PM 1 / Dnr V 2011/103. Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Universitetsledningens kansli. Universitetsstyrelsen

Transkript

1 Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Universitetsledningens kansli PM 1 / Dnr V 211/13 Universitetsstyrelsen Intern uppföljning för budgetåret 21 Denna årliga rapport är tänkt att ge en sammanfattande bild av universitetets verksamhet, uppdelat i ekonomi, personal, forskning samt utbildning. I bilaga redovisas omfattande fakta per nämnd/motsvarande inom dessa områden och är tänkt att fungera som ett uppslagsverk. Den interna uppföljningen innehåller bland annat följande: Som tidigare redovisats uppgår det ekonomiska överskottet till 232 mnkr. Styrelsen redovisar ett underskott på 47 mnkr vilket är helt i linje med tagna initiativ till strategiska satsningar. Samtliga fakultetsnämnder redovisar däremot överskott för året och i flertalet fall överskott som är större än beräknat i utfallsprognoser under året. Under året har antalet anställda ökat med knappt 19 årsarbetare, vilket är den kraftigaste ökningen på flera år och även under 211 förväntas antalet anställda öka. Våra oförbrukade bidrag ökar men i mindre utsträckning än övriga större lärosäten. En särskild redovisning görs av våra medel från Vetenskapsrådet, vår relativa andel ligger på ca 9 procent sedan 26. Universitetet har ökat sin relativa andel i den bibliometriska mätningen som ligger till grund för statens fördelning av rörliga fakultetsmedel. De utvärderingar som har gjorts av tidigare forskningssatsningar redovisas. Utbildningen präglas av stora studentkullar och överproduktion i förhållande av takbelopp. Dessutom redovisas resultat från studentundersökningen som gjordes under året och som visar positiva resultat för studenternas etablering på arbetsmarknaden och deras erfarenheter av sin utbildning. Förslag till beslut Rektor föreslår att universitetsstyrelsen beslutar att godkänna den interna uppföljningsrapporten för bå 21 P-O Rehnquist Rektor Vasaparken, Box 1, 45 3 Göteborg , (fax) Styrelsesammanträde punkt 9

2 2 / 24 Innehåll Ekonomisk redovisning... 3 Ekonomiskt resultat... 3 Ekonomisk utveckling under året... 4 Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde... 6 Upphandling och inköpsstyrning... 6 Personalekonomisk redovisning... 8 Förändringar i förhållande till föregående år... 8 Antal anställda... 8 Personalkostnader... 9 Fördelning på personalkategori och anställningsform... 9 Pensionsavgångar... 1 Personalstrategiska frågor... 1 Forskning Externa bidrag och oförbrukade medel Medel från Vetenskapsrådet (VR) Bibliometri Universitetets forskningssatsningar Utbildning Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat Utbildningsprofil Våra studenter Samverkan i utbildning Utbildning på forskarnivå Bilagor (24)

3 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 21 Ekonomisk redovisning Ekonomiskt resultat Universitetet redovisar som årsresultat ett samlat överskott på 232 mnkr. Mellan de olika verksamhetsgrenarna fördelar sig årsresultatet med ett överskott inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 57 mnkr och med ett överskott inom forskning och utbildning på forskarnivå på 174 mnkr. I den senaste prognosen för 21 (den interna uppföljningen per 31/8) beräknades ett överskott på 95 mnkr. I de beräknade prognoserna antogs att kostnaderna och därmed det ekonomiska resultatet skulle försämras med 85 mnkr under årets sista månader, istället förbättrades det ekonomiska resultatet med 52 mnkr. Skillnaden mellan gjorda prognosbedömningar och det faktiska utfallet innebär att insatser måste göras för att kvalitetssäkra prognosarbetet. Intäkterna har fortsatt att öka med 168 mnkr jämfört med föregående år. Kostnaderna har samtidigt ökat med 148 mnkr. Strategiska satsningar inför budgetåret 21 har beslutats. Dessa satsningar innebar stimulans till nyanställningar och ökade kostnader för infrastruktur. Det tar dock tid att bygga upp ny verksamhet och olika satsningar på nya forskningsmiljöer kommer med viss fördröjning. Resultatutveckling under 21, jämfört med budget och med utfallet för åren 27-29, framgår av nedanstående sammanställning. Bokslut Bokslut Bokslut Budget Prognos Bokslut /21 21 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag -,2-1,5,2,4 Transfereringar Finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring (24)

4 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 21 Ekonomisk utveckling under året Intäkter av anslag uppgår till mnkr och ökar med 172 mnkr eller drygt 5 procent jämfört med föregående års utfall. Anslagsökningen beror på den generella löne- och prisomräkningen och på både permanent och tillfällig utökning av antalet utbildningsplatser samt en förstärkning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. I jämförelser mellan 29 och 21 har, vad det gäller intäkter av anslag och intäkter av bidrag, beaktats för bättre jämförbarhet att satsningen på utökade forskningsanslag om 7 mnkr under 29 bokföringsmässigt redovisas som bidragsintäkt. I nedanstående tabell redovisas intäkter av anslag och dess utveckling för respektive tertial under 29 och 21. Anslag, mnkr 29 T T T T T T Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppgår till 467 mnkr och minskar med 1 mnkr eller 2 procent jämfört med föregående år. Intäkter av uppdragsforskning minskar med 41 mnkr medan intäkter från uppdragsutbildning ökar med 12 mnkr. Även övriga försäljningsintäkter ökar med 11 mnkr och intäkter från resurssamordning ökar med 7 mnkr. Av avgiftsintäkterna utgör uppdragsforskning 126 mnkr, uppdragsutbildning 87 mnkr, resurssamordning 83 mnkr och försäljningsintäkter mm 171 mnkr. I nedanstående tabell redovisas intäkter av avgifter och andra ersättningar och dess utveckling för respektive tertial under 29 och 21. Avgifter och andra ersättningar, mnkr 29 T T T T T T Intäkter av bidrag uppgår till mnkr och ökar med 7 mnkr eller,6 procent jämfört med föregående år. De löpande bidragsinkomsterna har ökat med 38 mnkr eller 3 procent. Bland bidragsinkomsterna minskar bidragen något från statliga forskningsråd och övriga statliga givare medan bidragsinkomsterna från övriga svenska givare (ändamålsstiftelser m fl) ökar. Bidrag från Europeiska unionen ökar också. Utvecklingen under 21 påverkas i viss mån av förändrade redovisningsprinciper för periodisering av bidragsverksamheter. I nedanstående tabell redovisas intäkter av bidrag och dess utveckling för respektive tertial under 29 och 21. Bidrag, mnkr 29 T T T T T T De finansiella intäkterna uppgår till 21 mnkr och är oförändrade jämfört med föregående år. Av de finansiella intäkterna utgörs merparten (12 mnkr) av ränteintäkter på tillgodohavanden hos Riksgälden. Sammantaget uppgår verksamhetens intäkter till mnkr och ökar med 168 mnkr eller drygt 3 procent, jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas de samlade intäkterna och dess utveckling för respektive tertial under 29 och 21. Noterbart är att intäkterna ökar relativt kraftigt under perioden september-december 21, jämfört med motsvarande period föregående år. 4 (24)

5 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 21 Summa intäkter, mnkr 29 T T T T T T Personalkostnaderna uppgår till mnkr och ökar med 16 mnkr eller 3,8 procent, jämfört med föregående år. Av de ökade personalkostnaderna utgör huvuddelen av beloppet effekter av ett ökat antal anställda. Jämfört med 29 ökar antalet årsarbetskrafter med nästan 19. I nedanstående tabell redovisas personalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 29 och 21. Personalkostnader, mnkr 29 T T T T T T Lokalkostnaderna uppgår till 65 mnkr och har minskat med 11 mnkr jämfört med föregående år. Lokalytan har minskat med 11 1 m2. Volymförändringen består av minskade lokalytor på 14 5 m2 och tillkommande lokalytor på 3 4 m2. I nedanstående tabell redovisas lokalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 29 och 21. Lokalkostnader, mnkr 29 T T T T T T Övriga driftkostnader uppgår till mnkr och ökar med 9 mnkr eller 7,5 procent, jämfört med föregående år. Jämfört med föregående år ökar kostnaderna för köpta tjänster (bla datatjänster) med 6 mnkr och för resekostnader med 8 mnkr. Kostnader för klinisk utbildning och forskning inom läkar- och tandläkarutbildningen utgör 473 mnkr, en ökning med 18 mnkr. I nedanstående tabell redovisas övriga driftkostnader och dess utveckling för respektive tertial under 29 och 21. Övriga driftkostnader, mnkr 29 T T T T T T Finansiella kostnader uppgår till 4 mnkr och minskar med 5 mnkr jämfört med föregående år. Förändringen beror på ett lägre ränteläge under året. Avskrivningarna uppgår till 15 mnkr och minskar med 31 mnkr jämfört med föregående år. Den lägre avskrivningsnivån jämfört med 29 beror främst på en lägre investeringsvolym. I nedanstående tabell redovisas avskrivningarna och dess utveckling för respektive tertial under 29 och 21. Avskrivningar, mnkr 29 T T T T T T (24)

6 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 21 Sammantaget uppgår verksamhetens kostnader till mnkr och ökar med 148 mnkr eller 3 procent, jämfört med föregående år. Ökningen beror till största delen på ökade personalkostnader och ökade driftkostnader. I nedanstående tabell redovisas de samlade kostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 29 och 21. Summa kostnader, mnkr 29 T T T T T T Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde Det ekonomiska resultatet per fakultetsnämnd/motsvarande redovisas i nedanstående tabell. Fakultet/motsv. Balans. Ek.res- Utfalls- Utfall Balans. Belopp i mnkr Utfall kapital mål prognos kapital HFN SFN HhFN UFN SA NFN KFN ITN LUN UB Styrelsen Gem verksamheter Övrigt gemensamt Donationskapital Verksamhetsutfall Resultatandel GUH,4 Summa kapitalförändring Av det totala balanserade kapitalet vid utgången av 21 ligger nästan 9 procent (653 mnkr) ute i verksamheten på fakultetsnämnder samt institutioner och övriga enheter. På styrelse- och universitetsgemensam nivå ligger 75 mnkr och nästan hälften av detta belopp är redan uppbundet i tidigare fattade beslut. Fakultetsnämndernas ekonomiska resultat och ställning redovisas även i bilaga med specifikation på dels verksamhetsgrenarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå dels på institutionsnivå. I bilagan redovisas dessutom per fakultetsnämnd och institution oförbrukade bidrag och upplupna bidragsintäkter vid årsskiftet Upphandling och inköpsstyrning Universitetets totala inköp för 21 uppgick till 1 34 mnkr. I detta belopp ingår även universitetets hyresbetalningar. Av det totala inköpsbeloppet var 73 procent inköpt via upphandlade avtal, 16 procent ickeupphandlingsbart (t ex transaktioner med Chalmers och Västra Götalandsregionen) samt 11 procent av inköpen var gjorda utan föregående upphandling och avtal. Det sistnämnda området motsvarar 145 mnkr, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Målet är att andelen inköp utanför upphandlande och avtalade områden ska minska för varje år. Detta då det dels ger kostnadsbesparingar och dels för att undgå överprövningar och skadestånd som en följd av att verksamheten inte följer lagen om offentlig upphandling. Vikten av förbättrad intern styrning och kontroll inom upphandlingsområdet påpekades i skrivelse till alla prefekter och chefer under hösten 29. Skrivelsen har följts upp under (24)

7 Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 21 Under året har de så kallade direktköpsavtalen fasats ut. Riksdagen har beslutat om en fast beloppsgräns för direktupphandlingar på 287 kronor. Regeringen har beslutat att samtliga statliga myndigheter med fler än 5 anställda ska införa system för elektronisk handel. Detta innebär ett helt elektroniskt flöde, från beställning till fakturering. Förenklad hantering och tidsbesparingar är några av fördelarna för användarna. En processkartläggning av inköpen vid universitetet har genomförts och en ny inköpspolicy är beslutad. Universitetet planerar att införa ett system för elektronisk handel under (24)

8 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 21 Personalekonomisk redovisning Förändringar i förhållande till föregående år Antalet anställda har ökat med 4,2 procent och antal årsarbetare med 3,9 procent, vilket är en markant ökning sedan föregående år. Semesterskulden per årsarbetare är på samma nivå som föregående år. GU har arbetat aktivt med att få ner semesterlöneskulden både med hjälp av tydlig ledning och nya regler för hur många semesterdagar medarbetare får spara. Kommentarer till detta återfinns i kommentarerna till utfallet för resp. fakultet/motsv i tabellbilagan. Antal anställda Antalet anställda har ökat från 547 personer år 29 till 57 personer i oktober 21. Antalet årsarbetare har ökat med 3,9 procent vilket innebär en ökning med 186 årsarbetare från föregående år. Under 21 har alla personalkategorier ökat utom teknisk personal. Den personalkategori som har ökat mest till antalet är administrativ personal, bland annat gemensamma förvaltningen med totalt 54 personer från föregående år. Det beror på att nya uppgifter har lagts på förvaltningen t ex de nya servicecenter som har tillkommit som stöd för hela universitetet. Även andra avdelningar har ökat med ett fåtal personer som beror på utökat uppdrag och arbetsuppgifter. Ett exempel är rekryteringen av forskningsrådgivare i syfte att stötta verksamheten i att söka externa forskningsmedel. Även universitetsgemensamma verksamheter (dvs ej gemensamma förvaltningen) har ökat då det har skett en inflyttning av verksamheter såsom Havsmiljöinstitutet och Nationella sekretariatet för genusforskning. Dock kan man inte se motsvarade minskning av administrativ personal vid deras tidigare hemvister. För övriga fakulteter/motsv har förändringen av antalet administrativ personal varit någon enstaka person med undantag från Sahlgrenska akademin som ökade med 18 årsarbetare. Kategorin bibliotekspersonal har varit relativt konstant över åren. Personalekonomisk uppföljning 21 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall PERSONAL Antal anställda * Förändring från föregående år (%) -,8 2,3,8,2 4,2 Antal årsarbetare ** Förändring från föregående år (%) -,6 2,,8,3 3,9 Antal årsarbetare per personalkategori* Undervisande personal Annan undervisande o. forskande personal Teknisk personal Administrativ personal Bibliotekspersonal Sjukfrånvaro (%) 3,4 2,9 2,2 2,1 2,1 EKONOMI Personalkostnadernas andel av totala kostn. (%) Förändring från föregående år (%),2 -,5 2,3,4,6 Personalkostnad per årsarbetare (tkr) Förändring från föregående år (%) 3,5 -,5 7,1 3,1 -,2 Semesterlöneskuld per årsarbetare (tkr) Förändring från föregående år (%) 7, 5,5 8,9 11,4,9 NOTER OCH FÖRKLARINGAR * inklusive externfinansierade adjungerade utan lön (ej avlönade från GU) ** exklusive externfinansierade adjungerade utan lön (ej avlönade från GU). 8 (24)

9 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 21 Sjukfrånvaron för hela Göteborgs universitet ligger på exakt samma nivå som tidigare år. Sjukfrånvaron har hållits på samma låga nivå (2,1 %) i tre år i rad, vilket får betraktas som väldigt lågt. Även lokalvårdens sjukskrivningstal är låga vilket är ett resultat av aktivt ledarskap i form av ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete, ergonomiutbildningar och en översyn av hjälpmedel och städmetoder, parallellt med rehabilitering av långtidssjukskrivna. Personalkostnader Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna ligger på exakt samma nivå som föregående år, ökningen är,6 procent från föregående år. Det har inte skett någon lönerevision sedan 1 april 29. Nya löner kommer att förhandlas under våren 211, gällande perioden 1 oktober 21 till 3 september 212, vilket är förklaringen till att ökningen av personalkostnader hänför sig till ökat antal anställda. Semesterlöneskulden per årsarbetare är samma som föregående år. Organisationen har blivit bättre på att ta ut semester och löneenheten har satt upp tydliga regler där medarbetare som har mer än 4 dagars sparad semester vid mars månads utgång får dagarna utbetalt i pengar. Detta gör att GU inte har alltför stora och växande semesterskulder. Fördelning på personalkategori och anställningsform Universitetet har en relativt stor andel visstidsanställda vilket är naturligt med hänsyn till verksamheten som bedrivs. Liknande siffror återfinns vid andra lärosäten. Högsta andelen visstidsanställd personal återfinns inom kategorin annan undervisande och forskande personal (doktorander, forskare och postdoktor) där mer än 8 procent är visstidsanställda. Det ligger i sakens natur att denna personalkategori är visstidsanställd då dessa ofta finansieras av externa medel och att gästlärare och postdoktorer är tidsbegränsat anställda. Här ingår också andra forskare och biträdande forskare vilka är knutna till tillfälliga projekt men framför allt återfinns här den stora gruppen doktorander vilka per definition är tidsbegränsade till sin karaktär. Vid djupare analys av antalet visstidsanställda inom kategorin annan undervisande och forskande personal, visar att antalet har minskat med 6 personer. En förklaring till minskningen är att de nya LAS (Lagen om anställningsskydd) reglerna sätter begränsningar som gjort att större andel av denna personal har blivit tillsvidareanställda. I kategorin undervisande personal har andelen visstidsanställda har ökat med cirka 1 procent från föregående år men siffran är inte ovanligt hög i jämförelse med andra lärosäten. Andelen administrativ personal har inte ändrat sig nämnvärt i omfattning när det gäller antalet tidsbegränsad personal. Allmänt bör dock sägas att det från universitetets sida finns en tydlig ambition att skapa fler tillsvidareanställningar och andelen visstidsanställda har påtagligt minskat under senare år. Något som sannolikt ytterligare kommer att verka i denna riktning är de genomgripande förändringarna i högskoleförordningen som skett fr o m 211. Den omfattande specialreglering som funnits vad avser anställningsformer för universitetslärare har nästan helt tagits bort ur förordningen. Det fortsatta arbetet med universitetets anställningsordning för lärare kommer därför på sikt att kräva ett betydande mått av nytänkande ifråga om olika anställningsformer samtidigt som de hittills avspeglade verksamhetsbehoven vad gäller flexibilitet och personalrörlighet till stor del kommer att kvarstå. I kategorin undervisande personal har 24 procent av alla medarbetare en visstidsanställning. Särskilt i åldrarna 3-49 år där 43 procent av medarbetarna är visstidsanställda. Undervisande personal i åldrarna över 5 år har lägre andel visstidsanställd personal. Inom de övriga personalkategorierna teknisk, administrativ och bibliotekspersonal är det stora flertalet anställda tillsvidareanställd personal. I personalkategorin administrativ personal är det högre andel visstidsanställd personal i åldrarna upp till 29 år, dvs 6 procent inom denna ålderskategori är visstidsanställd personal. Detta förklaras av att många unga nyexaminerade personer börjar sin anställning med ett vikariat eller tidsbegränsad anställning. I åldrarna 3-49 år är det endast 16 procent av de anställda som har tidsbegränsad anställning. 9 (24)

10 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 21 Antal årsarbetare per personalkategori uppdelat i ålder samt anställningsform, tillsvidareanställning (tv) eller visstidsanställning (vt).* - 29 år 3-49 år 5 år Summa Personalkategori tv vt tv vt tv vt tv vt Undervisande personal Annan undervisande o. forskande personal Forskarstuderande Teknisk personal Administrativ personal Bibliotekspersonal Pensionsavgångar Under de kommande fem åren, , kommer drygt 74 personer att fylla 65 år. Antalet per år når en topp 212. Det råder en osäkerhet om hur många som önskar gå i ålderspension vid fyllda 65 år och hur många som önskar kvarstå i tjänst till 67 år. I likhet med andra statligt anställda har de anställda möjlighet till delpension enligt delpensionsavtalet från 61 års ålder. Personalstrategiska frågor Kompetensförsörjning En viktig utgångspunkt är att betrakta kompetensförsörjningsfrågorna utifrån en integrerad syn på verksamhetens uppdrag, personal och ekonomiska resurser. Universitetets övergripande mål för den strategiska kompetensförsörjningen kopplat till myndighetens övergripande mål för verksamheten framgår av måldokumentet Göteborgs universitet 21 och den strategiska planen för I den strategiska planen formuleras följande mål inom personalområdet: Vi ska stärka attraktionskraften hos Göteborgs universitet som arbetsplats och förbättra den långsiktiga kompetensförsörjningen. Kommunikationen inom organisationen ska förbättras och insikten om värdet i att universitetet är en helhet ska öka. För att öka universitetets attraktionskraft som arbetsplats ska universitetet Skapa ökad delaktighet för anställda av alla kategorier. Arbeta aktivt med kravet på likabehandling. Samordna och förbättra karriärvägar samt förstärka kompetensutvecklingen i universitetsgemensam regi. Förbättra kunskapen om vårt universitet och insikten i dess olika delar. 1 (24)

11 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 21 I syfte att förbättra den långsiktiga kompetensförsörjningen ska universitetet Verka för ett förenklat förfarande vid rekrytering av lärare och forskare. Använda gästlärare i syfte att få in erfarenhet från andra kunskapsorganisationer och verka för internationell rekrytering. Uppmuntra rörligheten för all personal, både intern och extern. I verksamhetsuppdragen för 21 uppdrogs åt fakultetsnämnderna att i kompetensförsörjningsplanerna för perioden ange hur kommande pensionsavgångar ska utnyttjas för att omstrukturera och stärka verksamheten samt vilka personalstrategiska överväganden som legat till grund för detta arbete. Vidtagna åtgärder i kompetensförsörjningssyfte Vid universitetet pågår ett arbete med att stärka och utveckla kärnverksamheten i syfte att möta en ökad konkurrens om resurser. Under 21 har lagts förslag om en ny organisation. Med en ny organisation ska universitetets bredd och samlade kompetens komma bättre till sin rätt. Vidare har arbetet med att utvärdera universitetets forskning (RED 1) och en översyn av personalprocesserna genomförts. I december fattade styrelsen beslut om ny anställningsordning för Göteborgs universitet. Inom universitetets fakulteter har man gjort kartläggningar och analyser av befattnings- och anställningsstrukturen i syfte att få en samlad bild av befintlig kompetens och kunna relatera denna till fakultetens kompetensbehov utifrån aktuell och framtida verksamhet. Behovet av nyrekrytering av olika typer av kompetens har således analyserats dels mot bakgrund av förestående pensionsavgångar, dels mot bakgrund av kommande verksamhets- och dimensioneringsförändringar. Tilldelade omställningsmedel har bidragit till att man kunnat genomföra generations- och kompetensväxlingsåtgärder. Satsningar på rekryteringsanställningar, såsom post-docanställningar har gjorts. Då universitetet i hög grad står för sin egen kompetensförsörjning har i något fall också en översyn gjorts av forskarutbildningens dimensionering i förhållande till efterfrågan på forskarutbildad personal. I syfte att effektivisera och kvalitetssäkra rekryteringsprocessen påbörjades under 21 ett arbete med att införa ett universitetsgemensamt e-rekryteringsverktyg. På vissa fakulteter har handläggningen i samband med läraranställningar setts över och rekryteringsprocessen har effektiviserats. För att säkerställa kompetensförsörjningen inför en generationsväxling erbjuder universitetet fortsatt goda ekonomiska möjligheter vid delpensionering. Kompetensutveckling En viktig del av kompetensförsörjningen är kompetensutveckling av den befintliga personalen. Verksamhetens natur medför att en stor del av de anställda (främst lärare, forskare och annan undervisande och forskande personal) i någon mening kontinuerligt arbetar med sin egen kompetensutveckling inom resp. discipliner/specialiteter. Därutöver svarar fakulteter (motsv.) för kompetensutvecklingsåtgärder riktade till såväl individer som grupper. På universitetsgemensam nivå finns ett stort utbud av kurser riktade till olika kategorier av medarbetare. I likhet med tidigare år har ett stort antal (ca 3 ) anställda deltagit i sådana universitetsgemensamt anordnade kompetensutbildningar. Ett ledarutvecklingsprogram för chefer vid Göteborgs universitet har på rektors uppdrag genomförts universitetsgemensamt sedan år 1995/96. Denna chefsutbildning är sedan 28 obligatorisk för tillträdande/nytillträdda chefer. Som en motsvarighet till ledarutbildningen planeras ett program för medarbetarutbildning. Under 29 fattade rektor också beslut om en obligatorisk introduktionsutbildning för nyanställd personal vilket nu har hållits flera gånger under 21 även på engelska. 11 (24)

12 Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 21 Arbete med att uppgradera det bokningssystem för Ledar- och kompetensutveckling som idag används för att administrera olika typer av kompetenshöjande åtgärder för personal inom universitetet har fortsatt under 21. De av rektor fattade besluten om obligatoriska chefsutbildningar och en obligatorisk introduktionsutbildning ställer ökade krav på bokningssystemets funktion och driftssäkerhet. Uppgraderingen ska bland annat leda till säkerställd kvalitet i dokumentation och lagring av data om medarbetares deltagande i utbildningar samt ge bättre underlag för myndighetens årliga redovisning av personalens kompetensutveckling. Arbetet med uppgraderingarna kommer att implementeras under första kvartalet 211. Arbetsmiljö Ett fortsatt arbete har skett i organisationen efter den arbetsmiljöbarometern, som genomfördes 28. Resultatet är en viktig utgångspunkt för arbetsmiljöarbetet inom gemensamma förvaltningen. Varje avdelning arbetar aktivt med sitt resultat från arbetsmiljöbarometern. 12 (24)

13 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 21 Forskning Externa bidrag och oförbrukade medel Hur lärosätet lyckas attrahera externa bidrag till forskning är en indikator på lärosätets konkurrensförmåga. Det är dessutom en viktig finansieringskälla till lärosätets kostnader för personal och infrastruktur. Riksrevisionen har i en granskningsrapport (RiR 211:3 Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor) tagit upp och analyserat utvecklingen i ett nationellt perspektiv. I granskningsrapporten lyfter revisionen fram rekommendationer till regeringen, forskningsfinansiärer och till lärosätena. Mot denna bakgrund redovisas i det följande uppgifter om externa bidrag och oförbrukade medel, dels inom universitetets olika fakultetsområden och dels i relation till andra större lärosäten. I detta avsnitt används två begrepp dels oförbrukade bidrag, dels utbetalda bidrag från Vetenskapsrådet. Med oförbrukade bidrag menas medel som är inbetalda till universitetet men som ännu inte har förbrukats. De är oftast kontrakterade för ett visst ändamål och är en skuld till finansiären för verksamhet som ännu ej är utförd. Det andra begreppet är utbetalda bidrag från Vetenskapsrådet och avser medel som är beslutade vid ett visst tillfälle och avsedda för ett lärosäte. Dessa medel avser ofta ett flerårigt stöd och blir därför ofta en del av de oförbrukade medlen. Göteborgs universitet i förhållande till några andra lärosäten Utvecklingen av oförbrukade bidrag vid några av de största lärosätena i landet redovisas i nedanstående tabell. För 21 redovisas även andelen oförbrukade bidrag av lärosätets totala intäkter Belopp i mnkr Lärosäte Andel 1 Göteborg ,9% Uppsala ,8% Lund ,8% Stockholm ,9% Umeå ,9% Linköping ,7% Karolinska ,2% För Göteborgs universitet har oförbrukade bidrag ökat med 436 mnkr (41 procent), för Uppsala universitet är motsvarande ökning 651 mnkr (8 procent), för Lunds universitet är ökningen mnkr (81 procent). För Stockholms universitet är ökningen 41 mnkr (8 procent), för Umeå universitet är ökningen 381 mnkr (91 procent), för Linköpings universitet är ökningen 319 mnkr (12 procent) och för Karolinska institutet är ökningen mnkr (78 procent). Av tabellen nedan framgår de oförbrukade bidragen per fakultetsnämnd. Samtliga nämnder, förutom UFN redovisar ökade bidragsinkomster under perioden. Främst ökar bidragsmedel från Vetenskapsrådet, till viss del från andra svenska givare (ändamålsstiftelser m fl) samt för medel från EU. Huvuddelen av de oförbrukade bidrag som gäller "Donationer mm" är donationskapital för olika fastigheter tex Handelshögskolan, Lundberglaboratoriet. 1 Oförbrukade bidrag i relation till totala intäkter (24)

14 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 21 Belopp i mnkr Nämnd Oförbrukade bidrag per nämnd, mnkr HFN SFN HHFN UFN 3 33, SA NFN KFN 8 8, ITN LUN 9 4, UB Donationer mm Summa Medel från Vetenskapsrådet (VR) Den största enskilda forskningsfinansiären för universitetet är Vetenskapsrådet (VR) med 336 mnkr i inkomster under 21 vilket utgör ca 25 procent av universitetets inkomster till forskning. Även om inkomsterna ökat från alla forskningsfinansiärer de senaste fem åren så är det framförallt inkomsterna från VR och EU som har ökat mest, sett som andel av de totala bidragsinkomsterna till forskningen. Universitetets näst största finansiär är Formas med 92 mnkr och därefter FAS med 62 mnkr (mer om dessa längre fram). Belopp i mnkr Göteborgs universitet (mnkr) Vetenskapsrådet Övriga statliga Övr svenska EU Utländska givare Summa bidragsinkomster Eftersom Vetenskapsrådet dominerar svensk forskningsfinansiering och står för 25 procent av universitetets externa bidrag redovisas denna finansiär särskilt. Sedan 26 har Vetenskapsrådet ökat sin andel av sektorns finansiering och det har skett genom riktade satsningar från de forskningspolitiska propositionerna 25 och 28. Medlen har främst ökat inom projektstöd för medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknik samt för satsningar på forskningsinfrastruktur. Av medel till infrastruktur går ca hälften till internationell infrastruktur såsom medlemskapet i CERN (partikelfysiklaboratorium). Att medel till nationell infrastruktur har ökat beror främst på satsningen på MAX IV i Lund. 14 (24)

15 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 21 VR beviljade medel per lärosäte (mnkr) Källa: VRs årsrapport Göteborgs universitets andel av projektstöd från VR är ca 9 procent och innebär ingen förändring jämfört med tidigare år. Lunds universitet och KI har ökat sin andel bl a på grund av Linnébidragen samt på att området medicin och hälsa får allt mer medel att fördela och inom detta område dominerar KI med drygt 4 procent av erhållna medel. Lunds universitet ökar också sin totala tilldelning på grund av satsningen på anläggningen MAX IV. De olika ämnesområdena inom Vetenskapsrådet förfogar över egna fördelningspotter. Diagrammet visar fördelningen och antalet mnkr för varje område som beviljades för 21. VRs fördelning över olika ämnesområden 21 (mnkr) Källa: VRs årsredovisning 21 Ansökningar och beviljandegrad Tabellen nedan visar för några av de största lärosätena avseende antal ansökningar och hur stor andel som beviljades från Vetenskapsrådet. Dessa totalsiffror är beroende på vilka ämnesområdena som respektive lärosäte har, både naturvetenskap och medicin har en högre beviljandegrad jämfört med humaniora, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap. Med beviljandegrad menas andel beviljade ansökningar i förhållande till totalt antal ansökningar. Lunds universitet har både medicin, natur och teknik och KI dominerar området medicin och hälsa. 15 (24)

16 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 21 Antal ansökningar till VR samt andel beviljade Lärosäte Antal ansökningar Andel beviljade Antal ansökningar Andel beviljade Antal ansökningar Andel beviljade Antal ansökningar Andel beviljade LU % % % 477 3% UU % % 58 3% % KI % % % % GU 46 23% % 44 25% % SU % 352 2% % % Övriga % % % % Källa: VRs årsredovisning 21 Inom området medicin och hälsa har GU en beviljandegrad som varierar mellan 19 procent 21 och 35 procent året dessförinnan. Eftersom beviljandegraden varierar över åren är det för tidigt att bedöma om minskningen för 21 är tillfällig. Motsvarande dipp fanns för 27 och kan bero på att genomsnittlig projekttid oftast är tre år. Både LU och KI har en betydligt högre beviljandegrad, de skickar även in fler ansökningar. Inom naturvetenskap har GU minskat antalet ansökningar från drygt 8 till nu drygt 7 ansökningar. Andelen beviljade ansökningar är däremot ungefär densamma på 25 procent. Den är lägre än för SU och LU men ungefär i paritet med Chalmers men med skillnaden att övriga lärosäten lämnar in betydligt fler ansökningar. Basresurserna till naturvetenskaplig forskning är dock betydligt högre för t ex Stockholms universitet vilket ger en större forskningsvolym än för GU. VRs ämnesområde humaniora och samhällsvetenskap (HS) beviljade projektstöd för 216 mnkr under 21 och det motsvarar ca en fjärdedel av området medicin och hälsa. Inom HS beviljas färre ansökningar och GU ligger på genomsnitt avseende antal ansökningar men för 21 beviljades bara 9 procent. Om det är tillfälligt går inte att avgöra ännu. Inom området HS dominerar de stora universiteten men de mindre högskolorna har ökat sin andel de senaste åren. Sedan 29 fick det konstnärliga området ett eget ämne och där lyckades GU få tre av sex ansökningar beviljade 21. Området utbildningsvetenskap är minst med ca 145 mnkr i projektstöd under 21. Det är också området med lägst beviljandegrad. Eftersom det handlar om en mindre volym varierar andelarna mer inom detta område. Stockholms universitet har efter införlivandet av Lärarhögskolan den största andelen inom detta område, därefter Göteborgs universitet men även högskolorna har en större andel inom detta ämnesområde än för övriga områden. Vetenskapsrådet beslutade under 21 att inför utlysningen för 211 ska en tredjedel av de som erhåller medel ha en doktorsexamen som är yngre än åtta år. Det innebär större fokus på yngre forskare jämfört med tidigare. Göteborgs universitet har utökat sin forskningsservice och har särskilda seminarier för att stödja forskarna inför utlysningarna, t ex för att göra korrekta ekonomiska kalkyler. Denna form av stöd och service är än viktigare för de yngre forskarna. Under hösten har Vetenskapsrådet skärpt sina krav på ekonomisk slutredovisning av projekt, även sådana som beviljats bidrag långt tillbaka. En genomgång påbörjades i december som visade totalt för alla lärosäten att det var en mycket liten andel (4%) av projekten som hade outnyttjade medel kvar. Skärpningen av slutredovisning innebär också att forskare som inte har slutredovisat sina tidigare projekt inte får sina ansökningar om nya projektstöd behandlade. Övriga forskningsråd Göteborgs universitet erhöll 94 mnkr från FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) under 21 vilket motsvarar ca 13 procent av utbetalda medel till svenska lärosäten 2. 2 FORMAS årsrapport (24)

17 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 21 Detta är en ökning jämfört med tidigare år, under 28 var motsvarade siffror 63 mnkr och 1 procent. Sveriges lantbruksuniversitet har över en fjärdedel av alla utbetalda bidragsmedel från FORMAS. Universitetets andel är därför högre än ur Vetenskapsrådet och hänger samman med att forskningsprofilen, särskilt miljöforskning. De bidrag som FORMAS har lämnat motsvarar 2 procent av VRs lämnade bidrag. FAS (forskningsrådet för arbetsvetenskap och socialvetenskap) beviljade GU 42 mnkr i anslag under 21 vilket motsvarar 17 procent av tilldelade medel till svenska universitet och högskolor 3. Under 28 var motsvarande siffror 5 mnkr och 2 procent. En viss minskning av andelen medel jämfört med övriga lärosäten har skett de senaste åren. FAS årliga beviljade anslag till forskningsstöd till svenska lärosäten ligger runt 255 mnkr förutom år 29 då endast 155 mnkr beviljades. Under 21 var GU, SU och KI de som tilldelades mest medel av FAS forskningsstöd. Bibliometri I nedanstående tabell redovisas en poängssumma av publikationstyperna refereegranskad artikel, forskningsöversikt, kapitel och bok. Publikationerna är fraktionerade vilket innebär att om författare har sampublicerat har poängen delats med det sammanlagda antalet författare. Om författare angivit flera institutioner till samma publikation har poängen delats mellan institutionerna. Att antalet publikationer har sjunkit 21 jämfört med 29 beror på att alla publikationer för 21 inte ännu är inrapporterade. Fakultet Totalt HFN SFN HhFN UFN SA NFN KFN ITN Övriga enheter GU Totalsumma Källa: GU publikationsdatabas Från och med budgetåret 29 fördelar regeringen direkta forskningsmedel till lärosätena utifrån prestationsindikatorer varav en sådan är bibliometrisk. GU har därefter valt att fördela en viss del av forskningsmedlen till fakulteterna med en enkel publikationsavräkning. Universitetsbiblioteket har tagit fram en modell för att komplettera denna indikator med en kvalitetskomponent som utgår från respektive fakultets relativa förändring. Under våren 211 har fakulteterna i uppdrag att ta fram sin egen modell för att beräkna utgångsläge och detta kommer påverka fördelningen inför bå 212. Under 21 har den konstnärliga fakulteten arbetat med ett projekt för konst och bibliometri tillsammans med den konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet. 3 FAS årsrapport (24)

18 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 21 Källa: Vetenskapsrådets mätning av bibliometri (ett regeringsuppdrag) I ovanstående diagram visas att GU har ökat sin andel av de ingående lärosätenas publikationspoäng från 8,92 procent 28 till 9,53 procent i mätningen som gjordes 21 till Vetenskapsrådets underlag av direkta medel som sedan används av utbildningsdepartementet för fördelning av fakultetsmedel. GU har dock fortfarande en lägre andel än de övriga lärosätena som visas i diagrammet med undantag för Linköpings och Umeå universitet. Publikationerna i fördelningsunderlaget har hämtats ur databasen Web of Science. Fördelningsunderlaget utgörs av en volymdel och en citeringsdel som båda är normerade efter ämne. Universitetets forskningssatsningar Under de senaste åren har universitetet gjort ett flertal satsningar för att stärka forskningen. I början av 27 avsattes ca 18 mnkr på 19 olika fakultetsöverskridande projekt samt resurser motsvarande 4 tvååriga postdoc-anställningar. Vidare har medel tilldelats sex av de styrkeområden som presenterades i universitetets forsknings- och utbildningsstrategier Samtliga dessa satsningar har utvärderats under 21 och rapporterna ingår som en del i ett bredare underlag inför universitetsledningens arbete med att utforma ett visions- och strategidokument för perioden Utvärderingarna av satsningen på tvärande projekt och postdoc -satsningen visar på likartade slutsatser. Båda satsningarna har mottagits positivt inom universitetet och uppfattats som en tydlig viljemarkering att sätta forskningens betydelse i fokus. Ett generellt intryck från genomförda intervjuer är att initiativ av det här slaget bör återkomma men med en större grad av långsiktighet och kontinuitet. De som tilldelades medel för tvärande projekt bedömer att satsningen har spelat en mycket viktig roll för att möjliggöra eller vidareutveckla samverkan över fakultetsgränserna. I vissa fall har samarbetena utvidgats till att omfatta nya aktörer. Delar av projekt har införlivats i universitetets reguljära verksamhet och därmed fått finansiering av fakultetsmedel. Andra effekter är att projekten i många fall beviljats externa forskningsmedel vilket lett till fortsatt forskning. Ett exempel är forskningssatsningen på patientcentrerad vård vars arbete tilldelats ytterligare medel på 9 mnkr. Andra projektsamarbeten har resulterat i uppdragsforskning. Satsningen på fakultetsöverskridande projekt har på så sätt utgjort grunden för ytterligare forskning vid Göteborgs universitet. Även postdoc-satsningen kan beskrivas som framgångsrik med avseende på postdoktorernas utvecklingsmöjligheter. För det stora flertalet har det gett möjlighet att utvecklas som självständiga 18 (24)

19 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 21 forskare och en majoritet har också under perioden sökt forskningsmedel som i många fall har varit framgångsrika. I andra avseenden är satsningens resultat mer svårtolkade. Även om utlysningen av postdoc-anställningar fick stort genomslag internationellt så anställdes i stor utsträckning personer som sedan tidigare hade nära kopplingar till universitetet. Om ambitionen var att i första hand få in ny kompetens och nya tankesätt utifrån så kan det ifrågasättas om detta syfte verkligen uppnåtts i någon högre grad. Till de viktigaste erfarenheterna hör att beslut på central nivå av strategisk karaktär måste kopplas till tydligt uppsatta och väl kommunicerade mål. Vid universitetsövergripande satsningar måste också bedömnings- och urvalsprocesser göras öppnare och mer samordnat och viktigt är att processen planeras bättre och görs tydligare. Den kritik som framkommit i utvärderingarna handlar inte om satsningarna i sig eller dess innehåll utan om att de genomdrevs för snabbt. Det ledde till ett ofullständigt beredningsarbete och att ansöknings- och urvalsförfarande kom att präglas av tidsbrist och otydligheter. I framtiden kan detta undvikas genom bättre framförhållning. Vid utlysningar av det här slaget styr universitetet självt över tidplanen och kan säkerställa att intresserade forskare ges rimliga tidsramar. Styrkeområden Uppföljningen av styrkeområdessatsningen, som löper fram till och med 212, har avgränsats till om verksamheten vid utgången av 21 har kommit igång som planerat. De områden som omfattats av uppföljningen är Globalisering, Kulturarv, Lärande, Opinion och demokrati, Patientnära forskning och Språkteknologi. Av uppföljningen framgår att samtliga styrkeområden i varierande grad redovisar förskjutningar i tidsplan och medelsanvändning. Med undantag av styrkeområdet patientnära forskning följer de dock i allt väsentligt den lednings- och organisationsstruktur som beskrivits i respektive områdes utvecklingsplan. Styrkeområdena anger likartade förklaringar till att medlen inte förbrukats i den takt som planerats. Flera områden har genomfört internationella rekryteringar av forskare och utdragna rekryterings- och anställningsprocesser utgör en huvudförklaring till att användningen av tilldelade medel skjutits upp. I sammanhanget påtalas också att det krävs flera års förberedelsetid om man vill kunna locka hit internationellt ryktbara gästforskare för längre tidsperioder. I ett par fall har man därför fått nöja sig med korta gästsejourer istället. En annan förklaring är att tilldelningsbesluten kom sent vilket innebar fördröjningar bland annat på grund av att de ingående forskarna då redan hunnit binda upp sig i andra åtaganden, t ex genom erhållandet av externa forskningsbidrag. Flera forskare betonar att osäkerheten kring mer långsiktig finansiering utgör en begränsande faktor men det är inte unikt för styrkeområdessatsningen utan är av mer generell karaktär. Styrkeområdet Patientnära forskning avviker stort från den framtagna utvecklingsplanen och tillförs därför inte ytterligare medel för 211. De övriga styrkeområdena har uppmanats att ta fram reviderade verksamhetsplaner och budgetar för 211 och 212 som beskriver hur man avser komma tillrätta med eftersläpningarna. En mer djupgående utvärdering som tar fasta på styrkeområdenas måluppfyllelse kommer att inledas under hösten 211 och avrapporteras 212. I det arbetet kommer rektors Advisory Board att engageras. 19 (24)

20 Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 21 Strategiska forskningsområden En satsning som ligger utanför de utvärderingar som har gjorts av analys- och utvärderingsavdelningen är de strategiska forskningsområdena, där universitetet erhöll medel för området vårdforskning fullt ut och deltar tillsammans med Chalmers och Lunds universitet i sex områden. Dessa områden utlystes av regeringen som sedan lärosätena har ansökt att få ta del av. För 21 har en första översiktlig ekonomisk uppföljning gjorts, även här sker fördröjningar i medelsförbrukningen (se tabell nedan). VR (tillsammans med de övriga råden och Vinnova) har ett regeringsuppdrag att i slutet av mars redovisa forskningsområdenas utveckling avseende bl.a. ekonomi, publikationer samt samarbeten utanför universiteten, detta inför en utvärdering av områdena under Generellt visar rapporterna som lämnats in till forskningsråden och Vinnova att det sker en önskad integrering mellan forskning, utbildning och innovation. Utfall av de strategiska forskningsområdenas ekonomi 21 Statens GUs (belopp i mnkr) satsning satsning Totalt Anslag till GU 18,4 Medfinansiering 9,2 Övriga intäkter Summa intäkter 18,4 9,2 27,6 Personalkostnader 6,9 3, Avskrivningar m m Övrig drift 4, 1,9 Summa kostnader 1,9 4,9 15,8 Utfall bå 21 7,5 4,3 11,8 För 211 är statens anslag 33,6 mnkr och 16,8 mnkr tillförs som egen satsning från GU. För 212 är motsvarande 42,7 mnkr i anslag och 21,3 mnkr i egen satsning. 2 (24)

21 Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning budgetåret 21 Utbildning Verksamheten har under året präglats av den stora studentvolymen, stor överproduktion i förhållande till takbelopp men även av ekonomiska överskott inom utbildningen. Ur ett administrativt hänseende har införandet av studieavgifter varit i fokus, denna del av arbetet har präglats av kort framförhållning och mycket osäkerhet. Fokus har varit att hitta hanterbara sätt att lösa en mängd frågor men första året ses som en försöksomgång för att framöver definiera vilken strategi som ska prägla universitetets utbud och profilering. Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat I årsredovisningen för 27 förklarades det årets överskott med att vi hade färre studenter och därmed lägre kostnader. Men både 29 och 21 har vi ökat utbildningsvolymerna utan att det har påverkat det ekonomiska resultatet negativt. En delförklaring är att GU inför 21 fick tillfälliga platser om 22 mnkr. Universitetet har ökat antalet helårsstudenter men inte kostnaderna i lika hög grad. Det är också rimligt med tanke på att dessa platser var tvååriga och på så kort tid är det inte lämpligt att utöka de fasta kostnaderna. En annan förklaring är att universitetet har ett ungefär samma utbud av kurser och program och dessa har nu gått att tänja lite extra på i storlek och med tanke på mängden kurser ger detta en stor ökning av utbildningsvolymen utan att kostnaderna påverkas lika mycket. Ett nytt löneavtal gäller from 1 oktober 21 och kommer att påverka kostnadsbilden under 211 samtidigt som den statliga uppräkningen av anslagen är mycket låg (,23 %). I diskussionen om det balanserade kapitalet anförs ofta från nämnder och institutioner att i det ingår en övertidsskuld till personalen. En övertidsskuld ska för att vara korrekt bokföras som en kostnad aktuellt år och sen tas upp som en skuld. I redovisningen för 21 har den bokförda övertidsskulden minskat med 4 mnkr. Verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå belopp i mnkr Bokfört ek. resultat hela GU Över/underproduktion (+/-) mot staten Takbelopp från staten Avräknat antal helårsstudenter För övriga universitet är bilden i stort sett densamma, de flesta (utom Stockholm och Uppsala) har en överproduktion och ett ekonomiskt överskott inom verksamhetsgrenen utbildning. Tabellen nedan går inte att summera direkt till ovanstående tabell då den senare inbegriper även universitetsgemensamma verksamheter samt utfallet inom anslagsfördelningen. Verksamhetsgrenen utbildning utfall och ekonomiskt resultat per nämnd Nämnd Takbelopp mnkr Utfall mnkr Bokfört ekonomiskt resultat utbildn mnkr Balanserat kapital utbildning mkr HFN SFN HhFN UFN* SA NFN KFN ITN LUN *I ekonomiskt resultat ingår även lärarutbildningsuppdraget 21 (24)