Specialen... Särskola eller grundskola? Skoldatatek en särskild IT satsning för elever. i behov av särskilt stöd

Transkript

1 MAJ 2002 INFORMATION KRING SPECIALPEDAGOGISKA FRÅGOR Att arbeta med särskilt stöd några perspektiv heter en ny publikation från Skolverket. Den handlar om barns och ungas rätt till särskilt stöd i barnomsorg och skola. Hur förstår man behoven? Vilka aspekter tas med? Vilka behov är det frågan om? I skriften presenteras fem skribenters olika aspekter och perspektiv på mänskliga behov liksom arbetet med särskilt stöd. Texterna ger inga färdiga svar men kan vara utgångspunkter för reflektion och diskussion inom barnomsorg och skola. Skriften kan beställas hos Liber distribution tel: eller E-post: skolverket.ldi@liber.se Kursplaner för obligatoriska särskolan har fastställts av Skolverket och ska gälla från och med den 1 juli Träningsskolans verksamhet har fortfarande fem olika ämnesområden och grundsärskolan har kursplaner för tolv olika ämnen. Dessa följer i huvudsak ämnesuppdelningen i grundskolan. De mål som eleverna ska uppnå år nio har nu angetts som mål eleverna skall ha uppnått då skolgången avslutas. På detta sätt inbegrips hela skolgången, även om den är tioårig, i målsättningarna. Mer information finns under adress: Särskola eller grundskola? Skolverket har nyligen redovisat ett regeringsuppdrag som rör särskolan. Rapporten rör tre områden: - Orsaken till variation mellan och inom kommuner beträffande integre ringen av särskolebarn i grundskoleklasser - Kvaliteten i undervisningen och särskilt den pedagogik som erbjuds särskolans elever i särskola jämfört med grundskola - Försöksverksamheten som ger föräldrar rätt att tacka nej till erbjudande om särskola för sina barn Skolverket konstaterar i rapporten att integreringen av särskoleelever i grundskoleklasser är vanligast i gles- och landsbygdskommuner. Några av de viktigaste orsakerna är att detta är den enda organisatoriska lösningen för en skola med få särskoleelever. I glesbygden slipper de långa resor och integreringen kan ge särskoleeleverna positiv draghjälp från grundskoleelever. Studien visar att det är betydande skillnader mellan lärare som undervisar i olika grupper där särskoleelever finns. Det är främst lärare i särskoleklasser som har specialutbildning. De har också längre erfarenhet av att undervisa särskolelever än lärare i grundskoleklass. De senare saknar stöd och skattar sin kompetens betydligt lägre än lärare i särskoleklass. Föräldrarna är nöjda med det bemötande som deras barn får i skolan oavsett vilken undervisningsgrupp barnet går i. Föräldrarna är också positiva till den försöksverksamhet som ger dem rätt att tacka nej till erbjudande om särskola för sina barn. Rapporten I särskola eller i grundskola finns på Skolverkets webbplats: under rubrikerna Publicerat/Regeringsuppdrag Skoldatatek en särskild IT satsning för elever i behov av särskilt stöd GR Utbildning har genom Hjälmedelsinstitutet ansökt om medel hos Allmänna Arvsfonden till det tre-åriga projektet Skoldatatek. Projektets mål är att genom Skoldatateket ge skolpersonal en fördjupad specialpedagogisk kompetens om hur man med hjälp av IT kan skapa stimulerande lärandesituationer för elever i behov av särskilt stöd. Skoldatateket kommer att finnas i våra lokaler för Läromedel vid Gårdavägen 2 och beräknas starta i augusti Genom detta projekt avser vi att få en tydlig bestående satsning på elever i behov av särskilt stöd beträffande IT genom att visa på: - Framtidens teknik som ett lärandets verktyg - Framtidens redskap när det gäller att kompensera för inlärningssvårigheter Till vårt planerade Skoldatatek söker vi därför en Specialpedagog med intresse av IT som pedagogiskt verktyg. Se vår bifogade annons! Gästskribenten Margaretha Öhman är psykolog med bred erfarenhet från förskola och skola. Margaretha har skrivit böckerna Empati och Lekfull. Läs hennes inlägg på nästa sida! GR Utbildning önskar er alla en skön sommar!

2 Empati i teori och praktik av Margareta Öhman Sedan början av nittiotalet har uttrycket empati fått en stark position och laddning både i den pedagogiska forskningen, praxisen och debatten. Innan dess var empati ett begrepp som mestadels användes inom psykoterapi och vårdforskning, reserverat för förmågan till inlevelse och förståelse som en god terapeut eller läkare måste ha för sin patient för att behandlingen ska innebära den läkning man eftersträvar. Nu ligger empati i var pedagogs mun och står inskrivet i projektansökningar, utvecklingsplaner och styrdokument. Och det är väl gott och bra. Men vad innebär begreppet egentligen? Vilka implikationer kan ett begrepp som empati ha inom pedagogiken? Och framförallt hur omsätter vi det teoretiska begreppet i praktiken, i vardagens alla möten med barn och elever? Empati är, liksom alla relationskompetenser, en medfödd naturlig och mänsklig förmåga samtidigt som det är en komplex process. Det är en förmåga som för det första förutsätter att individen ges både kognitiv och känslomässig utvecklingsstimulans. Dessutom krävs en beredskap och inriktning att läsa av signaler och förstå en annan människas känslor eller stämningsläge, det jag kallar för känslomässig läskunnighet. Och till sist behövs motivationen att utifrån denna förståelse av vad som pågår i den andre kunna svara an på detta i syfte att hjälpa, stötta eller trösta. Att ha empati innebär inte att ta över den andres känsla eller stämning, utan att med bevarad distans förstå vad denne andre befinner sig i just nu och handla utifrån det. Det i sin tur förutsätter förmåga till både närhet och distans. Empati är inte heller att bara vara snäll mot andra, i betydelsen att vara medgörlig och anpassningsbar. Det handlar mer om att veta, vilja och göra det goda. Och detta innebär att man förmår att vara god mot sig själv, har mod att stå upp för sina goda ideal och reagera och agera när någon far illa, kränks eller utnyttjas. Empati är en grundförutsättning för människans samvaro. Vad som är gott betonas starkt i värdegrunden i förskolans och skolans läroplaner. Barnen ska ges rika möjligheter att både uppleva och utveckla en egen samvarokompetens som överensstämmer med samhällets demokratiska grundvalar, där principerna om lika!värde, om ansvar och respekt för olikheter ständigt upprätthålls. Pedagogerna ansvarar för att de eftersträvade värdemålen görs synliga och levande i alla de olika aktiviteter verksamheten i förskolan/ skolan omfattar. Om barnen ska kunna göra sådana erfarenheter fordras att pedagogerna sätter det känslomässiga inlärningsklimatet och den inre, mellanmänskliga miljön i fokus. Det medför att undervisningsstrategier som dominerat tidigare, där pedagogisk neutralitet och kunskapsmål betonats, måste granskas och omvärderas och att frågor om pedagogisk filosofi och praxis hålls levande i ständigt pågående utforskning av förhållningssätt och debatt kring metodikval. Det talas ibland om en ny barnsyn, där det kompetenta barnet står i fokus. Där stadieteorier och bristtänkande får vika för en helhetssyn på utveckling och lärande. Ändå finns tendenserna till bristtänkande kvar och empatibrister debatteras livligare än empatistimulans. Jag menar att vi måste akta oss för att reducera empatistärkande pedagogiskt arbete till en specialpedagogisk fråga. Visst är det befogat att diskutera de särskilda insatser pedagoger bereder barn som av någon anledning är i extra stort behov av en ännu tydligare känslomässig inlärningsmiljö. Men vi ska inte glömma att alla barn är barn med särskilda behov av att bli sedda, bekräftade och respekterade. Och att alla barn behöver stöd i att utveckla sin samvarokompetens. Det finns också en påfallande risk att vi fokuserar allt för mycket på barnens utveckling av en högre empatisk kompetensnivå, utan att granska vår egen på området. En uppsjö av populärvetenskaplig och pedagogisk eller metodisk litteratur om empati och andra närbesläktade begrepp och om hur detta kan stimuleras och utvecklas hos barn och vuxna har getts ut under de senaste tio åren. Somt är gott och bidrar till en ökad förståelse, en fördjupning av kunskapsområdet och ett breddat kunnande, medan annat mest är att betrakta som en cynisk exploatering av området med krassa ekonomiska vinstintressen. De ofta lättköpta metod- och lektionsanvisningar som följer med kan lura oss att tro att det finns en enkel lösning, en väg utan personliga förpliktelser, att förmedla eller lära ut empati. Det gör det inte. Att arbeta med värdefrågor som empati är ett slags generationsplikt, där de vuxna överför de dygder vår samvaro bygger på till det uppväxande släktet. Det handlar alltid om mitt ansvar som vuxen att skapa förutsättningar och ett klimat där känslomässig inlärning är möjlig. Det handlar alltid om det personliga mötet mellan människor, mellan pedagogen och barnen och sedan även mellan barnen. Det handlar alltid om min äkthet och trovärdighet som vuxen.. Vi kan aldrig kräva att barnen ska utveckla mer empati eller samvarokompetens än vad vi själva visar i våra dagliga gärningar. Vill du ha GR Specialen via e-post? Om du vill ha GR Specialen skickad direkt till dig via e-post så sänd mig ett tomt mail under adressen grspecialen@gr.to Välkommen med din beställning! Anette Johnsson, projektledare GR Utbildning - Nästa nummer av GR Specialen kommer ut i september

3 Böcker I vår Läromedelsutställning har vi en mängd material och böcker som även rör specialpedagogik. Utställningen, som finns på Gårdavägen 2, är öppen måndag-torsdag 8 17, fredagar Här ett litet axplock av våra böcker: EQ på svenska Bodil Wennberg, NoK Empati genom lek och språk Margareta Öhman, Liber Om barn och stress Ylva Ellneby, NoK Hjärnstress- kan det drabba mig Christina Doctare, Runa Förlag Öppna för samtal Elisabet Nemert, Liber Hantera konflikter - men hur? Gunilla O Wahlström, Runa Förlag EQ lekar Weston, Brain Books Livet är ett möte- (om social kompetens o.mognad) Argument Förlag SAMTAL-(träning av social o.kommun.färdigheter) Argument Förlag EQ livsnödvändig kompetens) Birgitta Kimber, Ekelunds förlag Livskunskap(Gymnsaiet) Birgitta Kimber, Ekelunds Förlag Livsviktigt (skolår 1-9) Birgitta Kimber, Ekelunds förlag Samspelet- sällskapsspel som tränaretiska, kommunikativa och sociala färdigheter) Serholt Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov Emilie Kinge LÄNKAR: /massor av boktips / allmänt informationspärm / Rädda Barnen publ.shtml (Mats Myhrbergs forskningsöversikt Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter ) VIDEOTIPS Flyktens barn Empati inlevelseförmåga UR-video U Det är det effektivaste medlet mot främlingsfientlighet och rasism säger psykologen Margareta Öhman Målgrupp: Skolakuten Tom Hagman lyssnande ledare UR-video U En människokännare, mjuk och empatisk, anser en lärare om rektor Tom Hagman på S:t Botvids Gymnasium i Botkyrka. Tom Hagman ansågs vara den ende som skulle kunna vända kaos till ordning. Målgrupp: Värsta bästa vänner! Barn tränar inlevelse UR-video U Vi får se exempel på tre metoder som utvecklar barns empatiförmåga Målgrupp: Den Gyllene regeln V249 Hur kan man veta vem som verkligen behöver hjälp? Hur ska man vara för att vara en bra människa? Målgrupp: min Vadslagningen V248 Två pojkar gör en vadslagning som de djupt ångrar Målgrupp: min Människans barn Tonåringar Del 1,2,3 V425 En videoserie om resan mellan barndom och vuxenvärld. Film 1-3 Den fysiska utvecklingen, tjejsnack, killsnack Målgrupp: min Vadå rättigheter? U Ungdomspanelen diskuterar etik och moral Vad gör vi om vi får reda på att vårt barn har snattat? Hur goda förebilder är vi för våra barn? Målgrupp: Tidsandan - Jakten på den försvunna lyckan V1867 Annika Dopping med gäster samtalar om begrepp som gudstro, religiösa sekter, jakten efter lycka, idoldyrkan mm. Målgrupp: min Tidsandan ett program om ondska och våld V1868 Annika Dopping och Lennart Lidén samtalar om ondskan och våldet i vårt samhälle. Hur uppstår våld, vilka faktorer spelar in? Målgrupp: min Beställ per tel eller fax

4 Att vara ifrågasatt! Om barn som behöver mer (Heldag) Birgitta Andersson och Eva Cangård Forumspel en pedagogisk metod att lösa konflikter (Heldag) Agneta Arpi Barn och matematiksvårigheter (Heldag) Ann-Louise Ljungblad Trädet, Läs-och skrivutveckling (2 dagar) Pelle Lindblå Det svåra samtalet (fm) Annica Johansson Storyline-inspirationsworkshop (fm) Eva Marsh Skolbränd eller Skoltänd? Vad är det som gör att man blir det ena eller det andra?(em) Solveig Bergqvist-Larsson 14 augusti 2002 Pris: Heldag: 790:-exkl.moms,inkl fika Halvdag: 450:-exkl.moms,inkl fika Kurser och konferenser inom GR Utbildning Hösten sept Engelska/Lexia A-M Nordén 25 sept Hur kan skolsköterskan hjälpa Pia Wallenkrans 26 sept/27nov Små barn med stora möjligheter M. Rödstam 27 sept Förskolereformen Monica Rödstam 3 okt Redovisning av Regeringsuppdrag,ang.modersmålsstöd och modersmålsundervisning Katarina Magnusson 7 okt Våga Växa Leva Krister Nääs 8 okt/5 dec ITPA Pia Wallenkrans 9 okt EQ Bodil Wennberg 15 okt Läs-och Skrivsvårigheter/Diagnoser mm. Lena Franzén 16 okt Ronnie Gardiner Rhythm Therapy Ole Moe 21 okt Morfologi M. Herrström 22 okt Elevinflyttande Björn Norrhäll 28 okt Att sätta gränser Bengt Grandelius 29 okt Samband läsning- matematik Görel Sterner Frågor angående kurser besvaras av Wera Andbert, wea@grutbildning.to Anmälningar görs till lislott.lundahl@grutbildning.to eller fax Ytterligare information finner du på vår hemsida: och under knappen Pedagogiskt Centrum GR-Specialen BESÖK Gårdavägen 2 TELEFON GR UTBILDNING POST Box 5073, Göteborg

5 söker en Under förutsättning att ansökta projektmedel beviljas söker GR Utbildning en Specialpedagog - med intresse av IT som pedagogiskt verktyg GR Utbildning planerar att starta ett Skoldatatek till hösten Datateket kommer att vända sig till skolpersonal som undervisar elever i behov av särskilt stöd med fokus på DAMP/ADHD,dyslexi/läs- och skrivsvårigheter eller matematiksvårigheter. Idag saknas fortfarande vid många skolor personal med relevanta kunskaper om hur man arbetar med IT-stöd för att kompensera för inlärningssvårigheter. Syftet med att skapa ett Skoldatatek inom Göteborgsregionen är att ge skolpersonal en fördjupad specialpedagogisk kompetens om hur man med hjälp av IT skapar stimulerande lärandesituationer för elever i behov av särskilt stöd. GR Utbildning söker därför en Specialpedagog som gärna antar denna utmaning och tar ansvar för uppbyggnaden och utvecklingen av vårt Skoldatatek. Våra lokaler finns vid Gårdavägen 2, där också Skoldatateket kommer att placeras. Arbetstid/varaktighet: Heltid/Tidsbegränsat förordnande på 3 år. Lön: Vi tillämpar individuell lönesättning. Ange löneanspråk Kompetensutveckling: Du kommer att erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling under projekttiden. Kontaktpersoner: Margaretha Landström tel: eller , Margrethe Kristensson tel: Välkommen med Din ansökan märkt Skoldatatek, senast den 6 juni till: GR Utbildning att: Margrethe Kristensson, Box 5073, Göteborg