Hur tänker apotekarstudenter kring sin kommande yrkesroll?

Transkript

1 1 Göteborg Hur tänker apotekarstudenter kring sin kommande yrkesroll? Utvecklingen av en föreläsning om Apotekarrollen Ett docenturarbete Av Anders Carlsten Handledare Gunnel Hensing Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa/socialmedicin, Göteborgs Universitet

2 2 Hur tänker apotekarstudenter kring sin kommande yrkesroll? Introduktion Jag har en föreläsning inom Apotekarprogrammet kallad Apotekarrollen där jag förmedlat min syn på yrkesrollen som apotekare, dess möjligheter och begränsningar. Detta är så vitt jag vet den enda föreläsningen som specifikt tar upp yrkesrollen i Apotekarprogrammet förutom den presentation som ges under introduktionsveckan som är den första kontakt studenterna har med programmet. Föreläsningen har ursprungligen legat under termin 8 på apotekarprogrammet i kursen Samhällsfarmaci II som bl a har som kursmål att studenten skall få en övergripande kunskap om den svenska sjukvårdsorganisationen. I kursens ingår också apotekarens roll för ökad folkhälsa och dess plats i sjukvården och kommunikation med andra sjukvårdsprofessioner. Föreläsningen Apotekarrollen planeras nu flytta till termin 10 och ingå i kursen Tillämpad apoteksfarmaci med författningar. Denna kurs har bl a som mål att den studerande efter avslutad kurs skall kunna beskriva apotekarens och apotekets roll inom hälso- och sjukvårdsområdet. Apotekarrollens förändring Apotekaryrket har genomgått påtagliga förändringar under de senaste decennierna. Claesson (1989) beskriver i sin avhandling utvecklingen av apotekaryrket från att tillverka och sälja läkemedel på apotek, till att utveckla och producera läkemedel i industriell skala och att arbeta nära patienter i en mer klinisk roll. Ett exempel på denna senare utveckling är ett projekt i vilket apotekare arbetade på vårdcentral där de dels skötte personalens vidareutbildning om läkemedel och dels gick igenom patienters läkemedel innan de träffade läkare (Nordling & Anell, 2003). Helt nyligen har också ett dokument med titeln Developing pharmacy pratice - A focus on patient care tagits fram i samarbete mellan WHO och FIP som är apotekarnas världsfederation (Wledenmayer, 2006). Dokumentet lyfter fram vikten av att utnyttja apotekarens kunskaper i olika team med andra professioner inom sjukvården för att förbättra patientens läkemedelsanvändning. Yrkesrollen har således gått från att ganska isolerat arbeta på apotek till att delta i patientnära teamarbete inom sjukvården. Malmstig (2004) har analyserat utvecklingen av apotekarrollen i Sverige ur ett samhällsperspektiv. I rapporten "Mera stat och mera profession - En exkursion med farmacevtprofessionen från privata företagare till statstjänstemän vid Apoteksbolag beskriver han hur förstatligandet av apoteken i början av 1970-talet påverkat yrkesrollen. Denna analys är särskilt aktuell då den nuvarande regeringen tillsatt en utredning - Apoteksmarknadsutredningen - som fått i uppdrag att föreslå hur det svenska apoteksmonopolet skall avvecklas. Utvecklingen har gått från ett privat system som förstatligades för drygt trettio år sedan och som nu åter eventuellt privatiseras.

3 3 Samhällets nuvarande förväntningar på apotekarrollen Ett sätt att få en uppfattning om vad samhället förväntar sig av apotekarrollen är att studera den nu aktuella examensordningen för apotekare som fastställs av Högskoleverket och som gäller från 1 januari Några av de mål som satts upp är att en apotekare ska: - visa fördjupad kunskap om läkemedlens sammansättning, framställning, funktion och användning, - visa fördjupad kunskap om läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en rationell och optimal läkemedelsanvändning, - visa kunskap om utveckling, prövning och användning av läkemedel i ett nationellt och internationellt perspektiv, - visa kunskap om relevanta författningar, och - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper Samhället förväntar sig således att apotekaren har relevanta kunskaper för att utveckla och tillverka läkemedel, att informera om läkemedel och att förbättra dess användning. Dessutom skall apotekaren ha förmåga att arbeta i team med andra professioner. Studier kring hur studenter föreställer sig sitt kommande yrkesroll Ett antal avhandlingar har studerat hur studenter bygger upp en professionell identitet under sin utbildning. Lindquist (2006) analyserar i sin avhandling hur sjukgymnaststudenter utvecklar sitt lärande under studiernas gång, hur de använder olika förebilder i sitt lärande och i sin utveckling och menar att det är först i slutet av utbildningen som studenterna känner en professionell identitet. Hult (1990) genomförde i sin avhandling intervjuer med studenter vid läkar-, psykolog-, ekonom- och teknikerprogrammen vid Umeå universitet i syfte att få fram deras subjektiva, kollektiva och ideologiska föreställningar om sitt yrke och yrkesfunktionen. En förskjutning skedde av studenternas föreställningar under utbildningens gång. Exempelvis utvecklades ekonomistuderandes föreställningar om sin kommande yrkesroll från företagets omhuldare mot att också omfatta rollen som den visionäre men tyglade framtidsskaparen. Psykologstuderandes föreställningar utvecklades från den empatiske socialisationsexperten till att i högre utsträckning också omfatta den samhällsreformerande upplysaren. Läkarstuderande däremot befäste under studietiden sin roll som den flexible sjukvårdaren. Dellgran och Höjer (2000) beskriver i sin avhandling hur blivande socionomer väljer ämne för sin C-uppsats som ett uttryck dels för vad studenten saknat i utbildningen för att bygga sin professionalism och dels som en fördjupning i det man anser vara kärnan i det kommande yrket. Dahlborg-Lyckhage (2003) studerade samhällets syn på sjuksköterskors yrkesroll och blivande sjuksköterskor syn på sin yrkesroll i börjar av sin utbildning och konstaterar att studenterna i stort bär med sig samhällets syn på deras kommande yrkesroll när de börjar sin utbildning. Dessa avhandlingar visar att den sociokultur som präglar respektive utbildning har stor betydelse för hur studenterna utvecklar sina föreställningar om sin kommande yrkesroll.

4 4 Jag har dock inte funnit någon forskning som beskriver hur apotekarstudenter tänker kring sin kommande yrkesroll. Lärandet i ett sociokulturellt perspektiv Säljö (2000) menar att hur den sociokultur ser ut där lärandet sker är avgörande för hur vi lär. Han menar att vår identitet i t ex ett yrke präglas av i vilken miljö förhållningssätt, kunskaper och färdigheter som ingår i yrket förmedlas. Förutsättningar för lärandet är gemenskap i mindre grupper och samspel mellan människor i en institutionaliserad miljö. Säljö tar mästerlärlingssystemet med traditioner från medeltiden som exempel. Detta system innebar en betydande institutionalisering och reglering av lärandet eftersom förmedling av kunskap och träning av färdigheter förflyttades från hemmet till olika institutioner. Den sociokultur i vilket lärandet sker formar individens identitet. Säljö (2000) skriver att genom att individens identitet och självbild är en väsentlig komponent av lärandet, skapas också en lojalitet mellan den lärande och yrket, mellan mästaren och lärlingen (s. 44). Detta betyder dels en trygghet i att lärlingen verkligen integreras i sitt kommande yrke men samtidigt kan det bli svårt för lärlingen att förändra yrkets identitet och inriktning. I dagens akademiska yrkesutbildningar har vi dels verksamhetsförlagd utbildning där studenterna får direktkontakt med den sociokultur som finns i det yrket de skall erövra, dels den sociokultur och bild av yrket som förmedlas vid universiteten. Dessa båda kulturer kan stå i konflikt med varandra. Huvudbudskapet i min nuvarande föreläsning Nedanstående huvudbudskap illustreras under den nuvarande föreläsningen med ett antal exempel från olika verksamheter. Eftersom mina egna erfarenheter huvudsakligen ligger inom områdena arbete på apotek och myndighet samt forskning på universitet, har exemplen från läkemedelindustrin varit få. Apotekarrollen Samhällets läkemedelsexpert Kan läkemedel, läkemedelsmarknaden och läkemedelslagstiftning Den perfekta projektledaren Kan farmaci, kemi, medicin, teknologi och biologi Den perfekta teammedlemmen I forskargruppen, i sjukvården, marknadsföringsteamet, på myndigheten Var gör apotekaren bästa nytta? I teamet i preklinisk forskning I de kliniska prövningarna I marknadsföring av läkemedel Som läkemedelexpert inom myndigheter och departement I kliniska team inom sjukvården På apotek som chef, rådgivare, informatör och i kontakt med sjukvården Som läkemedelexpert i media I Landstingens Läkemedelsenheter och Läkemedelskommittéer Min nuvarande föreläsning har fokuserat på vad apotekaren kan och vilka olika arbetsområden man kan verka inom. Föreläsningen har planerats utan djupare kännedom om hur apotekarstudenter tänker kring sitt kommande yrke och hur det går till att erövra en yrkesroll.

5 5 Syfte Syftet med denna rapport är att kartlägga apotekarstudenters tankar, och förväntningar i - början respektive i slutet av sin utbildning - på deras kommande yrkesroll för att kunna förbättra min nuvarande föreläsning om apotekarrollen. Metod En enkätundersökning genomfördes (se bilaga) bland studenter som går sista året på apotekarprogrammet (A10) och de som går första året (A2). I A10 deltog 42 studenter (34 kvinnor och 8 män) och i A2 deltog 60 studenter (43 kvinnor och 17 män). De frågor som ställdes avsåg att ge svar på varför studenterna valt apotekarutbildningen, vad de skulle ha gjort i stället om de inte valt detta program, vad de tror att de kommer att arbeta med, vad de helst skulle vilja arbeta med. Dessutom undersöktes vad de anser vara unikt i apotekarprogrammet, hur de vill beskriva apotekarrollen, hur de rankar sig själva i förhållande till andra relevanta yrkesgrupper avseende på kunskap om läkemedel, yrkets status i samhället och hur de ser på de kommande förändringarna av apotekssystemet i Sverige. En jämförelse mellan A2 och A10 genomfördes för att belysa om studenternas förväntningar och föreställningar är olika i början respektive i slutet på sin utbildning. Resultat De flesta studenterna i både A2 och A10 angav intresse för läkemedel som skäl till att de sökt apotekarprogrammet (Fråga 1). Bland de kvinnliga studenterna är det en större andel som anger forskning jämfört med de manliga. Bland männen i A2 var det nästan hälften som angav intresset för kemi och bara en liten andel av studenterna i båda kurserna som angav intresse för marknadsföring som ett skäl att söka apotekarutbildningen (Tabell 1). Tabell 1. Andel (%) studenter i A2 och A10 som angivit intresse för nedanstående ämnen som skäl att söka till apotekarprogrammet. Fler alternativ har kunnat anges. (Fråga 1). Kvinnor Män Andel (%) som angivit A2 (n=43) A10 (n=34) A2 (n=17) A10 (n=8) Läkemedel Forskning Kund/patientkontakt Kemi Marknadsföring Drygt hälften av A10 trodde att de kommer att arbeta på apotek medan bara var tredje i A2. Det är betydligt fler i A2 som inte visste vad de tror att kommer att arbeta med jämfört med A10 (Fråga 2). Ungefär hälften av studenterna i både A10 och A2 anser att apotek är en lockande arbetsplats men att de är tveksamma till om de får använda sina kunskaper i denna verksamhet (Fråga 9). Många kan tänka sig att arbeta på apoteket som ett första jobb för att sedan gå vidare till andra jobb. Många angav att det som lockar att arbeta på apoteket är kundmötet och möjligheten att bli chef. De som var negativa anger stress, tråkiga arbetsuppgifter som skäl till sin inställning. Klinisk farmaci är det område där de flesta av studenterna i både A2 och A10 helst vill arbeta, dock med undantag för männen i A10 som satte informatör och utbildare överst (Fråga 5). Marknadsföring och arbete på apotek med kundkontakt får låg rankning av båda kurserna (Tabell 2).

6 6 Tabell 2. Rankning av de arbetsområden där studenterna helst vill arbeta. Lägst värde anger högst rankning. (Fråga 5) Kvinnor Män Arbetsområde A2 (n=43) A10 (n=34) A2 (n=17) A10 (n=8) Klinisk farmaci 2,9 2,7 2,4 3,8 Läkemedelsforskning inom läkemedelsindustri 3,2 3,4 2,9 4,4 Driva apotek i egen regi 3,8 4,5 3,1 4,0 Chef för ett apotek 4,0 4,7 3,9 4,4 Informatör och utbildare inom läkemedelsområdet 4,8 3,4 4,5 3,3 Läkemedelsforskning inom universitet 4,9 5,1 5,1 5,1 Arbete på apotek med kundkontakt 5,4 4,7 5,2 5,0 Marknadsföring av läkemedel 6,1 6,4 5,5 6,1 Både A10 och A2 rankade apotekare som den mest läkemedelskunniga yrkesgruppen, tätt följt av kliniska farmakologer (Fråga 12). Receptarier kom på tredje plats, allmänläkare på fjärde, sjuksköterskor på femte och kirurger sist (Tabell 3). Det var stor samstämmighet i svaren både mellan de olika kurserna och mellan män och kvinnor. Tabell 3. Studenternas rankning av yrkesgruppen efter vem som kan mest om läkemedel och dess användning. Lägst värde anger högst rankning. (Fråga 12). Kvinnor Män Yrkesgrupp A2 (n=43) A10 (n=34) A2 (n=17) A10 (n=8) Apotekare 1,3 1,5 1,2 2,3 Klinisk farmakolog 2,5 1,9 2,3 2,3 Receptarie 3,1 3,1 3,3 3,0 Allmänläkare 3,6 3,9 3,4 3,6 Sjuksköterska 4,9 5,0 4,7 4,9 Kirurg 5,2 5,2 4,6 5,0 Både A10 och A2 angav att läkare har högst status i samhället (Fråga 13). Apotekare och psykolog gavs likartad rankning medan receptarien angavs ha låg status. Det var god samstämmighet i rankningen mellan de olika kurserna och mellan män och kvinnor (Tabell 4). Läkarprogrammet var det program både A2 och A10 helst skulle gå om de inte börjat på apotekarprogrammet (fråga 16). Tabell 4. Studenternas rankning av yrkesgruppers status i samhället. Lägst värde anger högst rankning. (Fråga 13) Kvinnor Män Yrkesgrupp A2 (n=43) A10 (n=34) A2 (n=17) A10 (n=8) Läkare 1,0 1,0 1,1 1,0 Apotekare 2,7 3,2 2,5 3,7 Psykolog 2,8 2,4 2,4 2,4 Barnmorska 5,4 4,5 6,9 4,6 Sjuksköterska 5,5 5,2 5,2 5,4 Sjukgymnast 5,6 6,2 4,7 6,3 Arbetsterapeut 6,1 7,3 6,4 6,0 Receptarie 6,3 6,0 6,7 6,6 Det var en klar skillnad mellan A2 och A10 i svaren om vad som angavs som de viktigaste kunskapsområdena för en apotekare (Fråga 11). A2 nämnde de kurser de för närvarande läser medan A10 angav mer yrkesspecifika kunskapsområden de som kommer senare i utbildningen. Minst två av tre studenter i A10 kunde ange ämnesområden som är unika för apotekarprogrammet - t ex farmakokinetik, galenisk farmaci, samhällsfarmaci - vilket nästan

7 7 ingen i A2 kunde göra (Fråga 10). När studenterna i enkäten ombads beskriva apotekarens arbetsuppgifter/roll idag (Fråga 7) hade A10 en tydlig bild och angav framför allt informatörsrollen och rollen som läkemedelsexpert. Hos A2 var däremot svaren betydligt mer vaga och osäkra. A2 utryckte sig i tredje person (deras roll är ) medan A10 i första person (vår roll är ). Det finns en mycket stor förhoppning att de planerade förändringarna av det svenska apotekssystemet kommer att ge fler arbetstillfällen och bättre lön. Möjligheten att starta och driva eget apotek ses också som mycket positivt (Fråga 15). Diskussion Det är viktigt att studenterna har lärare och handledare som kan vara förebilder och som är bärare av det som är kärnan i yrket. Säljö (2000) lyfter fram att den miljö och det sociokulturella sammanhang i vilken vi lär har en avgörande betydelse för hur vi lär. Han tar upp mästar-lärlingsystemet där en individ integreras i ett yrke och menar att systemet finns kvar i dagens utbildningssystem men nu använder vi ordet lärare och elev/student i stället. I kartläggningen av examinerade apotekare påpekar många att de under utbildningen saknat apotekarförebilder eftersom väldigt få av föreläsarna är apotekare (Carlsson & Dahlqvist 2006). Högskoleverket påpekar också i en nyligen publicerad utredning behovet av att öka utrymmet för ämnet samhällsfarmaci och antalet disputerade lärare med farmacevtisk bakgrund vid de nystartade farmacevtiska utbildningarna (Gabrielsson, 2007). Behovet av förebilder under utbildningen och fler disputerade lärare i t ex ämnet samhällsfarmaci tänker jag ta upp i min reviderade föreläsning. Sociokulturen vid de institutioner där utbildningen genomförs och hur lärare ser på utbildningen har en stor betydelse för hur studenter skapar sin syn på den kommande yrkesrollen. Detta är på gott och ont. Det goda är som i mästar-lärlingsystemet att lärlingen lär sig yrket av den som är erfaren och bär med sig kärnan i det yrke man skall lära sig. Systemet är också konserverande det är svårt att förändra gällande uppfattningar - vilket inte minst gäller yrkesutbildningar. Utbildning av apotekare har framtill för knappt tio år sedan bara funnits vid Uppsala universitet, innan Göteborgs universitet fick examinationsrätt för apotekare år Det sociokulturella arvet inom apotekarutbildningen i Sverige har således varit påtagligt. Hur kan rollen av att vara det yngre universitetet bli en inspirationskälla till förnyelse? Detta kommer att belysas i den nya föreläsningen. Att A2 har svårare att beskriva apotekarrollen än A10 stämmer väl överens med resultatet i kartläggningen av examinerade apotekarna där dessa menade att de först efter 4-5 års studier börjat känna sig som apotekare (Carlsson & Dahlqvist 2006). Lindquist (2006) gör en liknade observation bland sjukgymnaststudenter som också först i slutet av sin utbildning kan känna en identitet i sin yrkesroll. Intressant nog svarade också A2 i tredje person och A10 i första person när de ombads att beskriva apotekarrollen. Dessa sammantagna observationer tyder på att det kan vara för tidigt att föreläsa om yrkesrollen för de som är i början av sin utbildning. Resultaten från enkäten gav en tydlig bild av skälen till att studenterna valt apotekarprogrammet och vilka typer av tjänster som är mest eftertraktade. Svaren är samstämmiga mellan A2 och A10. De flesta vill arbeta med klinisk farmaci dvs direkt med patienter i team med andra yrkesgruppen inom sjukvården eller med forskning inom läkemedelsindustrin. De manliga studenterna i A10 sätter dock rollen som informatör inom läkemedelsområdet högst. Önskan att arbeta med klinisk farmaci återspeglas också i

8 8 kartläggningen av de redan examinerade apotekarna som angav att de ville få kontakt med patienter redan under utbildningen och att en del av praktiken borde förläggas till exempelvis en vårdcentral. Däremot är det bara en av dem som examinerades 2005 som arbetar som klinisk farmacevt och ingen som arbetar huvudsakligen med undervisning och information (Carlsson & Dahlqvist, 2006). Det finns således ett stort glapp mellan vad studenterna helst vill arbeta med och vad det finns för typ av tjänster på arbetsmarknaden. Detta tänker jag ta fasta på i min nya föreläsning. Apotekarstudenterna anser sig vara den mest läkemedelkunniga yrkesgruppen även i jämförelse med kliniska farmakologer som är den grupp läkare som helt specialiserat sig på läkemedel. Samtidigt anser i stort sett samtliga studenter att läkare har högst status. Här finns en spänning som stämmer väl med mina erfarenheter i samtal med studenter på apotekarprogrammet. I samband med min förläsning om apotekarrollen brukar jag be studenterna ange de vanligaste samtalsämnena när de pratar framtid kurskamrater emellan. Det vanligaste svaret är varför har läkare så stor makt och får vi några jobb när vi är klara. Detta ansluter också till resultat i Öhmans (2001) avhandling där hon konstaterar att makthierarkin i vården där läkaren spelar en viktig roll är ett hinder för sjukgymnasternas yrkesutveckling. Detta spänningsförhållande mellan att se sig som mest kunnig på läkemedelsområdet och ge läkarna - som har ett avgörande inflytande på hur läkemedel används - högst status i samhället kommer att vara ett tema under min reviderade föreläsning. Av dem som tog apotekarexamen 2005 hade sex av tio apotek som första arbetsplats varav hälften av dessa utomlands (Carlsson & Dahlqvist, 2006). Detta stämmer väl med enkätsvaren där drygt hälften av A10 tror att de kommer att arbeta på apotek och många vill också arbeta utomlands. Förhoppningarna bland studenterna att de planerade förändringarna av det svenska apotekssystemet kommer att ge fler arbetstillfällen, bättre lön och ge möjlighet att driva apotek är mycket stora. Malmstigs (2004) beskrivning av utvecklingen från privata företagare till statstjänstemän kan således i framtiden bli den omvända - från statstjänstemän till privata företagare. Apotekaren som entreprenör och företagare är en ny roll som kan bli verklighet de närmaste åren. Det finns anledning att diskutera om apotekarutbildningen skall erbjuda kurser i entreprenörskap eller på annat sätt tillgodose detta behov. Detta tema kommer också att belysas. Apotek är en vanlig företeelse som de flesta i befolkningen har en uppfattning om utan att därför förstå vad de olika yrkesrollerna som arbetar där egentligen innebär. Många i både A2 och A10 tycker också att det är synd att apotekarrollen idag fortfarande förknippas med apotek. Rollen att expediera läkemedel och stå i kassan anser man nedvärderar yrket. Det är en stark kontrast mellan den sociokultur som gäller på utbildningen och den som studenterna möter ute på apotek. Många studenter vill också hellre arbeta med forskning på ett läkemedelsföretag eller i team med läkare och sjuksköterskor och ha direktkontakt med patienter. Studenterna ger i enkäten på olika sätt uttryck för att apotekaren har en anonym roll i samhället. Man tycker t ex att rollen som apotekare inom läkemedelsindustrin är ganska anonym för allmänheten. Studenternas upplevelser av apotekaryrkets anonymitet i samhället, de sociokulturella kontrasterna mellan olika miljöer där apotekare arbetar och om det finns behov av att förändra den verksamhetsförlagda utbildningen inom apotekarprogrammet kommer diskusteras i den nya föreläsningen om apotekarrollen.

9 Slutsats Jag kommer i den nya föreläsningen utgå från studenternas enkätsvar och belysa apotekarrollens utvecklingsmöjligheter i relation till den diskussion som förts ovan. Jag avser att berätta min historia, vilka möten, situationer och erfarenheter som varit avgörande för min professionella utveckling och sätta dessa i relation till de teman som jag tagit upp i diskussionen ovan. De kunskaper och insikter om lärandets sociokulturella beroende som Säljö (2000) förmedlar kommer att vara vägledande i min framställning. Formen för föreläsningen kommer att vara mer i form av ett samtal och en dialog än en envägskommunikation. 9

10 10 Referenser Carlsson K, Dahlqvist, H. (2006). Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet Rapport från Programkommittén för farmacevtisk och biovetenskaplig utbildning. Göteborgs Universitet. Claesson, C. (1989). Apotekaryrke i förändring: en socialfarmaceutisk studie av apotekarnas yrkesutveckling och professionella status. Akademisk avhandling. Uppsala universitet, Institutionen för Socialfarmaci. Dahlborg-Lyckhage, E. (2003). Systers" konstruktion och mumifiering i TV-serier och studenters föreställningar. Akademisk avhandling. Göteborgs Universitet, Institutionen för vårdpedagogik. Dellgran, P, Höjer S. (2000). Kunskapsbildning, akademisering och professionalisering i socialt arbete. Akademisk avhandling. Göteborgs Universitet, Institutionen för Socialt arbete. Gabrielsson, A-B. (2007). Utvärdering av apotekar- och receptarieutbildningarna vid svenska universitet och högskolor. Stockholm: Högskoleverkets Rapport 2007:15R, ISSN X. Hult, A. (1990). Yrket som föreställning. En analys av föreställningar hos studerande inom fyra högskoleutbildningar. Akademisk avhandling. Umeå Universitet, Pedagogiska Institutionen. Lindquist, I. (2006). Learning to be a physiotherapist. Akademisk avhandling. Stockholm: Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society Division of Physiotherapy. Malmstig, E. (2004). Mera stat och mera profession? En exkursion med farmacevtprofessionen från privata företagare till statstjänstemän vid Apoteksbolag. Stockholm: SCORE (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor). Rapportserie 2004:2. ISBN Nordling, S, Anell, A. (2003). Apotekare på vårdcentral. Utvärdering av vårdorienterad apotekarservice i Gislaved. Lund: IHE rapport 2003:3. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag (Boförlaget Prisma). Wledenmayer, K et al. (2006). Developing pharmacy pratice. A focus on patient care. Department of Medicines Policy and Standards. Geneva: WHO, Switzerland and International Pharmaceutical Federation. Öhman, A. (2001). Profession on the move - changing conditions and gendered development in physiotherapy. Akademisk av handling. Umeå Universitet, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi.

11 11 Enkät om farmacistuderandes syn på den farmacevtiska yrkesrollen Kvinna Man Kurs 1. Varför sökte du till apotekarprogrammet? Ringa in ditt alternativ! Intresse för: Annat: kemi läkemedel forskning kund/patientkontakt marknadsföring 2. Vad tror du att du kommer arbeta med när du har tagit din examen? 3. Vad skulle du helst vilja arbeta med när du tagit din examen? Kan du motivera? 4. Hur skulle du beskriva ditt drömjobb som apotekare? 5. Rangordna nedanstående arbetsområden efter vad du anser vara mest intressant. Rangordna 1, 2, 3 osv med siffran 1 för det som är mest intressant. Arbete på apotek med kundkontakt Chef för ett apotek Driva apotek i egen regi Informatör och utbildare inom läkemedelsområdet Klinisk farmaci Läkemedelsforskning inom läkemedelsindustri Läkemedelsforskning inom universitet Marknadsföring av läkemedel 6. Historiskt sett har apotekaren arbetat med utveckling, tillverkning och distribution av läkemedel. Hur skulle du vilja beskriva apotekarens huvudsakliga arbetsuppgifter/roll idag? 7. Beskriv kort hur du uppfattar apotekarens roll i dagens samhälle? 8. Beskriv kort vad du tror att en apotekare arbetar med: på ett apotek på ett läkemedelsföretag på en myndighet på ett sjukhus som klinisk farmacevt

12 12 9. Tycker du att apotek är en lockande arbetsplats? Motivera gärna ditt svar! 10. Finns det något område eller kurs som är helt unik för apotekarprogrammet? (dvs som inte finns in någon annan yrkesutbildning). Om detta finns vad heter ämnet/kursen? 11. Vad är anser du vara de viktigaste kunskapsområdena för en apotekare? 12. Rangordna nedanstående yrkesgrupper i samhället efter vilka du anser kan mest om läkemedel och dess användning? Rangordna 1, 2, 3 osv med siffran 1 för den som kan mest enligt din mening. Allmänläkare/distriktsläkare Apotekare Sjuksköterska Receptarie Klinisk farmakolog Kirurg 13. Rangordna vilken status i samhället du anser följande yrkesgrupper har? Rangordna 1, 2, 3 osv med siffran 1 för högst status i samhället. Apotekare Arbetsterapeut Barnmorska Läkare Psykolog Receptarie Sjukgymnast Sjuksköterska 14. Vad skulle enligt din mening kunna göras för att höja apotekaryrkets status samhället? 15. Regeringen har inlett en utredning som skall ge förslag på att hur apotekssystemet i Sverige skall omregleras. Detta kan t ex innebära att fler olika apotekskedjor etableras och att antalet apotek ökar i främst storstäderna. Hur tror du dessa förändringar påverkar din framtida yrkesroll? 16. Om du inte börjat på apotekarprogrammet vilket yrke skulle då vilja utbilda dig till?