Efter examen? Jobb och löner för nyexaminerade Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Transkript

1 Efter examen? Jobb och löner för nyexaminerade 2011 Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

2 Juseks arbetsmarknadsundersökning Sedan slutet av 60-talet genomför Jusek en årlig arbetsmarknadsundersökning för att bland annat ta reda på hur och var nyexa minerade akademiker får sina första jobb. Undersökningen ger även svar på frågor om ingångslöner, synen på karriär och hur nöjda studenterna är med sin utbildning. Syftet med undersökningen är att skapa ett underlag över hur utbildning och arbetsmarknad ser ut för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Materialet används för att ge förbundets medlemmar en bättre bild av deras arbetsmarknad. Under sökningen ligger också till grund för opinions bildning och påverkan i utbildningspolitiska frågor som är viktiga för utbildningsgrupperna. Hur och var får nyexaminerade akademiker sina första jobb? Om årets undersökning I urvalet ingår jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare födda och som har tagit examen under perioden september 2009 augusti Den totala urvalsgruppen omfattar personer, varav 60 procent kvinnor och 40 procent män. Undersökningen genomfördes av Exquiro Market Research på uppdrag av Jusek under perioden februari mars Först genomfördes en enkätundersökning med 37 procents svarsfrekvens. Sedan genomfördes en kompletterande bortfallsanalys genom 576 telefonintervjuer bland ett systematiskt urval av de respondenter som inte hade besvarat enkäten. De uppgifter som presenteras från Juseks arbetsmarknadsundersökning är samviktade resultat som är representativa för hela gruppen nyexaminerade. De enda undantagen är uppgifterna om verksamhets- och arbetsområden, vilka av tidsskäl exkluderades från telefonintervjuerna och endast baseras på enkätundersökningen. Tillförlitligheten i statistiken är därmed mycket stor. 2

3 Du som läser en utbildning på universitet eller högskola har säkert många frågor om vad som väntar den dag studierna är över. Här kan vi ge dig svar på några av dem. Arbetsmarknaden för nyexaminerade akademiker Nyexaminerade akademiker oroar sig inför examen, men för de allra flesta går det snabbt att få jobb. Många får snabbt kvalificerade arbetsuppgifter och blir privatanställda. Vanligaste vägen till jobb är kontakter. De nyexaminerade är nöjda med sin utbildning, men hade gärna sett mer arbetsmarknadskoppling och lärarledd tid. Ljus arbetsmarknad för nyexaminerade När de nyexaminerade tillfrågas ett halvt till ett och ett halvt år efter examen arbetar de allra flesta. Tre fjärdedelar har en anställning eller eget företag. Av de övriga läser den stora andelen vidare. De flesta av dem, 15 procent, säger sig göra det främst för att de vill komplettera sin utbildning. Många av dem studerar troligen till en masterexamen, vilket har blivit vanligare. Tre procent uppger att de studerar främst för att de inte fått något jobb. Våren 2011 var endast fyra procent öppet arbetssökande. Det är en historiskt låg andel och den lägsta på tio år. Det är ovanligt med arbetsmarknadspolitiska åtgärder för nyexaminerade. Bara 0,3 procent deltar i arbetspraktik och andra insatser genom Arbetsförmedlingen. Privat anställer flest De allra flesta nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare arbetar året efter examen i privat. Var tredje har fått jobb i den offentliga n. Tre av tio tidsbegränsat anställda Det är vanligt med tillsvidareanställningar. Bara tre av tio är tidsbegränsat anställda, på till exempel allmänna visstidsanställningar, vikariat och notarieanställningar. Arbetslöshet % 35 Utan jobb* 30 Öppet arbetslösa Kvalificerade arbetsuppgifter? % 7 2 Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade 42 Ganska okvalificerade Helt okvalificerade 49 * Utan jobb: läser vidare, inget arbete och föräldraledig/sjukskriven, deltar i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 3

4 Kanaler till jobbet % Kontakter 40 Platsbanken 16 Arbetsgivarens webbplats 12 Via universitet/högskola 12 Jobbsajt/sökmotor 9 Rekryteringsföretag 6 Tidningsannons 3 Arbetsförmedlingens övriga tjänster 2 Löner vid anställningstillfället för de som angav löneanspråk respektive inte gjorde det % Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil Är praktiken viktig för att få nuvarande jobb? % 4 Ja, mycket 36 Ja, delvis 32 Nej Vet ej Ja Nej Kvalificerade jobb snabbt Liksom tidigare år har de flesta nyexaminerade fått kvalificerade och relevanta arbeten. Nio av tio anser att deras arbetsuppgifter är mycket eller ganska kvalificerade och att de helt eller delvis motsvarar deras utbildning. Endast två procent bedömer sina arbetsuppgifter som helt okvalificerade. För de flesta gick det också relativt snabbt att få sitt första kvalificerade arbete. Av de som har ett jobb vintern 2011 uppger åtta av tio att de fick sitt första kvalificerade arbete inom ett halvår. Tre av tio fick det redan innan de hade avslutat studierna och knappt fyra av tio inom 1 3 månader. Stor oro inför examen Under slutet av studietiden oroade sig dock många för att inte få ett kvalificerat jobb efter examen. Två av tre oroar sig mycket eller lite och bara var femte oroar sig inte alls. Huruvida man ska hitta ett bra jobb är ett större orosmoment än den egna försörjningen. Varannan student oroar sig också för hur ekonomin ska bli efter examen. Kontakter leder till jobb Det allra vanligaste sättet för nyexaminerade att få kännedom om de första jobben är genom kontakter. Fyra av tio får jobbet den vägen. Kanske är det en bekant som tipsat om ett jobb eller så har man själv gjort en spontan ansökan till en arbetsgivare man tidigare haft kontakt med. Var tionde blir kontaktad och erbjuden ett jobb direkt av en arbetsgivare. Kontakter kan man till exempel skapa under studietiden eller genom ideella engagemang. En av åtta fick sitt nuvarande jobb tack vare praktik, uppsatsskrivande eller arbetsmarknadsdagar på högskolan. De som får känne dom om jobbet på detta sätt har i genomsnitt mer kvalificerade arbetsuppgifter och högre lön än andra nyexaminerade. Många nyexaminerade hittar jobbet via Arbetsförmedlingens platsbank, andra jobbsajter eller sociala medier. En växande andel tittar direkt på intressanta arbetsgivares webbplatser. Ett fåtal fick kännedom om jobbet genom tidningsannonser eller Arbetsförmedlingens övriga service. Praktik betydelsefullt men ovanligt De nyexaminerade tycker möjligheterna till praktik är för små. Jämfört med tidigare år är det betydligt färre nyexaminerade som gjorde praktik inom utbildningen. Tre av fyra hade ingen praktik alls. Bara var femte hade praktik som gav högskolepoäng. De som gjorde praktik värdesätter den högt. Två av tre bedömer att den var viktig för att de skulle få sina nuvarande jobb. 4 4

5 Medianlön våren 2011 i kronor Privat Statlig Kommunal Hur snart vill du byta arbetsgivare? % Inom 1 år Inom 1 3 år Om mer än 3 år Vet ej/vill ej byta inom överskådlig framtid Dålig arbetsmarknadsanknytning De nyexaminerade är missnöjda med kontaktytorna gentemot arbetslivet. Var tredje anser att lärosätet inte alls underlättade för dem i kontakten med arbetslivet. Informationen från högskolor och universitet om vilka arbeten utbildningen kan leda till är också bristfällig, anser de nyexaminerade. Bara var femte tycker att lärosätet inspirerade till att starta eget. För lite lärarledd tid De flesta nyexaminerade hade önskat mer lärarledd tid än vad de hade på sina utbildningar. En tredjedel anser att det var lagom och bara två procent har önskat mindre lärarledd tid än vad de hade. Nöjda med utbildningen i stort När det gäller utbildningen i stort är de nyexaminerade nöjda. Majoriteten är ganska nöjd och var tredje är mycket nöjd, medan endast en procent är mycket missnöjda. De flesta skulle också välja samma utbildning om valet skulle ske idag. De nyexaminerade anser framförallt att de var rustade inför arbetslivet vad gäller att tänka kritiskt, att göra skriftliga presentationer, att samarbeta med andra och att självständigt lösa problem. Nio av tio anser att utbildningen förberett dem väl på detta. Löneförhandling gör skillnad Bara fyra av tio angav löneanspråk när de anställdes. Det är synd, eftersom de som förhandlade i genomsnitt fick kronor mer när de började och de har också ett högre löneläge vid undersökningstillfället. Kvinnor är något flitigare med att löneförhandla. Sju av tio säger sig vara mycket eller ganska nöjda med sin nuvarande lön. Bara sju procent är mycket missnöjda. Byta arbetsgivare Många nyexaminerade jurister, ekonomer, system vetare, personalvetare och samhällsvetare är inställda på att snart byta jobb. Tre av tio vill byta arbetsgivare inom ett år och en fjärdedel vill stanna upp till tre år. En av tio vill stanna längre än tre år på nuvarande jobb. Övriga vet inte eller vill inte byta inom överskådlig framtid. De som är missnöjda med sin nuvarande lön vill generellt stanna kortare tid hos sina arbetsgivare. Men även de som är mycket nöjda med lönen är inställda på att byta jobb, var femte redan inom ett år. När de nyexaminerade rangordnar vilka faktorer som är viktigast vid valet av arbetsgivare kommer möjlighet till kompetensutveckling först. Därefter karriärmöjlig heter, syftet med verksamheten och i sista hand lönen. Tror inte att föräldraledighet påverkar karriär möjligheterna Hälften av de nyexaminerade i årets undersökning vill vara föräldralediga ett halvår till ett år om de får barn. Var fjärde vill vara föräldra ledig längre tid än så. Även om det finns skill nader mellan hur män och kvinnor ställer sig till frågan, är inställningen markant mer lika mellan könen än när Jusek ställde den år De nyexaminerade männen vill i genomsnitt vara föräldralediga längre perioder, och kvinnorna kortare, än de som lämnade högskolan för tio år sedan. Då ville bara var tredje man vara hemma minst ett halvår, att jämföra med drygt varannan idag. De flesta tror inte att karriärmöjligheterna hos deras nuvarande arbetsgivare skulle på verkas av längre föräldraledigheter. Men var femte befarar att det skulle ha en negativ påverkan. Det är betydligt fler än för tio år sedan, då bara tre procent svarade så. Männen tror i större utsträckning än kvinnorna att föräldra ledighet skulle inverka negativt på deras karriärmöjligheter.

6 Jurister Stor efterfrågan på nyexaminerade jurister Nio av tio jurister som tog examen under läsåret 2009/2010 har jobb eller driver eget företag på våren Var fjärde jurist, exklusive notarierna, är tidsbegränsat anställd. Bara tre procent uppger att de för tillfället söker men inte har något arbete. Det är en historiskt låg andel. Lika många har valt att studera vidare, främst för att komplettera sin utbildning. De flesta fick också sitt första kvalificerade jobb snabbt. För varannan nyexaminerad dröjde det 1 3 månader, medan tre av tio fick jobbet redan innan de hade avslutat studierna. Praktik viktigt för att få jobb Enligt Juseks arbetsmarknadsundersökning gjorde fyra av tio praktik under utbildningen. För de flesta gav det upp till 15 högskolepoäng. Hälften av dem som praktiserade bedömer att det var viktigt för att de skulle få sina nuvarande arbeten. De nyexaminerade juristerna tycker inte att möjligheterna till praktik var tillräckliga. Hade valt samma utbildning idag Juristerna hade också önskat mer lärarledd tid och närmare koppling till arbetsmarknaden. Men på det stora hela är de ändå nöjda med sina utbildningar. Sju av tio skulle också välja samma utbildning om valet skulle ske idag. Bäst anser de nyexaminerade att utbildningen rustade dem för att självständigt lösa problem, att tänka kritiskt och att samarbeta med andra. Sämre förberedda upplever de sig vara på att medverka i verksamhetsutveckling, förklara för icke-specialister och att göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter. Vartannat jobb statligt Varannan nyexaminerad jurist arbetar i statlig. Fyra av tio jurister är privatanställda och bara var tjugonde jobbar inom kommuner, landsting och regioner. Var tredje nyexami nerad jurist är notarie. Bortser man från notarierna är bara 30 procent statsanställda och dubbelt så stor andel i privat. Den vanligaste enskilda branschen för juristerna är rättsväsendet. Därefter kommer Huvudsaklig sysselsättning jurister % Har en anställning 89 Har en anställning, men är tjänstledig 0 Egenföretagare 1 Läser vidare efter examen, främst för att komplettera min utbildning 3 Läser vidare efter examen, främst för att jag inte har fått jobb 0 Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd 0 Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven 3 Söker, men har ännu inte fått något arbete 3 Första kvalificerade jobb efter studier % Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån 0 Innan jag avslutade studierna 28 Inom 1 3 månader 51 Inom 4 6 månader 13 Efter mer än 6 månader 6 Har ännu inte fått något kvalificerat arbete 2 Vanligaste branscher för nyexaminerade jurister % Rättsväsendet 24 Advokatbyrå 21 Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 12 Bank- eller finansbolag 9 Övrig privat 5 Skatteverket 5 Revisionsbyrå 4 Kommun 3 Högskola/universitet 3 Handels-, tjänste- eller serviceföretag 3 Övriga branscher 11 Vanligaste arbetsområden för nyexaminerade jurister % Juridiskt arbete 68 Allmänt administrativt arbete 3 Taxeringsarbete 3 Utredningsarbete (statistiskt, ekonomiskt med mera) 3 Affärs-/verksamhetsutveckling 2 Ekonomifunktion, budgetering, redovisning 2 Företags-/privatrådgivning (bank) 2 Inköpsarbete 2 Finansarbete 2 Övriga arbetsområden 14

7 advokatbyråer, som har anställt var femte ny examinerad jurist. Bank- och finansbolag, Skatteverket och revisionsbyråer är också stora arbetsgivare. För jurister med annan examen än juristexamen (tidigare jur kand), såsom examina i rättsvetenskap, handels- eller affärsrätt, är det vanligare att arbeta inom andra delar av den statliga förvaltningen än rättsväsendet. Även bank- och finansbolag, tjänsteföretag och andra branscher i det privata näringslivet är vanligare arbetsgivare för dessa jurister än för de med yrkesexamen. Kvalificerade arbetsuppgifter Nyexaminerade jurister får kvalificerade och relevanta jobb. Bara fyra procent bedömer sina arbetsuppgifter som ganska eller helt okvalificerade. De allra flesta anser också att arbetsuppgifterna motsvarar utbildningen. De flesta nyexaminerade jurister anger juridiskt arbete som sitt huvudsakliga arbetsområde. Administration, taxering, utredning och ekonomirelaterade arbetsuppgifter är också vanliga. Nöjda med sin lön Knappt fyra av tio nyexaminerade jurister (exklusive notarier) löneförhandlade när de anställdes. Det lönar sig att göra det, de som anger löneanspråk får i genomsnitt högre lön i alla er. Fyra av fem jurister är nöjda med sin nu varande lön och bara fyra procent är mycket missnöjda. Lägst är lönen för de nyexaminerade juristerna som börjat jobba i statlig. I privat ligger lönerna i genomsnitt kronor högre, men allra mest tjänar de som fått jobb i kommunal. Kort om juristerna i undersökningen Kön: 65% kvinnor, 35% män Medelålder: 29 år Examen: Juristexamen...77% Magisterexamen (ekon mag, fil mag, jur mag)... 13% Kandidatexamen (ekon kand, fil kand)...9% Masterexamen... 1% Huvudämne: Ingen uppgift (juristexamen)... 76% Handelsrätt...9% Rättsvetenskap...8% Affärsrätt... 4% Offentlig rätt... 2% Arbetsmarknadser nyexaminerade jurister % Juristernas löner (exklusive notarier) våren 2011 i kronor 52 6 varav notarier Privat Statlig Kommunal Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil Kvalificerade arbetsuppgifter? % Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade Ganska okvalificerade Helt okvalificerade Privat Statlig Kommunal 7

8 Notarier Efter en juristexamen kan man söka notarie tjänstgöring, vilket krävs för att bli åklagare eller kronofogde. Omkring 400 notarier anställs varje år. Notarietjänstgöringen tar två år och görs vid någon av landets tings- eller förvaltningsrätter. Ett halvår kan bytas ut mot juridiskt arbete av jämförbar karaktär hos en privat, kommunal eller annan statlig arbetsgivare. Enligt Juseks arbetsmarknadsundersökning tycker 99 procent av de nyexaminerade juristerna som gör notarietjänstgöring att deras arbetsuppgifter är kvalificerade. Kvalificerade arbetsuppgifter? % Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade Ganska okvalificerade Helt okvalificerade Majoriteten av notarierna, nästan fyra av fem, tycker också att arbetet helt och hållet motsvarar juristutbildningen. Motsvarar dina nuvarande arbetsuppgifter din utbildning? % Ja, helt och hållet 78 Ja, delvis 22 Nej 0 Jämfört med nyexaminerade jurister på andra arbetsplatser är notarierna något nöjdare med utbildningen. Samtidigt är de markant mer missnöjda med hur utbildningen förberett dem när det gäller färdigheter som skriftlig presentation, att argumentera och övertyga samt att göra bedöm ningar med hänsyn till etiska aspekter. Notarielönen är för närvarande kronor per månad under första året och kronor under andra året.

9 Efter en juristexamen kan man söka notarietjänstgöring

10 Ekonomer Få öppet arbetslösa Åtta av tio ekonomer som tog examen under läsåret 2009/2010 är anställda eller arbetar i eget företag på våren Tre av fyra har en tillsvidareanställning. Bara tre procent uppger att de vid undersökningstillfället söker men inte har ett arbete. Däremot är det en stor andel som valt att studera vidare. Huvudskälet till det är för de flesta att de vill komplettera sin utbildning. Många av de nyexaminerade fick sitt första kvalificerade jobb relativt snabbt. Drygt var tredje fick det redan under studietiden, och lika många inom tre månader efter att de lämnade högskolan. Sällsynt med praktik Praktik är sällsynt på ekonomutbildningarna. Bara var tionde nyexaminerad ekonom gjorde praktik i någon form. Möjligheterna var för små anser fem av sex. De som gjorde praktik värdesätter det och tre av fyra uppger att det var viktigt för deras nuvarande jobb. Bra på att samarbeta Majoriteten av ekonomerna upplevde inte att högskolan underlättade kontakter med arbetslivet eller inspirerade till att starta eget. Var tredje tycker inte heller att de fick tillräcklig information om vilka slags jobb utbildningen kan leda till. Men de allra flesta är ändå på det stora hela nöjda med sin utbildning och två av tre skulle välja samma utbildning igen. Ekonomutbildningen förberedde dem bäst inför arbetslivet vad gäller samarbete, kritiskt tänkande, självständig problemlösning och muntliga presentationer. Sämre bedömer de nyexaminerade ekonomerna sina förmågor att medverka i verksamhetsutveckling, göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter samt att göra skriftliga presentationer. Flest jobb i det privata näringslivet De allra flesta nyexaminerade ekonomer blir privatanställda. Var tionde arbetar i statlig och var tjugonde i kommunal. Huvudsaklig sysselsättning ekonomer % Har en anställning 72 Har en anställning, men är tjänstledig 3 Egenföretagare 3 Läser vidare efter examen, främst för att komplettera min utbildning 16 Läser vidare efter examen, främst för att jag inte har fått jobb 2 Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd 0 Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven 1 Söker, men har ännu inte fått något arbete 3 Första kvalificerade jobb efter studier % Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån 2 Innan jag avslutade studierna 35 Inom 1 3 månader 36 Inom 4 6 månader 11 Efter mer än 5 månader 12 Har ännu inte fått något kvalificerat arbete 5 Vanligaste branscher för nyexaminerade ekonomer % Bank- eller finansbolag 19 Handels-, tjänste- eller serviceföretag 13 Övrig privat 12 Revisionsbyrå 12 Industriföretag 8 Detaljhandel 7 IT- eller telekomföretag 5 Kommun 4 Högskola/universitet 3 Övriga branscher 17 Vanligaste arbetsområden för nyexaminerade ekonomer % Ekonomifunktion, budgetering, redovisning 20 Revision 9 Försäljning 8 Finansarbete 7 Affärs-/verksamhetsutveckling 6 Allmänt administrativt arbete 6 Företags-/privatrådgivning (bank) 5 Kassa-/kundtjänst (bank) 4 Marknadsföring 4 Övriga arbetsområden 32 8

11 Den vanligaste enskilda branschen för ekonomer är bank- och finansbolag. Även handels - och tjänsteföretag är vanliga arbetsgivare, liksom revisionsbyråer. Men arbetsmarknaden för ekonomer är bred och det finns ekonomjobb inom en lång rad andra branscher. Vilka verksamhetsområden som är vanligast varierar relativt mycket mellan olika utbildningsinriktningar. För de som haft marknadsföring som huvudämne är till exempel informations-, PR- och medieföretag betydligt vanligare. Nationalekonomer arbetar i högre utsträckning inom den statliga förvaltningen och ekonomer med inriktning på redovisning arbetar naturligt nog oftare på revisionsbyråer. Kvalificerade och relevanta arbetsuppgifter De flesta ekonomer betraktar sina arbetsuppgifter som kvalificerade, medan var tionde dock tycker att arbetet är ganska eller helt okvalificerat. De allra flesta bedömer också att arbetsuppgifterna motsvarar innehållet i utbildningen. Som huvudsakliga arbetsuppgifter anger många ekonomiskt arbete såsom budgetering, revision, försäljning med mera. Även verksamhetsutveckling, administration och rådgivning är vanliga arbetsuppgifter. Ekonomlönerna högst i kommunal Majoriteten av de nyexaminerade ekonomerna lät bli att ange löneanspråk när de anställdes på sina första jobb. Det är synd, då det lönar sig att löneförhandla. Många ekonomer är nöjda med sin lön, visar undersökningen. Men var tredje är missnöjd eller mycket missnöjd med vad de tjänar. Ett halvt till ett och ett halvt år efter examen är ekonomernas medianlön allra bäst i kommunal. För de privatanställda är dock intervallet och medellönen högre. Lägst är lönenivån för de statsanställda. Kort om ekonomerna i undersökningen Kön: 51% kvinnor, 49% män Medelålder: 28 år Examen: Kandidatexamen (ekon kand, fil kand, pol kand)... 51% Magisterexamen (ekon mag, fil mag, pol mag)...45% Masterexamen... 3% Civilekonomexamen... 1% Huvudämne: Företagsekonomi (div. inriktningar)...73% Nationalekonomi...10% Business administration... 4% Service management... 3% Övriga ämnen...10% Arbetsmarknadser nyexaminerade ekonomer % Privat Statlig Kommunal Ekonomernas löner våren 2011 i kronor Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil Kvalificerade arbetsuppgifter? % Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade Ganska okvalificerade Helt okvalificerade Privat Statlig Kommunal

12 Systemvetare Tre av fyra har jobb Tre av fyra systemvetare arbetar som anställda eller i eget företag, när de tillfrågades ett halvt till ett och ett halvt år efter examen. Hela 83 procent har en tillsvidareanställning och fyra procent är provanställda. Var sjätte har valt att studera vidare, de flesta av dem för att de vill komplettera sin utbildning. Sex procent är öppet arbetssökande vid undersökningstillfället. De flesta fick sina första kvalificerade jobb efter relativt kort tid. Tre av tio fick det redan innan de hade avslutat studierna och en tredjedel inom tre månader efteråt. Men för var fjärde systemvetare tog det mer än fem månader att få det första kvalificerade arbetet. Ovanligt med praktik Möjligheterna till praktik under studietiden är otillräckliga anser åtta av tio nyexaminerade systemvetare i Juseks arbetsmarknadsundersökning. Det är också få som praktiserar. Fem av sex systemvetare saknade helt praktik. Av de som gjorde praktik bedömer många att den var viktig för att de skulle få sina nuvarande jobb. Information om arbetsmarknaden brister Systemvetarna tycker också att den lärarledda tiden var otillräcklig. Drygt varannan hade gärna haft mer undervisning än de hade. System vetarna är inte heller nöjda med informa tionen om och kontakten med arbetsmarknaden. Bara var tionde instämmer till exempel helt i att de fick bra information om vilka arbeten utbildningen kunde leda till. Majoriteten nyexaminerade är ändå nöjda med utbildningen i stort. Men bara en av fem systemvetare säger sig vara mycket nöjd, och lika många som skulle välja samma utbildning om valet skulle ske idag uppger att de i sådana fall skulle välja en annan. De nyexaminerade upplevde att utbildningen gav dem särskilt bra förutsättningar för att samarbeta med andra, att självständigt lösa problem, att tänka kritiskt samt att göra muntliga presentationer. Mindre nöjda är de Huvudsaklig sysselsättning systemvetare % Har en anställning 68 Har en anställning, men är tjänstledig 1 Egenföretagare 4 Läser vidare efter examen, främst för att komplettera min utbildning 13 Läser vidare efter examen, främst för att jag inte har fått jobb 3 Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd 2 Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven 3 Söker, men har ännu inte fått något arbete 6 Första kvalificerade jobb efter studier % Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån 0 Innan jag avslutade studierna 30 Inom 1 3 månader 34 Inom 4 6 månader 8 Efter mer än 6 månader 25 Har ännu inte fått något kvalificerat arbete 4 Vanligaste branscher för nyexaminerade systemvetare % IT- eller telekomföretag 48 Högskola/universitet 11 Informations-, PR- eller medieföretag 6 Bank- eller finansbolag 5 Industriföretag 5 Övrig statlig 5 Bemanningsföretag (inne-/stationär personal) 3 Detaljhandel 3 Handels-, tjänste- eller serviceföretag 3 Övrig privat 3 Kommun 3 Övriga branscher 6 Vanligaste arbetsområden för nyexaminerade systemvetare % Systemutveckling 29 Programmering/systemprogrammering 14 Datordrift/support 12 Övrigt IT-arbete 12 Projektledning 6 Allmänt administrativt arbete 3 Ekonomifunktion, budgetering, redovisning 3 Forsknings- och utvecklingsarbete 3 Övriga arbetsområden 18

13 med färdigheter som att göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter, att bidra till verksamhetsutveckling och att följa kunskapsutvecklingen inom sitt utbildningsområde. Privata IT-företag anställer flest Året efter examen arbetar åtta av tio systemvetare i privat. Var åttonde är statsanställd och ungefär hälften så många har börjat arbeta i kommunal. De vanligaste enskilda branscherna är IT- och telekomföretag, högskolor samt informations-, PR- och medieföretag. Även bank- och finansbolag, industriföretag och statlig förvaltning är relativt stora arbetsgivare för system vetare. Kvalificerat IT-arbete Hela 98 procent av de nyexaminerade systemvetarna beskriver sina arbetsuppgifter som kvalificerade. Hälften av dem anser att arbetet är mycket kvalificerat. Det är en hög andel, även jämfört med andra utbildningsgrupper inom Jusek. Majoriteten tycker också att arbetsuppgifterna motsvarar utbildningen. Tre av tio anger systemutveckling som sitt vanligaste arbetsområde. Programmering, datordrift och projektledning är också vanligt. Men arbetsuppgifterna varierar mycket. Många systemvetare arbetar i första hand med allt från forskning och utveckling till administration logistik och marknadsföring. Högst löner i kommuner och landsting De få som börjar arbeta i kommunal tjänar mest. I genomsnitt har de en lön på kronor året efter examen, medan statsoch privat anställdas löner ligger några tusenlappar lägre. Varannan systemvetare angav löneanspråk när de anställdes, vilket också märks i lönekuvertet. Hälften lät alltså bli att löneförhandla. Kort om systemvetarna i undersökningen Kön: 71% män, 29% kvinnor Medelålder: 28 år Examen: Kandidatexamen...75% Magisterexamen...23% Masterexamen...2% Huvudämne: Informatik...52% Data- och systemvetenskap... 30% Interaktionsdesign...4% Informationssystem...3% Övriga ämnen... 11% Arbetsmarknadser nyexaminerade systemvetare % Kvalificerade arbetsuppgifter? % Privat Statlig Kommunal Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade Ganska okvalificerade Helt okvalificerade Systemvetarnas löner våren 2011 i kronor Privat Statlig Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil Kommunal

14 Personalvetare Tre av fyra jobbar Året efter examen arbetar tre av fyra personal vetare. Två av tre har en tillsvidareanställning när de tillfrågas våren Bara fyra procent är vid undersökningstillfället öppet arbetssökande. Men många har valt att studera vidare efter examen, tre procent gör det främst för att de inte har fått jobb. De flesta fick sitt första kvalificerade arbete inom de första tre månaderna efter examen. Men för var femte dröjde det 4 6 månader och för var sjunde mer än ett halvår. Majoriteten saknade praktik Knappt fyra av tio nyexaminerade personalvetare hade praktik under utbildningen visar Juseks arbetsmarknadsundersökning. De flesta av dem fick högskolepoäng för den, vanligast var upp till 15 poäng. Två av tre bedömer att praktiken var viktig för att de skulle få de jobb de har idag. Men undersökningen visar också att sex av tio personalvetare helt saknade praktik och att ännu fler inte tycker att möjligheterna till praktik under studietiden räckte till. Nöjda med utbildningen trots brister Personalvetarutbildningarna innehöll också för lite lärarledd tid anser de nyexaminerade. Sex av tio hade velat ha fler lektionstimmar än vad de hade. Hälften tycker inte heller att de fick tillräcklig information om vilken typ av arbeten som utbildningen kunde leda till. Bara var fjärde personalvetare tyckte att högskolan underlättade kontakt med arbetsmarknaden. Men när det gäller utbildningen i stort är nio av tio ändå nöjda med sin utbildning. Bara tre av tio säger att de skulle valt en annan utbildning om de fick välja om idag. Personalvetarna är mest nöjda med hur utbildningen rustade dem vad gäller att tänka kritiskt, att samarbeta med andra, att lösa problem självständigt samt att väga in etiska aspekter i bedömningar. Mindre nöjda är de med sina förmågor att medverka i verksamhetsutveckling, att göra skriftliga presentationer och att följa kunskapsutvecklingen. Huvudsaklig sysselsättning personalvetare % Har en anställning 73 Har en anställning, men är tjänstledig 2 Egenföretagare 2 Läser vidare efter examen, främst för att komplettera min utbildning 13 Läser vidare efter examen, främst för att jag inte har fått jobb 3 Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd 0 Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven 3 Söker, men har ännu inte fått något arbete 4 Första kvalificerade jobb efter studier % Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån 4 Innan jag avslutade studierna 20 Inom 1 3 månader 33 Inom 4 6 månader 21 Efter mer än 6 månader 15 Har ännu inte fått något kvalificerat arbete 7 Vanligaste branscher för nyexaminerade personalvetare % Kommun 32 Övrig privat 11 Bemanningsföretag (inne-/stationär personal) 10 Handels-, tjänste- eller serviceföretag 7 Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 6 Högskola/universitet 5 Landsting/region 4 Övrig statlig 3 Industriföretag 3 Försäkringskassan 3 Övriga branscher 16 Vanligaste arbetsområden för nyexaminerade personalvetare % Socialt och kurativt arbete 28 Personalarbete/HR 20 Allmänt administrativt arbete 8 Undervisning och utbildning 7 Forsknings- och utvecklingsarbete 3 Allmänt servicearbete 3 Projektledning 2 Utredningsarbete (statistiskt, ekonomiskt med mera) 2 Försäljning 2 Övriga arbetsområden 24 2

15 Hälften till privat Varannan personalvetare arbetar året efter examen i privat. Var femte har börjat i kommunal, var tredje inom staten. Sett till enskilda branscher är det kommunerna som anställer flest, tillsammans med privata tjänstebranscher som bemanningsföretag, handel-, tjänste- och serviceföretag. Kvalificerat HR-arbete Den stora majoriteten personalvetare beskriver sina arbetsuppgifter som kvalificerade. Men nio procent har ganska okvalificerat arbete och fem procent helt okvalificerat. Sex av sju anser att arbetsuppgifterna motsvarar deras utbildning. Vad arbetet innehåller varierar mycket för de nyexaminerade personalvetarna. De vanligaste huvudsakliga arbetsområdena är socialt och kurativt arbete, personalarbete, administration samt utbildning. Andra arbetar med till exempel projektledning, utredning eller revision. Vilka arbetsuppgifter som är vanligast beror till viss del på inriktning på studierna. Socialt och kurativt arbete är vanligast för de med pedagogik, psykologi eller sociologi som huvudämne och personalarbete för de med inriktning mot till exempel arbets- eller personalvetenskap. Få löneförhandlar Bara fyra av tio angav löneanspråk när de anställdes. De som gjorde det tjänade på det, oavsett arbetsmarknads. I genomsnitt tjänar personalvetarna ett år efter examen minst i kommunal, medan statsanställda får en femhundring mer och privatanställda en tusenlapp till. Sex av tio personalvetare är nöjda med sin lön. Men tre av tio säger sig vara ganska missnöjda och var tionde är mycket missnöjd. Kort om personalvetarna i undersökningen Kön: 79% kvinnor, 21% män Medelålder: 29 år Examen: Kandidatexamen... 81% Magisterexamen... 17% Master... 2% Huvudämne: Sociologi...28% Psykologi...23% Pedagogik... 13% Socialt arbete... 12% Arbetsvetenskap...7% Socialpsykologi... 5% Övriga ämnen... 13% Arbetsmarknadser nyexaminerade personalvetare % Privat Statlig Kommunal Personalvetarnas löner våren 2011 i kronor Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil Kvalificerade arbetsuppgifter? % Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade Ganska okvalificerade Helt okvalificerade Privat Statlig Kommunal 3

16 Samhällsvetare Många fortsätter plugga Sex av tio samhällsvetare som tog examen under läsåret 2009/2010 har en anställning eller eget företag när de tillfrågades våren Nästan hälften är tidsbegränsat anställda. Den öppna arbetslösheten var vid undersökningstillfället sex procent, vilket är en relativt låg andel jämfört med under tidigare år. Men det är också många som har valt att studera vidare efter examen, och fem procent uppger att den främsta anledningen till det är att de inte har fått jobb. De som arbetar fick sitt första kvalificerade jobb relativt snabbt, majoriteten inom tre månader efter att de avslutade studierna. Men för var femte dröjde det mer än ett halvår. Hälften gjorde praktik Enligt Juseks arbetsmarknadsundersökning har samhällsvetarna mer och längre praktik än övriga grupper. Nästan varannan nyexaminerad samhällsvetare gjorde praktik inom ramen för utbildningen. För majoriteten av dessa mot svarade praktiken heltid under minst en halv termin. Under sökningen visar dock att hälften av samhälls vetarna inte tycker att de hade tillräckliga möjligheter till praktik. Sju av tio av de som gjorde praktik uppger att den var viktig för att de skulle få sina nuvarande jobb. Nöjda med utbildningen Tre av tio nyexaminerade samhällsvetare tycker att högskolan underlättade för dem i kontakten med arbetslivet och bara var tionde tycker att högskolan inspirerade till egenföretagande. Knappt hälften tycker inte heller att informationen om vilka jobb som utbildningen kan leda till var tillräcklig. På det stora hela är majoriteten av samhällsvetarna dock ganska nöjd med utbildningen. Bara var tionde säger sig vara missnöjd. Men fyra av tio tror inte att de skulle välja samma utbildning om de kunde välja om idag. De färdigheter som samhällsvetarna bedömer att de framförallt fick med sig från utbildningen är kritiskt tänkande, självständig problemlösning, samarbete och att utveckla kunskaper inom sina områdens vetenskapliga Huvudsaklig sysselsättning samhällsvetare % Har en anställning 57 Har en anställning, men är tjänstledig 1 Egenföretagare 1 Läser vidare efter examen, främst för att komplettera min utbildning 26 Läser vidare efter examen, främst för att jag inte har fått jobb 5 Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd 1 Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven 3 Söker, men har ännu inte fått något arbete 6 Första kvalificerade jobb efter studier % Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån 1 Innan jag avslutade studierna 22 Inom 1 3 månader 35 Inom 4 6 månader 16 Efter mer än 6 månader 20 Har ännu inte fått något kvalificerat arbete 6 Vanligaste branscher för nyexaminerade samhällsvetare % Kommun 18 Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 15 Övrig privat 12 Högskola/universitet 9 Handels-, tjänste- eller serviceföretag 8 Informations-, PR- eller medieföretag 6 Övrig statlig 4 Intresseorganisation 4 Riksdagen/Regeringskansliet 3 Övriga branscher 22 Vanligaste arbetsområden för nyexaminerade samhällsvetare % Utredningsarbete (statistiskt, ekonomiskt med mera) 15 Allmänt administrativt arbete 12 Information och PR 10 Undervisning och utbildning 8 Forsknings- och utvecklingsarbete 6 Projektledning 6 Marknadsföring 4 Försäljning 3 Affärs-/verksamhetsutveckling 3 Övriga arbetsområden 34 4

17 grunder och metoder. Sämre anser de sig vara förberedda på att medverka i verksamhetsutveckling, att göra skriftliga presentationer och att förklara för icke-specialister. Flest jobb i privat Vanligast för de nyexaminerade samhällsvetarna är att få ett arbete inom det privata näringslivet. Drygt var tredje samhällsvetare har blivit statsanställd och var femte arbetar inom en kommun, landsting eller region. Arbetsuppgifter hänger ihop med huvudämne Samhällsvetarna har generellt kvalificerade arbetsuppgifter året efter examen. De flesta bedömer sina arbetsuppgifter som ganska eller mycket kvalificerade och tycker att arbetet motsvarar utbildningen. De vanligaste arbetsområdena är utredning, administration samt information och PR. Men vilka arbetsuppgifterna är hänger till viss del ihop med huvudämne. För statsvetare är administra tion, utredning och projekt ledning vanligare, för medie- och kommunikations vetare är i stället information och PR, mark nads f öring och utbildning allra vanligast. Offentliganställda tjänar bäst Även för nyexaminerade samhällsvetare lönar det sig att löneförhandla visar undersökningen. Men bara 35 procent av samhällsvetarna angav löneanspråk när de anställdes. Två av tre samhällsvetare säger sig vara nöjda med sin lön, men var fjärde är ganska missnöjd och var tionde mycket missnöjd. Kort om samhällsvetarna i undersökningen Kön: 66% kvinnor, 34% män Medelålder: 28 år Examen: Kandidatexamen (ekon kand, fil kand, pol kand)...65% Magisterexamen (ekon mag, fil mag, pol mag)...25% Masterexamen...9% Huvudämne: Statsvetenskap/-kunskap...36% Medie- och kommunikationsvetenskap...19 % Freds- och konfliktstudier med mera...6 % Kultur-/samhällsgeografi...6 % Internationella relationer...5 % Offentlig förvaltning/ administration...4 % Statistik...3 % Mänskliga rättigheter...3 % Övriga ämnen...18 % Arbetsmarknadser nyexaminerade samhällsvetare % Privat Statlig Kommunal Samhällsvetarnas löner våren 2011 i kronor Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil Kvalificerade arbetsuppgifter? % Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade Ganska okvalificerade Helt okvalificerade Privat Statlig Kommunal

18 Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek. Stockholm: Nybrogatan 30, Box 5167, Stockholm. Malmö: Carlsgatan 12 A, Malmö. Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, Göteborg. Tel E-post jusek@jusek.se. Fotoskrift AB T ex Billes Tryckeri AB