Framtidsnytt dec 2011

Transkript

1 I detta nummer Välkommen... 1 Resor... 1 Miljöns betydelse för kunskapande... 3 Miljö, lek och kreativitet... 5 Välkommen På höstens föräldramöten har ni kunnat ta del av hur pedagogerna på avdelningarna ska arbeta under läsåret utifrån Läroplanen och sina egna arbetsplaner. I det här numret vill vi lyfta ett av många olika projekt som har kommit igång sen dess. Ni får även följa hur de på en småbarnsavdelning konkret gått till väga när de utformat miljön så att den kan fungera som en tredje pedagog. Vi berättar också tankar om vad ett bygg- och konstruktionsrum behöver, eller inte behöver, i form av inredning för att fungera för barnens kreativitet och fantasi. Barnen är mellan ett och tre år. Till en början ser vi pedagoger bara klippandet. Men så småningom uppmärksammas vi på att det är biljetter barnen klipper gång på gång. Det är inte vilka biljetter som helst. De har alltid med transport att göra: flygbiljetter, bussbiljetter, tågbiljetter, tunnelbanebiljetter och pendeltågsbiljetter. En dag ställer barnen en rad med stolar efter varandra och åker pendeltåg till Sollentuna. En annan dag bär det av till Söder även då med pendeltåg. I leken involveras alla barn som finns i närheten. När tåget stannar på en station säger ett barn att Här ska vi plocka upp några. Ett annat barn kallar tillbaka en yngre kompis som går ifrån tåget. Resor Ett projekt på en 1 3-årsavdelning Det börjar med att barnen klipper. De klipper och klipper. Fler barn blir intresserade och vi tar fram saxar varje dag. Barnen gör biljetter av olika slag. Pappersbitarna är biljetterna som barnen har klippt (men som ni förstår har det blivit många fler...). Kompisen vänder sig om, ser förvånad ut, och går sedan tillbaka till sin plats. Vi pedagoger gläds åt att barnen är måna om att alla barn får vara med på resorna. Vi märker också att leken inbegriper en mängd matematiska begrepp: Jag sitter mittemellan på tåget. De arbetar även med tempo genom att både verbalisera och illustrera tempo med sina kroppar när de säger Vi åker jättesnabbt nu och snabbt viftar med armarna. De saktar in och åker sedan snabbt igen. Nästa resa sker i backen på gården. Barnen sätter sig i däcken som finns där. De håller upp fötterna för att inte bli blöta. 1

2 Doktorn undersöker både mage, öron och hjärta och delar ut medicin. Kan jag gå på dagis, eller? Mm Men först behövs ytterligare medicinering. När doktorn och patienten har kommit hem sätter de fast båten genom att klämma fast den mellan två stolar. Leken förflyttas utomhus. Med båt till mormor på Söder. Däcken har nämligen blivit en båt och barnen är på väg till mormor, som fyller år. De plockar blommor till mormor i form av löv och kvistar. Sista biten simmar barnen. Hos mormor äter de tårta, innan det är dags att simma tillbaka till båten igen. Båtleken får nytt bränsle inomhus då barnen får tillgång till pappkartonger. Den här gången verkar inte resmålet vara särskilt viktigt. Det som händer under färden engagerar mer. I en båt sitter två barn och turas om att få sova och klappa varandra på ryggen. Två andra båtar sitter ihop. När barnet i den ena båten kör framåt, så följer den andra båten efter. De sätter fast en spak: Om vi drar i den här spaken så åker vi åt olika håll. När de har åkt färdigt tar de spaken (en plastkniv) och skär ut fönster i båtarna. I ytterligare en annan båt sitter en doktor med sin patient. Båtleken fortsätter inomhus. Båtresandet lever sedan vidare på avdelningen, trots att kartongerna blir allt trasigare. När det bara är småbitar kvar visar barnen att det kan bli skidor eller skateboardar. Förutom pendeltågs- och båtbiljetter har nu även teaterbiljetter dykt upp vi har fått se en Emil i Lönnebergaföreställning. Väd händer här i båtleken? Det senaste som har hänt är att barnen har delat ut sina biljetter och bjudit in till cirkus. De har hittat en scen i byggrummet (ett av byggborden) och genom att instruera en pedagog i något hon inte kan (göra kullerbytta) kom de fram till att det är bäst att göra sådant som man kan när man visar en cirkus. De uppmuntrar varandra och applåderar även om det för ett barn bara handlar om att våga gå upp och ställa sig på scenen några sekunder. Belysning har varit viktigt som ingång till dessa lekar. Barnen har börjat lekarna med att ställa upp "stubbar" i miniformat som har fått symbolisera lampor. De har berättat att lamporna på cirkus ändrar färg. Vår tanke är 2

3 att vi ska ta fram overheaden och belysa scenen "på riktigt". Nästa steg tänker vi kan vara att ta fram färgat papper, cellofan och plastmappar för att se om vi kan få olika färg på belysningen, precis som de pratat om att det är olika färg på lamporna på riktiga cirkusen. Och få möjlighet att göra upptäckter kring olika materials förmåga att släppa igenom ljus (papperet kommer ju inte att ge färg även om det är färgat...). Vi pedagoger följer med spänning vart projektet ska ta vägen och utvecklar vårt eget tänkande kring vad en resa kan innebära. En teaterföreställning är inte det en resa i fantasin? Hur reser våra yngsta barn? Hissen som fascinerar en ettåring innebär en resa mellan förskolans avdelningar. Vi pedagoger finns med och stöttar, reflekterar kring vad vi ser, tillför material och utmanar barnen i deras lek. Stina Lannerö, ateljépedagog på Strandrågen Miljöns betydelse för kunskapande Ett projekt på en 2-årsavdelning När vi alla var nya för varandra när terminen startade blev mötet med materialet och varandra, med estetiken i fokus, höstens projekt på vår tvåårsavdelning. säga skapa en miljö som är flexibel och föränderlig, vacker, spännande och som uppmuntrar till utforskande och lärande. Vi startade med att skapa olika stationer med material som var väl sorterat i barnens höjd. Vi gjorde tydliga guidebilder så att det skulle vara lätt för barnen att ställa tillbaka materialet. Materialet är sorterat med guidebilder. Genom att besjäla materialet (animism) så är det lättare för yngre barn att förstå att vara varsamma om tingen. Vi har därmed klappat på materialet och visat var allt material bor, klargjort att exempelvis tuschpennorna måste ha korkar på sig annars går de inte att Estetiken är viktig i utformandet av miljön. För oss var det viktigt att kunna erbjuda barnen en mångfacetterad och tilltalande miljö med en mängd olika stationer, en inre miljö som är tydlig och där de olika stationerna signalerar hur de ska användas. Det var även angeläget att estetiken skulle spegla avdelningen, och att miljön skulle kunna agera som en tredje pedagog. Det vill Miljön uppmuntrar till utforskande och lärande. 3

4 använda, att penslarna måste tas hand om och tvättas efter användandet, att leran blir ledsen och torkar utan fuktig trasa o.s.v. För att kunna erbjuda en verksamhet med en mångfald av olika aktiviteter delade vi barnen i mindre grupper om cirka fyra barn, så vi parallellt kunde starta med att introducera dem för avdelningens alla nya stationer. Visa dem var det olika materialet bor och hur materialet kan användas och tas om hand. Vi introducerade en morgonsamling ute där dagens indelning av grupper presenterades på en magnettavla med hjälp av foton på barnen, oss pedagoger och på dagens olika aktiviteter. och måleri både enskilt och gemensamt kring större målningar. De får således tillgång till och får uttrycka sig i en mängd olika material, och på vägen får de även lära sig olika tekniker. I olika forum har skriftspråket introducerats. De blir även erbjudna olika organiserade rörelseaktiviteter, dramalek, dans, får prova olika instrument och utmanas inom byggoch konstruktion. I olika forum har vi introducerat skriftspråket och då märkt hur barnens intresse spirat, och fascinerande snabbt har de lärt sig att utläsa både begynnelsebokstäver, sina egna och varandras namn. Studie av äpple. Barnen blir därmed delaktiga och ges möjlighet att byta grupp. Dock har det inte hänt ännu att de vill byta grupp utan istället ropar de entusiastiskt i kör när vi synliggör vilka aktiviteter de erbjuds. I olika grupper har barnen getts möjligheten bland annat att utforska vatten, lera, göra studie av äpplen, sina ansikten, och utmanas inom teckning Utforskande med vatten. Vi har varit tydliga pedagoger och bekräftat framsteg och empatisk handling hos barnen för att de ska se sig själva som en kompetent, hjälpsam person som kan söka 4

5 kontakt med andra barn genom att bl.a. kommunicera verbalt och med vänliga handlingar. Vi har tänkt på att skapa situationer där turtagning och samarbete övas. Barnen utforskar färgerna tillsammans i nya miljön. Vi har nu skapat en inre miljö där barnen blir erbjudna aktiviteter som är tillgängliga, och där vi kan arrangera meningsfulla sammanhang för att locka och utmana barnen i deras vardag. Mångfalden av aktiviteter och tillgången till rikt material gör att barnen får möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt. Det är av stor vikt i vårt arbete att ta fram samtliga barns goda sidor, och få dem att se att de innehar särskild kompetens inom skilda områden. Arbetet kring empati både för tingen och för varandra fortlöper för att barnen ska fortsätta att vara varsamma om allt i sin närhet både inne och ute, och för att de ska se varandras olikheter som en tillgång. Cia Olander, förskollärare på Sunnanäng På avdelningen, som är en 3-4-årsavdelning, finns ett byggrum. Där finns två dokumentationstavlor med lite fotografisk dokumentation. Resten av väggarna är tomma om man bortser ifrån alla plugghål som lyser röda mot de vita väggarna. Basmaterialet utgörs av en stor sats träklossar i olika storlekar. Förutom klossarna finns s.k. matteknappar, mindre träfigurer föreställande människor och bondgårdsdjur, ett tjugotal dinosaurier och några tygstycken. Det låter kanske torftigt. Förra året byggdes det mycket på avdelningen. Det kunde variera från komplicerade byggen som krävde stor koordination och balans, till väldigt enkla men geniala konstruktioner. Barnen byggde torn, murar, hus och hagar till djuren, våningsplan. De fyllde ett avgränsat utrymme med klossar, de systematiserade, grupperade och radade upp. De prövade att göra exakt likadant som kompisen, de byggde fordon, trappor och simbassänger. Miljö, lek och kreativitet Tankar från en 3 4-årsavdelning Olika rum och delar av förskolan har olika syften. De fyller olika behov och därför behöver de också inredas på skilda sätt. En läshörna kräver bra belysning, i en matsal är det bra med ljuddämpande material, i ett våtrum måste man ha lämpliga tapeter. Men vad behöver en ateljé eller ett bygg- och konstruktionsrum? Träklossar, utvecklade av Arne Trageton, norsk pedagog, forskare och författare. 5

6 I matematiska/skulpturala/arkitektoniska termer skulle man kunna uttrycka det så här: Barnen undersökte stabilitet och jämvikt, de mätte klossarna: hur många av de kortaste ryms bredvid en lång? De prövade och undersökte olika principer som bärande och buret, öppenhet och slutenhet, avstånd och närhet, likhet och olikhet m.m. Under hösten har det byggts med byggmaterialet, men rummet har också använts till fysiska rollekar med mycket spring, hopp och skutt. Förmodligen inbjöd miljön till sådana lekar p.g.a. sin storlek och den spartanska inredningen. I arbetslaget diskuterades om det var möjligt att möta barnens behov av att ta i och samtidigt hålla fast vid att detta var ett byggrum. Vi prövade en idé. Vi tog in 4-5 banankartonger och andra stora kartonger i rummet. I och med det startade en period av intensiv bygg- och rollek. Byggrummet har under hösten varit en plats på avdelningen där i stort sett alla barn har lekt i olika konstellationer och under hela dagen. Kartongerna har blivit till sängar, hus, torn, bilar och tåg. Storleken på kartongerna är alldeles lagom för barnen att sitta i, en eller två stycken åt gången. De blev även vägar, bilbanor och rutschkanor. Materialet i byggrummet har inte legat förföriskt framdukat så som överfyllda skålar i en godisbutik gör. Men trots (eller på grund av) det har byggrummet lockat som en sockerbit. Varför väljer barnen att vara i en så anspråkslös miljö? Ur enkelheten och materialets relativt ostrukturerade form har det uppstått en frihet. Kartongerna kan bära på många möjligheter, men kräver samtidigt att barnen är aktiva och själva skapar mening. De behöver använda sin fantasi och kreativitet för det ska hända något. I en miljö som är tänkt för kreativ aktivitet och som inte är alltför tillrättalagd finns det utrymme kvar för barnen att skapa något själva. Byggrummet är en plats där barnen tillåts att använda och utveckla sin fantasi och kreativitet. De har roligt! De arbetar och leker och lär tillsammans med oss vuxna, men främst med varandra. Gittel Strassman, ateljépedagog på Kärleksörten Kartongbitar kan användas till många olika saker. Efter hand föll några av kartongerna isär. Men dessa kartongbitar fick vara kvar. Barnen såg snart att de var användbara som täcken, tak, väggar och andra avgränsningar. Barnen tillåts att använda och utveckla sin fantasi och kreativitet i byggrummet. Tiden går fort så vi vill redan nu passa på att önska er alla en trevlig Lucia och God Jul och Gott Nytt År! 6