Slutenvård. Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutenvård. Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset"

Transkript

1 Slutenvård Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008

2

3 Slutenvård Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008

4 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé 15 DK-8200 Århus N Danmark Maj 2009 Bestillingsnr. 158-s37-2

5 Innehåll Läsvägledning... 5 Syfte... 7 Metod... 9 Uppföljning av rapporten Resultat 1. Om verksamheten Rapportens dataunderlag De inlagda patienterna Frågor om tillfredsställelsen Väntetid och val av sjukhus Stabiliteten i personalkontakten Samlat intryck av verksamheten Litteratur Bilaga 1. Enkät och följebrev till verksamhetens inlagda patienter Bilaga 2. Svaren indelade efter patientgrupper Bilaga 3. De inlagda patienternas kommentarer

6

7 Läsvägledning Rapporten är en standardrapport. Det är således läsaren själv, som ska dra slutsatserna av de framställda analyserna. Hela rapporten är upplagd så att verksamheten kan jämföra sig med eventuella tidigare mätningar angående patienttillfredsställelsen och med resultat från andra vårdavdelningar. I rapporten är det patienternas ord som gäller. Härmed inte sagt att det är den objektiva sanningen, som kommer fram. Sjukhus är funktions- och specialitetsindelade och det är i verkligheten bara patienten som kan uppleva och känna kontinuitet, samordning, god kommunikation och bra yrkeskvalitet. Både den kvalitet som patienten upplever och den professionella kvaliteten är nödvändiga för en god hälso- och sjukvård. Här nedan ges en översikt över rapportens kapitel så att läsaren snabbt kan hitta de mest intressanta delarna. Först är det fyra kapitel om undersökningens ramar; bakgrund, syfte, metod och grundläggande om uppföljningen. Därefter kan den som vill gå till kapitel 1 eller gå direkt till undersökningsresultaten i kapitel 3. Kapitel 1: Om verksamheten Resultaten från verksamhetens inlagda patienter måste läsas med hänsyn tagen till vilken verksamhet resultaten kommer ifrån - därför ges en kort sammanfattning av verksamhetens art. Kapitel 2: Rapportens dataunderlag Här kan man se hur många inlagda patienter som fått enkäten och hur många som har svarat. Dessutom har man genomfört en bortfallsanalys för att visa i vilken grad undersökningen är representativ. Här framgår det också vilka andra vårdavdelningar man valt som jämförelseunderlag i rapporten. Kapitel 3: De inlagda patienterna I undersökningen har man ställt en del bakgrundsfrågor till patienterna. Frågorna har ställts för att ge en bild av vårdavdelningens patientsammansättning. Bakgrundsupplysningarna används i bilaga 2 för att se om det är någon skillnad på dessa patientgruppers upplevelse av sjukhusvistelsen. Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 5

8 Kapitel 4: Frågor om tillfredsställelsen Det är här läsaren snabbt kan få en överblick. Här ställs 12 positivt formulerade påståenden, som patienten ska ta ställning till i samband med inläggningen. Om man tidigare gjort en mätning på verksamheten kan man se hur svaren var då samt jämföra svaren från andra verksamheter. Vill man se kommentarerna som hör till de 12 frågorna går man till bilaga 3. Kapitel 5: Väntetiden och val av sjukhus Här läggs fokus på elektiva patienters upplevelse av väntetiden innan de blir inlagda. Dessutom tittar man på varför de har valt just den/det aktuella verksamheten/sjukhuset. Kapitel 6: Kontakten med läkare och vårdpersonal Hur uppfattar patienten kontakten med läkarna och vårdpersonalen under sjukhusvistelsen? Är det för många kontakter med olika läkare och personal? Kapitel 7: Det samlade intrycket av verksamheten Patienterna blir i enkäten ombedda att ge en samlad utvärdering av verksamheten, från en till fem stjärnor, där en stjärna står för oacceptabelt och fem för fantastiskt. Också här finns det möjlighet att jämföra med tidigare gjorda mätningar och patientsvar från andra verksamheter. Önskar man se hur svaren varierar mellan olika typer av inlagda patienter kan man gå till bilaga 2. Önskar man se kommentarerna som är knutna till denna samlade utvärdering hittar man dessa i bilaga 3. Undersökningen har utvecklats och beskrivits av Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland, Danmark. 6 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

9 Syfte Mätning av patienttillfredsställelsen Mätning är en medveten och systematisk form av iakttagelse. Anställda kan dagligen iaktta patienterna och göra sig en uppfattning om deras upplevelser. Med en enkät däremot har man medvetet tagit ställning till inom vilka områden man ska studera patienternas upplevelser. Man har dessutom valt ett system, som låter alla tillfrågade berätta lika mycket. Det ger kanske ett annat resultat än att varje dag iaktta patienterna, då de negativa upplevelserna kan ha en tendens att vara dominerande i den sortens iakttagelser. Med en enkät mäts patienternas upplevelse av omvårdnaden och det är inte detsamma som vårdpersonalens kompetens. Däremot kan duktig personal påverka patienttillfredsställelsen. Syftet med att mäta är att hitta områden där man kan öka patienttillfredsställelsen. Mätresultaten skall betraktas som en generell uppfattning, där det är viktigt att hitta den bakomliggande orsaken. Ett undersökningsresultat kräver alltså analys för att få fram bra åtgärder. Syfte Konceptets syfte är: - att systematiskt kunna följa utvecklingen av patienttilfredsställelsen på avdelnings-, verksamhets-, sjukhus- och landstings-/regionsnivå - att ge varje verksamhet ett redskap så att verksamheten på egen hand kan arbeta med att kontinuerligt öka patienttilfredsställelsen - att ge varje verksamhet en möjlighet att jämföra sig med andra verksamheter på utvalda områden. Konceptet är utformat så att det ger mesta möjliga information till både den enskilda verksamheten, verksamhetsledningen, sjukhusledningen och landstinget/regionen. Vad är det som mäts? Den tillfredsställelse som mäts i undersökningen är skillnaden mellan det som patienten på förhand förväntat sig och det som patienten har upplevt. Källorna till ett missförstånd mellan förväntning och upplevelse kan vara flera: att sjukhuset saknar kunskap om patienternas önskemål och behov, att sjukhusets arbetssätt inte är klart specificerat eller att sjukhuset inte har kunnat ge patienten realistiska förväntningar som motsvarar de resurser och möjligheter som finns till förfogande. Konceptet är uppställt i modellen på nästa sida. Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 7

10 Figur 1. Modell: patientens upplevelse av sjukhusets tjänster Medial och muntlig information Patientens personliga behov Sjukhuserfarenhet Förväntad service Patienten Upplevd service Tillhandahållen tjänst Extern kommunikation med patienten Beslutade serviceförbättringar Sjukhuset Sjukhusets uppfattning om patientens behov och förväntningar Efter Christian Grönroos, "Service management and marketing". (1990) 8 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

11 Metod Metod En standardenkät riktad till olika patientgrupper. I konceptet finns fyra enkäter med var sitt följebrev. Tre av dessa enkäter användes till den svenska undersökningen: enkät till den inlagda patienten (grön blankett) enkät till öppenvårdspatienten (gul blankett) enkät till den dagkirurgiska patienten (blå blankett) Enkäten är för varje undersökning försedd med verksamhetens namn. Patienterna vet på så sätt utifrån vilken verksamhet de ska svara om de haft kontakt med flera verksamheter i samband med sin sjukdom. Undersökningens frågor Undersökningens konkreta frågeställning är gjord mot bakgrund av tidigare genomförda undersökningar av patienttillfredsställelse. Litteraturlistan innehåller de skriftliga arbeten som undersökningen i olika omfattning baseras på. Konceptet mäter inte patienternas uppfattning om viktigheten i de ställda frågorna utan bara i vilken grad patienterna är nöjda med innehållet i frågorna. Viktigheten av de frågor som traditionellt ställs i sådana undersökningar har mätts i många olika undersökningar och har visat sig vara stabila. Tydligt visar erfarenheten att patienterna alltid sätter följande inbördes oprioriterade ämnen högt: kommunikation, kontinuitet, koordination och professionalism. De frågor som finns i enkäten ligger huvudsakligen inom dessa fyra ämnesområden. Förbättringsområden Kvantitativt och kvalitativt De utvalda frågorna täcker inte alla aspekter av patienternas kontakt med sjukvården. Avsikten med mätningarna är att ge en utvärdering hur verksamheterna klarar av svåra problemen inom sjukvården. Frågorna är således utvalda dels för att de är viktiga och dels för att de traditionellt har gett upphov till skillnader mellan verksamheter. Enkäten är utformad så att frågorna beträffande tillfredsställelse är försedda med en möjlighet till kommentarer. Frågorna är ställda så att de formulerar värderingar som alla patienter kan tycka vara grundläggande för en bra patientupplevelse. Patienternas svarsalternativ är ja, både och, nej eller vet ej/ inte relevant. Alternativen är medvetet enkla eftersom det ofta krävs en kommentar till det satta krysset. Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 9

12 Kommentarer i rapportens bilaga Validering av enkäten Grundligt test av vardagen De kommentarer som patienterna gjort i samband med ifyllandet av frågeformuläret finns ordagrant i bilaga 3. Endast kommentarer som är meningsfulla när de står för sig själva är medtagna. Det betyder att alla värderingar är nedskrivna antingen de är positiva eller kritiska. Omvänt är flera faktiska upplysningar utelämnade då de inte har någon betydelse om de inte står tillsammans med andra upplysningar. Sådana exempel är Jag föll och bröt benet. Enkäten har testats på fyra olika verksamheter på fyra sjukhus i Danmark. Totalt har 66 patienter blivit intervjuade efter att ha fyllt i enkäten. Under intervjun har man till varje kryss i formuläret ställt frågor om bakomliggande orsak och hur patienten uppfattat frågan. Undersökningen är bakåtriktad i sin utformning såtillvida att den riktas till patienter som varit på sjukhus under den gällande perioden. Sjukhuset har alltså bara i begränsad omfattning möjlighet att anstränga sig i undersökningsperioden. Själva metoden går ut på att ge en realistisk bild av vardagen på de medverkande verksamheterna. Man har via kontrollåtgärder i möjligaste mån sett till att inte skicka brev till avlidna patienter. Detta innebär med andra ord att undersökningen inte innefattar upplevelser från anhöriga till patienter som avlidit. Utskick Enkäten har skickats från sjukhuset med ett brev till patienten. Ett frankerat svarsbrev har bilagts försändelsen. Patienterna har svarat anonymt. Mer om metoden För en närmare genomgång av undersökningsmetoden, se Hvad oplever patienten på sygehuset? Et afdelingsbaseret koncept til systematisk indsamling af patientoplevelser på somatiske sygehuse. Erik Riiskjær. 10 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

13 Uppföljning av rapporten Uppföljning av rapporten Erfarenhet av utvecklingsarbete Det är sällan man utifrån undersökningssiffror och kommentarer direkt kan se var man exakt ska sätta in resurserna i förbättringsarbetet. En undersökning kan bara ge några förslag om var verksamheten kan hitta områden som med god effekt kan förbättras för patienterna. Det är således den enskilda verksamheten som ska arbeta med rapporten. Alla rapporter innehåller många idéer till förbättringar och konsten består i att inte låta sig påverkas av de många upplysningarna i rapporten. Erfarenheter från uppföljning av analysrapporter pekar på vikten av att indela förbättringsförslagen i grupper efter deras karaktär och efter när man ska ta itu med dem. Exempel på sådana är: - förbättringar som omedelbart kan sättas i gång och som ska ge känslan av att verksamheten kan agera (de snabba framgångarna) - förbättringar som ska förberedas och begrundas under en tidsperiod på ca 2-3 månader - långsiktiga förbättringar med ett perspektiv på 1-2 år. Det är också ett gott råd att avsätta tid till att bearbeta rapporten. I detta sammanhang kan det vara bra med någon utifrån som man kan dryfta resultaten med. Engagemang främjar processen, det är viktigt att resultat efterfrågas! Alternativa förbättringsområden Rapporten i sig själv ger fler ingångar till nya utvecklingsprojekt. Inom områden: - där missnöjet är stort - där missnöjet har ökat - där svarspersonernas svar avviker från det förväntade - där man skiljer sig från andra verksamheter - som är ett problem för en speciell grupp patienter - som svarspersonernas kommentarer uttryckligen beskriver - där lusten att göra en insats är stor - där verksamhetspersonalen menar att möjligheten till framgång är god - där framgång är möjlig med små insatser - där man redan arbetar med förbättringar och där förhållandena bekräftas av rapportens innehåll. Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 11

14 Är det förväntningarna som är orealistiska eller är det - det faktiska mottagandet? Små steg Förändringspsykologi Enligt modellen i figur 1 ska man hela tiden fråga: - Är det den saknade kunskapen om patienternas behov som är problemet? - Saknas det relevanta handlingsprogram? Följer inte personalen de befintliga rutinerna? - Är det patienternas förväntningar som ska anpassas till de faktiska möjligheterna? I allt kvalitetsarbete bör det framhållas att förbättringarna bara kommer om man koncentrerar sig på insatsen. Ett projekt skall analyseras så att man ordentligt kan planera sin insats och uppställa mål för hur man ska gå vidare. Först härefter kan man verkställa handlingarna. Till sist skall det säkerställas att man efteråt mäter effekten. Förändringsprocesser är emellertid inte bara en fråga om att använda rätt teknik. Det är också viktigt att ha fokus på grundläggande mekanismer. Ibland tar människor till många undanflykter för att undvika hotet om förändring. Den mest kända är att hitta fel på omgivningen så att man slipper obehagliga förändringskrav. Man skyller på andra. En annan undanflykt är att man helt enkelt inte uppfattar att det ställs nya krav i jobbet. Man glömmer eller missförstår. En tredje undanflykt är att förringa sin egen förmåga och möjlighet så att ingen kan förvänta sig något. Man friställer på så sätt sig själv. Försvarsbeteende ska emellertid inte ses som ett ondo utan snarare som en nödvändig försvarsmekanism hos människor, som när det ställs krav, i första skedet inte uppfattar de möjligheter de själva har för att uppfylla dem. Det är således ett viktigt uppdrag för ledningen att tillrättalägga kvalitetsutvecklingsprocessen så att verksamheten kan arbeta med att förbättra patienttillfredsställelsen samtidigt som tillfredsställelsen ökar hos medarbetarna. Här kan det speciellt vara motiverande om olika verksamheter med olika patienttillfredsställelse kan lära av varandras erfarenheter. Lackmustestet Kvalitetsutvecklingsprojekt ska naturligtvis helst ha ökat patienttillfredsställelsen till nästa gång det görs mätningar på verksamheten. Det är så att säga lackmustestet på om det har gjorts riktigt. Men eftersom nästa mätning görs på en annan grupp människor är det nödvändigt att vara lite försiktig när man jämför tolkningen av utvecklingen av tillfredsställelsen. Efter hand kan det finnas många andra faktorer förutom förbättringen som har inflytande på nettoresultatet i mätningen. Men det är viktigt att följa utvecklingen för att bedöma om ett nytt initiativ också var en förbättring för patienttillfredsställelsen. 12 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

15 Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 13

16 Tabell 1 Statistisk upplysning för Barn Kardiologi, DSBUS, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Verksamhetens inriktning Antal inlagda Härav akut inlagda Härav elektiva Medelvårdtid Beläggningsprocent Antal vårdplatser Enbäddsrum Tvåbäddsrum Trebäddsrum Fyrbäddsrum Kardiologi barn , Antal avdelningar Antal öppenvårdsbesök Antal mottagningar Antal dagvårdsbesök Antal dagvårdenheter Läkartjänster Sjukskötersketjänster Övriga tjänster 1 Läkarbesök: 3.030, Sjukvårdande beh.: ,78 25,26 Total budgetram Statistik avser år tkr - Alla slags anställningar är omräknade till heltidstjänster 14 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

17 1. Om verksamheten Verksamhetsområde och verksamhetsidé Övergripande mål för verksamheten är att bedriva öppen och sluten vård för hjärtsjuka barn och ungdomar. Verksamheten inriktas särskilt på att vara nationellt centrum för barnhjärtkirurgi inklusive hjärttransplantationer. Andra specialområden inom enheten är kateterbehandling vid medfött hjärtfel, ultraljuddiagnostik inklusive fosterkardiologi, magnetisk resonansteknik och modern CT-diagnostik vid hjärtsjukdom hos barn samt invasiv elektrofysiologi, inklusive radiofrekvensablation. Såväl medicinsk utveckling som omvårdnadsaspekter har högsta prioritet vid enheten. Inom verksamhetsområdet är barnsjukhusets psykologresurs, förutom motsvarande inom BUP, också organiserad, med ansvar för barnsjukhusets behov av konsultationer, utredningar och psykoterapeutisk behandling. Allmänt om året som gått Året har karakteriserats av en mycket hög verksamhet både inom sluten och öppen vård. Den utökade patienttillströmningen orsakades dels av en omfattande väntelista till kirurgi och utredningar redan i början av året, samt ett utökat upptagningsområde (Norrlandsregionen) samt ett klart ökat födelsetal under året. Den större verksamheten kunde genomföras utan allvarliga driftstörningar och med goda behandlingsresultat, men under senare delen av hösten var belastningen på hjärtenheten så stor att vården ej kunnat ges utan en mycket stor uppoffring av all personal. Under året har arbetet med genomförandet av ett definitivt lagringssystem för ultraljudsundersökningar i det VGRövergripande bildregistret fortsatt. Detta arbete har skett i samarbete med SU-IT som nu ansvarar för det slutgiltiga genomförandet under Inom kateteriseringsverksamheten och öppenvården skulle verksamheten ej kunnat genomföras utan tilläggsbeställningar. Öppenvården har deltagit i genombrottsprojekt som medfört en klar effektivisering och förbättring av arbetet. Inför 2006 ändrades organisationstillhörigheten för hela barnsjukhusets psykologteam till verksamhetsområdet (VO3) och två nya medarbetare introducerades under året. Patient/kundperspektiv Inremitterande sjukhus och övriga samarbetspartner Enheten är en av två kompletta barnkardiologiska enheter i landet som arbetar i direkt samverkan med barnhjärtkirurgin. Invasiv barnkardiologi inklusive kateterbehandling av barn med medfödda hjärtfel utförs av barnkardiologer. Enheten har totalansvar för hjärtsjuka barn boende i Göteborg och södra Bohuslän (öppen och sluten vård), och är regelbundet remissinstans för barnkardiologi och barnhjärtkirurgi i Västra Götaland samt för ett flertal sjukhus från andra delar av landet. Under året har Norrlandsregionen som helhet remitterat hjärtsjuka barn för högspecialiserad vård till barnhjärtcentrum i Göteborg. Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 15

18 Sluten vård (avdelning 323) Totalt har 792 patienter varit inskrivna på hjärtavdelningen under året. Totalt antal vårddagar var 5721 (exkl vårddagar på intensivvårdsavd 4207), vilket är betydlig mer än under Antalet patienter från landsting utanför Västra Götaland var 373 (47). Under totalt 12 veckor, i samband med semesterperioder och jul/nyårshelg, bemannades avdelningen för 6 vårdplatser. Medelbeläggningen under året (exkl IVA-vård) var 109 (86-119, endast två månader under 100), jämfört med 92 år 2005 och medelvårdtiden var 7 dagar (1-185 dagar). Medianålder hos inneliggande var 2,5 år (0-20,5 år) och 298 patienter (38) som vårdades på avdelningen var under ett år. Den kirurgiska verksamheten ökade påtagligt jämfört med antalet opererade patienter året innan och även i jämförelse med den kirurgiska verksamheten sedan slutet av 90-talet. En relativt stor väntelista (drygt 50 patienter) vid ingången av 2006, samt ett ökat födelsetal och ett ökat upptagningsområde (Norrbotten, Västerbotten och Jämtland/Härjedalen samt Hälsingland) förklarar tillsammans den ökade patienttillströmningen. Patientflödet har under stora delar av året kunnat tillgodoses både på vårdavdelningen, operation och intensivvårdsavdelning. Under den senare delen av hösten uppstod dock problem på båda avdelningarna, orsakat av såväl ett stort patientflöde som periodvis anhopning av mycket svårt sjuka patienter. 116 (50) ingrepp utgjordes av komplex kirurgi grad III enlig socialstyrelsens klassificering av svårighetsgrad vid barnhjärtkirurgiska ingrepp. Förutom öppen och sluten hjärtkirurgi utfördes 68 övriga ingrepp, varav 20 pacemakeringrepp. En patient avled under året inom 30 dagar efter kirurgi. Vid ingången av 2007 fanns på väntelistan 55 patienter. Angående tillgänglighet se under slutenvårdsavdelning. Sammanfattning, viktiga händelser Året karakteriserades av en mycket hög arbetsbelastning, även om verksamheten under sommaren var i balans. Antalet patienter som behövde kirurgisk behandling var klart fler än under 2005 (se kirurgi). Totalt sett har vårdtyngden (enligt Classica) inom slutenvården (se figur 2) varit hög med bristande personalresurser under inte mindre än ca 30 veckor under året. Arbetsbelastningen på hjärtmottagningen var också mycket hög under hela året. Kvällsmottagningar genomfördes både under vår och höst. Även för invasiva utredningar och kateterbehandlingar insattes extraresurs, vilket också medfört en klar förbättring avseende väntetider för sådana ingrepp. 16 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

19 Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 17

20 Tabell 2 Bakgrundsinformation för enkätundersökningen på Barn Kardiologi, DSBUS, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fakta kring undersökningen Undersökningsperiod Utskicksmånad Utskickade enkäter Inkomna svar Svarsprocent Tidigare mätningar December Mars Svar Representativitet Patienter under Inkomna perioden svar Antal Ålder 0-18 år år år år år år eller över 0 0 Kön Man Kvinna Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

21 2. Rapportens dataunderlag Undersökningsgrund Tolkning av svarsprocenten I tabell 2 på motsatt sida kan man se en rad faktaupplysningar om enkätundersökningen, d.v.s. tidsperioden för patienturvalet, tidpunkten för utskicket av enkäterna och svarsprocenten för verksamheten. I teorin betyder svarsprocenten mindre om det i övrigt gäller ett representativt och tillräckligt stort stickprov. En hög svarsprocent är emellertid alltid önskvärd eftersom man då minskar sannolikheten för ett oönskat skevt urval I detta sammanhang har enkäten skickats per post till patienter som finns i sjukhusets patientregister. Svarsprocenten kan då väntas bli något lägre än om enkäten hade delats ut till patienterna av personalen. Utifrån praktiska undersökningserfarenheter kan man ha följande tumregler för utvärdering av svarsprocentens storlek: Under 40 Inte tillfredsställande. Tolkas med stor försiktighet Ska användas med försiktighet Acceptabelt Över 60 Mycket tillfredsställande Representativiteten I tabell 2 kan läsaren också se hur det urvalet representerar hela patientunderlaget, som har varit i undersökningsperioden. Om det finns större avvikelse mellan fördelningen av periodens patienter och inkomna svar kan man i så gott som samtliga fall hänföra detta till ett medvetet val i samband med urvalet. När periodens patientantal varit mycket högre än 400, eftersträvar man att vid urvalet ta lika många patienter från varje verksamhet även om verksamheterna har olika storlek. Utskrivning av listor över tillfälliga patienter Valet av patienter till undersökningen bland de inlagda har skett efter följande kriterier i patientregistreringssystemet: Alla inlagda på verksamheten inom de senaste 3 månaderna. Har patienterna haft flera kontakter väljs patienten endast en gång. Valet omfattar bara patienter som ej längre är inlagda. Har verksamheten under pågående tidsperiod behandlat mer än 400 patienter har man reducerat stickproven till 400 patienter genom ett slumpmässigt val. Stickproven täcker alltså patientupplevelser under tre månader. Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 19

22 Tabell 3 Rapportens jämförelseunderlag Avdelningens namn Antal svar Tidpunkt Sjukhus Barn Akut korttidsvård, DSBUS 124 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barn Kardiologi, DSBUS 62 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barn Kirurgi, DSBUS 136 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barn Medicin och Onkologi, DSBUS 112 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik 146 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik, Mölndals sjukhus 124 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik, Östra sjukhuset 53 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gynekologi 204 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handkirurgi 129 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hud 36 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Infektion, Östra sjukhuset 128 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kardiologi, Sahlgrenska sjukhuset 204 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kärlkirurgi, Sahlgrenska sjukhuset 95 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurgi, Östra sjukhuset 152 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurgi, Sahlgrenska sjukhuset 180 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungmedicin, Sahlgrenska sjukhuset 88 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin, Mölndals sjukhus 175 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin, Östra sjukhuset 135 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin, Sahlgrenska sjukhuset 157 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Neonatal, DSBUS 81 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Neurosjukvård 177 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Njurmedicin, Sahlgrenska sjukhuset 53 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Obstetrik 152 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ögonsjukvård 199 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Onkologi, Sahlgrenska sjukhuset 201 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öron-näsa-halssjukvård 155 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ortopedi 173 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Plastikkirurgi 189 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatologi 70 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Thoraxkirurgi, Sahlgrenska sjukhuset 237 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Transplantation, Sahlgrenska sjukhuset 114 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Urologi, Sahlgrenska sjukhuset 215 December 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Totalt Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

23 Jämförelse I rapporten är verksamhetens patientsvar genomgående jämförda med undersökningar angående patienttillfredsställelsen på andra verksamheter. Jämförelsematerialet i undersökningen refererar till genomsnitt av svaren från verksamheterna i tabell 3 på motsatta sida. Jämförelsen av patienternas svar över verksamhetsgränserna ger verksamheten möjlighet att fortlöpande förbättra kvaliteten på arbetet. Här är det av särskilt intresse att titta på de verksamheter som får de bästa värderingarna av patienterna. Finns det något man kan lära sig? När det gäller frågorna angående patienttillfredsställelsen och väntetiden har verksamhetens resultat jämförts med respektive genomsnitt i jämförelsematerialets verksamheter, den som är bäst enligt patienterna och den som är sämst. Verksamheter med färre än 20 svar bäst och sämst är inte med i rapportens tabeller. Tillfälligheter eller verkliga skillnader? På de flesta verksamheter utgör de utskrivna patienterna alla patienter som skrivits ut på verksamheten under gällande undersökningsperiod. Undersökningen har med den utgångspunkten karaktären av totalundersökning. Väljer man dessutom att förutsätta att bortfallet i två undersökningar har samma orsak, kan man således välja att jämföra tillfredsställelsen mellan de båda perioderna direkt utan att räkna med statistisk osäkerhet. Man kan också göra en mera konservativ tolkning genom att betrakta varje mätning som ett tillfälligt tvärsnitt av verksamhetens generella förmåga att nå större patienttillfredsställelse. Med 200 svar betyder detta att procentskillnaden mellan två verksamheters tillfredsställelse på en fråga ska vara mer än 7 procentenheter innan man kan hänföra skillnaden till annat än statistisk osäkerhet. I praktiken ska detta konfidensintervall väga tyngre än den statistiska osäkerheten då det är typiskt att tala om mycket stora stickprov i förhållande till totalpopulationen. För praktiska ändamål kan man därför direkt jämföra talen från två mätningar förutsatt att man inte lägger någon vikt vid 1 2 procents skillnad. Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 21

24 Tabell 4 Bakgrundsinformation om inlagda patienter på Barn Kardiologi, DSBUS, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar i procent antal inlagda patienter Ålder 0-18 år år år år år 80 år eller över Kön Man Kvinna Hur Akut Kallad för planerad vård Erfarenhet (5 år) 1 gång 2 gånger 3 gånger Fler än 3 gånger Inlagd 1 dag 2-3 dagar 4-8 dagar Över 8 dagar Modersmål Svenska Annat Sökt information Har sökt information Har inte sökt information Enkäten fylldes i av Patienten Närstående Tidigare Avdelningens resultat Senaste Nu Andra avdelningars genomsnitt Antal ,5 3,0 1,5 0,0 0,0 0,0 55,2 44,8 20,9 79,1 40,9 18,2 13,6 27,3 4,5 38,8 25,4 31,3 88,1 11,9 66,2 33,8 7,5 92,5 96,8 14,3 3,2 11,9 0,0 20,0 0,0 20,9 0,0 18,3 0,0 14,6 54,8 46,8 45,2 53,2 21,0 52,2 79,0 47,8 49,2 62,0 18,0 18,8 9,8 7,5 23,0 11,7 14,5 12,4 43,5 38,1 17,7 30,1 24,2 19,5 93,5 89,6 6,5 10,4 70,5 35,9 29,5 64,1 11,3 78,8 88,7 21,2 22 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

25 3. De inlagda patienterna Bakgrundsfrågor I enkäten har man ställt ett antal frågor om patienten och patientens kontakt med verksamheten. Svaren kan i sig själva vara av intresse som kännetecken för verksamhetens patienter. De kan också tjäna som grundval för att avgöra om de olika patientgrupperna har olika uppfattning om verksamheten. I tabell 4 på motsatta sidan har undersökningens patientgrupper beskrivits utifrån de ställda bakgrundsfrågorna. Talen har jämförts med resultatet från eventuella tidigare mätningar av tillfredsställelsen på verksamheten. I tabell 4 ses dessutom ett genomsnitt av ett antal andra namngivna verksamheter så att man kan sätta verksamhetens patientgrupper i perspektiv. För att få en specifikation av jämförelsematerialet hänvisas till tabell 3. Bakgrundsfrågornas innehåll Innehållet i alla bakgrundsfrågor ska inte diskuteras här. Endast en kräver en kommentar: Patienterna blir tillfrågade om de själva har sökt information om sin sjukdom via patientföreningar, bibliotek eller internet. Frågorna innehåller avgränsningsproblem men har inkluderats för att de till en viss del fångar in en ny typ av patient som i högre grad ställer krav på vården. Andelen aktiva patienter på de enskilda verksamheterna kan vara en förklaring till patienttillfredsställelsen på verksamheten. Det som karaktäriserar de inlagda patienterna Skillnad på patienterna? De frågor man kan få svar på genom att läsa tabell 4 är bl.a. följande: - Är det karaktäristiskt för verksamheten att ha patienter som läggs in många gånger eller gäller det patienter som bara kommer en gång? Är det en tidsmässig utveckling och hur är det på andra ställen? Hur länge vistas patienterna på verksamheten? Hur är verksamhetens andel akuta och elektiva patienter? Har det ändrat sig? Hur ser åldersfördelningen ut i förhållande till andra verksamheter? I bilaga 2 kan man se hur de olika patientgrupperna besvarar frågorna om tillfredsställelsen i undersökningen. Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 23

26 Tabell 5 Frågor angående patienttillfredsställelsen vid inläggningen på Barn Kardiologi, DSBUS, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, December 2008 Frågor (svar i procent av 62 patientsvar) Ja Både och Nej Vet inte Blev du väl bemött vid inskrivningen på avdelningen? Är du nöjd med avdelningens behandling av din sjukdom? Lyssnade läkarna intresserat till det du hade att säga? Fick du det personliga stöd du behövde från personalen under sjukhusvistelsen? Fick du god omvårdnad under sjukhusvistelsen? Var planeringen av dina undersökningar och behandlingar under hela din kontakt med sjukhuset tillfredsställande? (fanns det en röd tråd) Fick du den information du behövde under sjukhusvistelsen? (t.ex. om sjukdomen, undersökningar, behandlingen, biverkningar) Var du nöjd med det inflytande du hade på din vård och behandling? Fanns det samstämmighet i den information du fick från personalen på avdelningen? Var lokalerna på avdelningen tillfredsställande? (t.ex. rummen, toaletter, gemensamma utrymme) Fick du lov att stanna på avdelningen tills du kände dig klar att bli utskriven? Fick du den information, du behövde innan du blev utskriven? (t.ex. goda råd, läkemedel) Har kontakten mellan dina närstående och avdelningen fungerat tillfredsställande? (t.ex. information, stöd) Har kontakten mellan avdelningen och din vårdcentral fungerat bra? (t.ex. remiss, utskrivning, uppföljning) - Svaren utgår från alla patienters senaste inläggning 24 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

27 4. Frågor om tillfredsställelsen Rekommendationer Undersökningens frågor om tillfredsställelsen är gjorda på grundval av egna erfarenheter och litteraturstudier. Frågorna har därefter blivit utvärderade genom 66 patientintervjuer. På flera områden hänger undersökningens frågor ihop med de rekommendationer som ges i den danska publikationen Patientens møde med sundhedsvæsenet som framställdes Några rekommendationer från publikationen har inte ersatts av undersökningens enkät, vilket primärt hänger samman med att några frågor inte är ämnade för en patientinriktad enkät. I Patientens möte med vården rekommenderas det att: - vårdpersonalen under hela patientförloppet är uppmärksam på patientens önskemål om att vara delaktig i beslut rörande sin behandling och vård - vårdpersonalen utarbetar riktlinjer för hur man i möjligaste mån undviker förändringar i vårdplaneringen - vårdpersonalen visar öppenhet, tillmötesgående, tillit, engagemang samt förståelse och vilja att hjälpa patienten - vårdpersonalen anpassar informationen till den enskilda patienten - verksamhetspersonalen utarbetar tvärprofessionella riktlinjer för hur man säkrar kontinuitet i patientförloppet - verksamhetspersonalen utarbetar riktlinjer som säkrar information i rätt tid mellan vårdgivarna: kommun, primärvård och sjukhus - vårdpersonalen ser till att patienten blir informerad om kommande behandling, kontroll och uppföljning i behandlingsprocessen - vårdpersonalen sätter sig in i patientjournalen och annat relevant material inför mötet med patienten Svar på centrala frågor Andra aspekter kan ha betydelse för den enskilde Patienternas svar Kommenterar till frågorna Enkäten till de inlagda patienterna innehåller ett antal positivt formulerade frågor, som av patienten kan besvaras med ett Ja, Både och, Nej eller Vet inte/ej relevant. Frågorna gör inte anspråk på att täcka alla aspekter av en patients upplevelse i förbindelse med en sjukhusvistelse. Frågorna berör de centrala ämnesområdena när det gäller kommunikation, kontinuitet, koordination och professionalism. Om inte patienten tycker att de ställda frågorna överensstämmer med hans eller hennes upplevelse av sjukhusvistelsen har det funnits plats för kommentarer på enkätens baksida tillsammans med en samlad utvärdering av verksamheten. Patienternas svar i procentfördelning finns i tabell 5 på motsatt sida. Patienter som inte har satt ett kryss har tagits med under Vet ej/ ej relevant. Kommentarerna till de angivna svaren beträffande sjukhusvistelsen framgår ordagrant i bilaga 3. Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 25

28 Tabell 6 Andel svar med förbättringsmöjligheter från inlagda patienter på Barn Kardiologi, DSBUS, Sahlgrenska Universitetssjukhuset För varje fråga är svaret angett i procent av antalet patienter Avdelningens resultat Tidigare Antal - Senaste 67 Nu 62 Genomsnitt Andra avdelningar "Bästa" avdelning "Sämsta" avdelning Blev du väl bemött vid inskrivningen på avdelningen? Är du nöjd med avdelningens behandling av din sjukdom? Lyssnade läkarna intresserat till det du hade att säga? Fick du det personliga stöd du behövde från personalen under sjukhusvistelsen? Fick du god omvårdnad under sjukhusvistelsen? Var planeringen av dina undersökningar och behandlingar under hela din kontakt med sjukhuset tillfredsställande? (fanns det en röd tråd) Fick du den information du behövde under sjukhusvistelsen? (t.ex. om sjukdomen, undersökningar, behandlingen, biverkningar) Var du nöjd med det inflytande du hade på din vård och behandling? Fanns det samstämmighet i den information du fick från personalen på avdelningen? Var lokalerna på avdelningen tillfredsställande? (t.ex. rummen, toaletter, gemensamma utrymme) Fick du lov att stanna på avdelningen tills du kände dig klar att bli utskriven? Fick du den information, du behövde innan du blev utskriven? (t.ex. goda råd, läkemedel) Har kontakten mellan dina närstående och avdelningen fungerat tillfredsställande? (t.ex. information, stöd) - 4,5 8,1 7,4 2,6 17,9-13,4 11,7 16,0 7,8 34,8-13,4 16,4 21,7 9,8 43,5-13,6 15,0 16,9 8,4 34,5-9,0 6,5 11,1 2,8 24,7-19,7 18,0 21,2 11,8 36,8-13,4 17,7 29,1 16,4 47,7-17,9 14,0 23,0 12,9 43,9-21,5 22,0 23,2 10,4 42,4-63,6 37,1 38,2 16,1 71,4-13,6 6,7 14,7 5,1 28,2-10,8 26,2 22,8 11,3 37,3-13,2 10,0 13,7 6,7 32,6 Har kontakten mellan avdelningen och din vårdcentral fungerat bra? (t.ex. remiss, utskrivning, uppföljning) - 31,8 31,0 31,3 13,3 58,7 - Förbättringsmöjligheter har beskrivits utifrån andelen 'Både och' och 'Nej' - svar från patienter som har en uppfattning om frågan. Den angivna procenten kan p.g.a. avrundning avvika marginellt från den procent som framgår i bilaga 2. - Antal anger det maximala antalet personer som svarat på en fråga. Antalet personer som svarat på frågorna varierar. 26 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

29 Skillnad på patienterna? Frågorna angående tillfredsställelsen har analyserats i bilaga 2 för att tydliggöra samvariation med undersökningens bakgrundsvariabler, där man kan granska skillnaden mellan verksamhetsområdets vårdavdelningar. Svar med förbättringsmöjligheter Utifrån de genomförda intervjuerna och patienternas kommentarer är det tydligt att patienterna uttrycker en viss kritik när de använder kategorierna Både och eller Nej. Dessa två kategorier kan alltså betecknas som svar som mer eller mindre pekar på förbättringsmöj ligheter sett ur patientens synvinkel. Tidsmässig utveckling och andra verksamheter I tabell 6 är svaren med förbättringsmöjligheter för verksamheten uppställda för varje fråga om patienttillfredsställelsen. Man kan se svaren från den senaste undersökningen och man kan jämföra dessa med svar från tidigare gjorda undersökningar. För att göra det överskådligt har man bara jämfört de svar som uttrycker förbättringsmöjligheter. Med hänsyn till jämförelsen mellan de ställda frågorna har man beräknat procenten på svar från patienter som har en uppfattning om frågan och som har uppfattat frågan som relevant för sin situation. Jämför med försiktighet Jämförelse mellan olika verksamheter är mer problematisk än jämförelse i tid mellan två undersökningar på samma verksamhet. Skillnaden på sjukdomens karaktär och patientgruppens sammansättning kan lätt betyda att skillnaden på tillfredsställelsen ska tillskrivas skillnaden på patienturvalet och inte skillnaden på verksamheternas handlingssätt. Man måste dock hålla fast vid att procenten visar patienternas faktiska tillfredsställelse och att en verksamhet inte kan välja sina patienter och det är ju de som ska få den bästa möjliga behandling. Genomsnittet, Bäst och Sämst I tabell 6 kan man se hur patienterna från andra verksamheter i genomsnitt har besvarat varje fråga. Man kan också i kolumnen Bästa verksamhet läsa svaren med förbättringsmöjligheter för den verksamhet som har lägsta antal svar med förbättringsmöjligheter. Omvänt kan man i kolumnen Sämsta verksamhet läsa svaren med förbättringsmöjligheter för den verksamhet som enligt patienterna har flest förbättringsmöjligheter. Namnen på de verksamheter som har jämförts framgår av tabell 3. Verksamheten har på så sätt möjlighet att se hur man ligger till i förhållande till genomsnittet och hur man ligger till i förhållande till de bäst och sämst värderade verksamheterna. Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 27

30 Tabell 7 De elektiva patienternas väntetid före inläggningen på Barn Kardiologi, DSBUS, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Var väntetiden innan du blev inlagd acceptabel? För varje fråga är svaret angett i procent av antalet patienter Antal Avdelningens resultat Tidigare Senaste - 50 Nu Genomsnitt Andra avdelningar "Bästa" avdelning "Sämsta" avdelning Ja Nej ,0 14,0 79,1 84,1 100,0 20,9 66,3 15,9 0,0 33,7 Tabell 8 De elektiva patienternas upplevelse av informationen före inläggningen på Barn Kardiologi, DSBUS, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fick du tillräcklig information från avdelningen innan sjukhusvistelsen? För varje fråga är svaret angett i procent av antalet patienter Antal Tidigare - Avdelningens resultat Andra avdelningar Senaste Nu Genomsnitt "Bästa" avdelning "Sämsta" avdelning Ja Nej ,0 92,0 92,0 100,0 64,0 8,0 8,0 8,0 0,0 36,0 Tabell 9 De elektiva patienternas motiv till val av sjukhus Barn Kardiologi, DSBUS, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Varför valde du just detta sjukhus? (sätt gärna flera kryss) Svar angett i procent av antalet patienter Antal Avdelningens resultat Andra avdelningar Tidigare Senaste Nu Genomsnitt Läkarens råd - 29,7 Kort väntelista - 0,0 Sjukhuset ligger nära bostaden/familjen - 14,9 Goda erfarenheter/gott rykte - 17,6 Andra grunder - 37,8 40,4 50,4 1,8 2,6 17,5 15,3 14,0 12,9 26,3 18,7 28 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

31 5. Väntetid och val av sjukhus Rekommendationer I den danska publikationen Patientens møde med sundhedsvæsenet rekommenderas det att: - vårdpersonalen redan vid inläggning informerar patienten om hur lång sjukhusvistelsen kommer att bli och vad man planerar att göra under denna - vårdpersonalen kvalitetssäkrar vårdtiden så att minsta möjliga väntetider uppstår såväl på kliniken som i samband med undersökningar vid andra kliniker verksamheten. Flest akuta sjukhusvistelser Patientens egen utvärdering av väntetiden Upplevdes väntetiden för lång? Andelen akuta sjukhusvistelser i Sverige ligger på omkring 65 och ca 35 är planerade sjukhusvistelser. I den sistnämnda gruppen är självklart väntetiden före sjukhusvistelsen av stort intresse. I Danmark finns liknande fördelning. Enkäten till verksamhetens patienter har inte haft som mål att mäta hur lång tid de fått vänta på planerad behandling. En sådan undersökning kräver ett annat redskap än denna enkät. Undersökningen siktar däremot på att kartlägga patienternas utvärdering av huruvida de fått vänta för länge och om patienterna upplevt att de fått tillfredsställande information före den planerade sjukhusvistelsen. I tabell 7 på motsatt sida kan man se hur de elektiva patienterna på verksamheten upplevde väntetiden innan de fick en tid. Verksamheten har också möjlighet att se hur man ligger i förhållande till genomsnittet och till den bäst och sämst värderade verksamheten med hänsyn till upplevd väntetid. Mätningen måste tas med ett litet förbehåll då den bara visar upplevelsen av väntetiden hos de patienter, som kommit in på verksamheten. De patienter som har flyttats till andra verksamheter efter att ha stått på väntelista är självklart inte med i undersökningen. Information före sjukhusvistelsen Val av sjukhus Akut eller planerat val av sjukhus I tabell 8 kan man se de elektiva patienternas utvärdering av om de fått tillräcklig information före sjukhusvistelsen. Här kan man också jämföra med eventuella tidigare undersökningar gjorda på elektiva patienter från andra verksamheter. I undersökningen har patienterna tillfrågats vad som ligger bakom valet av det sjukhus de varit inlagda på. Patienterna har haft möjlighet att sätta flera kryss inom följande kategorier: läkarens råd, kort väntelista, sjukhuset ligger nära bostaden/familjen, goda erfarenheter/gott rykte och annan orsak. Motiven för de elektiva patienternas val av sjukhus framgår i tabell 9. Situationen är den, att det bara är de elektiva patienter, som har ett verkligt val. Märk väl att det gäller inom de begränsningar som ligger i det fria sjukhusvalet. Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 29

32 Tabell 10 Patienternas upplevelse av antalet olika läkare på Barn Kardiologi, DSBUS, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hade du kontakt med för många olika läkare under tiden du låg inne på avdelningen? Svaret angett i Avdelningens resultat procent av antalet Tidigare Senaste Nu Genomsnitt patienter Antal Ja - 7,6 Andra avdelningar "Bästa" avdelning "Sämsta" avdelning Nej - 92,4 88,3 85,3 97,1 69,5 11,7 14,7 2,9 30,5 Tabell 11 Patienternas upplevelse av antalet olika vårdpersonal på Barn Kardiologi, DSBUS, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hade du kontakt med för många olika vårdpersonal under tiden du låg inne på avdelningen? Svaret angett i Avdelningens resultat procent av antalet patienter Tidigare Senaste Nu Genomsnitt Antal Ja Andra avdelningar "Bästa" avdelning "Sämsta" avdelning - 12,1 Nej - 87,9 88,5 82,6 93,9 68,9 11,5 17,4 6,1 31,1 30 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

33 6. Stabiliteten i personalkontakten Rekommendationer I den danska publikationen Patientens møde med sundhedsvæsenet rekommenderas det att: - verksamheten skall se till att det alltid är en behandlingsansvarig läkare och en vårdansvarig sjuksköterska, som har den primära kontakten med patienten - verksamheten utarbetar principer för hur information och kunskap om patienten koordineras på bästa möjliga sätt så att patienten upplever kontinuitet i informationen. Syftet är att säkra att patientens upplevelse av att de fått tillräckligt med personalkontakter för att de inte skall behöva upprepa sin sjukdomshistoria för många gånger. Få personalkontakter betyder trots allt ett minskat behov av informationsutväxling, vilket innebär att risken för fel minimeras. Dessutom kan ett begränsat antal läkarkontakter betyda att patienten inte upplever att varje läkare tar mindre ansvar. Kompetensen ska säkras För många läkarkontakter? För många personalkontakter? Skillnad inom verksamhetsområdet? En konsekvent minimering av antalet läkarkontakter på verksamheten är dock inte utan problem. Med hänsyn till att patienten skall komma i kontakt med den bästa medicinska kompetensen måste kontakten ibland skötas av flera läkare. Beror däremot de skiftande läkarkontakterna på bristande planering eller strukturering finns det möjlighet till förbättringar. Tabell 10 visar patienternas upplevelser av om hon eller han har fått tala med för många olika läkare under sjukhusvistelsen. I tabell 10 kan man också se hur patienter från andra verksamheter har besvarat frågorna om upplevelsen av antalet läkare. Tabell 11 visar en parallell uppställning av patienternas värdering av antalet olika personer på verksamheten. De två frågorna om personalkontinuiteten har analyserats i bilaga 2 för att möjliggöra analys av samvariation med undersökningens bakgrundsvariabler och eventuella skillnader mellan verksamhetsområdets olika vårdavdelningar. Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 31

34 Tabell 13 De inlagda patienternas samlade upplevelse av Barn Kardiologi, DSBUS, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vilket är ditt samlade intryck av avdelningen? Svaret angett i procent av antalet patienter Tidigare Avdelningens resultat Senaste Nu Genomsnitt Antal Andra avdelningar "Bästa" avdelning "Sämsta" avdelning 5 stjärnor (fantastiskt) - 46,3 40,3 29,6 40,3 19,0 4 stjärnor (bra) - 41,8 54,8 54,1 54,8 44,0 3 stjärnor (både bra och dåligt) - 11,9 4,8 14,1 4,8 33,3 2 stjärnor (dåligt) - 0,0 0,0 1,4 0,0 2,4 1 stjärna (oacceptabelt) - 0,0 0,0 0,9 0,0 1,2 Andel kritiska helhetsvärderingar - 11,9 4,8 16,3 4,8 36,9 - P.g.a. avrundning kan andelen kritiska helhetsvärderingar ha en avvikelse på 1, 2 och 3 stjärnor. - "Bästa avdelning" har störst andel 4 och 5 stjänor bland avdelningerne i rapportens jämförelseunderlag. - "Sämsta avdelning" har minst andel 4 och 5 stjärnor bland avdelningar i rapportens jämförelseunderlag. 32 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

35 7. Samlat intryck av verksamheten Från 5 till 1 stjärna Patienterna har i enkäten blivit ombedda att ge en samlad värdering av verksamheten. 5 stjärnor betyder fantastiskt, 4 betyder bra, 3 betyder både bra och dåligt, 2 betyder dåligt och 1 betyder oacceptabelt. Lite tekniskt kan man säga att det samlade omdömet avspeglar patientens uppfattning om de förhållanden som han eller hon tycker är viktiga i sin kontakt med verksamheten. Uppfattningen kan således mycket väl avspegla ett förhållande, som man inte frågat om i enkäten. Utifrån patienternas svar är det uppenbart att 4 och 5 stjärnor är ett uttryck för nöjda patienter. Svarar patienterna däremot bara 3 stjärnor eller färre handlar det om stor otillfredsställelse hos patienten angående vissa aspekter som har betydelse för det samlade intrycket av verksamheten. Genomsnittet, det bästa och det sämsta Tabell 13 visar patienternas samlade upplevelse av verksamheten. Tabellen kan jämföras med resultaten från verksamhetens eventuellt senaste mätning. I tabell 13 kan man dessutom se hur patienter från andra verksamheter har besvarat frågorna om upplevelsen i helhet. Verksamhetspersonalen kan på så sätt se hur man ligger i förhållande till genomsnittet och till den bäst och sämst värderade verksamheten. Kommentarer Skillnad på verksamhetsområde och patienter? Det är också viktigt att lägga märke till att det är många olika förhållanden som kan betyda flera eller färre antal stjärnor. Detta framgår av enkätens nästa fråga där patienten ombetts att tänka efter varför han eller hon gav just det antal stjärnor. Dessa kommentarer finns ordagrant i bilaga 3. I bilaga 2 kan man se att antalet stjärnor varierar mellan de olika patientgrupperna i undersökningen, dvs skillnaden mellan verksamhetens eventuellt olika indelning. Inläggning på Barn Kardiologi, DSBUS 33

Slutenvård. Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Slutenvård. Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Öron-näs-halsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron-näs-halsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Inläggning på Öronnäshalsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. mätningen Inläggning på Öronnäshalsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. mätningen Konceptet har utarbetats av Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Slutenvård. Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof

Läs mer

Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Slutenvård. Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for

Läs mer

Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Slutenvård. Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Slutenvård. Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Slutenvård. Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Slutenvård. Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof

Läs mer

Övergripande rapport. Piloten 2006 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007. Avdelningsnivå

Övergripande rapport. Piloten 2006 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007. Avdelningsnivå Övergripande rapport Piloten 2006 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Avdelningsnivå Läsvägledning Utskriften ger en översikt av resultatet utan kommentarer. Rapporten visar verksamheternas svarsprocent.

Läs mer

Slutenvård. Geriatrik, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Geriatrik, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Geriatrik, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Geriatrik, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Slutenvård. Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Öron, näsa och halsmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron, näsa och halsmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öron, näsa och halsmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Öron, näsa och halsmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Medicin Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Medicin Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Medicin Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Slutenvård. Thorax kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Thorax kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Thorax kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Thorax kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Slutenvård. Medicin, Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Medicin, Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Medicin, Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Medicin, Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Dagkirurgi Ögon, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Dagkirurgi Ögon, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dagkirurgi Ögon, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Dagkirurgi Ögon, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Dagkirurgi, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Dagkirurgi, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dagkirurgi, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Dagkirurgi, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof

Läs mer

Ögonmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ögonmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ögonmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Ögonmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé

Läs mer

Kirurg Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurg Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Kirurg Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Infektionsmottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Infektionsmottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset Infektionsmottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Infektionsmottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Patientenkät 2008 Akut- och olyksfallsmottagning Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientenkät 2008 Akut- och olyksfallsmottagning Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientenkät 2008 Akut och olyksfallsmottagning Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Akut och olycksfallsmottagning Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Center

Läs mer

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Akutmottagning Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Center f Kvalitetsudvikling,

Läs mer

Övergripande rapport. Område Östra Sahlgrenska Universitetsjukhuset 2007. Mottagningar

Övergripande rapport. Område Östra Sahlgrenska Universitetsjukhuset 2007. Mottagningar Övergripande rapport Område Östra Sahlgrenska Universitetsjukhuset 2007 Mottagningar Läsvägledning Utskriften ger en översikt av resultatet utan kommentarer. Rapporten visar verksamheternas svarsprocent.

Läs mer

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Center for Kvalitetsudvikling, Region

Läs mer

Kirurgmottagningen Lasarettet i Landskrona

Kirurgmottagningen Lasarettet i Landskrona Kirurgmottagningen Lasarettet i Landskrona 2006 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé 15 8200 Århus N Danmark Juni 2007 Bestillingsnr. 92007 Innehåll

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Ortopedidagen 2012 2012 06 11

Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Verksamhetsområde Sjukgymnastik och Arbetsterapi Sjukgymnastikenheten Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 06 11 Styrelse Sjukhusdirektör Sjukhusdirektörens

Läs mer

Inläggning på. Öron-, Näs- och Halskliniken Universitetssjukhuset i Lund

Inläggning på. Öron-, Näs- och Halskliniken Universitetssjukhuset i Lund Inläggning på Öron, Näs och Halskliniken Universitetssjukhuset i Lund 2006 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé 15 8200 Århus N Danmark Juni 2007

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010 God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning

Läs mer

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Annette Flodberg Projektnamn: Informationspärm för patienter med gynekologisk cancer. 1. Define (Definiera)

Läs mer

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Medicin Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Medicin Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Medicin Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

.. år. Man Kvinna. Sammanboende Bor ensam. Folkskola/Grundskola (motsvarande) Yrkesskola/Gymnasium (motsvarande) Högskola/Universitet (motsvarande)

.. år. Man Kvinna. Sammanboende Bor ensam. Folkskola/Grundskola (motsvarande) Yrkesskola/Gymnasium (motsvarande) Högskola/Universitet (motsvarande) 1. Ålder.. år 2. Kön Man Kvinna 3. Boende Sammanboende Bor ensam 4. Utbildning (ange högsta) Folkskola/Grundskola (motsvarande) Yrkesskola/Gymnasium (motsvarande) Högskola/Universitet (motsvarande) 5.

Läs mer

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 BASALA UPPGIFTER Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 Rev 2012-06-01 163 Basala uppgifter om

Läs mer

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33 Vårdenhet i Kirurgicentrum Balanserat styrkort för avd 33 1.1 Vision Vår vision är att i ständig utveckling, med stort engagemang och hög kompetens ge den bästa omvårdnaden till patienter med kirurgiska

Läs mer

Gemensamt inskrivningssamtal

Gemensamt inskrivningssamtal Gemensamt inskrivningssamtal Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 Hp Jessica Wetterberg Christina Wiberg Aronsson 160115 Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Med största kompetens och med fokus på patienten EN PRESENTATION AV och varför välja att arbeta hos oss som undersköterska På sjukvårdskartan Ett av Europas största sjukhus Kombinerar bredd med spets Specialistsjukhus

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri

Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri,,,,,,,,, 2003-06-16 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Sven-inge Carlson E-post: sven-inge.carlson@lk.dll.se Kontaktperson Dag

Läs mer

KlinikKurt Klinisk handledning

KlinikKurt Klinisk handledning 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2012 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Tillgänglighet - uppföljning SUS september 2016

Tillgänglighet - uppföljning SUS september 2016 Tillgänglighetsuppföljning Datum 161013 Version 1 (8) Tillgänglighet - uppföljning SUS september 2016 Inflöde vårdbegäran Inflödet av remisser till SUS har för januari-september ökat med 5 %, eller drygt

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

KlinikKurt Klinisk handledning

KlinikKurt Klinisk handledning 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2014 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Vad tycker du om öppenvården?

Vad tycker du om öppenvården? 0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

KlinikKurt Klinisk handledning

KlinikKurt Klinisk handledning 4,29 4,28 4,20 4,15 4,13 4,13 Klinisk handledning - en jämförelse mellan sjukhusets kliniker 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk

Läs mer

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Totalpoängen är

Läs mer

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. Motion angående cancerpaket D Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. En snabb diagnos och insatt behandling vid

Läs mer

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 2010-09-23 Sidan 1 av 12 Socialförvaltningen Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 Under våren 2010 genomfördes en brukarundersökning inom de särskilda

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Hallands sjukhus. från delar till helhet

Hallands sjukhus. från delar till helhet Hallands sjukhus från delar till helhet Tre sjukhus en ledning Hallands sjukhus - fakta Cirka 4000 medarbetare. Utbudspunkter i samtliga kommuner i Halland. En omsättning på cirka 3,4 miljarder kronor.

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Beslutet om vårdgarantin

Beslutet om vårdgarantin Beslutet om vårdgarantin Ett bra beslut för vården! Vi måste bryta gamla invanda mönster. Det är inte längre acceptabelt att patienter får vänta mer än 3 månader till besök och behandling. Åtgärder vi

Läs mer

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012 PM 1(5) Regionkontoret Kristian Samuelsson, utvecklare VO Hälso- och sjukvårdsutveckling 035 13 48 90 Datum -10-19 Diarienummer HSS AU DN Au samtliga Au Lokala nämnderna AU Patientnämnden Information Nationell

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 35,2 37,6 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2013

Genomförandet av mätningen 2013 2 Genomförandet av mätningen 2013 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 2013. Enkäten utförs årligen. Sammanställningar kommer

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid

Läs mer

Utvärdering av testomgång Regiongemensam patientenkät

Utvärdering av testomgång Regiongemensam patientenkät Hälso- och sjukvårdsledningen genom Centrum för verksamhetsplanering och analys samt Utvecklingscentrum och Avdelning för verksamhetsutveckling, UMAS Utvärdering av testomgång Regiongemensam patientenkät

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer