Slutenvård. Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutenvård. Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset"

Transkript

1 Slutenvård Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008

2

3 Slutenvård Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008

4 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé 15 DK-8200 Århus N Danmark Center.Kvalitetsudvikling@stab.rm.dk Maj 2009 Bestillingsnr. 133-s12-2

5 Innehåll Läsvägledning... 5 Syfte... 7 Metod... 9 Uppföljning av rapporten Resultat 1. Om verksamheten Rapportens dataunderlag De inlagda patienterna Frågor om tillfredsställelsen Väntetid och val av sjukhus Stabiliteten i personalkontakten Samlat intryck av verksamheten Litteratur Bilaga 1. Enkät och följebrev till verksamhetens inlagda patienter Bilaga 2. Svaren indelade efter patientgrupper Bilaga 3. De inlagda patienternas kommentarer

6

7 Läsvägledning Rapporten är en standardrapport. Det är således läsaren själv, som ska dra slutsatserna av de framställda analyserna. Hela rapporten är upplagd så att verksamheten kan jämföra sig med eventuella tidigare mätningar angående patienttillfredsställelsen och med resultat från andra vårdavdelningar. I rapporten är det patienternas ord som gäller. Härmed inte sagt att det är den objektiva sanningen, som kommer fram. Sjukhus är funktions- och specialitetsindelade och det är i verkligheten bara patienten som kan uppleva och känna kontinuitet, samordning, god kommunikation och bra yrkeskvalitet. Både den kvalitet som patienten upplever och den professionella kvaliteten är nödvändiga för en god hälso- och sjukvård. Här nedan ges en översikt över rapportens kapitel så att läsaren snabbt kan hitta de mest intressanta delarna. Först är det fyra kapitel om undersökningens ramar; bakgrund, syfte, metod och grundläggande om uppföljningen. Därefter kan den som vill gå till kapitel 1 eller gå direkt till undersökningsresultaten i kapitel 3. Kapitel 1: Om verksamheten Resultaten från verksamhetens inlagda patienter måste läsas med hänsyn tagen till vilken verksamhet resultaten kommer ifrån - därför ges en kort sammanfattning av verksamhetens art. Kapitel 2: Rapportens dataunderlag Här kan man se hur många inlagda patienter som fått enkäten och hur många som har svarat. Dessutom har man genomfört en bortfallsanalys för att visa i vilken grad undersökningen är representativ. Här framgår det också vilka andra vårdavdelningar man valt som jämförelseunderlag i rapporten. Kapitel 3: De inlagda patienterna I undersökningen har man ställt en del bakgrundsfrågor till patienterna. Frågorna har ställts för att ge en bild av vårdavdelningens patientsammansättning. Bakgrundsupplysningarna används i bilaga 2 för att se om det är någon skillnad på dessa patientgruppers upplevelse av sjukhusvistelsen. Inläggning på Neurosjukvård 5

8 Kapitel 4: Frågor om tillfredsställelsen Det är här läsaren snabbt kan få en överblick. Här ställs 12 positivt formulerade påståenden, som patienten ska ta ställning till i samband med inläggningen. Om man tidigare gjort en mätning på verksamheten kan man se hur svaren var då samt jämföra svaren från andra verksamheter. Vill man se kommentarerna som hör till de 12 frågorna går man till bilaga 3. Kapitel 5: Väntetiden och val av sjukhus Här läggs fokus på elektiva patienters upplevelse av väntetiden innan de blir inlagda. Dessutom tittar man på varför de har valt just den/det aktuella verksamheten/sjukhuset. Kapitel 6: Kontakten med läkare och vårdpersonal Hur uppfattar patienten kontakten med läkarna och vårdpersonalen under sjukhusvistelsen? Är det för många kontakter med olika läkare och personal? Kapitel 7: Det samlade intrycket av verksamheten Patienterna blir i enkäten ombedda att ge en samlad utvärdering av verksamheten, från en till fem stjärnor, där en stjärna står för oacceptabelt och fem för fantastiskt. Också här finns det möjlighet att jämföra med tidigare gjorda mätningar och patientsvar från andra verksamheter. Önskar man se hur svaren varierar mellan olika typer av inlagda patienter kan man gå till bilaga 2. Önskar man se kommentarerna som är knutna till denna samlade utvärdering hittar man dessa i bilaga 3. Undersökningen har utvecklats och beskrivits av Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland, Danmark. 6 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

9 Syfte Mätning av patienttillfredsställelsen Mätning är en medveten och systematisk form av iakttagelse. Anställda kan dagligen iaktta patienterna och göra sig en uppfattning om deras upplevelser. Med en enkät däremot har man medvetet tagit ställning till inom vilka områden man ska studera patienternas upplevelser. Man har dessutom valt ett system, som låter alla tillfrågade berätta lika mycket. Det ger kanske ett annat resultat än att varje dag iaktta patienterna, då de negativa upplevelserna kan ha en tendens att vara dominerande i den sortens iakttagelser. Med en enkät mäts patienternas upplevelse av omvårdnaden och det är inte detsamma som vårdpersonalens kompetens. Däremot kan duktig personal påverka patienttillfredsställelsen. Syftet med att mäta är att hitta områden där man kan öka patienttillfredsställelsen. Mätresultaten skall betraktas som en generell uppfattning, där det är viktigt att hitta den bakomliggande orsaken. Ett undersökningsresultat kräver alltså analys för att få fram bra åtgärder. Syfte Konceptets syfte är: - att systematiskt kunna följa utvecklingen av patienttilfredsställelsen på avdelnings-, verksamhets-, sjukhus- och landstings-/regionsnivå - att ge varje verksamhet ett redskap så att verksamheten på egen hand kan arbeta med att kontinuerligt öka patienttilfredsställelsen - att ge varje verksamhet en möjlighet att jämföra sig med andra verksamheter på utvalda områden. Konceptet är utformat så att det ger mesta möjliga information till både den enskilda verksamheten, verksamhetsledningen, sjukhusledningen och landstinget/regionen. Vad är det som mäts? Den tillfredsställelse som mäts i undersökningen är skillnaden mellan det som patienten på förhand förväntat sig och det som patienten har upplevt. Källorna till ett missförstånd mellan förväntning och upplevelse kan vara flera: att sjukhuset saknar kunskap om patienternas önskemål och behov, att sjukhusets arbetssätt inte är klart specificerat eller att sjukhuset inte har kunnat ge patienten realistiska förväntningar som motsvarar de resurser och möjligheter som finns till förfogande. Konceptet är uppställt i modellen på nästa sida. Inläggning på Neurosjukvård 7

10 Figur 1. Modell: patientens upplevelse av sjukhusets tjänster Medial och muntlig information Patientens personliga behov Sjukhuserfarenhet Förväntad service Patienten Upplevd service Tillhandahållen tjänst Extern kommunikation med patienten Beslutade serviceförbättringar Sjukhuset Sjukhusets uppfattning om patientens behov och förväntningar Efter Christian Grönroos, "Service management and marketing". (1990) 8 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

11 Metod Metod En standardenkät riktad till olika patientgrupper. I konceptet finns fyra enkäter med var sitt följebrev. Tre av dessa enkäter användes till den svenska undersökningen: enkät till den inlagda patienten (grön blankett) enkät till öppenvårdspatienten (gul blankett) enkät till den dagkirurgiska patienten (blå blankett) Enkäten är för varje undersökning försedd med verksamhetens namn. Patienterna vet på så sätt utifrån vilken verksamhet de ska svara om de haft kontakt med flera verksamheter i samband med sin sjukdom. Undersökningens frågor Undersökningens konkreta frågeställning är gjord mot bakgrund av tidigare genomförda undersökningar av patienttillfredsställelse. Litteraturlistan innehåller de skriftliga arbeten som undersökningen i olika omfattning baseras på. Konceptet mäter inte patienternas uppfattning om viktigheten i de ställda frågorna utan bara i vilken grad patienterna är nöjda med innehållet i frågorna. Viktigheten av de frågor som traditionellt ställs i sådana undersökningar har mätts i många olika undersökningar och har visat sig vara stabila. Tydligt visar erfarenheten att patienterna alltid sätter följande inbördes oprioriterade ämnen högt: kommunikation, kontinuitet, koordination och professionalism. De frågor som finns i enkäten ligger huvudsakligen inom dessa fyra ämnesområden. Förbättringsområden Kvantitativt och kvalitativt De utvalda frågorna täcker inte alla aspekter av patienternas kontakt med sjukvården. Avsikten med mätningarna är att ge en utvärdering hur verksamheterna klarar av svåra problemen inom sjukvården. Frågorna är således utvalda dels för att de är viktiga och dels för att de traditionellt har gett upphov till skillnader mellan verksamheter. Enkäten är utformad så att frågorna beträffande tillfredsställelse är försedda med en möjlighet till kommentarer. Frågorna är ställda så att de formulerar värderingar som alla patienter kan tycka vara grundläggande för en bra patientupplevelse. Patienternas svarsalternativ är ja, både och, nej eller vet ej/ inte relevant. Alternativen är medvetet enkla eftersom det ofta krävs en kommentar till det satta krysset. Inläggning på Neurosjukvård 9

12 Kommentarer i rapportens bilaga Validering av enkäten Grundligt test av vardagen De kommentarer som patienterna gjort i samband med ifyllandet av frågeformuläret finns ordagrant i bilaga 3. Endast kommentarer som är meningsfulla när de står för sig själva är medtagna. Det betyder att alla värderingar är nedskrivna antingen de är positiva eller kritiska. Omvänt är flera faktiska upplysningar utelämnade då de inte har någon betydelse om de inte står tillsammans med andra upplysningar. Sådana exempel är Jag föll och bröt benet. Enkäten har testats på fyra olika verksamheter på fyra sjukhus i Danmark. Totalt har 66 patienter blivit intervjuade efter att ha fyllt i enkäten. Under intervjun har man till varje kryss i formuläret ställt frågor om bakomliggande orsak och hur patienten uppfattat frågan. Undersökningen är bakåtriktad i sin utformning såtillvida att den riktas till patienter som varit på sjukhus under den gällande perioden. Sjukhuset har alltså bara i begränsad omfattning möjlighet att anstränga sig i undersökningsperioden. Själva metoden går ut på att ge en realistisk bild av vardagen på de medverkande verksamheterna. Man har via kontrollåtgärder i möjligaste mån sett till att inte skicka brev till avlidna patienter. Detta innebär med andra ord att undersökningen inte innefattar upplevelser från anhöriga till patienter som avlidit. Utskick Enkäten har skickats från sjukhuset med ett brev till patienten. Ett frankerat svarsbrev har bilagts försändelsen. Patienterna har svarat anonymt. Mer om metoden För en närmare genomgång av undersökningsmetoden, se Hvad oplever patienten på sygehuset? Et afdelingsbaseret koncept til systematisk indsamling af patientoplevelser på somatiske sygehuse. Erik Riiskjær. 10 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

13 Uppföljning av rapporten Uppföljning av rapporten Erfarenhet av utvecklingsarbete Det är sällan man utifrån undersökningssiffror och kommentarer direkt kan se var man exakt ska sätta in resurserna i förbättringsarbetet. En undersökning kan bara ge några förslag om var verksamheten kan hitta områden som med god effekt kan förbättras för patienterna. Det är således den enskilda verksamheten som ska arbeta med rapporten. Alla rapporter innehåller många idéer till förbättringar och konsten består i att inte låta sig påverkas av de många upplysningarna i rapporten. Erfarenheter från uppföljning av analysrapporter pekar på vikten av att indela förbättringsförslagen i grupper efter deras karaktär och efter när man ska ta itu med dem. Exempel på sådana är: - förbättringar som omedelbart kan sättas i gång och som ska ge känslan av att verksamheten kan agera (de snabba framgångarna) - förbättringar som ska förberedas och begrundas under en tidsperiod på ca 2-3 månader - långsiktiga förbättringar med ett perspektiv på 1-2 år. Det är också ett gott råd att avsätta tid till att bearbeta rapporten. I detta sammanhang kan det vara bra med någon utifrån som man kan dryfta resultaten med. Engagemang främjar processen, det är viktigt att resultat efterfrågas! Alternativa förbättringsområden Rapporten i sig själv ger fler ingångar till nya utvecklingsprojekt. Inom områden: - där missnöjet är stort - där missnöjet har ökat - där svarspersonernas svar avviker från det förväntade - där man skiljer sig från andra verksamheter - som är ett problem för en speciell grupp patienter - som svarspersonernas kommentarer uttryckligen beskriver - där lusten att göra en insats är stor - där verksamhetspersonalen menar att möjligheten till framgång är god - där framgång är möjlig med små insatser - där man redan arbetar med förbättringar och där förhållandena bekräftas av rapportens innehåll. Inläggning på Neurosjukvård 11

14 Är det förväntningarna som är orealistiska eller är det - det faktiska mottagandet? Små steg Förändringspsykologi Enligt modellen i figur 1 ska man hela tiden fråga: - Är det den saknade kunskapen om patienternas behov som är problemet? - Saknas det relevanta handlingsprogram? Följer inte personalen de befintliga rutinerna? - Är det patienternas förväntningar som ska anpassas till de faktiska möjligheterna? I allt kvalitetsarbete bör det framhållas att förbättringarna bara kommer om man koncentrerar sig på insatsen. Ett projekt skall analyseras så att man ordentligt kan planera sin insats och uppställa mål för hur man ska gå vidare. Först härefter kan man verkställa handlingarna. Till sist skall det säkerställas att man efteråt mäter effekten. Förändringsprocesser är emellertid inte bara en fråga om att använda rätt teknik. Det är också viktigt att ha fokus på grundläggande mekanismer. Ibland tar människor till många undanflykter för att undvika hotet om förändring. Den mest kända är att hitta fel på omgivningen så att man slipper obehagliga förändringskrav. Man skyller på andra. En annan undanflykt är att man helt enkelt inte uppfattar att det ställs nya krav i jobbet. Man glömmer eller missförstår. En tredje undanflykt är att förringa sin egen förmåga och möjlighet så att ingen kan förvänta sig något. Man friställer på så sätt sig själv. Försvarsbeteende ska emellertid inte ses som ett ondo utan snarare som en nödvändig försvarsmekanism hos människor, som när det ställs krav, i första skedet inte uppfattar de möjligheter de själva har för att uppfylla dem. Det är således ett viktigt uppdrag för ledningen att tillrättalägga kvalitetsutvecklingsprocessen så att verksamheten kan arbeta med att förbättra patienttillfredsställelsen samtidigt som tillfredsställelsen ökar hos medarbetarna. Här kan det speciellt vara motiverande om olika verksamheter med olika patienttillfredsställelse kan lära av varandras erfarenheter. Lackmustestet Kvalitetsutvecklingsprojekt ska naturligtvis helst ha ökat patienttillfredsställelsen till nästa gång det görs mätningar på verksamheten. Det är så att säga lackmustestet på om det har gjorts riktigt. Men eftersom nästa mätning görs på en annan grupp människor är det nödvändigt att vara lite försiktig när man jämför tolkningen av utvecklingen av tillfredsställelsen. Efter hand kan det finnas många andra faktorer förutom förbättringen som har inflytande på nettoresultatet i mätningen. Men det är viktigt att följa utvecklingen för att bedöma om ett nytt initiativ också var en förbättring för patienttillfredsställelsen. 12 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

15 Inläggning på Neurosjukvård 13

16 Tabell 1 Statistisk upplysning för Neurosjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Verksamhetens inriktning Antal inlagda Härav akut inlagda Härav elektiva Medelvårdtid Beläggningsprocent Antal vårdplatser Enbäddsrum Tvåbäddsrum Trebäddsrum Fyrbäddsrum Neurosjukvård ,54 95,0 81 (mån-fre) Antal avdelningar Antal öppenvårdsbesök Antal mottagningar Antal dagvårdsbesök Antal dagvårdenheter Läkartjänster Sjukskötersketjänster Övriga tjänster 5 Läkarbesök: , Sjukvårdande beh.: ,71 136,77 187,14 Total budgetram Statistik avser år Alla slags anställningar är omräknade till heltidstjänster 14 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

17 1. Om verksamheten Neurosjukvården vid SU tillhandahåller bassjukvård till befolkningen i Stor-Göteborg, regions- och högspecialiserad vård till invånarna i regionen samt rikssjukvård. Nationell/internationell forskning- och utveckling bedrivs. Vårdinsatser ges både akut och planerat. AVD 12 AVD 15 På avdelning 12 vårdas och rehabiliteras personer som drabbats av skada eller sjukdom i ryggmärgen. Enheten har 12 vårdplatser med två enkelrum, en tvåsal, två tresalar samt en vaksal för tre patienter. På avdelningen vårdas, utreds och behandlas personer med neurologiska sjukdomar. Epilepsi, tumörer, motorikstörningar och autoimmuna sjukdomar T.ex. multipel skleros och muskelsjukdomar är vanliga diagnoser hos oss. Enheten har 22 vårdplatser med två enkelrum, fyra tvåsal, tre fyrasalar. AVD 28 Avdelningen är huvudsakligen inriktad på hjärnans kärlsjukdomar samt tumörer. Vi tar hand om alla strokepatienter yngre än 70 år inom Sahlgrenskas upptagningsområde. Dessutom står vi för den högspecialiserade strokevården inom VGR, vilket innebär att vi ansvarar för alla strokepatienter yngre än 50 år. Enheten har 16 platser med två enkelrum, en tvåsal, tre fyrasalar samt en särskild observationssal. Neuromottagningarna På SU/Sahlgrenska är allmän neurologi, neurokirurgi samt ryggmärgsskademottagningarna. Där sker den större delen av öppenvården men vi har också specialiserade öppenvårdsenheter utanför Sahlgrenska: Neuromuskulärt centrum (Mölndal), MScentrum samt neurologmottagningen (Östra) och Stroke Forum (Vegahusen). Neurologmott SU/S Allmän neurologisk mottagning Mottagning för vuxna patienter med alla förekommande organiska nervsjukdomar. Verksamheten bedrivs i team och omfattar både basal och högspecialiserad sjukvård för alla de stora neurologiska sjukdomarna. Mottagningen har också en enhet för dagsjukvård. Vi är framför allt en konsultmottagning för patienter som vårdas på andra enheter inom SU/Östra samt bedriver neurologisk öppenvård för allmänneurologiska patienter. MS-Centrum SU/Östra Multidisciplinär MS team verksamhet, MS-mottagning och forskningsenhet för läkemedelsprövningar, samtliga verksamheter på SU/Östra. Specialiserad vård för patienter med multipel skleros (MS) innefattande diagnostik, behandling och uppföljning. Neuromuskulärt centrum SU/Mölndal Vegahusen Vi arbetar med diagnostik, behandling, rehabilitering och övrigt stöd till patienter med neuromuskulära sjukdomar. Stroke Forum är ett kunskaps- och resurscentrum för strokedrabbade och deras anhöriga efter avslutad vård och initial rehabilitering. Inläggning på Neurosjukvård 15

18 Verksamheten är en del av Neurosjukvården, SU/Sahlgrenska och har sedan starten 1994 haft sina lokaler i Vegahusen (fd. Å-hemmet) på Vegagatan 55 i Linnestaden, Göteborg. Neurokirurgi Neurokirurgi Sahlgrenska är en av sex neurokirurgiska kliniker i Sverige och svarar för vården av samtliga invånare, barn och vuxna i Västra Götalandsregionen och norra Halland. Befolkningsunderlaget uppgår till ca 1.7 miljoner invånare. Vården är uteslutande av högspecialiserad karaktär. En betydande del av vår verksamhet är av utomregional typ. Neurokirurgins fokus ligger på slutenvårdsverksamheten, där cirka 50 % av samtliga vårdtillfällen är av akut oplanerad karaktär. Huvuddelen av den planerade vården sker med mycket korta planeringstider, från enstaka dagar upp till cirka en månad. Vårdtiderna är korta (medelvårdtid cirka 5-6 dygn), vilket resulterar i att den neurokirurgiska vårdprocessen har mycket höga flöden och stor patientomsättning på ett relativt begränsat antal vårdplatser. Årligen utföres inom vår verksamhet cirka 1500 operationer och antalet slutenvårdstillfällen uppgår till omkring Av central betydelse inom modern neurokirurgi är också en väl fungerande och väl utrustad neurointensivvårdsenhet samt operationsavdelning. Verksamhetsområde An/Op/IVA, Område Sahlgrenska ansvarar för dessa funktioner. Vårdavdelningar Neurokirurgi Avdelning 14 Avdelning 27 Verksamheten vid de båda vårdavdelningarna präglas främst av den stora patientomsättningen samt den pre- och postoperativa övervaknings funktionen. Över 90 % av de patienter som genomgår planerade neuro-kirurgiska ingrepp vårdas och övervakas direkt efter operation på avdelningarnas särskilda övervakningssalar. Det är vårdplatser på vardera avdelning varav 3-6 används för pre- och postoperativ övervakning. Avdelning 14 har en särskild inriktning mot vård av patienter med skallbastumörer, kärlmissbildningar och funktionell neurokirurgi hos vuxna patienter med rörelserubbningar och neurokirurgiska åtgärder vid Parkinsons sjukdom, dystoni och multipel skleros, MS. På avdelningen finns också en särskild utrednings- och behandlingsenhet (NPH) för tillstånd med vattenskalle (hydrocephalus). Avdelning 27 har en särskild inriktning på vård av patienter med hypofystumörer, degenerativa tillstånd i kotpelaren, funktionella ingrepp vid smärta (stimuleringstekniker) samt epilepsikirurgi och rörelserubbningar hos barn. Avdelningen ansvarar också för övrig avancerad barnneurokirurgi (tumörer, missbildningar samt mer komplicerade åtgärder vid hydrocephalus) som utföres vid Sahlgrenska. Gemensamt för de båda avdelningarna är vården av andra patientgrupper med neurokirurgiska sjukdomstillstånd såsom skallskador, hjärntumörer, hjärn-blödningar och blödningar orsakade av brustna pulsåderbråck. 16 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

19 Inläggning på Neurosjukvård 17

20 Tabell 2 Bakgrundsinformation för enkätundersökningen på Neurosjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fakta kring undersökningen Undersökningsperiod Utskicksmånad Utskickade enkäter Inkomna svar Svarsprocent Tidigare mätningar December Mars Svar Representativitet Patienter under Inkomna perioden svar Antal Ålder 0-18 år 2% 3% år 19% 15% år 39% 35% år 21% 22% år 15% 16% 80 år eller över 5% 9% Kön Man 53% 56% Kvinna 47% 44% Avdelning Avd. 12, Ryggmärgsskadeenh. 5% 6% Avd. 14, Neurokirurgen 28% 37% Avd. 15, Neurologen 25% 20% Avd. 27, Neurokirurgen 24% 24% Avd. 28, Neurologen 19% 14% 18 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

21 2. Rapportens dataunderlag Undersökningsgrund Tolkning av svarsprocenten I tabell 2 på motsatt sida kan man se en rad faktaupplysningar om enkätundersökningen, d.v.s. tidsperioden för patienturvalet, tidpunkten för utskicket av enkäterna och svarsprocenten för verksamheten. I teorin betyder svarsprocenten mindre om det i övrigt gäller ett representativt och tillräckligt stort stickprov. En hög svarsprocent är emellertid alltid önskvärd eftersom man då minskar sannolikheten för ett oönskat skevt urval I detta sammanhang har enkäten skickats per post till patienter som finns i sjukhusets patientregister. Svarsprocenten kan då väntas bli något lägre än om enkäten hade delats ut till patienterna av personalen. Utifrån praktiska undersökningserfarenheter kan man ha följande tumregler för utvärdering av svarsprocentens storlek: Under 40 % Inte tillfredsställande. Tolkas med stor försiktighet % Ska användas med försiktighet % Acceptabelt Över 60 % Mycket tillfredsställande Representativiteten I tabell 2 kan läsaren också se hur det urvalet representerar hela patientunderlaget, som har varit i undersökningsperioden. Om det finns större avvikelse mellan fördelningen av periodens patienter och inkomna svar kan man i så gott som samtliga fall hänföra detta till ett medvetet val i samband med urvalet. När periodens patientantal varit mycket högre än 400, eftersträvar man att vid urvalet ta lika många patienter från varje verksamhet även om verksamheterna har olika storlek. Utskrivning av listor över tillfälliga patienter Valet av patienter till undersökningen bland de inlagda har skett efter följande kriterier i patientregistreringssystemet: Alla inlagda på verksamheten inom de senaste 3 månaderna. Har patienterna haft flera kontakter väljs patienten endast en gång. Valet omfattar bara patienter som ej längre är inlagda. Har verksamheten under pågående tidsperiod behandlat mer än 400 patienter har man reducerat stickproven till 400 patienter genom ett slumpmässigt val. Stickproven täcker alltså patientupplevelser under tre månader. Inläggning på Neurosjukvård 19

22 Tabell 3 Rapportens jämförelseunderlag Avdelningens namn Antal svar Tidpunkt Sjukhus Barn Akut korttidsvård, DSBUS 124 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barn Kardiologi, DSBUS 62 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barn Kirurgi, DSBUS 136 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barn Medicin och Onkologi, DSBUS 112 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik 146 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik, Mölndals sjukhus 124 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik, Östra sjukhuset 53 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gynekologi 204 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handkirurgi 129 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hud 36 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Infektion, Östra sjukhuset 128 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kardiologi, Sahlgrenska sjukhuset 204 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kärlkirurgi, Sahlgrenska sjukhuset 95 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurgi, Östra sjukhuset 152 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurgi, Sahlgrenska sjukhuset 180 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungmedicin, Sahlgrenska sjukhuset 88 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin, Mölndals sjukhus 175 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin, Östra sjukhuset 135 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin, Sahlgrenska sjukhuset 157 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Neonatal, DSBUS 81 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Neurosjukvård 177 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Njurmedicin, Sahlgrenska sjukhuset 53 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Obstetrik 152 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ögonsjukvård 199 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Onkologi, Sahlgrenska sjukhuset 201 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öron-näsa-halssjukvård 155 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ortopedi 173 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Plastikkirurgi 189 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatologi 70 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Thoraxkirurgi, Sahlgrenska sjukhuset 237 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Transplantation, Sahlgrenska sjukhuset 114 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Urologi, Sahlgrenska sjukhuset 215 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Totalt Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

23 Jämförelse I rapporten är verksamhetens patientsvar genomgående jämförda med undersökningar angående patienttillfredsställelsen på andra verksamheter. Jämförelsematerialet i undersökningen refererar till genomsnitt av svaren från verksamheterna i tabell 3 på motsatta sida. Jämförelsen av patienternas svar över verksamhetsgränserna ger verksamheten möjlighet att fortlöpande förbättra kvaliteten på arbetet. Här är det av särskilt intresse att titta på de verksamheter som får de bästa värderingarna av patienterna. Finns det något man kan lära sig? När det gäller frågorna angående patienttillfredsställelsen och väntetiden har verksamhetens resultat jämförts med respektive genomsnitt i jämförelsematerialets verksamheter, den som är bäst enligt patienterna och den som är sämst. Verksamheter med färre än 20 svar bäst och sämst är inte med i rapportens tabeller. Tillfälligheter eller verkliga skillnader? På de flesta verksamheter utgör de utskrivna patienterna alla patienter som skrivits ut på verksamheten under gällande undersökningsperiod. Undersökningen har med den utgångspunkten karaktären av totalundersökning. Väljer man dessutom att förutsätta att bortfallet i två undersökningar har samma orsak, kan man således välja att jämföra tillfredsställelsen mellan de båda perioderna direkt utan att räkna med statistisk osäkerhet. Man kan också göra en mera konservativ tolkning genom att betrakta varje mätning som ett tillfälligt tvärsnitt av verksamhetens generella förmåga att nå större patienttillfredsställelse. Med 200 svar betyder detta att procentskillnaden mellan två verksamheters tillfredsställelse på en fråga ska vara mer än 7 procentenheter innan man kan hänföra skillnaden till annat än statistisk osäkerhet. I praktiken ska detta konfidensintervall väga tyngre än den statistiska osäkerheten då det är typiskt att tala om mycket stora stickprov i förhållande till totalpopulationen. För praktiska ändamål kan man därför direkt jämföra talen från två mätningar förutsatt att man inte lägger någon vikt vid 1 2 procents skillnad. Inläggning på Neurosjukvård 21

24 Tabell 4 Bakgrundsinformation om inlagda patienter på Neurosjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar i procent antal inlagda patienter Ålder 0-18 år år år år år 80 år eller över Kön Man Kvinna Hur Akut Kallad för planerad vård Erfarenhet (5 år) 1 gång 2 gånger 3 gånger Fler än 3 gånger Inlagd 1 dag 2-3 dagar 4-8 dagar Över 8 dagar Modersmål Svenska Annat Sökt information Har sökt information Har inte sökt information Enkäten fylldes i av Patienten Närstående Tidigare Avdelningens resultat Senaste Nu Andra avdelningars genomsnitt Antal % % % % ,5 14,5 35,7 28,3 12,5 5,5 51,0 49,0 52,4 47,6 68,8 15,3 6,5 9,4 5,6 26,9 44,6 23,0 90,3 9,7 40,1 59,9 86,8 13,2 2,9 14,3 15,4 11,9 35,4 20,0 21,7 20,9 16,0 18,3 8,6 14,6 56,5 46,8 43,5 53,2 46,9 52,2 53,1 47,8 55,5 62,0 22,0 18,8 7,9 7,5 14,6 11,7 2,3 12,4 30,9 38,1 45,7 30,1 21,1 19,5 94,9 89,6 5,1 10,4 47,1 35,9 52,9 64,1 85,3 78,8 14,7 21,2 22 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

25 3. De inlagda patienterna Bakgrundsfrågor I enkäten har man ställt ett antal frågor om patienten och patientens kontakt med verksamheten. Svaren kan i sig själva vara av intresse som kännetecken för verksamhetens patienter. De kan också tjäna som grundval för att avgöra om de olika patientgrupperna har olika uppfattning om verksamheten. I tabell 4 på motsatta sidan har undersökningens patientgrupper beskrivits utifrån de ställda bakgrundsfrågorna. Talen har jämförts med resultatet från eventuella tidigare mätningar av tillfredsställelsen på verksamheten. I tabell 4 ses dessutom ett genomsnitt av ett antal andra namngivna verksamheter så att man kan sätta verksamhetens patientgrupper i perspektiv. För att få en specifikation av jämförelsematerialet hänvisas till tabell 3. Bakgrundsfrågornas innehåll Innehållet i alla bakgrundsfrågor ska inte diskuteras här. Endast en kräver en kommentar: Patienterna blir tillfrågade om de själva har sökt information om sin sjukdom via patientföreningar, bibliotek eller internet. Frågorna innehåller avgränsningsproblem men har inkluderats för att de till en viss del fångar in en ny typ av patient som i högre grad ställer krav på vården. Andelen aktiva patienter på de enskilda verksamheterna kan vara en förklaring till patienttillfredsställelsen på verksamheten. Det som karaktäriserar de inlagda patienterna Skillnad på patienterna? De frågor man kan få svar på genom att läsa tabell 4 är bl.a. följande: - Är det karaktäristiskt för verksamheten att ha patienter som läggs in många gånger eller gäller det patienter som bara kommer en gång? Är det en tidsmässig utveckling och hur är det på andra ställen? Hur länge vistas patienterna på verksamheten? Hur är verksamhetens andel akuta och elektiva patienter? Har det ändrat sig? Hur ser åldersfördelningen ut i förhållande till andra verksamheter? I bilaga 2 kan man se hur de olika patientgrupperna besvarar frågorna om tillfredsställelsen i undersökningen. Inläggning på Neurosjukvård 23

26 % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tabell 5 Frågor angående patienttillfredsställelsen vid inläggningen på Neurosjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, December 2008 Frågor (svar i procent av 177 patientsvar) Ja Både och Nej Vet inte Blev du väl bemött vid inskrivningen på avdelningen? Är du nöjd med avdelningens behandling av din sjukdom? Lyssnade läkarna intresserat till det du hade att säga? Fick du det personliga stöd du behövde från personalen under sjukhusvistelsen? Fick du god omvårdnad under sjukhusvistelsen? Var planeringen av dina undersökningar och behandlingar under hela din kontakt med sjukhuset tillfredsställande? (fanns det en röd tråd) Fick du den information du behövde under sjukhusvistelsen? (t.ex. om sjukdomen, undersökningar, behandlingen, biverkningar) Var du nöjd med det inflytande du hade på din vård och behandling? Fanns det samstämmighet i den information du fick från personalen på avdelningen? Var lokalerna på avdelningen tillfredsställande? (t.ex. rummen, toaletter, gemensamma utrymme) Fick du lov att stanna på avdelningen tills du kände dig klar att bli utskriven? Fick du den information, du behövde innan du blev utskriven? (t.ex. goda råd, läkemedel) Har kontakten mellan dina närstående och avdelningen fungerat tillfredsställande? (t.ex. information, stöd) Har kontakten mellan avdelningen och din vårdcentral fungerat bra? (t.ex. remiss, utskrivning, uppföljning) - Svaren utgår från alla patienters senaste inläggning 24 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

27 4. Frågor om tillfredsställelsen Rekommendationer Undersökningens frågor om tillfredsställelsen är gjorda på grundval av egna erfarenheter och litteraturstudier. Frågorna har därefter blivit utvärderade genom 66 patientintervjuer. På flera områden hänger undersökningens frågor ihop med de rekommendationer som ges i den danska publikationen Patientens møde med sundhedsvæsenet som framställdes Några rekommendationer från publikationen har inte ersatts av undersökningens enkät, vilket primärt hänger samman med att några frågor inte är ämnade för en patientinriktad enkät. I Patientens möte med vården rekommenderas det att: - vårdpersonalen under hela patientförloppet är uppmärksam på patientens önskemål om att vara delaktig i beslut rörande sin behandling och vård - vårdpersonalen utarbetar riktlinjer för hur man i möjligaste mån undviker förändringar i vårdplaneringen - vårdpersonalen visar öppenhet, tillmötesgående, tillit, engagemang samt förståelse och vilja att hjälpa patienten - vårdpersonalen anpassar informationen till den enskilda patienten - verksamhetspersonalen utarbetar tvärprofessionella riktlinjer för hur man säkrar kontinuitet i patientförloppet - verksamhetspersonalen utarbetar riktlinjer som säkrar information i rätt tid mellan vårdgivarna: kommun, primärvård och sjukhus - vårdpersonalen ser till att patienten blir informerad om kommande behandling, kontroll och uppföljning i behandlingsprocessen - vårdpersonalen sätter sig in i patientjournalen och annat relevant material inför mötet med patienten Svar på centrala frågor Andra aspekter kan ha betydelse för den enskilde Patienternas svar Kommenterar till frågorna Enkäten till de inlagda patienterna innehåller ett antal positivt formulerade frågor, som av patienten kan besvaras med ett Ja, Både och, Nej eller Vet inte/ej relevant. Frågorna gör inte anspråk på att täcka alla aspekter av en patients upplevelse i förbindelse med en sjukhusvistelse. Frågorna berör de centrala ämnesområdena när det gäller kommunikation, kontinuitet, koordination och professionalism. Om inte patienten tycker att de ställda frågorna överensstämmer med hans eller hennes upplevelse av sjukhusvistelsen har det funnits plats för kommentarer på enkätens baksida tillsammans med en samlad utvärdering av verksamheten. Patienternas svar i procentfördelning finns i tabell 5 på motsatt sida. Patienter som inte har satt ett kryss har tagits med under Vet ej/ ej relevant. Kommentarerna till de angivna svaren beträffande sjukhusvistelsen framgår ordagrant i bilaga 3. Inläggning på Neurosjukvård 25

28 Tabell 6 Andel svar med förbättringsmöjligheter från inlagda patienter på Neurosjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset För varje fråga är svaret angett i procent av antalet patienter Avdelningens resultat Tidigare Antal - Senaste 317 Nu 177 Genomsnitt Andra avdelningar "Bästa" avdelning "Sämsta" avdelning % % % % % % Blev du väl bemött vid inskrivningen på avdelningen? Är du nöjd med avdelningens behandling av din sjukdom? Lyssnade läkarna intresserat till det du hade att säga? Fick du det personliga stöd du behövde från personalen under sjukhusvistelsen? Fick du god omvårdnad under sjukhusvistelsen? Var planeringen av dina undersökningar och behandlingar under hela din kontakt med sjukhuset tillfredsställande? (fanns det en röd tråd) Fick du den information du behövde under sjukhusvistelsen? (t.ex. om sjukdomen, undersökningar, behandlingen, biverkningar) Var du nöjd med det inflytande du hade på din vård och behandling? Fanns det samstämmighet i den information du fick från personalen på avdelningen? Var lokalerna på avdelningen tillfredsställande? (t.ex. rummen, toaletter, gemensamma utrymme) Fick du lov att stanna på avdelningen tills du kände dig klar att bli utskriven? Fick du den information, du behövde innan du blev utskriven? (t.ex. goda råd, läkemedel) Har kontakten mellan dina närstående och avdelningen fungerat tillfredsställande? (t.ex. information, stöd) - 9,9 6,7 7,4 2,6 17,9-14,4 13,0 16,0 7,8 34,8-22,9 19,8 21,7 9,8 43,5-21,1 16,3 16,9 8,4 34,5-11,4 12,1 11,1 2,8 24,7-26,9 18,2 21,2 11,8 36,8-38,1 25,5 29,1 16,4 47,7-26,4 21,0 23,0 12,9 43,9-26,2 21,1 23,2 10,4 42,4-42,2 51,2 38,2 16,1 71,4-18,1 17,0 14,7 5,1 28,2-34,6 22,4 22,8 11,3 37,3-19,2 15,6 13,7 6,7 32,6 Har kontakten mellan avdelningen och din vårdcentral fungerat bra? (t.ex. remiss, utskrivning, uppföljning) - 38,6 37,9 31,3 13,3 58,7 - Förbättringsmöjligheter har beskrivits utifrån andelen 'Både och' och 'Nej' - svar från patienter som har en uppfattning om frågan. Den angivna procenten kan p.g.a. avrundning avvika marginellt från den procent som framgår i bilaga 2. - Antal anger det maximala antalet personer som svarat på en fråga. Antalet personer som svarat på frågorna varierar. 26 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

29 Skillnad på patienterna? Frågorna angående tillfredsställelsen har analyserats i bilaga 2 för att tydliggöra samvariation med undersökningens bakgrundsvariabler, där man kan granska skillnaden mellan verksamhetsområdets vårdavdelningar. Svar med förbättringsmöjligheter Utifrån de genomförda intervjuerna och patienternas kommentarer är det tydligt att patienterna uttrycker en viss kritik när de använder kategorierna Både och eller Nej. Dessa två kategorier kan alltså betecknas som svar som mer eller mindre pekar på förbättringsmöj ligheter sett ur patientens synvinkel. Tidsmässig utveckling och andra verksamheter I tabell 6 är svaren med förbättringsmöjligheter för verksamheten uppställda för varje fråga om patienttillfredsställelsen. Man kan se svaren från den senaste undersökningen och man kan jämföra dessa med svar från tidigare gjorda undersökningar. För att göra det överskådligt har man bara jämfört de svar som uttrycker förbättringsmöjligheter. Med hänsyn till jämförelsen mellan de ställda frågorna har man beräknat procenten på svar från patienter som har en uppfattning om frågan och som har uppfattat frågan som relevant för sin situation. Jämför med försiktighet Jämförelse mellan olika verksamheter är mer problematisk än jämförelse i tid mellan två undersökningar på samma verksamhet. Skillnaden på sjukdomens karaktär och patientgruppens sammansättning kan lätt betyda att skillnaden på tillfredsställelsen ska tillskrivas skillnaden på patienturvalet och inte skillnaden på verksamheternas handlingssätt. Man måste dock hålla fast vid att procenten visar patienternas faktiska tillfredsställelse och att en verksamhet inte kan välja sina patienter och det är ju de som ska få den bästa möjliga behandling. Genomsnittet, Bäst och Sämst I tabell 6 kan man se hur patienterna från andra verksamheter i genomsnitt har besvarat varje fråga. Man kan också i kolumnen Bästa verksamhet läsa svaren med förbättringsmöjligheter för den verksamhet som har lägsta antal svar med förbättringsmöjligheter. Omvänt kan man i kolumnen Sämsta verksamhet läsa svaren med förbättringsmöjligheter för den verksamhet som enligt patienterna har flest förbättringsmöjligheter. Namnen på de verksamheter som har jämförts framgår av tabell 3. Verksamheten har på så sätt möjlighet att se hur man ligger till i förhållande till genomsnittet och hur man ligger till i förhållande till de bäst och sämst värderade verksamheterna. Inläggning på Neurosjukvård 27

30 Tabell 7 De elektiva patienternas väntetid före inläggningen på Neurosjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Var väntetiden innan du blev inlagd acceptabel? För varje fråga är svaret angett i procent av antalet patienter Antal Avdelningens resultat Tidigare Senaste Nu Genomsnitt Andra avdelningar "Bästa" avdelning "Sämsta" avdelning Ja Nej % % % % % % ,1 20,9 66,3 84,1 100,0 33,7 66,3 15,9 0,0 33,7 Tabell 8 De elektiva patienternas upplevelse av informationen före inläggningen på Neurosjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fick du tillräcklig information från avdelningen innan sjukhusvistelsen? För varje fråga är svaret angett i procent av antalet patienter Antal Tidigare - Avdelningens resultat Andra avdelningar Senaste Nu Genomsnitt "Bästa" avdelning "Sämsta" avdelning % % % % % % Ja Nej ,0 92,0 92,0 100,0 64,0 13,0 8,0 8,0 0,0 36,0 Tabell 9 De elektiva patienternas motiv till val av sjukhus Neurosjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Varför valde du just detta sjukhus? (sätt gärna flera kryss) Svar angett i procent av antalet patienter Antal Avdelningens resultat Andra avdelningar Tidigare Senaste Nu Genomsnitt % % % % Läkarens råd - 47,8 Kort väntelista - 1,6 Sjukhuset ligger nära bostaden/familjen - 11,8 Goda erfarenheter/gott rykte - 16,7 Andra grunder - 22,0 33,6 50,4 4,1 2,6 15,6 15,3 23,8 12,9 23,0 18,7 28 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

31 5. Väntetid och val av sjukhus Rekommendationer I den danska publikationen Patientens møde med sundhedsvæsenet rekommenderas det att: - vårdpersonalen redan vid inläggning informerar patienten om hur lång sjukhusvistelsen kommer att bli och vad man planerar att göra under denna - vårdpersonalen kvalitetssäkrar vårdtiden så att minsta möjliga väntetider uppstår såväl på kliniken som i samband med undersökningar vid andra kliniker verksamheten. Flest akuta sjukhusvistelser Patientens egen utvärdering av väntetiden Upplevdes väntetiden för lång? Andelen akuta sjukhusvistelser i Sverige ligger på omkring 65 % och ca 35 % är planerade sjukhusvistelser. I den sistnämnda gruppen är självklart väntetiden före sjukhusvistelsen av stort intresse. I Danmark finns liknande fördelning. Enkäten till verksamhetens patienter har inte haft som mål att mäta hur lång tid de fått vänta på planerad behandling. En sådan undersökning kräver ett annat redskap än denna enkät. Undersökningen siktar däremot på att kartlägga patienternas utvärdering av huruvida de fått vänta för länge och om patienterna upplevt att de fått tillfredsställande information före den planerade sjukhusvistelsen. I tabell 7 på motsatt sida kan man se hur de elektiva patienterna på verksamheten upplevde väntetiden innan de fick en tid. Verksamheten har också möjlighet att se hur man ligger i förhållande till genomsnittet och till den bäst och sämst värderade verksamheten med hänsyn till upplevd väntetid. Mätningen måste tas med ett litet förbehåll då den bara visar upplevelsen av väntetiden hos de patienter, som kommit in på verksamheten. De patienter som har flyttats till andra verksamheter efter att ha stått på väntelista är självklart inte med i undersökningen. Information före sjukhusvistelsen Val av sjukhus Akut eller planerat val av sjukhus I tabell 8 kan man se de elektiva patienternas utvärdering av om de fått tillräcklig information före sjukhusvistelsen. Här kan man också jämföra med eventuella tidigare undersökningar gjorda på elektiva patienter från andra verksamheter. I undersökningen har patienterna tillfrågats vad som ligger bakom valet av det sjukhus de varit inlagda på. Patienterna har haft möjlighet att sätta flera kryss inom följande kategorier: läkarens råd, kort väntelista, sjukhuset ligger nära bostaden/familjen, goda erfarenheter/gott rykte och annan orsak. Motiven för de elektiva patienternas val av sjukhus framgår i tabell 9. Situationen är den, att det bara är de elektiva patienter, som har ett verkligt val. Märk väl att det gäller inom de begränsningar som ligger i det fria sjukhusvalet. Inläggning på Neurosjukvård 29

32 Tabell 10 Patienternas upplevelse av antalet olika läkare på Neurosjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hade du kontakt med för många olika läkare under tiden du låg inne på avdelningen? Svaret angett i Avdelningens resultat procent av antalet Tidigare Senaste Nu Genomsnitt patienter Antal Ja - 10,8 Andra avdelningar "Bästa" avdelning "Sämsta" avdelning Nej - 89,2 89,7 85,3 97,1 69,5 10,3 14,7 2,9 30,5 Tabell 11 Patienternas upplevelse av antalet olika vårdpersonal på Neurosjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hade du kontakt med för många olika vårdpersonal under tiden du låg inne på avdelningen? Svaret angett i Avdelningens resultat procent av antalet patienter Tidigare Senaste Nu Genomsnitt Antal Ja Andra avdelningar "Bästa" avdelning "Sämsta" avdelning % % % % % % - 15,4 Nej - 84,6 84,4 82,6 93,9 68,9 15,6 17,4 6,1 31,1 30 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

33 6. Stabiliteten i personalkontakten Rekommendationer I den danska publikationen Patientens møde med sundhedsvæsenet rekommenderas det att: - verksamheten skall se till att det alltid är en behandlingsansvarig läkare och en vårdansvarig sjuksköterska, som har den primära kontakten med patienten - verksamheten utarbetar principer för hur information och kunskap om patienten koordineras på bästa möjliga sätt så att patienten upplever kontinuitet i informationen. Syftet är att säkra att patientens upplevelse av att de fått tillräckligt med personalkontakter för att de inte skall behöva upprepa sin sjukdomshistoria för många gånger. Få personalkontakter betyder trots allt ett minskat behov av informationsutväxling, vilket innebär att risken för fel minimeras. Dessutom kan ett begränsat antal läkarkontakter betyda att patienten inte upplever att varje läkare tar mindre ansvar. Kompetensen ska säkras För många läkarkontakter? För många personalkontakter? Skillnad inom verksamhetsområdet? En konsekvent minimering av antalet läkarkontakter på verksamheten är dock inte utan problem. Med hänsyn till att patienten skall komma i kontakt med den bästa medicinska kompetensen måste kontakten ibland skötas av flera läkare. Beror däremot de skiftande läkarkontakterna på bristande planering eller strukturering finns det möjlighet till förbättringar. Tabell 10 visar patienternas upplevelser av om hon eller han har fått tala med för många olika läkare under sjukhusvistelsen. I tabell 10 kan man också se hur patienter från andra verksamheter har besvarat frågorna om upplevelsen av antalet läkare. Tabell 11 visar en parallell uppställning av patienternas värdering av antalet olika personer på verksamheten. De två frågorna om personalkontinuiteten har analyserats i bilaga 2 för att möjliggöra analys av samvariation med undersökningens bakgrundsvariabler och eventuella skillnader mellan verksamhetsområdets olika vårdavdelningar. Inläggning på Neurosjukvård 31

34 Tabell 13 De inlagda patienternas samlade upplevelse av Neurosjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vilket är ditt samlade intryck av avdelningen? Svaret angett i procent av antalet patienter Tidigare Avdelningens resultat Senaste Nu Genomsnitt Antal Andra avdelningar "Bästa" avdelning "Sämsta" avdelning % % % % % % 5 stjärnor (fantastiskt) - 29,2 27,6 29,6 40,3 19,0 4 stjärnor (bra) - 51,3 53,4 54,1 54,8 44,0 3 stjärnor (både bra och dåligt) - 16,2 16,7 14,1 4,8 33,3 2 stjärnor (dåligt) - 2,3 2,3 1,4 0,0 2,4 1 stjärna (oacceptabelt) - 1,0 0,0 0,9 0,0 1,2 Andel kritiska helhetsvärderingar - 19,5 19,0 16,3 4,8 36,9 - P.g.a. avrundning kan andelen kritiska helhetsvärderingar ha en avvikelse på 1, 2 och 3 stjärnor. - "Bästa avdelning" har störst andel 4 och 5 stjänor bland avdelningerne i rapportens jämförelseunderlag. - "Sämsta avdelning" har minst andel 4 och 5 stjärnor bland avdelningar i rapportens jämförelseunderlag. 32 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

35 7. Samlat intryck av verksamheten Från 5 till 1 stjärna Patienterna har i enkäten blivit ombedda att ge en samlad värdering av verksamheten. 5 stjärnor betyder fantastiskt, 4 betyder bra, 3 betyder både bra och dåligt, 2 betyder dåligt och 1 betyder oacceptabelt. Lite tekniskt kan man säga att det samlade omdömet avspeglar patientens uppfattning om de förhållanden som han eller hon tycker är viktiga i sin kontakt med verksamheten. Uppfattningen kan således mycket väl avspegla ett förhållande, som man inte frågat om i enkäten. Utifrån patienternas svar är det uppenbart att 4 och 5 stjärnor är ett uttryck för nöjda patienter. Svarar patienterna däremot bara 3 stjärnor eller färre handlar det om stor otillfredsställelse hos patienten angående vissa aspekter som har betydelse för det samlade intrycket av verksamheten. Genomsnittet, det bästa och det sämsta Tabell 13 visar patienternas samlade upplevelse av verksamheten. Tabellen kan jämföras med resultaten från verksamhetens eventuellt senaste mätning. I tabell 13 kan man dessutom se hur patienter från andra verksamheter har besvarat frågorna om upplevelsen i helhet. Verksamhetspersonalen kan på så sätt se hur man ligger i förhållande till genomsnittet och till den bäst och sämst värderade verksamheten. Kommentarer Skillnad på verksamhetsområde och patienter? Det är också viktigt att lägga märke till att det är många olika förhållanden som kan betyda flera eller färre antal stjärnor. Detta framgår av enkätens nästa fråga där patienten ombetts att tänka efter varför han eller hon gav just det antal stjärnor. Dessa kommentarer finns ordagrant i bilaga 3. I bilaga 2 kan man se att antalet stjärnor varierar mellan de olika patientgrupperna i undersökningen, dvs skillnaden mellan verksamhetens eventuellt olika indelning. Inläggning på Neurosjukvård 33

Öron-näs-halsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron-näs-halsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Inläggning på Öronnäshalsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. mätningen Inläggning på Öronnäshalsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. mätningen Konceptet har utarbetats av Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Slutenvård. Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof

Läs mer

Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Övergripande rapport. Piloten 2006 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007. Avdelningsnivå

Övergripande rapport. Piloten 2006 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007. Avdelningsnivå Övergripande rapport Piloten 2006 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Avdelningsnivå Läsvägledning Utskriften ger en översikt av resultatet utan kommentarer. Rapporten visar verksamheternas svarsprocent.

Läs mer

Slutenvård. Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Övergripande rapport. Område Östra Sahlgrenska Universitetsjukhuset 2007. Mottagningar

Övergripande rapport. Område Östra Sahlgrenska Universitetsjukhuset 2007. Mottagningar Övergripande rapport Område Östra Sahlgrenska Universitetsjukhuset 2007 Mottagningar Läsvägledning Utskriften ger en översikt av resultatet utan kommentarer. Rapporten visar verksamheternas svarsprocent.

Läs mer

Slutenvård. Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Center for Kvalitetsudvikling, Region

Läs mer

Slutenvård. Medicin, Östra sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Medicin, Östra sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Medicin, Östra sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Medicin, Östra sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Kirurgmottagningen Lasarettet i Landskrona

Kirurgmottagningen Lasarettet i Landskrona Kirurgmottagningen Lasarettet i Landskrona 2006 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé 15 8200 Århus N Danmark Juni 2007 Bestillingsnr. 92007 Innehåll

Läs mer

Slutenvård. Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for

Läs mer

Övergripande rapport. Område 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Mottagningar

Övergripande rapport. Område 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Mottagningar Övergripande rapport Område 3 2009 Mottagningar Övergripande rapport Område 3 2009 Mottagningar Läsvägledning Utskriften ger en översikt av resultatet utan kommentarer. Rapporten visar verksamheternas

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Slutenvård. Plastikkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Plastikkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Plastikkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Plastikkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Slutenvård. Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Slutenvård. Kärlkirurgi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Kärlkirurgi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Kärlkirurgi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Kärlkirurgi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor)

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 45-årig kvinna 8 veckor efter hysteroskopisk operation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...

Läs mer

Slutenvård. Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Sammanfattning SwedeAmp har genomfört ett test av PREM (Patient Reported Experience Measures) i pilotprojektform under hösten

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Slutenvård. Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Din värdering av behandlingen av förlossningsbristningen (ca 8 veckor)

Din värdering av behandlingen av förlossningsbristningen (ca 8 veckor) Din värdering av behandlingen av förlossningsbristningen (ca 8 veckor) Enkät 8 veckor efter op bristning Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Mobiltelefon... E-post...... Saknas

Läs mer

Slutenvård. Neonatal, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Neonatal, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Neonatal, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Neonatal, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010 ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen

Läs mer

Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012 Landstingsjämförande rapport Undersökningen i korthet Under våren 2012 genomfördes inom ramen för Nationell Patientenkät en mätning av den patientupplevda

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor)

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 58-årig kvinna Efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Utvärdering av testomgång Regiongemensam patientenkät

Utvärdering av testomgång Regiongemensam patientenkät Hälso- och sjukvårdsledningen genom Centrum för verksamhetsplanering och analys samt Utvecklingscentrum och Avdelning för verksamhetsutveckling, UMAS Utvärdering av testomgång Regiongemensam patientenkät

Läs mer

Engelska skolan, Järfälla

Engelska skolan, Järfälla Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna

Läs mer

Sjukhusläkares syn på organdonation

Sjukhusläkares syn på organdonation Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Sjukhusläkares syn på organdonation Maj 2015 Markör AB 1 (35) Uppdrag: Sjukhusläkares syn på organdonation Beställare: Utredningen om donations-

Läs mer

Patientenkät öppenvård Samtliga enkäter Sjukgymnastik och Arbetsterapi 2010

Patientenkät öppenvård Samtliga enkäter Sjukgymnastik och Arbetsterapi 2010 1(14) 1. Man eller kvinna? 1. Man 363 44 2. Kvinna 463 56 Antal ej angivit svar: 14 av 840 (=1,67%). Antal svarande: 826. 2(14) 2. Ålder? 1. under 20 år 16 2 2. mellan 21-40 år 166 20 3. mellan 41-60 år

Läs mer

Satsa på Alingsås lasarett! Ännu bättre sjukvård Tillgänglig vård Säker vård Flexibelt och kundorienterat sjukhus

Satsa på Alingsås lasarett! Ännu bättre sjukvård Tillgänglig vård Säker vård Flexibelt och kundorienterat sjukhus Satsa på Alingsås lasarett! - Det lagom stora sjukhuset Vad Hur Varför Ännu bättre sjukvård Tillgänglig vård Säker vård Flexibelt och kundorienterat sjukhus Framtidens närsjukhus Närsjukhus med specialistuppdrag

Läs mer

privatvård när du behöver den

privatvård när du behöver den TRYGGHET SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD PENSION BANKTJÄNSTER privatvård när du behöver den innehåll inlednin 5 Skandia Privatvård tre försäkrin ar Skandia Privatvård 6 fakta och tjänster Skandia Privatvård

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Slutenvård. Plastikkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Plastikkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Plastikkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Plastikkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-07 Så vill vi utveckla närsjukvården Mark - Svenljunga 2 (8) Innehållsförteckning Närsjukvård Mark - Svenljunga... 3 Vad vill Socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt Thomas360-rapport den 8 juli 2012 Thomas Ledare Thomas360 för ledare Privat och Konfidentiellt Innehåll Introduktion Förstå din Thomas360-rapport Genomsnitt för kompetenser Ett diagram med de 5 högsta

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt 2013-10

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt 2013-10 Sammanfattande rapport Röda Korset Sverige Undersökning Öppenvård RK PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Lisa Borgh Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat

Läs mer

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER Kliniken i fokus NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD Teamarbetet ger tryggare PATIENTER Neurologisektionen vid Centralsjukhuset Kristianstad har vuxit snabbt de senaste åren. Parkinsonteamet

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

Handbok för provledare

Handbok för provledare Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före

Läs mer

Slutenvård. Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-15 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19660101-0101 Hysterektomi

Läs mer

Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg. vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg

Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg. vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer