Barns delaktighet i Lärande för hållbar utveckling - hur börjar man?

Transkript

1 Barns delaktighet i Lärande för hållbar utveckling - hur börjar man? Ingrid Engdahl Barn- och ungdomspedagogiska institutionen, Stockholms universitet Ordförande i Svenska OMEP

2 Lärande för hållbar utveckling UNESCOs dekad Ämnesövergripande Demokratisk och inkluderande Kritiskt tänkande Problemlösning Framtidsinriktad Aktiva lärandeformer Handlingsinriktad

3 Förskolepedagogik Att relatera till små barn som medmänniskor med egna rättigheter - inflytande och delaktighet Ämnesövergripande tema/projektarbeten Aktiva former för lek och lärande Utforskande arbetssätt och gärna utomhus Meningsfullt innehåll ur barns vardag Nära relationer mellan barn och pedagoger Att integrera lek, lärande och omsorg (värdegrunden är integrerad) Att använda en samspelande metodik (shared sustainable thinking)

4 Lärande för hållbar utveckling ekologiskt socialt och kulturellt ekonomiskt integrerade demokratiska former så att alla deltagare ska kunna påverka och utveckla handlingskompetens (empowerment).

5 Informella barnintervjuer Etiskt förhållningssätt - intro Intervju frågor: Titta på den här bilden, tack. Vad händer? Vad kan du se på bilden? Varför gör barnen detta? Är det något mer du vill berätta för mig om bilden? Är det något annat somhänger ihop med det vi har prata om som du vill säga? Med några barn, när det känns naturligt: Har du hört talas om Hållbar utveckling? Vet du vad det betyder?

6 Vad lever? Vad är liv? och död? Ett projekt i Långviks förskola, Värmdö

7 Finns det liv i ett ägg? Varför har några ägg kycklingar i sig men inte alla?

8 Hur är livet för en kyckling? Vi kan fråga Annas farmor Vi kan läsa om ägg i en bok, Mathilda har en hemma Vi kan gå till en hönsgård och fråga

9 Barnens frågor Om livet i äggen: Var kommer livet ifrån? Kan en tupp para sig med vilken höna som helst? Varför är äggen olika? Kan en kyckliing få babykycklingar? Kommer äggen fram ur bajhshålet?

10 Barnens frågor Om vardagslivet: Kan de gå ut? Kan de flyga? Hur mycket äter dom? Tycker de om att bada? Hur hittar de maskarna?

11 MEN livet är inte alltid snällt De flesta hönorna bor i burar, små burar De har inte ens en pinne att sitta på De måste vara inomhus hela sitt liv Hur kul skulle det vara? EMOTIONELLT DRAMA

12 Väldigt olika villkor Frigående hönor bara inomhus 5 ägg Burhöns i trånga burar 6 ägg Frigående ekologiska hönor som kan gå ut om de vill 4 ägg

13 Var kommer våra ägg ifrån? DE KOMMER FRÅN BURHÖNS PROTEST PROTEST Får igenom ändringar i inköpsrutinerna För alla förskolor, förskollärare, familjer, släktingar

14 ESD Congress Stipendium Learning together to inhabit our earth today and tomorrow Förskollärarutbildning, rarutbildning, studenter genomför r ett projekt under sin praktik Mariela LOSSO Cipolletti Argentina

15 ARGENTINA PROVINCIA de RÍO NEGRO ALTO VALLE

16

17

18 The Río Negro floden

19 CERRO AZUL (Blå kullen)

20 Undersökning av farmens ekosystem

21 Bevattningsdiken

22 Lära känna växter (och djur) på fälten och på slätten Vilka växter kan vi hitta? Samla, undersök, jämför, räkna Gå hem och fråga: Vad heter denna växt? Vad används den till? Utställning i två delar i förskolan; vad växer på fälten vad växer på slätten Vattenregleringen och vattenförbrukningen Allt annat (skräp och plast) som barnen hittat plantor, var kommer det ifrån och hur påverkar det växter och djur? Diskussioner om att bruka jorden och att bevara jorden

23 Målet var att lärare och studenter måste utveckla ekologisk läskunnighet Att lära sig att läsa av den omgivande miljön och att förstå under vilka villkor människor bebor den. Att gå från biologi till ekologi Att skapa kunskap om miljön i sitt sammanhang Lärande för hållbar utveckling Ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt lärande med ökad handlingskompetens som resultat

24 Vandringsrundor Prövades i OMEPs projekt om Barns delaktighet Barnen har initiativet att på olika sätt visa runt en vuxen, med eller utan kamera, bandspelare Barnen berättar om olika platser, både roliga och bra liksom mindre bra och vad de leker. Platser som möjliggjorde fysisk rörelse, lek och kroppsliga utmaningar. Klätterträd, rutschkanor, gömställen för kurragömma, berg eller backar. De flesta barnen säger att de själva bestämmer sina lekar på gården. Barnen har stort inflytande och mycket att berätta.

25 Barns inflytande i fem steg (Shier, 2001) 1) att bli lyssnad på 2) att få stöd i att uttrycka sina åsikter 3) att barns åsikter ska tas under övervägande 4) att barn blir delaktiga i beslutsprocessen 5) att barn delar makt och beslutsfattande med vuxna

26 Hur börjar vi? 1. Barnsamtal eller vandringsrundor med ett barn eller i grupp: Finns det något som inte är hållbart eller bra här i vår förskola/skola? 2. Skriv upp alla exempel som barnen ger Diskutera dem med barnen och i personalgruppen 3. Välj ut ett område som många blir intresserade av att arbeta med Hur kan man börja? Vad säger barnen? Intro process- dokumentation 4. Vilka fler kan vara med i projektet? Vilka möjliga samarbetspartners finns det? Föräldrar, i närmiljön osv

27 Slutord Förskolan är första ledet i utbildningssystemet och därmed startpunkt för att lära sig om en hållbar livsstil Förskolebarn har redan kunskap och tankar om hur jorden mår Även små barn är intresserade och kompetenta, med förmågor att vrida vardagen mot en mer hålllbar utveckling Det behövs kunniga vuxna som kan utmana, stödja och fånga upp barnens lärande och agerande om och för en hållbar utveckling