Resvaneundersökning Vännäs-Umeå

Transkript

1 Resvaneundersökning Vännäs-Umeå Genomförd trafikåret 2007/2008 December 2008 Björkstrand Tor Granath Gunnel Renman Sonja Länstrafiken i Västerbotten AB Vännäs kommun Västerbottens läns landsting

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 1. Inledning Syfte Population och urval Metod och tillvägagångssätt Områdesbeskrivning Bortfallsanalys Tidigare undersökningar 5 2. Undersökningens resultat Presentation av enkätsvaren Bilåkarnas motiv och förslag till åtgärder Samåkarnas motiv och förslag till åtgärder Bussåkarnas motiv och förslag till åtgärder Sammanställning synpunkter Korsfrågor Analys och förslag till åtgärder Källförteckning 24 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Missivbrev Enkät Påminnelsebrev

3 Sammanfattning Resvaneundersökningen har genomförts av Länstrafiken i Västerbotten AB på uppdrag av Västerbottens läns landsting och Vännäs kommun vintern 2007/2008. Det övergripande syftet med undersökningen var att få ett underlag baserat på befolkningens önskemål och behov för att möta kravet att skapa bättre möjligheter för arbetspendling med buss mellan Vännäs och Umeå. Vännäs kommun har en stor andel personer, i förhållande till riksgenomsnittet (SCB 2007), som dagpendlar till andra kommuner för att arbeta. Totalt sett pendlar cirka personer varje arbetsdag, varav ungefär pendlar till Umeå. Målgruppen för denna undersökning har varit delar av denna population. Ett urval gjordes genom att i första hand inrikta undersökningen till arbetspendlare som arbetar hos de fyra största arbetsgivarna i Umeå, samt medlemmar i Handelsanställdas förbund. På så sätt kartlades nära hälften av dem som arbetspendlar till Umeå. Undersökningen hade inte varit möjlig utan assistans från Volvo Lastvagnar AB, Umeå kommun, Umeå Universitet, Västerbottens läns landsting och Handelsanställdas förbund. Nästan 62 % av de 701 personer som fått enkäten har svarat. En svarsfrekvens som är acceptabel (J.Trost 2007). Majoriteten (66 %) av dem som har svarat är kvinnor. De flesta befinner sig i åldern mellan 26 och 65 år. Nästan hälften av dem som har svarat arbetar vid universitets- och sjukhusområdet. Andra utmärkande arbetsplatsområden är Väst-Teg/Böleäng där Volvo Lastvagnar ligger samt centrala Umeå och Umeås västra stadsdelar såsom Umedalen, Grubbe och Klockarbäcken. En övervägande majoritet har både körkort, tillgång till bil och parkeringsplats på jobbet. Merparten anser sig ha god kännedom om avgångstider för resa med buss, biljettpriser och hur lång restiden med buss är på relationen Vännäs Umeå. De som svarat på enkäten tar sig vanligtvis till jobbet på följande vis: Åker kollektivt 19 % Åker bil ensam 48 % Samåker 16 % Varierar färdmedel årstid 4 % Varierar färdmedel 1 % Kombinerar färdmedel 11 % Andelen som svarat på frågan att de reser kollektivt är 19 %. Enligt Länstrafikens resandestatistik från 2006 är det ca 10 % som pendlar mellan Vännäs och Umeå, av den totala populationen bestående av ca arbetspendlare (SCB 2007). Därför är det rimligt att anta att andelen personer som åker bil ensam är något fler än de 48 % som framgår av undersökningen. Det innebär i så fall att det finns över 800 personer som varje arbetsdag åker bil ensam mellan Vännäs och Umeå. De som åker bil ensam motiverar i första hand sitt färdmedelsval med att det är bekvämt/enkelt, snabbt och flexibelt. För att de ska åka mer kollektivt förordar de direktbusstrafik eller subventionerade priser. Båda alternativen har kryssats för lika mycket. Därefter följer åtgärdsförslagen ändra linjens sträckning och ökad turtäthet. Det är dock tveksamt om subventionerade priser skulle få fler bilresenärer att åka buss, eftersom deras nuvarande val av färdsätt är dyrare än att åka kollektivt. 1

4 Snarare är det så att det brukar finnas en betalningsvilja för att minska restiden (Vägverket 2008:10). Resultatet från Kollektivtrafikbarometerns attityd- och kvalitetsundersökningar * pekar i den riktningen. Av dessa framgår att tillfrågade personer anser priset som mindre viktigt medan bussens linjesträckning och snabbhet anses vara mer viktigt. De flesta turer tar i dag 50 minuter eller längre tid mellan Vännäs busstation och Umeå busstation. Endast ett mindre antal turer tar omkring 30 minuter och de ligger dessutom i flera fall utanför de tidslägen som har flest antal resande. En viktig slutsats är därför att fokus bör läggas på att se över möjligheten till att korta ned restiden under de tider då arbetspendlandet är som störst. Antingen genom att införa direktbusstrafik eller genom att räta ut den befintliga linjestrukturen så att mindre orter och hållplatser som inte ligger längs den naturliga körvägen (E12/väg 92) prioriteras ned. Inte helt oväntat visar enkätundersökningen att andelen bilåkare är överrepresenterade i kategorin arbetspendlare som bor utanför tätorterna. Detta beror sannolikt på att de endera saknar eller endast har marginell tillgång till passande kollektivtrafikförbindelser. För att få dessa personer att åka kollektivt krävs andra lösningar, såsom avropsstyrd trafik, attraktiva bytespunkter och pendlarparkeringar. Det senare efterfrågades också i enkätens öppna del där respondenterna kunde fylla i egna synpunkter. Vad gäller den avropsstyrda trafiken så finns möjligheter till förbättringar genom exempelvis att anordna matningstrafik till stomlinjetrafiken längs E12/väg 92. Förslagsvis till hållplatsläge där det dagligen passerar flera stomlinjeturer som varken angör Vännäs eller Vännäsby. I dag är det bara två stomlinjeturer som har avropsstyrd matningstrafik en tur på fredagar och en tur på söndagar. Ett exempel är Robertsfors kommun som har en väl utbyggd matningstrafik till stomlinjetrafiken som går längs E4. På så sätt lyckas kommunen tillgodogöra sig den långväga stomlinjetrafiken som inte går in i Robertfors samhälle, vilket ger kommuninvånarna tillgång till ett större trafikutbud och därmed ökad flexibilitet. En annan iakttagelse från resultatet av enkätundersökningen är att det inte är så många som anger praktiska omständigheter som motiv till att man åker bil. 1 % uppger att de behöver bil i tjänsten och 8 % som behöver bil för att hämta/lämna barn. Bland de personer som saknar tillgång till kollektivtrafik, som också kan sägas ha praktiska skäl till att inte åka kollektivt, återstår en ganska stor potentiell resenärsgrupp. De som åker buss gör det för att det är bekvämt/enkelt, ekonomiskt, avkopplande, miljövänligt och trafiksäkert. Noterbart är att både de som åker bil och buss motiverar sitt val av färdsätt med att det är bekvämt och enkelt. För övrigt står undersökningskategorierna i kontrast till varandra. Det är ytterst få bussresenärer, till skillnad från bilisterna, som anger snabbt 1 % och flexibelt 2 %. Nästan ingen bilist påstår att det är ekonomiskt fördelaktigt 1 % eller trafiksäkert 0 %. Samåkarna anger i princip samma skäl som bilresenärerna med skillnaden att de anser att det är ekonomiskt fördelaktigt att samåka. I jämförelsen hur kategorierna bilåkare, samåkare och bussåkare kryssat i alternativen att åka buss oftare så är det lite som skiljer dem åt. Alla har rangordnat alternativen direktbussar och subventionerat pris i första hand följt av ökad turtäthet och ändra bussens linjesträckning. De som åker bil skiljer sig åt på så sätt att förhållandevis många vill ha kortare väg till hållplatsen, vilket förmodligen beror på att flera bilåkare bor utanför tätorten. * Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning. Månadsvis genomförs undersökning i syfte att löpande följa kund- och marknadskapitalet hos samtliga länstrafikbolag i Sverige. 2

5 1. Inledning Varje arbetsdag arbetspendlar cirka personer från Vännäs kommun till sitt arbete i andra kommuner. Majoriteten, ungefär personer, arbetspendlar till Umeå. Huvuddelen av dem använder bilen till och från arbetet. Det är endast cirka en tiondel som väljer att åka kollektivt. Frågan om vad man ska göra för att stimulera det kollektiva arbetspendlandet har behandlats av Vännäs kommun senast i kommunfullmäktige 58/06. Beslutet innebar att kommunledningskontoret fick i uppdrag att genomföra en marknadsundersökning bland allmänheten för att utreda lämpligaste sättet att stimulera pendlingen. Kommunen ansvarar för den inomkommunala trafiken och landstinget ansvarar och bekostar stomlinjetrafiken mellan kommuncentra. I samarbete med Västerbottens läns landsting fördes därför en dialog om förbättrade arbetspendlingsmöjligheter. Detta ledde till att Länstrafiken i Västerbotten fick i uppdrag att genomföra en resvaneundersökning. Uppdraget innebar dels att kartlägga motiven bakom pendlarnas val av färdsätt, dels att undersöka vilka omständigheter som skulle få fler arbetspendlare att åka kollektivt. Centrala frågeställningar som lyfts fram har varit att ta reda på behov och tidpunkter för införandet av anpassade direktbussturer för de som arbetspendlar till Umeå, samt att få svar på frågan om inställningen till subventionerade biljettpriser utifrån en motion som lämnats in till Vännäs kommun. 1.1 Syfte Avsikten med denna undersökning är att skapa ett bra beslutsunderlag för att kunna göra rätt prioriteringar mellan olika åtgärder för att stimulera arbetspendling med kollektivtrafik mellan Vännäs och Umeå. 1.2 Population och urval Ett strategiskt urval gjordes genom att i första hand inrikta undersökningen på de cirka 700 arbetspendlare som är anställda hos de fyra största arbetsgivarna i Umeå (Västerbottens läns landsting, Umeå kommun, Umeå Universitet och Volvo Lastvagnar), samt medlemmar i Handelsanställdas förbund. Till grund för urvalet ligger framförallt praktiska och administrativa överväganden. Utöver utvalda har ett mindre antal personer deltagit efter att ha anmält sitt intresse. Huruvida urvalet är representativt för alla som arbetspendlar mellan Vännäs och Umeå kan ifrågasättas, när det i huvudsak består av personer som är anställda hos ett fåtal arbetsgivare. En viss skevhet uppstår när man tolkar svaren beträffande var respondenterna har sin arbetsplats. Det innebär att den procentuella andelen som arbetar på Böleäng (Volvo Lastvagnar), samt på sjukhus- och universitetsområdet (Landstinget och Universitetet) blir något högre än vad som hade blivit fallet om man hade gjort en totalundersökning. Vidare så blir andelen skiftarbetare förmodligen något oproportionerlig med tanke på att Volvo Lastvagnar och Landstinget utgör två av de deltagande arbetsgivarna. 1.3 Metod och tillvägagångssätt Arbetsgruppen bakom undersökningen har bestått av representanter från Vännäs kommun, Landstinget och Länstrafiken. På ett relativt tidigt stadium valdes postal enkätundersökning som metod, d.v.s. att respondenten får en enkät hemskickad som ska fyllas i. 3

6 Inledningsvis övervägdes alternativet att göra undersökningen via Internet, men tanken övergavs eftersom flera respondenter saknar tillgång till datorer på sin arbetsplats. Valet av postala enkäter har också bidragit till att undersökningen har kunnat genomföras med de samlade resurser och kompetens som funnits inom väggarna. En nackdel har varit att involverade tjänstemän haft begränsat med tid och det löpande arbetet har prioriterats framför undersökningen. Missivbrev, påminnelsebrev och enkät testades på en fokusgrupp innan de sändes ut till respondenterna. I den ingick såväl erfarna pendlare (den s.k. pendlingsgruppen * ) som helt utomstående personer. Distributionen av enkäterna krävde hjälp från de utvalda arbetsgivarna. Volvo Lastvagnar och Handelsanställdas förbund hjälpte till med att sända ut enkäter och påminnelsebrev till sina anställda och medlemmar, medan Landstinget, Umeå kommun och Universitetet sammanställde och tillhandahöll adresslistor i enlighet med offentlighetsprincipen. Samtliga adresslistor förstördes efter att undersökningen var färdig. Enskilda svar kan varken spåras i datamaterialet eller i den färdiga rapporten. 1.4 Områdesbeskrivning Vännäs kommun har en geografisk yta på 534 km 2. Vid årsskiftet 2007/2008 uppgick invånarantalet till personer. Av kommunens invånare bor personer i Vännäs och i Vännäsby. Befolkningstätheten är 16 personer per km2. Avståndet mellan centrala Umeå och Vännäs är ca 3 mil. Kollektivtrafiken mellan Vännäs och Umeå trafikeras av linje 15 samt även av stomlinjetrafik från Bjurholm (linje 19), Östersund (linje 63), Åsele (linje 14), Lycksele (linje13) och Hemavan (linje 31 och 300). Kollektivtrafiken mellan Vännäs och Umeå är indelad i två linjesträckningar, norra och södra sidan av Umeälven. Turtätheten på linje 15 är turer per dag vardagar i vardera riktningen under den del av året som räknas som skoltid. De flesta turerna går på norra sidan och en hel del av dessa turer går in i byarna Brattby och Brännland. Vännäsbyarna Brån och Strand är beroende av linjesträckningen på södra sidan av Umeälven, turtätheten är 8 turer i vardera riktningen vardagar. Av dessa går 6 7 turer via Klabböle. Boende i Vännäsby och Tväråbäcksområdet har tillgång till kollektivtrafik som går till Lycksele och Hemavan. Många byar i kommunen saknar kollektivtrafik med undantag av den inomkommunala trafiken som är anpassad efter skolornas behov av skolskjutsar. 1.5 Bortfallsanalys Totalt svarade 433 personer av de 701 som enkäten gick ut till, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 61,7 %. Den här typen av enkätundersökningar brukar ha en svarsfrekvens mellan 50 till 70 procent (J. Trost 2007). Den ligger således inom ett intervall som anses vara acceptabelt. Dessutom har bara ett påminnelsebrev gått ut. Det hör till vanligheten att skicka ut flera påminnelser och ibland även följa upp med telefonsamtal till dem som inte svarat. Inga typer av belöningar har utlovats till dem som svarat på enkäten, vilket brukar leda till en högre svarsfrekvens. * Det är en referensgrupp bestående av studerande, hel- och deltidsarbetande arbetspendlare som bor i Vännäs kommun och arbetspendlar till Umeå. 4

7 Svarsfrekvens utifrån arbetsgivare Arbetsgivare Antal enkäter Antal svar Svar i procent Handelsanställdas förbund Västerbottens läns landsting Umeå kommun Umeå Universitet Volvo Lastvagnar Vanligaste orsakerna till bortfall är att personerna inte kunnat nås och att personer av olika anledningar inte velat delta (Vägverket 2005:91). Tre brev returnerades vid enkätutskicket, och två personer fick enkäten trots att de egentligen inte berördes av undersökningen. Sex enkäter inkom efter att datasammanställningen var färdig. Merparten av bortfallet beror troligtvis på att folk inte velat delta eller lagt enkäten åt sidan. Det kan också vara att man inte ser något personligt intresse av att delta, t.ex. personer som bor eller arbetar långt från kollektivtrafikens linjesträckning. En annan typ av bortfall utgörs av dem som svarat på enkäten men inte svarat på alla frågor, alternativt fyllt i enkätfrågorna på ett felaktigt sätt. Denna typ av bortfall brukar kallas för antingen internt, sekundärt eller partiellt bortfall. Oftast sker den sortens bortfall om frågorna i enkäten uppfattas som svåra eller irrelevanta för dem som fyller i enkäten. Det interna bortfallet i denna undersökning finns redovisat i alla diagram och tabeller. 1.6 Tidigare undersökningar Genom åren har flera undersökningar med fokus på pendling mellan Vännäs och Umeå genomförts. Den senaste gjordes av Vännäs kommun år 2002, Pendlingsvanor Vid det undersökningstillfället framkom bl.a. att det främsta skälet till att inte åka kollektivt var att resan med väntetider tar för lång tid och att det är för låg turtäthet. Fördelarna som redovisades med att åka kollektivt var bekvämlighet, lägre kostnad, tryggt, säkert och avkopplande. För att övergå till att åka kollektivt anförde bilpendlarna bl.a. anpassade busstider och direktbussar. 5

8 2. Undersökningens resultat 2.1 Presentation av enkätsvaren Fråga 1) Är du man eller kvinna? 34% 1% 65% Kvinna Man Inget svar Den övervägande delen som svarat är kvinnor. Det hör till vanligheten att andelen kvinnor uppvisar större svarsfrekvens än män (J. Trost 2007). Fråga 2) Vilket är ditt födelseår? Antal Kvinna 283 Man 146 Svar saknas 4 Totalt Åldersgrupp Inget svar Antal Merparten av dem som arbetspendlar befinner sig från intervallet 26 år och upp till pensionsålder. 6

9 Fråga 3) Är du bosatt i? 33% 26% 41% Vännäs Vännäsby Annat Ort Antal Vännäs 178 Vännäsby 113 Annat 142 Totalt 433 Respondenternas bostadsortsfördelning stämmer någorlunda överens med hur befolkningen fördelar sig totalt inom kommunen. 48 % bor i Vännäs, 21 % i Vännäsby och 31 % utanför tätorterna. (SCB 2007). Fördjupning över var respondenterna som bor utanför tätorten är bosatta 36% 14% 22% 28% S älven Pengsjöomr Vindelälv E12 För att göra sammanställningen något mer överskådlig har följande indelning gjorts: Område Antal Ort Söder om Umeälven 39 Berg, Brån, Rödtjärn, Strand, Tobacka Pengsjöområdet 30 Berglunda, Bergnäs, Dalarö, Hednäs, Hjåggsjö, Hällnäs, Högås, Klintsjö, Långsjö, Mjösjö, Nybo, Nyliden, Pengfors, Penglund, Pengsjö, Östanlid, Östansjö Vindelälvsområdet 50 Långfors, Selet, Selslund, V Selet, V Spöland, Ö Spöland, V Vännfors, Ö Vännfors Område E12 20 Brattby, Brännfors, Fiskbäcken, Fällfors, Fäbodkvarn, Gullsjö, Jämteböle, Orrböle, Snålltjärn, Stärkesmark, Tväråbäck 7

10 Fråga 4) Var har du din arbetsplats? Univ och sjukhusomr 186 Ålidhemsomr Mariehemsomr Haga/Sandbacka omr Väst-Teg / Böleäng omr 82 Utanför Umeå tätort 12 Centrala stan 57 Tomtebo Berghem Ersboda Öst-Teg / Alvik Röbäck Nydalahöjd Regementet Annat 57 Inget svar 3 Tyngdpunkten ligger inte helt oväntat, med tanke på att de två större urvalsgrupperna är landstings- och universitetsanställda, på sjukhus- och universitetsområdet. Därefter följer Väst-Teg/Böleområdet, där Volvo Lastvagnar ligger. Sedan följer Centrala stan och Annat. Fördjupning över var respondenterna som saknar fast svarsalternativ arbetar Backen Gimonäs 1 Grubbe 9 1 Hissjö Klockarbäcken Ridvägen Strömpilsplatsen Sävar Teg Umedalen Fördelning Annat Antal Västerslätt Öbacka Överboda En stor majoritet av respondenterna som finns i kategorin Annat arbetar i Umeås västra stadsdelar; d.v.s. Backen, Grubbe, Klockarbäcken, Ridvägen, Umedalen och Västerslätt. 8

11 Fråga 5 a) Har du körkort? 2% 1% 97% Ja Nej Svar saknas Svar Antal Ja 422 Nej 8 Saknas 3 En klar majoritet har körkort. Endast 2 % av totalt 430 personer som svarat på frågan, uppgav att de inte har körkort. Tre personer, 1 %, lämnade inget svar. Fråga 5 b) Har du tillgång till bil? 3% 2% 95% Ja Nej Inget svar De flesta av respondenterna har tillgång till bil. 3 % uppger att de saknar tillgång till bil. Svar Antal Ja 412 Nej 11 Saknas 10 Fråga 5 c) Har du tillgång till parkeringsplats på jobbet? 8% 3% 89% Ja Nej Inget svar Det finns vetenskapliga belägg för att tillgången och prissättningen av parkeringsplatser påverkar valet av färdsätt (B. Holmberg 2008). Av enkätundersökningen framgår att nästan 90 % av de tillfrågade har tillgång till parkeringsplats vid sin arbetsplats. Svar Antal Ja 386 Nej 35 Saknas 12 9

12 Fråga 6 a) Känner du till bussens avgångstider i förhållande till dina arbetstider? 24% 3% Inget svar Svar Antal 73% Ja 317 Nej 103 Saknas % anger att de känner till bussens avgångstider i förhållande till sina arbetstider. Ja Nej Fråga 6 b) Vet du vad det kostar att åka buss mellan din bostad och din arbetsplats? 3% 33% 64% Ja Nej Inget svar Svar Antal Ja 278 Nej 142 Saknas 13 Flertalet uppger att de känner till kostnaden att åka buss. Fråga 6 c) Vet du ungefär hur lång tid det tar att åka buss mellan Vännäs och Umeå? 8% 3% 89% Ja Nej Inget svar Svar Antal Ja 378 Nej 34 Saknas 12 Flertalet uppger att de känner till restiden med buss mellan Vännäs och Umeå. 10

13 Fråga 7) Ungefär hur långt har du till din närmaste hållplats från din bostad? över 750 Inget svar Antal Ungefär 38 % av de svarande har mindre än 249 meter till sin närmaste hållplats från bostad. Fråga 8) Ungefär hur långt har du till din närmaste hållplats från din arbetsplats? över 750 Inget svar Antal Avståndet mellan hållplats och arbetsplats är kortare än avståndet mellan hållplats och bostad. Fråga 9) Hur tar du dig vanligtvis till jobbet? Val av färdsätt Procent % Antal Åker kollektivt Åker bil ensam Samåker i bil Varierar färdmedel årstid 4 16 Varierar färdmedel 1 6 Kombinerar färdmedel Inget svar

14 Fråga 10 a) Har du regelbundna arbetstider? 4% 43% 53% Ja Nej Inget svar Mer än hälften av dem som svarat har oregelbundna arbetstider, vilket har att göra med att de deltagande arbetsplatserna har flera olika typer av tjänstgöringsscheman. Fråga 10 b) Arbetar du även helger? 9% 52% 39% Ja Nej Inget svar Andelen helgarbetare är drygt hälften av dem som svarat. Fråga 10 c) Har du möjlighet att påverka dina arbetstider? 6% 50% 44% Ja Nej Inget svar Knappt hälften har svarat att de har möjlighet att påverka sina arbetstider. En återkoppling till arbetsgivarna bör ges för att om möjligt minska spridningen av schemaläggningens start- och sluttider. 12

15 Fråga 11) När kommer du till, respektive lämnar du vanligtvis din arbetsplats? :00 04:30 05:30 06:15 Starttid 07:00 07:45 08:30 09:15 10:00 10:45 11:30 12:15 13:00 13:45 14:30 15:15 18:00 20:00 21:00 22:45 De flesta börjar sin arbetsdag kl , men det finns också ett ganska stort antal som börjar arbetet vid och Vid dessa tider har flera skift vid NUS sin bryttid. Strax efter kl finns det också en peak, vilket utgörs av Volvo Lastvagnars förmiddagspass som börjar Sluttid 23:30 Antal :15 06:15 07:00 07:45 09:00 11:00 12:15 13:00 14:00 14:45 15:30 Arbetstidernas sluttider har större spridning än starttiderna. Det är normalfallet att det förhåller sig på det viset (red. Hydén 2008). Arbetsdagen påbörjas i regel vid medan sluttiderna kan variera mellan ca och Volvo Lastvagnars och framför allt NUS s.k. bryttider framgår ganska tydligt i undersökningsresultatet. Vid NUS slutar natt- och kvällsskiften vid och 22.00, medan Volvo Lastvagnars kvällsskift slutar :15 17:00 17:45 18:30 19:30 20:30 21:15 22:00 23:00 Antal 13

16 Fråga 12) Vilka avgångstider skulle passa dina behov bäst om det sattes in direktbussturer? Önskad starttid från bostadsort Antal :45 04:30 05:00 05:15 05:40 05:55 06:10 06:25 06:45 07:05 07:20 07:40 08:00 08:30 12:15 20:10 Det är svårt att värdera svarens validitet, eftersom frågeställningen saknar en specifik geografisk utgångspunkt. En slutsats som kan dras är att 13,7 % önskar en starttid som ligger utanför tidtabellen d.v.s. mellan kl och Önskad avgångstid från Vasagatan Antal 00:00 00:35 07:30 13:30 14:30 14:50 15:15 15:30 16:00 16:15 16:40 16:55 17:10 17:25 19:00 21: :15 07:25 Önskad avgångstid från NUS 14:10 14:45 15:10 15:20 15:40 15:50 16:05 16:15 16:25 16:35 16:45 17:00 17:10 17:30 21:20 21:45 Önskemålen skiljer sig i viss omfattning mellan ovanstående diagram. Redan vid midnatt infaller den första önskade avgångstiden från Vasagatan, medan den första önskade avgångstiden från NUS inte infaller förrän vid tiden. För övrigt ser diagrammen någorlunda likartade ut. De flesta har angivit önskad avgångstid mellan och Antal 14

17 2.2 Bilåkare Fråga 13) Varför kör du bil till jobbet (kryssa för högst fyra skäl)? Alternativ Procent % Totalt Antal Bekvämt/enkelt Snabbt Flexibelt Kollektivtrafiken passar inte mina behov Ekonomiskt fördelaktigt 1 6 Hämtar/lämnar barn på vägen 8 57 Har ofta ärenden på vägen 6 47 Måste ha bilen i tjänsten 1 11 Trafiksäkert 0 0 Annat skäl 4 34 De fyra översta alternativen har fått flest ikryssningar. De två mest förkryssade alternativen är snabbt och kollektivtrafiken passar inte mina behov. Noterbart är att få har kryssat för alternativen ekonomiskt fördelaktigt och trafiksäkert, vilket kan tyda på att flesta anser att det vore mer ekonomiskt och trafiksäkert att åka kollektivt. Förhållandevis liten andel, 9 %, motiverar sitt val av färdsätt av praktiska skäl som exempelvis hämta/lämna barn eller att de använder bilen i tjänsten. Fråga 14) Tror du följande förslag skulle få dig att åka buss oftare? I mycket hög grad % I ganska hög grad % I ganska låg grad % Inte alls % Antal Direktbussar Ökad turtäthet Kortare avstånd till hållplatsen Trafiksäkrare väg till hållplatsen Tryggare väg till hållplatsen Subventionerat pris Bättre samordning mot andra bussar Bättre information om avgångstider Ändra bussens linjesträckning Summa 100 % 100 % 100 % 100 % Antal Alternativen direktbussar och subventionerat pris har hamnat på en delad första plats bland åtgärdsförslagen. De tillmäts lika stor betydelse. Därefter följer ökad turtäthet och ändra bussens linjesträckning. Resultatet visar på att det ska vara snabbare trafik, billigare att åka och finnas ett större turutbud så att valfriheten och flexibiliteten ökar. 15

18 2.3 Samåkare Fråga 15) Varför samåker du till jobbet (kryssa för högst fyra skäl)? Alternativ Procent % Totalt Antal Bekvämt/enkelt Snabbt Flexibelt Kollektivtrafiken passar inte mina behov Ekonomiskt fördelaktigt Sällskap 3 9 Miljövänligt 5 14 Måste ha bilen i tjänsten 0 0 Trafiksäkert 0 0 Annat skäl 4 13 Precis som bilåkarna motiverar samåkarna sitt val av färdsätt genom att ange: bekvämt/enkelt, snabbt, flexibelt och kollektivtrafiken passar inte mina behov. En väsentlig skillnad däremot, är att samåkarna framhåller sitt färdmedelsval som ekonomiskt fördelaktigt. Förmodligen ställt i relation till att åka bil ensam. Fråga 16) Tror du följande förslag skulle få dig att åka buss oftare? I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Inte alls Antal Direktbussar Ökad turtäthet Kortare avstånd till hållplatsen Trafiksäkrare väg till hållplatsen Tryggare väg till hållplatsen Subventionerat pris Bättre samordning mot andra bussar Bättre information om avgångstider Ändra bussens linjesträckning Summa 100 % 100 % 100 % 100 % Antal irektbussar och subventionerat pris anses ha stor betydelse för att valet av färdsätt sker med kollektivtrafik.kad turtäthet och ändrad linjesträckning är andra åtgärder som prioriteras högt. 16

19 2.4 Bussåkare Fråga 17) Varför åker du kollektivt till jobbet (kryssa för högst fyra skäl)? Alternativ Procent % Totalt Antal Bekvämt/enkelt Snabbt 1 5 Flexibelt 2 7 Avkopplande Ekonomiskt fördelaktigt Sällskap 0 2 Miljövänligt Trafiksäkert Möjlighet till motion 1 3 Bussen passar mina tider 6 27 Saknar bil eller körkort 2 10 Annat skäl 2 11 Respondenterna som åker buss gör det för att det är bekvämt/enkelt, avkopplande, ekonomiskt fördelaktigt och miljövänligt. Det är endast 1 2 % som angivit att de åker buss för att det är snabbt och flexibelt. Bara 2 % uppger att de saknar bil eller körkort som skäl till att de åker buss. Fråga 18) Tror du följande förslag skulle förenkla ditt pendlande med buss? I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Inte alls Antal Direktbussar Ökad turtäthet Kortare avstånd till hållplatsen Trafiksäkrare väg till hållplatsen Tryggare väg till hållplatsen Subventionerat pris Bättre samordning mot andra bussar Bättre information om avgångstider Ändra bussens linjesträckning Summa 100 % 100 % 100 % 100 % Antal Det är fler som anger subventionerat pris som åtgärd före direktbussar. Skillnaden är inte så stor men en tänkbar anledning kan vara att respondenterna åker kollektivt. Direktbussar och ändrad linjesträckning är prioriterade åtgärder även hos denna kategori resenärer. 17

20 2.5 Sammanställning synpunkter Har du några synpunkter på denna undersökning och dess frågor skriv dem gärna här; Sammanställning över återkommande synpunkter på öppna frågor Det är tiden inte priset som gör att man väljer att åka bil istället för kollektivt Restiden blir för lång att åka kollektivt, långt till hållplats Snabba upp trafiken Sänk biljettpriserna Det är för dyrt att åka buss och att hyra motorvärmarplatser Bygg billiga helst (gratis) parkeringar med motorvärmare vid, E12/väg 92. T ex vid Tväråbäck, Slöjdarnas Hus, Statoil i Vännäsby, Ok Vännäsby, Vännäs tätort Trevliga chaufförer Det är svårt att åka kollektivt p.g.a. lämning och hämtning av barn på dagis/skola Fler bussanslutningar till Lägerområdet i Vännäs Fler bussturer under kvällar och helger även mitt på dagen och eftermiddagar Vardagar dagtid åker man buss, kvällar och helger egen bil p.g.a. låg turtäthet Farligt att köra egen bil efter nattpass, passande kollektivtrafik behövs Sommartid åker man egen bil för att få kortare restid. Vintertid åker man buss för det är trafiksäkrare Direktbuss som går Nus - Umeå C (järnvägsstationen) - Västerslätt - Vännäsby - Vännäs C - Lägerområdet Direktbuss som går Volvo - Vännäsby - Vännäs anpassa till och från de olika skiften Fler turer södra sidan om älven både kvällar och helger Oregelbundna arbetstider gör att kollektivtrafikens tider inte passar Sätt in tågtrafik på sträckan, snabbt och miljövänligt Återinför nattbussen sommartid 18

21 2.6 Korsfrågor Val av färdsätt utifrån bostadsort a) Var bor de som åker bil? 29% 44% Vännäs 27% Vännäsby Annan ort Ort Antal Vännäs 61 Vännäsby 57 Annan ort 90 Summa 208 De som bor på Annan ort är överrepresenterade bland bilåkarna. Valmöjligheten av färdsätt är begränsad för de som bor i byarna kring tätorterna. En tänkbar lösning är att skapa bättre anslutningsmöjligheter i form av matningstrafik till stomlinjenätet. b) Bilåkande Annan ort var bor de? 40% 21% 12% 27% E12 Pengsjöomr S älven Vindelälven Ort Antal Område E12 12 Pengsjöomr 24 Söder älven 19 Vindelälven 35 Summa 89 De flesta bilåkarna Annan ort tillhör underkategorin Vindelälven (se fråga 3) c) Var bor bussresenärerna? 32% 8% 60% Vännäs Vännäsby Annan ort Boende i tätorterna har större tillgång till kollektivtrafik än de som bor på Annan ort och åker därför kollektivt. Ort Antal Vännäs 50 Vännäsby 27 Annan ort 7 Summa 84 19

22 Val av färdsätt utifrån arbetsgivare a) Val av färdsätt utifrån arbetsgivare i procent FÄRDSÄTT UTIFRÅN ARBETSGIVARE I PROCENT VL HANDELS UMEÅ KOMMUN VOLVO UNIVERSITETET % % % % % 36,2 25,5 52,0 12,2 58,8 53,8 40,6 26,6 10,6 5,1 14,9 19,2 17,0 8,5 2,1 26,5 4,10,0 7,9 14,9 3,5 0,0 15,4 7,7 0,0 3,8 16,1 9,1 7,7 0,0 BIL BUSS KOMB SAM VARIERAR INGET SVAR 0% 20% 40% 60% 80% 100% Flest bilresenärer noteras inom Umeå kommun och Handelsanställdas förbund, troligen på grund av spridningen av arbetsställen. Vid Volvo Lastvagnar noteras också en relativt sett hög andel bilresenärer - en mansdominerad arbetsplats med skiftande arbetstider. Flest kollektivtrafikresenärer i finns inom Landstinget och Universitetet b) Val av färdsätt utifrån arbetsgivare i antal FÄRDSÄTT UTIFRÅN ARBETSGIVARE I ANTAL Antal Antal Antal Antal Antal VL HANDELS UMEÅ KOMMUN VOLVO UNIVERSITETET BIL BUSS KOMB SAM VARIERAR INGET SVAR Om man ser till valet av färdsätt i absoluta tal noteras att Landstinget, Umeå kommun och Volvo Lastvagnar har flest antal personer som åker bil. 20

23 3. Analys och förslag till åtgärder Enligt resvaneundersökningen reser knappt hälften, 48 % av dem som arbetspendlar, bil ensam och nästan 20 % kollektivt. Andelen som reser kollektivt är överrepresenterade i den här undersökningen. Enligt Länstrafikens resandestatistik är det ca 10 % av de totalt ca Vännäsbor som arbetspendlar till Umeå som åker kollektivt. Mot bakgrund av detta är det rimligt att anta att åtminstone 800 personer åker bil ensam varje arbetsdag. Tur och retur blir det bilresor per dag. På ett år rör det sig om över bilresor till och från Umeå. Alla dessa bilpendlare skulle rymmas 16 normalstora bussar som har plats för ca 50 personer. Det skulle göra en stor skillnad för miljön, trafiksäkerheten och framkomligheten på vägarna. Förvisso är det inte särskilt realistiskt, eller ens praktiskt genomförbart, men tankeexperimentet visar ändå på ett tydligt sätt kollektivtrafikens fördelar och potential. Det bör finnas goda möjligheter att öka det kollektiva arbetspendlandet på bekostnad av en minskad andel arbetspendling i bil ensam. Resvaneundersökningen visar på att det finns utvecklingsbara områden inom det nuvarande trafiksystemet. Det framgick bl.a. att respondenterna genomgående framhöll åtgärderna direktbussar, rakare linjesträckning och kortare restid som betydelsefulla incitament till att öka deras kollektiva resande. En stor del av turerna mellan Vännäs och Umeå har en förhållandevis lång restid. Nedan finns ett utdrag av turerna från Vännäs till Umeå på morgonen, och returerna under eftermiddagen. Vännäs busstation Umeå busstation Umeå busstation Vännäs busstation Avresa Ankomst Restid Linje Avresa Ankomst Restid Linje Källa: Topp ( ) * Bilpendlarna motiverade i första hand sitt val av färdmedel med att det går snabbt. Enligt en undersökning som har gjorts av TRUM (Transportforskningsenheten vid Umeå universitet.) avtar benägenheten att pendla markant när restiden tar längre än 45 minuter. Den optimala restiden med buss ansågs vara ca 25 minuter, och den maximala knappt en timme. Beräknat utifrån ett s.k. dörr till dörr perspektiv, där åktiden på buss uppskattades till högst 45 minuter. Övrig tid utgjordes av gångtid till och från hållplats, samt väntetiden på hållplats. Utvecklingen inom kollektivtrafikresandet ur ett nationellt perspektiv är dock att det långväga resandet ökar mest (red. Hydén 2008). Både den regionala busstrafiken och den spårbundna trafiken står för den ökningen. Det tros bero på att allt fler reser längre till arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. En viktig förutsättning för regionbusstrafikens konkurrenskraft är att skapa snabba förbindelser. Det bidrar till förbättrad tillgänglighet och regionförstoring. Det ger möjlighet till en arbetspendling som gynnar utvecklingen av regionen (Transportidé Rapport 2003:3). * Topp är ett verktyg för rese planering som används av tjänstemännen vid Trafikupplysningen, Länstrafiken och Reseservice. 21

24 Sammanställning över olika typer av åtgärder Direktbusstrafik Direktbusstrafik skulle enligt undersökningen vara en effektiv åtgärd för att få pendlarna att åka mer kollektivt. Det är inget unikt resultat. Genomgående brukar resvaneundersökningar visa att restiden är en av de allra viktigaste faktorerna när man väljer färdmedel. Flera personer väljer bort kollektivtrafiken just på grund av den anledningen. Därför är direktbussar ett effektivt sätt att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Det som talar mot direktbusstrafik är att det är en kostnadskrävande lösning, eftersom ett införande oftast ger bäst resultat när det görs vid fordonsdimensionerade tidpunkt. Detta innebär rent konkret att en tillkommande direktbusstur kostar i regel ett helt nytt fordon. Undantaget kan vara när det finns en regelbunden förstärkningstur som kan läggas in i tidtabellen. Rakare linjesträckning Om effektiviseringar ska göras samtidigt som trafikutbudet och kostnaderna ska hållas oförändrade måste omprioriteringar göras. Ett alternativ är då att räta ut den befintliga linjestrukturen för att åstadkomma restidsvinster. Det innebär i så fall att man måste nedprioritera de svagare delarna i trafiksystemet, där befolkningsunderlaget och resandet är lågt. Huvudsakligen orter som ligger utanför den naturliga körvägen längs E12. Flera av turerna mellan Vännäs och Umeå går i dag in i byarna som ligger strax utanför E12, vilket leder till att den totala restiden tar längre tid på dessa turer. För dem som bor där, och de som har sin målpunkt utanför E12, skulle det innebära att avståndet till kollektivtrafiken blir längre. En sådan förändring måste analyseras i ett större perspektiv. Se över tidtabellens avgångstider Både i den här undersökningen och i tidigare har respondenterna angivit att kollektivtrafikens tider inte passar deras behov. En mer ingående studie av enkätsvaren kanske kan ge vägledning om huruvida det finns anledning att göra tidsjusteringar i nuvarande tidtabell. Matartrafik Det finns flera långväga stomlinjeturer som passerar igenom Vännäs kommun längs E12/väg 92 utan att angöra Vännäs och Vännäsby. Av dem är det bara en tur; en fredags- och en lördagstur som har anslutningstrafik. Robertsfors kommun utgör ett exempel där den långväga stomlinjetrafiken tillgodogörs genom matningstrafik. Nästan alla bussturer längs E4 har matningstrafik från Robertsfors samhälle. Det är ett förhållandevis enkelt sätt att skapa en bättre turtäthet. Tidigare erfarenheter pekar på att införandet av matningstrafik kan resultera i ett ökat resande men det innebär inte nödvändigtvis en tillströmning av nya resenärer. Pendlingsparkering Undersökningen visar att andelen ensamåkande i bil är högt representerade av de personer som bor utanför tätorterna. Ett antal personer efterlyste pendlingsparkeringar i enkätens öppna 22

25 kommentarer. Det finns pendlingsparkeringar vid Vännäs busstation och vid Statoil i Vännäsby. En studie borde göras som undersöker hur detta koncept kan utvecklas. Subventionerade priser En subventionering av månadskorten i syfte att stimulera arbetspendlingen har diskuterats bland politikerna i Vännäs. Respondenterna fick också ta ställning till hur de värderar en sådan åtgärd. Merparten av hela undersökningspopulationen kryssade för att de skulle åka mer kollektivt ifall månadskorten subventionerades till halva kostnaden. Det är dock tveksamt ifall subventionerade busspriser skulle leda till att de personer som åker ensam bil skulle övergå till att åka buss. Bilisterna väljer inte bort bussen på grund av kostnadsskäl utan av andra skäl såsom flexibilitet och snabbhet. Det påståendet styrks bl.a. av kollektivtrafikbarometerns kvalitets- och attitydundersökningar. Av dem framgår att priset har mindre betydelse samtidigt som bussens linjesträckning och snabbhet bedöms som viktiga. Resenärer är i många fall beredda att betala mer för att minska sin restid (Vägverket 2008:10). Förslag till åtgärder Länstrafiken genomför en totalöversyn av den kollektivtrafik, alla turer inklusive all förstärkningstrafik, som passerar Vännäs/Vännäsby och kartlägger - turernas sträckning med ankomst/avgångstider - av- och påstigningsplatser - antal resenärer resenärsgrupper I översynen ingår uppdraget att söka och föreslå lösningar för att omdisponera dagens trafik till fördel för att förlägga turer med direktbuss Umeå-Vännäs, morgon-, respektive eftermiddagstur. Detta för att stimulera arbetspendlingen mellan dessa kommuncentra. Utvecklingsprojekt Rapporten överlämnas till projektet Hållbart resande inom Umeåregionen med förslag till åtgärder inom ramen för projektet exempelvis; - testa nya lösningar med avropsstyrd trafik för boende efter Östra och Västra sidan av Vindelälven till av- och påstigningsplats E12/väg92. Pendlarparkering vid av- och påstigningsplats - skapa möjlighet till samåkningssystem för dem som ändå väljer bilen som alternativ. - informera/påverka arbetsgivare om olikheterna; den för närvarande mycket stora spridningen i start- och sluttider i arbetstidsscheman och hur nuvarande schematider försvårar kollektivtrafikplaneringen och möjligheten för de anställda att välja att åka kollektivt - riktad information till invånare i Vännäs- och Umeåområdet om de aktiviteter som genomförs utifrån resvaneundersökningen och Hållbarhetsprojektet. - snabba upp trafiken genom förändrad linjesträckning, även inom centrala Umeå - omstigningsplats någonstans i Umeå för byte till tätortstrafik 23

26 4. Källförteckning Börjesson Mats (2003) Uppföljning av styrdokumentet för Länstrafiken i Västerbotten AB. Transportidé Rapport 2003:1. Holmberg Bengt (2008) Hållbarhetsbegreppet i kommunal planering. PLAN tidskrift för samhällsplanering. NR Rydén Christer red (2008): Trafiken i den hållbara staden. Studentlitteratur Sandow Erika & Westin Kerstin (2007) Region sex enkäter förstoring i glesa områden kollektivtrafikens möjligheter och betydelse. TRUM Rapport 2007:01, Transportforskningsenheten, Umeå univ. Trost Jan (2007) Enkätboken. Upplaga 3:1. Studentlitteratur Vägverket (2008) Kollektivtrafik Effektkatalog Effektsamband för vägtransportsystemet. Publikation 2008:10. Vägverket (2005) Kostnadseffektiva resvaneundersökningar. Publikation 2005:91. Vännäs kommun Pendlingsvanor (2002) Stimulera arbetspendlingen halvera kostnaden med buss (Vännäs kommun 2006) Internetkällor 24

27 Vi vill förbättra möjligheterna till arbetspendling med buss mellan Vännäs och Umeå! Varje arbetsdag pendlar cirka personer från Vännäs kommun till sina jobb i andra kommuner. Majoriteten, ungefär personer, pendlar till Umeå. Av dem åker omkring 170 personer buss. Vi vill nu försöka öka antalet arbetspendlare med buss mellan Vännäs och Umeå. Men för att vi ska lyckas med det behöver vi nu din hjälp. På uppdrag av Västerbottens läns landsting och Vännäs kommun genomför vi en resvaneundersökning. Vi vill vi veta vad som styr ditt val av färdsätt och vad som krävs för att du ska börja åka buss, d.v.s. det miljövänliga och mest trafiksäkra färdsättet. I denna undersökning vänder vi oss till dig som: - arbetspendlar till Umeå - bor i Vännäs eller Vännäsby med omnejd - är anställd av Västerbottens läns landsting, Umeå kommun, Umeå universitet eller Volvo Umeverken - är medlem i Handelsanställdas förbund Vi vill få kunskap om dina resvanor, oavsett du är billist, bussresenär eller brukar samåka till och från jobbet. Det är naturligtvis helt frivilligt att delta i vår undersökning, men för att få en så heltäckande bild som möjligt av pendlandet, är det viktigt att du deltar. Ingen annan person kan nämligen ersätta dig i undersökningen. Dina svar kommer att hanteras konfidentiellt. Varken i det färdiga resultatet eller i datamaterialet kommer personliga uppgifter att kännas igen. Kodnumret på enkäten använder vi bara för att de som svarat ska slippa få påminnelser. Resultatet från undersökningen kommer att publiceras i Kommunal Information, i landstingets personaltidning, Journalen samt i tidningen Ta bussen. Det kommer även att läggas ut på hemsidorna och samt på landstingets intranät linda. Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till undertecknad på telefon eller via e-post: tor.bjorkstrand@ lanstrafikeniac.se Tack på förhand för din medverkan! Lycksele i oktober 2007 Tor Björkstrand Trafikplanerare

28 Pendlingsenkät Vännäs-Umeå 1 Är du? Man Kvinna 2 Vilket är ditt födelseår? (ange fyra siffror, t.ex. 1954) 3 Är du bosatt i? Vännäs Vännäsby Annat (ange i så fall var) 4 Var har du din arbetsplats? Univ. och sjukhusområdet Ålidhemsområdet Mariehemsområdet Haga/Sandbacka Väst-Teg/Böleäng Utanför Umeå tätort Centrala stan Tomtebo Berghem Ersboda Öst-Teg/Alvik Röbäck Nydalahöjd Regementet Annat (ange i så fall var) 5 Några allmänna bilfrågor a) Har du körkort? Ja Nej b) Har du tillgång till bil? Ja Nej c) Har du tillgång till p-plats på jobbet? Ja Nej

29 6 Några allmänna bussfrågor a) Känner du till bussens avgångstider i förhållande till dina arbetstider? Ja Nej b) Vet du vad det kostar att åka buss mellan din bostad och din arbetsplats? Ja Nej c) Vet du ungefär hur lång tid det tar att åka buss mellan Vännäs och Umeå? Ja Nej 7 Ungefär hur långt har du till din närmaste hållplats från din bostad? meter meter meter över 750 meter 8 Ungefär hur långt har du till din närmaste hållplats från din arbetsplats? meter meter meter över 750 meter 9 Hur tar du dig vanligtvis till jobbet? (kryssa för ett alternativ) Åker kollektivt Åker bil ensam (även hämta/lämna barn på dagis) Samåker i bil (förare eller passagerare) * Varierar färdmedel efter väder och årstid * Varierar, inget färdmedel dominerar * Kombinerar färdmedel (bil + buss) *) Ange i korta ordalag hur (t.ex. vinter = bil + buss)

30 10 Några allmänna arbetstidsfrågor a) Har du regelbundna arbetstider? Ja Nej b) Arbetar du även helgdagar Ja Nej c) Har du möjlighet att påverka dina c) arbetstider? Ja Nej 11 När kommer du till, respektive lämnar du vanligtvis din arbetsplats? (skriv klockslag med fyra siffror t.ex. kl ) Starttid/(starttider) kl.. kl.. kl.. Sluttid/(sluttider) kl.. kl.. kl.. 12 Vilka avgångstider skulle passa dina behov bäst om det sattes in direktbussturer? Avgångstid på morgonen från din bostadsort kl.. Ange endast ett alternativ för eftermiddagen! Från Vasagatan kl.. (restid Vasagatan - Vännäs bstn ca 30 min) Från NUS kl.. (restid: NUS - Vännäs bstn ca 35 min) Återstående frågor besvaras på följande sätt: Fråga besvarar du som åker bil ensam Vännäs Umeå Fråga besvarar du som samåker med bil Vännäs Umeå Fråga besvarar du som åker kollektivt Vännäs Umeå På sista sidan finns utrymme för att lämna synpunkter!

31 DU SOM ÅKER BIL ENSAM 13 Varför kör du bil till jobbet? (kryssa för högst fyra skäl) Bekvämt/enkelt Snabbt Flexibelt Kollektivtrafiken passar inte mina behov Ekonomiskt fördelaktigt Hämtar/lämnar barn på vägen Har ofta ärenden på vägen Måste ha bilen i tjänsten Trafiksäkert Annat skäl (ange i så fall 14 Tror du att följande förslag skulle få dig att åka buss oftare? Direktbussar Ökad turtäthet Kortare avstånd till hållplatsen Trafiksäkrare väg till hållplatsen Tryggare väg till hållplatsen Subventionerat pris (halverat pris för månadskort) Bättre samordning mot andra bussar Bättre information om avgångstider (t.ex. realtidsinformation som anger bussens faktiska tider) Ändra bussens linjesträckning I mycket I ganska I ganska Inte alls hög grad hög grad låg grad

32 DU SOM SAMÅKER MED BIL 15 Varför samåker du till jobbet? (kryssa för högst fyra skäl) Bekvämt/enkelt Snabbt Flexibelt Kollektivtrafiken passar inte mina behov Ekonomiskt fördelaktigt Sällskap Miljövänligt Trafiksäkert Annat skäl (ange i så fall) 16 Tror du att följande förslag skulle få dig att åka buss oftare? Direktbussar Ökad turtäthet Kortare avstånd till hållplatsen Trafiksäkrare väg till hållplatsen Tryggare väg till hållplatsen Subventionerat pris (halverat pris för månadskort) Bättre samordning mot andra bussar Bättre information om avgångstider (t.ex. realtidsinformation som anger bussens faktiska tider) Ändra bussens linjesträckning I mycket I ganska I ganska Inte alls hög grad hög grad låg grad

33 DU SOM ÅKER KOLLEKTIVT 17 Varför åker du kollektivt till jobbet? (kryssa för högst fyra skäl) Bekvämt/enkelt Snabbt Flexibelt Avkopplande Ekonomiskt fördelaktigt Sällskap Miljövänligt Trafiksäkert Möjlighet till motion Bussen passar mina tider Saknar bil eller körkort Annat skäl (ange i så fall) 18 Tror du att följande förslag skulle förenkla ditt pendlande med buss? Direktbussar Ökad turtäthet Kortare avstånd till hållplatsen Trafiksäkrare väg till hållplatsen Tryggare väg till hållplatsen Subventionerat pris (halverat pris för månadskort) Bättre samordning mot andra bussar Bättre information om avgångstider (t.ex. realtidsinformation som anger bussens faktiska tider) Ändra bussens linjesträckning I mycket I ganska I ganska Inte alls hög grad hög grad låg grad

34 Har du några synpunkter på denna undersökning och dess frågor skriv dem gärna här. Än en gång tack för hjälpen!

35 Vi vill förbättra möjligheterna till arbetspendling med buss mellan Vännäs och Umeå! Du har tidigare fått information om den resvaneundersökning som Länstrafiken gör på uppdrag av Västerbottens läns landsting och Vännäs kommun. Vi saknar ditt svar. Det är av allra största betydelse för undersökningen att även du svarar. Vi är tacksamma om du skickar in en ifylld enkät så snart som möjligt. För den händelse att du tappat bort din enkät så skickar vi med en ny. Har du under de senaste dagarna skickat in enkäten så ber vi dig bortse från detta brev. Vi betonar än en gång att samtliga svar behandlas konfidentiellt och att ingen enskild person kommer att kunna identifieras. Ring gärna om det är något du vill fråga om eller om du vill ha hjälp med att fylla i enkäten. Du kan ringa undertecknad på , eller ta kontakt via e-post tor.bjorkstrand@ lanstrafikeniac.se Vi är mycket tacksamma för din medverkan! Lycksele i november 2007 Tor Björkstrand Trafikplanerare