Uppföljning och kartläggning av tidigare studenter utbildade inom Hälsoutvecklarprogrammet vid Örebro universitet,
|
|
- Oliver Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Hälsoutvecklarprogrammet Hösten 2007 Uppföljning och kartläggning av tidigare studenter utbildade inom Hälsoutvecklarprogrammet vid Örebro universitet, Jeanette Åkerström Mattias Johansson Kerstin Norman
2 Sammanfattning För att kartlägga Hälsoutvecklarnas arbetsfält och behållning av utbildningen har en andra uppföljning 1 av studenter genomförts under hösten Samtliga Hälsoutvecklare som varit inskrivna under programmets sista termin fram till och med 2007 ingick i studien. För datainsamling användes en postenkät med frågor av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Frågorna var fördelade på områdena Bakgrundsfrågor, Bedömning av Hälsoutvecklarprogrammet samt Arbetsmarknadsanknytning. I studien har jämförelser gjorts mellan Hälsoutvecklare utbildade , programkategori 1, samt Hälsoutvecklare utbildade , programkategori 2. Detta för att programmet genomgick en omfattande revidering Enkäten skickades till 257 Hälsoutvecklare. Av dessa var 146 från programkategori 1, och 111 från programkategori 2 (210 kvinnor och 47 män). Svarsfrekvensen var 75 %. Ett flertal respondenter upplever arbetsmarknaden som svår. Trots detta uppger 71 % i programkategori 1 och 65 % i programkategori 2 att de arbetar med någon form av hälsoutveckling idag. Kommun och privat sektor är de största arbetsgivarna och de vanligaste yrkena är inom frisk- och kroppsvård samt pedagogiskt arbete. Majoriteten av Hälsoutvecklarna upplever att de i mycket hög, eller i ganska hög grad, är nöjda med det arbete de har idag. Tillsammans med intresse för hälsa och idrott har ämnet folkhälsovetenskap varit ett viktigt skäl till att studenterna valt utbildningen. Fler från programkategori 2 valde programmet för att de var intresserade av folkhälso- och samhällsfrågor. Sextio procent av respondenterna uppger att de absolut, eller förmodligen, skulle rekommendera utbildningen till någon annan. Dock tas svagheter i utbildningen upp, som att förvärvade färdigheter och kunskaper från programmet behöver kompletteras med ytterligare studier. Förslag på förbättringar är en tydligare profil samt fördjupade kunskaper inom hälsoekonomi och hälsofrämjande verktyg. Verklighetsförankrade examinationsuppgifter knutna till arbetslivet, upplevs också som önskvärda. Av de respondenter som arbetar med hälsoutveckling idag är det en majoritet som anser att programmet förberett dem i hög eller ganska hög grad för arbetsmarknaden. Vissa moment i utbildningen har dock ifrågasatts utifrån deras koppling till arbetsmarknadens behov. För programkategori 1 gäller detta mestadels de moment som togs bort i revideringen av programmet. Kunskaper och kompetenser som återkommande nämns vara till glädje i arbetslivet är anatomi och fysiologi, kost och näringslära, arbetsmiljö, stresshantering samt ledarskap. Från programmet upplever respondenterna att de fått med sig problemlösningsförmåga, kritiskt förhållningssätt och att förespråka ett folkhälsoperspektiv. Dock upplever respondenterna inte att de utvecklat färdigheter i att genomföra utbildningsinsatser, planera projekt samt att göra muntliga presentationer i lika hög grad som deras yrkesroll kräver av dem. Respondenter i programkategori 2 upplever sig ha utvecklat dessa färdigheter i mindre grad under programmet än respondenter i programkategori 1. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att programmet ger en bred ingång på arbetsmarknaden. För att öka Hälsoutvecklarnas anställningsbarhet kan studierelaterade kontakter med arbetsmarknaden införas som en strimma i programmet. Genomförda undersökning har skapat förutsättningar för detta då ett kontaktnät för medverkande i mentorskapsprogram och verksamhetsförlagd utbildning upprättats. För att svara mot arbetsmarknadens behov bör även möjligheterna för att utveckla pedagogiska färdigheter under utbildningen ses över. 1 En första uppföljning av studenter som gått Hälsoutvecklarprogrammet genomfördes
3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Behållning av Hälsoutvecklarprogrammet Hälsoutvecklarnas arbetsfält Syfte Frågeställningar Metod Urval Procedur Resultat Varför utbildade man sig vid Hälsoutvecklarprogrammet? Behållning av Hälsoutvecklarprogrammet Hälsoutvecklarnas arbetsfält Förslag på förbättringar Diskussion Behållning av Hälsoutvecklarprogrammet Hälsoutvecklarnas arbetsfält Förslag på förbättringar Metoddiskussion Slutsats Litteraturförteckning Bilaga 1: Svarsfrekvenser Bilaga 2: Postenkät Bilaga 3: Information om studien
4 1. Bakgrund Hälsoutvecklarprogrammet startade hösten Våren 1999 gick den första årskursen Hälsoutvecklare ut från Örebro universitet. Under åren har sammanlagt 254 Hälsoutvecklare utbildats i Örebro. En Hälsoutvecklare förväntas efter genomgången utbildning kunna initiera, målbestämma, planera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande insatser på olika nivåer och inom olika arenor i samhället. Utbildningen ska ge en bred kompetens och utbilda strateger såväl som aktörer inom många hälsofrämjande områden (Utbildningsplanen , ). Under 2001 genomgick utbildningen en omfattande revidering. Folkhälsovetenskap infördes som kandidatämne och kursen Hälsa, arbete och samhälle tillkom. En rekommenderad studiegång utformades, men förutom obligatoriska kurser i kandidatämnet, blev programmet fritt. Detta innebär att de 90 högskolepoäng (60 poäng) som finns inom programmet utöver folkhälsovetenskap helt eller delvis kan bytas ut mot andra kurser. Samtidigt togs ämnet idrott och hälsa bort ur utbildningsplanen. Detta ämne utgjorde tidigare 40 poängs studier i den ursprungliga versionen av Hälsoutvecklarprogrammet. I samband med denna revidering genomfördes en enkätundersökning som gick ut till samtliga Hälsoutvecklare som utbildats i Örebro (Mustell & Swartling Widerström 2002). År 2004 skedde en mindre justering i utbildningsplanen. I den skrevs in att utbildningen främst syftar till att förbereda hälsoutvecklaren för det strategiska arbetet inom företag, organisationer, kommuner och landsting (Utbildningsplanen ). Inför 2009 står Hälsoutvecklarprogrammet återigen inför en större förändring. Ett ständigt arbete pågår för att utveckla programmet och dess profil. Det innebär bland annat att två forskningsspår utvecklas inom programmet. Dessa är Arbetsliv och hälsa samt Folkhälsa för barn och unga. 1.1 Behållning av Hälsoutvecklarprogrammet Skälet till 2001 års enkätundersökning var flera. Institutionen var intresserad av att undersöka hur tidigare studenter bedömde sin utbildning efter avslutade studier. Dessutom fanns det ett intresse av att ta reda på hur Hälsoutvecklarna ställde sig till de förändringar som skulle genomföras vid en första revidering av programmet. Ett resultat av uppföljningsstudien var att vikten av att genomföra kontinuerliga uppföljningar av tidigare studenter framhölls. Detta för 4
5 att ge en möjlighet att erbjuda en aktuell och intressant utbildning (Mustell & Swartling Widerström 2002). 1.2 Hälsoutvecklarnas arbetsfält Ytterligare ett skäl till 2001 års uppföljning var studenternas önskemål om en kartläggning över hur det gick för Hälsoutvecklarna i arbetslivet. Detta var givetvis av högsta intresse även för institutionen. Dåvarande programledare framförde även vikten av ytterligare uppföljningar av senare årskurser. Detta för att möjliggöra en bedömning av om de förändringar som hade gjorts i revideringen påverkat vilken typ av yrken Hälsoutvecklarna fått. Det ansågs även av intresse att undersöka i vilken omfattning senare årskullar valde att studera vidare efter programmet (Mustell & Swartling Widerström 2002). Vid institutionen för vård- och folkhälsovetenskap på Mälardalens högskola genomfördes, under hösten 2005, en kartläggning av folkhälsostudenternas arbetsfält samt i vilken utsträckning det folkhälsovetenskapliga programmet motsvarar arbetslivets krav (Larsson & Ljungblad 2006). Den studien har fungerat som inspiration till föreliggande uppföljningsstudie. Högskoleverkets granskning av Hälsoutvecklarprogrammet 2006 innehöll rekommendationer om att på nytt följa upp examinerade studenter. En kartläggning av behållning av utbildningen och arbetsfält bland Hälsoutvecklare som utbildats vid Örebro universitet genomfördes under hösten För en fullständig kartläggning skickades enkätundersökningen ut till samtliga Hälsoutvecklare. Detta innebar att undersökningen i princip kom att innehålla två grupper av studenter. I den fortsatta texten kommer dessa grupper att benämnas som programkategori 1, innefattandes Hälsoutvecklare utbildade enligt den ursprungliga utbildningsplanen, mellan åren , samt programkategori 2, som innefattade Hälsoutvecklare utbildade vid den reviderade versionen av utbildningsplanen, mellan åren
6 2. Syfte Syftet är att göra en uppföljning och kartläggning av Hälsoutvecklare utbildade vid Örebro universitet mellan åren avseende behållningen av utbildningen (Hälsoutvecklarprogrammet) och arbetsmarknad. 2.1 Frågeställningar Hur värderar Hälsoutvecklarna sin utbildning efter avslutade studier? Vilken behållning har Hälsoutvecklarna av sin utbildning i arbetslivet? Vilken typ av yrken har Hälsoutvecklarna efter avslutade studier, och arbetar de med hälsoutveckling? Vilken anställningsform har Hälsoutvecklarna idag? Skiljer sig respondenter i programkategori 1 2 och programkategori 2 3 åt med avseende på ovanstående faktorer? 3. Metod 3.1 Urval Studien är en totalundersökning och riktar sig till samtliga Hälsoutvecklare som utbildats i Örebro Kontaktuppgifter till respondenterna hämtades från universitetets adressförteckning Ladok. Denna baseras på folkbokföringsadress och uppdateras var sjätte månad. 2 Hälsoutvecklare utbildade Hälsoutvecklare utbildade Endast de studenter som registrerat sig till sista delkursen i programmet deltog i studien. 6
7 257 postenkäter skickades ut till åtta årskullar (146 personer i programkategori 1 och 111 personer i programkategori 2). Av dessa är 210 kvinnor och 47 män. Efter första utskicket återsändes 114 enkäter, efter andra 57 enkäter och efter det tredje utskicket 23 enkäter. Sammanlagt återsändes 194 enkäter vilket innebär en svarsfrekvens på 75 % (162 kvinnor och 32 män). Svarsfrekvensen var 58 % i programkategori 1 och 42 % i programkategori 2. Respondenternas medelålder vid ifyllandet av enkäten var 31 år (SD 5) (33 år i programkategori 1 och 29 år i programkategori 2). Studien hade ett internt bortfall på 3 enkäter. Dessa respondenter hade varit inskrivna på folkhälsovetenskap C men inte genomgått Hälsoutvecklarprogrammet. Av samtliga respondenter uppger 92 % att de hade erfarenheter av eftergymnasiala studier innan de påbörjade Hälsoutvecklarprogrammet. Fjorton procent hade studerat vid folkhögskola, 21 % hade studerat på högskola/universitet och 8 % hade studerat vid någon annan eftergymnasialutbildning. Sammantaget hade respondenterna från programkategori 1 större erfarenheter av studier vid högskola/universitet (24 %) innan de påbörjade Hälsoutvecklarprogrammet jämfört med respondenterna i programkategori 2 (16 %). Däremot var det en högre andel av respondenterna i programkategori 2 (73 %) som hade ett eller flera års arbetslivserfarenhet bakom sig innan de påbörjade sina studier vid Hälsoutvecklarprogrammet än i programkategori 1 (62 %). 3.2 Procedur Enkätens design, utskick och kodning Ett förslag på postenkät utformades baserat på den enkät som användes vid uppföljningen av Hälsoutvecklare (Mustell & Swartling Widerström 2002) och samt den alumnienkät som använts vid Mälardalens högskola för att kartlägga folkhälsostudenternas arbetsfält (Larsson & Ljungblad 2006). För att försäkra att vitala frågeområden ringades in skickades enkäten ut till lärarkollegiet på Hälsoutvecklarprogrammet. Efter att ha korrigerat enkäten pilottestades den av några tidigare Hälsoutvecklarstudenter. Studenterna i pilotgruppen representerade årskullar som examinerats 1999, 2002 samt De slutgiltiga korrigeringarna av enkäten gjordes under ett heldagsinternat då enkäten diskuterades med lärarkollegiet för Hälsoutvecklarprogrammet. Enkäten innehåller totalt 28 frågor. Frågorna fördelades på tre frågeområden Bakgrundsfrågor, Bedömning av Hälsoutvecklarprogrammet och Arbetsmarknadsanknytning. Enkäten innehåller både slutna frågor med givna svarsalternativ såväl som 7
8 öppna frågor, bilaga 2. Med enkäten bifogades ett följebrev som förklarade syftet med studien, de etiska aspekterna samt kontaktuppgifter till ansvariga för enkät och datainsamling (bilaga 3). Med enkäten följde även en talong där respondenten ombads fylla i eventuellt intresse för att ta emot studenter på verksamhetsförlagd utbildning, samt deltagande i framtida mentorskapsprogram. Ifylld enkät och talong lades i separata svarskuvert. Postenkäterna kodades för att möjliggöra analys av data utifrån ålder, programkategori och kön, samt för att kunna skicka ut selektiva påminnelser. Ett första utskick av enkäten skedde under v Tio dagar senare skickades en påminnelse med en ny enkät och talong till dem som inte svarat på första utskicket. En sista påminnelse skickades ut under v Etiska aspekter Innan utskick granskades och godkändes postenkäten av personuppgiftsombudet på Hälsovetenskapliga institutionen vid Örebro universitet. Följebrevet som bifogades enkäten upplyste respondenterna om syftet med studien samt att deras medverkande var frivilligt. Postenkäten kodades och kodnyckeln förvarades inlåst. Talongen som innehöll namn och telefonnummer till kontaktpersoner för verksamhetsförlagd utbildning samt mentorskap skickades i separat kuvert för att inte kunna härledas till en specifik enkät Analys Enkätsvaren kodades och matades in i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for Social Science, version 14.0). Svaren på de kvantitativa frågorna analyserades deskriptivt genom att frekvenser togs ut. För ålder och lön räknades medelvärden fram. I några analyser användes typvärde. Samtliga frekvenser återfinns i bilaga 1 procentuellt fördelade på samtliga, kön samt programkategori 1 och programkategori 2. Några av svaren på de öppna frågorna valdes ut för en enklare innehållsanalys där utsagorna grupperades och jämfördes för att upptäcka likheter och skillnader. En databas upprättades för att kunna användas i senare studier och uppföljningar av Hälsoutvecklare utbildade i Örebro. 8
9 4. Resultat 4.1 Varför utbildade man sig vid Hälsoutvecklarprogrammet? Skälen till att läsa Hälsoutvecklarprogrammet skiftar. En majoritet av respondenterna (nio av tio) har dock valt programmet för att de är intresserade av individens hälsa, tabell 1. Avgörande faktorer för att välja Hälsoutvecklarprogrammet uppges även vara intresse för folkhälsofrågor samt idrott. En större andel i programkategori 2 har valt att läsa programmet på grund av intresse för folkhälsa. Andelen som uppger intresse av idrott som skäl till att de valde programmet har däremot minskat från programkategori 1 till 2. Dessutom har andelen som väljer programmet för att de även är intresserade av samhällsfrågor ökat. Tabell 1. Fördelning av den/de främsta anledningarna till att respondenterna valde Hälsoutvecklarprogrammet i Örebro uppdelat på programkategori. Intressefokus Programkategori 1 Programkategori 2 n = 111 n = 80 % % Individens hälsa Intresserad av idrott Folkhälsofrågor Utbildningsort Örebro Samhällsfrågor Annat Behållning av Hälsoutvecklarprogrammet En majoritet av respondenterna i programkategori 1 (74 %) har studerat vidare efter programmet. Av dessa är det en tredjedel som valt att utöka sin utbildning med Folkhälsovetenskap C. Andelen som studerat vidare efter programmet är betydligt färre i programkategori 2 (32 %), tabell 2. 9
10 Tabell 2. Andel som valt att studerat vidare efter programmet uppdelat på programkategori. Programkategori 1 Programkategori 2 n = 111 n = 78 % % Folkhälsovetenskap C Folkhälsovetenskap (magister/master) 10 9 Forskarutbildning 5 0 Annan utbildning Utöver folkhälsovetenskap C är de vanligaste ämnena att vidareutbilda sig i pedagogik (8st * respektive 5st ** ), psykologi (5st * respektive 3st ** ) samt ekonomi (5st * respektive 2st ** ). Skälen till att studera vidare varierar men den största anledningen är att man vill utöka sin utbildning (8 av 10) i allmänhet. I programkategori 2 är det dubbelt så stor andel (52 %) som uppger svårigheter att få en anställning som skäl till att de studerat vidare jämfört med programkategori ett (25 %). En majoritet av Hälsoutvecklarna (60 %) upplever att de absolut eller förmodligen skulle rekommendera programmet till någon annan, figur 1. En anledning till detta är en upplevelse av kompetenta lärare, IOH är en mycket bra institution med mycket kompetent personal (Resp. programkategori 1) samt en upplevelse av att programmets humanistiska utgångspunkt bidrar till en personlig utveckling. [jag] lärde mig att världen består av många olika åsikter som ska respekteras oavsett min egen åsikt (Resp. programkategori 1) 5 Folkhälsovetenskap C ingår i grundutbildningen * programkategori 1, Hälsoutvecklare utbildade ** programkategori 2, Hälsoutvecklare utbildade
11 det bästa med utbildningen är att det finns plats för personlig utveckling när denna process väl börjat slutar den aldrig (Resp. programkategori 2) 30 Programkategori 1 n = n = 79 Procent Absolut Kanske Förmodligen Tveksamt Tretton Nej Figur 1. Fördelningen över huruvida respondenterna skulle rekommendera programmet till någon annan uppdelat på programkategori. De respondenter som uppger att de arbetar inom fältet hälsoutveckling idag är något mer positivt inställda till att rekommendera utbildningen. Andelen som uppger att de absolut eller förmodligen skulle förespråka utbildningen till någon annan är 64 % i denna grupp, jämfört med 57 % av dem som inte arbetar med hälsoutveckling Programmets omfång En anledning till att respondenterna skulle rekommendera programmet är upplevelsen av programmets stora omfång. Kunskaper om hälsoutvecklingsarbete på olika nivåer upplevs ge en bred ingång på arbetsmarknaden. Att utbildningen omfattar individ, grupp, organisation och samhälle ses som en styrka jämfört med andra utbildningar och programmets variationsvidd av kurser upplevs vara positivt. 11
12 som folkhälsostrateg [ ] har jag handlett studenter i sin praktik. De studenter som går Hälsoutvecklarprogrammet är klart överlägsna i kunskaperna när det gäller individ, grupp och samhälle (Resp. programkategori 1) När jag läste tyckte vi att vi bara fick lära oss lite om mycket; att vi inte kunde något på djupet, men efter att ha fått distans var det jättebra (Resp. programkategori 2) Samtidigt förekommer en upplevelse av att utbildningens omfattning även är en av dess svagheter. Respondenterna uppger att de saknar djupare kunskaper inom något område och en utbredd upplevelse är att förvärvade färdigheter och kunskaper från programmet behöver kompletteras med ytterligare studier. man bör poängtera att utbildningen inte leder till något jobb utan snarare är en startgrop att söka vidare till mer specifika utbildningar på området (Resp. programkategori 1) jag har upptäckt nu att bredden var väldigt bra men jag hade haft svårt att få jobb om jag inte haft mina fördjupningar utanför programmet (Resp. programkategori 2) Förberedelse inför arbetsmarknaden En majoritet av respondenterna anser att programmet förberett dem i ganska hög grad (36 %) eller i viss mån (43 %) för arbetslivet, figur 2. Generellt är det en något högre andel i programkategori 1 som anser att programmet förberett dem i hög grad för arbetsmarknaden jämfört med programkategori 2. Vidare är det en större andel respondenter som uppger att de arbetar inom hälsoutvecklingsfältet som upplever att utbildningen förberett dem för arbetsmarknaden i hög eller ganska hög grad (52 %). 12
13 50 Programkategori 1 n = n = Procent I mycket hög grad I viss mån I ganska hög grad Inte speciellt Inte alls Figur 2. Fördelningen över hur väl respondenterna anser att programmet förberett dem för arbetsmarknaden uppdelat på programkategori. Bland respondenterna finns en upplevelse av att vissa moment i utbildningen kan ifrågasättas utifrån koppling till arbetsmarknadens behov. För programkategori 1 gäller detta mestadels de moment som redan tagits bort i revideringen av programmet. Dock upplever även respondenter från programkategori 2 att en del moment är mindre relevanta för en framtida yrkesutövning. första året ihop med idrottslärare kan man ifrågasätta ur ett arbetsrelevant perspektiv (Resp. programkategori 1) utveckla termin 5 mer (ekonomi, ergonomi, arbetsmiljörätt, arbetsliv och hälsa) då detta var en unikt givande termin. Minska ner exempelvis komplementära metoder och perspektiv på kropp (Resp. programkategori 2) 13
14 En variation är dock att andra har svarat att de upplever att en del av dessa moment haft ett värde både i yrkesrollen samt för den personliga utvecklingen. behåll de praktiska passen [ ] bra att ha med sig både individuellt och i arbetslivet (Resp. programkategori 1) mycket [i arbetslivet] är fortfarande individinriktat. Det krävs praktiska färdigheter vilket är de delar som dragits ned på i utbildningen (Resp. programkategori 2) Specifika färdigheter till glädje i arbetslivet Några specifika kurser i programmet är återkommande i förhållande till vad respondenterna upplever sig haft glädje av i sina kontakter med arbetslivet. Dessa kurser är framförallt anatomi och fysiologi (8st * respektive 6st ** ), kost och näringslära (8st * respektive 2st ** ) samt arbetsmiljö (3st * respektive 6st ** ). Kurser i folkhälsovetenskap framhålls till övervägande del av respondenter från andra programkategorin (1st * respektive 10st ** ). Även vissa, under programmet, förvärvade färdigheter såsom stresshantering (6st* respektive 5st**) samt coachning och samtalsmetodik (3st *, ** ) upplevs som värdefulla i arbetslivet. Andelen som upplever sig ha haft glädje/nytta av färdigheter i hälsoprofilbedömning återfinns i högre utsträckning i programkategori 1 (11st * respektive 3st ** ). Även ledarskap upplevs vara till särskild glädje i förhållande till vad arbetsmarknaden efterfrågar (8st * respektive 3st ** ). Dock finns det en variation mellan grupperna i upplevelsen av ledarskapets betydelse. Respondenter i programkategori 1 talar oftast om ledarskapsutbildning och värdesätter förmågan att kunna leda fysiska aktiviteter. Respondenterna i programkategori 2 nämner oftare ledarskap i förhållande till sin projektledarutbildning. * programkategori 1, Hälsoutvecklare utbildade ** programkategori 2, Hälsoutvecklare utbildade
15 [jag har haft glädje av] mina praktiska färdigheter; exempelvis att leda aktiviteter (Resp. programkategori 1) [jag har haft glädje av att kunna] planera och leda projekt (Resp. programkategori 2) Respondenterna ombads skatta i vilken grad de upplevt att utbildningen erbjudit möjligheter till att utveckla vissa färdigheter samt till vilken grad de använde dessa färdigheter i arbetslivet, figur 3a och 3b. Den vanligaste uppfattningen var att respondenterna i ganska hög grad tillgodogjort sig färdigheter i problemlösningsförmåga, kritiskt förhållningssätt samt att föra fram folkhälsoperspektivet. Däremot upplevdes arbetslivet ställa krav på färdigheter i att genomföra utbildningsinsatser, planera projekt samt att göra muntliga presentationer i högre utsträckning än vad respondenterna upplevde sig ha utvecklat under sina studier vid programmet. Respondenter från programkategori 2 upplevde att de utvecklat färdigheter i att genomföra muntliga presentationer samt att planera och genomföra utbildningsinsatser i mindre utsträckning än respondenter i programkategori 1. Erhållit från programmet Använder på arbetet I mycket hög grad I ganska hög grad I viss mån Inte speciellt Inte alls Problemlösningsförmåga Kritiskt förhållningsätt Göra muntliga presentationer Planera Projekt/program Genomföra utbildningsinsatser Förespråka folkhälsoperspektiv Figur 3a. De vanligast förekommande skattningarna till vilken grad Hälsoutvecklarna i programkategori 1 har erhållit vissa färdigheter under programmet (n = 111) och till vilken grad dessa färdigheter används i nuvarande arbete (n = 103). 15
16 Erhållit från programmet Använder i arbetet I mycket hög grad I ganska hög grad I viss mån Inte speciellt Inte alls Problemlösningsförmåga Kritiskt förhållningsätt Göra muntliga presentationer Planera Projekt/program Genomföra utbildningsinsatser Förespråka folkhälsoperspektiv Figur 3b. De vanligast förekommande skattningarna till vilken grad Hälsoutvecklarna i programkategori 2 har erhållit vissa färdigheter under programmet (n = 79) och till vilken grad dessa färdigheter används i nuvarande arbete (n = 65). 4.3 Hälsoutvecklarnas arbetsfält Arbetsfältet för respondenterna är brett och fördelas framförallt på fyra sektorer stat, landsting, kommun och privat sektor. Kommun och privat sektor utgör de största arbetsgivarna, figur 4. Andelen som arbetar inom privata sektorn är högre i programkategori 2 (37 %) än i programkategori 1 (28 %). Även andelen som arbetar inom kommunen eller är egenföretagare är något större i denna kategori. Däremot är andelen som arbetar inom stat och landsting betydligt lägre i programkategori 2 (20 %) jämfört med programkategori 1 (38 %). Framförallt skiljer sig andelen som arbetar inom lanstinget mellan programkategori 1 (17 %) och programkategori 2 (3 %). Respondenter som uppger att de arbetar inom hälsoutvecklingsområdet är i högre grad anställda inom kommun och landsting. Bland de respondenter som arbetar inom andra områden är det en högre andel som arbetar inom stat och privat sektor. 16
17 Stiftelse/ Övrigt Egen Org. -företagare Stat Landsting Privat Kommun Figur 4. Respondenternas fördelning på arbetsmarknadens olika sektorer (n = 168). De vanligaste typerna av arbete respondenterna har haft efter avslutad utbildning är inom frisk- och kroppsvård samt pedagogiskt arbete, tabell 3. Därefter kommer kommunala och statliga yrken som exempelvis folkhälsosamordnare och arbetsförmedlare. Tabell 3. De sex vanligaste typerna av arbete som respondenterna varit verksamma inom efter avslutad utbildning (n = 190). Typ av arbete % Friskvård, kroppsvård 42 Pedagogiskt arbete 35 Övrigt 30 Kommunalt folkhälsoarbete 24 Utredning, forskning, utbildning 17 Företagshälsovård 17 I sektorn Övrigt återfinns yrken inom den statliga sektorn, såsom arbetsförmedlare samt hälsoutvecklingsarbete inom stat och landsting. 17
18 Andelen som uppger att de arbetar med någon form av hälsoutveckling idag är 71 % i programkategori 1 och 65 % i programkategori 2. Yrkestitlar och arbetsuppgifter skiftar inom gruppen och nedan följer en översikt av några av dessa. - Arbetsförmedlare/coach; återföra utsatta grupper på arbetsmarknaden - Arbetsmiljösamordnare/arbetsmiljöutvecklare - FaR-samordnare - HR-konsult/assistent - Utredare på försäkringskassa - Doktorand i folkhälsovetenskap - Utvecklings/projektassistent/projektsekreterare - Hälsoutvecklare/hälsokoordinator/friskvårdskonsulent inom stat och landsting; mot personal och patienter - Hälsoutvecklare inom äldreomsorg - Folkhälsostrateg inom kommun; samordning av projekt/utvecklande av personalhälsa/hälsofrämjande skolutveckling - ANT samordnare/utredare - Samordnare sexuell hälsa - Folkhälsopedagog/hälsopedagog inom kommun och landsting; samordnare/metodstöd/utvecklingsstöd för hälsofrämjande skolutveckling - Hälsoutvecklare inom kommun; utbildning/arbetsmiljöutveckling för personal/ledning - Rehabiliteringssamordnare/projektledare för rehabilitering - Hälsoutvecklare inom företagshälsovård; föreläsningar/motiverande samtal/projektledning/ hälsoprofilbedömning/massör - Samordnare av folkhälsoarbete inom frivillig organisationer - Konsult för stressprojekt - Platschef friskvårdsverksamhet - Massör/spaterapeut - Egen företagare: hälsocoach/hälso- och utbildnings konsulent Anställningsform och anställningsförfarande Anställningsformen för respondenterna skiftar, men det vanligaste är tillsvidareanställning på heltid. Andelen med tillsvidareanställning är högre i programkategori 1 (60 %) än i programkategori 2 (43 %). I figur 5 återfinns respondenternas nuvarande sysselsättningsform. 18
19 Övrigt Sjukskriven Föräldraledig Studier Arbetssökande Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Egenföretagare Visstidsanställd Tillsvidareanställd Antal Figur 5. Sammanställning av Hälsoutvecklarnas nuvarande sysselsättningsformer. Siffrorna visar antal (n = 191). Hur respondenterna har fått sina nuvarande arbeten skiljer sig åt mellan grupperna. Majoriteten inom programkategori 1 uppger att de fått sitt arbete via annons (41 %) eller personliga kontakter 6 (43 %). I programkategori 2 är andelen som fått jobb via annons betydligt lägre (20 %). Däremot har personliga kontakter 7 (72 %) haft en stor inverkan på att majoriteten i denna grupp innehar sitt nuvarande arbete. Andelen av respondenterna som sökt fler än fem jobb är högre i programkategori 2 (69 %) än i programkategori 1 (60 %). Andelen som blivit uttagna till någon anställningsintervju är dock lägre i programkategori 2 (68 %) jämfört med programkategori 1 (81 %). En stor andel av de respondenter som inte arbetar inom hälsoutvecklingsområdet idag uppger att det är på grund av brist på sådana arbetstillfällen. Generellt finns det bland respondenterna en utbredd upplevelse av att arbetsmarknaden inom området är svår. Som en konsekvens har några av respondenterna, via vidareutbildningar, hamnat inom andra 6 Inkluderar även de som fått sitt nuvarande arbete via förfrågan från arbetsgivaren. 7 Inkluderar även de som fått sitt nuvarande arbete via förfrågan från arbetsgivaren. 19
20 yrkesområden. Situationen på arbetsmarknaden påverkar även respondenterna då de tar ställning till om de skulle rekommendera programmet till någon annan. är nöjd med min utbildning men med tanke på den tuffa arbetsmarknaden som råder inom vårt område skulle jag inte rekommendera den eller liknande utbildningar till någon (Resp. programkategori 1) jag har inte hittat något jobb inom det området (Resp. programkategori 2) Arbetstillfredsställelse Majoriteten av Hälsoutvecklarna är i mycket hög eller i ganska hög grad nöjda med det arbete de har idag (81 %), med en något mer positiv fördelning inom programkategori 1, figur 6. Bland de respondenter som uppger att de är verksamma inom hälsoutvecklingsområdet idag är andelen som är nöjda i hög eller ganska hög grad med sitt arbete något större än för de respondenter som arbetar utanför detta område (91 %) Procent I mycket hög grad I ganska hög grad I viss mån Inte speciellt Inte alls Tjugofem Figur 6. Fördelning av till vilken grad Hälsoutvecklarna anser sig nöjda med det arbete de har idag (n = 169). 20
21 4.3.3 Lön Respondenternas medellön är kronor (SD 3812, n = 155). Medellönen varierar beroende på kategoritillhörighet (programkategori 1: kronor, programkategori 2: kronor), om personen är verksam inom hälsoutvecklingsområdet (ja: kronor, nej: kronor) samt kön (kvinna: kronor, man: kronor). 4.4 Förslag på förbättringar Tydligare profilering Den fördjupning som en kandidatexamen i folkhälsovetenskap inneburit för programmet upplevs som positiv av samtliga respondenter. Bland respondenter från såväl programkategori 1 som 2 finns dock en utbredd upplevelse att programmet skulle ge en större behållning om det hade en tydligare profil. Dessutom önskar respondenterna en möjlighet till ytterligare fördjupningar inom ramen för programmet. utbildningen är lite för bred och det saknades djup i kurserna (Resp. programkategori 1) Programmet är brett vilket är bra, men en (valbar) specialisering skulle ge möjlighet till tydligare val på arbetsmarknaden (Resp. programkategori 2) Respondenterna upplever att djupare kunskaper om hälsoekonomiska och hälsofrämjande verktyg skulle ge en större behållning av programmet och vara värdefullt i arbetsmarknadsrelaterade kontakter. Det finns även en önskan om att på ett tydligare sätt lyfta fram den pedagogikutbildning som respondenterna upplever ingår i programmet. mer utbildning och kunskap om hur ett företag tjänar pengar på att ta hand om anställdas hälsa (Resp. programkategori 1) i en anställningsintervju är det svårt att peka på att man haft pedagogik då det inte ges någon kurs med den inriktningen, utan det görs mest hela tiden (Resp. programkategori 2) 21
22 4.4.2 Utökade kontakter med arbetsmarknaden Respondenterna upplever att deras utbildning och kompetens inte marknadsförts tillräckligt av universitetet och att arbetslivet inte är medvetet om deras kompetens. Hälsoutvecklarna efterfrågar därför att programmet, via verklighetsförankrade examinationsuppgifter, längre verksamhetsförlagd utbildning samt ett mer utvecklat mentorskapsprogram, på ett tydligare sätt knyts till arbetslivet. Förutom marknadsföring och synliggörande av programmet upplevs ett sådant förfarande kunna bidra till att ge värdefull arbetslivserfarenhet. jag får alltid frågan Vad gör en Hälsoutvecklare?. [Det krävs] mer marknadsföring av programmet från studenter, institution och arbetsförmedling (Resp. programkategori 1) eftersom [Hälsoutvecklaryrket] ofta handlar om att arbeta i projektform så krävs det att praktiken är mycket längre så att man hinner genomföra något (Resp. programkategori 2) En variation av uppfattningen att det krävs längre verksamhetsförlagd utbildning är att denna i högre utsträckning bör riktas mot den privata sektorn. Anställningsmöjligheterna i denna sektor uppfattas vara mer gynnsamma än i kommunala och statliga sektorn. inriktning mot det privata näringslivet, som det är idag är marknaden mättad inom kommunen (Resp. programkategori 2) Lärarkompetens och administrativa rutiner Respondenter från båda programkategorierna upplever att det finns ett behov av förbättrade rutiner kring schemaläggning, handledning samt kommunikation mellan lärare, studenter och institution. Bland båda programkategorierna finns det en upplevelse om skiftande undervisningskvalitet. Dessutom återkommer en uppfattning om att det borde vara högre kontroll på i vilken omfattning studenterna tagit till sig olika moment i utbildningen. Respondenter från programkategori 2 påpekar även att programmet lidit av lärarbrist. 22
23 åh vad jag önskat att det ställts lite krav (Resp. programkategori 1) det fattades lärare och utbildningen var lite lätt att klara med lågt engagemang (Resp. programkategori 2) Majoriteten av respondenterna (72 %) upplever att institutionen inte varit speciellt eller överhuvudtaget behjälplig när det gäller kontakter med arbetsmarknaden. Andelen som anser detta har dock minskat betydligt från programkategori 1 (83 %) till programkategori 2 (57 %). Framförallt är det bristen på hjälp med att skaffa platser till verksamhetsförlagd utbildning som tas upp. Respondenterna är även kritiska till den hjälp de fått av institutionen vad gäller internationella kontakter. Över hälften av respondenterna upplever att de inte fått någon hjälp alls från institutionen med att upprätta internationella kontakter. de kontakter jag hade med arbetsmarknaden under utbildningen tog jag själv (Resp. programkategori 1 försökte ett flertal gånger ta kontakt med anledning av intresse för utlandsstudier, fick dock bristfällig information och hjälp (Resp. programkategori 2) I programkategori 2 återfinns en upplevelse av att programmets innehåll inte motsvarat dess programtext. Vikten av att dessa överensstämmer påpekas. jag trodde att det skulle vara betydligt mer praktiska kurser. Viktigt att man ger en tydlig beskrivning av vad programmet innehåller (Resp. programkategori 2) 23
24 5. Diskussion 5.1 Behållning av Hälsoutvecklarprogrammet Utbildningen uppfattas ge en bred ingång till arbetsmarknaden. Dock saknar respondenterna en tydlig profilering av programmet och upplever att utbildningen behöver kompletteras med ytterligare studier på annat håll. Trots att mellan 65 % (programkategori 2) och 71 % (programkategori 1) av respondenterna arbetar inom hälsoutvecklingsområdet idag upplevs arbetsmarknaden för Hälsoutvecklare som svår. För att skaffa relevant erfarenhet och knyta kontakter önskar respondenterna fler och utökade kontakter med arbetsmarknaden under utbildningen. Dessa föreslås vara i form av längre verksamhetsförlagd utbildning samt verklighetsförankrade examinationsuppgifter. Att inneha ett, för utbildningen relevant arbete, spelar roll för hur positiva respondenterna är att rekommendera programmet till någon annan. Detta stämmer överens med resultatet i den alumnistudie som genomförts vid Mälardalens högskola (Larsson & Ljungblad 2006). En majoritet av samtliga respondenter uppger dock att de absolut eller förmodligen skulle rekommendera programmet till någon annan. Vi tolkar detta som ett gott betyg till utbildningen vad gäller hur Hälsoutvecklarna bedömer sin behållning av utbildningen. Framförallt är det upplevelserna av att programmet bidrar till en personlig utveckling, en bred kunskapsbas samt en god stämning och sammanhållning mellan studenter och lärare som ligger bakom denna inställning. Att även de respondenter som lämnat utbildningen för upp till åtta år sedan lyfter fram sammanhållningen som en av programmets styrkor indikerar vikten av att programansvariga har lagt sig vinn om att bibehålla och värna denna känsla inom programmet. Att en majoritet av respondenterna bedömer att utbildningen förberett dem i ganska hög grad eller i viss mån för arbetslivet ger en indikation på hur väl utbildningens innehåll ligger i förhållande till arbetsmarknadens behov. Detta påverkas givetvis av inom vilket yrkesområde respondenten är verksam i efter sin utbildning. Bland de respondenter som uppger att de arbetar inom hälsoutvecklingsområdet är det vanligaste svaret att utbildningen förberett studenten i ganska hög grad för arbetsmarknaden. Detta stämmer också med den föregående uppföljningen av programmet (Mustell & Swartling Widerström 2002). Trots att folkhälsovetenskap inte ingick som ett separat ämne i den ursprungliga versionen av Hälsoutvecklarprogrammet upplever respondenter från programkategori 1 och 2 i lika stor 24
25 utsträckning att de via utbildningen utvecklat färdigheter i att förespråka ett folkhälsoperspektiv. Däremot indikerar resultatet att möjligheter till att utveckla färdigheter i att genomföra muntliga presentationer, samt planera och genomföra utbildningsinsatser minskat sedan programmet reviderats. Enligt Utbildningsplanen förväntas en Hälsoutvecklare efter genomgången utbildning kunna initiera, målbestämma, planera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande insatser (utbildningsplanen , ). Med ett sådant syfte borde det vara av särskild vikt att Hälsoutvecklarnas behov av att öva färdigheter såsom projektplanering, utvärdering samt muntliga framställningar tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt. Respondenterna ombads värdera i hur hög grad sex utvalda färdigheter utvecklats inom utbildningen. Då detta jämförs med det yrke respondenterna har idag upplever man att arbetslivet ställer högre krav på dessa färdigheter och att studierna inte fullt ut gav dessa färdigheter. Inom programkategori 2 är det särskilt kravet på att kunna genomföra utbildningsinsatser, samt att planera projekt och program som upplevs vara betydligt högre än vad som utvecklats under utbildningen. Medan det bland respondenter från programkategori 2 finns en viss överensstämmelse upplever respondenter från programkategori 1 att deras yrke ställer högre krav på samtliga färdigheter än vad de fått med sig från sin utbildning. Detta kan bero på att respondenter i programkategori 1 har hunnit skaffa sig mer kunskap och erfarenhet via sitt yrkesliv. Det arbete de numera kvalificerar sig för kan därför ställa högre krav än det arbete de innehade under sin första tid efter utbildningen. Att en utbildning till fullo ska förbereda studenten för arbetslivets praktik är ett orimligt krav. En viktig kritik mot programmet är dock den återkommande upplevelsen av att vissa kurser inte är aktuella för arbetsmarknadens behov. Ett flertal av moment som respondenter från programkategori 1 nämner togs bort under programrevideringen Att upplevelsen av diskrepans kvarstår i programkategori 2 torde dock innebära att det ånyo finns skäl att se över vilka kurser som bör ingå i programutbudet. Respondenterna upplever att vissa inslag i programmet varit särskilt värdefulla vid kontakter med arbetslivet. Gemensamt för majoriteten av dessa kurser och moment är att de försett studenten med konkreta verktyg för att arbeta med hälsoutveckling på individ- och gruppnivå. Eftersom utbildningen, sedan 2004, främst syftar till att förbereda hälsoutvecklaren för det strategiska arbetet inom företag, organisationer, kommuner och landsting (utbildningsplanen ) är det viktigt att se över huruvida programutbudet även möjliggör för studenten att tillgodogöra sig verktyg för att arbeta med hälsoutveckling på organisations- och samhällsnivå. 25
26 Generellt upplever respondenterna att de skulle ha varit betjänta av att ha fler och mer utökade kontakter med arbetslivet under utbildningen. Denna upplevelse är så genomgående att ett tätare samarbete med arbetslivets intressenter, samt att åter uppta ett mentorskapsprogram, ytterligare behöver diskuteras inom programmet. Genomförda undersökning har skapat förutsättningar för detta då ett kontaktnät för medverkande i mentorskapsprogram och verksamhetsförlagd utbildning upprättats. Andelen som söker till utbildningen för att de är intresserade av folkhälsovetenskap har ökat sedan programmet reviderades. Andelen som uppger att de sökt programmet på grund av intresse för idrott har däremot minskat. Detta är en naturlig följd av att folkhälsovetenskap införts som ett kandidatämne, samtidigt som ämnet idrott och hälsa tagits bort ur programutbudet. Däremot är det anmärkningsvärt att nära hälften av respondenterna som utbildats i programkategori 2 anger intresse för idrott som en anledning till att de sökt programmet. I och med förändringar av programmets innehåll utgör dessa delar numera endast en mycket liten del av de kurser som ingår i den rekommenderade studiegången. Upplevelsen av att programtexten skapat skeva förväntningar visavi programinnehållet kommer förhoppningsvis att försvinna i och med att programmets hemsida uppdaterats under hösten I likhet med den föregående uppföljningen (Mustell & Swartling Widerström 2002) upplevs programmets bredd som en styrka eftersom det ger en bred ingång på arbetsmarknaden. Dock upplever respondenterna att konsekvensen av ett stort programomfång är ytliga kunskaper som behöver kompletteras för att vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Detta understryks ytterligare av andelen respondenter som, för att utöka sin utbildning, väljer att studera vidare efter programmet. Resultatet visar på en upplevelse av att programmets brist på fördjupning, utöver folkhälsovetenskap, gör det svårt för respondenterna att profilera sig på arbetsmarknaden. Att programmet sedan 2001 är fritt torde öppna för fördjupningsmöjligheter. Vidare innebär de två forskningsspår som håller på att utvecklas inom programmet, Hälsa hos barn och unga samt Hälsa i arbetslivet, att Hälsoutvecklarnas möjligheter till valbara folkhälsovetenskapliga fördjupningar ökar. Det finns en upplevelse av att programmet har lidit av låg lärartäthet. Detta kommer att åtgärdas under våren 2008 i och med att två lektorstjänster tillsätts. 26
27 5.2 Hälsoutvecklarnas arbetsfält Att majoriteten av respondenterna upplever arbetsmarknaden för Hälsoutvecklare som svår påverkar hur de ställer sig till att rekommendera programmet till någon annan. är nöjd med min utbildning men med tanke på den tuffa arbetsmarkanden som råder inom vårt område skulle jag inte rekommendera den eller liknande utbildningar till någon (Resp. programkategori 1) Det är dock skillnad mellan programkategori 1 och 2 vad gäller antalet sökta arbeten. Bland respondenterna finns det även en upplevelse av att arbetsmarknaden har börjat bli medveten om Hälsoutvecklarnas kompetens. Om detta beror på att de som utbildats i programkategori 2 kan konkurrera på ett bredare område eller om efterfrågan på Hälsoutvecklarens specifika kompetens har ökat är dock, utifrån gällande studie, svårt att uttala sig om. Trots att respondenterna i programkategori 2 sökt fler jobb, jämfört med respondenterna i programkategori 1, hamnar de mer sällan i en intervjusituation. En förklaring kan vara den upplevelse respondenterna har av att konkurrensen inom hälsoutvecklingsområdet är hård i och med att det finns ett ökat antal personer med folkhälsokompetens i samhället. Ytterligare en tänkbar förklaring är att respondenter i programkategori 1 hunnit skaffa sig längre arbetslivserfarenhet, kontaktytor och referenser. Därmed borde de ha större möjligheter att bli uttagna till anställningsintervjuer jämfört med respondenter i programkategori 2. Personliga kontakter har spelat en större roll när respondenter i programkategori 2 fått sin nuvarande anställning jämfört med programkategori 1. Andelen som fått arbete via annons har däremot minskat kraftigt från programkategori 1 till 2. Om detta beror på en minskad användning av annonsering vid tillsättandet av personal, eller om personliga kontakter har större betydelse vid inträdet på arbetsmarknaden än vad det har senare i arbetslivet, är dock osäkert. Att det är en större andel i programkategori 2 som fått anställning via kontakter skapade genom uppsatsförfarandet beror antagligen på att fördjupningsarbetet i programmet numera är en kandidatuppsats. Majoriteten av respondenterna förvärvsarbetar och trots upplevelsen av en tuff arbetsmarknad för Hälsoutvecklare uppger sju av tio att de jobbar med hälsoutveckling i någon form. Detta resultat överensstämmer med de som presenterades i den föregående uppföljningen av programmet (Mustell & Swartling Widerström 2002). Såväl yrkestitel, 27
28 arbetsuppgifter, som anställningsgrad skiftar inom denna grupp. Andelen som arbetar på individ- och gruppnivå överväger, men många uppger även att de verkar på en strategisk nivå mot organisationer, kommuner och samhälle. Att andelen respondenter som är tillsvidareanställda är högre i programkategori 1 torde bero på att dessa har fler år i arbetslivet. Respondenternas upplevelse av att kommun och landsting är mättade på hälsokompetens stämmer till viss del överens med programkategoriernas fördelning på arbetsmarkanden. Det är betydligt ovanligare att ha en anställning inom landstinget i programkategori 2. Behovet av Hälsoutvecklare har dock, bland annat på grund av privatiseringen av företagshälsovården, inneburit att anställningarna inom den privata sektorn ökat. Även egenföretagandet har ökat i programkategori 2. Bilden av hur Hälsoutvecklarnas arbetsfält förändrats över tid är ett viktigt resultat i studien. Det pekar bland annat på vikten av att även den privata sektorn är representerad i programmet i form av föreläsare, programrådsdeltagare och mentorer. 5.3 Förslag på förbättringar För att underlätta för Hälsoutvecklarna att förbereda sig inför arbetslivet föreslås i resultatet examinationsuppgifter förankrade i arbetslivet samt längre perioder av verksamhetsförlagd utbildning. En tänkbar strategi är att låta studierelaterade kontakter med arbetsmarknaden ingå som en strimma i programplaneringen. Att, via programråd, bygga upp ett gott samarbete med aktuella representanter från arbetsmarknaden kan försäkra att utbildningen hålls uppdaterad på de behov arbetsmarknaden ställer på folkhälsoutbildad arbetskraft. Att återuppta en mentorskapsverksamhet i en mer utbyggd form ger studenterna möjligheter att skapa kontakter, samt öva färdigheter inför arbetslivet. Som utbyte har universitetet sedan tidigare erbjudit mentorerna ett par utbildningstillfällen varje termin. Om dessa tillfällen återigen erbjuds skulle de kunna varieras i högre utsträckning. Utöver föreläsningar och seminarier kan även workshops anordnas. I dessa kan grupper av mentorer och adepter samarbeta för att lösa specifika eller generella uppgifter som ingår i mentorernas vardag. Sådana workshops skulle kunna fungera som ett forum för mentorerna att utbyta erfarenheter och skapa nya kontaktytor. De skulle på att tydligare sätt visa på ett ömsesidigt utbyte mellan universitet och mentorerna. Ytterligare ett sätt att arbeta med arbetsmarknadskontakter som en strimma är att via programmets hemsida erbjuda studenterna ett forum för dialog med intressenter i arbetslivet. På en sådan sida kan representanter för arbetsmarkanden, så som exempelvis företag och 28
29 frivilligorganisationer, annonsera ämnen för B- och C-uppsatsförslag alternativt efterfråga hjälp för kortare projekt och uppdrag. Programutbudet bör ses över, både vad gäller kursers relevans för Hälsoutvecklarnas arbetsfält, samt för att uppnå utbildningen syfte att förbereda Hälsoutvecklaren för det strategiska arbetet inom företag, organisationer, kommuner och landsting. Det framstår som extra viktigt att möjliggöra för studenterna att skaffa sig verktyg för att arbeta med hälsoutveckling även på organisations- och samhällsnivå. Möjligheterna för studenterna att träna sina färdigheter i att planera och genomföra muntliga presentationer, utbildningsinsatser samt projekt bör utökas då yrkeslivets krav på att behärska dessa pedagogiska färdigheter upplevs vara stort. Efterfrågan på en tydligare profilering av programmet är något som bör föras med i diskussionerna kring den nya revidering av Hälsoutvecklarprogrammet som är planerad att genomföras under Slutligen skulle tillförandet av en avancerad nivå till programmet erbjuda Hälsoutvecklarna en fördjupning och stärka deras konkurrenskraft på en arbetsmarknad som upplevs som hård. Dessutom skulle detta skapa goda förutsättningar för att bedriva en stark folkhälsovetenskaplig forskning på universitetet. 5.4 Metoddiskussion I alumnistudien som genomfördes på Mälardalens högskola (Larsson & Ljungblad 2006) diskuteras validiteten i utvärderingsstudier. Att låta respondenter värdera sin utbildning ett antal år efter att de examinerats från programmet kan skapa problem (Högskoleverket 2004). De som nyss har kommit ut på arbetsmarknaden kan ha svårt att ge en rättvis bild eftersom arbetet kanske inte är det man utbildat sig till. Å andra sidan kan de som varit ute en längre tid på arbetsmarknaden samlat på sig mycket erfarenheter som grumlar minnet av vad utbildningen verkligen gav. När därför jämförelser görs mellan programkategori 1 och 2, bör läsaren ta detta i beaktande. Ett exempel på hur det nuvarande arbetet kan påverka synen på utbildningen kan ses i att de som arbetar inom hälsoutveckling oftare skulle rekommendera Hälsoutvecklarprogrammet till andra, än de som inte jobbar med hälsoutveckling. I Högskoleverkets rapport (2004) rekommenderas att också ta in annan information som till exempel från arbetsgivare. Svarsfrekvensen på 75 % ger en hög grad av relevans till studiens resultat. Validiteten i svaren kan dock stärkas ytterligare genom att en bortfallsanalys genomförs. 29
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes
Läs merKarriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!
Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs merBeteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 7 Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng Behavioral and Social Sciences, 180-210 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,
Läs merUtbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)
Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska
Läs merUtbildningsplanen är fastställd 2007-05-16 av Forsknings- och Utbildningsnämnden.
Utbildningsplan Hälsopedagogprogrammet Health Education Programme Omfattning: 180 högskolepoäng Examen: Kandidatexamen uppnås efter godkända kursfordringar om sammanlagt minst 180 högskolepoäng. Benämningen
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merAlumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft
Alumnstudie 2015 Genomförd av Linda Widetoft Vilka 32 pers. intervjuade (av 70) 1/3 kvinnor Var Majoriteten av Alumnerna växte upp i Småland och valde att stanna kvar efter avslutade studier. Den främsta
Läs merBrukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Läs mer2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND
2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning
Läs merVanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Sidan 1 av 6 Påbörjad: 2015-11-12 Reviderad: 2016-01-16 Sektionen för lärande och miljö Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS
Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merKandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Environmental Science Environment, Health and Working life, 180 Credits Denna utbildningsplan
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merEkonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: SEV24 OINR Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Business studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,
Läs merSocialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops
Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 VT14 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merGRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006
GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merTurism och destinationsutveckling, 180 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Turism och destinationsutveckling, 180 hp Tourism and destination development, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer STUDG Grundnivå
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merRapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport
Rapport Nöjd Studentindex 2012 Upprättad av: Version: Carina Wikstrand 1,0 Dnr Datum MIUN 2007/525 2012-09-27 Rapport Nöjd Studentindex 2012 1 INLEDNING 2 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 1.2 METOD 2 1.2.1 FRÅGOR
Läs merKandidatprogrammet i offentlig förvaltning
Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning 180 högskolepoäng, grundnivå Bachelor s Programme in Public Administration S1OFF 140619 2 (6) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning
Läs merInledning. Antagningsprocess
SISU HT 2011 Inledning Jag vill inleda med att tacka för förtroendet till mitt stipendium från IA. Det gav mig möjlighet att betala hyran på mitt boende under min termin i Shanghai samt gav mig utrymme
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merGöteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23
Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal
Läs merMagisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: GGV01 Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) with focus on Evaluation and Organizational Management,
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs mer1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning
1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merSTUDENTBAROMETERN HT 2012
STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.
Läs mer2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN
2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782
Läs merInformationshäfte Psykologprogrammet
Informationshäfte Psykologprogrammet Institutionen för psykologi HT 2015 HT/2015 Institutionen för Psykologi Välkommen till psykologprogrammet i Umeå Psykologprogrammet är en yrkesutbildning som omfattar
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merResultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006.
Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 26. Enkäten delades ut i två versioner, en pappersform och en webform. Skillnaden mellan de olika versionerna var att kurserna fick
Läs merEfter examen En uppföljning av 2011 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen
Efter examen En uppföljning av 2011 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildningar som ger arbete Företagsekonomiska institutionen är en av de största institutionerna vid Stockholms
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merVAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?
VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande
Läs merPrognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014
2014-03-27 1 (9) Lärande och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014 Varje sommar anordnar kommuner och landsting feriejobb för ungdomar, syftet är dels
Läs merVerksamhetsförlagd utbildning (VFU)
RAPPORT Diarienummer: Ö 2013/70 Datum: 2013-02-28 Författare: Eva Kraepelien-Strid Beslutat av: PKH Beslutsdatum: 2013-02-28 Giltighetstid: Fr o m HT 2013 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Hälsopedagogprogrammet
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merFysioterapeutprogrammet
1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården
Läs merUtvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst
Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...
Läs merför chefer och handläggare
LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!
Läs merSplitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)
GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av
Läs merRegisterutdrag från Läkemedelsförteckningen
Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen
Läs merSjuksköterskeutbildning, 180 hp
1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning
Läs merMedicinsk fotterapeut Redovisningsekonom Bygglovshandläggare Kvalificerad inköpare. www.nyhs.se
Medicinsk fotterapeut Redovisningsekonom Bygglovshandläggare Kvalificerad inköpare www.nyhs.se FRAMTIDENS KUNSKAPER - MORGONDAGENS JOBB! Välkommen till Norrlands Yrkeshögskola Norrlands Yrkeshögskola har
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merUtvärdering av Projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus
Läs merElektroingenjör med inr mot elkraft, 180 hp, co-op, start H09 (exkl kommentarer)
Programutvärdering Elektroingenjör med inr mot elkraft, hp, co-op, start H (exkl kommentarer) Hej Enligt beslut från Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå (UN) har följande programutvärderingar
Läs merUtsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång
Läs merRiktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.
Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning
Läs merJurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE
Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...
Läs merÖrebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00
Örebro universitet Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Ansökan om rätt att utfärda psykologexamen Örebro universitet ges rätt att utfärda psykologexamen. Ansökan Örebro universitet
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merKandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 Dnr 514-1081-07 Datum 2012-03-23 Sid 1 (7) Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd Bachelor of Science Programme
Läs merInternationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270 points (ECTS)
Grundutbildningsnämnden för Dnr 626/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merStockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad
Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund Magisterutbildning och arbetsmarknad 1 Förord Denna rapport är delvis baserad på ett statistiskt material som inhämtats för en kursrapport
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merAntagning till högre utbildning vårterminen 2016
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr
Läs merLunds universitet Box 117 221 00 Lund. Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se BESLUT. 2008-09-09 Reg.
Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se BESLUT 2008-09-09 Reg.nr 31-5011-07 Anmälan mot Lunds universitet angående kostnader för egenterapi Högskoleverket
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merInledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg
Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och
Läs merDenna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.
Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen
Läs merTentornas svårighetsgrad
2013-06-03 U T V Ä R D E R I N G A V S K O G S M Ä S T A R P R O G R A M M E T 2 0 1 0 / 1 3 UNDERLAG Sammanställningen bygger på de enkäter som skickats ut i maj 2013 (54 st). Här redovisas endast ett
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs merVill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen
Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom
Läs merRAPPORT. Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola. Uppföljning och utvärdering 2009-2014
RAPPORT Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola Uppföljning och utvärdering 2009-2014 2015-10-21 Ulf Järphag 1. BAKGRUND Personlig Tränar (PT) -utbildningen på Katrinebergs folkhögskola har bedrivits
Läs merGenusperspektiv bör ingå i utbildningsprogrammet, enligt mål i Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde.
Forsknings- och utbildningsnämnden ALLMÄNNA RÅD 2010-09-08 Dnr HS 2010/328-510 Utformning av utbildningsplan 1 Allmänt Bestämmelser om utbildningsplan finns i Högskoleförordningen. Där framgår att det
Läs merSjuksköterskeprogrammet
Institutionen för omvårdnad Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 E-post: ingagreta.nilsson@adm.umu.se www.omvardnad.umu.se Dnr 513-4683-07 Datum 2007-12-10 Sid 1 (8) Sjuksköterskeprogrammet
Läs merSKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren
SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs merVägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut
Läs merPraktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning
Läs merKortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag
Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merHur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merClaudia Mallea Lira och Isabell Darkman
PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna
Läs merUppföljning av ungdomstrainee 2013
UPPFÖLJNING 1(8) 2013-10-30 AVN 2013/0207-2 009 Handläggare, titel, telefon Helena Wetterhall, nämndsekreterare 011-15 11 87 Uppföljning av ungdomstrainee 2013 Bakgrund I juni 2011 beslutade arbetsmarknads-
Läs merSommarjobb 2015 Stockholms stad
Sommarjobb 2015 Stockholms stad UTVÄRDERINGSRAPPORT SWECO STRATEGY Förord Under våren 2015 fick konsultföretaget Sweco Strategy i uppdrag av Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad att genomföra
Läs merEntris 2.0. 21 mars 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16
Entris 2.0 21 mars 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Mål: Kvalitetsutveckling av SYV & SSA Gemensam kunskapsbas för SYV, styrdokument & Skolinspektionen Roller/ansvar Kvalitet
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merUtbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng
Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Study programme in Medical Informatics, 160 credits (=240 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12 Senast reviderad
Läs merSocionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng
Utbildningsplan för Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Socionomprogrammet bygger på socialt arbete som vetenskap. Ämnesstudierna har genomgående forskningsanknytning
Läs merOM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?
OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...
Läs merUTBILDNINGSPLAN Human Resources med inriktning mot företagsekonomi,
UTBILDNINGSPLAN Human Resources med inriktning mot företagsekonomi, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2016 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39,
Läs merInformation till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013
Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...
Läs mer