Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor
|
|
- Marianne Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar på SUS. Enheten för vårdproduktionsutveckling fick i januari 2014 i uppdrag att göra en uppföljning av beslutet. Syftet med uppföljningen är dels att utvärdera hur långt vi har kommit i arbetet dels att stödja organisationens lärande och kunskapsspridning. Vi har valt att exkludera avdelningarna för intensivvård och neonatal den här gången, eftersom deras förutsättningar skiljer sig från övriga vårdavdelningars. Gruppen som genomfört uppföljningen består av Susann Holm, Åsa Hägglin, Lena Lundh, Maria Lindqvist och Benny Prieduls. Vi vill redan här i inledningen passa på att tacka alla chefer och medarbetare, som vi har träffat i verksamheten. Vi har känt oss mycket välkomna och alla har visat ett stort engagemang, kreativitet, vilja att utveckla och dela med sig av sina erfarenheter. Definition av pulsmöte Ett pulsmöte är ett strukturerat dagligt möte där alla yrkeskategorier runt patienten deltar. Vid mötet diskuteras patienternas planer och som stöd har man en tavla som visualiserar den aktuella planeringen. Arbetssättet kräver att deltagarna är pålästa på sina patienter för att mötet skall bli kort. Det syftar inte till att helt ersätta ronden utan till att förenkla och förtydliga kommunikationen runt patienten och därigenom effektivisera patientens flöde under vårdtiden. Det visuella stödet ska uppdateras kontinuerligt under dygnet för att alla berörda ska känna till hur verksamheten ligger till, vilka resurser som behövs var beroende på belastning och takt. Det finns mer att läsa om pulsmöte och pulstavlor på hemsidan.
2 Tillvägagångssätt Under januari och februari har vi besökt de vårdavdelningar som har uppgett att de kommit igång med pulsmöten/pulstavlor eller vid förfrågan uttryckt önskemål att visa sitt nuvarande arbetssätt. För att kunna göra en bedömning har vi sammanfattat beskrivningen av vad ett pulsmöte består av och hur det kan utvecklas i formen av en trappstegsmodell. Den bygger på det arbete som gjordes inom ramen för Harald Roos uppdrag, i arbetsgruppen som leddes av Jesper Stenberg under maj-juni Vi tog fram en mall för datainsamling under besöken. Den visas som bilaga 1. Våra besök är ögonblicksbilder och mötena kan fungera lite olika beroende på vem som leder mötet. Det kan också skilja sig åt beroende på veckodag. Bedömningarna är gjorda utifrån det vi har observerat vid ett (1) möte. Ibland har det varit svårt att avgöra vilket steg en avdelning har nått till. Läs därför den kortfattade kommentaren som finns från varje besök eller ta kontakt med oss. Uppföljning och förbättringsarbete tillsammans med andra enheter. Utveckling kopplad till områdesnivå. Förbättringsarbete kopplat till uppföljningen. Uppföljning av hur väl vi håller planen och varför, för att öka lärandet. Uppföljning av störningar, problem, avvikelser. Patienternas planering och preliminärt utskrivningsdatum visualiseras (längre fram än idag och imorgon). Visualiseringen uppdateras före eller under mötet. Beslut fattas på mötet. Dagligt möte, med dokumenterade rutiner, men alla kategorier som arbetar på avdelningen finns inte representerade. Det visuella stödet används sparsamt. Diskussionen begränsad till vad som ska ske idag. Möte med alla kategorier saknas. Fast mötestid saknas. Visuellt stöd, som hela gruppen tar del av samtidigt, saknas.
3 Resultat av uppföljningen Vi har besökt 54 vårdavdelningar av de totalt 69 som finns på SUS (förutom intensivvård och neonatalavdelningar). Fördelningen n= % 15 22% 45% 0 Vi har också tittat på vem som håller i mötet och det fördelar sig ganska jämnt mellan läkare, enhetschef och ssk (drift, ledning eller koordinator). Det mest förekommande är att en läkare leder mötet, själv eller tillsammans med enhetschef eller ssk. En annan fråga vi hade med oss gällde utskrifter av diktat. När det gäller epikriser har vårdavdelningarna inga eftersläpningar. På några få enheter kan diktaten vara sena, men utskrifterna görs normalt inom ett dygn. Hinder och svårigheter Att införa ett nytt arbetssätt är en utmaning, vilket också har beskrivits från många olika verksamheter. De mest förekommande svårigheterna är: Schema Svårigheter att hitta en tidpunkt då alla involverade i patientflödet kan delta, t ex har olika yrkeskategorier olika arbetstider. Strikt PAL-skap På avdelningar där olika läkare rondar sina patienter blir det svårare att hitta en tidpunkt för pulsmötet som passar alla. Dubbelarbete Pulsmötet läggs till och befintlig mötesstruktur och arbetssätt består, t ex olika former av morgonmöten och rapporteringar. Plats/sekretess
4 Svårigheter att hitta en plats för tavlan och mötet, där alla får plats och kan diskutera med bibehållen sekretess. Kunskapsbrist Saknas förståelse för pulsmötets/pulstavlans syfte och effekter. Motstånd Såväl chefer som medarbetare har uttryckt att pulsmöten inte passar deras verksamhet. Kultur Det saknas vana och tradition att alla yrkeskategorier samarbetar vid utvecklingsarbete som inte är kliniskt utan syftar till att förbättra flödet/planeringen runt patienten. Chefskap Alla medarbetare runt patienten har inte samma chef, vilket kräver ett utvecklat samarbete mellan chefer. Resultat i verksamheten Man ser olika effekter på olika vårdavdelningar, vilket beror på att man har olika förutsättningar. Det här arbetet är ett tydligt exempel på hur fokus på ett nytt arbetssätt ger ett förändrat resultat. Flöde Kvalitet Arbetssätt Metoder Resultat Här följer de viktigaste och mest frekventa resultaten i vår uppföljning: Effektivare rond. Förbättrat teamarbete. Frigjord tid för patientarbete. Nu har jag mer tid till mina patienter sa en undersköterska på Neurologen. Bättre arbetsmiljö i form av mer delaktighet, mindre stress, bättre möjlighet att planera sitt arbete.
5 Ökad patientsäkerhet. Ett exempel är att kvalitetsindikatorerna visualiseras på många avdelningar och diskuteras aktivt. En gemensam diskussion kring patienterna minskar risken för misstag. Svårigheterna med externa patienter blir tydligare. Det syns på tavlan om planeringen inte görs. Bättre kommunikation. Bättre överblick och struktur. Kortare medelvårdtid. Förslag till generell basstruktur för pulsmöte Tavlans utseende är inte avgörande för positiva effekter i verksamheten. Våra besök har visat att det viktiga är att skapa ett effektivt möte och att använda tavlan aktivt under mötet och dygnet. Viktiga kriterier för ett bra pulsmöte: Viktigt att alla yrkeskategorier deltar och har läst på innan. Alla yrkeskategorier har en unik roll och kunskap om patienten. Tydligt vilken person/funktion som skall leda mötet. Mötet skall ske på en fast, daglig tid och hållas kort. Normalt räcker 5-10 minuter. Mötet sker framför tavlan så att detta visuella instrument kan användas och uppdateras under mötets gång. Dagens viktiga information (personal, möten, annat som är av intresse för alla) Viktig visuell information kring varje patient på pulstavlan är: planerade undersökningar, provtagning och behandlingar planerat preliminärt utskrivningsdatum planering inför utskrivning riskbedömning av fall, nutrition och tryckskador och tydligt visualiserat när risk finns teamindelning Tavlor Vi har sett två huvudtyper av tavlor. Båda utgår från patienterna, men den ena har veckans dagar som kolumnrubriker (några har dagarna som rader). En fördel men det är att man tydligt ser hur långt fram planeringen sträcker sig och om det gäller något speciellt inför en helg.
6 Veckotavla, ett exempel från Gastro 6 Den andra typen har kolumnrubriker som beskriver flödet och andra viktiga aspekter. Det kan vara riskbedömning, vårdtyngd, undersökningar och planerat utskrivningsdatum. En fördel med den här typen av tavla är att man inte riskerar missförstånd om det som står på tavlan gäller den här veckan eller förra. Det blir också extra tydligt hur långt man kommit i planeringen för patienten när det gäller t ex undersökningar eller hemgång om man skapat kolumner för detta. Flödestavla, ett exempel från Onkologen 86
7 Vi har också sett exempel på att man har två nivåer av möten och tavlor, ett gemensamt möte/tavla för alla team där man diskuterar flödet och ett möte/tavla per team med uppgifter som rör patienternas omvårdnad. Ett fåtal enheter använder digitala tavlor. Som de fungerar idag finns det begränsningar avseende delaktighet, tillgänglighet, uppdatering och utveckling av tavlan. Ständig förbättring Det är viktigt att utveckla och anpassa sitt pulsmöte och visualisering efter behoven på avdelningen. Det är då de blir bra verktyg i det dagliga arbetet. På många avdelningar har man känt behov av nya magneter, t ex: Ny patient, Ej behov SVPL, Risk konfusion, Specialmadrass, Telefon(symboliserar att patienten ska ringas upp inom 72 h), Apodoskontroll, Planerade inläggningar Ett par avdelningar markerar med en röd magnet om patienten varit inneliggande mer än 6 dygn Många avdelningar visualiserar patienternas vårdtyngd på tavlan. På ett par avdelningar följer man upp om patienten skrivs ut på planerat hemdatum med syfte att förbättra planeringen. Vidareutveckling av pulsmöte Mötesfrekvens Utöka antalet pulsmöten efter behov (ett för varje skift eller så snart behov av förändring av bemanning behöver göras). Några avdelningar har redan flera korta pulsmöten under dagen, t ex även för dem som arbetar kväll. Behovet av ett kort möte för att planera och visualisera rondarbetet och utskrivningar finns även på helger, men kanske i modifierad form. Åtta enheter har möte 2 ggr per dag och/eller även på helger. Strukturerat förbättringsarbete Pulsmötet är en bra grund för att skapa struktur för att fånga upp avvikelser från patientens plan. Hur gick det för oss igår? Höll vi planen? Någon störning vi behöver ta tag i och förbättra? Jag vill ta upp att vi igår strök en patient i onödan sa en läkare vid ett möte. Några avdelningar har ett reflekterande möte vid arbetsdagens slut för att fånga upp hur arbetsdagen har varit. Hur har samarbetet fungerat? Höll vi planen? Vad kan vi göra bättre imorgon? Problem och störningar ska lyftas till ett strukturerat förbättringsarbete. Pulsmöten i alla typer av verksamheter på SUS Mottagningar, opererande enheter, primärvården, stabs- och ledningsgrupper.
8 Förslag till utbildning/träning Behovet av utbildning och träning varierar. Vi föreslår en indelning i grupper kopplat till olika insatser nedan. Ett alternativ till den här indelningen, eller komplement, är att arbeta per division eller verksamhetsområde. Gruppindelning Röda avdelningar där förberedelser för pulsmöten pågår. Röda avdelningar som ännu inte har börjat. Gula avdelningar som behöver utveckla sin visualisering. Gula avdelningar som behöver skapa ett pulsmöte med alla kategorier. Gröna avdelningar som behöver utveckla planering och visualisering. Gröna avdelningar vars nästa steg är att börja koppla förbättringsarbete till problem, störningar och avsteg från planeringen. Avdelningarna för intensivvård och neonatal Insats Avstämningar och stöd vid behov. Utbildning/träningsprogram med arbetsgrupper från de olika enheterna (seminarieserie). Utbildning/träningsprogram med arbetsgrupper från de olika enheterna (seminarieserie) Coaching till chefer som har medarbetare i patientflödet. Workshop. Workshop. Utbildning/träningsprogram med arbetsgrupper från de olika enheterna (seminarieserie) för att utveckla ett arbetssätt som fyller deras behov. Förslag till fortsatt uppföljning En ny revision bör göras om ungefär ett år för att hålla förändringstrycket uppe. Vi har sett exempel på enheter som har haft välfungerande möten tidigare, men nu har de tappat viktiga delar. Det finns också några exempel på att enheter kommit igång med pulsmöten i samband med den här uppföljningen. Vi på Enheten för vårdproduktionsutveckling kommer att besöka verksamheten löpande. Kontakta oss när ni har utvecklat ert möte och vill göra en avstämning.
9 Utvärderingsfrågor Ja Nej Kommentarer Är alla personalkategorier representerade på de dagliga pulsmötena? Om nej, vilken personalkategori saknas? Hur ofta har ni pulsmöte (dygn/helg) Vem håller i mötet och hur fungerar det? Finns rutiner för hur tavlan uppdateras och sköts? Finns det visualiserat behandlingar/ undersökningar/ utskrivningsdatum / SVPL (samvårdnad vårdplanering med kommunen) /måldatum för inskrivna patienter? Finns back-up? Om nej, varför inte? Är patient / anhörig informerad om planeringen? Muntligt? Skriftligt? Har ni ändrat några patientplaner? Varför ändrades planen? Verksamhetsrelaterad eller patientrelaterad? Har ni lärt något av det? Vet ni hur många ändringar ni har gjort? Följs kvalitetsindikatorerna upp på pulsmötet? (fall, nutrition, trycksår) Saknas någon? Följs det aktuella läget för utskrivning av epikriser upp på pulsmötet?
10 Hur har arbetssättet med pulsmötet påverkat rond och övrig mötesstruktur? På vilket sätt? Tidsåtgång? Vilka övriga effekter har ni sett i verksamheten? Ledtider? Medelvårdtider? Kvalitet? Arbetsmiljö? Finns det ett förbättringsarbete kopplat till det dagliga pulsmötet? Struktur för att fånga dagliga avvikelser? På vilket sätt utvärderas och utvecklas pulsmötet/pulstavlan? Annan info Vårdtyngd? Övrigt? Iså fall vad Datum: Division: Verksamhetsområde: Avdelning: Rapportör:
Förvaltning av 48-72
2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merCancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag
2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation
Läs merLaurentiusgatan 9-11 mars 2009
Laurentiusgatan 9-11 mars 2009 Kartlagd process: Arbetsrutiner 7-12 Nulägeskarta Per vecka vardagar L/T 26 tim 38 min - 204 tim 21 min P/T 25 tim 48 min - 81 tim 43 min V/T 50 min - 122 tim 39 min RFB
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merKommunikationsplan - Time Care -
Kommunikationsplan - Time Care - Jag önskar att vi kunde vara fler personal på morgonen Vårdtyngden har ökat, vi är färre personal och får bara springa fortare Vad är syftet? Att vi håller den vårdkvalitet
Läs merBeskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP)
Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Praktisk professionell planering (PPP) Bakgrundsfakta: Erfarenheterna
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merGranskning av bisysslor. 25 september 2013
Granskning av bisysslor 25 september 2013 Syfte & revisionsfråga Syfte & Revisionsfråga En förstudie har genomförts som syftat till att ta reda på hur förvaltningarna arbetar med förekomsten av bisysslor,
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merMinnesanteckningar AC gruppens möte 8 9 okt 2015, Kungsörstorp
Minnesanteckningar AC gruppens möte 8 9 okt 2015, Kungsörstorp Närvarande: AC från Uppsala, Örebro, Sörmland, Värmland, Västmanland, Dalarna och Gävleborg. 1 Rapport från sommaren Gävleborg I Hudiksvall
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merBeslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård
Beslut Diarienr 2014-05-07 581-2013 Socialnämnden Motala kommun Socialförvaltningen 591 86 Motala Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Datainspektionens
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merGemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik
Uppdatering: Datum för anmälan för boende samt datum för middag. Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik Examensarbetet ska ni genomföra på det universitet som ni är
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merDelaktighet inom äldreomsorgen
Charlotte Roos Delaktighet inom äldreomsorgen Om att låta de äldre få behålla makten över sina liv Vårdförlaget Delaktighet 3.indd 3 09-07-23 08.13.28 I samma serie: Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård
Läs merSotenäs kommun 20090128. VaraLean något att luta sig mot
VaraLean något att luta sig mot Färre ska serva fler Andelen arbetad tid minskar Antalet medborgare i arbetsför ålder minskar Antalet medborgare över 80 år ökar Kravbilden förväntas bli högre på offentlig
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merFoto: Johan Eriksson
Foto: Johan Eriksson Filosofisk modell över utvecklingsarbetets teori och praktik Bakåt Önskat framtida läge Framåt NU NU Frågar Stöder Puffar!Kunskap & färdighet Beteenden Tillit, trygghet Känsla av sammanhang
Läs merTeam 4 Team 5 Team 6
Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp
Läs merdet lärande nätverket
Qualisgranskning i förskolor Att bli granskad Arbetet med Qualis är en kontinuerlig process där ni använder Qualis verktyg som stöd för att förbättra kvaliteten i er verksamhet. När det är dags för granskning
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merTillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.
Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset
Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson
Läs merBättre liv för sjuka äldre 2011-05-02
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merEffektivare administration i Region Skåne
6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merInformationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016
Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merHandlingsplan efter Våga visa observation
Handlingsplan efter Våga visa observation Montessoriförskolan Solvändan Arbetet med handlingsplanen har genomförts av en arbetsgrupp med representanter från båda avdelningarna. Förbättringsområden Den
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merDatum 2015-10-05 Dnr 1502923. Utökning av vårdplatser inom neonatalenheten på Helsingborgs Lasarett i samband med om- och nybyggnad
Sjukvårdsnämnd Sund Peter Sigsjö Enhetschef 040-675 36 91 Peter.Sigsjo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-05 Dnr 1502923 1 (8) Sjukvårdsnämnd Sund Utökning av vårdplatser inom neonatalenheten på Helsingborgs
Läs mer2013-04-15. Svar på Arbetsmiljöverkets föreläggande ISM 2012-425 13
Koncernkontoret Avd för produktionsstyrning Lars Kristensson Produktionsdirektör 2013-04-15 1 (19) Arbetsmiljöverket Svar på Arbetsmiljöverkets föreläggande ISM 2012-425 13 1. Bakgrund Arbetsmiljöverket
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare
Läs merPlan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merProjekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006
VÅRDCENTRALEN EDSGÄRDET Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006 Projektledare: Lena Örtengren, Verksamhetschef Vårdcentralen Edsgärdet Primärvården Fyrbodal Ed lena.ortengren@vgregion.se
Läs merBedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Läs merBilaga 1 Checklista för förberedelser
Bilaga 1 Checklista för förberedelser Har valberedningen fått ta del av verksamhetens: JA NEJ Värderingar Vad styrelsen vill uppnå under mandatperioden; affärsidé, visioner och mål Hur styrelsen förväntas
Läs merBeslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård
Beslut Diarienr 2014-05-07 575-2013 Omsorgsnämnden Gävle kommun 801 84 Gävle Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Datainspektionens beslut Datainspektionen
Läs merUtvärdering av 5B1117 Matematik 3
5B1117 Matematik 3 KTH Sidan 1 av 11 Utvärdering av 5B1117 Matematik 3 Saad Hashim Me hashim@it.kth.se George Hannouch Me hannouch@it.kth.se 5B1117 Matematik 3 KTH Sidan av 11 Svar till frågorna: 1 1.
Läs merKvalitetsplan 2015 Villa Utkiken
Kvalitetsplan 2015 Villa Utkiken Inledning Beskrivning Villa Utkiken är en enhet för avlösning, belägen i lokaler inom Furunäsets företagsby. Den som sköter sin närstående i hemmet kan ansöka om avlösning
Läs merFörändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-11-24 Rev/11039 Revisorerna KBR/VHL Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11 Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset
Läs merLedningssystem för kvalitet
Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur
Läs merUtbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Hallaryds förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan. 3 2. Årets utvecklingsområden. 4 3. Normer och värden 4 4. Utveckling och lärande.
Läs merVårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Läs merKvalitetsredovisning 2010. Lingårdens förskola
Bildningsförvaltningen Lingårdens förskola Margareta Öjebo Kvalitetsredovisning 2010 Lingårdens förskola Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr Nora kommun skola@nora.se Bildningsförvaltningen
Läs merDet finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 2. För att arbetsmiljön påverkar produkternas
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merTillgänglighet i vården Rapport 12-10
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merSlutrapport. Bra mottagning Medicinmottagningen, Kiruna sjukhus.
Slutrapport Bra mottagning Medicinmottagningen, Kiruna sjukhus. Deltagare: Lena Niemi Annika Lindberg Doris Hjärtström Susanna Pesonen Fredrik Kjellberg Vårdchef Enhetschef, mottagningen Sekreterare Diabetes
Läs merSka vi verkligen fråga alla?
Ska vi verkligen fråga alla? - ett pilotprojekt om rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer vid BUP i Stockholm NFBO 2016 Pontus Nilsson, psykolog, BUP Traumaenhet Josefine Paulsen, psykolog,
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL 3. MÅL OCH SATSNINGAR 4. RAPPORTERING 5. BUDGET 6. UPPGIFTSMÅTT BILAGOR FÖR UPPFÖLJNING
Läs merUppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS
2013-12-19 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Föreningen Lugnet Adress: Utholmsvägen 22-32, 178 91 Munsö Utförare: Föreningen Lugnet Verksamhetschef (namn och
Läs merKvalitetsuppföljning av utförare inom Välfärdsområdet:
Kvalitetsuppföljning av utförare inom Välfärdsområdet: Kommunen har ett underlag för uppföljning och kvalitetssäkring av utförare oavsett om det sker av den egna kommunala verksamheten eller av privata
Läs merVerksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun
Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se
Läs merSVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt
FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard
Läs merfokus på anhöriga nr 20 dec 2011
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 106 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP slutenvård Kalmar Tomas Kristiansson enhetschef 072-540 0371 tomaskr@ltkalmar.se Camilla
Läs merBedömningsunderlag 2010. - Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 2010-06-07. Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats
2010-06-07 Bedömningsunderlag 2010 - Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats Enhet/arbetsplats: Bygg & Projektering Chef för enheten/kontaktperson: Bo
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merBeredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen
Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3
Läs merUppföljning bostad med särskild service Calmia (Gula gatan)
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Hermansson 2015-01-13 SN 2015/0025.11.01 0480-453819 Socialnämnden Uppföljning bostad med särskild service Calmia (Gula gatan) Förslag till beslut
Läs merIndividuella utvecklingsplaner
Ett arbetsmaterial för arbetet med Individuella utvecklingsplaner Barn- och ungdomsförvaltningen 2004-09-17 1 Innehåll Inledning, Syfte 3 Mål, Innehåll, Struktur, Uppföljning, Förvaring 4 Överlämnande,
Läs merUppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan.
Tjänsteutlåtande Anne-Christine Hillman 2011-11-11 Sidan 1 av 4 Dnr 2011/32 BUN.640 Barn- och ungdomsnämnden Uppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan. Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS
215 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 216 för Vårdgivare boende Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson 216-2-9 Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och
Läs merSÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR
1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merBRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS
BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen
Läs merBrukarenkät Bostad med särskild service 2015
Socialförvaltningen Monica Bylund/ Susanne Nordlander RAPPORT 2015-12 Brukarenkät Bostad med särskild service 2015 Projektledare: Monica Bylund Verksamhetsutvecklare och Susanne Nordlander Rehabiliteringskonsulent
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar
Läs merVad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?
Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper
Läs merKursutvärdering. Samhällskunskap A
Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merUtvecklingssamtal vid Stockholms universitet
1. (7) Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet Inledning Detta dokument är en beskrivning av processen i ett utvecklingssamtal. I dokumentet får du en bild av utvecklingssamtalets syfte och uppbyggnad.
Läs merRedovisning kvalitetsarbete schemaläggning 2010-2012
Redovisning kvalitetsarbete schemaläggning 2010-2012 Bakgrund I nya ST ställs krav på att ST-läkarna skall genomföra ett kvalitetsarbete (delmål 20 för internmedicin). Klinikomfattande kvalitetsarbete
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs merRedovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008
Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 NV:s Dnr 628-743-07Ks Inramade gultonade fält ska fyllas i (övriga celler är låsta). Fältet
Läs merKarlskoga lasaretts kvalitetsresa
Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merKommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS
SAMS-utvärdering Harry Petersson Med kompletterande anteckningar från Joakim Tranquist 2009-02-05 Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS 1. Inledning Det var intressant att läsa
Läs merFramtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Läs merUppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015
Uppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015 1 Bakgrund För att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöra för målgruppen vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen fastställde kommunstyrelsen
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merÄldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.
få Uppsala ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Gustafsson 2016-01-20 ALN-2015-0311 Äldrenämnden Slutrapport Palliativa Förstärkningsteamet Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs mer