Rapport från FSI 18. Datum 5-9 juli 2010

Transkript

1 MÖTESANTECKNINGAR 1(13) Handläggare Tomas Åström Tillsynsenheten/Sjöfartsavdelningen Rapport från FSI juli 2010 Plats London Inledning Det artonde mötet inom International Maritime Organization s underkommitté Flag State Implementation (FSI) hölls under tiden den 5e till 9e juli 2010 i IMO:s högkvarter i London. Innan sammanträdet började, höll IMO:s generalsekreterare ett sedvanligt inledningsanförande. Generalsekreteraren underströk särskilt två av ämnena på dagordningen: RO-koden och arbetet med att göra flaggstatskoden tvingande. Därutöver betonades återigen bristen på rapportering från MARPOL 73/78:s parter. Endast 25 % rapporterar, vilket innebär att det kommer in en rapport på var fjärde kontrakterande part. Då den förre ordföranden för underkommittén Matthew Lee från Singapore inte längre är tillgänglig valdes vice ordföranden Dwain Hutchinson från Bahamas till ordförande för mötet. Som vice ordförande valdes helt överraskande Ms. Julie Gascon från Canada som inte tidigare varit närvarande vid FSI. Den svenska delegationen bestod av Tomas Åström, delegationsledare, Jörgen Zachau (WG1), Pekka Piirainen (WG2), Henrik Tunfors (WG3) och Dan Sarenius (WG3 delvis och draftinggrupp för harmonisering av hamnstatskontrollaktiviteter), samtliga Sjöfartsavdelningen. Under sammanträdet hölls ett koordineringsmöte med EU:s medlemsstater. Dessa leddes av Belgien utan att de områden där EU-kompetens och de svenska ståndpunkter som koordinerats förändrades nämnvärt. Tre arbetsgrupper bildades under mötet: -WG1 för analys av olyckor. -WG2 för översyn av resolution A.997(25) gällande harmoniserade besiktningar och resolution A.996(25) koden för implementering av regler för stater. -WG3 för utvärdering av den konsoliderade rapporten från revisionen av stater samt RO koden.

2 MÖTESANTECKNINGAR 2(13) Därutöver bildades en draftinggrupp för harmonisering av hamnstatskontrollsaktiviteter. Denna rapport ger inte en fullständig redovisning av vad som sades och gjordes vid mötet utan tar bara upp det som ansetts vara av särskilt svenskt intresse. För en fullständig redovisning hänvisas till kommitténs rapport FSI 17/20. Numreringen nedan ansluter till numreringen i den agenda som följdes vid mötet. Samtliga de IMO-dokument, som nämns i rapporten, finns tillgängliga hos Sjöfartsavdelningens internationella enhet. Sammanfattning Mötet var relativt lugnt dock blev agendan så förskjuten att tisdagens agendapunkter först kunde presenteras på onsdagen. Trots detta kunde torsdagsförmiddagen ajourneras. Noterbart är att arbetsgrupperna började sitt arbete informellt innan de fått sina terms of reference fastställda. Då den nya ordförande inte visade på samma ledaregenskaper som de tidigare ordförandena och sekretariatet synes ha förberett mötet något sämre än de brukar gick mycket tid åt formalia diskussioner. De längsta diskussionerna berörde förslaget på RO-koden samt hur framtida arbetet inom FSI ska utföras med tanke på att antalet arbetsgrupper och korrespondensgrupper är maximerat och permanentade inom FSI. En tydlig trend inom FSI är att frågorna handlar mer och mer om hamnstatskontroll och mindre om flaggstatskontroll. 3. Responsibilities of governments and measures to encourage flag state compliance Sekretariatet informerade i inlaga FSI 18/3 om vilka länder som har ratificerat UNCLOS i sin helhet och vissa tillhörande överenskommelser. Sekretariatet informerade i inlaga FSI 18/3/1 om att man inte fått in material från WMU angående den kombinerade studien om hamnstatskontroller och fartygsolyckor som WMU skulle skicka in till FSI 18 för eventuell projektstart. Datakollektionen har inte fungerat. Agendapunkten utgår. En flaggstat kan ta upp tråden vid senare tillfälle. Iran ville i inlaga FSI 18/3/2 att en guideline om hamnstatskontroll för icke konvenventionsfartyg ska skapas för att slippa enskilda bedömningar från hamnstatsinspektörer i olika länder. En gräns mellan västländerna och utvecklingsländerna kan skönjas där utvecklingsländerna vill ha stöd för guidelines för flaggstats och hamnstatskontroll. Västländerna inkl. Panama tycker däremot att det finns en anledning till att kategorin av

3 MÖTESANTECKNINGAR 3(13) mindre fartyg inte är medtagen i SOLAS. Flaggstaterna har ett eget ansvar för detta som kan vara bilateralt och även på frivillig basis. Inlagan fick ingen acceptans. Sekretariatet presenterade i inlaga FSI 18/3/3 och FSI 18/INF.14 en uppdaterad lista på obligatorisk rapportering till IMO, t.ex. hur man ska rapportera in ett undantag och vilken regel detta grundar sig på. Frankrike framförde sin önskan om en konsoliderad guide till vilken information, när och vilket format på de dokument som ska skickas in till IMO ska se ut. Bahamas anser att vi är på väg att skapa ett monster av rapporter. Vi bör hellre se över vilka rapporteringskrav som finns idag. 47 % av bristerna i VIMSAS rapporterna består i rapporteringsfel, d.v.s. rena proforma-fel som inte har något med sjösäkerhet att göra. FSI ansåg att arbetsbelastningen är för hög på de andra underkommittéerna för att de ska ta sig an arbetet med att upprätthålla och ta fram nya rapporteringskrav. Kommittén enades därför om att sekretariatet kommer tillbaka med ett förklarande dokument över på hur GISIS ska fungera i framtiden. Den ska innehålla vilka rapporteringskrav som är obligatoriska och när dessa ska skickas in. Sekretariatet informerade i inlaga FSI 18/3/4 att Lloyd s Register Fairplay har bytt ägare och heter numera IHS Fairplay. Sekretariatet uppmanader i inlaga FSI 18/3/5 de flaggstater som ännu inte förser IMO genom IHS Fairplay information om de olika staternas fartygsflotta. Sekretariatet informerade i inlaga FSI 18/3/6 om att man tagit fram ett regelverk på prov tillämpligt på mindre nationellt tonnage som hjälp och stöd för utvecklingsländer. Testkurser har avhållits under 2009 och fler är planerade. Regelverket finns på IMO:s hemsida. ICS med flera har i inlaga FSI 18/3/7 gjort en studie över hur många av världens flaggstater som har ratificerat de enligt författarnas mening 30 viktigaste konventionerna och protokollen. Inlagan visar på problem med att sjöfarten är en internationell verksamhet som behöver ett globalt regelverk. Man anser dels att det finns en tröghet i att få flaggstater att ratificera regelverk och att det finns de flaggstater som inte ratificerar alls. Debatten om detta under FSI 18 ansågs vara ett första steg mot att lösa problemet. Frågan flera delegationer ställer sig är vad orsakerna är till att stater inte ansluter sig till konventionerna. En del delegationer vill ha en studie i detta. Ett annat förslag är att IMO fokuserar på att promota de 10 obligatoriska konventionerna under VIMSAS. Ett problem är implementeringen på nationellt plan. T.ex. är Torremolinos ett frågetecken hos de länder som tycker att fiske är ett sätt att skaffa mat vilket kan se som absolut livsavgörande och då kommer reglering i andra hand. Inlagor kan sändas in till nästa FSI. I inlagorna FSI 18/3/8-10 samt FSI 18/INF.28 redovisade i nämnd ordning Tunisien, Jordanien, Egypten och Jamaica hur långt de har kommit i utvecklingen av deras sjöfartsadministration.

4 MÖTESANTECKNINGAR 4(13) Canada föreslog i sin inlaga FSI 18/3/11 att införa en ny regel (annex till inlagan) i ISMkoden som tvingar redare att spara underhållshistorik för ett fartyg i minst 10 år. Orsaken är att då fartyg byter redare stannar underhållshistoriken hos denne vilket medför en ökad risk för haverier eftersom den nya redaren inte har kännedom om fartygets specifika historik med avseende på kritiska system m.m. Problemet som belyses är omfattande då en uppskattning genom analys i Sea-webs databas indikerar på att hälften av analyserade fartyg har haft tre redare under en tioårs-period. Mötet hyste inga sympatier för förslaget utan det sågades med motiveringen att det inte skulle fungera praktiskt. Intercargo, ICS med flera belyser i sin inlaga FSI 18/3/12 avsaknaden av riktlinjer för tillsyn av bulkfartyg i och med att den nya BC-koden (IMSBC) blir tvingande 1januari Inte minst är man rädd för att tillsynen ska tolkas olika i hamnstaterna som i sin tur kan resultera i onödiga brister och nyttjandeförbud. En del stater krävde under mötet certificate of compliance för koden. IACS stödde. De meddelade dessutom att de tänker ta fram ett program för certifiering och ställde frågan om IMO vill vara med på detta om detta skickas in. NL med flera tyckte att det inte behövs något certifikat på detta område då R.19 certifikatet finns som tar hand om farliga laster i bulk och är tvingande. Dessutom blir förvaltningen av ett nytt system svårhanterligt. Kommittén ansåg att det inte finns behov av att utveckla ett nytt certifieringssystem och avvaktar reultatet av diskussionerna i DSC 15. ICS och ISF informerade i inlaga FSI 18/INF.30 att i samband med att den reviderade ISM-koden blev tvingande 1 juli 2010 har organisationerna publicerat en reviderad guideline för den nya ISM-koden som finns att hämta på nätet. ICS med flera informerade i inlaga FSI 18/INF.31 om samlad statistik för 2009 rörande hur väl flaggstaterna har presterat under år Irland påpekade att ICS straffar mindre flaggor som inte trafikerar alla områden samt att den inte medlemsländer. 4. Mandatory Reports under MARPOL 73/78 Under denna punkt kunde som vid tidigare möten konstateras att antalet MARPOLstater som rapporterat alltjämt är lågt. Det kan noteras att Sverige i förhållande till andra länder sköter sig väl, exempelvis om rapportering av brister i mottagningsanordningar. 5. Port reception facilities-related issues Korrespondensgruppens rapport godkändes. Man har bland annat arbetat med Guide on Good Practice on PRF. FSI konstaterade att det finns behov av vägledningar till manualen. Som underlag till en revision finns en sammanställning över vilka delar av manualen som har behov av att uppdateras. Kommittén ber MEPC att ta över ärendet. ISO informerade om att man håller på att utveckla standards för Standardiserade krav på sopsortering. I och med detta är agendapunkten avklarad.

5 MÖTESANTECKNINGAR 5(13) 6. Casualty statistics and investigations Working Group on Casualty Analysis Arbetsgruppen leddes av en ny ordförande, norske Björn E Pedersen, Sjöfartsdirektoratet (tidigare koordinator i korrespondensgruppen), sedan den förre (från USCG) pensionerats. Som vanligt hade man i arbetsgruppen svårigheter med att hinna med vad som skulle göras inom utsatt tid. Detta berodde på att gruppen inte fick sina instruktioner förrän långt in på mötet, och att gruppens rapport skulle vara klar på torsdag morgon. Resultatet blev att en kärngrupp om 15 deltagare (med Sverige som en av dessa) slutförde rapporten på natten mellan onsdag och torsdag, som inte blev färdig förrän För att förhindra liknande situationer diskuterades att låta arbetsgruppen ha ett eget möte mellan underkommitténs, men detta förslag stötte på patrull. Ett annat förslag var att endast ha arbetsgrupp vartannat år, men även detta förkastades tämligen omgående. Istället enades man om att arbetsgruppens preliminära agenda ska godkännas redan föregående sub-kommittémöte för komplettering på ett så tidigt stadium som möjligt och att arbetet ska vara bättre förberett inför mötena. Kommande korrespondensgrupp under ledning av Tyskland fick i uppdrag att särskilt analysera kollisionen mellan den ankrade tankern Hebei Spirit och Samsung 1. Denna är särskilt intressant eftersom befälet på Hebei Spirit fängslades efter att olja läckt ut. I händelsen finns en motsättning eftersom befälet egentligen gjorde det mesta enligt instruktionsboken. Sverige är en av fyra medlemmar som analyserar denna händelse. Även olyckan på Chicago Express kommer särskilt att analyseras. Tyskland, som presenterat denna händelse, anser att den representerar en ny typ av olyckor, baserad på för mycket stabilitet som i sin tur leder till att om man i barlastkondition och dåligt väder stävar vind och sjö kan hamna i en situation med omfattande rullning med mycket kort rullningsperiod som i sin tur leder till extrema kast, vilket lett till att besättningsmedlemmar helt enkelt kastats runt på bryggan och slagits ihjäl. Resultatet kan komma att bli gräns för maximal stabilitet. Dessa händelser ska vara färdiganalyserade till nästa FSI. I övrigt enades arbetsgruppen så småningom om formuleringarna till de analyser och Lessons Learned som korrespondensgruppen förberett, inklusive slutsatserna från bränderna på Hercules och Und Adriatic. En slutsats som drogs var att Australien ansåg att man ska förbättra utbildningen i omhändertagande av brandskador eftersom man funnit ett flertal händelser då man behandlat sådana skador med smör, honung eller annat (rätt behandling är kallt vatten). Man har också i årets 113 analyserade rapporter funnit 6 i vilka dåligt samarbete mellan lots och fartygsbefäl

6 MÖTESANTECKNINGAR 6(13) haft negativ inverkan på händelseförloppet. Båda dessa iakttagelser ledde till vidarebefordring till relevant IMO-instans. Gruppen uttryckte även önskemål om att få in bättre indata i GISIS, bl.a. önskar man mer uppgifter om farligt gods, användande av brandskyddsutrustning och mer data gällande olyckor på general cargo-fartyg. Också behovet och nyttan av att GISIS och EMSA:s databas EMCIP kan kommunicera poängterades. Vidare konstaterade man att det är en principiell skillnad mellan orsaksrot och bidragande faktor (root resp. contributing factor) och att bidragande faktor i utredningssammanhang är att föredra (uttrycket rot kan ge intrycket att man funnit det slutgiltiga svaret och därmed locka utredningen att stoppa i förtid). Slutligen kunde man konstatera att det är upp till varje medlemsland att välja hur man vill få IMO:s Lessons Learned spritt i branschen samt att MAIIF uttalade ett intresse att för IMO uppdatera modellkursen i Accident Investigation. 7. Harmonization of port state control activities Rapport från arbetsgruppen; Gruppen granskade korrespondensgruppens rapport i stort innehöll en reviderad resolution A.787.(19). Man enades om att ha ett större antal bilagor för att lättare kunna komma med ändringar. Bilagorna skall dock placeras i en mer logisk ordning. Gruppen enades om ett standardiserat sätta att presentera kampanjer till IMO. Alla PSC-regimer skall använda denna mall. Informationen motsvarar den som PMOU redan använder. Årlig information från varje PSC-regim skall sändas enligt ny fastställd mall. Denna information finns redan i vad PMOU sänder och innebär inget mer arbete eller kostnad. Ett nytt möte för PSC-regimer skall hållas nästa år. Preliminärt blir det i juni men kan komma att ändras beroende på IMOs agenda. Vid detta möte, som hålls vart annat år, deltar PMOUs sekretariat, vår ordförande samt administratör från vår databas. Korrespondensgrupp fortsätter med att; - vidare upprätta A. 787(19) - ta fram instruktioner om kontroll av LRIT - ta fram instruktioner om kontroll av lotslejdare och liknande - färdigställa instruktionen om AFS

7 MÖTESANTECKNINGAR 7(13) - se över möjligheten till instruktioner om BWM (Ballast) Då tid fanns efter färdigställandet av rapporten så inledde gruppen ett informellt arbete redan under sista dagen. Sverige är med i korrespondensgruppen. 8. PSC guidelines on seafarers working hours and PSC guidelines in relation to the Maritime labour convention, 2006 Underkommittén enades om att avvakta STW:s möte i januari Development of guidelines on port state control under the 2004 BWM Convention Underkommittén enades om att avvakta utveckling av metoder och verktyg för provtagning som ligger på BLG:s agenda. Agendapunktens slutdatum flyttas därmed fram till Review of the guidelines for inspection of antifouling systems on ships Gruppen enades om ny instruktion om kontroll av AFS (anti-fouling). Man använde PMOUs och TMOUs instruktioner och gjorde en konsoliderad version. Det som kvarstår är att granska att de senaste tolkningarna från MEPC finns med i texten. Detta görs av korrespondensgruppen. 11. Comprehensive analysis of difficulties encountered in the implementation of IMO instruments Review of the survey guidelines under the HSSC Resolution A.997(25) Arbetsgruppen gick igen följande och diskutera för att återlämna rapport till huvudgruppen för FSI 18. Vi diskuterade MSC.1/ 1348 FSI 18/12 om alternativt arrangemang för bottenbesiktningar för passagerare fartyg andra än Ro-Ro Passagerarefartyg Det blir till länderna att acceptera om rena passagerarefartyg endast behöver torrsättas en gång under en 5 års period. Utrymmet för detta hamnar under paragraph 5.10 of Survey Guidelines. Gruppen diskuterade ändring av resolution A.997(25) som kommit från IACS och sekretariatet bara smärre ändringar av texten. Gruppen diskuterade även Resolution MEPC. 180(59) och de ändringar som kommer i MARPOL Annex VI och då kommer Res.A. 997(25) behöva revideras genom Res.A. 1020(26) som kommer att träda i kraft och inkludera ändringar upp till 31 december För att sedan kunna fullt ut träda i kraft 31 december 2011 efter

8 MÖTESANTECKNINGAR 8(13) det att den reviderade Res.1020(26) har godtagits av MSC 89 (Maj 2011) och MEPC 62 (Maj 2011) för att sedan skickas till Assembly 27 (November 2011) för fastställande. Ändringar av Res. MEPC. 102(48) smärre sista ändringar av resolutionen och vad det handlar om Anti- Fouling system för fartyg gjordes av gruppen för att skickas till MEPC 61 för fastställande. (September 2010). SOLAS Chapter III gruppen diskuterade de förslag som hade kommit från DE 52/17/5, (IACS) MSC 86/20/1 (IACS), MSC 86/WP.3, DE 53/4/6 (ILAMA), DE 53/19/1 (IACS), DE 53/19/2 (IACS) och DE 53/19/3 (USA). Frågan gällde när det kommer nya krav på livräddningsutrustning, I detta fallet rörde det sig om Lifejackets for infant persons där man har gjort ändring på att höja viktgodkännandet från 75 Kg. till 82 Kg. Näringen är oroade för när regeln ska träde i kraft förslag finns att det bör gälla fartyg byggda efter 1 Juli 1989, detta blev det diskussioner om för vissa ansåg att denna regeln kommer orsaka stor kostnader för rederierna, samt i vilken omfattning de ska bytas ut. Frågan diskuterades också att denna typ av räddningsvästar skulle gälla alla passagerarefartyg oavsett ålder och om vikten på dessa ändras, hur blir det med Infant persons då det gäller platser i livbåtar och livflottar. Kommer det även nya regler så vad kommer det att gälla för de delar som är infogade i konstruktionen i fartygen var också en fråga som togs upp av gruppen. SLF 52/WP.2 handlade om frivilliga regler för säkerheten för fiskare och fiskebåtarna då det gäller design, konstruktion och utrustning för mindre fiskebåtar under 12 meter, gruppen framförde att man inte hade med sig experter på fiskefartyg för att gå igenom en rapport på 50 sidor under FSI 18. Gruppen framförde till sekretariatet för SLF och FOA att man inte hade några synpunkter till denna och att man skulle låta all länder säga sitt i frågan. Gruppen kom överens om att lämna ett förslag om ändringar och implementering av 2 Mandatory IMO Instrument 2007 (Res.a.996(25) ändrad med Res. A.1019(26) och gäller ändring av IMDG koden och ska börja gälla 1 juli Den ska också godkännas av MSC 89 och MEPC 62 för att sedan gå vidare till Assembly 27 för fastställande som en consolidated assembly resolution 13. Consideration of IACS unified interpretations IACS enhetliga tolkning av Res. A 997(25) gicks igenom och det slutade att gruppen noterad denna och rekommenderade att den skulle läggas ut IACS hemsida och att de skulle hålla den uppdaterad och att länderna skulle notera att denna finns tillgänglig.

9 MÖTESANTECKNINGAR 9(13) 14. Review of the Code for the implementation of Mandatory IMO instruments Gruppen enades om att fortsätta införa alla krav som träder i kraft fram till 1 juli 2012 i koden. Redan nu fanns relevanta ändringar för flagg och hamnstat. En stor fråga var hur koden skall göras tvingade och på snabbaste sätt. Vissa stater framförde åsikter om att de redan funna bristerna vid revisioner enligt VIMSAS borde analyseras mer innan ikraftträdandet med dessa åsikter vann inget stöd. Det är i synnerhet rapportering till IMO som noteras som brister. Man ansåg att koden redan nu bör anpassas där man hänvisar till olika konventioner och där hänvisningar blir onödiga i framtiden. IMOs sekretariat lade fram ett förslag till text där man beskriver hur koden skall införlivas i samtliga konventioner. Detta kan dock ta tid beroende med vilket förfarande konventionen godkänns. Bakgrunden till denna agendapunkt, institutionaliseringen av det nu frivilliga revisionssystemet av IMO:s medlemsstater (VIMSAS), ligger i beslut tagna av Council och Assembly, vilket i sin tur föranlett MEPC och MSC att uppdra åt FSI att utreda hur, och arbeta med, att göra VIMSAS tvingande. Ett första steg i arbetet, enligt den tidsplan som Assembly beslutade genom resolution A.1018(26), är att dels komma med förslag till hur revisionen kan göras tvingande, dvs genom ändringar av befintliga konventioner såsom SOLAS, MARPOL, Load line, IMOkonventionen m.fl., eller om IMO ska anta ett nytt fördrag, dels vilka ändringar i koden för stater som behövs för att göra den tvingande. Under denna agendapunkt diskuterade plenum de sex inlagor som inkommit, där tre behandlade de konsoliderade revisionsrapporterna (FSI 18/14, FSI 18/14/2 och FSI 18/INF.7), där en innehöll en lista över relevanta ändringar av tvingande IMOinstrument (FSI 18/14/1) och de övriga behandlade institutionaliseringen av VIMSAS (FSI 18/14/3 och FSI 18/14/4). Av dessa föranledde Kinas inlaga mest diskussion då man menade att tacit amendment-proceduren, genom att den medför många ändringar av konventionerna som träder ikraft snabbt, medför stora problem för staterna och att detta bör vara en förmildrande omständighet, för stater, vid revisioner, så att det inte antecknas brister i förhållande till implementering. Kina fick mycket sympatier (Panama, Brasilien, Filippinerna, Bangladesh, Argentina) men även mothugg (Norge, Sverige, UK, Spanien, Grekland). Man bör i samband med detta notera att Kina i arbetsgruppen argumenterade för att även göra substantiella ändringar av koden för stater, något som avstyrktes då detta inte för närvarande ingick i FSI:s uppdrag. UK:s inlaga (FSI 18/14/3), i vilken man anförde oro över hur arbetet med institutionaliseringen går, fick ett gott mottagande, medan Japans förslag (FSI 18/14/4) om att IMO borde inspireras av ICAO (International Civil Aviation Organization) inte rönte samma framgångar.

10 MÖTESANTECKNINGAR 10(13) Arbetsgruppen fick i detta avseende följande uppdrag: att se hur man bäst gör koden för stater tvingande, att identifiera möjliga ändringar av koden, samt diskutera hur man kan hålla tidsplanen som beslutats av Assembly. Arbetsgruppen sammanträdde mellan den 5-7 juli 2010 och ordförande var Mrs. J Gascon (Kanada). Efter viss diskussion av de fem förslag som stod tillbuds: ändring av artikeldelarna (UK), ett nytt fördrag (Marshallöarna), ändring av IMOkonventionen så att IMO-medlemskap gör beroende av att genomgå revision (Bahamas), en Assemblyresolution liknande ICAO (Japan) och ändringar genom tacit amendment-proceduren (IMO-sekretariatet), så stod det snabbt klart att gruppen skulle rekommendera det senare. Gruppen var medveten om att det skulle ta tid att få till ändringar av lastlinjekonventionen (exklusive 1988 års protokoll som omfattas av tacit amendment-proceduren) och skeppsmätningskonventionen, vilka kräver uttrycklig acceptans för att ändringar ska träda ikraft, samt att den nyligen ändrade STCW-konventionen behöver en särskild genomgång av huvudkommittéerna då denna konvention innehåller egna regler om revision. Men även om ikraftträdandet av ändringarna av dessa konventioner kan dröja, så innebär tacit amendment-proceduren att revisionen relativt snabbt blir tvingande för de centrala SOLAS- och MARPOL-konventionerna och att det därigenom skapas ett momentum för revisionen. Gruppen ansåg att det var viktigt att den tvingande revisionen får kraft vid det datum som Assembly slagit fast (dvs 2015) och om detta är beroende av uttrycklig acceptans av t.ex. ett särskilt fördrag eller ändring av IMO-konventionen så riskerar processen att stanna av. Arbetsgruppen diskuterade även de ändringar som behövs för att göra resolution A.996(25) (koden för stater) tvingande. De ändringar som identifierades vid mötet var att ta bort referenser till andra tvingande instrument, detta i enlighet med principen att ett tvingande instrument inte bör hänvisa till ett annat dito. Gruppen försökte även konkretisera det arbete som krävs för att nå målet Två av punkterna är avklarade: avrapportering till MEPC 61 och MSC 88 samt etablerandet av en korrespondensgrupp (CG). Vidare så har FSI 19 att fortsätta arbetet samt eventuellt etablera en ny CG, och vid FSI 20 (2012) slutföra förslagen till ändringar av koden för stater samt de ovan nämnda ändringarna av konventionerna för att göra revisionen tvingande. Plenum godtog arbetsgruppens slutsatser och rekommendationer och etablerandet av en CG, för att arbeta med revideringen av koden för stater, som ska rapportera till FSI 19. Denna CG ska även omfatta arbetet med RO-koden (se under agendapunkt 15).

11 MÖTESANTECKNINGAR 11(13) 15. Development of a code for Recognized organisations Frågan om att utveckla en kor för erkända organisationer (RO) väcktes av EUstaterna vid MSC 84 och medan den föranledde långa diskussioner vid FSI 17, främst beträffande behovet av en RO-kod, så behandlades den under ett relativt lugn i Plenum vid FSI 18. Att det skulle utvecklas en RO-kod ifrågasattes inte rakt ut av någon stat, utan diskussionen kretsade kring omfattningen av en framtida ROkod. Flera stater uttryckte stöd för en kod, inte bara de som skickat inlagor (USA, Kanada, Iran, EU-staterna, IACS och Sydkorea) utan även Marshallöarna, Norge, Turkiet, Chile och Panama, som genom sitt motstånd mot en kod varit och förblir en nyckelspelare i frågan, fortsatte på sitt tidigare spår, från MSC 84 och framåt, dock lite mer nedtonade, och menade att en eventuell RO-kod inte får innehålla bestämmelser som medför en överstatlig revision; staters suveränitet måste bevaras, det är staternas ansvar att övervaka sina RO. Man fick i detta avseende stöd av Bahamas, Tuvalu, Cook Island, Kina och Ukraina Efter att ha noga granskat de Terms of reference som arbetsgruppen skulle följa beslutade man att ge ett förhållandevis brett uppdrag till arbetsgruppen, att försöka ta fram en ram i realiteten en innehållsförteckning över hur en RO-kod kan struktureras samt vissa grundläggande principer avseende syfte, omfattning och liknande. Arbetsgruppen sammanträdde mellan den 5-7 juli 2010 och ordförande var Mrs. J Gascon (Kanada). Diskussionen i arbetsgruppen beträffande en RO-kod kretsade kring kodens syfte och omfattning, men även vilka delar som ska vara tvingande respektive frivilliga, staters suveränitet, överstatlig revision av RO, klassavtal och hur innehållet skulle struktureras. Mötet antog i denna del något av en hjärnstormarkaraktär, där ett stort antal förslag, både från de inlagor som kommit in och spontana förslag under mötets gång, vilket gör den svår att sammanfatta. Man kan dock säga att några stater (USA, UK, NL, PL, DK, Iran, SE m.fl.) argumenterade för att lämna vissa frågor öppna för huvudkommittéerna att besluta om överstatlig revision är ett exempel medan andra ville ha ett så begränsat innehåll som möjligt (Panama och Kina var här mest aktiva). Ett viktigt bidrag kom från IACS, som hade tagit fram ett förslag på innehållsförteckning (outline) över vad en RO-kod kan innehålla (se Annex 2 till FSI 18/WP.3) och denna kom man överens skulle bli stommen för koden samt att den korrespondensgrupp (CG) som skulle bildas, skulle utgå från denna när innehållet i existerande resolutioner (A.739(18) och A.789(19) samt tillämpliga internationella standarder (t.ex. ISO 9001 och ISO/IEC 17020) läggs in som kodens textmassa. Gruppen kom vidare överens om att koden skulle bestå av två delar, en tvingande och en frivillig, där den tvingande minst skulle bestå av de instrument som IMO-sekretariatet listat i dokument FSI 18/15 och standarder samt en indikation av vilka krav som är tillämpliga för RO respektive flaggstater. Gruppen kom vidare fram till att det i nuläget var för tidigt att uttala sig om kodens omfattning och den för vissa stater känsliga suveränitetsfrågan gjorde det svårt att lägga till några element i koden utöver de som finns

12 MÖTESANTECKNINGAR 12(13) listade i FSI 18/15, såsom överstatlig revision. Som nämnts ovan var det framförallt Panama som bevakade denna del och menade att denna arbetsgrupp inte har sådant mandat, varför konklusionen blev att dessa frågor får avgöras av huvudkommittéerna. Syftet med RO-koden blev därmed att tillhandhålla en konsolidering av de kriterier som RO bedöms, auktoriseras och erkänns emot samt att ge ledning för administrationers övervakning av RO. Dessa slutsatser fick stöd i Plenum och den CG som bildades har att fylla på den innehållsförteckning som IACS tagit fram (se ovan), att identifiera områden som inte täcks in i existerande IMO-instrument samt att härvid iaktta vad MEPC 61 och MSC 88 uttalar att koden ska omfatta. Denna CG ska även omfatta arbetet med koden för stater (se under agendapunkt 14). Som en avslutande reflektion beträffande gruppens arbete med RO-koden, kan sägas att ordföranden gav Panama oproportionellt stort genomslag i diskussionen, främst genom att stämma av varje enskild summering med dem. Till ordförandens försvar kan dock framhållas att det var hennes första möte i IMO. 16. Measures to protect the safety of persons rescued at sea Work programme and agenda for FSI 18 FSI 18 planeras att hållas den 21 till 25 februari 2011 under den nyvalda ordförandens ledning. Denna tidpunkt som är ovanligt tidig på året för FSI innebär bl.a. att årsstatistik inte kommer att bli färdig till mötet. En lång diskussion om hur många WG och KG som får finnas enligt IMOs stadgar följdes av ett löfte av sekretariatet att ta fram förslag på hur man skulle kunna lösa problemet inom FSI där man har fulla antalet WG och KG p.g.a. att de är permanenta vilket innebär att man teoretiskt inte kan ta på sig nya uppgifter. Efter lång diskussion och snabba kast enades plenum om att HSSC var den som fick stryka på foten och ska exkluderas ur arbetsgrupper och korrespondensgrupper. Punkten kommer att hanteras i plenum i fortsättningen. Vid Assembly-år förutsätts att en draftinggrupp skapas under mötet för att sammanställa resolutionstext.

13 MÖTESANTECKNINGAR 13(13) Under nästa möte kommer följande korrespondensgrupper bildas: 1. casualty statistics and investigation; 2. harmonization of port State control activities and development of guidelines for port State control under the 2004 BWM Convention/AFS; samt 3. code for Recognized Organisations and the Code for the Implementation of Mandatory IMO Instruments inkluderande arbetet med att göra den tvingande. FSI beslutade att tillsätta följande arbets- och draftinggrupper: 1. casualty statistics and investigation; 2. harmonization of port State control activities and development of guidelines for port State control under the 2004 BWM Convention/AFS; samt 3. code for Recognized Organisations and the Code for the Implementation of Mandatory IMO Instruments inkluderande arbetet med att göra den tvingande. Därutöver kommer en draftinggrupp bildas för översyn av resolution A.997(25) gällande harmoniserade besiktningar och resolution A.996(25) koden för implementering av regler för stater. 18. Election of chairman and vice chairman for 2011 Se rapportens inledning. 19. Any other business GISIS Under denna punkt presenterade sekretariatet information om statusen för GISIS alla moduler. Sekretariatet informerar om att det idag finns 16 moduler online i systemet och 8 under utveckling. Asbests Holland informerade om att man på nybyggda fartyg funnit packningar av asbests (i ett fall 5000st) trots att en deklaration över att fartyget var fritt från asbests utfärdats. Tomas Åström