Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset"

Transkript

1 Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007

2

3 Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007

4 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé 15 DK-8200 Århus N Danmark Oktober 2007 Bestillingsnr. 71-s28-1

5 Innehåll Läsvägledning... 5 Syfte... 7 Metod... 9 Uppföljning av rapporten Resultat 1. Om verksamheten Rapportens dataunderlag Mottagningens patienter Frågor om tillfredsställelsen Väntetiden i väntrummet Stabiliteten i läkarkontakten Samlat intryck av mottagningen Litteratur Bilaga 1. Enkät och följebrev till mottagningens patienter Bilaga 2. Svaren indelade efter patientgrupper Bilaga 3. Mottagningpatienternas kommentarer

6

7 Läsvägledning Rapporten är en standardrapport. Det är således läsaren själv, som ska dra slutsatserna av de framställda analyserna. Hela rapporten är upplagd så att verksamheten kan jämföra sig med tidigare mätningar angående patienttillfredsställelsen och med resultat från andra avdelningar. I rapporten är det patienternas ord som gäller. Härmed inte sagt att det är den objektiva sanningen, som kommer fram. Sjukhus är funktions- och specialitetsindelade och det är i verkligheten bara patienten som kan uppleva och känna kontinuitet, samordning, god kommunikation och bra yrkeskvalitet. Både den kvalitet som patienten upplever och den professionella kvaliteten är nödvändiga för en bra hälso- och sjukvård. Här nedan ges en översikt över rapportens kapitel för att läsaren snabbt kan hitta de mest intressanta delarna. Först är det fyra kapitel om undersökningens ramar: Bakgrund, syfte, metod och grundläggande om uppföljningen. Därefter kan den som vill gå till kapitel 1 eller gå direkt till undersökningsresultaten i kapitel 3. Kapitel 1: Om mottagningen Resultaten från mottagningen kan inte betraktas utan att hänsyn tas till vilken mottagning resultaten kommer från. I avsnittet ges därför en kort förklaring av mottagningens egenskaper, som bland annat omfattar statistik information om mottagningen, antal besökande, särskilda förhållanden etc. Kapitel 2: Rapportens dataunderlag Här kan man se hur många inlagda patienter som fått enkäten och hur många som har svarat. Dessutom har man genomfört en bortfallsanalys för att visa i vilken grad undersökningen är representativ. Här framgår det också vilka andra mottagningar man valt som jämförelseunderlag i rapporten. Kapitel 3: Mottagningens patienter I undersökningen har man ställt en rad bakgrundsfrågor till patienterna. Frågorna är intressanta i sig genom att de ger en bild av mottagningens patientsammansättning. Bakgrundsinformationen används dessutom i bilaga 2 för att undersöka om det finns någon skillnad i dessa patientgruppers upplevelse av mottagningen. Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 5

8 Kapitel 4: Frågor om tillfredsställelsen Här kan den som har bråttom under läsningen få en överblick. Här ställs en rad positivt formulerade påståenden, som patienten ska ta ställning till om de fått uppfyllda i kontakten med mottagningen. Om det tidigare har gjorts en mätning på mottagningen, kan man se hur svaren var sist och det finns möjlighet till jämförelse med patientsvar från andra mottagningar. Om man vill se hur svaren varierar mellan patientgrupperna inom mottagningen kan man gå till bilaga 2. Där kan man t.ex. se om patienterna på verksamhetens eventuella olika delmottagningar svarar samstämmigt på frågorna. Om man vill se kommentarerna som är kopplade till respektive fråga, finns de i bilaga 3. Kapitel 5: Väntetiden i väntrummet Här fokuserar man på den traditionella problemställningen om hur länge patienterna väntar i väntrummet, från den utsatta tiden till dess de kallas in. Fokus ligger på om väntetiden är jämnt fördelat över veckan, eller om det finns systematiska dagsvariationer. En jämförelse med andra mottagningar görs också. Kapitel 6: Stabiliteten i läkarkontakten I undersökningen tillfrågas patienterna hur de uppfattar kontakten med läkarna. Har man haft kontakt med för många olika läkare i mottagningen, och hur uppfattar patienten det? Kapitel 7: Samlat intryck av mottagningen Patienterna tillfrågas i scheman om att ge en samlad bedömning av mottagningen. Från en till fem stjärnor där en stjärna är "oacceptabelt" och fem stjärnor är "enastående". Även här kan man jämföra med eventuella tidigare mätningar och patientsvar från andra mottagningar. Om man vill se hur svaren varierar mellan patientgrupperna kan man gå till bilaga 2. Om man vill läsa kommentarerna som är kopplade till denna samlade bedömning finns de också i bilaga 3. Undersökningen har utvecklats och beskrivits av Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland, Danmark. 6 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

9 Syfte Mätning av patienttillfredsställelsen Mätning är en medveten och systematisk form av iakttagelse. Anställda kan dagligen iaktta patienterna och göra sig en uppfattning om deras upplevelser. Med en enkät däremot har man medvetet tagit ställning till inom vilka områden man ska studera patienternas upplevelser. Man har dessutom valt ett system, som låter alla tillfrågade berätta lika mycket. Det ger kanske ett annat resultat än att varje dag iaktta patienterna, då de negativa upplevelserna kan ha en tendens att vara dominerande i den sortens iakttagelser. Med en enkät mäts patienternas upplevelse av omvårdnaden och det är inte detsamma som vårdpersonalens kompetens. Däremot kan duktig personal påverka patienttillfredsställelsen. Syftet med att mäta är att hitta områden där man kan öka patienttillfredsställelsen. Mätresultaten skall betraktas som en generell uppfattning, där det är viktigt att hitta den bakomliggande orsaken. Ett undersökningsresultat kräver alltså analys för att få fram bra åtgärder. Syfte Konceptets syfte är: - att systematiskt kunna följa utvecklingen av patienttilfredsställelsen på verksamhets-, verksamhets-, sjukhus- och landstings-/regionsnivå - att ge varje verksamhet ett redskap för att verksamheten på egen hand kan arbeta med att kontinuerligt öka patienttilfredsställelsen - att ge varje verksamhet en möjlighet att jämföra sig med andra verksamhetar på utvalda områden. Konceptet är utformat så att det ger mesta möjliga information till både den enskilda verksamheten, verksamhetsledningen, till sjukhusledningen och landstinget/regionen. Vad är det som mäts? Den tillfredsställelse som mäts i undersökningen är skillnaden mellan det som patienten på förhand förväntat sig och det som patienten har upplevt. Källorna till ett missförstånd mellan förväntning och upplevelse kan vara flera: att sjukhuset saknar kunskap om patienternas önskemål och behov, att sjukhusets arbetssätt inte är klart specificerat eller att sjukhuset inte har kunnat ge patienten realistiska förväntningar som motsvarar de resurser och möjligheter som finns till förfogande. Konceptet är uppställt i modellen på nästa sida. Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 7

10 Figur 1. Modell: patientens upplevelse av sjukhusets tjänster Figur 1. Modell: patientens upplevelse av sjukhusets tjänster Medial och muntlig information Patientens personliga behov Sjukhuserfarenhet Förväntad service Patienten Upplevd service Tillhandahållen tjänst Extern kommunikation med patienten Beslutade serviceförbättringar Sjukhuset Sjukhusets uppfattning om patientens behov och förväntningar Efter Christian Grönroos, "Service management and marketing". (1990) 8 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

11 Metod Metod Metoden är att använda en standardenkät riktad till olika patientgrupper. I konceptet finns fyra enkäter med var sitt följebrev: enkät till den inlagda patienten (grön blankett) enkät till öppenvårdspatienten (gul blankett) enkät till den dagkirurgiske patienten (blå blankett) Enkäten är för varje undersökning försedd med verksamhetens namn. Patienterna vet på så sätt utifrån vilken verksamhet de ska svara om de haft kontakt med flera verksamhetar i samband med sin sjukdom. Undersökningens frågor Undersökningens konkreta frågeställning är gjord med bakgrund av tidigare genomförda undersökningar av patienttillfredsställelsen. Litteraturlistan innehåller de skriftliga arbeten som undersökningen i olika omfattning baseras på. Konceptet mäter inte patienternas uppfattning om viktigheten i de ställda frågorna utan bara i vilken grad patienterna är nöjda med innehållet i frågorna. Viktigheten av de frågor som traditionellt ställs i sådana undersökningar har mätts i många olika undersökningar och har visat sig vara stabila. Tydligt visar erfarenheten att patienterna alltid sätter följande inbördes oprioriterade ämnen högt: kommunikation, kontinuitet, koordination och professionalism. De frågor som finns i enkäten ligger huvudsakligen inom dessa fyra ämnesområden. Förbättringsområden De utvalda frågorna täcker inte alla aspekter av patienternas kontakt med sjukvården. Avsikten med mätningarna är att ge en utvärdering hur verksamhetarna klarar av hävd svåra problemen inom sjukvården. Frågorna är således utvalda dels för att de är viktiga och dels för att de traditionellt har gett upphov till skillnader mellan verksamhetar. Kvantitativt och kvalitativt Enkäten är utformad så att frågorna beträffande tillfredsställelsen är försedda med en möjlighet till kommentarer. Frågorna är ställda så att de formulerar värderingar som alla patienter kan tycka vara grundläggande för en bra patientupplevelse. Patienternas svarsalternativ är ja, både och, nej eller vet ej/ inte relevant. Alternativen är medvetet enkla eftersom det ofta krävs en kommentar till det satta krysset. Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 9

12 Kommentarer i rapportens bilaga Validering av enkäten Grundligt test av vardagen De kommentarer som patienterna gjort i samband med ifyllandet av frågeformuläret finns ordagrant i bilaga 3. Endast kommentarer som är meningsfulla när de står för sig själva är medtagna. Det betyder att alla värderingar är nedskrivna antingen de är positiva eller kritiska. Omvänt är flera faktiska upplysningar utelämnade då de inte har någon betydelse om de inte står tillsammans med andra upplysningar. Sådana exempel är Jag föll och bröt benet. Enkäten har testats på fyra olika verksamhetar på fyra sjukhus i Danmark. Totalt har 66 patienter blivit intervjuade efter att ha fyllt i enkäten. Under intervjun har man till varje kryss i formuläret ställt frågor om bakomliggande orsak och hur patienten uppfattat frågan. Undersökningen är bakåtriktad i sin utformning såtillvida att den riktas till patienter som varit på sjukhus under den gällande perioden. Sjukhuset har alltså bara i begränsad omfattning möjlighet att anstränga sig i undersökningsperioden. Själva metoden går ut på att ge en realistisk bild av vardagen på de medverkande verksamhetarna. Man har via kontrollåtgärder i möjligaste mån sett till att inte skicka brev till avlidna patienter. Detta innebär med andra ord att undersökningen inte innefattar upplevelser från anhöriga till patienter, som avlidit på verksamheten. Utskick Enkäten har skickats från sjukhuset med ett personligt brev till patienten. Ett frankerat svarsbrev har bilagts försändelsen. Patienterna har svarat anonymt. Mer om metoden För en närmare genomgång av undersökningsmetoden, se Hvad oplever patienten på sygehuset? Et afdelingsbaseret koncept til systematisk indsamling af patientoplevelser på somatiske sygehuse. Erik Riiskjær. 10 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

13 Uppföljning av rapporten Uppföljning av rapporten Erfarenhet av utvecklingsarbete Det är sällan man utifrån undersökningssiffror och kommentarer direkt kan se var man exakt ska sätta in resurserna i förbättringsarbetet. En undersökning kan bara ge några förslag om var verksamheten kan hitta områden som med god effekt kan förbättras för patienterna. Det är således den enskilda verksamheten som ska arbeta med rapporten Alla rapporter innehåller många idéer till förbättringar och konsten består i att inte låta sig påverkas av de många upplysningarna i rapporten. Erfarenheter från uppföljning av analysrapporter pekar på vikten av att indela förbättringsförslagen i grupper efter deras karaktär och efter när man ska ta itu med dem. Exempel på sådana är: - förbättringar som omedelbart kan sättas i gång och som ska ge känslan av att verksamheten kan agera (de snabba framgångarna) - förbättringar som ska förberedas och begrundas under en tidsperiod på ca 2-3 månader - långsiktiga förbättringar med ett perspektiv på 1-2 år. Det är också ett gott råd att avsätta tid till att bearbeta rapporten. I detta sammanhang kan det vara bra med någon utifrån som man kan dryfta resultaten med. Engagemang främjar processen det är viktigt att resultat efterfrågas! Alternativa förbättringsområden Rapporten i sig själv ger fler ingångar till nya utvecklingsprojekt. Inom områden: - där missnöjet är stort - där missnöjet har ökat - där svarspersonernas svar avviker från det förväntade - där man skiljer sig från andra verksamhetar - som är ett problem för en speciell grupp patienter - som svarspersonernas kommentarer uttryckligen beskriver - där lusten att göra en insats är stor - där verksamheten menar att möjligheten till framgång är god - där framgång är möjlig med små insatser - där man redan arbetar med och där förhållandena bekräftas av rapportens innehåll. Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 11

14 Är det förväntningarna som är orealistiska eller är det - det faktiska mottagandet? Små steg Förändringspsykologi Enligt modellen i figur 1 ska man hela tiden fråga: - Är det den saknade kunskapen om patienternas behov som är problemet? - Saknas det relevanta handlingsprogram? Följer inte personalen de befintliga rutinerna? - Eller är det patienternas förväntningar som ska anpassas till de faktiska möjligheterna? I allt kvalitetsarbete bör det framhållas att förbättringarna bara kommer om man koncentrerar sig på insatsen. Ett projekt skall analyseras så att man ordentligt kan planera sin insats och uppställa mål för hur man ska gå vidare. Först härefter kan man verkställa handlingarna. Till sist skall det säkerställas att man efteråt mäter effekten. Förändringsprocesser är emellertid inte bara en fråga om att använda riktig teknik. Det är också viktigt att ha fokus på grundläggande mekanismer. Ibland tar människor till många undanflykter för att undvika hotet om förändring. Den mest kända är att hitta fel på omgivningen så att man slipper obehagliga förändringskrav. Man skyller på andra. En annan undanflykt är att man helt enkelt inte uppfattar att det ställs nya krav i jobbet. Man glömmer eller missförstår. En tredje undanflykt är att förringa sin egen förmåga och möjlighet så att ingen kan förvänta sig något. Man friställer på så sätt sig själv. Försvarsbeteende ska emellertid inte ses som något negativt utan snarare som en nödvändig försvarsmekanism hos människor, som när det ställs krav, i första skedet inte uppfattar de möjligheter de själva har för att uppfylla dem. Det är således ett viktigt uppdrag för ledningen att tillrättalägga kvalitetsutvecklingsprocessen så att verksamheten kan arbeta med att förbättra patienttillfredsställelsen samtidigt som tillfredsställelsen ökar hos medarbetarna. Här kan det speciellt vara motiverande om olika verksamhetar med olika patienttillfredsställelse kan lära av varandras erfarenheter. Lackmustestet Kvalitetsutvecklingsprojekt ska naturligtvis helst ha ökat patienttillfredsställelsen till nästa gång det görs mätningar på verksamheten. Det är så att säga lackmustestet på om det har gjorts riktigt. Men eftersom nästa mätning görs på en annan grupp människor är det nödvändigt att vara lite försiktig när man jämför tolkningen av utvecklingen av tillfredsställelsen. Efter hand kan det finnas många andra faktorer förutom förbättringen som har inflytande på nettoresultatet i mätningen. Men det är viktigt att följa utvecklingen för att bedöma om ett nytt initiativ också var en förbättring för patienttillfredsställelsen. 12 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

15 Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 13

16 Tabell 1 Statistisk upplysning för Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Verksamhetens inriktning Antal inlagda Härav akut inlagda Härav elektiva Medelvårdtid Beläggningsprocent Antal bäddar Enbäddsrum Tvåbäddsrum Trebäddsrum Fyrbäddsrum Kirurgi ,96 99, Antal avdelningar Antal mottagningspatienter Antal mottagningar Antal dagvårdspatienter Antal dagvårdenheter Läkartjänster Sjukskötersketjänster Underskötersketjänster 5 Läkarbesök: Sjukvårdande be.: ,5 123,3 43,2 Total budgetram Statistik avser år Tkr. - Alla slags anställningar är omräknade till heltidstjänster 14 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

17 1. Om verksamheten Verksamhetsområde kirurgi består av 4 vårdavdelningar och 2 mottagningar. Under den aktuella perioden hade verksamheten ett sparbeting som medförde att mellan 1-1,5 tjänst dragits in på varje avdelning, vilket hade effekter på bemanningen. Avdelning 26, mammarkirurgi Bröstkirurgi och akutkirurgi. Avdelningen hade under den aktuella perioden mycket sjukdom bland personalen vilket medförde att man ofta gick kort utan vikarier. Periodvis kunde ej heller semesterledigheter beviljas. Detta gjorde att arbetsmiljön periodvis var hård. Antal vårdplatser: 20 vardagar och 15 under helger. Avdelning 31, övre gastrointestinal kirurgi Avdelningen är en högspecialiserad enhet inom området för övre gastrointestinal kirurgi. Inom enheten vårdas och opereras sjukdomstillstånd i matstrupe, magsäck, bukspottkörtel och gallvägar. Även en del obesitasoperationer bedrivs på avdelningen. Avdelningen var under den aktuella perioden extremt överbelastad med ett mycket stort tryck av patienter och många palliativt vårdade patienter. Sparbeting och övertidsförbud medförde att det vid varje arbetspass var brist i bemanningen, detta i kombination med förkylningar m.m. medförde att arbetsmiljön var hårt ansträngd. Möjligheter till att reducera vårdplatser fanns ej. Antal vårdplatser 20 Avdelning 39, Endokrin kirurgi, buksarkom och akutkirurgi Utredningar, behandling och vård av patienter med endokrina tumörer, sarkom, thyreoidea och parathyreoideaingrepp, dessutom behandling av akuta kirurgpatienter. En period då avdelningen arbetade hårt med kökortning och en mycket stor produktion som ägde rum både på Sahlgrenska och Carlanderska vilket gjorde stort anspråk på läkar- och koordinatorsresurserna. Då man upprätthöll en hög produktionstakt kan det eventuellt ha upplevts som att alla patienter inte känt sig färdigbehandlade när de skickats hem. Antal vårdplatser 19. Avdelning 40, minimalinvasiv irurgi, trauma och akutkirurgi Avdelningen utför kirurgisk behandling för övervikt och gör andra minimalinvasiva operationer såsom myotomier och galloperationer. Avdelningen är även inriktad på vård av traumapatienter, dessa patienter vårdas på en särskild traumavårdsenhet. Avdelningen vårdar också en väsentlig del akutkirurgiska patienter. Under den aktuella tidsperioden hade avdelningen ingen stationär vårdenhetschef vilket delvis medförde att man inte hade samma fart avseende rekrytering och bemanning. Periodvis hade avdelningen endast 15 vårdplatser öppna p.g.a. personalbrist. Antal vårdplatser 20, på traumavårdsenheten 4. Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 15

18 Tabell 2 Bakgrundsinformation för enkätundersökningen på Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fakta kring undersökningen Undersökningsperiod Utskicksmånad Utskickade enkäter Inkomna svar Svarsprocent Maj Tidigare mätningar - Representativitet Patienter under perioden Inkomna svar Antal Ålder % % 0-18 år 0,8 0, år 15,0 9, år 39,8 43, år 22,7 24, år 13,4 13,3 80 år eller över 8,2 8,1 Kön Man 22,9 20,9 Kvinna 77,1 79,1 Avdelning Bröstmottagningen 51,8 64,0 Kirurgmottagningen 48,2 36,0 16 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

19 2. Rapportens Dataunderlag Undersökningsgrund Tolkning av svarsprocenten I tabell 2 på motsatt sida kan man se en rad faktaupplysningar om enkätundersökningen dvs tidsperioden för patienturvalet, tidpunkten för utskicket av enkäterna och svarsprocenten för verksamheten. I teorin betyder svarsprocenten mindre om det i övrigt gäller ett representativt och tillräckligt stort stickprov. En hög svarsprocent är emellertid alltid önskvärd eftersom man då minskar sannolikheten för ett oönskat skevt urval I detta sammanhang har enkäten skickats per post till patienter som finns i sjukhusets patientregister. Svarsprocenten kan då väntas bli något lägre än om enkäten hade delats ut till patienterna av personalen. Utifrån praktiska undersökningserfarenheter kan man ha följande tumregler för utvärdering av svarsprocentens storlek: Under 40 % Inte tillfredsställande. Tolkas med stor försiktighet % Ska användas med försiktighet % Acceptabelt Över 60 % Mycket tillfredsställande Representativiteten I tabell 2 kan läsaren också se hur det urvalet representerar hela patientunderlaget, som har varit i undersökningsperioden. Om det finns större avvikelse mellan fördelningen av periodens patienter och inkomna svar kan man i så gott som samtliga fall hänföra detta till ett medvetet val i samband med urvalet. När periodens patientantal varit mycket högre än 400, eftersträvar man att vid urvalet ta lika många patienter från varje verksamhet även om verksamhetarna har olika storlek. Utskrivning av listor över tillfälliga patienter Patienturvalet till mottagningundersökningen har skett enligt följande kriterier i patientregistreringssystemet. Alla mottagningkontakter under april månad på verksamheten. Om patienten har haft flera kontakter, väljs patienten endast en gång. Urvalet omfattar både patienter som har avslutat sin mottagningbehandling under perioden, och patienter som fortfarande är under behandling på mottagningen. Om mottagningen under det gällande tidsintervallet behandlat fler än 400 olika patienter, har stickprovet reducerats till 400 patienter genom ett slumpmässigt urval. Stickprovet täcker således alltid en period på 1 månads patientupplevelser. Dock har man, som nämnts, strävat efter att representera olika delmottagningen med lika många patienter. Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 17

20 Tabell 3 Rapportens jämförelseunderlag Mottagningens namn Antal svar Tidpunkt Sjukhus GEA, Sahlgrenska 125 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Mottagning, Östra 74 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gynekolog Mottagning 157 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handkirurgiska Mottagning 170 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hjärt Mottagning, DSBUS 68 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hud Mottagning 305 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Infektionsmottagning, Östra 99 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kardiologi Mottagning, Hjärta-Kärl 186 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kärl Mottagning, Hjärta-Kärl 110 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Mottagning, DSBUS 136 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Mottagning, Östra 132 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 175 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lung/Allergi Mottagning, Sahlgrenska 186 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin Mottagning, DSBUS 129 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin Mottagning, Östra 254 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin Mottagning, Sahlgrenska 297 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicinmottagning, Mölndal 216 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Neurolog Mottagning, DSBUS 93 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Neurologisk Mottagning 159 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Njurmedicin Mottagning, Sahlgrenska 149 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Obstetrik Mottagning 148 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ögonmottagning 188 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Onkologi Mottagning 212 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öppenvårdsmottagning, Rehabilitering 60 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öron-näs och halsmottagning 182 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ortoped Mottagning, Mölndal 158 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Plastikkirurgiska Mottagning 193 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatolog Mottagning 187 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Transplantation Mottagning 183 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Urolog Mottagning 203 Maj 2007 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Totalt Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

21 Jämförelse I rapporten har mottagningens patientsvar genomgående jämförts med patientillfredsställelseundersökningar från en rad andra mottagningar. Jämförelseunderlaget i undersökningen refererar till ett icke-viktat genomsnitt av svaren från mottagningar i tabell 3. En jämförelse av patienternas svar tvärs över mottagningar ger möjlighet att rikta det löpande arbetet med att förbättra kvaliteten. Här är det särskilt intressant att titta på de mottagningar som får de bästa omdömena av patienterna. Är det något man kan lära sig? För frågorna om tillfredsställelse och väntetid i undersökningen har mottagningens resultat jämförts med genomsnittet av jämförelseunderlagets mottagningar, den mottagning som är "bäst" och den som är "sämst" i patienternas ögon. Mottagningar med färre än 20 svar är inte med i urvalet av "bäst" och "sämst" i rapportens tabeller. Tillfälligheter eller verkliga skillnader? På de flesta mottagningar utgör patienterna i undersökningen alla patienter som har varit på mottagningen under den fastställda undersökningsperioden. Undersökningen kan, med detta som utgångspunkt, klassas som en totalundersökning. Om man dessutom förutsätter att bortfallet i två undersökningar är betingat av samma källa, kan man välja att jämföra tillfredsställelsen mellan de två perioderna direkt utan att behöva ta hänsyn till statistik osäkerhet. Man kan även anlägga en mer konservativ tolkning genom att betrakta varje mätning som ett tillfälligt utdrag av mottagningens allmänna förmåga att uppnå hög patienttillfredsställelse. Med 200 svar betyder det att procentskillnaden mellan två mottagningars tillfredsställelse på en fråga ska vara högre än 7 procentpoäng, för att man ska kunna hänföra skillnaden till annat än statistisk osäkerhet. I praktiken blir dock förtroendeintervallet högre än osäkerheten, eftersom det normalt handlar om mycket stora stickprover i förhållande till totalpopulationen. För praktiska ändamål kan man därför direkt jämföra talen från två mätningar förutsatt att man inte lägger någon vikt vid 1 2 procents skillnad. Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 19

22 Tabell 4 Bakgrundsinformation om patienter på Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar i procent antal mottagningspatienter Tidigare Mottagningens resultat Senaste Nu Andra mottagningars genomsnitt Antal Antal besök 1 vistelse 2-3 vistelser 4-9 vistelser Fler än 9 vistelser Tidigare inlagd Ja Nej Ålder 0-18 år år år år år 80 år eller över Kön Man Kvinna Modersmål Svenska Annat Sökt information Har sökt information Har inte sökt information Enkäten fylldes i av Patienten Närstående % % % % ,8 14, ,1 31, ,5 31, ,6 22, ,4 46, ,6 53, ,0 12, ,8 16, ,9 25, ,9 21, ,3 14, ,1 8, ,9 43, ,1 56, ,4 89, ,6 10, ,5 41, ,5 58, ,5 86, ,5 13,6 20 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

23 3. Mottagningens patienter Bakgrundsfrågor I enkäten ställs en rad frågor om patienten och patientens kontakt med mottagningen. Dessa svar kan vara intressanta i sig som en beskrivning av mottagningens patienter. Därutöver kan de ligga till grund för att avgöra om de olika patientgrupperna har olika uppfattning om mottagningen. I tabell 4 beskrivs undersökningens patientgrupp gentemot bakgrundsfrågorna. Siffrorna jämförs med resultatet av eventuella tidigare tillfredsställelsemätningar på mottagningen. I tabell 4 visas ett genomsnitt av en rad andra namngivna mottagningen, så att man kan sätta mottagningens patientgrupp i perspektiv till andra. En specifikation av jämförelseunderlaget finns i tabell 3. Bakgrundsfrågornas innehåll Innehållet i alla bakgrundsfrågor ska inte diskuteras här. Endast två kräver en kommentar: Veckodag för senaste besök på mottagningen är en svag variabel, ur det hänseende att patienterna ju besvarar tillfredsställelsefrågorna utifrån alla sina besök på mottagningen. Endast vid de tillfällen då patienten alltid kommer till mottagningen på en fast veckodag, kan man förvänta sig att variabeln kan förklara något eller ge anledning till samvariationer med tillfredsställelsen. Patienterna blir desutom tillfrågade om de själva har sökt information om sin sjukdom via patientföreningar, bibliotek eller internet. Frågorna innehåller avgränsningsproblem men har medtagits för att de till en viss del fångar in en ny typ av patient som i högre grad ställer krav på vården. Andelen aktiva patienter på de enskilda verksamhetarna kan vara en förklaring till patienttillfredsställelsen på verksamheten. Egenskaper för mottagningens patienter De frågor man kan få svar på genom att läsa tabell 4 är bland annat följande: - Karakteriseras mottagningen av patienter som behandlas många gånger, eller handlar det om patienter som bara kommer en gång? Finns det en tidsmässig utveckling och hur är det på andra platser? Finns det patienter som har erfarenhet av att vara inlagda på verksamheten eller är de uteslutande mottagningpatienter? Hur ser åldersfördelningen ut i förhållande till andra mottagningar? Skillnad på patienterna? I bilaga 2 kan man se hur de olika patientgrupperna besvarar frågorna om tillfredsställelsen i undersökningen. Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 21

24 % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tabell 5 Frågor angående patienttillfredsställelsen vid behandlingen på Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Maj 2007 Frågor (svar i procent av 175 patientsvar) Ja Både och Nej Vet inte Har dina besök på mottagningen varit utan besvärande väntetid i väntrummet? Var läkarna väl förberedda när du träffade dem på mottagningen? Lyssnade läkarna intresserat till det du hade att säga? Fick du intryck av att vårdpersonalen var kunnig? Har dina mottagningsbesök varit utan besvärande väntetid? Fick du den information du behövde i din kontakt med mottagningen? (om sjukdomen, undersökningar, behandlingar, biverkningar mm) Fanns det samstämmighet i den information du fick, från personalen på mottagningen? Är du nöjd med mottagningens behandling av din sjukdom? Har kontakten mellan din läkare/vårdcentral och den dagkirurgiska avdelningen fungeret bra? - Svaren utgår från alla patienters senaste mottagningsbesök 22 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

25 4. Frågor om tillfredsställelsen Rekommendationer Undersökningens frågor om tillfredsställelsen är gjorda på grundval av egna erfarenheter och litteraturstudier. Frågorna har därefter blivit utvärderade genom 66 patientintervjuer. På flera områden hänger undersökningens frågor ihop med de rekommendationer som ges i den danska publikationen Patientens møde med sundhedsvæsenet som framställdes Några rekommendationer från publikationen har inte ersatts av undersökningens enkät, vilket primärt hänger samman med att några frågor inte är ämnade för en patientinriktad enkät. I Patientens möte med vården rekommenderas det att: - vårdpersonalen under hela patientförloppet är uppmärksam på patientens önskemål om att vara delaktig i beslut rörande sin behandling och vård - vårdpersonalen utarbetar riktlinjer för hur man i möjligaste mån undviker förändringar i vårdplaneringen - vårdpersonalen visar öppenhet, tillmötesgående, tillit, engagemang samt förståelse och vilja att hjälpa patienten - vårdpersonalen anpassar informationen till den enskilda patienten - verksamheten utarbetar tvärprofessionella riktlinjer för hur man säkrar kontinuitet i patientförloppet - verksamheten utarbetar riktlinjer som säkrar information i rätt tid mellan vårdgivarna: kommun, primärvård och sjukhus - vårdpersonalen ser till att patienten blir informerad om kommande behandling, kontroll och uppföljning i behandlingsprocessen. - vårdpersonalen sätter sig in i patientjournalen och annat relevant material inför mötet med patienten. Svar på centrala frågor Andra aspekter kan ha betydelse för den enskilde Patienternas svar Kommenterar till frågorna Enkäten för mottagningpatienterna innehåller en rad positivt formulerade frågor som kan besvaras av patienten med ett "Ja", "Både och", "Nej" eller "Vet ej/inte relevant". Frågorna utger sig inte för att täcka alla aspekter av en patients upplevelse i samband med ett mottagningbesök. Frågorna berör de centrala ämnena som kommunikation, kontinuitet, koordination och yrkesmässig kvalitet. I de fall patienten inte har tyckt att frågorna täcker hans/hennes upplevelse av mottagningbesöket, har det funnits utrymme att kommentera fritt på baksidan av schemat i samband med en samlad bedömning av mottagningen. Patienternas svar i procentfördelning finns i tabell 5 på motsatt sida. Patienter som inte har satt ett kryss har tagits med under Vet ej/ ej relevant. Kommentarerna till svaren rörande mottagningen återges i sin fullständighet i bilaga 3. Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 23

26 Tabell 6 Andel svar med förbättringsmöjligheter från patienter på Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset För varje fråga är svaret angett i procent av antalet patienter Mottagningens resultat Tidigare Antal - Senaste - Nu 175 Genomsnitt Andra mottagningar "Bästa" "Sämsta" mottagning mottagning % % % % % % Har dina besök på mottagningen varit utan besvärande väntetid i väntrummet? Var läkarna väl förberedda när du träffade dem på mottagningen? Lyssnade läkarna intresserat till det du hade att säga? Fick du intryck av att vårdpersonalen var kunnig? Har dina mottagningsbesök varit utan besvärande väntetid? Fick du den information du behövde i din kontakt med mottagningen? (om sjukdomen, undersökningar, behandlingar, biverkningar mm) Fanns det samstämmighet i den information du fick, från personalen på mottagningen? Är du nöjd med mottagningens behandling av din sjukdom? Har kontakten mellan din läkare/vårdcentral och den dagkirurgiska avdelningen fungeret bra? ,9 30,5 15,0 55, ,2 23,0 10,5 44, ,4 19,0 7,0 33, ,1 12,2 4,5 25, ,6 26,4 10,6 46, ,7 24,5 14,7 34, ,8 18,3 6,3 32, ,7 18,5 4,8 29, ,5 26,2 8,9 47,1 - Förbättringsmöjligheter har beskrivits utifrån andelen 'Både och' och 'Nej' - svar från patienter som har en uppfattning om frågan. Den angivna procenten kan p.g.a. avrundning avvika marginellt från den procent som framgår i bilaga 2. - Antal anger det maximala antalet personer som svarat på en fråga. Antalet personer som svarat på frågorna varierar. 24 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

27 Skillnad på patienterna? Frågorna angående tillfredsställelsen har analyserats i bilaga 2 för att tydliggöra samvariation med undersökningens bakgrundsvariabler, där man kan granska skillnaden mellan verksamhetsområdets avdelningar. Svar med förbättringsmöjligheter Utifrån de genomförda intervjuerna och patienternas kommentarer är det tydligt att patienterna uttrycker en viss kritik när de använder kategorierna Både och eller Nej. Dessa två kategorier kan alltså betecknas som svar som mer eller mindre pekar på förbättringsmöjligheter sett ur patientens synvinkel. Tidsmässig utveckling och andra mottagningar I tabell 6 visas andelen svar med förbättringsmöjligheter för mottagningen för varje tillfredsställelsefråga i undersökningen. Man kan se svaren för den senaste undersökningen och man kan jämföra dem med motsvarande svar från eventuella tidigare undersökningar på mottagningen. Av översiktsskäl har jämförelsen endast gjorts för den andel av svaren som uttrycker förbättringsmöjligheter. Av hänsyn till jämförelsen mellan de ställda frågorna har procenten beräknats mot bakgrund av patienter som har en uppfattning om frågan, och som har uppfattat frågan som relevant för sin situation. Jämför med försiktighet En jämförelse mellan olika mottagning är mer problematisk än tidsmässig jämförelse av två undersökningar på samma mottagning. Skillnader i sjukdomskaraktär och patientgruppens sammansättning kan lätt betyda, att skillnader i tillfredsställelse tillskrivs skillnader i patientunderlaget, och inte skillnader i mottagningnas agerande. Med detta sagt, måste man dock hålla fast vid att de uppmätta procenttalen visar patienternas faktiska tillfredsställelse, och att en mottagning har de patienter den har. Och det är dem man ska ge bästa möjliga behandling. Genomsnittet, Bäst och Sämst I tabell 6 kan man för varje fråga se hur patienterna från andra mottagning i genomsnitt har besvarat frågorna. Därutöver kan man i raden "Bästa mottagning" se andelen svar med förbättringsmöjligheter för den mottagning som har den lägsta andelen svar med förbättringsmöjligheter. Omvänt kan man i raden "Sämsta mottagning" se andelen svar med förbättringsmöjligheter för den mottagning som enligt patienterna har flest förbättringsmöjligheter. Namnen på jämförelseunderlagets mottagning framgår av tabell 3. Mottagningen kan på så se hur man ligger i förhållande till genomsnittet och hur man ligger i förhållande till de bäst och sämst värderade mottagningna. Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 25

28 Tabell 7 Väntetid på Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur länge fick du vänta på mottagningen, från din avtalade tid till dess du kom in? Svaret er angett i procent av antalet patienter Antal Mottagningens resultat Tidigare Senaste - - Nu 172 Genomsnitt Andra mottagningar "Bästa" mottagning "Sämsta" mottagning % % % % % % Ingen väntetid ,9 38,9 56,6 26,4 Under 30 minutter ,3 48,3 40,0 41,0 Mellan minutter ,1 9,2 2,8 14,6 Över 60 minutter - - 1,7 3,6 0,7 18,1 Tabell 8 Väntetid fördelad på veckans dagar Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur länge fick du vänta på mottagningen, från din avtalade tid till dess du kom in? Svaret er angett i procent av antalet patienter Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Antal % % % % % % Ingen väntetid 35,5 13,0 51,6 46,9 37,5 - Under 30 minutter 45,2 65,2 38,7 43,8 31,3 - Mellan minutter 19,4 21,7 9,7 6,3 31,3 - Över 60 minutter 0,0 0,0 0,0 3,1 0,0-26 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

29 5. Väntetid i väntrummet Rekommendationer I den danska publikationen Patientens møde med sundhedsvæsenet rekommenderas det att: - vårdpersonalen i början av patientförloppet informerar patienten om det förväntade tidsperspektivet och ordningsföljden av förloppet samt har kontinuerlig kontakt med patienten angående detta. - verksamheten säkrar att vårdpersonalen planlägger förloppet med minimal oförutsedd väntetid både mellan sjukhusets interna verksamheter och även inom specialiteter. Patientens egen utvärdering av väntetiden Tabell 7 visar patienternas egna upplevelser av väntetidens längd på mottagningen. I tabellen kan man göra jämförelser med resultaten från mottagningens senaste mätning. I tabell 7 kan man dessutom se hur patienterna från andra mottagningar i genomsnitt har besvarat frågan om väntetid. Dessutom kan man i raden "Bäst" se väntetiden för den mottagning som enligt patienterna har längst väntetid. Mottagningen kan på så sätt se hur man ligger i förhållande till den bäst och sämst värderade mottagningen. Väntetid fördelad över veckan I tabell 8 är mottagningens väntetid fördelad på veckans fem dagar. Om det finns ett samband mellan veckodag och väntetid i väntrumment, finns det alltså en systematik bakom väntetiden som är kopplad till mottagningens arbetsplanering. Tillfredsställelse med väntetid Patienternas tillfredsställelse med väntetiden på mottagningen framgår av tabell 5 och 6. Denna bedömning har genomförts mot bakgrund av samtliga möten på mottagningen och inte enbart utifrån den enskilde patientens senaste möte. Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 27

30 Tabell 9 Antalet läkarkontakter på Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur många olika läkare har du under de senaste två åren träffat på mottagningen i samband med din nuvarande sjukdom? För varje fråga är Mottagningens resultat svaret angett i procent Tidigare Senaste Nu Genomsnitt av antalet patienter Antal Andra mottagningar "Bästa" mottagning "Sämsta" mottagning % % % % % % 1 läkare ,9 32,2 61,6 2,9 2-3 läkare ,8 42,8 32,1 25,1 Över 3 läkare ,3 25,0 6,3 71,9 Tabell 10 Patienternas upplevelse av antalet olika läkare på Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Har du upplevt att du har talat med för många olika läkare i din kontakt med mottagningen? Svaret angett i procent av antalet patienter Tidigare Mottagningens resultat Senaste Nu Genomsnitt Antal Andra mottagningar "Bästa" mottagning "Sämsta" mottagning % % % % % % Ja ,2 17,8 3,4 40,9 Nej ,8 82,2 96,6 59,1 Tabell 11 Frågan har inte ställts i Sverige 28 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

31 6. Stabiliteten i läkarkontakten Rekommendationer I den danska publikationen Patientens møde med sundhedsvæsenet rekommenderas det att: - avdelningen skall se till att det alltid är en behandlingsansvarig läkare och en vårdansvarig sjuksköterska som har den primära kontakten med patienten - avdelningen utarbetar principer för hur information och kunskap om patienten koordineras på bästa möjliga sätt så att patienten upplever kontinuitet i informationen. Syftet är att säkra att patientens upplevelse av att de fått tillräckligt med personalkontakter för att de inte skall behöva upprepa sin sjukdomshistoria för många gånger. Få personalkontakter betyder trots allt ett minskat behov av informationsutväxling, vilket innebär att risken för fel minimeras. Dessutom kan ett begränsat antal läkarkontakter betyda att patienten inte upplever att varje läkare tar mindre ansvar. Kompetensen ska säkras En konsekvent minimering av antalet läkarkontakter på mottagningen är dock inte problemfri. Med tanke på att patienten ska få tillgång till spetskompetens kan man tala för att kontakten sker via flera läkare. Men i de fall där de skiftande läkarkontakterna beror på bristande planering på mottagningen, finns det utrymme för förbättringar. Antalet läkarkontakter? Tabell 9 visar patienternas minnesbild av antalet läkarkontakter. Endast patienter med fler än en mottagningkontakt ingår i tabellen. För många läkarkontakter? Tabell 10 visar en patienternas bedömning av om han/hon talat med för många läkare vid kontakten med mottagningen. Endast patienter med fler än en mottagningkontakt ingår i tabellen. I tabell 10 kan man dessutom se hur patienterna från andra mottagningar har besvarat frågan om bedömning av antalet läkare. Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 29

32 Tabell 12 Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vilket är ditt samlade intryck av avdelningen? Svaret angett i procent av antalet patienter Tidigare Mottagningens resultat Senaste Nu Genomsnitt Antal Andra mottagningar "Bästa" mottagning "Sämsta" mottagning % % % % % % 5 stjärnor (fantastiskt) ,0 26,9 39,2 18,7 4 stjärnor (bra) ,5 56,9 57,4 51,0 3 stjärnor (både bra och dåligt) ,5 13,4 2,7 21,9 2 stjärnor (dåligt) - - 2,9 1,7 0,7 3,2 1 stjärna (oacceptabelt) - - 1,2 1,1 0,0 5,2 Andel kritiska helhetsvärderingar ,5 16,2 3,4 30,3 - P.g.a. avrundning kan andelen kritiska helhetsvärderingar ha en avvikelse på 1, 2 och 3 stjärnor. - "Bästa mottagning" har störst andel 4 och 5 stjärnor bland mottagningar i rapportens jämförelseunderlag. - "Sämsta mottagning" har minst andel 4 och 5 stjärnor bland mottagningar i rapportens jämførelseunderlag. 30 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

33 7. Samlat intryck av mottagningen Från 5 till 1 stjärna Patienterna har i enkäten blivit ombedda att ge en samlad värdering av verksamheten. 5 stjärnor betyder fantastiskt, 4 betyder bra, 3 betyder både bra och dåligt, 2 betyder dåligt och 1 betyder oacceptabelt. Lite tekniskt kan man säga att det samlade omdömet avspeglar patientens uppfattning om de förhållanden som han eller hon tycker är viktiga i sin kontakt med verksamheten. Uppfattningen kan således mycket väl avspegla ett förhållande, som man inte frågat om i enkäten. Utifrån patienternas svar är det uppenbart att 4 och 5 stjärnor är ett uttryck för nöjda patienter. Svarar patienterna däremot bara 3 stjärnor eller färre handlar det om stor otillfredsställelse hos patienten angående vissa aspekter som har betydelse för det samlade intrycket av verksamheten. Genomsnittet, det bästa och det sämsta Tabell 12 visar patienternas samlade bedömning av mottagningen. Tabellen kan jämföras med resultaten från mottagningens eventuella senaste mätning. I tabell 12 kan man dessutom se hur patienterna från andra mottagningar har besvarat frågan om helhetsbedömning. Mottagningen kan på detta sätt se hur man placerar sig i förhållande till genomsnittet, och hur man placerar sig i förhållande till den bästa och sämsta mottagningen. Verksamheten kan på så sätt se hur man ligger i förhållande till genomsnittet och till den bäst och sämst värderade verksamheten. Kommentarer Det är också viktigt att lägga märke till att det är många olika förhållanden som kan betyda flera eller färre antal stjärnor. Detta framgår av enkätens nästa fråga där patienten ombetts att tänka efter varför han eller hon gav just det antal stjärnor. Dessa kommentarer finns ordagrant i bilaga 3. Skillnad på verksamhetsområde och patienter? I bilaga 2 kan man se att antalet stjärnor varierar mellan de olika patientgrupperna i undersökningen, dvs skillnaden mellan mottagningens eventuellt olika indelning. Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 31

34 32 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

35 Litteratur Delivering quality service. Balancing Customer Perceptions and Expectations. Valari A. Zeithaml, A. Parasuraman, Leonard L. Berry. New York. (1990) Den etiske praksis. Mette Morsing. København. (1991) Målsætninger for patientservice og samarbejde. Århus Amts sygehusvæsen. (1993) Kvalitet som mål i offentlig virksomhed. Ole Nørgaard Madsen. Centrum. (1993) Borgernes syn på den offentlige sektor. Finansministeriet. (1995) Patientservice. Resume af 18 undersøgelser på ambulatorier i Århus Amt. Service- og kvalitetskontoret. (1994) Undersøgelser om patienttilfredshed en brugsbog. Ringkjøbing Amt. (1994) Brugerundersøgelser på hospitalsafdelinger en vejledning. Københavns Sundhedsvæsen. (1994) Introduktion til kvalitetsarbejde. Bind 1 og 2. Service- og kvalitetskontoret, Århus Amt. (1994) Service management and marketing. Christian Grönroos. Lexington Books. Massachusetts. (1990) Brugerundersøgelse af hjemmehjælpen. Et eksempel med fokus på metode. Erik Riiskjær m.fl. FOKUS. (1995) Expectations as Determinants of patient Satisfaction: Concepts, Theory and Evidence. International Journal for Quality in Health Care. Volume 7, Number 2. (1995) Omsorg på Riget. Patient og personalesynspunkter. Lis Adamsen, Jesper K. Fisker og Jan K. Madsen. Universitetshospitalernes Center for Sygeplejeforskning. (1995) Dialogen med patienten. Handbok om att samla in och ta tillvara patienternas erfarenheter. SPRI s forlag. (1995) I hinandens øjne. Ole Thyssen. Gyldendal. (1995) Patienten värderer vården - en vägeledning till frågeformuleret KUPP, Kvalitet ur Patientens Perspektiv. Vårdförbundet SHSTF. Stockholm. (1995) Problemidentifikation og kvalitetsvurdering i sundhedsvæsenet. Teori, metode og resultater. Jan Maintz. Munksgaard. (1995) I grænsefladen mellem liv og død. Helle Ploug Hansen. Gyldendal Undervisning. (1995) Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 33

36 Århus Amts fælles kvalitetspolitik. Århus Amt. (1995) Organisationsudvikling gennem dialog. Helle Alrø (red). Ålborg Universitetsforlag. (1996) Bruger- og patienttilfredshedsundersøgelser i sundhedsvæsenet Dike. (1996) Slik jeg ser det pasienter og andre samarbeidspartnere uttaler seg om Rikshospitalet. Rikshospitalet. Oslo. (1996) Fødselshjælpen i Århus Amt. Set med brugernes øjne. Service- og kvalitetskontoret. Århus Amt. (1996) Ta temperaturen. En rapport om patienttilfredshed på de fynske sygehuse. Fyns Amt. (1998) Et liv der ikke dør. En bog om lægekunst og menneskelighed. Margrethe Lomholt Kemp og Peter Kemp. Spektrum. (1998) Patienten i centrum? Brugerundersøgelser, lægperspektiver og kvalitetsudvikling. Helle U. Timm. DSI rapport (1997) Den rituelle reflektion om evaluering i organisationer. Peter Dahler- Larsen. Odense Universitetsforlag. (1998) Danmarks første folkehøring. Afrapportering fra en folkehøring om det fynske sygehusvæsen. Kasper Møller Hansen. Fyns Amt. (1999) Skadestuerne i Århus Amt set med patienternes øjne. Service- og kvalitetskontoret. Århus Amt. (1999) Århus Amts Virksomhedsmodel. Århus Amt. (1999) Pasient erfaringer og helserelatert livskvalitet i norske sykehuse. Forskningsrapport nr. 3. HELTEF-Stiftelse for helsetjenestefor-ankring. (1999) Århus Amt set med patientens øjne, 2. måling. Kvalitetsafdelingen. (2003) Patienternes vurdering af landets sygehuse. Spørgeskemaundersøgelse blandt patienter. Amterne, HS og Sundhedsministeriet. (2001) Tendenser i evaluering. Peter Dahler-Larsen og Hanne Kathrine Krogstrup (red). Odense Universitetsforlag. (2001) Patientens møde med sundhedsvæsenet. De mellemmenneskelige relationer. Kvalitetsafdelingen. Århus Amt. (2003) Hvad oplever patienten på sygehuset? Et afdelingsbaseret koncept til systematisk indsamling af patientoplevelser på somatiske sygehuse. Erik Riiskjær. Kvalitetsafdelingen. (2003) International comparisons of patients views on quality of care. Bodil Larsson, et al. International Journal of Health Care Quality Assurance, Vol. 18 No. 1. (2005) A Cluster-randomized trial of significance of a reminder procedure in patient evaluation survey in general practice. Hanne Heje et al. International Journal for Quality in Health Care vol. 18, no 3. (2006) 34 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

37 Bilaga 1. Enkät och följebrev Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 35

38 36 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

39 Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 37

40 38 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

41 Kirurgi Mottagning, Sahlgrenska 39

42 40 Center for Kvalitetsudvikling, Region Midtjylland

Slutenvård. Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Obstetrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof

Läs mer

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Akutmottagning Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Center for Kvalitetsudvikling, Region

Läs mer

Infektionsmottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Infektionsmottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset Infektionsmottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Infektionsmottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Kirurg Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Kirurg Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurg Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kirurg Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Kirurg Mottagning, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Kärl Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Slutenvård. Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof

Läs mer

Ögonmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ögonmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ögonmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Ögonmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé

Läs mer

Patientenkät 2008 Akut- och olyksfallsmottagning Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientenkät 2008 Akut- och olyksfallsmottagning Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientenkät 2008 Akut och olyksfallsmottagning Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Akut och olycksfallsmottagning Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Center

Läs mer

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus

Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Patientenkät 2008 Mätning 1 Akutmottagning Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Akutmottagning Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Center f Kvalitetsudvikling,

Läs mer

Kirurgmottagningen Lasarettet i Landskrona

Kirurgmottagningen Lasarettet i Landskrona Kirurgmottagningen Lasarettet i Landskrona 2006 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé 15 8200 Århus N Danmark Juni 2007 Bestillingsnr. 92007 Innehåll

Läs mer

Medicin Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Medicin Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Medicin Mottagning, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Dagkirurgi Ögon, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Dagkirurgi Ögon, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dagkirurgi Ögon, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Dagkirurgi Ögon, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Öron, näsa och halsmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron, näsa och halsmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öron, näsa och halsmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Öron, näsa och halsmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Slutenvård. Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Urologi, Sahlgrenska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for

Läs mer

Slutenvård. Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Akut korttid barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Dagkirurgi, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Dagkirurgi, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dagkirurgi, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Dagkirurgi, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof

Läs mer

Slutenvård. Thorax kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Thorax kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Thorax kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Thorax kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Öron-näs-halsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron-näs-halsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Inläggning på Öronnäshalsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. mätningen Inläggning på Öronnäshalsavd. 125 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. mätningen Konceptet har utarbetats av Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Slutenvård. Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Slutenvård. Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Geriatrik, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Slutenvård. Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Gynekologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Slutenvård. Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Neurosjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland

Läs mer

Slutenvård. Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Barn Kardiologi, DSBUS Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Slutenvård. Geriatrik, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Geriatrik, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Geriatrik, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Slutenvård Geriatrik, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region

Läs mer

Slutenvård. Medicin, Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Medicin, Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Medicin, Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Medicin, Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Inläggning på. Öron-, Näs- och Halskliniken Universitetssjukhuset i Lund

Inläggning på. Öron-, Näs- och Halskliniken Universitetssjukhuset i Lund Inläggning på Öron, Näs och Halskliniken Universitetssjukhuset i Lund 2006 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling i Region Midtjylland Olof Palmes Allé 15 8200 Århus N Danmark Juni 2007

Läs mer

Slutenvård. Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutenvård. Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Slutenvård Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Slutenvård Öron-näsa-halssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Medicin Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Medicin Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Medicin Mottagning, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Konceptet har utarbetats av Center for Kvalitetsudvikling

Läs mer

Övergripande rapport. Område Östra Sahlgrenska Universitetsjukhuset 2007. Mottagningar

Övergripande rapport. Område Östra Sahlgrenska Universitetsjukhuset 2007. Mottagningar Övergripande rapport Område Östra Sahlgrenska Universitetsjukhuset 2007 Mottagningar Läsvägledning Utskriften ger en översikt av resultatet utan kommentarer. Rapporten visar verksamheternas svarsprocent.

Läs mer

Övergripande rapport. Piloten 2006 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007. Avdelningsnivå

Övergripande rapport. Piloten 2006 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007. Avdelningsnivå Övergripande rapport Piloten 2006 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007 Avdelningsnivå Läsvägledning Utskriften ger en översikt av resultatet utan kommentarer. Rapporten visar verksamheternas svarsprocent.

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp Valideringsrapport PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp 1 Innehåll Inledning... 3 Resultat deskriptiv statistik... 4 Frågor med likertskala... 4 Flervalsfrågor... 6 Frågorna 6, 7, 8 och 9... 8 Bakgrundsfrågor...11

Läs mer

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Annette Flodberg Projektnamn: Informationspärm för patienter med gynekologisk cancer. 1. Define (Definiera)

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Utvärdering av testomgång Regiongemensam patientenkät

Utvärdering av testomgång Regiongemensam patientenkät Hälso- och sjukvårdsledningen genom Centrum för verksamhetsplanering och analys samt Utvecklingscentrum och Avdelning för verksamhetsutveckling, UMAS Utvärdering av testomgång Regiongemensam patientenkät

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2013

Genomförandet av mätningen 2013 2 Genomförandet av mätningen 2013 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 2013. Enkäten utförs årligen. Sammanställningar kommer

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius

Läs mer

Rapport brukarenkät 2009

Rapport brukarenkät 2009 1 (6) Socialkontoret 2009-10-13 Dnr 2006.0130 Carolin Meijer Larsson Socialnämnden Rapport brukarenkät 2009 FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden föreslås besluta att anteckna informationen till dagens protokoll

Läs mer

Fungerande team med den enskilde i centrum

Fungerande team med den enskilde i centrum Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden Kvalitets- och uppföljningsenheten 181 82 Lidingö Tel; vxl. 8-731 3 www.lidingo.se Kundundersökning 211 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden En urvalsundersökning

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för

Läs mer

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar ADMINISTRATIV VÄGLEDNING HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar - administrativ vägledning Du

Läs mer

Brukarundersökningar 2012

Brukarundersökningar 2012 sida 1 (12) Brukarundersökningar 2012 Hemtjänst & Särskilt boende sida 2 (12) INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 SVARSFREKVENS... 3 RESULTAT SÄRSKILT BOENDE... 3 RESULTAT HEMTJÄNSTEN... 8 ANALYS...

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten 2008 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Användarvänlighet undersökning. www.webstatusinternational.com

Användarvänlighet undersökning. www.webstatusinternational.com Användarvänlighet undersökning www.webstatusrnational.com www.jesper.nu Jesper.nu 9. december 2008 Om undersökningen Undersökningen börjar med en pop-up på www.jesper.nu och är genomförd med en teknologi

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm GERIATRISKT FORUM 2012 13-14 september Läkaresällskapet, Stockholm Tack för inbjudan! 2 : En samverkan mellan ambulanssjukvården och geriatrik Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård. Eva

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 2010-09-23 Sidan 1 av 12 Socialförvaltningen Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 Under våren 2010 genomfördes en brukarundersökning inom de särskilda

Läs mer

Vad tycker du om öppenvården?

Vad tycker du om öppenvården? 0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Värmdö kommun Värmdö kommun - Elever åk 5 Kommunala skolor

Värmdö kommun Värmdö kommun - Elever åk 5 Kommunala skolor Värmdö kommun Värmdö kommun - Elever åk 5 Kommunala skolor 392 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

PEOPLE TEST 360. Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar

PEOPLE TEST 360. Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar PEOPLE TEST 360 Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar Prestanda PT360 mäter fokuspersonens prestanda på fem ledningsmässiga ansvarsområden. ens resultat jämförs med egen prestanda

Läs mer

Tyresö kommun Teddybjörnen - Föräldrar Förskola

Tyresö kommun Teddybjörnen - Föräldrar Förskola Tyresö kommun Teddybjörnen - Föräldrar Förskola 64 respondenter Elev- och Föräldraenkät CMA Research Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Tyresö kommun genomför årligen en elev och föräldraenkät i förskola,

Läs mer

Tyresö kommun Skrindan - Föräldrar Förskola

Tyresö kommun Skrindan - Föräldrar Förskola Tyresö kommun Skrindan - Föräldrar Förskola 54 respondenter Elev- och Föräldraenkät CMA Research Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Tyresö kommun genomför årligen en elev och föräldraenkät i förskola,

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Ekerö kommun Förskolan Ångbåten AB Centrum - Föräldrar Förskola

Ekerö kommun Förskolan Ångbåten AB Centrum - Föräldrar Förskola Ekerö kommun Förskolan Ångbåten AB Centrum - Föräldrar Förskola 50 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer