Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 Rapport nr 21/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Reaktioner på införandet av flexibel kontorsmiljö en prospektiv fältstudie Kai Österberg Björn Karlson Sofia Skogsliden Njördur Viborg Arbets- och miljömedicin

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Inledande kontakt med den undersökta arbetsplatsen... 4 Beskrivning av företaget och dess kontorsmiljöer... 4 Planerad förändring av kontorsmiljön och möjliga konsekvenser för personalen... 4 Översikt av tidigare forskning om effekter av olika kontorsmiljöer... 5 Definitioner av olika kontorslösningar... 5 För- och nackdelar med öppna kontorsytor... 5 Väsentligaste studerade effekter... 6 Effekter av olika kontorsdesign... 6 Experimentella studier... 6 Prospektiva interventionsstudier... 6 Översikter av ett flertal studier... 7 Sammanfattande konklusion om öppna kontorslösningar... 7 Praktiska implikationer för val av kontorslösningar baserat på befintlig forskning... 8 Syften och frågeställningar...8 Metod... 9 Allmänt... 9 Deltagare... 9 Enkät Statistiska metoder Resultat Upplevelsen av kontorsmiljöns utformning Design Buller Avskildhet Samarbete Förväntningar på förbättrade arbetsförhållanden före lokalbytet och upplevda förbättringar efter lokalbytet Upplevd hälsa och välbefinnande Balans mellan energi/pigghet och trötthet/utslitenhet Effekter av social interaktion på arbetsplatsen Generellt hälsoupplevande Trötthet, sömn och återhämtning Gruppens representativitet för samtliga svarande vid T Förändringar i gruppsvaren från T2 till T Diskussion Tack Referenser

3 Sammanfattning Ett större sydsvenskt företag kontaktade 2009 Arbets- och miljömedicin i Lund (AMM) med en förfrågan om en vetenskapligt grundad belysning av hur personal upplever en planerad övergång till en s.k. öppen kontorslösning. Ett tusental anställda planerades övergå från en traditionell kontorslösning med egna rum (s.k. cellkontor) eller fåpersonskontor till en helt öppen kontorslösning (s.k. flexkontor). Vid företaget fanns planer på flera snarlika förändringar i framtiden och företaget bedömde att resultaten av en undersökning skulle kunna få stor betydelse för valet av framtida kontorslösningar. Som regionalt kompetenscentrum på arbetsmiljöområdet hade även AMM ett intresse av att studera effekterna av den förändrade kontorslösningen i syfte att bidra till kunskapen på området samt kunna ge preventiva råd inför liknande förändringar vid företag i Södra regionen. I samråd med företagets ledning och företagshälsovård beslutades 2010 att genomföra enkätundersökningar före och efter en personalgrupps flyttning till den nya kontorsmiljön. Enkätens innehåll förhandlades fram i samråd med ledning och representanter för berörd personalgrupp. Enkäten omfattade dels frågor om upplevelsen av kontorsmiljöns utformning, hämtade ur det större The Building in-use (BIU) assessment. Vidare studerades upplevd hälsa och välbefinnande, med t ex Vitalitetsskalan ur SF-36, Self-Rated Health (SRH-7) samt frågor om trötthet, sömn och återhämtning. Vidare sonderades graden av positiva förväntningar på lokalbytet samt graden av faktisk upplevd förbättring efter lokalbytet. Enkäten distribuerades vid tre tillfällen: T1/Några månader före flyttningen; T2/Ett drygt halvår efter flyttningen; T3/Ungefär 1,5 år efter flyttningen. Enkätsvaren från samma individer vid samtliga 3 tillfällen var så få (n=24) att meningsfulla analyser inte kunde genomföras över samtliga mätpunkter. Dock fanns enkätsvar från både före och efter flyttningen (T1+T2) för 60 individer, motsvarande en svarsfrekvens på 37%, vilket gav ett rimligt underlag för analyser. Denna grupp visade något sänkta skattningar av tillfredsställelsen med arbetsmiljön från T1 till T2. I den öppna kontorslösningen var det framförallt den egna arbetsstationen som gavs lägre skattningar i frågorna avseende en allmänt bra arbetsmiljö, trivsam och möjlighet att dekorera eller göra mer personlig samt visuell avskärmning. Vidare rapporterades ökade besvär/störning av buller vid T2. Möjligheten att vid behov avskärma sig från buller vid samtal/telefonsamtal i arbetslokalerna som helhet visade dock inte någon tydligt försämrad skattning, liksom inte heller skattningarna av hur arbetslokalerna upplevdes underlätta teamkänsla/samhörighet och kontakter inom och mellan teamen. Flertalet angav inte särskilt höga förväntningar på att lokalbytet skulle medföra att de egna arbetsförhållandena förbättrades, och efter lokalbytet var det endast en minoritet som övervägande instämde i att de egna arbetsförhållandena hade förbättrats. Beträffande upplevelse av hälsa och välbefinnande sågs endast diskreta förändringar i enstaka frågor, med marginellt lägre generellt hälsoupplevande (SRH-7) vid T2, liksom något mer frekvent trötthet efter arbetspassets slut. Å andra sidan sågs ingen förändring från T1 till T2 i någon av de fem övriga frågorna om trötthet, sömn och återhämtning. Inte heller sågs tecken på att den (förmodat) ökade sociala exponeringen i den öppna kontorslösningen hade negativ inverkan på det sociala livet på fritiden eller i stort. Endast en liten minoritet visade tecken på sänkt vitalitet/hög utmattning (SF-36) eller lågt generellt hälsoupplevande (SRH-7) vid någon av mätpunkterna, och resultaten var likartade de som tidigare observerats i allmänpopulationer. Det bör betonas att studien har en rad begränsningar, bl a relativt låg svarsfrekvens, vilket manar till stor försiktighet i tolkningen av resultaten. Dock kan konstateras att fynden framstår som tämligen kongruenta med tidigare publicerade översikter av effekter av öppna kontorsmiljöer, avseende minskad avskildhet, minskad ostörd kommunikation samt generellt minskad tillfredsställelse med arbetsmiljön. 3

4 Bakgrund Inledande kontakt med den undersökta arbetsplatsen Hösten 2009 kontaktades Arbets- och miljömedicin i Lund (AMM) av ett större företag beläget i Södra sjukvårdsregionen. Representanter för företagsledningen (FL) och företagets integrerade företagshälsovård (FHV) frågade AMM om vi som oberoende part kunde erbjuda företaget en vetenskapligt grundad undersökning av de anställdas reaktioner på en planerad genomgripande förändring av kontorsmiljön för en grupp tjänstemän. Ett gemensamt beslut om att genomföra en enkätundersökning togs i mars Beskrivning av företaget och dess kontorsmiljöer Företagets personalstyrka på den aktuella orten uppgår till flera tusen anställda, varav merparten är tjänstemän. Tjänstmännen arbetar till stor del i team vars sammansättning är tidsbegränsad utifrån behoven i specifika projekt eller uppdrag. Företaget är multinationellt och tjänsteresor är ett frekvent inslag. Kontorsmiljön har till stor del bestått av traditionella s.k. cellkontor, dvs. varje anställd har haft ett eget rum i en korridor. Efter bedömningen att cellkontor ger ett ineffektivt utnyttjande av yta hade företaget delvis övergått till en mer öppen kontorslösning genom s.k. flerpersonskontor med 2-9 anställda i samma lokal. I någon utsträckning hade det även införts en helt öppen kontorslösning, där fristående väggar och arbetsplatser kan flyttas utifrån verksamhetens aktuella behov. Den sistnämnda lösningen, nedan kallad flexkontor, innebär att varje anställd har ett mobilt skåp med arbetsmateriel m.m. som enkelt kan flyttas till olika arbetsstationer av standardiserad typ. Exempel på kontor av de båda typerna ses i Figur 1. Figur 1. Företagsbilder på traditionella cellkontor (vänster) och nya flexkontor (höger) Planerad förändring av kontorsmiljön och möjliga konsekvenser för personalen Vid den tidpunkt då företaget kontaktade AMM (år 2009) pågick byggnation av nya kontorslokaler och företaget strävade efter att på sikt låta samtliga anställda övergå till flexkontor. Under nästföljande år planerades ungefär 1000 anställda övergå till flexkontor. Till AMM uttryckte representanterna från FL och FHV önskemål om att få en vetenskapligt grundad belysning av hur de anställda upplever övergången till flexkontor. Bakgrunden var att FL och FHV i samband med tidigare och mer småskaliga förändringar till flexkontor mött 4

5 blandade reaktioner från de anställda. Bland positiva reaktioner nämndes att flexkontor upplevts som mer stimulerande och främjande för innovation och brainstorming. Bland negativa reaktioner framkom farhågor för att den öppna kontorsmiljön skulle kunna öka ohälsorisken för anställda med nedsatt immunförsvar och för personer som återgått i arbete efter rehabilitering (vilket dock hade lösts temporärt genom att erbjuda dessa individer cellkontor). Vidare framkom att den öppna kontorsmiljön inte upplevts som tillräckligt störningsfri för att kunna utföra ett optimalt arbete. T ex hade anställda fällt kommenterar med den ungefärliga lydelsen Jag som person klarar inte den här miljön. Enligt uppgift förekom att anställda använde musik (hörlurar) eller öronproppar i syfte att stänga ute vad som upplevdes som en störande ljudmiljö. En annan farhåga som framkom var att den ökade sociala exponeringen (dvs. att ständigt se och höra många arbetskamrater) skulle kunna ha en tröttande inverkan och måhända leda till behov av minskad social kontakt på fritiden, med negativa konsekvenser för familjeliv och privatliv i stort. FL och FHV informerade att företaget hade relativt låga sjukskrivningssiffror och relativt få personalärenden relaterade till arbetsstress. Vid årliga medarbetarundersökningar (enkäter) hade de anställda regelbundet betygsatt arbetsmiljön som tillfredsställande. Företaget uttryckte dock en ambition att arbeta proaktivt i arbetsmiljöfrågor som rör arbetsmiljön, samt angav ett behov av vetenskapligt stöd i klarläggandet av hur den flexibla kontorsmiljön och de upprepade omflyttningarna påverkar personalens arbetstrivsel och välbefinnande. Särskilt betonades att företaget ville undvika att skapa arbetsmiljöer som kan öka risken för långsiktigt negativa hälsoeffekter. Översikt av tidigare forskning om effekter av olika kontorsmiljöer Definitioner av olika kontorslösningar Bodin Danielsson och Bodin (2009) ger följande definitioner på olika typer av kontorsmiljöer. 1. Cellkontor som består av ett eget rum, en egen fast arbetsplats 2. Delat kontor som är ett rum där 2-3 anställda har sina egna fasta arbetsplatser 3. Kontorslandskap av varierande storlek, från små (4-9 anställda per lokal), till medelstora (10-24 anställda per lokal), till stora (över 25 anställda per lokal) 4. Flexkontor där den anställde inte har en egen fast plats och där lösningen oftast är öppen 5. Kombikontor där de anställda delar gemensam utrustning men där en stor del av arbetet bedrivs på annan plats än vid eget skrivbord För- och nackdelar med öppna kontorsytor Olika för- och nackdelar har noterats vad gäller öppna kontorsmiljöer (Oomen, 2008). Fördelar med öppna miljöer är lägre byggkostnad, att alla anställda kan få lika mycket utrymme, att fler personer får plats på en viss yta, att det leder till bättre kommunikation och samarbete mellan medarbetare, samt att ökad produktivitet och kreativitet kan uppnås. Slutligen framhålls mindre energiåtgång som en fördel. Nackdelarna med öppna kontorslandskap kan vara den höga ljudnivå som kan uppstå, sänkt koncentrationsförmåga, sänkt produktivitet, avskildhetsproblem, känsla av otrygghet, ökad konfliktrisk, ökad ohälsorisk (stress, trötthet, halsinfektioner, förhöjt blodtryck, muskuloskeletal sjukdom) samt hög personalomsättning. 5

6 Väsentligaste studerade effekter Arbetstillfredsställelse är en av de väsentligaste studerade effekterna och anses vara en nyckelfaktor för organisationens framgång och prestation (Oommen 2008). Andra viktiga mått är prestation/produktivitet liksom hälsa. Effekter av olika kontorsdesign Effekterna på hälsa och välbefinnande i relation till designen av kontorsmiljö har studerats av Bodin Danielsson och Bodin (2008, 2009), som framhåller att det finns mest missnöje och ohälsa i medelstora kontorslandskap. Vad gäller självskattad hälsa och sjukskrivning framkommer således fördelar med cell- och flexkontor jämfört med medelstora och små kontorslandskap. Även beträffande arbetstillfredsställelse framstår cell-, flex- och delade kontor som bättre än medelstora och små kontorslandskap. Starkast missnöje sågs för dimensionerna buller och bristande avskildhet, medan omgivningsfaktorer (temp, luft, ljus) och övrig kontorsdesign var av mindre betydelse. Experimentella studier Det har gjorts experiment i vilka forskarna systematiskt varierat en rad faktorer som typiskt förekommer i öppna kontorslandskap. Evans & Johnson (2000) studerade hur en kognitivt krävande uppgift hanterades i tyst miljö respektive vid lågintensivt buller som i kontorslandskap. De fann att en bullrig jämfört med en tyst betingelse visade förhöjt adrenalin samt viss sänkning av motivationen efter exponering, men ingen skillnad i upplevd stress. Witterseh m.fl. (2004) studerade olika kognitivt krävande uppgifter i kontorsbuller respektive en tyst betingelse. De konstaterade ökad trötthet och lägre koncentrationsförmåga vid buller. Vidare noterades sämre prestation i en koncentrationskrävande matematisk uppgift och minskad kreativ förmåga vid bullerexponering men en något bättre prestation i väl inövade, rutinbetonade uppgifter (läsning och skrivning). Troligen hade buller en viss stimulerande effekt i mer rutinbetonade uppgifter. Enligt Haka m.fl. (2009) har meningsbärande tal i tidigare studier visats kunna ha en mycket distraherande effekt (4-41% sänkt prestation beroende på omständigheterna). Haka och medarbetare studerade en kognitivt krävande uppgift i ett simulerat öppet kontorslandskap med tre ljudbetingelser. Resultatet visade att meningslösa och predicerbara ljud hade föga inverkan på prestationen i en kognitivt krävande uppgift medan meningsbärande tal försämrade prestationen och upplevdes som subjektivt störande. Tröskeln för att uppleva ljud som subjektivt störande var dock lägre än tröskeln för när prestationsförmågan försämrades, vilket innebär att ljudnivåer som upplevs som subjektivt störande inte nödvändigtvis leder till sänkt prestation. Prospektiva interventionsstudier I prospektiva interventionsstudier har man studerat vad som händer då de anställda övergår från cellkontor till olika öppna kontorslandskap. Kaarlela-Tuomaala m.fl. (2009) studerade hur välutbildade individer med koncentrationskrävande uppgifter upplevde buller då de flyttade från cellkontor till kontorslandskap med fasta platser. Studien visade att buller störde mer i kontorslandskapet, men att andra omgivningsfaktorer störde mindre. Vidare framkom att bland alla förekommande ljud upplevdes tal, skratt och telefonsignaler som de mest störande ljuden i båda kontorsmiljöerna. Specifikt dessa störningar var mer uttalade i kontorslandskapet. Studien visade även att störningarna upplevdes som mest besvärande under lösandet av räkneuppgifter och vid telefonsamtal. Man fann också ökade koncentrationssvårigheter, sämre arbetsprestationer och lägre arbetsro. Det framkom inte någon förbättring i termer av ökat 6

7 samarbete, förbättrad kommunikation, ökat informationsflöde eller bättre stämning efter flyttningen till kontorslandskap, tvärtom rapporterades att samarbetet blivit mindre angenämt. Dock noterades en ökad förekomst av copingförsök, t ex att tala med andra om problemen, öka sina ansträngningar, avbryta eller skjuta upp arbetsuppgifter, arbeta övertid eller utanför arbetsplatsen, använda öronproppar eller lyssna på musik i hörlurar. En ytterligare prospektiv studie utförd av Meijer m.fl. (2000) studerades effekterna av flyttning från cellkontor till en papperslös miljö med olika uppgiftsspecifikt designade gemensamma lokaler, vilka valdes utifrån aktuell arbetsuppgift. Resultaten visade inte några kortsiktiga effekter förutom något sänkt produktivitet, men enstaka långsiktiga effekter i form av ökad självskattad hälsa och minskade besvär i övre extremiteterna. Översikter av ett flertal studier de Croon m.fl. (2005) har sammanfattat kunskapsläget vad gäller effekterna av öppna kontorsmiljöer på arbetsförhållandena. De bedömde att det finns starkt vetenskapligt stöd för minskad psykologisk avskildhet och minskad arbetstillfredsställelse i öppna kontorsmiljöer. Vidare fann de en måttlig evidens för ökad kognitiv belastning och försämrade interpersonella relationer i öppna kontorsmiljöer. Beträffande långtidsreaktioner avseende hälsa bedömdes resultaten som oklara. Ur ergonomisk synvinkel betonar de Croon m.fl. särskilt vikten av att överväga visuell och auditiv avskärmning i syfte att motverka de negativa effekterna av öppna kontorsmiljöer. Oommen m.fl. (2008) framhåller i en översiktsartikel att buller är en trolig orsak till otillfredsställelse med arbetsmiljön i termer av nedsatt arbetsmotivation, sänkt prestation och ökad irritation. Vidare menar de att det uppstår en lägre arbetstillfredsställelse i kontorslandskap pga. brist på kontroll över den fysiska miljön, främst avseende avskildhet och ostörd kommunikation. Vidare framhålls att flertalet anställda med kvalificerade arbeten påverkas negativt av kontorslandskapsmiljön, ett samband som även påvisats vid okvalificerat arbete. Sammanfattande konklusion om öppna kontorslösningar Generellt sett förefaller öppna kontorslösningar ge negativa effekter på arbetstillfredsställelse, hälsa/vakenhet och prestation. Samtidigt uppnås sällan önskade positiva effekter i form av ökad interaktion, ökad kommunikation och förbättrat samarbete, vilka ibland tvärtemot motverkas av öppna kontorslösningar. Slutligen kan konstateras att de negativa effekterna av öppna kontorslösningar framförallt verkar bero på buller, främst meningsbärande tal, samt bristande avskildhet som leder till ökad kognitiv belastning och försämrade interpersonella relationer. Bodin Danielsson har i en doktorsavhandling (Bodin Danielsson 2010) presenterat slutsatser från sin forskning om den fysiska miljöns påverkan på kontorsanställdas hälsotillstånd och arbetstillfredsställelse. Bodin Danielsson menar att hennes forskning visar att typen av kontor - d.v.s. själva arkitekturen men också kontorens funktionella egenskaper - har en inverkan på de anställdas självrapporterade fysiska hälsa, psykologiska välbefinnande (QPS-Nordic/AHenkäten) och arbetstillfredsställelse. Enligt Bodin Danielsson är anställda som arbetar i cellkontor mest tillfreds med sin arbetsmiljö följt av dem som arbetar i flexkontor. Vidare menar Bodin Danielsson att anställda i mellanstora och stora öppna kontorslösningar rapporterar högre nivåer av ohälsa jämfört med anställda i cell- eller flexkontor. Slutligen menar Bodin Danielsson att anställda som arbetar i mellanstora öppna kontorslandskap och kombikontor rapporterar lägre nivåer av arbetstillfredsställelse jämfört med anställda i delade kontor och flexkontor, tätt följt av anställda i cellkontor. 7

8 Praktiska implikationer för val av kontorslösningar baserat på befintlig forskning Öppna kontorslösningar bedöms som mindre lämpliga för individuellt, kognitivt krävande arbete och arbete som kräver konfidentiella samtal. Öppna kontorslösningar är möjligen mer lämpade för icke-intensivt, dynamiskt, interaktivt arbete, eller för anställda som tillbringar en stor del av sin arbetstid på resande fot. Vid övervägande om införande av en öppen kontorslösning kan det vara lämpligt att grundligt analysera på vilket sätt arbetsprestationer, arbetstrivsel och hälsa kan komma att gynnas eller missgynnas av den planerade förändringen. Syften och frågeställningar Det fanns ett gemensamt intresse från företaget och AMM att studera på vilket sätt den förändring i kontorslösning som planerats genomföras under 2010 kunde påverka de anställdas arbetstrivsel och deras upplevelse av vitalitet, hälsa och välbefinnande. Företaget hade valt att modifiera flexkontorskonceptet något så att varje anställd skulle ges en egen fast arbetsplats inom ramen för en i övrigt öppen, flexibel arbetsmiljö. Vid företaget fanns provisoriska planer på flera snarlika förändringar av kontorslösningar i framtiden, varför FL/FHV bedömde att resultaten av undersökningen skulle kunna få stor betydelse för valet av sådana framtida kontorslösningar. I egenskap av regionalt kompetenscentrum på arbetsmiljöområdet hade även AMM ett intresse av att studera effekterna av den förändrade kontorslösningen, både i syfte att bidra till den samlade kunskapen på området, samt i syfte att utifrån studiens resultat kunna ge råd inför framtida förändringar av kontorslösningar på företag belägna inom Södra sjukvårdsregionen och därmed verka för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Studiens specifika frågeställningar var följande: Kontorsmiljöns utformning o Hur upplevs kontorsmiljöns design, beträffande trivsamhet, utrymmen och ändamålsenlighet för arbete och pauser? o Finns störande buller och, i så fall, hur väl kan den anställde avskärma sig från buller? o Finns möjligheter till avskildhet? Upplevs besvär med bristande visuell/auditiv avskärmning? o Hur väl underlättar miljön kommunikation/teamkänsla/samhörighet? Självskattad hälsa o Upplever den anställde sig som pigg/energisk eller trött/utsliten? o Upplevs den sociala interaktionen på arbetsplatsen som berikande eller tröttande? o Hur upplever den anställde sitt generella hälsotillstånd? o Hur trött känner sig den anställde efter arbetspassets slut? Hur väl förmår den anställde återhämta sig och hur god är sömnen? Förväntningar kontra verklighet o Hade den anställde positiva eller negativa förväntningar inför förändringen av kontorsmiljön? o Upplever den anställde att förändringen av kontorsmiljön blev till det bättre? 8

9 Metod Allmänt I samråd med FL och FHV togs i mars 2010 ett gemensamt beslut om att genomföra enkätundersökningar före och efter en personalgrupps flyttning till ny kontorsmiljö (flexkontor). Enligt FL bestod den aktuella gruppen av 161 anställda. Enkätens innehåll förhandlades fram tillsammans med representanter för FL och den personalgrupp som skulle flytta, vilket ledde till att enkäten gjordes mindre omfattande än AMM:s ursprungliga rekommendation, samt att den del frågor omformulerades. Flyttningen var planerad till september 2010 och den första enkäten distribuerades till företaget i början av juni Till varje enkät bifogades ett informationsblad, i vilket beskrevs enkätundersökningen syfte och tidsplan, att enskilda svar hanterades med sekretess, samt hur avrapporteringen av undersökningsresultaten skulle ske. Företaget ombesörjde den interna distributionen av materialet till den berörda personalgruppen. Varje respondent sände den ifyllda enkäten i ett svarskuvert direkt till AMM i syfte att kunna garantera att ingen på företaget kunde få tillgång till enskilda individers svar. AMM bedömde att helt anonyma enkätsvar var att föredra i syfte att garantera att ingen skulle kunna härleda enskilda svar till viss person (och därmed öka villigheten att besvara enkäten), men helt anonyma svar bedömdes samtidig som olämpligt eftersom det i så fall inte skulle vara möjligt att identifiera de individer som svarat både före och efter flyttningen. För att minimera hanteringen av personuppgifter men bibehålla möjligheten att identifiera de individer som svarat vid upprepade tillfällen ombads respondenten att ange en personlig kod som bestod av respondentens initialer och födelsedag i månaden (exempel: Uno Ehn född 29 februari = UE29). Tanken med denna variant av personlig kod var att varje individ enkelt skulle kunna reproducera koden vid kommande uppföljningsenkäter, samtidigt som risken för att olika individer skulle råka få samma kod bedömdes som liten med den aktuella gruppstorleken. Enkäten distribuerades vid tre tillfällen: T1. Före flyttningen, med ett responsfönster från juni till augusti 2010 T2. Ett drygt halvår efter flyttningen, med ett responsfönster från maj till juni 2011 T3. Ungefär 1,5 år efter flyttningen, med ett responsfönster från mitten av april till maj 2012 Några veckor efter varje enkätdistribution sände företaget ut en påminnelse om att besvara enkäten. Deltagare Det ursprungliga antalet deltagare vid det första mättillfället (T1) år 2010 var 122 personer, motsvarande en svarsfrekvens på 76%. Vid andra mättillfället (T2) inkom 83 enkätsvar och vid tredje mättillfället (T3) 33 enkätsvar. Via uppgiven personlig kod identifierades 60 individer som svarat vid både T1 och T2, varav endast identifierades 24 individer som svarat vid samtliga tre mättillfällen. För en överblick av deltagandet, se Figur 2. Eftersom delar av personalen inte hade svenska som modersmål utvecklades även en engelskspråkig version, vilken besvarades av 9 % vid T1, av mindre än 5% vid T2 och av 18% vid T3. Deltagargruppens karakteristika vid de olika undersökningstillfällena framgår av Tabell 1, som visar att nära 80% av deltagarna var män, flertalet deltagare var i åldrarna år och nästan samtliga var tillsvidareanställda. Ungefär hälften av deltagarna hade varit anställda 11 år eller längre vid företaget och omkring 30 % hade varit anställda mer än 20 år. Medan nämnda parametrar hade en snarlik fördelning vid de tre undersökningstillfällena, noterades 9

10 vid sista undersökningstillfället en stark minskning i andelen som uppgav arbetsledande ställning; från 31 % resp. 29 % vid T1 och T2 till endast 3 % vid T3. T1 n=122 T2 n=83 Identifierbara T1 och T2; n=60 Identifierbara T1, T2 och T3; n=24 T3 n=33 Före flyttning våren 2010 Drygt 6 mån efter flyttning våren 2011 C:a 18 mån efter flyttning våren 2012 Figur 2. Överblick av deltagarfrekvensen vid de tre enkätundersökningarna. Tabell 1. Beskrivning av deltagarna vid de tre undersökningstillfällena. Mätning T1 T2 T3 Antal deltagare (n) Kvinnor / Män (%) 21 / / / 79 Åldrar (%) Yngre än 26 år år år år år Anställningsform (%) Tillsvidare Vikarie/Projekt Anställningslängd på företaget (%) Mindre än 2 år till 10 år till 20 år Mer än 20 år Arbetsledande ställning (%)

11 Förutom demografiska data fick varje deltagare även ange vilken kontorstyp denne arbetade i vid tidpunkten för besvarandet av respektive enkät, genom frågan Vilken kontorstyp stämmer bäst in med din arbetsplats? Svaren framgår av Tabell 2, som visar att endast en minoritet angav att den egna arbetsplatsen var eget rum (cellkontor) vid T1, medan flertalet angav att de arbetade i flerpersonskontor (Delat kontor eller Små kontorslandskap; för definitioner se sid. 5). Vid T2 och T3 angav bara en dryg tredjedel att de arbetade i Flexkontor, medan majoriteten angav Små kontorslandskap. Få eller inga angav dock Delat kontor vid T2 och T3. Tabell 2. Av deltagarna uppgiven kontorstyp vid respektive undersökningstillfälle. Mätning Svarsalternativ (% per mätpunkt) T1 T2 T3 Du har eget rum (Cellkontor) Du har en fast arbetsplats i flerpersonskontor, 2-3 pers Du har en fast arbetsplats i flerpersonskontor, 4-9 pers Du arbetar i flexkontor med fast arbetsplats Antal svar (n) n=121 n=83 n=33 Som framgår av Figur 2 inkom kompletta enkätsvar vid all tre mättillfällena från endast 24 individer, vilket motsvarar endast 15 % av den totala personalgruppen som berördes av flyttningen. Av detta skäl valdes att fokusera resultatanalysen på den större grupp som svarat vid både T1 och T2 (n=60). Denna egentliga studiegrupp beskrivs i Tabell 3, vilket visar i stort sett samma fördelningar som i totalgruppen vid T1 beträffande kön, ålder, anställnings- Tabell 3. Beskrivning av de undergrupper deltagare som kunde identifieras som svarande vid både första och andra undersökningstillfället, respektive svarande vid alla tre mätpunkter. Mätning T1* T2* T3** Antal deltagare (n) Kvinnor / Män (%) 17 / / 83 Åldrar (%) Yngre än 26 år år år år år Anställningsform (%) Tillsvidare Vikarie/Projekt Anställningslängd på företaget (%) Mindre än 2 år till 10 år till 20 år Mer än 20 år Arbetsledande ställning (%) * Undergrupp som kunde identifieras som svarande vid både T1 och T2 ** Undergrupp som kunde identifieras som svarande vid alla tre mättillfällen 11

12 form och anställningslängd i företaget. Andelen i arbetsledande ställning var dock marginellt lägre vid T1 i gruppen som deltog vid både T1 och T2. I den undergrupp som inkom med enkätsvar vid samtliga 3 tillfällen (n=24) sågs en trend mot en större andel deltagare i åldersgruppen år, men snarlik föredelning i anställningslängd som i övriga grupper vid T1 och T2. Endast 4 % i gruppen (n=24) uppgav en arbetsledande ställning vid T3, i klar kontrast till % av gruppen som svarat vid både T1 och T2 (n=60). Inom gruppen som svarat vid samtliga 3 tillfällen (n=24) hade andelen med arbetsledande ställning minskat från 13% vid T1 och T2. I de undergrupper som analyserna inriktades på sågs en svarsfördelning på frågan Vilken kontorstyp stämmer bäst in med din arbetsplats? som framgår av Tabell 4. Likt i totalgruppen av deltagare vid de olika mättillfällena (se Tabell 2) vad det endast en minoritet som angav att den egna arbetsplatsen var eget rum (cellkontor) vid T1, medan flertalet angav att de arbetade i flerpersonskontor (Delat kontor eller Små kontorslandskap; för definitioner se sid. 5). Vid T2 och T3 angav bara omkring en tredjedel att de arbetade i Flexkontor, medan majoriteten angav Små kontorslandskap. Få eller inga angav dock Delat kontor vid T2 och T3. Tabell 4. Av deltagarna uppgiven kontorstyp vid de olika undersökningstillfällena. Mätning Svarsalternativ (% per mätpunkt) T1* T2* T3** Du har eget rum (Cellkontor) Du har en fast arbetsplats i flerpersonskontor, 2-3 pers Du har en fast arbetsplats i flerpersonskontor, 4-9 pers Du arbetar i flexkontor med fast arbetsplats Antal svar (n) n=60 n=60 n=24 * Undergrupp som kunde identifieras som svarande vid både T1 och T2 ** Undergrupp som kunde identifieras som svarande vid alla tre mättillfällen Enkät Frågeställningarna operationaliserades med följande frågor och skalor: Upplevelsen av kontorsmiljöns utformning, vilken mättes med frågor ur det större The Building in-use (BIU) assessment (Bodin Danielsson och Bodin, 2009). Deltagarna gavs en definition av begreppen arbetsplats resp. arbetslokaler enligt följande: Arbetsplats = Det utrymme där du sitter och utför dina arbetsuppgifter. Arbetslokaler = De utrymmen du rör dig i under en dag på kontoret. o Design, vilket mättes med följande 5 frågor: 1. Hur bedömer du att din arbetsplats utgör en allmänt bra arbetsmiljö? 2. Hur bedömer du att din arbetsplats är trivsam? 3. Hur bedömer du att arbetslokalerna har trevliga pausutrymmen? 4. Hur bedömer du att arbetslokalerna har bra matutrymmen? 5. Har du någon möjlighet att dekorera eller på annat sätt göra din arbetsplats mer personlig? 6. Hur gott om utrymme har du på din arbetsplats för det arbetsmaterial du behöver för ditt dagliga arbete? Frågorna 1-5 besvarades med något av alternativen: Inte alls - I någon mån - Ganska mycket - I hög grad. Fråga 6 besvarades på en femgradig skala med ändpunkterna Otillräckligt resp. Tillräckligt, fullgott. 12

13 o Buller, vilket mättes med följande 5 frågor: 1. Besväras du på något sätt av den allmänna ljudnivån? 2. Hur är bakgrundsljudet generellt? 3. Hur är det med ljud från röster, kontorsutrustning som skrivare m m? 4. Hur väl kan du i arbetslokalerna avskärma dig ljudmässigt för samtal? 5. Hur väl kan du i arbetslokalerna avskärma dig ljudmässigt för telefonsamtal? Fråga 1 besvarades med något av alternativen: Inte alls - I någon mån - Ganska mycket - I hög grad. Övriga frågor besvarades på en femgradig skala med ändpunkterna Störande resp. Inget problem (frågorna 2 och 3) samt ändpunkterna Dåligt och Bra (fråga 5). o Avskildhet, vilket mättes med följande 5 frågor: 1. Hur väl är din arbetsplats visuellt avskärmad? 2. Hur bedömer du att arbetslokalen ger möjlighet till avskildhet? 3. Besväras du på något sätt av bristande möjlighet till avskildhet? 4. Besväras du på något sätt av att kunna avlyssnas? 5. Besväras du på något sätt av att vara iakttagen? Fråga 1 besvarades på en femgradig skala med ändpunkterna Dåligt och Bra, medan övriga frågor besvarades med något av alternativen: Inte alls - I någon mån - Ganska mycket - I hög grad. o Samarbete, vilket mättes med följande 5 frågor: 1. Hur bedömer du att arbetslokalerna underlättar kontakter inom teamet? 2. Hur bedömer du att arbetslokalerna ger teamkänsla/samhörighet? 3. Hur bedömer du att arbetslokalerna i sin helhet underlättar kontakter mellan teamen? Frågorna besvarades med något av alternativen: Inte alls - I någon mån - Ganska mycket - I hög grad. Poängen i frågor i vilka en hög poäng var negativt (t ex Buller fråga nr. 1) gavs en reverserad skala i redovisningen så att mer positiva svar blev konsekvent högre. Frågor med 5 skalsteg omkodades så att de båda högsta, mest positiva skalstegen (4 och 5) båda sattes till värdet 4. Slutligen beräknades totalpoängen per skala som medelvärdet av de ingående frågorna (range: 0-4). Upplevd hälsa och välbefinnande, vilket mättes med: o Balans mellan energi/pigghet och trötthet/utslitenhet, vilket fångades med vitalitetsskalan från det större formuläret SF-36 (Ware & Sherbourne 1992; Taft m.fl. 2004). Skalan består av fyra frågor: Hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna har du... /känt dig riktigt pigg och stark?/ varit full av energi?/ känt dig utsliten? känt dig trött? Varje fråga besvaras på en 6-gradig skala med beteckningar för varje skalsteg, från (1) Hela tiden till (6) Inget av tiden. Skalpoängen är medelvärdet för svaren på alla frågorna, efter att poängen för frågorna om energi och pigghet reverserats (1=6, 2=5, etc.). Således kommer en låg skalpoäng att spegla låg grad av utmattning (hög grad av vitalitet). Vidare klassificerades graden av sänkt vitalitet som låg, måttlig eller hög. o Effekter av social interaktion på arbetsplatsen, vilket sonderades med två nykonstruerade frågor: 1. Jag har så många och intensiva kontakter på jobbet att jag har svårt att orka med samvaron med familj och vänner. 13

14 2. Jag har många stimulerande kontakter på jobbet, vilket berikar mitt sociala liv i stort. Båda frågorna besvarades med något av alternativen: Inte alls - I någon mån - Ganska mycket - I hög grad. o Generellt hälsoupplevande (Self-Rated Health; SRH-7), som är en enstaka fråga som lyder: Hur känner du dig just nu, fysiskt och psykiskt, om du ser till din hälsa och ditt välbefinnande? Frågan besvaras på en 7-gradig skala med verbala uttryck vid ändpunkterna: (1) Mycket dåligt, kunde inte må sämre och (7) Mycket bra, kunde inte må bättre (Eriksson m.fl. 2001). o Trötthet, sömn och återhämtning, vilket mättes med 6 enskilda frågor som är framtagna av AMM Lund och sedan länge har används i en rad arbetsplatsenkäter och kliniska projekt. Frågorna speglar bl a psykisk trötthet efter arbetspasset, återhämtningsbehov/-tid och sömnkvalitet. Frågornas lydelser var: 1. Händer det att du känner psykisk trötthet efter arbetspassets slut? 2. Hur lång tid, efter varje arbetsvecka, tar det innan du återhämtat dig och känner dig utvilad? 3. Anser du att du får tillräckligt med sömn? 4. Hur bedömer du på det hela taget din sömnkvalitet? 5. Hur ofta har du behov av att sova ut? 6. Hur ofta kan du sova ut när du har behov av det? Samtliga frågor besvarades på skalan 1-5; i fråga 1 med skalsteg från Alltid till Aldrig, i fråga 2 med skalstegen Mindre än 1 dag, 1 dag, 2-3 dagar, Längre, Hinner inte vila ut, i fråga 3 från Ja, definitivt tillräckligt till Nej, långt ifrån tillräckligt, i fråga 4 från Mycket bra till Mycket dålig, samt i fråga 5 från Aldrig till Alltid. Förväntningar och utfall o Graden av positiva förväntningar på den planerade ändringen av kontorsmiljön mättes före flyttningen (T1) med 3 något omformulerade frågor ur Intervention Process Measure (Randall m.fl. 2009), subskalan Employee readiness for change. Omformuleringarna innebar att originalfrågornas ospecifika begrepp förändring ersattes med lokalbytet : 1. Jag känner mig säker på att jag kommer att kunna använda lokalbytet för att förbättra mina arbetsförhållanden. 2. Jag har höga förväntningar på att lokalbytet kommer att förbättra mina arbetsförhållanden. 3. Jag ser fram emot de förändringar som lokalbytet kommer att föra med sig. o Graden av faktisk upplevd förbättring efter flyttningen speglades av frågor vid T2 och T3, motsvarande frågorna 2 och 3 vid T1: 1. Jag har kunnat använda lokalbytet för att förbättra mina arbetsförhållanden. 2. Jag anser att lokalbytet har inneburit en positiv förändring av mina arbetsförhållanden. Samtliga frågor besvarades på en skala från 1-5, med verbala etiketter vid ändpunkterna: (1) Håller inte alls med, resp. (5) Håller absolut med. I analyserna användes medelvärdet av svaren på 2-3 frågorna vid varje mätpunkt som mått på förväntningar på förbättringar resp. upplevda förbättringar. 14

15 Statistiska metoder Skillnader i medelvärden och frekvenser har huvudsakligen analyserats med Wilcoxons teckenrangtest, Chi 2 -test samt Student s T-test för parade observationer. Resultat Upplevelsen av kontorsmiljöns utformning Som framgår av Figur 3 observerades vid den första uppföljningen (T2) signifikant sänkta skattningar för dimensionerna Design, Buller och Avskildhet, medan dimensionen Samarbete inte visade någon förändring från T1 till T2. Figur 3. Upplevelse av arbetsplats avseende design, buller, avskildhet och samarbete (n=59) De breda staplarna visar medelvärden och de tunna T-staplarna visar ±1standardavvikelse. Högre skattning speglar en mer positiv upplevelse. Design Inom dimensionen Design låg tyngdpunkten i de sänkta skattningarna på frågorna allmänt bra arbetsmiljö, trivsamhet och möjlighet att dekorera/göra mer personlig (avseende den egna arbetsplatsen), medan skattningarna av trevliga pausutrymmen och bra matutrymmen (avseende de gemensamma arbetslokalerna) snarare tenderade att stiga vid T2. För frågorna allmänt bra arbetsmiljö och trivsamhet bör dock tilläggas att mycket få deltagare vid T2 valde det lägsta svarsalternativet ( Inte alls ), förutom på frågan om möjlighet att dekorera/göra mer personlig där 22% svarade Inte alls. Den övergripande trenden var snarast att inslaget av höga skattningar hade minskat för de frågorna om allmänt bra arbetsmiljö och trivsamhet. 15

16 Buller Inom dimensionen Buller bidrog främst svaren på de tre inledande frågorna om besvär av den allmänna ljudnivån(1), bakgrundsljudet generellt(2) och ljud från röster/kontorsutrustning(3) till den sänkta totalskattningen vid T2. Framförallt hade andelen deltagare som i fråga 1 svarade att de besvärades i hög grad ökat, liksom andelarna som svarade på de båda lägsta skalstegen (mer negativt) på frågorna 2 och 3. På frågorna 4 och 5, om hur väl ljudmässig avskärmning är möjlig i arbetslokalerna, sågs endast en tendens till minskad andel svar på högsta skattningen Bra vid vanliga samtal, medan skattningarna vid telefonsamtal inte visade någon distinkt förändring från T1 till T2. Avskildhet Inom dimensionen avskildhet låg tyngdpunkten i de sänkta skattningarna i frågorna 1 och 2; Hur väl är din arbetsplats visuellt avskärmad? och Hur bedömer du att arbetslokalen ger möjlighet till avskildhet? I första frågan hade andelen som svarade med lägsta skattningen ( Dåligt ) stigit från 20% vid T1 till 56% vid T2. I andra frågan var det främst andelarna som svarat på de båda högsta skalstegen (Ganska mycket och I hög grad) som sjönk från T1 till T2. För övriga tre frågor (Besvär av bristande avskildhet /av att kunna avlyssnas /av att vara iakttagen) var trenderna mer blygsamma men i samma riktning. Samarbete I denna dimension sågs inte någon signifikant förändring från T1 till T2, varken som helhet eller på någon av delfrågorna om hur väl arbetslokalerna underlättar kommunikation, teamkänsla och samhörighet. Möjligen bör tilläggas att omkring 20% svarade med lägsta skattningen ( Inte alls ) på frågan Hur bedömer du att arbetslokalerna i sin helhet underlättar kontakter mellan teamen? vid både T1 och T2 Förväntningar på förbättrade arbetsförhållanden före lokalbytet och upplevda förbättringar efter lokalbytet Fördelningarna av svaren på de tre frågorna om förväntningar om förbättringar av de egna arbetsförhållandena före lokalbytet (T1) och motsvarande svar på de två frågorna om upplevda förbättringar av de egna arbetsförhållandena efter lokalbytet (T2) framgår av Figur 4. Svarens medelvärden var 2,5 före lokalbytet och 2,6 efter lokalbytet, på en skala 1-5, där 1 speglar lägsta möjliga förväntning/förbättring och 5 den högsta,. Av Figur 5 framgår att flertalet deltagare inte hade särskilt höga förväntningar på att lokalbytet skulle medföra förbättrade arbetsförhållanden för dem själva; endast 17% av deltagarna angav förväntningar kring de båda högre skalstegen (medelvärde >3,3) vid T1. Vid T2 var det 25% som väsentligen instämde att lokalbytet hade inneburit en positiv förändring av deras arbetsförhållanden (>3,0 i medelvärde). Generellt sågs en hög överensstämmelse mellan grad av positiva förväntningar och grad av upplevda förbättringar, dvs. de individer som inte väsentligen höll med om att de hade förväntningar på att lokalbytet skulle medföra förbättringar i de egna arbetsförhållandena höll väsentligen inte heller med om att några förbättringar av de egna arbetsförhållandena hade skett vid T2. 16

17 Figur 4. Grad av positiv förväntan av förbättrade egna arbetsförhållanden pga. lokalbytet (T1) och upplevd positiv förbättring av egna arbetsförhållanden efter lokalbytet (T2). Bilden visar andelarna deltagare (%) med medelvärden på skalan 1-5, där 1 är lägsta möjliga förväntning/förbättring och 5den högsta. (n=59). Upplevd hälsa och välbefinnande Balans mellan energi/pigghet och trötthet/utslitenhet Vitalitetsskalan [från det större formuläret SF-36 (Ware & Sherbourne 1992; Taft m.fl. 2004)] är ett mått på balansen mellan energi/pigghet och trötthet/utslitenhet. Inga signifikanta skillnader från T1 till T2 noterades vad gäller vitalitet (p= 0.9). Som framgår av Figur 5 hade majoriteten av deltagarna vid T1 och T2 skattningar motsvarande låg utmattning. Vid klassning av resultaten i de tre huvudkategorierna låg, måttlig och hög utmattning sågs en fördelning vid både T1 och T2 mycket snarlik den som återfunnits i stora befolkningsundersökningar (Lindeberg m.fl. 2006, se Tabell 5) och helhetsresultaten vid T1 och T2 är således att betrakta som normalfynd. Tabell 5. Andelar deltagare med varierande klassningar av utmattningstecken på vitalitetsskalan ur SF-36 vid T1 och T2, jämfört med referensvärden från en befolkningsgrupp. T1 % T2 % Referens(n=12607) % Låg utmattning Måttlig utmattning Hög utmattning * Lindeberg et al Effekter av social interaktion på arbetsplatsen Svaren på de två frågorna om effekter av social interaktion framgår av Figur 6. Ingen signifikant förändring i skattningarna sågs från T1 till T2 i någon av frågorna. Det bör observeras att flertalet deltagare tog avstånd ifrån att kontakterna på arbetet i nämnvärd utsträckning påverkade orken på fritiden negativt. 17

18 Låg utmattning Måttlig utmattning Hög utmattning Figur 5. Deltagarnas skalpoäng på Vitalitetsskalan ur SF-36 vid T1 och T2. De orange och röda linjerna definierar zoner för olika grad av utmattning. Figur 6. Deltagarnas svar på de två frågorna om hur den sociala interaktionen på arbetsplatsen påverkade deras sociala liv på fritiden och som helhet, vid T1 och T2. De breda staplarna visar medelvärden och den tunna T-staplarna visar ±1standardavvikelse. 18

19 Generellt hälsoupplevande Generellt hälsoupplevande (Self-Rated Health; SRH-7) mätt med frågan Hur känner du dig just nu, fysiskt och psykiskt, om du ser till din hälsa och ditt välbefinnande? visade marginellt lägre medelvärde vid T2 (5,0) än vid T1 (5,3); (p=0,041). I Figur 7 ses att det framför allt var färre deltagare vid T2 som skattade sitt hälsoupplevande på de båda högsta skalstegen (6 och 7). Även vid T2 sågs dock en klar dominans av skattningar på skalstegen 5 och 6, dvs. den stora majoriteten angav ett ganska gott hälsoupplevande. Figur 7. Självskattad hälsa bland deltagarna vid T1 och T2. Trötthet, sömn och återhämtning Svaren i de sex enskilda frågorna framgår av Tabell 6. Endast i fråga 1 om psykisk trötthet efter arbetspassets slut sågs en marginellt mer frekvent trötthet (lägre poäng) vid T2 jämfört med T1. I övrigt framkom således inte några tydliga förändringar vad gäller återhämtning, sömn och trötthet från T1 till T2. Med andra ord framkom inte någon generella bild av att lokalbytet hade påverkat denna dimension i vare sig positiv eller negativ riktning. Tabell 6. Deltagarnas svar i frågor om trötthet, sömn och återhämtning vid T1 och T2. Medelvärden (SD*) Fråga T1 T2 p 1. Psykisk trötthet efter arbetspassets slut? 3,2 (0,7) 2,9 (0,6) 0, Återhämtningstid efter arbetsvecka 2,1 (1,1) 2,1 (1,0) 0,5 3. Tillräckligt med sömn 2,4 (0,8) 2,3 (0,7) 0,8 4. Sömnkvalitet 2,2 (0,8) 2,3 (0,9) 0,18 5. Hur ofta behov av att sova ut 3,0 (0,8) 2,9 (0,8) 0,21 6. Hur ofta kan sova ut vid behov 3,4 (0,9) 3,3 (1,1) 0,5 *SD = standardavvikelse 19

20 Gruppens representativitet för samtliga svarande vid T1 En teoretiskt möjlig felkälla skulle kunna vara att de som svarade på enkäten vid både T1 och T2 på något sätt skiljde sig från dem som bara besvarade enkäten vid T1. För att belysa detta jämfördes gruppen som svarade vid båda tillfällena (n=60) med den grupp som bara svarade vid T1 (n=62) beträffande bakgrundsdata och enkätsvar vid T1. Inga statistiskt signifikanta skillnader mellan dessa undergrupper kunde dock observeras beträffande kön, ålder, upplevelsen av kontorsmiljöns utformning, effekter av social interaktion på arbetsplatsen, förväntningar på förbättrade arbetsförhållanden, Vitalitet (SF-36), trötthet-sömn-återhämtning, eller Generellt hälsoupplevande (SRH-7). Således återfanns inget stöd för att gruppen som svarade vid både T1 och T2 skulle brista i representativitet för hela gruppen vid T1. Förändringar i gruppsvaren från T2 till T3 Endast en mycket liten grupp svarade på enkäten vid samtliga tre tillfällen (n=24), varför fokus i analyserna ovan lagts på den större grupp som svarat vid både T1 och T2. Trots detta fanns anledning att granska huruvida någon markant förändring skett i svaren från T2 till T3 för någon av enkätens frågor, vilket i så fall kunde förmodas spegla en anpassning eller tillvänjning till de nya arbetslokalerna. Inga statistiskt signifikanta förändringar från T2 till T3 kunde dock observeras beträffande upplevelsen av kontorsmiljöns utformning, effekter av social interaktion på arbetsplatsen, upplevelse av förbättrade arbetsförhållanden efter lokalbytet, Vitalitet (SF-36), trötthet-sömn-återhämtning, eller Generellt hälsoupplevande (SRH-7). Således gavs inte något stöd för att markanta förändringar i denna undergrupps upplevelser hade skett från T2 till T3. Diskussion I denna studie sågs något sänkta skattningar av tillfredsställelsen med arbetsmiljön efter lokalbyte från en mer traditionell kontorsdesign (T1) till en öppen kontorslösning (T2). I den öppna kontorslösningen var det framförallt den egna arbetsplatsen (arbetsstationen) som gavs lägre skattningar i frågorna avseende en allmänt bra arbetsmiljö, trivsam och möjlighet att dekorera eller göra mer personlig samt visuell avskärmning. Vidare rapporterade deltagarna ökade besvär/störning av buller i den nya kontorslösningen. Möjligheten att vid behov avskärma sig från buller vid samtal/telefonsamtal i arbetslokalerna som helhet visade dock inte någon tydligt försämrad skattning, liksom inte heller skattningarna av hur arbetslokalerna upplevdes underlätta teamkänsla/samhörighet resp. kontakter inom och mellan teamen. Vidare framkom att flertalet inte hade haft särskilt höga förväntningar på att lokalbytet skulle medföra att de egna arbetsförhållandena förbättrades, och efter lokalbytet var det endast en minoritet som till övervägande grad instämde i att de egna arbetsförhållandena hade förbättrats. Beträffande upplevd hälsa och välbefinnande sågs endast diskreta förändringar i enstaka frågor, med marginellt lägre generellt hälsoupplevande (SRH-7) vid T2, liksom något mer frekvent trötthet efter arbetspassets slut. Å andra sidan sågs ingen förändring från T1 till T2 i någon av de fem övriga frågorna om trötthet, sömn och återhämtning. Inte heller sågs några tecken på att den (förmodat) ökade sociala exponeringen i den öppna kontorslösningen hade någon negativ inverkan på det sociala livet på fritiden eller i stort. Endast en liten minoritet visade tecken på låg vitalitet/hög utmattning (SF-36) eller lågt generellt hälsoupplevande (SRH-7) vid någon av mätpunkterna, och fördelningarna var likartade de som tidigare observerats i allmänpopulationer. 20

21 Ett observandum i sammanhanget är emellertid det endast var en minoritet av deltagarna som före lokalbytet angav att deras arbetsstation var i ett eget rum (cellkontor), medan flertalet angav att de arbetade i s.k. Delat kontor (flerpersonskontor med 2-3 personer) eller i Små kontorslandskap (flerpersonskontor med 4-9 personer). Vidare angav vid T2 (och T3) bara omkring en tredjedel att de arbetade i Flexkontor, medan så gott som samtliga övriga deltagare angav Små kontorslandskap (4-9 personer). Möjligen kan sistnämnda resultat förklaras av att deltagarna kände sig främmande för begreppet Flexkontor och istället betecknade sin arbetsstation som del i ett Flerpersonskontor. Summan av uppgifterna om självskattad kontorstyp vid T1 och T2 skapar dock en tveksamhet om huruvida denna undersökning har studerat en renodlad övergång från cellkontor till flexkontor. Det är dock uppenbart att många deltagare före lokalbytet hade sin arbetsstation i s.k. Delat kontor (2-3 personer), medan så gott som ingen uppgav detta efter lokalbytet. I så måtto har studien åtminstone belyst en övergång från en generellt mindre öppen kontorslösning till en mer öppen sådan. En allvarlig begränsning i denna studie är att relativt få av dem som berördes av lokalbytet svarade på enkäten vid samtliga tre mättillfällen (n=24/161). Detta innebär att endast c:a 15 % av deltagarna medverkade fullt ut i undersökningen. Dock identifierades vid T1 och T2 totalt 60 individer med kompletta svar vilket motsvarar 37 % av dem som berördes av lokalbytet men även denna deltagarfrekvens måste betraktas som relativt låg. Den låga deltagarfrekvensen gör att det är svårt att veta hur representativa resultaten kan vara för totalgruppen som berördes av lokalbytet. Emellertid fann vi inga tecken på att de deltagare som deltog både vid T1 och vid T2 skiljde sig från den ungefär jämnstora grupp som endast deltog vid T1 beträffande de bakgrundsdata och enkätsvar som framkom vid T1. Det är således möjligt att de 60 deltagare som svarade vid både T1 och T2 är godtagbart representativa för hela gruppen svarande vid T1, som hade en helt acceptabel svarsfrekvens med avseende på representativitet (n=122/161; 75%). Det låga deltagarantalet vid T3 är en olycklig omständighet, eftersom data från T3 hade kunnat visa huruvida skattningarna av arbetsmiljön och hälsoupplevandet hade påverkats av tillvänjning till den nya öppna kontorslösningen. Det är tänkbart att initiala upplevelser av kontorsmiljön som annorlunda och ovan skapar negativa reaktioner på kort sikt, vilka i takt med tillvänjning till den nya miljön (och möjligen efterhand upptäckta fördelar med den nya miljön) förbyts i mer positiva upplevelser. Den ringa grupp som svarat på enkäten vid samtliga 3 tillfällen (n=24) gav dock så stort utrymme för slumpeffekter och risk för bristande representativitet att det bedömdes som föga meningsfullt att redovisa enkätsvaren från T3. Emellertid gjordes en grov kontroll av om uppenbara förändringar skett från T2 till T3 i denna lilla grupp, men stöd för påtagligt förändrade skattningar i någon parameter kunde inte upptäckas. Detta kan möjligen indikera att några mer dramatiska effekter av ytterligare ett års tillvänjning vid den nya öppna kontorslösningen inte är troliga. En ytterligare begränsning med denna studie är att en systematisk insamling av information om eventuella andra förändringar på företaget under den tvååriga undersökningsperioden inte har gjorts. Det kan således inte uteslutas att andra och för oss okända omständigheter utöver lokalbytet kan ha påverkat deltagarnas enkätsvar. Sammanfattningsvis antyder denna studie att arbetsmiljön på det aktuella företaget skattades som delvis mindre positiv efter övergången till en mer öppen kontorslösning, framförallt avseende den egna arbetsstationens allmänna trivsamhet, bullerexponering och visuella avskärmning. Å andra sidan bör poängteras att det i flertalet frågor endast var ett fåtal deltagare som gav uttalat låga skattningar vilket torde innebära att flertalet förändringar i skattningarna 21