Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset"

Transkript

1 Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009

2

3 Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009

4 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé 15 DK-8200 Århus N Danmark September 2009 Bestillingsnr. 182-s11-2

5 Innehåll Läsvägledning... 5 Syfte... 7 Metod... 9 Uppföljning av rapporten Resultat 1. Om verksamheten Rapportens dataunderlag Mottagningens patienter Frågor om tillfredsställelsen Väntetiden i väntrummet Stabiliteten i läkarkontakten Samlat intryck av mottagningen Litteratur Bilaga 1. Enkät och följebrev till mottagningens patienter Bilaga 2. Svaren indelade efter patientgrupper Bilaga 3. Mottagningpatienternas kommentarer

6

7 Läsvägledning Rapporten är en standardrapport. Det är således läsaren själv, som ska dra slutsatserna av de framställda analyserna. Hela rapporten är upplagd så att verksamheten kan jämföra sig med tidigare mätningar angående patienttillfredsställelsen och med resultat från andra avdelningar. I rapporten är det patienternas ord som gäller. Härmed inte sagt att det är den objektiva sanningen, som kommer fram. Sjukhus är funktions- och specialitetsindelade och det är i verkligheten bara patienten som kan uppleva och känna kontinuitet, samordning, god kommunikation och bra yrkeskvalitet. Både den kvalitet som patienten upplever och den professionella kvaliteten är nödvändiga för en bra hälso- och sjukvård. Här nedan ges en översikt över rapportens kapitel för att läsaren snabbt kan hitta de mest intressanta delarna. Först är det fyra kapitel om undersökningens ramar: Bakgrund, syfte, metod och grundläggande om uppföljningen. Därefter kan den som vill gå till kapitel 1 eller gå direkt till undersökningsresultaten i kapitel 3. Kapitel 1: Om mottagningen Resultaten från mottagningen kan inte betraktas utan att hänsyn tas till vilken mottagning resultaten kommer från. I avsnittet ges därför en kort förklaring av mottagningens egenskaper, som bland annat omfattar statistik information om mottagningen, antal besökande, särskilda förhållanden etc. Kapitel 2: Rapportens dataunderlag Här kan man se hur många inlagda patienter som fått enkäten och hur många som har svarat. Dessutom har man genomfört en bortfallsanalys för att visa i vilken grad undersökningen är representativ. Här framgår det också vilka andra mottagningar man valt som jämförelseunderlag i rapporten. Kapitel 3: Mottagningens patienter I undersökningen har man ställt en rad bakgrundsfrågor till patienterna. Frågorna är intressanta i sig genom att de ger en bild av mottagningens patientsammansättning. Bakgrundsinformationen används dessutom i bilaga 2 för att undersöka om det finns någon skillnad i dessa patientgruppers upplevelse av mottagningen. Kärl Mottagning, Sahlgrenska 5

8 Kapitel 4: Frågor om tillfredsställelsen Här kan den som har bråttom under läsningen få en överblick. Här ställs en rad positivt formulerade påståenden, som patienten ska ta ställning till om de fått uppfyllda i kontakten med mottagningen. Om det tidigare har gjorts en mätning på mottagningen, kan man se hur svaren var sist och det finns möjlighet till jämförelse med patientsvar från andra mottagningar. Om man vill se hur svaren varierar mellan patientgrupperna inom mottagningen kan man gå till bilaga 2. Där kan man t.ex. se om patienterna på verksamhetens eventuella olika delmottagningar svarar samstämmigt på frågorna. Om man vill se kommentarerna som är kopplade till respektive fråga, finns de i bilaga 3. Kapitel 5: Väntetiden i väntrummet Här fokuserar man på den traditionella problemställningen om hur länge patienterna väntar i väntrummet, från den utsatta tiden till dess de kallas in. Fokus ligger på om väntetiden är jämnt fördelat över veckan, eller om det finns systematiska dagsvariationer. En jämförelse med andra mottagningar görs också. Kapitel 6: Stabiliteten i läkarkontakten I undersökningen tillfrågas patienterna hur de uppfattar kontakten med läkarna. Har man haft kontakt med för många olika läkare i mottagningen, och hur uppfattar patienten det? Kapitel 7: Samlat intryck av mottagningen Patienterna tillfrågas i scheman om att ge en samlad bedömning av mottagningen. Från en till fem stjärnor där en stjärna är "oacceptabelt" och fem stjärnor är "enastående". Även här kan man jämföra med eventuella tidigare mätningar och patientsvar från andra mottagningar. Om man vill se hur svaren varierar mellan patientgrupperna kan man gå till bilaga 2. Om man vill läsa kommentarerna som är kopplade till denna samlade bedömning finns de också i bilaga 3. Undersökningen har utvecklats och beskrivits av Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland, Danmark. 6 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

9 Syfte Mätning av patienttillfredsställelsen Mätning är en medveten och systematisk form av iakttagelse. Anställda kan dagligen iaktta patienterna och göra sig en uppfattning om deras upplevelser. Med en enkät däremot har man medvetet tagit ställning till inom vilka områden man ska studera patienternas upplevelser. Man har dessutom valt ett system, som låter alla tillfrågade berätta lika mycket. Det ger kanske ett annat resultat än att varje dag iaktta patienterna, då de negativa upplevelserna kan ha en tendens att vara dominerande i den sortens iakttagelser. Med en enkät mäts patienternas upplevelse av omvårdnaden och det är inte detsamma som vårdpersonalens kompetens. Däremot kan duktig personal påverka patienttillfredsställelsen. Syftet med att mäta är att hitta områden där man kan öka patienttillfredsställelsen. Mätresultaten skall betraktas som en generell uppfattning, där det är viktigt att hitta den bakomliggande orsaken. Ett undersökningsresultat kräver alltså analys för att få fram bra åtgärder. Syfte Konceptets syfte är: - att systematiskt kunna följa utvecklingen av patienttilfredsställelsen på verksamhets-, verksamhets-, sjukhus- och landstings-/regionsnivå - att ge varje verksamhet ett redskap för att verksamheten på egen hand kan arbeta med att kontinuerligt öka patienttilfredsställelsen - att ge varje verksamhet en möjlighet att jämföra sig med andra verksamhetar på utvalda områden. Konceptet är utformat så att det ger mesta möjliga information till både den enskilda verksamheten, verksamhetsledningen, till sjukhusledningen och landstinget/regionen. Vad är det som mäts? Den tillfredsställelse som mäts i undersökningen är skillnaden mellan det som patienten på förhand förväntat sig och det som patienten har upplevt. Källorna till ett missförstånd mellan förväntning och upplevelse kan vara flera: att sjukhuset saknar kunskap om patienternas önskemål och behov, att sjukhusets arbetssätt inte är klart specificerat eller att sjukhuset inte har kunnat ge patienten realistiska förväntningar som motsvarar de resurser och möjligheter som finns till förfogande. Konceptet är uppställt i modellen på nästa sida. Kärl Mottagning, Sahlgrenska 7

10 Figur 1. Modell: patientens upplevelse av sjukhusets tjänster Figur 1. Modell: patientens upplevelse av sjukhusets tjänster Medial och muntlig information Patientens personliga behov Sjukhuserfarenhet Förväntad service Patienten Upplevd service Tillhandahållen tjänst Extern kommunikation med patienten Beslutade serviceförbättringar Sjukhuset Sjukhusets uppfattning om patientens behov och förväntningar Efter Christian Grönroos, "Service management and marketing". (1990) 8 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

11 Metod Metod Metoden är att använda en standardenkät riktad till olika patientgrupper. I konceptet finns fyra enkäter med var sitt följebrev: enkät till den inlagda patienten (grön blankett) enkät till öppenvårdspatienten (gul blankett) enkät till den dagkirurgiske patienten (blå blankett) Enkäten är för varje undersökning försedd med verksamhetens namn. Patienterna vet på så sätt utifrån vilken verksamhet de ska svara om de haft kontakt med flera verksamhetar i samband med sin sjukdom. Undersökningens frågor Undersökningens konkreta frågeställning är gjord med bakgrund av tidigare genomförda undersökningar av patienttillfredsställelsen. Litteraturlistan innehåller de skriftliga arbeten som undersökningen i olika omfattning baseras på. Konceptet mäter inte patienternas uppfattning om viktigheten i de ställda frågorna utan bara i vilken grad patienterna är nöjda med innehållet i frågorna. Viktigheten av de frågor som traditionellt ställs i sådana undersökningar har mätts i många olika undersökningar och har visat sig vara stabila. Tydligt visar erfarenheten att patienterna alltid sätter följande inbördes oprioriterade ämnen högt: kommunikation, kontinuitet, koordination och professionalism. De frågor som finns i enkäten ligger huvudsakligen inom dessa fyra ämnesområden. Förbättringsområden De utvalda frågorna täcker inte alla aspekter av patienternas kontakt med sjukvården. Avsikten med mätningarna är att ge en utvärdering hur verksamhetarna klarar av hävd svåra problemen inom sjukvården. Frågorna är således utvalda dels för att de är viktiga och dels för att de traditionellt har gett upphov till skillnader mellan verksamhetar. Kvantitativt och kvalitativt Enkäten är utformad så att frågorna beträffande tillfredsställelsen är försedda med en möjlighet till kommentarer. Frågorna är ställda så att de formulerar värderingar som alla patienter kan tycka vara grundläggande för en bra patientupplevelse. Patienternas svarsalternativ är ja, både och, nej eller vet ej/ inte relevant. Alternativen är medvetet enkla eftersom det ofta krävs en kommentar till det satta krysset. Kärl Mottagning, Sahlgrenska 9

12 Kommentarer i rapportens bilaga Validering av enkäten Grundligt test av vardagen De kommentarer som patienterna gjort i samband med ifyllandet av frågeformuläret finns ordagrant i bilaga 3. Endast kommentarer som är meningsfulla när de står för sig själva är medtagna. Det betyder att alla värderingar är nedskrivna antingen de är positiva eller kritiska. Omvänt är flera faktiska upplysningar utelämnade då de inte har någon betydelse om de inte står tillsammans med andra upplysningar. Sådana exempel är Jag föll och bröt benet. Enkäten har testats på fyra olika verksamhetar på fyra sjukhus i Danmark. Totalt har 66 patienter blivit intervjuade efter att ha fyllt i enkäten. Under intervjun har man till varje kryss i formuläret ställt frågor om bakomliggande orsak och hur patienten uppfattat frågan. Undersökningen är bakåtriktad i sin utformning såtillvida att den riktas till patienter som varit på sjukhus under den gällande perioden. Sjukhuset har alltså bara i begränsad omfattning möjlighet att anstränga sig i undersökningsperioden. Själva metoden går ut på att ge en realistisk bild av vardagen på de medverkande verksamhetarna. Man har via kontrollåtgärder i möjligaste mån sett till att inte skicka brev till avlidna patienter. Detta innebär med andra ord att undersökningen inte innefattar upplevelser från anhöriga till patienter, som avlidit på verksamheten. Utskick Enkäten har skickats från sjukhuset med ett personligt brev till patienten. Ett frankerat svarsbrev har bilagts försändelsen. Patienterna har svarat anonymt. Mer om metoden För en närmare genomgång av undersökningsmetoden, se Hvad oplever patienten på sygehuset? Et afdelingsbaseret koncept til systematisk indsamling af patientoplevelser på somatiske sygehuse. Erik Riiskjær. 10 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

13 Uppföljning av rapporten Uppföljning av rapporten Erfarenhet av utvecklingsarbete Det är sällan man utifrån undersökningssiffror och kommentarer direkt kan se var man exakt ska sätta in resurserna i förbättringsarbetet. En undersökning kan bara ge några förslag om var verksamheten kan hitta områden som med god effekt kan förbättras för patienterna. Det är således den enskilda verksamheten som ska arbeta med rapporten Alla rapporter innehåller många idéer till förbättringar och konsten består i att inte låta sig påverkas av de många upplysningarna i rapporten. Erfarenheter från uppföljning av analysrapporter pekar på vikten av att indela förbättringsförslagen i grupper efter deras karaktär och efter när man ska ta itu med dem. Exempel på sådana är: - förbättringar som omedelbart kan sättas i gång och som ska ge känslan av att verksamheten kan agera (de snabba framgångarna) - förbättringar som ska förberedas och begrundas under en tidsperiod på ca 2-3 månader - långsiktiga förbättringar med ett perspektiv på 1-2 år. Det är också ett gott råd att avsätta tid till att bearbeta rapporten. I detta sammanhang kan det vara bra med någon utifrån som man kan dryfta resultaten med. Engagemang främjar processen det är viktigt att resultat efterfrågas! Alternativa förbättringsområden Rapporten i sig själv ger fler ingångar till nya utvecklingsprojekt. Inom områden: - där missnöjet är stort - där missnöjet har ökat - där svarspersonernas svar avviker från det förväntade - där man skiljer sig från andra verksamhetar - som är ett problem för en speciell grupp patienter - som svarspersonernas kommentarer uttryckligen beskriver - där lusten att göra en insats är stor - där verksamheten menar att möjligheten till framgång är god - där framgång är möjlig med små insatser - där man redan arbetar med och där förhållandena bekräftas av rapportens innehåll. Kärl Mottagning, Sahlgrenska 11

14 Är det förväntningarna som är orealistiska eller är det - det faktiska mottagandet? Små steg Förändringspsykologi Enligt modellen i figur 1 ska man hela tiden fråga: - Är det den saknade kunskapen om patienternas behov som är problemet? - Saknas det relevanta handlingsprogram? Följer inte personalen de befintliga rutinerna? - Eller är det patienternas förväntningar som ska anpassas till de faktiska möjligheterna? I allt kvalitetsarbete bör det framhållas att förbättringarna bara kommer om man koncentrerar sig på insatsen. Ett projekt skall analyseras så att man ordentligt kan planera sin insats och uppställa mål för hur man ska gå vidare. Först härefter kan man verkställa handlingarna. Till sist skall det säkerställas att man efteråt mäter effekten. Förändringsprocesser är emellertid inte bara en fråga om att använda riktig teknik. Det är också viktigt att ha fokus på grundläggande mekanismer. Ibland tar människor till många undanflykter för att undvika hotet om förändring. Den mest kända är att hitta fel på omgivningen så att man slipper obehagliga förändringskrav. Man skyller på andra. En annan undanflykt är att man helt enkelt inte uppfattar att det ställs nya krav i jobbet. Man glömmer eller missförstår. En tredje undanflykt är att förringa sin egen förmåga och möjlighet så att ingen kan förvänta sig något. Man friställer på så sätt sig själv. Försvarsbeteende ska emellertid inte ses som något negativt utan snarare som en nödvändig försvarsmekanism hos människor, som när det ställs krav, i första skedet inte uppfattar de möjligheter de själva har för att uppfylla dem. Det är således ett viktigt uppdrag för ledningen att tillrättalägga kvalitetsutvecklingsprocessen så att verksamheten kan arbeta med att förbättra patienttillfredsställelsen samtidigt som tillfredsställelsen ökar hos medarbetarna. Här kan det speciellt vara motiverande om olika verksamhetar med olika patienttillfredsställelse kan lära av varandras erfarenheter. Lackmustestet Kvalitetsutvecklingsprojekt ska naturligtvis helst ha ökat patienttillfredsställelsen till nästa gång det görs mätningar på verksamheten. Det är så att säga lackmustestet på om det har gjorts riktigt. Men eftersom nästa mätning görs på en annan grupp människor är det nödvändigt att vara lite försiktig när man jämför tolkningen av utvecklingen av tillfredsställelsen. Efter hand kan det finnas många andra faktorer förutom förbättringen som har inflytande på nettoresultatet i mätningen. Men det är viktigt att följa utvecklingen för att bedöma om ett nytt initiativ också var en förbättring för patienttillfredsställelsen. 12 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

15 Kärl Mottagning, Sahlgrenska 13

16 Tabell 1 Statistisk upplysning för Kärl Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Verksamhetens inriktning Antal inlagda Härav akut inlagda Härav elektiva Medelvårdtid Beläggningsprocent Antal vårdplatser Enbäddsrum Tvåbäddsrum Trebäddsrum Fyrbäddsrum Kärlkirurgi ,6-18 (mån-fre) Antal avdelningar Antal öppenvårdsbesök Antal mottagningar Antal dagvårdsbesök Antal dagvårdenheter Läkartjänster Sjukskötersketjänster Övriga tjänster 1 Läkarbesök: 2.404, Sjukvårdande beh.: ,2 14,3 Total budgetram Statistik avser år tkr - Alla slags anställningar är omräknade till heltidstjänster 14 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

17 1. Om verksamheten Det kärlkirurgiska verksamhetsområdet har till sitt förfogande en egen vårdavdelning med för närvarande 16 vårdplatser, en egen kärlkirurgisk mottagning med fast anställd personal samt utnyttjar operationsresursen vid An/Op/IVA, Område Sahlgrenska. Kärlkirurgen i Göteborg bedrivs enbart vid Sahlgrenska Sjukhuset, Sahlgrenska och svarar för det primära omhändertagandet av behandlingskrävande perifert kärlsjuka patienter i Storgöteborg och ansvarar som regionsjukhus för den specialiserade och avancerade kärlkirurgen i Västra Götalandsregionen. Den kärlkirurgiska verksamheten är till sin natur huvudsakligen akut eller imperativ, vilket innebär att förutom planerad verksamhet bedrivs en omfattande jourverksamhet och nära hälften av de operativa ingreppen utförs på jourtid. Huvudgrupperna som handläggs inom kärlkirurgin är akut och kronisk extremitetsischemi, bukaortaaneurysm och andra aneurysm, carotisstenos, aortadissektioner typ B och till en del bedrivs även kirurgi för venös insufficiens. Trauma med åtföljande kärlskada utgör en liten men viktig patientgrupp. En betydande del av den kärlkirurgiska vardagen ägnas att bota och lindra cirkulationsstörningar till nedre extremiteter som är så allvarliga att den hotar benet med kallbrand. Livskvalitetsbegränsande och arbetshindrande fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens) behandlas återhållsamt med intervention och oftast med s.k. endovaskulär intervention. Bukaortaaneurysm (pulsåderbråck i stora kroppspulsådern) är en symptomfri sjukdom som vid ruptur kan leda till döden. Dödligheten vid ruptur är nära 100 % varför det är angeläget att åtgärda denna patientgrupp före ruptur inträder. Komplikationsrisken och mortaliteten i samband med planerad operation är i dag låg, medan komplikationsrisken och dödligheten i samband med akut operation för rupturerat bukaortaaneurysm är omkring 40 %. I dag kan två alternativa metoder erbjudas för att behandla pulsåderbråck i bukaorta, dels traditionell öppen kirurgi som är väletablerad och dels med en s.k. titthålsmetod där man går in med katetrar från ljumsken och för in via speciella instrument en kärlprotes. Denna endoluminala behandling uppnår i dag mycket goda resultat och kan hos en skör patientgrupp många gånger vara ett förstahandsalternativ. Bukaortaaneurysm är som regel symptomlös tills pulsåderbråcket spricker och för att förbättra behandlingsresultaten för denna grupp pågår ett arbete att skapa underlag för screening av bukaortaaneurysm i Västra Götalandsregionen. Kärl Mottagning, Sahlgrenska 15

18 Strokeprevention. Carotisstenos dvs. förträngning i halspulsådern och medföljande komplikationer till sprickbildning i kärlplack kan ge upphov till TIA och stroke. Operation med att ta bort halskärlsplack är i dag en mycket effektiv metod för att motverka stroke och senare tids forskningsrön visar att värdet av profylaktisk operation mot halspulsådern är mest angelägen i anslutning till att man fått sitt första varningssymptom i form av TIA. Arbete pågår att utöka resurserna för att kunna åtgärda denna patientgrupp i det akuta skedet med snabb inläggning och utredning för planering av interventionsingrepp. Den endovaskulära behandlingen av pulsåderbråck i bukaorta har lett fram till en kunskap och färdighet att använda endovaskulär behandling även vid andra tillstånd på artärsidan. Aortadissektioner typ B kan i dag framgångsrikt behandlas med EVAR-behandling liksom thorakala aneurysm dvs. aneurysm belägna i pulsådern inom bröstkorgen. EVAR-behandling mot thorakala aortaaneurysm är i dag förstahandsmetoden vid detta tillstånd. Endovaskulära behandlingsformen har även befunnits vara mycket värdefull vid kärlskador i samband med traumafall där öppen kirurgi kan vara farlig eller omöjlig att genomföra. Vårdavdelning 18 är i dag en välfungerande vårdavdelning med stabil personalsituation. På avdelning 18 finns 16 vårdplatser för kärlkirurgiska patienter och för närvarande disponeras 4 vårdplatser för preoperativa thoraxpatienter, alternativt utredningspatienter inom kardiologin för coronarangiografi. Under hösten 2007 planeras till delar en omorganisation så att hela vårdavdelningen kommer att disponeras för kärlkirurgiska patienter. Tidig handläggning av TIApatienter samt screening av bukaortaaneurysm förväntas öka vårdplatsbehovet för kärlkirurgiska patienter. Den kärlkirurgiska mottagningen har två fast anställda sjuksköterskor som arbetar med kärlkirurgisk mottagning på heltid. Enheten är väl inarbetad och välfungerande, men vi har till dags dato inte helt fullt kunnat leva upp till vårdgarantin för de minst prioriterade patienterna. 16 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

19 Kärl Mottagning, Sahlgrenska 17

20 Tabell 2 Bakgrundsinformation för enkätundersökningen på Kärl Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fakta kring undersökningen Undersökningsperiod Utskicksmånad Utskickade enkäter Inkomna svar Svarsprocent Tidigare mätningar April Maj Svar Representativitet Patienter under perioden Inkomna svar Antal Ålder 0-18 år 0,0 0, år 1,5 0, år 9,8 8, år 24,9 27, år 31,7 37,8 80 år eller över 32,2 26,1 Kön Man 57,6 60,2 Kvinna 42,4 39,8 18 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

21 2. Rapportens Dataunderlag Undersökningsgrund Tolkning av svarsprocenten I tabell 2 på motsatt sida kan man se en rad faktaupplysningar om enkätundersökningen dvs tidsperioden för patienturvalet, tidpunkten för utskicket av enkäterna och svarsprocenten för verksamheten. I teorin betyder svarsprocenten mindre om det i övrigt gäller ett representativt och tillräckligt stort stickprov. En hög svarsprocent är emellertid alltid önskvärd eftersom man då minskar sannolikheten för ett oönskat skevt urval I detta sammanhang har enkäten skickats per post till patienter som finns i sjukhusets patientregister. Svarsprocenten kan då väntas bli något lägre än om enkäten hade delats ut till patienterna av personalen. Utifrån praktiska undersökningserfarenheter kan man ha följande tumregler för utvärdering av svarsprocentens storlek: Under 40 % Inte tillfredsställande. Tolkas med stor försiktighet % Ska användas med försiktighet % Acceptabelt Över 60 % Mycket tillfredsställande Representativiteten I tabell 2 kan läsaren också se hur det urvalet representerar hela patientunderlaget, som har varit i undersökningsperioden. Om det finns större avvikelse mellan fördelningen av periodens patienter och inkomna svar kan man i så gott som samtliga fall hänföra detta till ett medvetet val i samband med urvalet. När periodens patientantal varit mycket högre än 400, eftersträvar man att vid urvalet ta lika många patienter från varje verksamhet även om verksamhetarna har olika storlek. Utskrivning av listor över tillfälliga patienter Patienturvalet till mottagningundersökningen har skett enligt följande kriterier i patientregistreringssystemet. Alla mottagningkontakter under en månad på verksamheten. Om patienten har haft flera kontakter, väljs patienten endast en gång. Urvalet omfattar både patienter som har avslutat sin mottagningbehandling under perioden, och patienter som fortfarande är under behandling på mottagningen. Om mottagningen under det gällande tidsintervallet behandlat fler än 400 olika patienter, har stickprovet reducerats till 400 patienter genom ett slumpmässigt urval. Stickprovet täcker således alltid en period på 1 månads patientupplevelser. Dock har man, som nämnts, strävat efter att representera olika delmottagningen med lika många patienter. Kärl Mottagning, Sahlgrenska 19

22 Tabell 3 Rapportens jämförelseunderlag Mottagningens namn Antal svar Tidpunkt Sjukhus Barn Kirurg Mottagning, DSBUS 169 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barn Medicin Mottagning, DSBUS 164 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barn Neurolog Mottagning, DSBUS 71 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gastroendoskopi (GEA) 164 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik, Osteporosmottagningen 141 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gynekologi Mottagning 153 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handkirurgi Mottagning 201 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hjärtmottagningen, DSBUS 103 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hud Mottagning 332 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Infektionsmottagning, Östra 142 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kardiologi Mottagning, Sahlgrenska 229 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kärl Mottagning, Sahlgrenska 112 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Mottagning, Östra 184 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Mottagning, Sahlgrenska 217 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lung/Allergi Mottagning 194 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin Mottagning, Mölndal 207 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin Mottagning, Östra 201 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin Mottagning, Sahlgrenska 212 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin Rehabilitering, Högsbo 55 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Neurologisk Mottagning 187 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Njurmedicin Mottagning 204 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Obstetrik Mottagning 154 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ögonmottagning 267 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Onkologi Mottagning, Sahlgrenska 230 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öron, näsa och halsmottagning 164 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ortoped Mottagning 164 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Plastikkirurgisk Mottagning 208 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatolog Mottagning 218 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Transplantation Mottagning 221 April 2009 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Totalt Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

23 Jämförelse I rapporten har mottagningens patientsvar genomgående jämförts med patientillfredsställelseundersökningar från en rad andra mottagningar. Jämförelseunderlaget i undersökningen refererar till ett icke-viktat genomsnitt av svaren från mottagningar i tabell 3. En jämförelse av patienternas svar tvärs över mottagningar ger möjlighet att rikta det löpande arbetet med att förbättra kvaliteten. Här är det särskilt intressant att titta på de mottagningar som får de bästa omdömena av patienterna. Är det något man kan lära sig? För frågorna om tillfredsställelse och väntetid i undersökningen har mottagningens resultat jämförts med genomsnittet av jämförelseunderlagets mottagningar, den mottagning som är "bäst" och den som är "sämst" i patienternas ögon. Mottagningar med färre än 20 svar är inte med i urvalet av "bäst" och "sämst" i rapportens tabeller. Tillfälligheter eller verkliga skillnader? På de flesta mottagningar utgör patienterna i undersökningen alla patienter som har varit på mottagningen under den fastställda undersökningsperioden. Undersökningen kan, med detta som utgångspunkt, klassas som en totalundersökning. Om man dessutom förutsätter att bortfallet i två undersökningar är betingat av samma källa, kan man välja att jämföra tillfredsställelsen mellan de två perioderna direkt utan att behöva ta hänsyn till statistik osäkerhet. Man kan även anlägga en mer konservativ tolkning genom att betrakta varje mätning som ett tillfälligt utdrag av mottagningens allmänna förmåga att uppnå hög patienttillfredsställelse. Med 200 svar betyder det att procentskillnaden mellan två mottagningars tillfredsställelse på en fråga ska vara högre än 7 procentpoäng, för att man ska kunna hänföra skillnaden till annat än statistisk osäkerhet. I praktiken blir dock förtroendeintervallet högre än osäkerheten, eftersom det normalt handlar om mycket stora stickprover i förhållande till totalpopulationen. För praktiska ändamål kan man därför direkt jämföra talen från två mätningar förutsatt att man inte lägger någon vikt vid 1 2 procents skillnad. Kärl Mottagning, Sahlgrenska 21

24 Tabell 4 Bakgrundsinformation om patienter på Kärl Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar i procent antal mottagningspatienter Antal besök 1 besök 2-3 besök 4-9 besök Fler än 9 besök Tidigare inlagd Ja Nej Ålder 0-18 år år år år år 80 år eller över Kön Man Kvinna Modersmål Svenska Annat Sökt information Har sökt information Har inte sökt information Enkäten fylldes i av Patienten Närstående Tidigare Mottagningens resultat Senaste Nu Andra mottagningars genomsnitt Antal % % % % ,2 42,9 34,3 6,7 62,0 38,0 0,0 5,6 17,6 31,5 30,6 14,8 61,3 38,7 90,7 9,3 17,6 82,4 91,7 8,3 25,7 17,6 37,6 30,8 28,4 30,4 8,3 21,2 60,6 43,5 39,4 56,5 0,0 13,1 0,9 15,3 8,1 24,5 27,0 21,7 37,8 16,9 26,1 8,5 60,2 44,2 39,8 55,8 92,8 88,2 7,2 11,8 21,7 43,5 78,3 56,5 94,5 85,0 5,5 15,0 22 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

25 3. Mottagningens patienter Bakgrundsfrågor I enkäten ställs en rad frågor om patienten och patientens kontakt med mottagningen. Dessa svar kan vara intressanta i sig som en beskrivning av mottagningens patienter. Därutöver kan de ligga till grund för att avgöra om de olika patientgrupperna har olika uppfattning om mottagningen. I tabell 4 beskrivs undersökningens patientgrupp gentemot bakgrundsfrågorna. Siffrorna jämförs med resultatet av eventuella tidigare tillfredsställelsemätningar på mottagningen. I tabell 4 visas ett genomsnitt av en rad andra namngivna mottagningen, så att man kan sätta mottagningens patientgrupp i perspektiv till andra. En specifikation av jämförelseunderlaget finns i tabell 3. Bakgrundsfrågornas innehåll Innehållet i alla bakgrundsfrågor ska inte diskuteras här. Endast två kräver en kommentar: Veckodag för senaste besök på mottagningen är en svag variabel, ur det hänseende att patienterna ju besvarar tillfredsställelsefrågorna utifrån alla sina besök på mottagningen. Endast vid de tillfällen då patienten alltid kommer till mottagningen på en fast veckodag, kan man förvänta sig att variabeln kan förklara något eller ge anledning till samvariationer med tillfredsställelsen. Patienterna blir desutom tillfrågade om de själva har sökt information om sin sjukdom via patientföreningar, bibliotek eller internet. Frågorna innehåller avgränsningsproblem men har medtagits för att de till en viss del fångar in en ny typ av patient som i högre grad ställer krav på vården. Andelen aktiva patienter på de enskilda verksamhetarna kan vara en förklaring till patienttillfredsställelsen på verksamheten. Egenskaper för mottagningens patienter De frågor man kan få svar på genom att läsa tabell 4 är bland annat följande: - Karakteriseras mottagningen av patienter som behandlas många gånger, eller handlar det om patienter som bara kommer en gång? Finns det en tidsmässig utveckling och hur är det på andra platser? Finns det patienter som har erfarenhet av att vara inlagda på verksamheten eller är de uteslutande mottagningpatienter? Hur ser åldersfördelningen ut i förhållande till andra mottagningar? Skillnad på patienterna? I bilaga 2 kan man se hur de olika patientgrupperna besvarar frågorna om tillfredsställelsen i undersökningen. Kärl Mottagning, Sahlgrenska 23

26 % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tabell 5 Frågor angående patienttillfredsställelsen vid behandlingen på Kärl Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, April 2009 Frågor (svar i procent av 112 patientsvar) Ja Både och Nej Vet inte Har dina besök på mottagningen varit utan besvärande väntetid i väntrummet? Var läkarna väl förberedda när du träffade dem på mottagningen? Lyssnade läkarna intresserat till det du hade att säga? Fick du intryck av att vårdpersonalen var kunnig? Har dina mottagningsbesök varit utan besvärande väntetid? Fick du den information du behövde i din kontakt med mottagningen? (om sjukdomen, undersökningar, behandlingar, biverkningar mm) Fanns det samstämmighet i den information du fick, från personalen på mottagningen? Är du nöjd med mottagningens behandling av din sjukdom? Har kontakten mellan din läkare/vårdcentral och avdelningen fungerat bra? (t.ex. remiss, uppföljning) - Svaren utgår från alla patienters senaste mottagningsbesök 24 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

27 4. Frågor om tillfredsställelsen Rekommendationer Undersökningens frågor om tillfredsställelsen är gjorda på grundval av egna erfarenheter och litteraturstudier. Frågorna har därefter blivit utvärderade genom 66 patientintervjuer. På flera områden hänger undersökningens frågor ihop med de rekommendationer som ges i den danska publikationen Patientens møde med sundhedsvæsenet som framställdes Några rekommendationer från publikationen har inte ersatts av undersökningens enkät, vilket primärt hänger samman med att några frågor inte är ämnade för en patientinriktad enkät. I Patientens möte med vården rekommenderas det att: - vårdpersonalen under hela patientförloppet är uppmärksam på patientens önskemål om att vara delaktig i beslut rörande sin behandling och vård - vårdpersonalen utarbetar riktlinjer för hur man i möjligaste mån undviker förändringar i vårdplaneringen - vårdpersonalen visar öppenhet, tillmötesgående, tillit, engagemang samt förståelse och vilja att hjälpa patienten - vårdpersonalen anpassar informationen till den enskilda patienten - verksamheten utarbetar tvärprofessionella riktlinjer för hur man säkrar kontinuitet i patientförloppet - verksamheten utarbetar riktlinjer som säkrar information i rätt tid mellan vårdgivarna: kommun, primärvård och sjukhus - vårdpersonalen ser till att patienten blir informerad om kommande behandling, kontroll och uppföljning i behandlingsprocessen. - vårdpersonalen sätter sig in i patientjournalen och annat relevant material inför mötet med patienten. Svar på centrala frågor Andra aspekter kan ha betydelse för den enskilde Patienternas svar Kommenterar till frågorna Enkäten för mottagningpatienterna innehåller en rad positivt formulerade frågor som kan besvaras av patienten med ett "Ja", "Både och", "Nej" eller "Vet ej/inte relevant". Frågorna utger sig inte för att täcka alla aspekter av en patients upplevelse i samband med ett mottagningbesök. Frågorna berör de centrala ämnena som kommunikation, kontinuitet, koordination och yrkesmässig kvalitet. I de fall patienten inte har tyckt att frågorna täcker hans/hennes upplevelse av mottagningbesöket, har det funnits utrymme att kommentera fritt på baksidan av schemat i samband med en samlad bedömning av mottagningen. Patienternas svar i procentfördelning finns i tabell 5 på motsatt sida. Patienter som inte har satt ett kryss har tagits med under Vet ej/ ej relevant. Kommentarerna till svaren rörande mottagningen återges i sin fullständighet i bilaga 3. Kärl Mottagning, Sahlgrenska 25

28 Tabell 6 Andel svar med förbättringsmöjligheter från patienter på Kärl Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset För varje fråga är svaret angett i procent av antalet patienter Mottagningens resultat Tidigare Antal - Senaste 110 Nu 112 Genomsnitt Andra mottagningar "Bästa" "Sämsta" mottagning mottagning % % % % % % Har dina besök på mottagningen varit utan besvärande väntetid i väntrummet? Var läkarna väl förberedda när du träffade dem på mottagningen? Lyssnade läkarna intresserat till det du hade att säga? Fick du intryck av att vårdpersonalen var kunnig? Har dina mottagningsbesök varit utan besvärande väntetid? Fick du den information du behövde i din kontakt med mottagningen? (om sjukdomen, undersökningar, behandlingar, biverkningar mm) Fanns det samstämmighet i den information du fick, från personalen på mottagningen? Är du nöjd med mottagningens behandling av din sjukdom? Har kontakten mellan din läkare/vårdcentral och avdelningen fungerat bra? (t.ex. remiss, uppföljning) - 29,2 23,4 27,3 10,9 47,3-22,1 13,2 20,3 6,5 36,2-20,4 15,0 17,5 7,0 28,3-7,5 2,7 11,4 2,2 16,2-25,5 24,5 23,9 8,8 43,7-30,2 22,2 22,8 12,6 35,7-16,0 12,5 16,8 6,5 33,3-25,7 20,4 17,8 5,5 28,7-27,7 22,2 24,5 8,6 39,1 - Förbättringsmöjligheter har beskrivits utifrån andelen 'Både och' och 'Nej' - svar från patienter som har en uppfattning om frågan. Den angivna procenten kan p.g.a. avrundning avvika marginellt från den procent som framgår i bilaga 2. - Antal anger det maximala antalet personer som svarat på en fråga. Antalet personer som svarat på frågorna varierar. 26 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

29 Skillnad på patienterna? Frågorna angående tillfredsställelsen har analyserats i bilaga 2 för att tydliggöra samvariation med undersökningens bakgrundsvariabler, där man kan granska skillnaden mellan verksamhetsområdets avdelningar. Svar med förbättringsmöjligheter Utifrån de genomförda intervjuerna och patienternas kommentarer är det tydligt att patienterna uttrycker en viss kritik när de använder kategorierna Både och eller Nej. Dessa två kategorier kan alltså betecknas som svar som mer eller mindre pekar på förbättringsmöjligheter sett ur patientens synvinkel. Tidsmässig utveckling och andra mottagningar I tabell 6 visas andelen svar med förbättringsmöjligheter för mottagningen för varje tillfredsställelsefråga i undersökningen. Man kan se svaren för den senaste undersökningen och man kan jämföra dem med motsvarande svar från eventuella tidigare undersökningar på mottagningen. Av översiktsskäl har jämförelsen endast gjorts för den andel av svaren som uttrycker förbättringsmöjligheter. Av hänsyn till jämförelsen mellan de ställda frågorna har procenten beräknats mot bakgrund av patienter som har en uppfattning om frågan, och som har uppfattat frågan som relevant för sin situation. Jämför med försiktighet En jämförelse mellan olika mottagning är mer problematisk än tidsmässig jämförelse av två undersökningar på samma mottagning. Skillnader i sjukdomskaraktär och patientgruppens sammansättning kan lätt betyda, att skillnader i tillfredsställelse tillskrivs skillnader i patientunderlaget, och inte skillnader i mottagningnas agerande. Med detta sagt, måste man dock hålla fast vid att de uppmätta procenttalen visar patienternas faktiska tillfredsställelse, och att en mottagning har de patienter den har. Och det är dem man ska ge bästa möjliga behandling. Genomsnittet, Bäst och Sämst I tabell 6 kan man för varje fråga se hur patienterna från andra mottagning i genomsnitt har besvarat frågorna. Därutöver kan man i raden "Bästa mottagning" se andelen svar med förbättringsmöjligheter för den mottagning som har den lägsta andelen svar med förbättringsmöjligheter. Omvänt kan man i raden "Sämsta mottagning" se andelen svar med förbättringsmöjligheter för den mottagning som enligt patienterna har flest förbättringsmöjligheter. Namnen på jämförelseunderlagets mottagning framgår av tabell 3. Mottagningen kan på så se hur man ligger i förhållande till genomsnittet och hur man ligger i förhållande till de bäst och sämst värderade mottagningna. Kärl Mottagning, Sahlgrenska 27

30 Tabell 7 Väntetid på Kärl Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur länge fick du vänta på mottagningen, från din avtalade tid till dess du kom in? Svaret er angett i procent av antalet patienter Antal Mottagningens resultat Tidigare Senaste Nu 111 Genomsnitt Andra mottagningar "Bästa" mottagning "Sämsta" mottagning % % % % % % Ingen väntetid - 38,1 54,1 44,3 55,9 36,6 Under 30 minuter - 44,8 36,9 45,6 43,1 42,3 Mellan minuter - 11,4 6,3 7,6 1,0 13,6 Över 60 minuter - 5,7 2,7 2,5 0,0 7,5 Tabell 8 Väntetid fördelad på veckans dagar Kärl Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur länge fick du vänta på mottagningen, från din avtalade tid till dess du kom in? Svaret er angett i procent av antalet patienter Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Antal % % % % % % Ingen väntetid 50,0 41,4 71,4 64,3 28,6 - Under 30 minuter 44,4 44,8 23,8 35,7 71,4 - Mellan minuter 5,6 10,3 4,8 0,0 0,0 - Över 60 minuter 0,0 3,4 0,0 0,0 0,0-28 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

31 5. Väntetid i väntrummet Rekommendationer I den danska publikationen Patientens møde med sundhedsvæsenet rekommenderas det att: - vårdpersonalen i början av patientförloppet informerar patienten om det förväntade tidsperspektivet och ordningsföljden av förloppet samt har kontinuerlig kontakt med patienten angående detta. - verksamheten säkrar att vårdpersonalen planlägger förloppet med minimal oförutsedd väntetid både mellan sjukhusets interna verksamheter och även inom specialiteter. Patientens egen utvärdering av väntetiden Tabell 7 visar patienternas egna upplevelser av väntetidens längd på mottagningen. I tabellen kan man göra jämförelser med resultaten från mottagningens senaste mätning. I tabell 7 kan man dessutom se hur patienterna från andra mottagningar i genomsnitt har besvarat frågan om väntetid. Dessutom kan man i raden "Bäst" se väntetiden för den mottagning som enligt patienterna har längst väntetid. Mottagningen kan på så sätt se hur man ligger i förhållande till den bäst och sämst värderade mottagningen. Väntetid fördelad över veckan I tabell 8 är mottagningens väntetid fördelad på veckans fem dagar. Om det finns ett samband mellan veckodag och väntetid i väntrumment, finns det alltså en systematik bakom väntetiden som är kopplad till mottagningens arbetsplanering. Tillfredsställelse med väntetid Patienternas tillfredsställelse med väntetiden på mottagningen framgår av tabell 5 och 6. Denna bedömning har genomförts mot bakgrund av samtliga möten på mottagningen och inte enbart utifrån den enskilde patientens senaste möte. Kärl Mottagning, Sahlgrenska 29

32 Tabell 9 Antalet läkarkontakter på Kärl Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur många olika läkare har du under de senaste två åren träffat på mottagningen i samband med din nuvarande sjukdom? För varje fråga är Mottagningens resultat svaret angett i procent Tidigare Senaste Nu Genomsnitt av antalet patienter Antal Andra mottagningar "Bästa" mottagning "Sämsta" mottagning % % % % % % 1 läkare - 33,3 29,6 31,5 69,2 4,0 2-3 läkare - 41,4 45,7 47,7 29,5 23,9 Över 3 läkare - 25,3 24,7 20,8 1,3 72,1 Tabell 10 Patienternas upplevelse av antalet olika läkare på Kärl Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Har du upplevt att du har talat med för många olika läkare i din kontakt med mottagningen? Svaret angett i procent av antalet patienter Tidigare Mottagningens resultat Senaste Nu Genomsnitt Antal Andra mottagningar "Bästa" mottagning "Sämsta" mottagning % % % % % % Ja - 9,3 12,3 16,8 3,8 47,2 Nej - 90,7 87,7 83,2 96,3 52,8 30 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

33 6. Stabiliteten i läkarkontakten Rekommendationer I den danska publikationen Patientens møde med sundhedsvæsenet rekommenderas det att: - avdelningen skall se till att det alltid är en behandlingsansvarig läkare och en vårdansvarig sjuksköterska som har den primära kontakten med patienten - avdelningen utarbetar principer för hur information och kunskap om patienten koordineras på bästa möjliga sätt så att patienten upplever kontinuitet i informationen. Syftet är att säkra att patientens upplevelse av att de fått tillräckligt med personalkontakter för att de inte skall behöva upprepa sin sjukdomshistoria för många gånger. Få personalkontakter betyder trots allt ett minskat behov av informationsutväxling, vilket innebär att risken för fel minimeras. Dessutom kan ett begränsat antal läkarkontakter betyda att patienten inte upplever att varje läkare tar mindre ansvar. Kompetensen ska säkras En konsekvent minimering av antalet läkarkontakter på mottagningen är dock inte problemfri. Med tanke på att patienten ska få tillgång till spetskompetens kan man tala för att kontakten sker via flera läkare. Men i de fall där de skiftande läkarkontakterna beror på bristande planering på mottagningen, finns det utrymme för förbättringar. Antalet läkarkontakter? Tabell 9 visar patienternas minnesbild av antalet läkarkontakter. Endast patienter med fler än en mottagningkontakt ingår i tabellen. För många läkarkontakter? Tabell 10 visar en patienternas bedömning av om han/hon talat med för många läkare vid kontakten med mottagningen. Endast patienter med fler än en mottagningkontakt ingår i tabellen. I tabell 10 kan man dessutom se hur patienterna från andra mottagningar har besvarat frågan om bedömning av antalet läkare. Kärl Mottagning, Sahlgrenska 31

34 Tabell 12 Kärl Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vilket är ditt samlade intryck av avdelningen? Svaret angett i procent av antalet patienter Tidigare Mottagningens resultat Senaste Nu Genomsnitt Antal Andra mottagningar "Bästa" mottagning "Sämsta" mottagning % % % % % % 5 stjärnor (fantastiskt) - 21,0 29,0 29,4 38,5 24,0 4 stjärnor (bra) - 59,0 61,7 57,7 58,5 53,2 3 stjärnor (både bra och dåligt) - 13,3 9,3 10,8 3,0 20,1 2 stjärnor (dåligt) - 4,8 0,0 1,4 0,0 1,9 1 stjärna (oacceptabelt) - 1,9 0,0 0,8 0,0 0,6 Andel kritiska helhetsvärderingar - 20,0 9,3 12,9 3,0 22,7 - P.g.a. avrundning kan andelen kritiska helhetsvärderingar ha en avvikelse på 1, 2 och 3 stjärnor. - "Bästa mottagning" har störst andel 4 och 5 stjärnor bland mottagningar i rapportens jämförelseunderlag. - "Sämsta mottagning" har minst andel 4 och 5 stjärnor bland mottagningar i rapportens jämførelseunderlag. 32 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

35 7. Samlat intryck av mottagningen Från 5 till 1 stjärna Patienterna har i enkäten blivit ombedda att ge en samlad värdering av verksamheten. 5 stjärnor betyder fantastiskt, 4 betyder bra, 3 betyder både bra och dåligt, 2 betyder dåligt och 1 betyder oacceptabelt. Lite tekniskt kan man säga att det samlade omdömet avspeglar patientens uppfattning om de förhållanden som han eller hon tycker är viktiga i sin kontakt med verksamheten. Uppfattningen kan således mycket väl avspegla ett förhållande, som man inte frågat om i enkäten. Utifrån patienternas svar är det uppenbart att 4 och 5 stjärnor är ett uttryck för nöjda patienter. Svarar patienterna däremot bara 3 stjärnor eller färre handlar det om stor otillfredsställelse hos patienten angående vissa aspekter som har betydelse för det samlade intrycket av verksamheten. Genomsnittet, det bästa och det sämsta Tabell 12 visar patienternas samlade bedömning av mottagningen. Tabellen kan jämföras med resultaten från mottagningens eventuella senaste mätning. I tabell 12 kan man dessutom se hur patienterna från andra mottagningar har besvarat frågan om helhetsbedömning. Mottagningen kan på detta sätt se hur man placerar sig i förhållande till genomsnittet, och hur man placerar sig i förhållande till den bästa och sämsta mottagningen. Verksamheten kan på så sätt se hur man ligger i förhållande till genomsnittet och till den bäst och sämst värderade verksamheten. Kommentarer Det är också viktigt att lägga märke till att det är många olika förhållanden som kan betyda flera eller färre antal stjärnor. Detta framgår av enkätens nästa fråga där patienten ombetts att tänka efter varför han eller hon gav just det antal stjärnor. Dessa kommentarer finns ordagrant i bilaga 3. Skillnad på verksamhetsområde och patienter? I bilaga 2 kan man se att antalet stjärnor varierar mellan de olika patientgrupperna i undersökningen, dvs skillnaden mellan mottagningens eventuellt olika indelning. Kärl Mottagning, Sahlgrenska 33

36 34 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

37 Litteratur Delivering quality service. Balancing Customer Perceptions and Expectations. Valari A. Zeithaml, A. Parasuraman, Leonard L. Berry. New York. (1990) Den etiske praksis. Mette Morsing. København. (1991) Målsætninger for patientservice og samarbejde. Århus Amts sygehusvæsen. (1993) Kvalitet som mål i offentlig virksomhed. Ole Nørgaard Madsen. Centrum. (1993) Borgernes syn på den offentlige sektor. Finansministeriet. (1995) Patientservice. Resume af 18 undersøgelser på ambulatorier i Århus Amt. Service- og kvalitetskontoret. (1994) Undersøgelser om patienttilfredshed en brugsbog. Ringkjøbing Amt. (1994) Brugerundersøgelser på hospitalsafdelinger en vejledning. Københavns Sundhedsvæsen. (1994) Introduktion til kvalitetsarbejde. Bind 1 og 2. Service- og kvalitetskontoret, Århus Amt. (1994) Service management and marketing. Christian Grönroos. Lexington Books. Massachusetts. (1990) Brugerundersøgelse af hjemmehjælpen. Et eksempel med fokus på metode. Erik Riiskjær m.fl. FOKUS. (1995) Expectations as Determinants of patient Satisfaction: Concepts, Theory and Evidence. International Journal for Quality in Health Care. Volume 7, Number 2. (1995) Omsorg på Riget. Patient og personalesynspunkter. Lis Adamsen, Jesper K. Fisker og Jan K. Madsen. Universitetshospitalernes Center for Sygeplejeforskning. (1995) Dialogen med patienten. Handbok om att samla in och ta tillvara patienternas erfarenheter. SPRI s forlag. (1995) I hinandens øjne. Ole Thyssen. Gyldendal. (1995) Patienten värderer vården - en vägeledning till frågeformuleret KUPP, Kvalitet ur Patientens Perspektiv. Vårdförbundet SHSTF. Stockholm. (1995) Problemidentifikation og kvalitetsvurdering i sundhedsvæsenet. Teori, metode og resultater. Jan Maintz. Munksgaard. (1995) I grænsefladen mellem liv og død. Helle Ploug Hansen. Gyldendal Undervisning. (1995) Kärl Mottagning, Sahlgrenska 35

38 Århus Amts fælles kvalitetspolitik. Århus Amt. (1995) Organisationsudvikling gennem dialog. Helle Alrø (red). Ålborg Universitetsforlag. (1996) Bruger- og patienttilfredshedsundersøgelser i sundhedsvæsenet Dike. (1996) Slik jeg ser det pasienter og andre samarbeidspartnere uttaler seg om Rikshospitalet. Rikshospitalet. Oslo. (1996) Fødselshjælpen i Århus Amt. Set med brugernes øjne. Service- og kvalitetskontoret. Århus Amt. (1996) Ta temperaturen. En rapport om patienttilfredshed på de fynske sygehuse. Fyns Amt. (1998) Et liv der ikke dør. En bog om lægekunst og menneskelighed. Margrethe Lomholt Kemp og Peter Kemp. Spektrum. (1998) Patienten i centrum? Brugerundersøgelser, lægperspektiver og kvalitetsudvikling. Helle U. Timm. DSI rapport (1997) Den rituelle reflektion om evaluering i organisationer. Peter Dahler- Larsen. Odense Universitetsforlag. (1998) Danmarks første folkehøring. Afrapportering fra en folkehøring om det fynske sygehusvæsen. Kasper Møller Hansen. Fyns Amt. (1999) Skadestuerne i Århus Amt set med patienternes øjne. Service- og kvalitetskontoret. Århus Amt. (1999) Århus Amts Virksomhedsmodel. Århus Amt. (1999) Pasient erfaringer og helserelatert livskvalitet i norske sykehuse. Forskningsrapport nr. 3. HELTEF-Stiftelse for helsetjenestefor-ankring. (1999) Århus Amt set med patientens øjne, 2. måling. Kvalitetsafdelingen. (2003) Patienternes vurdering af landets sygehuse. Spørgeskemaundersøgelse blandt patienter. Amterne, HS og Sundhedsministeriet. (2001) Tendenser i evaluering. Peter Dahler-Larsen og Hanne Kathrine Krogstrup (red). Odense Universitetsforlag. (2001) Patientens møde med sundhedsvæsenet. De mellemmenneskelige relationer. Kvalitetsafdelingen. Århus Amt. (2003) Hvad oplever patienten på sygehuset? Et afdelingsbaseret koncept til systematisk indsamling af patientoplevelser på somatiske sygehuse. Erik Riiskjær. Kvalitetsafdelingen. (2003) International comparisons of patients views on quality of care. Bodil Larsson, et al. International Journal of Health Care Quality Assurance, Vol. 18 No. 1. (2005) A Cluster-randomized trial of significance of a reminder procedure in patient evaluation survey in general practice. Hanne Heje et al. International Journal for Quality in Health Care vol. 18, no 3. (2006) 36 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

39 Bilaga 1. Enkät och följebrev Kärl Mottagning, Sahlgrenska 37

40 38 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

41 RIS & ROS Vi vill veta Din åsikt om vården Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomför nu en enkätundersökning för att ta reda på hur Du som patient uppfattar vården och behandlingen i samband med Ditt mottagningsbesök. Med stöd av dina och andras svar vill vi arbeta med att göra vården ännu bättre. Dina egna kommentarer till frågorna i enkäten är mycket värdefulla för undersökningen. Texta gärna. Räcker inte utrymmet i enkäten för dina kommentarer, skriv gärna på ett extra papper. Har Du problem att fylla i enkäten, be gärna någon närstående om hjälp. När Du fyllt i enkäten skickar Du den i det medföljande svarskuvertet, helst inom 14 dagar. För att kunna bearbeta den stora mängd uppgifter som vi kommer att få in krävs att dessa lagras och bearbetas i ett dataregister. Dina uppgifter är anonyma och sekretesskyddade, ingen obehörig har tillgång till registret. När undersökningsresultatet presenteras kommer vi givetvis inte att redovisa svar från enskilda individer. Har Du frågor på innehållet i enkäten, är Du välkommen att kontakta Sahlgrenska Universitetssjukhuset, kvalitetschef Eva Brändström telefonnummer eller via e-post: Ditt deltagande är frivilligt, men vi är mycket tacksamma om Du deltar. Dina svar kommer att hjälpa oss att utveckla vården. Tack för Din medverkan! Göteborg april 2009 Med vänlig hälsning Jan Eriksson Sjukhusdirektör Kärl Mottagning, Sahlgrenska 39

42 40 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

43 Kärl Mottagning, Sahlgrenska 41

44 42 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Öron-näs-halsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron-näs-halsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Inläggning på Öronnäshalsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. mätningen Inläggning på Öronnäshalsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. mätningen Konceptet har utarbetats av Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Slutenvård. Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Slutenvård. Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof

Läs mer

Övergripande rapport. Område Östra Sahlgrenska Universitetsjukhuset 2007. Mottagningar

Övergripande rapport. Område Östra Sahlgrenska Universitetsjukhuset 2007. Mottagningar Övergripande rapport Område Östra Sahlgrenska Universitetsjukhuset 2007 Mottagningar Läsvägledning Utskriften ger en översikt av resultatet utan kommentarer. Rapporten visar verksamheternas svarsprocent.

Läs mer

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Center for Kvalitetsudvikling, Region

Läs mer

Övergripande rapport. Piloten 2006 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007. Avdelningsnivå

Övergripande rapport. Piloten 2006 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007. Avdelningsnivå Övergripande rapport Piloten 2006 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Avdelningsnivå Läsvägledning Utskriften ger en översikt av resultatet utan kommentarer. Rapporten visar verksamheternas svarsprocent.

Läs mer

Kirurgmottagningen Lasarettet i Landskrona

Kirurgmottagningen Lasarettet i Landskrona Kirurgmottagningen Lasarettet i Landskrona 2006 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé 15 8200 Århus N Danmark Juni 2007 Bestillingsnr. 92007 Innehåll

Läs mer

Slutenvård. Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Slutenvård. Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Slutenvård. Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for

Läs mer

Öron, näsa och halsmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron, näsa och halsmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öron, näsa och halsmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Öron, näsa och halsmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Medicin Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Medicin Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Medicin Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Slutenvård. Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Slutenvård. Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Slutenvård. Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Sammanfattning SwedeAmp har genomfört ett test av PREM (Patient Reported Experience Measures) i pilotprojektform under hösten

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Infektionsmottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Infektionsmottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset Infektionsmottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Infektionsmottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Ögonmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ögonmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ögonmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Ögonmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Slutrapport Sorgenfrimottagningen

Slutrapport Sorgenfrimottagningen Slutrapport Sorgenfrimottagningen På Sorgenfrimottagningen arbetar (omräknat i heltidsresurser): 0,5 Verksamhetschef 5,45 Distriktsläkare 4,0 ST-läkare, periodvis på vårdcentralen cirka 1,5-2 mån/år 1,0

Läs mer

Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri

Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri 1 Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri Innehållsförteckning 1. Inledning...............................................................................

Läs mer

Patientenkät 2008 Akut- och olyksfallsmottagning Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientenkät 2008 Akut- och olyksfallsmottagning Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientenkät 2008 Akut och olyksfallsmottagning Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Akut och olycksfallsmottagning Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Center

Läs mer

Slutenvård. Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof

Läs mer

Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Utvärdering av testomgång Regiongemensam patientenkät

Utvärdering av testomgång Regiongemensam patientenkät Hälso- och sjukvårdsledningen genom Centrum för verksamhetsplanering och analys samt Utvecklingscentrum och Avdelning för verksamhetsutveckling, UMAS Utvärdering av testomgång Regiongemensam patientenkät

Läs mer

Dagkirurgi Ögon, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Dagkirurgi Ögon, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dagkirurgi Ögon, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Dagkirurgi Ögon, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Dagkirurgi, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Dagkirurgi, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dagkirurgi, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Dagkirurgi, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof

Läs mer

Kirurg Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurg Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Kirurg Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Akutmottagning Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Center f Kvalitetsudvikling,

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Slutenvård. Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg. vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg

Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg. vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem Landskrona stad Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem Glumslöv 1 Nyckeltal Nyckeltalen under resursutnyttjande är framräknade enligt följande: Nettoresultatet senaste bokslutet: Redovisat

Läs mer

Slutenvård. Geriatrik, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Geriatrik, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Geriatrik, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Geriatrik, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Patientenkät öppenvård Samtliga enkäter Sjukgymnastik och Arbetsterapi 2010

Patientenkät öppenvård Samtliga enkäter Sjukgymnastik och Arbetsterapi 2010 1(14) 1. Man eller kvinna? 1. Man 363 44 2. Kvinna 463 56 Antal ej angivit svar: 14 av 840 (=1,67%). Antal svarande: 826. 2(14) 2. Ålder? 1. under 20 år 16 2 2. mellan 21-40 år 166 20 3. mellan 41-60 år

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Slutenvård. Thorax kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Thorax kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Thorax kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Thorax kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2013 Barn- och ungdomspsykiatri 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Klagomålshantering. Karlskrona kommun

Klagomålshantering. Karlskrona kommun Klagomålshantering Karlskrona kommun FC 2006 Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Karlskrona kommun granskat klagomålshanteringen. Granskningens syfte har varit

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Slutenvård. Medicin, Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Medicin, Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Medicin, Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Medicin, Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Brukarundersökning. Socialförvaltningens ekonomisektion. Dec. 2006

Brukarundersökning. Socialförvaltningens ekonomisektion. Dec. 2006 Brukarundersökning Socialförvaltningens ekonomisektion 2006 Dec. 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Mölndal Stad Uppgifter till verksamhetsberättelse CASA Berget 2015 Mölndal den 2 januari 2016

Mölndal Stad Uppgifter till verksamhetsberättelse CASA Berget 2015 Mölndal den 2 januari 2016 MÖLNDALS STAD 1(15) Mölndal Stad Uppgifter till verksamhetsberättelse CASA Berget 015 Mölndal den januari 016 Erika Lörinczy Verksamhetsledare CASA Berget Eva Svensson Verksamhetsutvecklare CASA Berget

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng. Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en

Läs mer

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Handbok för provledare

Handbok för provledare Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer