Ny adress nya vägvanor Ett projekt inom ramen för Västsvenska paketet med delfinansiering av Energimyndigheten

Transkript

1 Ny adress nya vägvanor Ett projekt inom ramen för Västsvenska paketet med delfinansiering av Energimyndigheten Göteborgsregionens kommunalförbund GR Lisa Ström Målgruppen för slutrapporten är i första hand Energimyndigheten, Västsvenska paketets parter samt medverkande kommuner. Rapporten kan även användas som kunskapsunderlag för andra svenska kommuner, myndigheter eller övriga organisationer som arbetar med hållbart resande. [Skriv text]

2 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Verksamhetsbeskrivning/projektbeskrivning och uppfyllelse av syfte, mål och målgrupp Syfte Mål Målgrupp Verksamhetsbeskrivningen... 7 Framtagning av material... 7 Urval av nyinflyttade hushåll och utskick av material... 9 Förberedelser inför uppföljning Uppföljning och utvärdering Effekter av projektet Bakgrundsdata Informationsutskicket Förändring av resvanor Energi- och koldioxidbesparing Användning av provåkarkort Projektets genomförande och nytta Information och kommunikation Diskussion och slutsatser Förteckning av bilagor Verifikation av slutrapporten... 31

3 1. Sammanfattning Projektet Ny adress nya vägvanor har genomförts under perioden april 2012 till och med april Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har ansvarat för projektledningen och har fått ett statligt bidrag inom ramen för Energimyndighetens program Energieffektivisering i transportsektorn till att utföra projektet i samverkan med Västsvenska paketets parter (Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik, Göteborg Stad, Västra Götalandsregionen, Trafikverket och region Halland) och medverkande kommuner. I projektetet har Partille, Mölndal, Öckerö, Alingsås, Lilla Edet, Ale, Trollhättan, Borås, Bollebygd, Varberg och Halmstad medverkat och bidragit med tid och resurser. Det övergripande målet med projektet har varit att åstadkomma ett förändrat resbeteende i samband med att invånare flyttar till områden med goda möjligheter att arbetspendla utan bil. Under våren 2012 så utformades ett specifikt informationsmaterial om Nya vägvanor. Därefter startade en bearbetning av nyinflyttade hushåll under september-mars som har skett i flera steg: 1. Västtrafik skickade under september till och med februari (första veckan i varje månad) ut ett erbjudande om provåkarkort till alla som flyttat över kommungränser inom Västra Götalandsregionen samt de som flyttat till Västra Götalandsregionen (samtliga medverkande kommuner förutom Varberg och Halmstad). Dessutom skickades flera påminnelser ut. Erbjudande om provåkarkort har även skickats till de som flyttar inom kommungräns i Ale och Lilla Edets kommun under januari och februari månad Kommunerna skickade under september till och med februari ett kuvert som innehöll välkomstbrev, information om att det är lätt att välja Nya Vägvanor i kommunen samt information om Västsvenska paketet och trängselskatt, sparsam körning (Trafikverkets Vinst varje mil) samt cykelkarta. Detta gjordes antingen i ett separat utskick eller infogat i befintligt utskick till nyinflyttade. I vissa kommuner gjordes utskick varannan vecka, i vissa en gång per månad och i vissa en gång varannan månad. 3. Ett urval av hushåll i kommunerna ringdes upp under oktober till och med mars och blev påminda om utskicket, fick tips om var de kunde hitta mer information samt fick frågor om huruvida deras resvanor hade förändrats sedan flytten. Uppföljningen av provåkarkorten visar att andelen nyinflyttade som tackat ja till erbjudandet och fått ett provåkarkort ligger på mellan %. Av dessa har ungefär % aktiverat sina kort. I Ale och Lilla Edet har det varit möjligt att även följa upp antalet omladdningar av korten för de som flyttat inom kommungräns. I Ale flyttade 167 personer inom kommungräns och fick erbjudandet under januari och februari. Av dessa har 38 personer blivit provåkare och 9 personer har dessutom valt att ladda om sitt kort. I Lilla Edet flyttade 95 personer inom kommungräns och av dessa har 18 personer blivit provåkare och 3 personer valt att ladda om sitt kort.

4 De uppföljande telefonintervjuerna visar att de brevutskick som gjorts till de nyinflyttade hushållen i hög grad har uppmärksammats och uppskattats av de som mottagit materialet, vilket tyder på att metoden att skicka ut information vid tidpunkten av en flytt fungerar. Resultatet från telefonuppföljningen visar på en minskad bilanvändning sedan flytten. Summeras samtliga förändrade mil (alltså både ökade och minskade) i undersökningen blir den samlade minskade bilkörningen ca mil. Om detta slås ut på samtliga som deltagit i dialogen ca personer blir det en minskad bilkörning per person på ca 150 mil. Utefter hur mycket bilkörningen har minskat har en uträkning gjorts över hur stor besparing av energi och koldioxid som projektet har resulterat i. Resultatet visar att samtliga delmål har uppnåtts. Cyklandet har ökat något. Beträffande kollektivtrafikresandet är det dock ungefär lika många av de som tidigare reste med bil som sagt att de ökat resandet med kollektivtrafik sedan flytten, som de som anger att de har minskat sitt kollektivtrafikresande sedan flytten. Det kan verka konstigt att så stora andelar anger att de minskat sin bilkörning och att ökningen inte är större för kollektivt och cykel. I tidigare undersökningar har det visat sig att en del transportbehov försvinner och alltså inte ersätts. Det kan bero på att man samåker eller jobbar hemma eller att man gör färre resor av andra anledningar. Det kan också vara så att resvägen har blivit så pass kort att det är möjligt att gå till jobbet. Trots en uppfyllelse av delmålen i projektet är det inte möjligt att avgöra huruvida informationsutskicket i sig har bidragit till ett minskat bilresandet och ökad användning av mer hållbara alternativ. Däremot är det mycket möjligt att informationsutskicket, erbjudandet av provåkarkort samt de uppföljande samtalen tillsammans bidragit till att de nyinflyttade upptäckt de förbättrade möjligheterna till att cykla och åka kollektivt som införts bl.a. i samband med Västsvenska paketets satsningar och därmed minskat sin bilanvändning.

5 2. Bakgrund I samband med en flytt inträffar en rad förändringar. Man byter bostad, man får en annan resväg till arbetet (en del kanske till och med byter arbete), barnen börjar eventuellt på ny förskola/skola och man handlar sin mat i en annan mataffär. Dessa förändringar medför även att de nyinflyttade ställs inför frågan, om hur man ska förflytta sig mellan dessa platser. Innan resvanorna har hunnit befästas är människan ofta mer öppen för att testa alternativa sätt. Att i det läget bli informerad om vilka valmöjligheter som finns kan leda till att grunden för nya och mer miljöanpassade resvanor skapas. Inom Västsvenska paketet genomförs en rad olika satsningar inom kollektivtrafiken för att bland annat ge kortare restider, större pålitlighet, högre kapacitet och turtäthet. Förutom detta underlättas hela resan genom utbyggda knutpunkter för kollektivtrafiken, fler cykelparkeringar, större framkomlighet för cyklister och förbättrad information om tider och störningar till resenärerna. Som en del av det Västsvenska paketet infördes trängselskatt i Göteborg i januari Inom Västsvenska paketet finns ett uppdrag som kallas Nya Vägvanor i arbetsmarknadsregionen och som genomförs Det övergripande målet med uppdraget är att fullt ut ta tillvara på potentialen i de satsningar som görs på kollektivtrafiken liksom för cykel och gång inom ramen för Västsvenska Paketet och K2020:s mål om en ökad kollektivtrafikandel till 40 % år Syftet med uppdraget är att förändra resvanor i arbetsmarknadsregionen genom att öka kunskapen samt förändra attityder och beteenden hos målgrupperna företag, invånare och skolor. Ny adress- nya vägvanor har drivits som ett delprojekt inom uppdraget Nya vägvanor i arbetsmarknadsregionen. Det innebär att projektet har genomförts i nära samarbete med Västsvenska paketet parter, som förutom Göteborgsregionens kommunalförbund är Västtrafik, Göteborg Stad, Västra Götalandsregionen, trafikverket och region Halland. Projektet har kanaliserats via ett västsvenskt nätverk för hållbart resande som Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samordnar. I nätverket för hållbart resande medverkar 18 kommuner från Västra Götalandsregionen och region Halland. Nätverket samordnas av en projektledare på GR som har titeln kommunrågivare. 11 kommuner av de 18 kommunerna som deltar i nätverket har medverkat i projektet Ny adress nya vägvanor. Dessa är Ale, Alingsås, Bollebygd, Borås, Halmstad, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Trollhättan, Varberg och Öckerö. Kommunerna har deltagit med en lokal projektledare och bidragit med egna resurser för att genomföra informationsutskicken till de nyinflyttade. Projektet startade i slutet av april 2012 och avslutas i april 2013.

6 3 Verksamhetsbeskrivning/projektbeskrivning och uppfyllelse av syfte, mål och målgrupp 3.1 Syfte Projektet syftar till att påverka resvanor genom att skicka informationsmaterial till hushåll. Projektet ska ta tillvara på erfarenheter av tidigare projekt och utforma ett nytt koncept som ska testas och utvärderas för att därefter kunna spridas till övriga kommuner i hela Sverige. 3.2 Mål Det övergripande målet är att åstadkomma ett förändrat resbeteende i samband med att invånare flyttar till områden med goda möjligheter att arbetspendla utan bil. I projektet finns ett antal delmål fastställda. Delmålen är följande: Minska antalet körda mil med bil med mil per år. Minska energianvändningen med MWh per år (8,94 kwh/liter) Minska koldioxidutsläpp med ton koldioxid per år (2,36 kg CO2 per liter bensin) ton CO2 per år Dessa är framtagna utifrån en hypotes om att hushåll som precis flyttat och får information om alternativa färdmedel i samband med att kollektivtrafikförbättringar införts väljer att i mindre utsträckning än tidigare resa med bil och i högre grad cyklar, går eller reser med kollektivtrafiken. Utefter den förväntade minskningen i antalet körda mil med bil kan en beräkning göras av hur mycket bränsle och därmed även energi och koldioxidutsläpp som hushållen sparar. 3.3 Målgrupp Målgruppen för projektet har varit nyinflyttade hushåll (i åldern år) i medverkande kommuner. Vid projektplaneringen så var ambitionen att samtliga 18 kommuner i nätverket för hållbart resande skulle medverka. Det var dock enbart 11 kommuner som sedan tog beslut att delta. Dessa är Ale, Alingsås, Bollebygd, Borås, Halmstad, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Trollhättan, Varberg och Öckerö. Kontakten med målgruppen nyinflyttade har skett i tre steg.

7 1. Västtrafik skickade under september till och med februari (första veckan i varje månad) ut ett erbjudande om provåkarkort till alla som flyttat över kommungränser inom Västra Götalandsregionen samt de som flyttat till Västra Götalandsregionen (samtliga medverkande kommuner förutom Varberg och Halmstad). Dessutom skickades flera påminnelser ut. Erbjudande om provåkarkort har även skickats till de som flyttar inom kommungräns i Ale och Lilla Edets kommun under januari och februari månad Kommunerna skickade under september till och med februari ett kuvert som innehöll välkomstbrev, information om att det är lätt att välja Nya Vägvanor i kommunen samt information om Västsvenska paketet och trängselskatt, sparsam körning (Trafikverkets Vinst varje mil ) samt cykelkarta. Detta gjordes antingen i ett separat utskick eller infogat i befintligt utskick till nyinflyttade. I vissa kommuner gjordes utskick varannan vecka, i vissa en gång per månad och i vissa en gång varannan månad. 3. Ett urval av hushåll i kommunerna ringdes upp under oktober till och med mars och blev påminda om utskicket, fick tips om var de kunde hitta mer information samt fick frågor om huruvida deras resvanor hade förändrats sedan flytten.

8 3.4 Verksamhetsbeskrivningen Framtagning av material I april påbörjades arbetet med att ta fram ett gemensamt kommunikationsmaterial som kommunerna sedan anpassat utifrån sina egna förutsättningar. En fyrsidig folder (i form av en vikbar A3, som även kan användas som en affisch) togs fram under det gemensamma konceptet Nya Vägvanor 1. Se exemplet från Mölndal nedan. 1 Nya Vägvanor handlar om hur vi rör oss i trafiken och syftar till mer samåkning, gång, cykel och kollektivtrafikresande för minskad trängsel, förbättrad miljö och hälsa. Nya Vägvanor startade som en kampanj som trafikkontoret i Göteborg stad utvecklade 2004 och arbetet med nya vägvanor har sedan spridits och anammats i Göteborgsregionen och Västsverige.

9 Målet var att ta fram en folder som skapar insikt om färdmedelsval och positiva attityder till kollektivtrafik, cykel och gång. Foldern har i huvudsak ett kommunalt perspektiv men i ett regionalt sammanhang. Den ska informera övergripande, väcka nyfikenhet och visa var man kan hitta mer information. Genom att vara mer generell än detaljerad så behöver inte foldern uppdateras så ofta och blir därmed mer långlivad. Målgruppen för foldern är de som bor och verkar i kommunen och har liten kunskap om alternativa färdmedel till bilen. Det kan vara nyinflyttade (som är målgruppen i detta projekt) men foldern har även använts i andra projekt, delats ut till kommuninvånare vid event och aktiviteter eller skickats till nyanställda eller inbitna bilister. Foldern har tagits fram i en process med flera steg under perioden april-augusti. I projektet har även ett klistermärke (s.k. kuvertsticker) tagits fram för att fästas på kuverten som skickas från kommunen och ge extra uppmärksamhet till utskicket. Broschyrer om trängselskatt beställdes av Transportstyrelsen och broschyrer om Västsvenska paketet beställdes av Trafikverket. Dessa skickades sedan ut tillsammans med klistermärkena till respektive kommun. Kommunerna uppmanades dessutom att beställa Vinst varje mil (en broschyr om sparsam körning som går att beställa gratis på trafikverkets hemsida) samt trycka upp cykelkartor och annat material som kan vara värdefullt för den nyinflyttade trafikanten. En mall för ett välkomstbrev togs fram som respektive kommun har anpassat och fått underskrivet av en beslutsfattare. I välkomstbrevet informeras den nyinflyttade om att projektet Ny adress Nya Vägvanor pågår och att hushållet kan komma att bli uppringt. Projektledaren tog även fram textmallar om projektet som kommunerna anpassat och lagt ut på sina hemsidor samt en checklista med månadsvisa hållpunkter för kommunprojektledarna.

10 Urval av nyinflyttade hushåll och utskick av material Hushållen som valts ut är de som flyttar in till kommunen (över en kommungräns) samt i två fall, Ale och Lilla Edet, även inom kommunen (inom kommungräns) och som är mellan ca 19- ca 65 år. Bilister har inte valts ut p.g.a. att det ansågs för kostsamt för respektive kommun att leta i bilregistret. De som flyttat över en kommungräns inom Västra Götalandsregionen har fått ett erbjudande om provåkarkort. Erbjudandet består av en talong där någon i hushållet fyller i sin reseprofil och skickar in till Västtrafik. Därefter skickar Västtrafik ut ett provåkarkort som gäller i 14 dagar i hela regionen. Västtrafik skickar ut provåkarkorten i början av varje månad till de som flyttat in föregående månad (exempelvis får de som flyttat mellan den 20 juli och den 20 augusti provåkarkort den 1 september). Under januari-februari månad så har även provåkarkort skickats ut till de som flyttar inom kommunerna i Ale och Lilla Edet. I Varberg och Halmstad skickar Hallandstrafiken inga provåkarkort. Respektive kommunprojektledare har ansvarat för att genomföra informationsutskicken till de nyinflyttade. Vissa kommuner har valt att integrera informationen i ett redan befintligt utskick, medan vissa har gjort separata utskick. En del kommuner hade inte några rutiner för att göra utskick till nyinflyttade sedan innan och har lagt mycket tid och resurser på att beställa adresser och skapa rutiner för packning och sändning av material. Innehållet i utskicken, tidpunkt för utskick och metod skiljer sig åt mellan de medverkande kommunerna. I de fall när kommunen skickar färre gånger under projektperioden har det också gått en längre tidsperiod mellan att hushållet flyttade och tills de fått informationsmaterialet. Nedan är ett exempel på innehållet i utskicket i Alingsås: Alingsåsversionen av Nya vägvanor foldern (Släpp fram människan) Välkomstbrev från kommunstyrelsens ordförande (bifogat i föregående mejl) Cykelkarta för Alingsås kommun Broschyren om Västsvenska paketet Broschyren om trängselskatten Vinst varje mil - broschyr från Trafikverket om sparsam körning. Cykelkarta för Alingsås kommun Även tidpunkten för utskicken skiljer sig åt. De flesta kommuner har gjort utskick en till två gånger per månad. Partillehar gjort utskick tre gånger under projektperioden och Öckerö två gånger. Antal utskick till nyinflyttade uppgår totalt sett till 8661 stycken.

11 Fördelningen mellan kommunerna ser ut enligt följande: Kommun Totala utskick sept-feb Ale 712 Alingsås 127 Bollebygd 199 Borås 697 Halmstad 1903 Lilla Edet 495 Mölndal 2007 Partille 1141 Trollhättan 497 Varberg 701 Öckerö 182 Totalt 8661 Förberedelser inför uppföljning I juni 2012 påbörjade GR en förnyad konkurrensutsättning av befintligt ramavtal genom att skicka ut ett förfrågningsunderlag till samtliga leverantörer inom ramavtalet. Ett anbud lämnades in från IMA Marknadsutveckling AB och i juli tecknades avtal mellan parterna. Den september genomfördes två utbildningsdagar för informatörerna på IMA. Under dessa dagar fick de information om syfte, mål och genomförande av projektet. De fick dessutom information om: infrastruktursatsningar och förbättringar av kollektivtrafik och cykel som görs i de pendlingsstråk där de medverkande kommunerna ligger samt inom respektive kommun trängselskatt Västtrafik, Hallandstrafiken och deras reseplanerare bildelning, sparsam körning och miljöbilar En FAQ-lista med vanliga frågor och svar har tagits fram som stöd inför samtalen. GR har därefter tecknat avtal med Kinnmark AB som telesätter adresserna som kommunerna levererar. Varje månad har respektive kommun som medverkat levererat en sammanställning av vad som har skickats ut till de nyinflyttade hushållen samt en lista med namn och adresser till de nyinflyttade hushåll som blivit kontaktade till projektledaren (GR). Listan levererades i slutet av varje månad till projektledaren (alltså sista september, oktober o.s.v.) som därefter gjort ett slumpvist urval av hushåll upp till en viss nivå per kommun, så att det totala antalet adresser motsvarar 600 adresser. Projektledaren har därefter beställt telefonnummer från ett Kinnmark AB. I telesättningen av adresserna sker ett visst bortfall, ca 70 % av adresserna blir telesatta.

12 Den första veckan i månaden efter det att utskicket gjordes (alltså första veckan i oktober, november etc.) har en lista med telefonnummer till de nyinflyttade som fått utskick levererats till uppdragstagaren av telefonuppföljningen, det vill säga IMA marknadsutveckling AB. 4.5 Uppföljning och utvärdering För att följa upp och utvärdera om utskick av information till nyinflyttade om alternativa färdmedel har lett till någon minskad bilanvändning och därmed energi- och koldioxidbesparing så har IMA Marknadsutveckling AB på uppdrag av GR utfört uppföljande telefonintervjuer. Telefonintervjuerna har varit utformade som en dialog om hushållens resvanor (se bifogad frågeguide i bilaga 1) och har skett löpande varje månad efter att kommunerna har gjort informationsutskicken. De sista samtalen genomfördes under mars månad. IMA har ringt på uppdrag av kommunen. Telefonsamtalen har syftat till att: påminna om utskicket och ge kompletterande råd och tips till mottagaren av telefonsamtalet för att personen i fråga ska kunna tillgodogöra sig det utskickade materialet på ett bra sätt följa upp och mäta effekterna av det utskick som de nyinflyttade hushållen fått hemskickat till sig för att se om informationsmaterial om Nya Vägvanor och erbjudanden om att pröva kollektivtrafik har möjlighet att förändra resbeteende I nästkommande kapitel (Effekter av projektet) kan du läsa mer om vad som framkom i telefonintervjuerna. Resultatet från telefonuppföljningen finns även att tillgå som en separat rapport i bilaga 2. För att utvärdera om utskicken av provåkarkort har gett någon effekt i form av ökat kollektivtrafikresande så har en uppföljning gjorts av provåkarkortens aktiveringsgrad. Denna uppföljning har genomförts av Västtrafik och finns som separat rapport i bilaga 3, samt kortfattat beskrivet i nästkommande kapitel (under rubriken Användning av provåkarkorten). Dessutom har uppföljande frågor kring genomförandet och nyttan av projektet Ny adress nya vägvanor skickats ut till samtliga projektledare i de medverkande kommunerna i form av en enkät. Samtliga 11 kommuner som medverkat i projektet har svarat. Frågorna var en del av en årlig uppföljningsenkät som kommunerna i nätverket för hållbart resande besvarade i slutet av 2012 i syfte att följa upp nyttan av de olika aktiviteter och projekt som bedrivits inom nätverket under året. Enkäten skickades ut via e-post den 1 november och svaren begärdes in till 16 november Eftersom enkäten utfördes då projektet Ny adress nya vägvanor ännu inte var avslutat så ger resultatet enbart en fingervisning om kommunprojektledarnas upplevelse av projektet, läs mer i nästkommande kapitel (under rubriken Projektets genomförande och nytta).

13 4.6 Effekter av projektet Samtalen har genomförts av IMA:s personal på sen eftermiddag och kvällstid. Antal genomförda telefonintervjuer är 1306 stycken vilka utgör totalgruppen i analysen. Bortfallet består av dem som inte gått att nå (störst del) efter fem försök vid olika tillfällen och tider samt de som inte velat delta. I urvalet finns även bortfall som beror på att numret inte av någon anledning ingår i urvalet (fel nummer, personen har flyttat igen etc.) Svarsfrekvensen är 55 %. Alingsås kommun har få respondenter vilket kan förklara ett avvikande resultat i vissa fall. Bakgrundsdata I samtliga diagram nedan redovisar stapeln längst till vänster den totala andelen, därefter följer kommunvisa resultat. Diagram 1. Respondenternas medelålder (år) Diagram 1 visar att en majoritet av de som flyttat är yngre. En flytt kan tänkas ha olika orsaker, exempelvis ändrade familjeförhållanden eller nya arbets-eller studievillkor. I telefonuppföljningen så har orsaken till flytten inte undersökts. På Öckerö är medelåldern hos de som flyttat betydligt högre än i övriga kommuner. Möjligtvis kan detta vara ett tecken på att en del flyttar dit efter att barnen vuxit upp.

14 Diagram 2. Andelen med barn under 18 år i hushållet En relativt hög andel, ca 25 % har barn under 18 år i hushållet (se ovan i diagram 2). Tidigare undersökningar har visat att det finns svårigheter att få till ett förändrat transportbeteende bland familjer med riktigt små barn (förskola, lågstadiet) eftersom det ofta finns ett starkt upplevt bilbehov. Könsfördelningen i undersökningen är relativt jämn med 47 % män och 53 % kvinnor. Informationsutskicket En stor andel av de som fått utskicket anger att de minns att det fått det, se diagram 3. En angiven uppmärksamhet på över 80 % anses vara mycket hög och visar på att metoden att skicka ut information vid tidpunkten av en flytt fungerar. Alingsås som skiljer sig starkt har sin förklaring i få antal respondenter. Diagram 3. Andelen som har uppmärksammat informationsutskicket Det räcker ju inte med att bara veta om att man fått ett utskick från kommunen utan det är ju också meningen att det skall läsas. Utskicken har varit mångfacetterade och

15 varierat lite mellan kommunerna. I läsvärdesmätningar förväntar man sig inte att alla skall läsa allt utan att många skall läsa något och då det som är av intresse. På liknande sätt har frågan till respondenterna i denna undersökning varit om de har läst något i utskicket. I diagram 4 visas andelen som läst något, baserat på totalgruppen vilket alltså innebär att ca 64 % av samtliga som fått utskicket också anger att de läst något. Detta anses som mycket hög andel och det visar igen att metoden att göra informationsutskick på detta sätt fungerar mycket bra. Diagram 4. Andelen som läst något i informationsutskicket Inte alla kommuner hade med information om sparsam körning. I diagram 5 på nästa sida framgår andelen som anger att de läst just detta. I de kommuner som inte hade med denna information visar det på den felmarginal som kan omfattas i ett värde där respondenten själv anger att de läst något eller inte. Stapelhöjden i figuren kan tyckas låg men det skall betänkas att det råder en konkurrenssituation bland det material som skickats ut. Att kanske påverka 15 % i riktningen till sparsam körning i ett utskick får anses som bra. Diagram 5. Andelen som anger att de läst om sparsam körning

16 På frågan Hur uppfattade du det utskick du fick från kommunen? blev respondenterna uppmanade att ange en siffra på en skala från 1-5, där 1 var mycket dåligt och 5 var mycket bra. Ett allmänt och generellt betyg på vad man anser om ett utskick som detta visas i diagram 6 nedan. Att hamna på ca 3,75 på den femgradiga skalan är helt okej. De spontana kommentarer som har angetts handlar ofta om att kommunen borde spara pengar och hellre satsa på kollektivtrafiken eller så är man allmänt positiv till att kommunen bryr sig. Cykelkartor är alltid populära och uppskattas. Diagram 6. Uppfattning av informationsutskicket Förändring av resvanor Ungefär75 % har svarat att de vanligtvis körde bil till arbete, skola eller motsvarande innan man flyttade, se nedan i diagram 7. Detta visar att det finns en betydande potential till minskning. Det går att konstatera vissa avvikelser mellan kommunerna men de är ganska små skillnader, Varberg och Bollebygd ligger i topp med ca 85 % och lägst ligger Mölndal på ca 65 %. Diagram 7. Andelen som vanligtvis kör bil till arbete, skola eller liknande

17 Respondenterna fick dessutom frågan om hur långt de körde per år innan flytt och svaren illustreras i diagram 8. Här är skillnaderna större mellan kommunerna. Detta skulle kunna tyda på omfattningen av pendling. Halmstad har exempelvis en hög bilanvändning men kortare körsträckor, medan Bollebygd har en stor andel som använder bil och samtidigt så är körsträckan relativt lång. Det skulle kunna tyda på att Bollebygd i högre grad än Halmstad är en kommun som många pendlar in till och ut ifrån. Diagram 8. Körsträcka i mil innan flytt (medelvärden) En viktig och central fråga är om man minskat sitt bilkörande sedan flytten. Glädjande så är det närmare 50 % som anger att de minskat sin bilkörning, dock med stora variationer mellan kommunerna (se diagram 9 på nästa sida). Detta får anses gälla bikörning totalt och inte bara till arbete, skola eller liknande. Minskning som kanske märks mest är Borås som ofta använder bil och har ganska lång årlig körsträcka. Det är säkert så i flera kommuner att antingen så flyttar man för arbetets skull och kommer nära eller så flyttar man av andra skäl och får därigenom pendla.

18 Diagram 9. Andelen som vanligtvis kör bil som anger att de minskat sin bilkörning sedan flytten I diagram 10 illustreras en sammanställning av de som ökat respektive minskat sin bilkörning. Andelen som minskat är betydligt större än den andel som ökat. I Ale är ökningen betydligt större än minskningen. I övrigt så är körningen densamma eller klart mindre omfattande än tidigare. Diagram 10. Andelen (av de som vanligtvis kör bil) som anger att de minskat sin bilkörning jämfört med andelen som anger att de ökat sin bilkörning sedan flytten Andelen som rest kollektivt före respektive efter flytten är konstant enligt diagram 11, se nedan. Alingsås, Mölndal och Öckerö har ökat sina andelar medan Bollebygd har minskat sina. Detta skulle kunna bero på att förutsättningarna för att pendla med kollektivtrafik är sämre i Bollebygd än i övriga kommuner. En annan orsak skulle kunna vara att de som flyttat till Bollebygd inte gjort det för sitt arbetes skull utan snarare för sitt boende.

19 Diagram 11. Andelen som anger att de ökat respektive minskat sitt kollektiva resande sedan de flyttat Cyklandet har ökat något även om andelarna är små, enligt diagram 12. Med cyklande menas här på samma sätt som ovan att man cyklar till arbete, skola eller liknande. De som flyttat till Alingsås och Halmstad har ökat sitt cyklande markant. Diagram 12. Andelen som anger att de ökat respektive minskat sin cykelanvändning sedan de flyttat Det kan verka konstigt att så stora andelar anger att de minskat sin bilkörning och att ökningen inte är större för kollektivt och cykel. I tidigare undersökningar har det visat sig att en del transportbehov försvinner och alltså inte ersätts. Det kan bero på att man samåker eller jobbar hemma eller att man gör färre resor av andra anledningar.

20 Dialogprojektet påbörjades innan trängselskattens införande vilket gjort att frågan om hur trängselskatten påverkat respondentens resande justerades efter 1 januari Svaren är dock sammanräknade och anses gälla oavsett orsak till transportbehovet, se diagram 13. Knappt 20 % anger att de kommer att påverkas med toppar för Ale, Bollebygd, Lilla Edet, Mölndal och Partille på nivåer %. Frågan som ställdes innan 1 januari 2013, alltså innan trängselskatten infördes, gällde ju om man trodde att trängselskatten skulle ge ett förändrat transportbeteende. Diagram 13. Andelen som anger att de kommer/har förändrat sitt sätt att resa på grund av trängselskatten Inom Västra Götalandsregionen gör Västtrafik utskick av ett erbjudande om att få ett provåkarkort till samtliga nyinflyttade som flyttar över kommungräns. Av de personer som därefter intervjuats i de kommuner som fått erbjudandet är det strax över 40 % som anger att de fått ett erbjudande, enligt diagram 14 på nästa sida.

21 Diagram 14. Andel som anger att de fått erbjudandet om provåkarkort Av de som fått provåkarkortet så är det ca 25 % som anger att de också använt det, se diagram 15 nedan. Detta resultat verkar lite lågt i förhållande till Västtrafiks uppföljning i nästkommande kapitel som visar att det är strax över 80 % av de som fått sitt provåkarkort som har aktiverat kortet. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det kan dels ha att göra med tidsaspekten, det vill säga fördröjningen mellan när hushållet fick kortet och tills de fick samtalet. Korten är inte heller personliga vilket innebär att det nödvändigtvis inte behöver vara samma person som fått erbjudandet och som därefter använt själva kortet. Diagram 15. Andelen (av de som fått erbjudandet) som anger att de använt provåkarkortet Andelen som uttrycker intresse för Bilpool är lågt, ca 10 %, se diagram 16. Detta kan bero på okunskap även om de informatörer som genomförde samtalet kunde ge en

22 allmän information om vad det innebär. Att okunskapen och ovanan tycks vara stor, visar på ett stort behov av ökad kunskap. I flera av de kommuner (Bollebygd, Partille, Trollhättan, Varberg) som har en relativt större andel som använder bilen, är glädjande nog intresset för bilpool också högre än i flera andra kommuner. Diagram 16. Andel som anger att de är intresserade av att gå med i en bilpool Helt subjektivt har informatören gjort en bedömning om respondenten tagit till sig ny kunskap, ändrat sin attityd eller att det är sannolikt att respondenten förändrar sitt beteende. Självklart finns en viss osäkerhet i sådana här bedömningar men kan ändå ge en viss vägledning om utfallet av en dialog. Man vet att en förändring kan ta tid och att det inte säkert känns redan i själva samtalet. I beräkningen av energi- och koldioxidbesparingen tas ingen hänsyn till effekten av själva dialogen. Man vet sedan tidigare projekt att den kan vara avsevärd och att man bör vara medveten om detta vid utvärderingen mm. Man kan dock konstatera att ca 50 % anses tagit till sig något och att det är stora variationer mellan kommunerna, se diagram 17 på nästa sida. Variationerna beror knappast på individerna utan om de förutsättningar som ges och som finns. Det tyder på hur svårt det kan vara i en kommun att få till en förändring.

23 Diagram 17. Andel som bedöms ha tagit till sig kunskap, information eller på annat sätt påverkats av utskick och samtal Energi- och koldioxidbesparing En uppskattning av projektets energi- och koldioxidbesparing har gjorts utefter vissa antaganden. Dels att de i bortfallet har samma beteende och förändring som de som deltagit i dialogen samt att urvalet är representativt för totalgruppen, det vill säga att resultaten kan generaliseras. I andra liknande dialoger och vid beräkningar har man antagit att det finns två vuxna (i verkligheten ca 1,6) personer i varje hushåll där båda har likartat förändrat transportbeteende. För att få full jämförbarhet görs beräkningarna här på samma sätt. Hänsyn tas inte till andra åtgärder och annan inverkan som kan ha påverkat ett förändrat transportbeteende. Som utgångspunkt används det totala antalet besparade mil bilkörning. Summeras samtliga förändrade mil (alltså både ökade och minskade) i undersökningen blir den samlade minskade bilkörningen ca mil. Om detta slås ut på samtliga som deltagit i dialogen ca personer blir det en minskad bilkörning per person på ca 150 mil. Det totala antalet utskick till nyinflyttade var stycken av vilka ca valdes ut för dialog per telefon. Med antagandet om två vuxna personer per hushåll och med likartat förändrat transportbeteende blir den besparade bilkörningen i mil: 2 x 8661 x 150mil= 2,6 miljoner mil. Med antagandet att en bil i medel drar 0,87 liter bränsle per mil (utan hänsyn till dieselbränsle) blir detta 2,6 miljoner mil x 0,87= 2,26 miljoner liter bensin. Med antagandet att varje liter bensin som förbränns skapar 2,36 kg CO2 så fås den totala mängden besparad CO2, 2,36 x 2,26 miljoner= ton CO2. Detta överstiger det uppsatta målet på ton. Den minskade energianvändningen bygger på antagandet att varje liter bensin motsvarar 8,94 kwh. Med 2,26 miljoner liter bensin fås den totala energibesparingen fås

24 8,94 x 2,26= MWh. Även detta resultat överstiger det uppsatta målet på MWh. Användning av provåkarkort Västtrafik har inom ramen för projektet gjort en uppföljning av de erbjudanden som skickats ut till de nyinflyttade under den period som kommunerna har gjort informationsutskicken, det vill säga september till februari. Erbjudanden har under perioden skickats ut till de som flyttat över en kommungräns inom Västra Götalandsregionen. Det innebär att provåkarkortserbjudanden har nått nyinflyttade i Ale, Alingsås, Bollebygd, Borås, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Trollhättan och Öckerö. Eftersom Ale och Lilla Edet även har gjort informationsutskick till de som flyttar inom kommungräns så gjordes en tilläggsbeställning på utskick av provåkarkortserbjudanden till dessa personer under januari och februari månad. I båda dessa kommuner har dessutom kollektivtrafiken starkt förbättrats sedan december Resultaten finns sammanställda i en rapport (se bilaga 3) och nedan redogörs för valda delar av rapporten. Totalt så har erbjudanden skickats ut. 35 % (2116 personer) har fyllt i erbjudandet och fått ett provåkarkort. 83 % (1763 personer) har aktiverat sina kort, det vill säga använt korten. I tabellen på följande sida redovisas den totala sammanställningen av provåkarkortens aktiveringsgrad under hela projektperioden fördelat per kommun.

25 Totalt sept-feb per kommun Erbjudande Provåkarkort antal Provåkarkort % Aktiverade kort antal Aktiverade kort % Ale % % Alingsås % % Bollebygd % % Borås % % Lilla Edet % % Mölndal % % Partille % % Trollhättan % % Öckerö % % Totalt % % Resultaten skiljer sig inte nämnvärt mellan kommunerna, i samtliga kommuner ligger andelen som tackat ja till erbjudandet och fått ett provåkarkort på %. Av dessa har % aktiverat sina kort och därmed blivit provåkare. I Ale och Lilla Edet har det varit möjligt att även följa upp antalet omladdningar av korten för de som flyttat inom kommungräns. I Ale flyttade 167 personer inom kommungräns och fick erbjudandet under januari och februari. Av dessa har 38 personer blivit provåkare och 9 personer har dessutom valt att ladda om sitt kort. I Lilla Edet flyttade 95 personer inom kommungräns och av dessa har 18 personer blivit provåkare och 3 personer har valt att därefter ladda om sitt kort. Anledningen till att relativt få personer valt att göra en omladdning kan vara att de istället för att ladda om kortet har köpt ett nytt Västtrafikkort (se bilaga 3). Projektets genomförande och nytta I uppföljningsenkäten som genomfördes i slutet av 2012 fick de personer som varit ansvariga för projektet Ny adress nya vägvanor svara på frågor om varför de valt att medverka, om de haft nytta av en projektmedverkan, om de är nöjda med det projektstöd de fått samt om de har ambitionen att fortsätta göra utskick till nyinflyttade efter att projektet har avslutats. Det finns olika anledningar till varför kommunerna har valt att medverka i projektet. Flera kommuner är pendlingskommuner där en ökad kollektivtrafikandel är en viktig fråga för kommunen. Det fanns en uppfattning om att resvanor är oftast lättast att ändra i samband med flytt till ny ort/ny adress och att människors resvanor är överhuvudtaget en riktig utmaning och en av de viktigaste frågorna att ta tag i framöver för att få till på sikt hållbara resvanor. En annan orsak som en av

26 kommunprojektledarna angav var att de uppsökande samtalen ingick som en del av uppföljningen av projektet vilket enligt vad personen hört ska vara framgångsrikt för Mobility Management-projekt som syftar till beteendeförändring. Trots att effekten av projektet var för tidig att utläsa vid enkätuppföljningen så svarade 7 av 11 kommuner att de haft nytta av en medverkan i projektet. Några av kommentarerna till svaren var att det var praktiskt att vara med eftersom kommunen slapp söka bidrag från Energimyndigheten själva. En annan kommun uttryckte att stöd att ta fram materialet varit bra och att det är bra med uppföljande samtal som visar om det informationen ger något resultat, En kommun svarade: Ja, vi har fått med en artikel på temat hållbara resvanor i ett magasin som går ut till alla hushåll i kommunen och i närliggande områden. I övrigt är det för tidigt att säga något om nyttan. Samtliga kommuner är nöjda med projektstödet och 3 av 11 kommuner svarade ja på frågan om de kommer fortsätta göra utskick till nyinflyttade. Nedan följer några kommentarer till svaren: Det avgörs efter utvärdering när projektet är avslutat. En del av materialet som nu ingår i ett samlat utskick har redan tidigare skickats ut, cykelkartor, t.ex. och lär oavsett vad en utvärdering kommer fram till att fortsätta att skickas ut. Kanske på något sätt eller till speciella områden (nybyggda), om bostadsbolaget eller liknande vill samverka. Vi ska utvärdera och ta beslut senare. Skulle tro det då idén är god men jag får se när vi kommit igång hur materialet tas emot av dem som får det. Väntar på lite fler utvärderingar slår de väl ut så är det mycket möjligt att vi fortsätter, men i den form vi gör nu. Med ett eget kuvert inte ihop med all annan info som nyinflyttade får. Information och kommunikation Förutom ovanstående beskrivna resultat av projektet så har information om projektet och dess resultat kommunicerats under projektets gång i GR:s nätverk för hållbart resande samt i flera tjänstemannanätverk och politiska grupperingar inom GR. Information om projektet har även publicerats i GR:s nyhetsbrev och nyhetsbrevet Hållbart resande i Väst som ges ut 3-4 gånger per år (se Projektet har publicerats på GR:s hemsida Nya Vägvanors webplats samt på de medverkande kommunernas hemsidor. Dessutom har information om projektet spridits på två stora konferenser. Dels Uthållig kommuns årskonferens som anordnades av Energimyndigheten den november i Västerås 2012 samt Transportforum som anordnades av VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) den 9-10 januari 2013.

27 4.7 Diskussion och slutsatser Det övergripande målet med projektet har varit att åstadkomma ett förändrat resbeteende i samband med att invånare flyttar till områden med goda möjligheter att arbetspendla utan bil. Metoden som använts är att skicka erbjudande om provåkarkort samt informationsutskick om hållbart resande och därefter göra uppföljanade telefonintervjuer. Det finns en bakomliggande tanke om att för att förändra en människas resmönster, så måste de få nya kunskaper som sedan kan leda till ett förändrat beteende. Uppmärksamhet och kunskap Attityder Beteenden Uppföljningen av informationsutskicket som sådant visar på goda resultat vad gäller uppmärksamhet och kunskap. Över 80 % har uppmärksammat utskicket och närmare 65 % ar dessutom läst något i utskicket. Det generella betyget om vad man anser om utskicket ligger på ca 3,75 på en femgradig skala. Det kan finnas flera orsaker till det positiva resultatet. Resultatet skulle kunna förklaras av att man som nyinflyttad är extra nyfiken på de nya förutsättningarna som en flytt medför vilket gör målgruppen extra nyfiken och mottaglig för information. Möjligtvis kan även avsändaren spela en viktig roll. Ett kuvert från den nya hemkommunen inger troligtvis mer trovärdighet än exempelvis ett allmänt reklamutskick. Dessutom har kuvertet haft ett iögonfallande klistermärke med texten Info till dig som är nyinflyttad om hur du kan resa smart. Det har dessutom inom ramen för Västsvenska paketet skett stora satsningar i regionen som har skapat förändringar för många resenärer (oavsett vilket trafikslag man väljer att färdas med) vilket i sig skapar en efterfrågan av information om vilka alternativ och resmöjligheter som finns att tillgå. I december utökades kollektivtrafiken inom, samt till och från Göteborg, för att kunna ta emot fler resenärer när trängselskatten infördes i januari Stora förändringar, exempelvis en omläggning av expressbusslinjenätet infördes inför tidtabellskiftet. Den 9 december var premiär för nya Alependeln som trafikerar sträckan Älvängen Göteborg. Trafiken på sträckan gick initialt varje halvtimme för att därefter utökas till kvartstrafik. Regiontåg Vänersborg Trollhättan Göteborg fick från december kortare restid och nästan dubbelt upp med tågavgångar på vardagar. I januari 2013 infördes dessutom trängselskatt i Göteborg. På grund av att uppföljningen av informationsutskicket startade i oktober innan trängselskattens införande samt fortsatte fram till mars ställdes frågan om man trodde att trängselskatten skulle ge ett förändrat transportbeteende. Knappt 20 % angav dock att de skulle påverkas med toppar för Ale, Bollebygd, Lilla Edet, Mölndal och Partille på nivåer %.

28 De förändrade förutsättningarna gällande kollektivtrafiken samt införandet av trängselskatt är även med hög sannolikhet förklaringar till hur de nyinflyttade har förändrat sitt resbeteende efter flytten. Projektet visar glädjande på en totalt sett minskad bilkörning sedan de flyttat. Utefter hur mycket bilkörningen har minskat har en uträkning gjorts över hur stor besparing av energi och koldioxid som projektet har resulterat i. Besparingen ligger i linje och till och med något över, de delmål som satts upp för projektet. Frågan är dock vad som orsakat den minskade bilkörningen? Resultatet från telefonuppföljningen visar att respondenterna ökat sitt cykelresande något sedan flytten. Beträffande kollektivtrafikresandet är det dock ungefär lika många av de som tidigare reste med bil som sagt att de ökat resandet med kollektivtrafik sedan flytten, som de som anger att de har minskat sitt kollektivtrafikresande sedan flytten. En viss mängd av bilresorna kan ha ersatts med samåkning eller distansarbete. Andra orsaker kan exempelvis vara att den som flyttat fått en kortare resväg mellan arbete och bostad och därmed haft möjlighet att börja gå till jobb/skola. I kommande projekt bör frågan om huruvida respondenten har börjat gå mer sedan flytten, inkluderas i frågeguiden. I projektet så gjordes ingen nollmätning av hur de nyinflyttade reste innan de flyttade. Det är därför svårt att dra några slutsatser huruvida informationsutskicket i sig har påverkat den nyinflyttades resvanor. De uppföljande telefonintervjuerna har haft två syften. Förutom att följa upp informationsutskicket så syftar samtalen även till att påminna om utskicket och ge kompletterande råd och tips till mottagaren av telefonsamtalet för att personen i fråga ska kunna tillgodogöra sig det utskickade materialet på ett bra sätt. Om telefonsamtalet i sig har gett någon effekt kommer att följas upp till hösten. I samband med flytten har de hushåll som flyttat inom Västra Götalandsregionen fått ett erbjudande om provåkarkort från Västtrafik. Av de personer som därefter intervjuats i de kommuner som fått erbjudandet är det strax över 40 % som anger att de fått ett erbjudande. Det är dock enbart 25 % som säger att de har använt kortet. Västtrafiks uppföljning av provåkarkortens användning visar att i samtliga kommuner ligger andelen som tackat ja till erbjudandet och fått ett provåkarkort på %. Av dessa är det % som har aktiverat korten. En förklaring skulle kunna vara att samtalen bidragit till att påminna om provåkarkorten så att de som ännu inte hade använt kortet vid tidpunkten för samtalet därefter har aktiverat sitt kort. Överlag har kommunikationen mellan projektledare, utförare av telefonintervjuer, leverantör av telefonnummer, kommunprojektledare samt andra samarbetspartner, exempelvis Västtrafik fungerat bra. Däremot har vissa kommunprojektledare haft svårt att internt få rutinen att göra informationsutskick på plats. Detta resulterade bland annat i att utskicken har blivit färre än beräknat och att antalet respondenter i telefonintervjuerna dessutom har blivit färre. De stora kollektivtrafikförändringarna har dessutom påverkat tidpunkten för informationsutskicket. I Lilla Edets kommun valde

29 man att vänta med att göra utskicken till dess att kollektivtrafikförbättringarna infördes i december. Det finns flera liknande projekt runt om i landet som syftar till att påverka resvanor och som haft målgruppen nyinflyttade. Dessa har genomförts med andra metoder och upplägg, vilket försvårar möjligheten till jämförelser, men det är dock möjligt att se vissa likheter och skillnader i resultaten. Ett projekt som har använts som förebild för Ny adress nya vägvanor är Ny adress nya resvanor som startade 2006 och drivs av Malmö stads gatukontor. Projektet har bland annat genomförts i ett avgränsat, nybyggt område i västra Hamnen kallat Fullriggaren. I detta projekt fick de nyinflyttade hushållen utskick av informationsbrev som talade om att de skulle bli uppringda för ett samtal om resvanor. Samtal genomfördes med strax över 100 hushåll om resvanor, möjlig förändring till hållbart resande och behov av informationsmaterial fångades upp. Information skickades därefter ut samt särskilda erbjudanden (kollektivtrafikkort och cykelerbjudanden). Trots att dessa två projekt haft annorlunda upplägg så kan man urskilja några gemensamma nämnare för projekten, nämligen att: Svarsfrekvensen ligger på runt 50 % En betydande del av de nyinflyttade reser redan med kollektivtrafik, gång och cykel En stor andel har barn Utskick av cykelkartor är populärt Intresset för bilpool är inte så stort Kollektivtrafikförvaltningen i Uppsala län har under 2012 med stöd av Naturvårdsverket (medel från klimatinvesteringsprogrammet) genomfört projektet DinKoll som har innefattat ett prova-på-erbjudande till nyinflyttade för att skapa nya goda vanor. Projektet var utformat som ett testresenärsprojekt och vände sig till nyinflyttade personer med fast arbetsplats eller studieort. De nyinflyttade åtog sig att arbetspendla med kollektivtrafik minst 3 dagar/vecka under 15 dagar och att medverka i 3 enkäter och föra resedagbok. Som motivationsåtgärder fick de gratis kollektivtrafikkort under 15 dagar och information på DinKolls hemsida. Projektet hade dock ganska liten effekt p.g.a. att en stor andel redan reste med kollektivtrafiken innan testperioden. Inom DinKoll genomfördes ett tesresenärsprojekt som var upplagt på samma sätt, men med undantaget att målgruppen var bilister och där gick det att påvisa en mycket större effekt i form av övergång från bil till kollektivtrafik. En lärdom man skulle kunna göra av samtliga projekt är att göra målgruppen än mer riktad genom att enbart vända sig till nyinflyttade bilister (möjligtvis genom att plocka ut dessa genom bilregistret). Det finns dock en positiv aspekt i att informera nyinflyttade oavsett hur de reste innan eftersom samtliga projekt visar att det är väldigt uppskattat att som nyinflyttad få information om hur man kan resa hållbart. Avslutningsvis kan man dra slutsatsen att brevutskick till nyinflyttade som innehåller information om miljöanpassat resande är uppskattat av de som mottagit materialet och

30 att metoden att göra utskick till denna målgrupp fungerar bra eftersom utskicken får en hög uppmärksamhetsgrad. Trots en uppfyllelse av delmålen i projektet Ny adress nya vägvanor är det dock inte möjligt att dra slutsatsen att informationsutskicket i sig skapar minskat bilresandet och ökar användningen av mer hållbara alternativ så som gång, cykel och kollektivtrafik. Däremot är det mycket möjligt att informationsutskicket, erbjudandet av provåkarkort samt det uppföljande samtalet tillsammans bidragit till att de nyinflyttade upptäckt de förbättrade kollektivtrafikmöjligheter som införts bl.a. i samband med Västsvenska paketet och därmed minskat sin bilanvändning.

31 4. Förteckning av bilagor 1. Frågeguide 2. Rapport från IMA 3. Rapport från Västtrafik