UPPFÖLJNING AV APOTEKARE GÖTEBORGS UNIVERSITET 2009 UTEXAMINERADE FRÅN VÅREN 2010

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV APOTEKARE UTEXAMINERADE FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET 2009 VÅREN 2010 SOFIE ANDERSSON OCH ALI HULO STUDENTSTUDIEVÄGLEDARE FÖR APOTEKARPROGRAMMET PÅ UPPDRAG AV PROGRAMKOMMITTÉN FÖR FARMACI

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet INLEDNING Introduktion Syfte Inklusionskriterier Metod Bortfall SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER Översikt Apotekare öppenvårdsapotek Apotekare utomlands Forskar vid universitet Industrianställda Anställda med receptarietjänst Övrigt Om man arbetat hela tiden efter examen Om man känt av avregleringen av apoteksmonopolet ÅSIKTER OM SYSSELSÄTTNINGEN Trivsel med sysselsättningen Det roligaste med sysselsättningen Det tråkigaste med sysselsättningen ARBETSVILLKOR Anställningsform Lön VÄGEN TILL ANSTÄLLNING Antalet sökta tjänster När tjänsterna söktes Inom vilket geografiskt område tjänsterna söktes Hur anställningarna hittades Anställningsintervjun När den första anställningen bekräftades Antalet anställningar inom branschen Vägen till arbete i Norge APOTEKARPROGAMMET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Kompetens som nyutexaminerad Åsikter om apotekarprogrammet Om samma utbildningsval hade gjorts idag JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE ÅRS UPPFÖLJNINGAR Översikt Sysselsättning Hur den första anställningen hittades När den första anställningen bekräftades Anställningsform Heltid/deltid Lön Kompetens som nyutexaminerad Om samma utbildningsval hade gjorts idag? DISKUSSION ACKNOWLEDGEMENTS BILAGOR

3 1. INLEDNING 1.1 INTRODUKTION På uppdrag av programkommittén för farmacivid Göteborgs universitet (GU) utför studentstudievägledarna 1 för apotekarprogrammet en uppföljning av de apotekare som utexaminerats från universitet år SYFTE Arbetsmarknaden för apotekare är i ständig förändring, vilket medför såväl möjligheten till arbete som olika typer av yrkesroller. För presumtiva apotekarstudenter, blivande apotekare och för den personal som arbetar med studenter på programmet är det viktigt att få uppdaterad information om arbetslivet och de möjligheter som finns för en apotekare. Det är även intressant att kontinuerligt kunna följa utvecklingen på arbetsmarknaden. Därför görs nu, för femte året i rad, en uppföljning av apotekare utexaminerade från GU. 1.3 INKLUSIONSKRITERIER För att medverka i studien krävdes att man varit registrerad på kursen Tillämpad apoteksfarmaci med författningar vid GU under vårterminen 2009 och ansökt om apotekarexamen från GU under juli eller augusti månad samma år. 72 personer uppfyllde dessa kriterier. 1.4 METOD Uppföljningen genomfördes med telefonintervjuer mellan och , enligt intervjuguiden i bilaga 2. Det är en omarbetad version av den guide som använts under tidigare års uppföljningar. I slutet av januari 2010 skickade vi ett brev och ett e-mejl till de 72 apotekarna med information om undersökningen. Vi lovade också att de som medverkade skulle få en biobiljett efter avslutad intervju. Alla hade före intervjuerna tilldelats en kod, som vi sedan använde under hela arbetets gång för att underlätta arbetet men också för att analysen av resultaten skulle vara så objektiv som möjligt. På grund av att fler nyutexaminerades i år än tidigare år, anställdes en person för att assistera vid telefonintervjuerna. Vi förde in resultaten av intervjuerna i ett samlat dokument direkt efter intervjun som skrevs ut när alla intervjuer var avslutade. Efter att vi gemensamt hade diskuterat hur analysen skulle genomföras för respektive fråga, delade vi upp arbetet mellan studentstudievägledarna. Den slutgiltiga analysen och sammanställningen av uppföljningen gjorde vi tillsammans för att undvika variationer. Den 20 april skickade vi de utlovade biobiljetterna till dem som medverkat i uppföljningen. 1.5 BORTFALL Vi intervjuade 58 av de 72 som uppfyllde inklusionskriterierna. De övriga 14 valde att inte ställa upp eller var oanträffbara för intervju. 1 Studenter på apotekarprogrammets senare del som är anställda ett par timmar i veckan på Sahlgrenska Akademins utbildningsavdelning. 3

4 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER 2.1 ÖVERSIKT 22 personer var anställda på öppenvårdsapotek i Sverige. Åtta av dem hade en receptarieanställning. En av dessa var även anställd som post doc på 50 %. Till den här gruppen räknas, av sekretesskäl, även en person som vid intervjutillfället var anställd som sjukhusapotekare. 18 arbetade utomlands, 17 i Norge, varav en var anställd som sjukhusapotekare men räknas ändå till apotekare utomlands. En person var anställd i England och räknas också in i kategorin apotekare utomlands. Ingen av de anställda utomlands hade en receptarietjänst. Sju forskade vid universitet, varav en i England, men kommer att räknas som forskare vid universitet av sekretesskäl. Fyra var vid intervjutillfället industrianställda. Två personer hamnade inom kategorin övrigt. Den ena hade två tjänster utom utbildningen samtidigt och den andra jobbade inom annat område. Två hade arbete utom utbildningen, och tre var arbetssökande vid intervjutillfället. 4 7 Figur 1: Sysselsättningar vid intervjutillfället. (n=58) Sysselsättning Apotek Sverige Apotekare utomlands Industrianställda Forskar vid universitet Övrigt Ej inom Utbildning Arbetssökande Inom apotek i Sverige Figur 2: Sysselsättningar bland dem som var anställda i Sverige (n=22) 13 Apotekare Öppenvårdsapotek Apotekare Sjukhusapotek Receptarietjänst 2.2 APOTEKARE ÖPPENVÅRDSAPOTEK 12 av de 14 som arbetade på öppenvårdsapotek uppgav att de expedierade läkemedel minst en gång i veckan. Lika många hade receptansvar. 11 sa att en av deras arbetsuppgifter var information och rådgivning och fyra att Apotekare Öppenvårdsapotek Figur 3: Personer anställda på öppenvårdsapotek uppgav vilka sysslor de utför minst en gång i veckan. (n=14) 4

5 Antal personer Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2009 rådgivning var ett av deras ansvarsområden. Sex uppgav att de hade administrativa uppgifter. Två hade återkommande kontakt med vården och läkare. Sju hade någon form av ansvar på apoteket. 2.3 APOTEKARE UTOMLANDS 17 av 18 personer uppgav att de expedierade läkemedel minst en gång i veckan. 13 uppgav att de hade någon form av ledarskapsuppgift. 11 av dem ansvarade för en del av sitt apotek. För fyra ingick marknadsföring i arbetsuppgifterna. Fem hade kontakt med vården och läkare som en av arbetsuppgifterna. Två personer uppgav att handledning förekom och tre hade LAR 2 som ansvarsområde. Sex hade undervisning som en av arbetsuppgifterna. 2.4 FORSKAR VID UNIVERSITET Samtliga sju som forskade uppgav att forskning och utveckling samt experimentellt arbete var deras vanligaste arbetsuppgifter. Tre hade undervisning som en av arbetsuppgifterna och lika många hade ledarskap och administration som en uppgift Figur 4: Personer anställda på apotek utomlands uppgav vilka sysslor de utförde minst en gång i veckan. (n=18) Apotekare utomlands Forskar vid universitet Figur 5: Personer som forskar vid universitet uppgav vilka sysslor de utför minst en gång i veckan. (n=7) 2 Läkemedelsassisterad rehabilitering, Norges motsvarighet till LARO (läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende) i Sverige 5

6 Antal personer Antal personer Antal personer 2.5 INDUSTRIANSTÄLLDA Tre personer arbetade bland annat med kliniska prövningar och tre med bland annat administration. Två hade ledarskap som en arbetsuppgift och två marknadsföring. För en var experimentellt arbete en arbetsuppgift, en annan nämnde undervisning och en tredje produktion. 2.6 ANSTÄLLDA MED RECEPTARIE- TJÄNST Samtliga åtta uppgav att information och rådgivning, antibiotikaspädningar på apotek och expediering av läkemedel ingick i arbetsuppgifterna. De arbetade även med Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet Figur 6: Personer anställda inom industrin uppgav vilka arbetsuppgifter de utförde minst en gång i veckan. (n=4) Industrianställda Anställda med recepatarietjänst Figur 7: Personer anställda som receptarier uppgav vilka arbetsuppgifter de utförde minst en gång i veckan. (n=8) recepthantering. Två hade någon form av ansvar på apoteket, en ansvarade för egenvårdsrådgivningen och den andra för inte uthämtade läkemedelsordinationer. 2.7 ÖVRIGT För bägge två inom denna kategori var forskning, utveck-ling och administra-tion några av arbetsuppgifterna. En av dem arbetade även med undervisning Övrigt Figur 8: Personer vilkas anställning kategoriserades som övrigt uppgav vilka arbetsuppgifter de utförde minst en gång i veckan. (n=2) 6

7 2.8 OM MAN ARBETAT HELA TIDEN EFTER EXAMEN 32 personer uppgav att de arbetat hela tiden sedan examen. För att räknas in i denna kategori skulle de ha arbetat kontinuerligt inom branschen sedan 1 september. Skälen till att det datumet bestämdes ställdes upp i förra årets uppföljning och var: att inklusionskriterierna tillåter examensdatum under hela augusti månad 2009 att anställningar kortare än en månad inte räknas som en anställning, för att utesluta till exempel tre veckors sommarvikariat på praktikplatsen efter examen antagandet att många tjänster utlysts med start vid ett månadsskifte vilket innebar augusti/september 2009 efter att de flesta tagit examen 26 hade inte arbetat under hela tiden efter examen. 12 angav att det hade varit en frivillig ledighet, åtta att de inte fick något jobb trots att de önskade och tre att det var en kombination av frivillig semester och arbetslöshet. Ytterligare tre hade haft någon annan form av sysselsättning under hela eller delar av tiden efter examen. Av de 13 som någon gång under perioden varit utan sysselsättning ofrivilligt, varade den perioden i två månader. 2.9 OM MAN KÄNT AV AVREGLERINGEN AV APOTEKSMONOPOLET I år fick även de deltagande svara på om de i sin yrkesroll märkt av avregleringen av apoteksmonopolet i Sverige. 28 svarade ja på frågan. 14 av dem jobbade som apotekare på öppenvårdsapotek, åtta var anställda som receptarier, fyra arbetade på apotek i Norge och två inom industrin. 25 svarade nej och av dem var 14 anställda som apotekare i utlandet, sex forskade vid ett universitet, två var industrianställda och två var kategoriserade som övrigt. 7

8 3. ÅSIKTER OM SYSSELSÄTTNINGEN Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet TRIVSEL MED SYSSELSÄTTNINGEN På denna fråga lät vi de intervjuade gradera trivseln med nuvarande sysselsättning inom en fyrgradig skala, där 1 motsvarar inte alls och 4 motsvarar mycket bra. 22 personer uppgav 4, 20 uppgav 3, åtta uppgav 2 och tre uppgav 1. Som anledning till den låga trivseln på arbetet motiverade två personer sociala faktorer och en specificerade det inte. De som svarade 3 och 4 motsvarade tillsammans 79 %. I figur 9 är svaren uppdelade i de olika sysselsättningarna. Figur 9: Angiven trivsel med nuvarande sysselsättningen, kategoriserat på de olika anställningarna. (n=53) 3.2 DET ROLIGASTE MED SYSSELSÄTTNINGEN De intervjuade ombads ange vad som var roligast med sysselsättningen, dock enbart en aspekt. Svaren analyserades och kategoriserades enligt tabell 1. Svaren var väldigt varierade och därför svåra att kategorisera. Följden av detta blev många kategorier. Att möta och hjälpa kunder/patienter 20 uppgav svar som involverade möte och att hjälpa kunder/patienter. Av dem arbetade sju som apotekare på öppenvårdsapotek, sex var apotekare i Norge och sju anställda som receptarie. Tabell 1: De intervjuade svarade på vad de ansåg var roligast med sin sysselsättning. Antalet personer per svarskategori anges i den högra kolumnen. (n=53) Roligast med sysselsättningen n Att möta och hjälpa kunder/patienter 20 Utmaningen 8 Utveckling av kunskaper 5 Variation i arbetet 5 Ansvaret 4 Sociala faktorer 3 Det praktiska arbetet 2 Forskningen 2 Fritt arbete 2 Övrigt 2 Utmaningen Av dessa åtta var tre apotekare i Norge, två apotekare på öppenvårdsapotek, två forskade vid universitet och en var kategoriserad som övrigt. 8

9 Utveckling av kunskaper Av dessa fem var två anställda som apotekare på öppenvårdsapotek, två på apotek i Norge och en var kategoriserad som övrigt. Variation i arbetet Av dessa fem personer arbetade två inom industrin, en på apotek i Norge, en som apotekare på öppenvårdsapotek och en forskade vid universitet. Ansvaret Av dessa fyra arbetade tre som apotekare i Norge och en var anställd som receptarie. Sociala faktorer Tre uppgav att arbetskamraterna var det roligaste med sysselsättningen. Av dem var två anställda på apotek i Norge och en var anställd som apotekare på öppenvårdsapotek. Det praktiska arbetet Av dessa två var en anställd inom industrin och den andra forskade vid universitet. Forskningen Bägge två forskade vid universitet och ansåg att det var själva forskningen, att ligga i framkant av vad som är känt, var det roligaste. Fritt arbete En av dessa var forskare vid universitetet och den andra industrianställd. Den industrianställda motiverade svaret med att de flexibla arbetstiderna var det bästa. Övrigt Här kategoriserades de svar som var helt unika. En person som arbetade utomlands tyckte att allt var roligt medan en apotekare på öppenvårdsapotek tyckte det var roligast att jobba på ett stort apotek. 3.3 DET TRÅKIGASTE MED SYSSELSÄTTNINGEN På denna fråga fick deltagarna svara på vad som var tråkigast med deras sysselsättning, dock endast en aspekt. Svaren analyserades och kategoriserades enligt tabell 2. Svaren var mycket varierande och därför skapades många kategorier. Många uppgav unika svar, därför den stora andelen i kategorin övrigt. Uppgifter under ens kompetens 10 uppgav att det tråkigaste med deras sysselsättning var uppgifter under deras kompetensnivå. Fyra av dem arbetade som apotekare på öppenvårdsapotek, tre på apotek i Norge och tre var anställda som receptarier. Tabell 2: De intervjuade svarade på vad de ansåg var tråkigast med sin sysselsättning. Antalet personer per svarskategori anges i den högra kolumnen. (n=53) Tråkigast med sysselsättningen Uppgifter under ens kompetens 10 Enformighet 9 Administration 5 Stress och press 5 Negativa kunder 4 Arbetsschemat 4 Dåliga resultat 4 Sociala faktorer 3 Experimentellt Arbete 2 Expediering av läkemedel 2 Övrigt 5 n 9

10 Enformighet För nio var enformighet i deras arbete det tråkigaste. Fyra av dem arbetade som apotekare på öppenvårdsapotek, tre på apotek i Norge, en var anställd inom industrin och en var kategoriserad som övrigt. Administration Av dessa fem var tre anställda på ett apotek i Norge, en inom industrin och en forskade vid universitet. Två motiverade det med allt pappersarbete medan forskaren vid universitet tyckte att beställningen av utrustning var tråkigast. Stress och press Av dessa fem var två anställda som apotekare på öppenvårdsapotek, en apotekare i Norge, en anställd som receptarie och en anställd inom industrin. En person hann inte med det som var viktigast medan en annan motiverade det med att det var höga krav på försäljning som upplevdes pressande. Negativa kunder Fyra uppgav att negativa kunder var det tråkigaste med sysselsättningen. Alla var eniga om att det var den negativa energin från vissa kunder som bidrog till det. Tre av dem arbetade som apotekare i Norge och en var anställd som receptarie. Arbetsschemat Av dessa fyra forskade två vid universitet och två var anställda som receptarie. Dåliga resultat Av dessa forskade tre vid universitet och en var industrianställd. Två tyckte att det var jobbigt att lägga ner mycket tid vilket ibland inte ger förväntade resultat. För en annan var felaktiga resultat det tråkigaste. Sociala faktorer Tre uppgav att sociala faktorer var det tråkigaste med sysselsättningen, varav en jobbade som apotekare på öppenvårdsapotek, en forskade vid universitet och en var anställd som receptarie. Experimentellt arbete Bägge två jobbade som apotekare i Norge. En av dem sa specifikt att antibiotikaspädningar var det tråkigaste. Expediering av läkemedel Av dessa två arbetade en på apotek i Norge och en som apotekare på öppenvårdsapotek. Övrigt I denna kategori uppgav varje person ett unikt svar. Två av dem jobbade som apotekare på öppenvårdsapotek, där den ena tyckte att ovissheten på marknaden var tråkigast medan den andra menade att anställningsformen personen hade var tråkigast. Två andra jobbade på apotek utomlands där den ena tyckte att den dåliga hygienen på arbetsplatsen var tråkigast medan den andra anmärkte på att den dåliga organisationen var tråkigast. Den femte som tyckte att möten var det tråkigaste med sysselsättningen hade ett arbete som kategoriserades under övrigt. 10

11 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet ARBETSVILLKOR 4.1 ANSTÄLLNINGSFORM Vid intervjutillfället var 19 tillsvidareanställda. 13 av dem var anställda på apotek i Norge, två på öppenvårdsapotek, två som 10 receptarier och två industrianställda. 17 var vikarieanställda, 5 sju av dem jobbade på 0 öppenvårdsapotek, fem var receptarieanställda och fem jobbade utomlands. Fyra var timanställda och samtliga jobbade som apotekare på öppenvårdsapotek. Figur 10: Fördelningen av de olika anställningsformerna. (n=53) Tre var anställda via be- manningsföretag, två av dem jobbade inom industrin och en på öppenvårdsapotek. Två uppgav att de var stipendiater, bägge forskade vid universitet. Två var projektanställda och båda forskade vid universitet. De två som fick utbildningsbidrag vid intervjutillfället forskade vid universitet. En person hade visstidsanställning och var anställd som receptarie. Tre var arbetslösa och två hade jobb utom utbildningen vid intervjutillfället, de är inte medräknade i figur LÖN Anställningsform Personernas ingångslön respektive nuvarande lön vid intervjutillfället efterfrågades under intervjun. De som hade lön via stipendier, och därmed inte någon skattepliktig inkomst, redovisas inte i figurerna 11 och 12. De som haft en deltidsanställning har fått sin lön omräknad till motsvarande heltidslön. Här kan en viss felberäkning finnas då deras löner innehåller semesterersättning och därför blir lite högre än motsvarande heltidslön. Två hade aldrig haft en anställning inom området och är därför inte medräknade i någon av figurerna. Ytterligare tre var arbetssökande vid intervjutillfället och är därför inte medräknade i figur 12. De utländska lönerna konverterades till svenska kronor 3. Alla löner, samt medel och median, är omräknade till jämna 100-tal för att göra bilden mer överskådlig. Första anställningen Lönerna sträcker sig från till kronor i månaden. Stipendiaterna fick ut mellan och kronor i månaden. Medellönen låg på och medianlönen på kronor. Om deltidslönerna inte räknades med, steg medellönen till kronor medan medianlönen låg kvar på kronor. 3 Omräknat via växelkurser NOK=1,19518SEK, 1GBP=10,7757SEK 11

12 Figur 11: Ingångslön på den första anställningen. Stipendiater är inte inkluderade i figuren, deltidslönerna är omräknade till motsvarande heltidslöner. Den heldragna linjen motsvarar medellönen, den streckade medianlönen. (n=53) Figur 12: Den aktuella lönen vid intervjutillfället. Stipendiater är inte inkluderade i figuren, deltidslönerna är omräknade till motsvarande heltidslöner. Den heldragna linjen motsvarar medellönen, den streckade medianlönen. (n=51) Nuvarande anställningen Lönerna varierade från kronor till kronor. Medellönen låg på kronor och medianlönen kronor. Om deltidslönerna inte räknades med låg medellönen på kronor och medianlönen på kronor. 12

13 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2009 Tabell 3: Lönerna vid intervjutillfället kategoriserade med avseende på sysselsättning. Löneintervall, medel och median redovisas. Sysselsättning Löneintervall Medellön Medianlön Apotekare Sverige Anställda med receptarietjänst Apotekare Utomlands Industrianställda Forskare vid universitet Lön sorterat på anställning För att få en bättre överblick över de olika yrkeskategorierna sorterades lönerna även efter detta. I tabellen är alla löner inräknade, även deltidslöner och stipendier. Alla stipendiaterna finns i kategorin forskare vid universitet. Medellöner och medianlöner är också angivna. De två med anställning som kategoriserades inom övrigt är inte redovisade i den här tabellen av sekretesskäl. 5. VÄGEN TILL ANSTÄLLNING 5.1 ANTALET SÖKTA TJÄNSTER I Figur 13 redovisas antalet tjänster inom branschen intervjudeltagarna sökt. Observera att skalan på x-axeln inte är linjär. Fyra uppgav att de aldrig hade sökt någon tjänst, utan att de i stället blivit erbjudna den eller de tjänster de haft. Sex hade endast sökt en tjänst, 13 hade sökt 2-5 tjänster, 13 hade sökt 6-10 och nio hade sökt personer hade sökt tjänster. Av dem hade majoriteten snarare sökt 20 än 50 tjänster. På frågan om det var lätt att hitta tjänster svarade 14 att det var det. Av dem var det tre som spontant angav att det hade blivit lättare än tidigare. 10 tyckte det var ganska lätt att hitta tjänster, och sju av dem tyckte att det blivit lättare än tidigare. 10 personer tyckte att det var svårt att hitta tjänster, av dem tyckte dock två personer att det blivit lite lättare än tidigare. Ingen av de intervjuade tyckte att det blivit svårare att hitta tjänster nu än tidigare, medan sammanlagt 12 uppgav att det blivit lättare. 24 hade ingen kommentar till frågan. 5.2 NÄR TJÄNSTERNA SÖKTES Antalet sökta tjänster inom branschen Antal sökta tjänster Figur 13: Antalet sökta tjänster inom branschen totalt. (n=58) Av de 54 som sökt någon tjänst, uppgav 12 att de bara sökt tjänster före examen. 12 hade sökt majoriteten av tjänsterna före examen medan sex hade sökt lika många tjänster före som efter examen. 14 hade sökt majoriteten av tjänsterna efter examen och 10 hade bara sökt tjänster efter examen. 13

14 Antal personer Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet INOM VILKET GEOGRAFISKT OMRÅDE TJÄNSTERNA SÖKTES På frågan inom vilket geografiskt område tjänsterna söktes svarade åtta att de bara sökt inom hemorten. 14 hade sökt inom pendlingsavstånd och 10 hade sökt inom delar av Sverige. I den kategorin placerades personer som till exempel svarade att de sökt i Stockholm och Skåne. Två personer hade sökt tjänster i hela Sverige. 12 hade sökt tjänster i både Sverige och utomlands medan åtta endast sökt tjänster utomlands. Av de 20 som sökt tjänster utanför Sverige hade fyra sökt i ett annat land än Norge. 5.4 HUR ANSTÄLLNINGARNA HITTADES Hur den första respektive nuvarande tjänsten hittades syns i figur 15. Då tre personer haft en tjänst tidigare men var arbetssökande vid tidpunkten för intervjun, är fler personer inkluderade i de vänstra än i de högra staplarna. Första anställningen 18 personer uppgav att de hittade första anställningen via företagets hemsida. Hit hör även olika företags intranät, som ApoNet 4 vilket de hade tillgång till under praktiken. 16 av dem hittade första anställningen via praktikplatsen och sju via kontakter. Tre hittade anställningen genom spontanansökan. Via alarm 5, jobbannons och examensarbete var det en person vardera som hittade sin första anställning. Av de nio som tillhör kategorin övrigt hade tre blivit erbjudna tjänsten, två hade fått det via sommarjobb och övriga fem via andra icke kategoriserbara alternativ Figur 14: Inom vilket geografiskt område tjänsterna söktes. (n=54) Inom vilket geografiskt område tjänsterna söktes Hur anställningarna hittades Första Nuvarande Figur 15: Hur första och nuvarande anställningen hittades. (n=56 första anställningen; n=53 nuvarande anställningen) 4 Apoteket AB:s informations-/intranätportal för anställda. 5 Medicinska Föreningen i Göteborgs arbetsmarknadsdag för dem som studerar till apotekare, receptarier, biomedicinska analytiker och läkemedelskemister. 14

15 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2009 Nuvarande anställningen 22 personer hittade sin nuvarande anställning via företagets hemsida. Av dem hade nio kvar samma tjänst som vid första anställningen. Sju upppgav att kontakter var anledningen till anställning och endast en av dem hade bytt tjänst efter examen. Sex hade hittat anställning via praktikplatsen och alla hade kvar sin första anställning. Fyra hade hittat sin nuvarande anställning via spontanansökan och tre av dem hade samma tjänst som den första. Två hade hittat nuvarande anställningen via examensarbetet och en av dem hade samma anställning som den första. En person vardera hade hitta anställningen via alarm och jobbannons och båda hade kvar sin första anställning. 10 gick in under kategorin övrigt. Av dem hade åtta kvar sin första anställning. 5.5 ANSTÄLLNINGSINTERVJUN Antalet anställningsintervjuer dividerades med antalet sökta tjänster för varje person. På så sätt beräknades hur stor andel av de sökta tjänsterna som ledde till en anställningsintervju. Medelvärdet blev 31 % och medianvärdet 17 %. Av de 58 intervjuade uppgav sex personer att alla sökta tjänster ledde till en anställningsintervju. 12 hade inte varit på någon intervju, tre av dem hade inte heller sökt någon tjänst. En hade blivit erbjuden sin tjänst. Tre hade gått på fler anställningsintervjuer än de sökt. För dem fastställdes andelen intervjuer per sökta tjänster till uppgav att det var fokus på personliga egenskaper under anställningsintervjun. 10 meddelade att deras förväntningar och inställning till jobbet togs upp. 10 tyckte att erfarenhet nämndes under intervjun och 10 menade att intervjun främst var en diskussion. De intervjuade ombads att uppge om deras betyg och/eller examensarbete efterfrågades på anställningsintervjun. 46 fick inga frågor om betyg, medan 3 uppgav att det efterfrågades. I ett fall gällde det en doktorandtjänst. På frågan om examensarbete uppgav 29 att det inte efterfrågades under anställningsintervjun, medan 20 sade att det efterfrågades. Två av dem nämnde att det var mest av intresse, en uppgav att det sågs som en merit och en att intervjuaren ville läsa hela rapporten. 5.6 NÄR DEN FÖRSTA ANSTÄLLNINGEN BEKRÄFTADES Majoriteten, 34 av 58, uppgav att första anställningen bekräftades före examen. 12 fick anställningen bekräftad inom en månad efter examen och fem 2-3 månader efter. Fem fick första anställningen bekräftad 3-6 månader efter examen. Två personer har aldrig haft någon anställning inom branschen När den första anställningen bekräftades Figur 16: När den första anställningen bekräftades, i relation till examen. (n=58) 15

16 5.7 ANTALET ANSTÄLLNINGAR INOM BRANSCHEN Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2009 På denna fråga uppgav 43 att de haft en anställning inom branschen sedan examen, 10 att de haft två anställningar, tre att de haft tre anställningar och två hade inte haft någon anställning inom branschen. 5.8 VÄGEN TILL ARBETE I NORGE Vid intervjutillfället var 19 personer sysselsatta utomlands, 17 i Norge och två i England. Vissa uppgav flera olika anledningar till sysselsättning i utlandet varför totala antalet åsikter är fler än antalet personer. 13 uppgav att den högre lönen var en bidragande orsak till sysselsättning utomlands. 11 sökte sig utomlands för att det fanns fler jobb där än i Sverige. Fyra angav personlig utveckling som en anledning. Med det menades dels att det var lättare att avancera karriärmässigt, dels att utbildningsmöjligheterna på arbetsplatserna var bättre. Tre ansåg att de fick ett bättre arbete utomlands, en specificerade sig och sa att det var lättare att få en apoteksanställning utomlands. Fem personer hade kommentarer som inte gick att kategorisera. Några tyckte att det var roligare utomlands, att familjeförhållandet bestämde det och en sade sig specifikt inte vilja jobba inom Apoteket AB och därför sökt sig utomlands. För att få börja arbeta i Norge måste man ansöka om norsk apotekarlegitimation. Några uppgav även att ett norskt personnummer måste skaffas för att lönen skulle kunna betalas ut. Övriga kommentarer var att det var viktigt att förstå språket och att man måste lära sig ett annat receptsystem. I England behövde man också ansöka om legitimation och genomgå ett engelskt språktest. 6. APOTEKARPROGAMMET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET 6.1 KOMPETENS SOM NYUTEXAMINERAD Denna fråga omarbetades från föregående år. Då gällde frågan endast om personerna tyckte sig vara tillräckligt kompetenta för sin yrkesroll efter praktiken medan det i år även efterfrågades om personerna kände sig tillräckligt kompetenta inför praktiken. Det fanns två anledningar till ändringen. En var intresset att få reda på hur förberedda de tyckte att de var inför praktiken. Den andra anledningen var att det vid förra årets uppföljning upplevdes att vissa svarade på frågan utifrån sina åsikter före praktiken i stället för efter. För att undvika eventuella missförstånd delades därför frågan i två delar i år. Tillräcklig kompetens före praktiken 34 personer ansåg sig vara tillräckligt kompetenta inför praktiken, fyra kände sig tveksamma och 20 tyckte inte att de var det. Av dem som lämnade ett negativt svar motiverade sju det med att de saknade klinisk kunskap och farmakoterapi. Sex tyckte att utbildningen var för forskarinriktad och att det var anledning till osäkerhet under praktiken. Två tyckte att farmakologin hade legat för tidigt i utbildningen och att mycket var glömt till praktiken. En önskade att det hade varit mer information om hjälpmedelsutrustning under utbildningen, vilket den personen upplevde vara en viktig del av arbetet på apoteket. De fyra som var tveksamma menade att de generellt hade tillräcklig kompetens 16

17 Antal personer Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 2009 för praktiken men att det var vissa specifika moment som de saknade, till exempel kunskap om datasystem och egenvårdsrådgivning. Tillräcklig kompetens för sin yrkesroll efter praktiken Efter praktiken tyckte 42 att de var tillräckligt kompetenta för sin yrkesroll, åtta var inte det och åtta var tveksamma. Av de åtta som inte upplevde sig vara tillräckligt kompetenta, sade fyra att de inte tyckte att de var det för nuvarande jobb. Av dem arbetade två inom industrin och två utomlands. Två menade att de saknade klinisk kunskap, en tyckte sig inte hinna lära sig allt den ville under praktiken och den sista personen motiverade inte sin åsikt. Av de åtta personer som var tveksamma sade alla utom en att de kände sig tillräckligt kompetenta för sitt nuvarande arbete men inte för yrkesrollen generellt. Sex av dem hade någon form av anställning vid ett apotek, i Sverige eller utomlands, medan en forskade vid ett universitet. Den åttonde personen upplevde att mer kunskap inom ekonomi och ledarskap skulle vara bra att ha för ett jobb inom apoteksvärlden. 6.2 ÅSIKTER OM APOTEKARPROGRAMMET Tillräcklig kompetens? Ja Nej Tveksam Angiven åsikt Inför praktiken Efter praktiken Figur 17: Om personerna upplevde sig vara tillräckligt kompetenta inför dels praktiken och dels inför sin yrkesroll som nyutexaminerad. (n=58) De intervjuade i årets uppföljning läste enligt den gamla utbildningsplanen för apotekarprogrammet. Inför programstarten hösten 2006 omstrukturerades programmet och större förändringar genomfördes, vilket är viktigt att ha i åtanke. Bland annat omarbetades vissa kurser väsentligt. Nya obligatoriska kurser i biostatistik, analytisk kemi och farmakoterapi introducerades och perioden för de valbara kurserna förlängdes från 15hp till 30hp. Utbudet ökade också från fyra kurser till 14. I den här frågan ombads de först att svara fritt på frågan Vilka åsikter har du om apotekarprogrammet i övrigt? och därefter efterfrågades deras åsikter om föreläsarna, litteraturen samt informationen och programmets organisation. Många olika åsikter angavs, vissa identiska och andra helt unika. Kommentarerna var både positiva och negativa. Nedan följer en sammanställning av de åsikter som framfördes. Angående praktiken 14 uppgav att de ville ha praktik tidigare under utbildningen. En del av dem hade önskat dela upp praktiken på två eller flera tillfällen för att få kontakt med yrkeslivet tidigare under utbildningen. Fyra ville ha en del av praktiken på en annan möjlig arbetsplats, till exempel inom läkemedelsindustrin. Fem önskade att fler preparatnamn hade tagits upp under utbildningen för att ge en bättre förberedelse inför praktiken. 17

18 Angående olika ämneskunskaper 12 personer uppgav att de önskat kurser i klinisk farmaci, några sa att anledningen var önskad behörighet till mastersprogrammet i klinisk farmaci vid Uppsala universitet. 10 hade önskat en kurs inom farmakoterapi under utbildningen. Åtta tyckte att det skulle varit mer fokus på farmakologi under utbildningen. Två uppgav att ämnet regulator affairs borde behandlats, även om det bara varit för någon dag. Två saknade en kurs i biostatistik under utbildningen. Fyra tyckte att det var för mycket kemi under utbildningen, tre att det var för mycket anatomi och fysiologi och tre att det var för mycket cellbiologi. Angående inriktning inom utbildningen Sju önskade att det hade funnits större möjlighet att inrikta sig inom utbildningen. Några efterlyste fler valbara kurser medan en önskade att det funnits fler direkta inriktningar inom programmet; en mot forskning och en mot apotek. Lärandesätt på utbildningen Fyra tyckte att utbildningen var för teoretisk, några att det varit för mycket föreläsningar och att de i stället önskat ett mer modernt arbetssätt med grupparbeten och problembaserade uppgifter. Övriga åsikter om utbildningen 11 kom med positiva åsikter om programmet som inte gick att placera in i kategorierna ovan. Exempel på kommentarer var att utbildningen är bred vilket leder till en större arbetsmarknad, att utbildningen är forskarinriktad och att kommunikationen mellan kurserna fungerade bra. Några gav ingen motivering utan menade bara att programmet hade varit bra. En tyckte att programmet i Göteborg verkade mycket bättre än det i Uppsala. 11 hade negativa kommentarer. Fyra kommenterade speciella kurser, och då främst kursen i farmakognosi. En tyckte att utbildningen var för forskarinriktad och en annan att utbildningen varit för lätt. Två hade saknat ett djup i utbildningen, djupet hade blivit lidande då utbildningen är så bred. Tre uttryckte direkt att utbildningen varit för inriktad mot medicin, kändes som läkarprogrammet light var en kommentar. Åsikter om föreläsarna 45 var helt eller delvis positiva till föreläsarnas kompetens. En positiv kommentar var att deras kompetens inom respektive ämne uppskattades. De märkte att det var eliten inom ämnena som föreläste. Sex tyckte att föreläsarnas kvalitet varierat men att de överlag varit bra. Sex hade negativa synpunkter på föreläsarna trots att majoriteten varit bra enligt dem. Nio gav negativa kommentarer på frågan om föreläsarnas kompetens. Anledningen var till exempel att vissa föreläsare kändes oinspirerade, det upplevdes som att de inte hade något intresse av att föreläsa utan snarare bara gjorde det för att de var tvungna. Någon ansåg att vissa föreläsare behövt mer kunskap inom pedagogik. Några ansåg också att doktoranderna generellt höll lägre kvalité än resterande föreläsare. 11 ansåg att föreläsarnas kompetens varierat. Sex av dem tyckte att föreläsarna dock överlag varit bra. Övriga fem tyckte att föreläsarna varierat utan att ange om de varit övervägande bra eller dåliga. 18

19 Nio tyckte att det var för få apotekare som föreläste och för många läkare, vilket gav en felaktig inriktning på programmet. Åsikter om litteraturen 39 personer var helt eller delvis positivt inställda till litteraturen på programmet. En fördel med läroböcker som nämndes var att de är förfinade och tar upp den viktigaste informationen. Tre lyfte särskilt fram farmakologiboken av Goodman&Gilman och vilken nytta de haft av boken, speciellt efter studiernas slut. Endast en var enbart negativt inställd till läroböckerna och ansåg att det varit bättre att skaffa sig kunskapen på annat sätt, till exempel via PubMed 6. Nio tyckte att litteraturen varierat under utbildningens gång. Olika böcker lyftes fram med både positiva och negativa kommentarer, därför ges inga exempel. Flera uppgav att litteraturen kändes viktigare i början av utbildningen än i slutet och att föreläsningskompendierna räckte som material i vissa kurser. Fem personer hade ingen åsikt om litteraturen då de inte ansåg sig ha använt litteraturen i så stor utsträckning att de kunde bedöma den. Åsikter om information och organisation 36 var helt eller delvis positivt inställda till informationen och organisationen på programmet. Fyra lyfte speciellt fram kurssekreterarna och att de varit anledningen till att allt fungerat bra. Tre personer hade främst negativa kommentarer. Sex kommenterade att om något varit negativt så var det att schemat kom ut för sent. Någon kommenterade också sent rättade tentor i vissa kurser. 6.3 OM SAMMA UTBILDNINGSVAL HADE GJORTS IDAG På frågan om de intervjuade hade gjort samma utbildningsval i dag med facit i hand svarade 41 av de 58 intervjuade ja. Tre av dem kanske skulle läst i Uppsala i stället, två motiverade inte varför medan den tredje tyckte det då man blir behörig till magisterutbildningen i klinisk farmaci då. Nio var tveksamma, en av dem tyckte det på grund av arbetsmarknaden. Någon annan menade att utbildningen var alldeles 9 för lång för arbete på apotek och en att det kanske finns andra utbildningar som leder till industrin. Åtta svarade nej på frågan. En tyckte det då det var jobbigt att många ville anställa en som 8 Om samma utbildningsval hade gjorts i dag 41 Ja Tveksam Nej Figur 18: Svarsfördelningen angående om samma utbildningsval hade gjorts idag. (n=58) 6 Är en del av USA:s nationella bibliotek inom medicin och inkluderar en databas med tidskrifter inom medicin publicerade sen 1950-talet. 19

20 receptarie. Någon annan sa att man inte fick använda all sin kunskap på jobbet, en tyckte inte att utbildningen var så bred och en annan att det finns andra utbildningar som lättare gav jobb. Ytterligare en tyckte att den hade upptäckt andra intresseområden. 7. JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE ÅRS UPPFÖLJNINGAR 7.1 ÖVERSIKT En liknande uppföljning har gjorts för varje kull apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet. Det är programkommittén för farmacisom varje år beslutar om en ny uppföljning ska göras kommande år. Det är alltså ingen fast arbetsuppgift för studentstudievägledarna. Förra året gjordes en sammanställning av alla tidigare uppföljningar i ett nytt, mer sammanhängande dokument, varför vissa resultat skiljer sig marginellt från tidigare uppföljningar. Intervjudeltagarna utexaminerades under sommaren och intervjuerna gjordes inte förrän i februarimars i år, vilket betyder att utexamineringen och själva uppföljningen gjordes under olika kalenderår. Om inget annat anges är det uppföljningsåren, inte utexamineringsåren, som avses. 7.2 SYSSELSÄTTNING Förra årets toppnotering på andelen apotekare i Norge (29 %) tangerades i år. I år befann sig dessutom två personer i England viket gör att andelen sysselsatta utomlands fick en ny toppnotering i år med 33 %. Tidigare år har den siffran varit 29 % 2009, 20 % 2008, 16 % 2007 samt 29 % I år var första året som ingen hade anställning som klinisk apotekare var andelen 7 %, 10 %, 2 % respektive 3 %. Andelen sjukhusapotekare i år tangerade det lägsta resultatet från 2007 (2 %). Under de tidigare åren var andelen 7 % 2009, 5 % 2008 och 9 % Andelen industrianställda nådde en ny bottennotering i år på 7 %, jämfört med den tidigare lägsta noteringen förra året på 9 %. Den högsta andelen noterades 2007 med 28 %, övriga år var andelen anställda inom industrin 10 % 2008 och 14 % Den näst högsta andelen forskare vid universitet noterades i år med 12 %. Bara 2008 har andelen varit högre, då 13 %. Resterande år var andelen 9 % 2009, 5 % 2007 och 11 % Andelen personer i kategorin övrigt var klart störst i år, 7 % mot 0-3 % tidigare år. 20

21 Figur 19: Jämförelse mellan olika sysselsättningar uppföljningsåren (n=221) 7.3 HUR DEN FÖRSTA ANSTÄLLNINGEN HITTADES I den första uppföljningen som gjordes 2006 gällde frågan enbart hur den nuvarande sysselsättningen hittades, varför svaren för det året kan vara lite missvisande. Det är viktigt att ha i åtanke när figur 20 studeras. Antalet anställda via alarm nådde en klar bottennotering i år då enbart 2 % hittade sin första anställning där. De fyra tidigare åren hade det varit en stadigt uppåtgående trend till förra årets toppnotering på 24 %. Anledningen till detta skulle kunna vara att personerna i årets uppföljning, som utexaminerades 2009, hade sin arbetsmarknadsdag tidigt i den nuvarande lågkonjunkturen och företagen var därför inte så villiga att anställa. Det hade dessutom precis beslutats om avregleringen av apoteksmonopolet vilket även det gjorde att företagen var lite mer tveksamma angående nyanställningar. Praktikplatsen visade en ny hög notering i år på 28 %, men rekordnoteringen från 2007 på 35 % är fortfarande högst. En anledning till årets höga notering skulle kunna vara samma som ovan, att företagen inte var så villiga att anställa nytt folk innan omregleringen nått ett senare skede, och därför fick fler personer ta exempelvis vikariat på praktikplatsen som sitt första arbete 21

22 Figur 20: Jämförelse över hur sysselsättning hittades uppföljningsåren frågades hur den nuvarande sysselsättningen hittades, medan de övriga åren gäller den första sysselsättningen. Uppgift saknas för en person (n=220) Figur 21: Jämförelse av när den första anställningen bekräftades uppföljningsåren Uppgift saknas för en person 2006 och för de två personerna med anställning utom utbildningen i årets uppföljning. (n=218) 22

23 7.4 NÄR DEN FÖRSTA ANSTÄLLNINGEN BEKRÄFTADES I alla fem årens uppföljningar har majoriteten fått sin första anställning bekräftad redan före examen och i år var noteringen 59 %. De övriga åren var andelen 69 % 2009, rekordnoteringen 88 % 2008, 58 % 2007 och 49 % En annan trend som setts under alla tidigare uppföljningar är att om personerna inte fått anställningen bekräftat före examen, har det flesta fått det inom tre månader efter examen. Totalt under alla fem årens uppföljningar har endast 6 % (13 av 218) fått sin första anställning bekräftad senare än 3 månader efter examen och 4 % (8 av 218) har aldrig varit anställda. 7.5 ANSTÄLLNINGSFORM Precis som tidigare år har de två dominerande anställningsformerna varit tillsvidareanställning och vikariat. Tillsvidareanställning är fortfarande den dominerande trots att andelen har sjunkit sedan rekordnoteringen på 65 % Övriga år har noteringen varit 34 % (2010), 47 % (2009), 53 % (2008) och 40 % (2006). Andelen vikariat ökade i år till 30 %. Tidigare år har noteringarna varit 22 % (2009), 18 % (2008), 23 % (2007) och 34 % (2006). Övriga anställningsformer är ganska ovanliga, men en liten uppåtgående trend ses både för kategorierna timanställning och via bemanningsföretag. Figur 22: Jämförelse av anställningsformer De två personerna med anställning utom utbildningen i års uppföljning är inte medräknade i frågan. (n=219) 23

24 7.6 HELTID/DELTID Heltidsanställningar är fortfarande helt klart dominerande trots att den lägsta noteringen erhölls i år på 82 %. Tidigare har andelen varit 89 % (2009), 98 % (2008), 98 % (2007) och 89 % (2010). Andelen deltidsarbetande når därmed den högsta noteringen i år på 13 % mot 0-6 % tidigare år, då andelen arbetssökande har legat relativt stabil under åren med noteringar mellan 0-9 %. Totalt över alla år har andelen heltidsarbetande varit 91 % om alla personer räknas med och 95 % om de arbetssökande räknas bort och enbart de arbetande räknas med. Figur 23: Jämförelse av heltid/deltid uppföljningsåren De två personerna med anställning utom utbildningen i 2010-års uppföljning är inte medräknade i frågan. (n=219) 7.7 LÖN Lönerna vid intervjutillfället är sammanställda i figur 24. På grund av skiftande valutakurser under åren har de norska lönerna indexjusterats enligt tabell 4, där första årets valutakurs användes som referens. De engelska lönerna har inte indexjusterats då det har varit Tabell 4: Växelkurser samt indexjusteringar för den norska kronan i förhållande till den svenska. Uppföljning Växelkurser (1 NOK) Index SEK SEK SEK SEK SEK relativt få personer sysselsatta i England genom åren. Det har inte heller gjorts någon allmän justering på svenska kronans inflation i förhållande till lönerna. Allmänt i alla årens uppföljningar har de utländska lönerna varit de högsta, och det gäller även i år. Men trots att det var högst andel anställda utomlands i år var lönerna ändå lägre än förra året, vilket skulle kunna förklaras med den rådande lågkonjunkturen. 24

25 Figur 24: Jämförelse av aktuella löner vid intervjutillfället uppföljningsåren Stipendiater och deltidsarbetande är inte medräknade. De norska lönerna är omräknade enligt index i tabell 4. (n=183) 7.8 KOMPETENS SOM NYUTEXAMINERAD I år omarbetades denna fråga lite för att säkert påvisa de intervjuades åsikter om kompetens efter praktikens slut, inte hur kompetenta de känt sig för sin yrkesroll i början på praktiken. Majoriteten av de nyutexaminerade har känt sig tillräckligt kompetenta för sin yrkesroll och i år var andelen 72 %. Tidigare år var motsvarande andel 78 % (2009), 55 % (2008), 74 % (2007) och 71 % (2006). Andelen som inte känt sig tillräckligt kompetenta och de som varit tveksamma har under alla år legat relativt lika. 25

26 Figur 25: Jämförelse av kompetens som nyutexaminerad uppföljningsåren Uppgift saknas på denna fråga för en person intervjuad (n=220) 7.9 OM SAMMA UTBILDNINGSVAL HADE GJORTS IDAG? Förra året nåddes en ny bottennotering vad gäller andelen som skulle ha gjort samma utbildningsval i dag, 56 %. I år steg andelen något till 71 % och tidigare år var andelen 88 % (2008), 74 % (2007) samt 80 % (2006). Andelen som sa att de inte skulle göra samma utbildningsval i dag var 14 % 2010, 20 % 2009, 3 % 2008, 12 % 2007 och 6 % Andelen som var tveksamma var i årets uppföljning 16 %, tidigare år var den andelen 24 % (2009), 10 % (2008) samt 14 % (2007 och 2006). Figur 26: Jämförelse om samma utbildningsval hade gjorts i dag uppföljningsåren (n=221) 26

27 8. DISKUSSION Årets deltagare i uppföljningen upplevde att det var tufft att komma ut på arbetsmarknaden, vilket skulle kunna förklaras av två skäl. Dels utexaminerades de mitt under pågående lågkonjunktur, dels hade avregleringen av apoteksmonopolet precis genomförts. Det fick konsekvenser: många hade svårt att hitta jobb, flera påpekade att det hade blivit lättare vid tidpunkten för intervjun, fler personer än tidigare sökte sig utomlands för att arbeta och andelen utexaminerade med deltidstjänster var högst. I år har enbart två fått anställning som sjukhusapotekare, varav en i Norge, och ingen som klinisk apotekare. Anledningen till de få sjukhusapotekarna skulle kunna vara att Apoteket Farmaci inte var så villigt att anställa nya sjukhusapotekare på grund av avregleringen av monopolet. En anledning till att ingen anställdes som klinisk apotekare skulle kunna vara att första kullen examinerade kliniska farmaceuter från magisterutbildningen på Uppsala universitet gick ut 2009, samma år som de intervjuade. Det var även rekordmånga personer i kategorin övrigt. Anledningen till det skulle kunna vara att två personer i år hade anställningar som inte låg inom utbildningen. Det är något unikt som inte funnits i de tidigare uppföljningarna. Antalet som hittat anställning via alarm var rekordlåg i år. Anledningen till det skulle kunna vara att mässan som hölls för denna kull studenter hade ganska få utställare då den nuvarande lågkonjunkturen precis startat. Till eventuellt kommande års uppföljningar kommer några större förändringar att behöva göras. Då monopolet nu är avreglerat och fler aktörer har kommit in på marknaden kan det till exempel vara intressant att veta vilken aktör som är mest villig att anställa nyutexaminerade apotekare. 9. ACKNOWLEDGEMENTS Vi vill tacka följande personer: Medlemmarna av programkommittén för farmaciför förtroendet att utföra detta arbete Helena Norling för all hjälp med telefonintervjuerna av deltagarna Lennart Järnebrant för korrekturläsningen Ann-Britt Fernhall för administrativ hjälp 27

28 10. BILAGOR BILAGA 1: BREV TILL INTERVJUDELTAGARNA Vi behöver Din hjälp! Arbetsmarknaden för apotekare är i ständig förändring vilket innefattar såväl möjligheten till jobb som vilka typer av yrkesroller en apotekare kan ha. För presumtiva apotekarstudenter, blivande apotekare och för den personal som jobbar med studenter på programmet är det viktigt att få uppdaterad information om arbetslivet och de möjligheter som finns för en apotekare. Det är även intressant att kontinuerligt kunna följa utvecklingen på arbetsmarknaden och därför gör vi nu, för femte året i rad, en uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet (GU). Vi som är studentstudievägledare för apotekarprogrammet har fått i uppdrag av Programkommittén för farmacevtisk och biovetenskaplig utbildning vid Göteborgs universitet, att göra en undersökning om hur arbetsmarknaden för nyutexaminerade apotekare ser ut. Undersökningen kommer grunda sig på telefonintervjuer med alla som fått sitt examensbevis utfärdat under juli och augusti månad Eftersom Du enligt LADOK-registret är en av dem skulle vi vilja göra en telefonintervju med Dig. Någon av oss kommer att ringa Dig under februari eller mars; hoppas att Du då har möjlighet att ställa upp! Om Du vill hjälpa oss så kommer intervjun att ta ungefär minuter och Du kommer givetvis att vara anonym i all resultatredovisning. Som tack för hjälpen kommer vi att skicka en biobiljett. Om Du inte har hört något från oss innan den 15 mars beror det antagligen på att vi har ett felaktigt telefonnummer till Dig. Vi är då väldigt tacksamma om Du kan mejla oss Ditt telefonnummer som Du anträffas på under kvällstid! Du får gärna även kontakta oss om Du redan nu vet om att Du har bytt telefonnummer och att vi kan ha fel nummer till Dig. Tack på förhand! Studentstudievägledare för apotekarprogrammet vid GU Helena Norling Uppföljningsassistent Har du några frågor eller funderingar ta gärna kontakt med oss: (tisdagar och torsdagar kl ) apotekarstudent@sahlgrenska.gu.se 28