genom examensarbete 11 7,4% 2,2% Startade eget 1 0,7% 2,2% På annat sätt 3 2,0% 3,3% Av tabell 5 framgår att det inte föreligger några stora skillnader mellan kvinnor och män. Det kan emellertid noteras att en betydligt större andel män fick sitt första arbete via direkt förfrågan hos arbetsgivare. 9 Observera att frågan avser hur man fick sitt första arbete. Resultatet ger därmed ingen exakt bild av hur stor del av våra studenter som får notariemeritering. Sannolikt är andelen något större än de 29,1 % som anger att de fick sitt första arbete genom notariatkansliet. 10 Jurister utbildning och arbetsmarknad, Rapport 2006:4 R 9

10 Tabell 5 Kvinnor Män Antal Procent Procent Antal Procent Procent Genom notariekansliet (DV) 27 30,0% 33,3% 16 27,6% 32,9% Genom tidningsannons 13 14,4% 16,2% 6 10,3% 20,0% Via internet 7 7,8% 0,9% 5 8,6% 2,9% Genom arbetsförmedlingen 4 4,4% 1,8% 1 1,7% 7,1% Via direkt förfrågan hos arbetsgivare 13 14,4% 23,4% 13 22,4% 20,0% Via förfr från arbetsg./rekryteringsföretag 8 8,9% 4,5% 4 6,9% 4,3% Genom bekanta/andra kontakter 10 11,1% 10,8% 6 10,3% 7,1% Kontakt genom examensarbete 7 7,8% 3,6% 4 6,9% 0,0% Startade eget 0 0,0% 0,9% 1 1,7% 4,3% På annat sätt 1 1,1% 4,5% 2 3,4% 1,4% 10

11 5. Vilken/vilka faktorer bedömer du var viktigast när du fick ditt första arbete? Även denna fråga riktade sig enbart till dem som tagit examen efter den 1 mars. I svaren kunde flera alternativ anges. De flesta har också utnyttjat den möjligheten. Totalt har 389 markeringar gjorts vid de faktorer som vi angivit. I varje svar har i genomsnitt angivits 2,64 faktorer. Flest markeringar fick examen, 23,9 %. Därefter kommer bra universitetsbetyg, 16,2 %, och personliga egenskaper 14,7%. Dessa låg i topp även. Tabell Antal Procent Procent Examen 93 23,9% 26,6% Fördjupning inom ett område 16 4,1% 3,4% Bra universitetsbetyg 63 16,2% 16,7% Studier på univ eller högsk utomlands 10 2,6% 1,4% Tidigare arbete på arbetsplatsen 20 5,1% 5,4% Annan arbetslivserfarenhet 31 8,0% 6,1% Goda referenser 30 7,7% 8,1% Personliga kontakter på arbetsplatsen 33 8,5% 7,0% Personliga egenskaper 57 14,7% 16,7% Språkkunskaper 4 1,0% 1,6% IT-kunskaper 2 0,5% 0,9% Aktivitet i studentför/kår under studierna 7 1,8% 0,7% "Rätt" kön 2 0,5% 1,1% "Rätt" ålder 7 1,8% 2,0% Andra viktiga faktorer 14 3,6% 2,3% Av tabell 7 framgår fördelningen av faktorer mellan kvinnor och män. Det föreligger inte några anmärkningsvärda skillnader mellan könen. 11

12 Tabell 7 Kvinnor Män Antal Procent Procent Antal Procent Procent Examen 58 24,6% 26,5% 35 22,9% 26,4% Fördjupning inom ett område 11 4,7% 2,3% 5 3,3% 5,1% Bra universitetsbetyg 40 16,9% 18,7% 23 15,0% 14,0% Studier på univ eller högsk utomlands 8 3,4% 1,2% 2 1,3% 1,7% Tidigare arbete på arbetsplatsen 12 5,1% 6,6% 8 5,2% 3,4% Annan arbetslivserfarenhet 20 8,5% 6,2% 11 7,2% 6,2% Goda referenser 17 7,2% 8,2% 13 8,5% 7,9% Personliga kontakter på arbetsplatsen 18 7,6% 7,8% 15 9,8% 6,2% Personliga egenskaper 33 14,0% 15,6% 24 15,7% 18,0% Språkkunskaper 3 1,3% 1,9% 1 0,7% 1,1% IT-kunskaper 1 0,4% 0,8% 1 0,7% 1,1% Aktivitet i studentför/kår under studierna 4 1,7% 0,4% 3 2,0% 1,1% "Rätt" kön 0 0,0% 0,8% 2 1,3% 1,7% "Rätt" ålder 4 1,7% 2,3% 3 2,0% 1,7% Andra viktiga faktorer 7 3,0% 0,8% 7 4,6% 4,5% 12

13 6. Var fick du ditt första arbete efter examen? Frågan ställdes bara till dem som tagit examen efter den 1 mars. Som framgår hamnar notarietjänstgöring i topp med 29,9 %. Det är något mindre än vilket möjligen kan bero på att antalet notarieplatser minskat. Därefter följer annan statlig myndighet tätt följd av advokatbyrå vars andel ökat betydligt sedan den förra undersökningen. Trots en minskning jämfört med har en klar majoritet, 68,1 %, fått sitt första arbete inom den statliga sektorn. Tabell Procent Procent Antal Notarietjänstgöring 43 29,9% 35,2% Domstol övrigt 3 2,1% 1,7% Åklagarmyndighet 0 0,0% 0,0% Kronofogdemyndighet 1 0,7% 1,7% Skattemyndighet 6 4,2% 68,1% 3,9% Statligt verk 13 9,0% 11,2% Universitet/högskola 11 7,6% 6,7% Annan statlig myndighet 21 14,6% 11,2% Kommunalt bolag 0 0,0% 0,0% Kommunalt övrigt 2 1,4% 2,8% 1,1% 2,2% Landsting 2 1,4% 1,1% Advokatbyrå 19 13,2% 4,5% Försäkringsbolag 1 0,7% 3,9% Bank 3 2,1% 2,8% Privat bolag < 50 anställda 6 4,2% 3,4% Privat bolag anställda 2 1,4% 0,6% Privat bolag > 200 anställda 7 4,9% 2,8% Ideell organisation e liknande 1 0,7% 3,4% Egen juridisk verksamhet 1 0,7% 1,7% Egen annan verksamhet 0 0,0% 0,6% Annan verksamhet, 1 0,7% 2,8% Arbetslös 1 0,7% 0,0% 71,5% 28,5% 26,3% 13

14 7. Var arbetar du nu? Den största gruppen återfinns vid annan statlig myndighet, 13,0 %. Därefter följer advokatbyrå, 11,1 %, samt domstol övrigt, 10,4 %. Notarietjänstgöring, som hade största andelen, 20,0 %, kommer denna gång först på fjärde plats med 9,4 %. Orsaken till minskningen är rimligtvis den att enkäten denna gång riktar sig till betydligt fler individer med längre yrkeserfarenhet. Andelen som gör notarietjänstgöringen, som i tid är begränsad till två år, påverkas då i den riktning vi ser. Det kan noteras att i gruppen som tagit examen efter 1 mars anger 20,0 % att de gör notarietjänstgöring, alltså samma andel som. De arbetsplatser som visar störst ökning är domstol övrigt samt advokatbyrå. Andelen som arbetar inom staten är något mindre än. Tabell Antal Procent Procent Notarietjänstgöring 29 9,4% 20,0% Domstol övrigt 32 10,4% 3,9% Åklagarmyndighet 12 3,9% 2,8% Kronofogdemyndighet 8 2,6% 1,7% 59,9% Skattemyndighet 16 5,2% 2,8% 61,1% Statligt verk 30 9,8% 12,8% Universitet/högskola 17 5,5% 5,6% Annan statlig myndighet 40 13,0% 11,7% Kommunalt bolag 1 0,3% 0,6% Kommunalt övrigt 9 2,9% 3,3% 3,9% 5,0% Landsting 0 0,0% 0,6% Advokatbyrå 34 11,1% 5,0% Försäkringsbolag 16 5,2% 6,1% Bank 5 1,6% 0,6% Privat bolag < 50 anställda 8 2,6% 3,3% Privat bolag anställda 5 1,6% 1,1% 35,2% Privat bolag > 200 anställda 25 8,1% 6,1% 33,3% Ideell organisation e liknande 8 2,6% 3,3% Egen juridisk verksamhet 4 1,3% 2,8% Egen annan verksamhet 0 0,0% 0,6% Annan verksamhet, 3 1,0% 4,4% Arbetslös 5 1,6% 0,6% 14

15 8. I vilket län är din nuvarande arbetsplats belägen? Som tidigare nämnts var ett av motiven till att ge Umeå universitet rätt att utfärda juris kandidatexamen en förhoppning att behovet av jurister i Norrland skulle kunna tillgodoses på ett bra sätt. Även om andelen jämfört med minskat med drygt tre procent framgår av sammanställningen i tabell 10 att 60,9 % av de som svarat på den senaste enkäten för närvarande har sin arbetsplats i Norrland. Det län som ligger i topp är Västerbotten, 39,4 %. Därefter kommer Stockholm med 23,2 % samt Västernorrland, 11,9 %. Tabell 10 Antal Procent Norrbotten 22 7,3% 3,3% 4,0% 6,7% Västerbotten ,4% 23,8% 15,6% 40,4% Jämtland 3 1,0% 0,0% 1,0% 0,6% Västernorrland 36 11,9% 7,0% 5,0% 15,2% Gävleborg 4 1,3% 0,3% 1,0% 1,1% Dalarna 7 2,3% 1,7% 0,7% 1,1% Västmanland 2 0,7% 0,0% 0,7% 0,6% Örebro 3 1,0% 0,0% 1,0% 0,6% Värmland 2 0,7% 0,0% 0,7% 0,0% Västra Götaland 11 3,6% 1,7% 2,0% 3,9% Halland 0 0,0% 0,0% 0,0% 0,6% Skåne 3 1,0% 0,3% 0,7% 0,6% Blekinge 0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Gotland 0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Kalmar 0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Kronoberg 1 0,3% 0,3% 0,0% 1,1% Jönköping 7 2,3% 1,0% 1,3% 1,1% Östergötland 4 1,3% 0,3% 1,0% 1,7% Södermanland 2 0,7% 0,0% 0,7% 0,6% Uppsala 4 1,3% 0,3% 1,0% 1,1% Stockholm 70 23,2% 12,9% 10,3% 20,8% Utomlands 2 0,7% 0,0% 0,7% 2,2% 2005 Procent av ex före 1 mars Procent av ex eft 1 mars Procent Som framgår av uppgifter i tabell 1 har en stor majoritet av dem som svarat på enkäten angivit att de är uppvuxna i Norrland. Vi har också tagit fram uppgifter på i vilken utsträckning norrlänningarna förblir Norrland trogna efter examen och i vilken utsträckning de återvänder till sina hemlän efter examen. För västerbottningarnas del är det givetvis fråga om att stanna kvar i hemlänet. 15

16 Totalt har 302 angivit att de arbetar idag. Av tabell 11 framgår att 60,9 % finns på en arbetsplats i Norrland. Av dessa har i sin tur 93,5 % angivit att de huvudsakligen är uppvuxna i Norrland. Majoriteten av våra före detta studenter finns alltså kvar i Norrland. Därmed torde man kunna påstå att vår utbildning spelar en betydelsefull roll när det gäller att förse Norrland med jurister. Tabell Antal Procent Procent Totalt antal som arbetar 302 Arbetar i Norrland ,9% 63,7% Norrlänningar i Norrland ,5% 89,5% Övriga 12 6,5% 10,5% Av tabell 12 framgår att av dem som arbetar i Norrland återfinns 64,7 % i Västerbotten. I Västernorrland finns 19,6 % och Norrbotten 12,0 %. I Jämtlands och Gävleborgs län finns totalt bara 3,8 %. Annan statlig myndighet är den vanligaste arbetsplatsen, 12,5 %, närmast följd av statligt verk, 10,9 %, och advokatbyrå, 10,9 %. De arbetsplatser som dominerar är för Norrbottens del advokatbyråer, 18,2 %. Här är dock antalet personer relativt få. Endast fyra stycken av totalt 22. I Västerbotten toppar annan statlig myndighet med 16,8 %. Vad gäller Västernorrland återfinns 19,4 % på advokatbyrå. För övriga två län är antalet individer så få att statistiken blir ointressant. Av siffrorna i tabell 12 kan vi se att staten även i Norrland dominerar som arbetsgivare, 60,4 %. För hela landet gäller i stort sett samma förhållande, 59,9 %, se tabell 9. I olika typer av kommunal verksamhet återfinns 4,3 % medan övriga arbetsgivare sysselsätter 34,8 %. Även dessa siffror stämmer väl överens med vad som gäller för landet som helhet. 16

17 Tabell Arbetsplats för de som bor i Norrland Totalt BD AC Z Y X Antal Proc. Antal Proc. Antal Proc. Antal Proc. Antal Proc. Antal Proc ,0% ,7% 3 1,6% 36 19,6% 4 2,2% Notarietjänstgöring 12 6,5% 1 4,5% 6 5,0% 0 0,0% 3 8,3% 2 50,0% Domstol övrigt 16 8,7% 1 4,5% 9 7,6% 1 33,3% 5 13,9% 0 0,0% Åklagarmyndighet 9 4,9% 1 4,5% 7 5,9% 1 33,3% 0 0,0% 0 0,0% Kronofogdemyndighet 6 3,3% 1 4,5% 3 2,5% 0 0,0% 2 5,6% 0 0,0% Skattemyndighet 9 4,9% 1 4,5% 5 4,2% 0 0,0% 3 8,3% 0 0,0% Statligt verk 20 10,9% 3 13,6% 10 8,4% 0 0,0% 6 16,7% 1 25,0% Universitet/högskola 16 8,7% 3 13,6% 13 10,9% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Annan statlig myndighet 23 12,5% 2 9,1% 20 16,8% 0 0,0% 1 2,8% 0 0,0% Kommunalt bolag 1 0,5% 0 0,0% 1 0,8% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Kommunalt övrigt 7 3,8% 0 0,0% 6 5,0% 0 0,0% 1 2,8% 0 0,0% Landsting 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Advokatbyrå 19 10,3% 4 18,2% 8 6,7% 0 0,0% 7 19,4% 0 0,0% Försäkringsbolag 12 6,5% 0 0,0% 9 7,6% 0 0,0% 3 8,3% 0 0,0% Bank 4 2,2% 2 9,1% 2 1,7% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Privat bolag < 50 anställda 4 2,2% 0 0,0% 2 1,7% 1 33,3% 1 2,8% 0 0,0% Privat bolag anställda 4 2,2% 0 0,0% 3 2,5% 0 0,0% 1 2,8% 0 0,0% Privat bolag > 200 anställda 13 7,1% 2 9,1% 7 5,9% 0 0,0% 3 8,3% 1 25,0% Ideell org eller liknande 4 2,2% 1 4,5% 3 2,5% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Egen juridisk verksamhet 3 1,6% 0 0,0% 3 2,5% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Egen annan verksamhet 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Annan verksamhet, 1 0,5% 0 0,0% 1 0,8% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Arbetslös 1 0,5% 0 0,0% 1 0,8% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 11 Norrbottens län = BD, Västerbottens län = AC, Västernorrlands län = Y, Jämtlands län = Z och Gävleborgs län = X. 17

18 Vi har också tittat närmare på var norrlänningarna har sina arbetsplatser, tabell 13. Av tabellen kan bl.a. utläsas att av dem som vuxit upp i Norrbotten har 18, eller 30,5 %, nu också sina arbetsplatser där. Av västerbottningarna återfinns 60,7 % i Västerbotten. Till Västernorrland har 49,0 % återvänt. Att antalet som redovisas omedelbart under respektive länsbeteckning i några fall inte stämmer med den summa man får om man adderar antalet på raderna för varje län beror på att i några svar har man inte angivit var arbetsplatsen är belägen. Tabell 13 Var finns norrlänningarna? Uppvuxna i BD, AC, Z, Y och X län BD AC Z Y X Antal Proc Antal Proc Antal Proc Antal Proc Antal Proc Arbetar i: Norrbotten 18 30,5% 4 2,9% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Västerbotten 13 22,0% 85 60,7% 3 33,3% 8 16,3% 1 25,0% Jämtland 0 0,0% 0 0,0% 2 22,2% 0 0,0% 1 25,0% Västernorrland 7 11,9% 4 2,9% 0 0,0% 24 49,0% 0 0,0% Gävleborg 1 1,7% 0 0,0% 0 0,0% 1 2,0% 0 0,0% Summa 39 66,1% 93 66,4% 5 55,6% 33 67,3% 2 50,0% Dalarna 1 1,7% 2 1,4% 1 11,1% 0 0,0% 1 25,0% Västmanland 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 1 2,0% 0 0,0% Örebro 1 1,7% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Värmland 0 0,0% 1 0,7% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Västra Götaland 0 0,0% 3 2,1% 0 0,0% 1 2,0% 0 0,0% Halland 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Skåne 1 1,7% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Blekinge 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Gotland 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Kalmar 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Kronoberg 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Jönköping 2 3,4% 2 1,4% 0 0,0% 1 2,0% 0 0,0% Östergötland 2 3,4% 1 0,7% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Södermanland 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 1 2,0% 0 0,0% Uppsala 2 3,4% 1 0,7% 0 0,0% 1 2,0% 0 0,0% Stockholm 10 16,9% 35 25,0% 3 33,3% 9 18,4% 1 25,0% Utomlands 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Summa 19 32,2% 45 32,1% 4 44,4% 14 28,6% 2 50,0% 18

19 9. Hur stor del av dina arbetsuppgifter är juridiska? En klar majoritet, 79,4 %, anser att deras arbetsuppgifter huvudsakligen är juridiska. Endast 2,7 %, eller åtta personer, anger att de inte alls har några juridiska arbetsuppgifter. Tabell Antal Procent Procent Ingen alls 8 2,7% 2,8% Till en del 54 17,9% 21,2% Huvudsakligen ,4% 76,0% För att se om vi hjälpt till att fylla behovet av jurister i Norrland räcker det inte med att ta reda på om våra gamla studenter har sina arbetsplatser i Norrland. Vi måste även se om deras arbetsuppgifter kan kopplas ihop med den utbildning vi givit dem. Statistiken i tabell 15 visar att 79,7 % anser att arbetsuppgifterna huvudsakligen är juridiska. Endast 2,2 % uppger sig inte alls ha några juridiska arbetsuppgifter. Dessa siffror understryker ytterligare utbildningens betydelse för Norrland. Tabell 15 Totalt Juridiska arbetsuppgifter för de som arbetar i Norrland Antal Proc Proc Antal Proc Proc Antal Proc Proc Inga alls 4 2,2% 2,6% 2 9,1% 0,0% 2 1,7% 4,2% Till en del 33 18,1% 21,1% 2 9,1% 16,7% 29 24,8% 25,0% Huvudsakligen ,7% 76,3% 18 81,8% 83,3% 86 73,5% 70,8% Antal Proc Proc Antal Proc Proc Antal Proc Proc Inga alls 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% Till en del 0 0,0% 0,0% 1 2,8% 14,8% 1 25,0% 0,0% Huvudsakligen 3 100,0% 100,0% 35 97,2% 85,2% 3 75,0% 100,0% BD AC Z Y X 19

20 10. Tycker du att din utbildning är relevant i förhållande till dina arbetsuppgifter? En väsentlig fråga är om de som tagit examen anser att den utbildning de fått är relevant i förhållande till de arbetsuppgifter man har. Majoriteten av dem som besvarat denna fråga, 59,4 %, anger att utbildningens relevans i förhållande till de arbetsuppgifterna uppgår till %. Endast fyra personer uppger att utbildningen inte alls är relevant i förhållande till de arbetsuppgifter man har. Dessa har som arbetsplatser uppgivit bank (två stycken), försäkringsbolag respektive annan statlig myndighet. Tabell Antal Procent Procent inte alls 4 1,3% 1,7% 0-25% 15 5,0% 5,1% 25-50% 40 13,2% 8,4% 50-75% 64 21,1% 27,0% % ,4% 57,9% 20

21 11. Är du nöjd med din juristutbildning? En mycket viktig fråga för juridiska institutionens är i vilken utsträckning våra före detta studenter är nöjda med sin juristutbildning. Här kan vi med tillfredsställelse notera att 87,8 % av dem som svarat uppger sig vara nöjda eller mycket nöjda. Motsvarande siffra vid förra undersökningen var 82,0 %. Framförallt har andelen mycket nöjda ökat väsentligt. Tabell Antal Procent Procent Inte alls 2 0,7% 1,1% Ganska nöjd 35 11,6% 16,9% Nöjd ,9% 56,2% Mycket nöjd ,9% 25,8% I tabell 18 redovisas en uppdelning mellan könen. Här kan man se att andelen mycket nöjda har utjämnats sedan. Lägger man ihop nöjd mycket nöjd uppgår andelen kvinnor till 86,8 % och män till 89,1 %. Motsvarande siffror var vid förra undersökningstillfället 83,1 % respektive 80,9 %. Tabell 18 Kvinnor Män Antal Procent Procent Antal Procent Procent Inte alls 2 1,1% 0,0% 0 0,0% 2,9% Ganska nöjd 23 12,1% 16,8% 12 10,8% 16,2% Nöjd 85 44,7% 60,7% 48 43,2% 50,0% Mycket nöjd 80 42,1% 22,4% 51 45,9% 30,9% 21

22 12. Vad skulle varit annorlunda om du hade gått utbildningen idag och hade fått bestämma hur den skulle ha sett ut? Har du behov av vidareutbildning? Inom vilket/vilka ämnesområden? Enkäten avslutades med dessa frågor. En uppmaning till övriga egna kommentarer lämnades också. Totalt har 46,1 %, eller 145 av 309, besvarat dessa frågor eller lämnat övriga kommentarer. När det gäller behovet av vidareutbildning och vilka ämnesområden som är aktuella har bara elva personer uttryckt behov eller önskemål. Den vanligaste synpunkten på utbildningens utformning är att den på olika sätt borde göras mer praktiskt inriktad genom kontakter med yrkeslivet och yrkesverksamma jurister. Särskilt bland dem som tog examen före 1 mars efterfrågas längre praktikinslag. Som tidigare nämnt har studenterna numera möjlighet att som sista kurs i utbildningen välja kursen Examensarbete med praktik, 20 p. Kursen är upplagd så att i anslutning till examensarbetet görs en oavlönad praktiktjänstgöring. Praktiken skall vara individuellt utformad och sträcka sig från mitten av september och två månader framåt och äga rum hos en myndighet, en organisation eller ett företag. Uppsatsen skrivs inom ett område som har anknytning till praktiktjänstgöringen. Fler fördjupningskurser, eller valfria kurser, nämns också i ett antal svar. Vår ambition är fortfarande, trots ett relativt begränsat studentunderlag, att ha ett brett utbud av dessa kurser. Under läsåret 2006/07 erbjuder vi totalt 26 valfria kurser. Fler skriftliga uppgifter och högre krav på det studenterna i det sammanhanget presterar är också synpunkter som framkommer i ett antal svar. Bland övriga önskemål eller synpunkter kan nämnas mer lärarledd undervisning, fler spel, mer muntlig framställning, avskaffa 20-poängstentamina, mer beteendevetenskap, förändra betygssystemet. 22

23 Slutligen kan också noteras att ett flertal använt sig av möjligheten att i största allmänhet kommentera jur kandutbildningen i Umeå. Det som då framkommer understryker de siffror som redovisa under 11 ovan. Utbildningen och vår personal får uteslutande väldigt positiva omdömen. Ett flertal har under sin yrkesverksamma också haft möjlighet att med arbetskamrater diskutera och jämföra vår utbildning med andra jur kandutbildningar. Av de kommentarer man lämnar kan vi konstatera att vi står oss väl vid en sådan jämförelse. 23