FORSKNING PÅGÅR BETYG & BEDÖMNING. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR BETYG & BEDÖMNING Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

2 Värt att notera Forskning pågår betyg & bedömning ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning kring betyg och bedömning som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökning under åren Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. I denna serie - Forskning pågår - kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, 31 mars 2009 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning Betyg och betygssättning: Funktioner och effekter Christina Cliffordson 1 Betygens jämförbarhet, prognosförmåga och effekter på lärande Elevers uppfattning av och inställning till prov och tester i skolan Internationella kunskapsmätningar, nationell bedömningskultur och reformhistoria Testet under lupp - Konstruktion av läsförståelse i internationella läsundersökningar. Samtal för utveckling och lärande? En studie av utvecklingssamtal i grundskolan Nationella matematikprov som katalysator för implementering av utbildningsreformer Utvecklingssamtal i förskolan - praktiker för skapande av barndom, föräldraskap och professionalisering. Matematikens och naturvetenskapens texter och språk i prov Christina Cliffordson 3 Hanna Eklöf 5 Eva Forsberg 7 Caroline Liberg 9 Gunnel.B Lindh 11 Johan Lithner 13 Ann-Marie Markström 14 Peter Nyström 16 Lärarens utvidgade bedömarroll Mats Oscarson 18 Självbedömning av inlärning: Exemplet språk Mats Oscarson 20 Forskarskola: Pedagogisk bedömning (v2) Astrid Pettersson 22 Marknadskrafter och decentralisering i svensk utbildning - skolresultat, jämlikhet, eller bådadera? Zhao Shangwu 24 Elevers självutvärdering i skolan Michael Tholander 25 Analys och modellering av svenska elevers prestationer i Marie Wiberg 27 TIMSS och PISA i ett internationellt perspektiv

4 Betyg och betygssättning: Funktioner och effekter Betygen är en av de mest omdiskuterade skolfrågorna i Sverige. Det finns två huvudvarianter av betygssystem: relativa betyg, där betygssättningen bygger på jämförelser mellan elever, och målrelaterade där betygen baseras på bedömning av elevernas prestation i förhållande till preciserade mål. Betygen har tre uttalade funktioner: information om kunskaper och färdigheter, främja motivation och fungera vid urval till nästa utbildningsnivå. Detta ställer olika krav på betygens egenskaper. Medan de relativa betygen i första hand är avsedda att uppfylla urvalsfunktionen, är de målrelaterade i första hand avsedda att uppfylla informationsfunktionen. Dock används även de målrelaterade betygen för urval, och även relativa betyg torde ha ett informationsvärde. Betyg och betygssättning har också outtalade funktioner, vilka har stora effekter på verksamheten i skolan. Betygen kan betraktas som ett maktinstrument för lärarna, de främjar vissa elevers motivation samtidigt som de missgynnar andras, och kan medverka till utslagning och marginalisering av elever. Olika elev- och skolstrategier för att optimera gymnasiebetygen har identifierats, vilka har negativa effekter på verksamheten i skolan och på tilltron till rättvisan och jämförbarheten i betygssystemet. Huvudsökande Christina Cliffordson Göteborgs universitet Medsökanden Joanna Giota Göteborgs universitet Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Bidragsform Projektbidrag Period Det finns mycket som indikerar att lärarnas betygssättning också influeras av annat än elevers kunskaper och färdigheter, och att detta i stor utsträckning har med lärarens uppfattning om eleven som person att göra. Detta kan delvis förklara de markerade skillnaderna i betyg mellan grupper av elever med olika social och nationell bakgrund, liksom mellan könen. De relativa betygens förmåga att förutsäga studieframgång i nästkommande stadium i skolsystemet, vilket preliminära resultat från en förstudie antyder gäller även för de målrelaterade betygen, kan också delvis ha sin grund i att de uttrycker skillnader mellan elever i motivation, ambition och kommunikativ färdighet. Det finns också resultat som talar för att betygssättning påverkas av konkurrensen mellan elever, på grund av betygens roll som urvalsinstrument, och mellan skolor, på grund av deras roll som kvalitetsindikatorer i den allt hårdare konkurrensen om elever. Detta gör det angeläget att närmare undersöka vilka faktorer utöver elevernas kunskaper och färdigheter som påverkar lärarnas betygssättning. Då det har uttalats tveksamhet om huruvida de målrelaterade betygen fungerar i urvalssammanhang framstår det också som mycket angeläget att detta undersöks närmare 1

5 Det övergripande syftet med det föreslagna projektet är att studera vissa mer grundläggande egenskaper hos betygen och de effekter de har på eleverna. Mer specifika syften är att studera: (1) vilka faktorer som påverkar betygen utöver elevernas kunskaper och färdigheter; (2) de effekter betygen får på elevernas motivation och självuppfattning; samt (3) betygens prognosförmåga med hänsyn till studieresultat för olika inriktningar inom gymnasieskola och högskoleutbildning. Projektet kommer att genomföras inom ramen för två delprojekt och på grundval av uppgifter från register för hela årskullar och insamlade enkätuppgifter, kunskaps- och begåvningsprov för riksrepresentativa elevurval som finns inom "The Gothenburg Educational Database" (GOLD), under vilken beteckning data från VALUTA-projektet och UGU-projektet förts samman. VALUTA-projektets (Validering av den högre utbildningens antagningssystem), övergripande syfte är att belysa olika aspekter av systemet för antagning till högskoleutbildning. I projektets databas finns uppgifter för samtliga individer födda , om bl.a. bakgrund (tex, kön, föräldrars yrke och utbildning samt födelseland), betyg i enskilda ämnen från grundskolas åk 9 och gymnasiets åk 3, gymnasieval, högskoleprovresultat, högskolestudier och studieprestationer. Fyra av dessa årskullar sammanfaller med riksrepresentativa stickprov av elever (1972, 1977, 1982 och 1987) inom UGU-projektet (Utvärdering genom uppföljning) som sedan början på 1960-talet, i samverkan med SCB, har samlat skoladministrativa data och enkätuppgifter för åtta årskullar, med start i åk 3 och så länge de befann sig i det allmänna skolsystemet. GOLD innehåller både register- och enkätdata för årskullar med såväl relativa som målrelaterade betyg. Detta tillsamman med övriga tillgängliga uppgifter ger unika möjligheter att studera betygens egenskaper. 2

6 Betygens jämförbarhet, prognosförmåga och effekter på lärande Betygens uttalade funktioner är att motivera den enskilda eleven i sitt lärande, att ge information om elevernas kunskaper och färdigheter i diagnostiskt och kontrollerande syfte, samt att användas vid urval till nästa steg i skolsystemet. I många viktiga avseenden är dock kunskapen begränsad om hur väl, och på vilka sätt, dessa funktioner uppfylls. Betyg har också flera icke uttalade funktioner och effekter, om vilka kunskaperna också är begränsade. Detta torde vara en av anledningarna till att diskussioner kring betygsystemets utformning i stor utsträckning tar utgångspunkt i ideologiskt grundade föreställningar, och endast i begränsad utsträckning är baserade på forskning. Framsteg har dock gjorts i flera avseenden, som bland annat vilka faktorer som påverkar lärarnas betygssättning och betygens prognosförmåga, men både dessa och andra frågeställningar inom området behöver undersökas ytterligare. Huvudsökande Christina Cliffordson Högskolan Väst Medsökanden Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Alli Klapp Lekholm Göteborgs universitet Bidragsform Projektbidrag Period Genom att betygen används för urval till och ger behörighet för utbildningar är de av avgörande betydelse för den enskilda eleven, men också ur systemperspektiv. Detta är en förklaring till varför frågor om betygens jämförbarhet mellan skolor, lärare och tidpunkter är i fokus. En annan förklaring är att det målrelaterade betygssystem som introducerades vid mitten 1990-talet inte i samma utsträckning erbjuder hjälpmedel för en likvärdig betygssättning som det normrelaterade betygssystemet. Det finns också en stor mängd anekdotisk evidens som anger att de målrelaterade betygen inte låter sig jämföras på grund av bristande samsyn på hur målen och kriterierna ska fastställas, liksom att tillämpningen varierar högst avsevärt mellan lärare och skolor. Tidigare forskning visar att betyg från föregående stadium är det instrument som har högst validitet vid prognos av studieframgång, och att detta också gäller målrelaterade betyg. En hypotes som kan förklara detta är att betygen representerar både kognitiva och ickekognitiva aspekter, dvs. både förvärvade kunskaper och färdigheter och andra aspekter som exempelvis elevens generella intresse för skolarbete, trivsel i skolan, skolanpassning och föräldrarnas visade engagemang i skolarbetet. Den flerdimesionella modell över vad betygen representerar, som nyligen har utvecklats och med framgång testats, erbjuder möjligheter att undersöka den relativa betydelsen av förvärvade kunskaper och färdigheter å ena sidan och icke-kognitiva aspekter å den andra sidan för prognos av en rad olika kriterier, som exempelvis senare studieframgång, men också andra utfall som 3

7 framgång i arbetslivet. Detta är av stort teoretiskt intresse eftersom aktuell forskning indikerar att icke-kognitiva färdigheter har stor förklaringskraft för många utfall. Frågor kring yttre belöning och betyg och dess påverkan på elevernas resultat i skolan har varit en kontroversiell fråga alltsedan början av 1970-talet, och forskningen inom området visar på divergerande resultat i flera avseenden. Vilka de faktiska effekterna av betyg är på elevernas lärande är långtifrån klarlagt. Även om betygsförväntningar kan ha betydelse för elevernas ansträngningar i positiv riktning, är det också rimligt att tro att tidigare erhållna betyg kan påverka fortsatt lärande och motivation även i en negativ riktning. Goda betyg kan förväntas ge positiva effekter, medan en bakgrund av mindre goda betyg torde kunna ge negativa effekter på ansträngning och motivation. Frågan bör därför studeras på ett differentierat sätt då det finns anledning att tro att effekterna varierar över betygsskalan, men också beroende på omfattningen av icke-kognitiva faktorers inverkan på betygssättningen. Dessutom kan mönstret se olika ut för olika grupper av elever med avseende på kön och familjebakgrund, och det är också rimligt att den ålder då eleverna får betyg påverkar effekterna. Det nu föreslagna projektet har som specifika mål att undersöka: (1) i vilken utsträckning betygen är jämförbara mellan tidpunkter, lärare och skolor; (2) betygens effekter på elevers lärande och motivation; samt (3) den relativa betydelsen av kognitiva och icke-kognitiva faktorer för betygens prognosförmåga. Projektet kommer att genomföras som tre delprojekt, vilka vart och ett relaterar till ett av de specifika målen. Forskningen kommer att baseras på de longitudinella data som finns inom The Gothenburg Educational longitudinal Databas (GOLD) och genomföras med hjälp av statistiska analysmetoder. 4

8 Elevers uppfattning av och inställning till prov och tester i skolan Forskningsprojektet för vilket medel söks syftar till att undersöka elevers uppfattning av och inställning till olika typer av prov och tester som de genomgår under sin skoltid, liksom hur deras inställning är relaterad till hur de presterar. En central fråga kommer att handla om elevers motivation att göra sitt bästa på olika typer av test, om elever reagerar olika på olika typer av prov, om reaktionerna är olika för olika grupper av elever, och om testspecifik motivation påverkar testprestation och i så fall hur. Andra frågor som kommer att behandlas är hur elever mer generellt uppfattar prov och hur de reagerar i provsituationen, och faktorer som testnervositet och generella attityder gentemot prov och tester bland elever kommer att studeras. Bakgrunden till projektet är dels att mycket litet är känt om hur elever faktiskt uppfattar och reagerar på de prov och tester som administreras i skolan, dels att en tämligen vanlig men vetenskapligt obekräftad uppfattning är att elever inte bryr sig om att göra sitt bästa på prov och tester som inte har någon betydelse för dem personligen ("low-stakes tester"). Den tidigare forskningen kring dessa frågor är tämligen begränsad, i synnerhet i Sverige, men även internationellt. Fokus i forskningsprojektet kommer att ligga på elevernas perspektiv i provsituationen, ett perspektiv som ofta ignoreras men som är helt centralt då det är eleverna som faktiskt svarar på frågorna i ett givet prov, och då det ofta är eleverna som drabbas av konsekvenserna av ett bra eller dåligt resultat. Huvudsökande Hanna Eklöf Umeå universitet Bidragsform Anställning som forskarassistent Period Metoden för att få kunskap om elevernas uppfattningar kommer framför allt att vara självskattning, och elevernas uppfattning av och inställning till prov och tester kommer att undersökas genom enkäter och intervjuer. Resultaten från självskattningarna kommer sedan att relateras till hur eleverna faktiskt beter sig i provsituationen och hur de presterar på proven. Projektet förväntas kunna bidra med ny kunskap om hur elever uppfattar prov och hur de beter sig i provsituationer. Detta är viktigt såväl ur ett psykologiskt perspektiv som ur ett didaktiskt perspektiv och ur ett validitetsperspektiv. Projektets grundfrågeställning är således också viktig i ett större perspektiv som handlar om huruvida vi mäter det vi avser mäta genom de prov och tester som administreras i skolan, och vilka konsekvenser det kan få om erhållna resultat påverkas av andra faktorer än elevernas ämneskunskaper. Projektet förväntas även kunna ge ett relevant såväl teoretiskt som metodologiskt bidrag till 5

9 den internationella forskningen, där behovet av en utvecklad teori som behandlar elevperspektivet i provsituationer är stort. Studiet av elevers testmotivation har påbörjats i en doktorsavhandling och det planerade projektet kommer att bygga vidare på dessa studier. Detta innebär att lämpliga teoretiska ramverk är kartlagda, utvecklingen av lämpliga mätinstrument har påbörjats, metoder för datainsamling har utforskats, och möjliga studieupplägg har övervägts. Instrumenten, metoderna och studiedesignen behöver utvecklas, revideras och förfinas, men projektet förväntas kunna redovisa sina första resultat inom ett år från projektets början. Resultaten kommer att kommuniceras genom artiklar i vetenskapliga tidskrifter, presentationer på vetenskapliga konferenser, och genom rapporter som kan administreras till relevanta målgrupper såsom lärare, skolledare, politiker, psykologer, och forskare inom lärarutbildningen och pedagogiska mätningar, nationellt såväl som internationellt. 6

10 Internationella kunskapsmätningar, nationell bedömningskultur och reformhistoria Sedan 1960-talet har Sverige deltagit i internationella jämförande mätningar av elevers kunskaper. En grundläggande tanke bakom dessa mätningar har varit att den snabbföränderliga världen kräver flexibel utbildning. Både skolor och elever bör enligt denna tankegång vara flexibla och öppna för förändring. En välutbildad och förändringsvillig befolkning har lyfts fram som avgörande för att ett land ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. De internationella kunskapsmätningarna har i Sverige och i andra länder fått allt större genomslag under de sista 10 åren och resultaten används ofta som slagträn i de deltagande ländernas interna skoldebatt. Mätningarna har haft som uttalat syfte att hjälpa länderna att få syn på vad som är bra och dåligt i den egna utbildningen. Men mätningarna har också enligt många forskare haft en likriktande effekt. Länder har börjat anpassa sina läroplaner till mätningarna. Huvudsökande Eva Forsberg Uppsala universitet Medsökanden Christian Lundahl Uppsala universitet Henrik Román Uppsala universitet Florian Waldow Humboldt Universität Berlin Bidragsform Projektbidrag Period Hur man nationellt tolkat och använt resultaten från de internationella kunskapsmätningarna varierar dock stort. Uppfattningarna om vad som är goda och dåliga kunskaper eller vilka ämnen som är viktiga skiljer sig åt mellan länder. Därför kan diskussionerna i två länder se helt olika ut, även om deras elever uppnått ungefär samma resultat. Varje land har nämligen sin egen skolhistoria och sitt sätt att se på mätning eller bedömning av kunskaper. Mellan länder kan det finnas stora skillnader i hur man sätter betyg, vilka omdömen lärare ger i klassrummet, om man ger muntliga eller skriftliga prov osv. Bland annat kan sådana skillnader säga något om vilken auktoritet läraren har som professionell och självständig bedömare. Tidigare forskning i Sverige kring bedömning av elevers kunskaper har oftast handlat om hur sådana bedömningar bör gå till. Vårt projekt handlar om att förstå bedömningar i ett bredare sammanhang. Kunskapsbedömningar betyder mycket för både skolreformer och skolans pedagogiska verksamhet. Därför sätter vi kunskapsbedömningarna i ett övergripande samhälleligt och kulturellt sammanhang. Detta gör vi genom att historiskt jämföra Sverige och Tyskland. Hur ser de svenska och tyska bedömningstraditionerna ut och hur har de förändrats under talet och fram till idag? Vilken roll har de spelat när man har planerat och genomfört reformer av skolan? Hur har man hanterat de internationella kunskapsmätningarna? 7

11 Det historiska och jämförande perspektivet ökar möjligheten att förklara varför reformer och skola utvecklats på ett visst sätt, och fördjupar förståelsen av vad kunskapsbedömningar betyder i skolan och i utbildningspolitiken. Att vi valt just Sverige och Tyskland beror på att de ländernas skolsystem och sätt att bedöma kunskap skiljer sig åt på flera punkter. Fram till 1960-talet såg skolan och sätten att bedöma rätt lika ut i Sverige och Tyskland. Båda hade ett absolut betygssystem och olika typer av examensprövningar. Men när Sverige införde grundskola och gymnasieskola bytte man också betygssystem. I stället för bokstavsbetyg infördes ett relativt sifferbetyg. Även examensprövningarna togs bort och ersattes delvis av centrala prov. Idag är det svenska betygssystemet åter absolut, men nu med statligt formulerade betygskriterier. Sverige har med andra ord under de sista 50 åren genomfört flera reformer av både skoloch bedömningssystem och landet var även tidigt med i de internationella mätningarna. Tyskland var däremot fram till talet bara med i vissa delar av de internationella mätningarna, och har inte heller genomfört några stora skolreformer eller ändrat sitt bedömningssystem. Studien handlar alltså om att öka kunskapen om hur de internationella kunskapsmätningarna hanterats i Sverige och Tyskland och hur det i sin tur hänger ihop med de två ländernas bedömningstraditioner och skolreformer. Sådan historiskt grundad och jämförande kunskap är värdefull för dem som på olika plan har med utbildning att göra - elever, lärare, lärarutbildare, forskare, administratörer och politiker. Den vidgar och utmanar våra föreställningar om vad bedömning och skola är som vi annars lätt tar för givna. Vår slutrapport kommer att publiceras på svenska, men vi kommer också att publicera delrapporter och artiklar på svenska, tyska och engelska. 8

12 Testet under lupp - Konstruktion av läsförståelse i internationella läsundersökningar. Under senare år har storskaliga internationella studier av elevers prestationer fått allt större uppmärksamhet. I olika massmedier rapporteras om hur de svenska eleverna klarar sig i förhållande till elever i andra länder. Bland annat har internationella studier visat att svenska elever läser sämre i dag än för tio år sedan, och att pojkar och invandrarelever är starkt överrepresenterade i den grupp som klarar sig sämst. En naturlig fråga blir då vad detta beror på. En förklaring som nämnts är de stora förändringar som ägt rum i skolsystemet under de senaste åren, däremot har man inte i någon större utsträckning diskuterat de test som används. Det tas för givet att dessa tester ger en god och rättvisande bild av elevers läsförmåga. Vi menar att det är mycket väsentligt att studera vad man menar med läsförmåga i dessa sammanhang och vad man därmed testar. I fokus för denna studie står PIRLS 2006 (Progress in International Reading Literacy), ett internationellt lästest som genomförs av elever i skolår fyra i 41 länder över hela världen. Vår studie undersöker såväl testet som den lässituation som eleverna ingår i när de genomför testet. Vi vill också jämföra testets lässituation med riktlinjerna för läsning i skolan och de lässituationer som eleverna utvecklar i klassrummet och i hemmet. Det material som kommer att utgöra grunden för undersökningen är i första hand de olika delar som ingår i testet, dvs texter, textfrågor, bedömningsmall, elevsvar och enkäter till föräldrar, lärare, elever och skolledare. Huvudsökande Caroline Liberg Uppsala universitet Medsökanden Jenny Wiksten Folkeryd Uppsala universitet Bidragsform Projektbidrag Period Med hjälp av olika textanalytiska metoder vill vi undersöka de kulturella drag som gestaltas genom texterna, hur texterna är uppbyggda, vilken innehållslig struktur de har och hur de engagerar en läsare. Tidigare forskning visar att texternas innehåll, både hur man uttrycker sig och vad texten handlar om, påverkar hur man förstår den. Textanalysen ligger sedan till grund för att utveckla en förståelse av vad i texten som fokuseras genom textfrågorna och de elevsvar som bedöms som korrekta. Av särskilt intresse är att närmare studera de svar som enligt bedömningsguiden klassificeras som ingen förståelse och därmed får noll poäng. Här kommer vi att kunna göra en differentiering av vad ingen förståelse kan innebära enligt bedömningsguiden, dvs vilken typ av läsning av texten som anses viktig och rätt och vilken typ av läsning som inte anses uppfylla förståelsekraven. Med utgångspunkt i såväl godkända som underkända elevsvar kommer vi att ytterligare nyansera 9

13 diskussionen av olika elevers sätt att närma sig en text. Till exempel kan vissa elever ta fasta på enskilda uppgifter i en text och andra se hela textens budskap och associera till egen erfarenhet. Med hjälp av bakgrundsvariabler som samlas in i enkäter till elever, lärare och föräldrar kan ett stort antal statistiska jämförelser göras. Av särskilt intresse för denna studie är att kartlägga vad som karakteriserar en elev som lyckas eller misslyckas på detta lästest med avseende på sådant som språklig och sociokulturell bakgrund samt kön. Projektet väntas bidra både teoretiskt och praktiskt till en mer tydlig och klar diskussion om vad som menas med begrepp som läsning och läsförmåga. På så sätt kan resultaten också bidra till hur man kan tolka resultaten från internationella lästest. Förhoppningsvis kan studien också leda till vidare diskussioner om de pedagogiska konsekvenser som en nyanserad bild av läsning kan få. Resultaten från projektet är därför relevanta för flera olika kategorier av pedagogiskt intresserade; forskare, pedagogiskt verksam personal, lärarutbildare, skolledare och politiker. Presentationer av projektets resultat kommer att ske i akademiska sammanhang på konferenser och i relevanta tidskrifter. Presentationer kommer även att ske i samband med vidareutbildning av lärare och skolledare. 10

14 Samtal för utveckling och lärande? En studie av utvecklingssamtal i grundskolan För att skolan skall kunna fullgöra sitt uppdrag förutsätts ett samarbete med hemmet. En obligatorisk åtgärd i grundskolan för att möjliggöra detta, är det regelbundet återkommande utvecklingssamtalet. Detta är tänkt att vara en fortlöpande dialog mellan elev, lärare och föräldrar. Utvecklingssamtalet ska ge en möjlighet för elev, föräldrar och lärare att lyssna på varandra som jämbördiga parter. Huvudsökande Gunnel.B Lindh Uppsala universitet Medsökanden Agneta Lindh-Munther Uppsala universitet Utvecklingssamtalet kan ses som ett verktyg för att undervisningen, i enlighet med läroplanens intentioner, bättre ska kunna anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och med utgångspunkt i elevens bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. En förutsättning för en sådan individuell anpassning är att både elever och föräldrar kan komma till tals. Är det så? Vilken möjlighet har elever och förälder att komma till tals i samtalet? Kan de påverka samtalet och därmed möjligen lärarens tänkande om den pedagogiska verksamhetens innehåll och uppläggning? Vad handlar samtalen om? Vilka mekanismer påverkar samtalets innehåll och förlopp? Har kön och social bakgrund någon betydelse? Blir utvecklingssamtalet det redskap för utveckling och lärande som det är tänkt att vara? Bidragsform Projektbidrag Period Syftet med föreliggande studie är att belysa elevers/föräldrars möjligheter att i utvecklingssamtalet göra sig hörda vad gäller sin egen/sitt barns utveckling och lärande. Frågorna ovan ska ses mot bakgrund av aktuell forskning och att forskning om utvecklingssamtal saknas. Undersökningar som rör kontakten mellan hem och skola pekar på att föräldrar är positiva till samtal som kontaktform och att de i stor utsträckning kommer till utvecklingssamtal. Samtidigt antyds att vissa föräldrar är missnöjda vad gäller möjligheten att påverka det egna barnets skolsituation och att undervisningsfrågor sällan diskuteras på utvecklingssamtalen. Samtalsforskning visar att institutionella samtal (där minst en av samtalsparterna deltager i samtalet som ett tjänsteåliggande) rymmer många svårigheter. Beroende bl a på den enskildes intresse och motiv för samtalet, så kommer hon/han att uppfatta och hantera samtalet på olika sätt: försöka vara trevlig, gå in för att skaffa information, etc; parterna utvecklar olika projekt intentioner i handling. Vilka projekt utvecklas och hur samspelar de olika projekten? 11

15 Genomförande: Undersökningen genomförs i år 5 och 6 i grundskolan och inleds med en grov kartläggning av utvecklingssamtalens yttre ramar. Samtalen spelas in på video. För att förstå den mening deltagarna tillskriver samtalet, intervjuas de sedan, var och en för sig (jmfr stimulated recall). Dessa intervjuer spelas in på ljudband. Hela materialet (ett 20 tal utvecklingssamtal och ca 60 intervjuer) skrivs ut ordagrant och analyseras bl a utifrån de frågor som ovan exemplifierats. Vi är medvetna om att deltagarna trots samtycke kan känna sig utsatta och kommer därför att vara tydliga med att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. Givetvis står det dem fritt att även stänga av inspelningsapparatur om så önskas. Vad gäller tolkning av insamlat material kommer respekten för deltagarnas integritet att gå före behovet av att få fram intressanta forskningsresultat. Betydelse och möjliga tillämpningar: Utvecklingssamtalet är ett unikt tillfälle för elever och föräldrar att både förstå och göra sig förstådda i frågor som rör elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. En förutsättning är att elever och föräldrar kan göra sig hörda. Ges alla samma möjlighet? Utan kännedom om samtalets innehåll och förlopp, vet vi inte om utvecklingssamtalet utgör den positiva faktor som förutsätts i styrdokumenten. Med tanke på den tid och det engagemang som både skolans personal, föräldrar och barn ägnar utvecklingssamtalet, finner vi det angeläget att undersöka och visa på några av de faktorer och mekanismer som kan påverka samtalet.i förlängningen kan projektet bidra med kunskaper om vilka insikter och färdigheter som blivande lärare bör utveckla för att elever och föräldrar ska kunna komma till tals, så att undervisningen bättre kan anpassas till den enskilda individens förutsättningar och behov. 12

16 Nationella matematikprov som katalysator för implementering av utbildningsreformer Ett av syftena med många nationella och delstatliga prov världen över är att genom proven kunna påverka undervisningen så att eleverna bättre ska nå önskade kunskapsmål. Det underliggande antagandet är att nationella prov påverkar vad lärarna gör. Genom att utforma proven så att de återspeglar viktiga kurs- och läroplansmål kommer lärarna, om det behövs, ändra sin undervisning så att den ligger i linje med proven. Men alla dessa resurser som läggs på att utforma proven för att åstadkomma dessa positiva konsekvenser (ofta på bekostnad av provens reliabilitet och lärares arbetsbörda) baseras på detta antagande om påverkan som har mycket lite vetenskapligt stöd. Detta gäller såväl internationellt som i ett nationellt perspektiv. Trots betydelsen av forskning på detta område är slutsatsen från reviewartiklar som belyser forskningen om konsekvenser av storskaliga prov ideligen den samma: bristen på förståelse, och vetenskapliga belägg, för effekter av storskaliga prov är betydande och behovet av empiriska studier på området är mycket stort. Målet med projektet är att utröna vilken roll de svenska nationella matematikproven har i skolans försök att implementera styrdokumentens kompetensmål. Införandet av dessa mål kan ses som en omfattande reform men som visat sig svår att genomföra. Huvudsökande Johan Lithner Umeå universitet Medsökanden Jesper Boesen Göteborgs universitet Ewa Bergqvist Umeå universitet Peter Nyström Umeå universitet Torulf Palm Umeå universitet Bidragsform Projektbidrag Period

17 Utvecklingssamtal i förskolan - praktiker för skapande av barndom, föräldraskap och professionalisering. Samtal mellan enskilda föräldrar och pedagoger i förskolan sker dagligen t.ex. vid hämtningar och lämningar av barn, men också i de särskilt avgränsade och av staten påbjudna utvecklingssamtalen som ska ske med jämna mellanrum (Lpfö 98). Samtal av detta slag har genomförts i förskolan sedan mitten av 1970-talet vilket innebär att de är ett centralt inslag i både lärares och förskollärares yrkesutövning och ett mer eller mindre frivilligt inslag i familjens samverkan med institutionen. Detta förhållande har dock inte motsvarats av ett lika omfattande intresse inom forskningen för detta fenomen, varför det endast finns en mycket begränsad forskning inom detta område särskilt när det gäller förskolan. Huvudsökande Ann-Marie Markström Linköpings universitet Medsökanden Elisabet Cedersund Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period Betydelsen av samtal som verktyg för att nå institutionella mål lyfts fram i såväl skolans som förskolans läroplanstexter. När det gäller utvecklingssamtal i förskolan anges att samtalens innehåll ska handla om både den privata sfären och förskolan. I förordet till läroplanen poängteras vidare att förskolan, till skillnad från skolan, inte ska utvärdera enskilda barns resultat eller utfärda betyg och omdömen, utan samtalen ska ha en annan karaktär. Dessa skrivningar reser frågor om hur denna typ av möten mellan föräldrar och förskola genomförs i praktiken på lokal nivå samt hur samtalet gestaltar sig i enskilda möten. Eftersom vi vet förhållandevis lite när det gäller utvecklingssamtal som gäller barn i förskoleåldern och de flesta barn idag går i förskolan är det särskilt angeläget att undersöka den konkreta praktiken och hur dessa samtal går till. Dessa samtal är även sedan lång tid tillbaka en del i förskolepersonalens yrkesutövning varför det också är av vikt att vi får mer kunskaper om desamma. Projektet fokuserar realiseringsarenan och det som faktiskt görs i samtalen utifrån lekmannens - barnens, föräldrarnas - perspektiv samt utifrån den professionelles perspektiv. Konkret kommer studien att belysa frågor som handlar om hur dessa samtal går till i förskolan och hur barnens, föräldrarnas och pedagogernas perspektiv skapas och kommer till uttryck i samtalen. Den teoretiska utgångspunkten tas i forskning om andra så kallade institutionella samtal och i teorier om betydelse av kön för samtalens genomförande. I studien analyseras inspelade utvecklingssamtal mellan pedagoger och föräldrar i förskolan, samt i förekommande fall med barnen som deltagare. Studien 14

18 kompletteras med intervjuer med deltagarna för att belysa vilka förväntningar deltagarna hade inför samtalet, hur de upplevde samtalen och vilken mening de tillskriver desamma. Projektet initierar viktiga aspekter såväl ur den professionellas som lekmannens perspektiv, som är av stor relevans för förståelsen för förskolan som en central del av det utbildningsvetenskapliga området. I utbildningen av lärare har undervisning om utvecklingssamtal varit ett delvis förbisett inslag, kanske beroende på en avsaknad av forskning inom detta område särskilt när det gäller förskolan. Projektet har således stor relevans för studerande i lärarutbildningen, men även för verksamma lärare i förskolan, för föräldrar och en intresserad allmänhet. Resultaten kommer att presenteras inom ramen för projektdeltagarnas undervisning i grund- och forskarutbildning, på nationella och internationella konferenser, i nationella och internationella vetenskapliga tidskrifter samt i form av en bok. Resultaten kommer vidare att presenteras för intresserade genom olika typer av föreläsningar och seminarier. 15

19 Matematikens och naturvetenskapens texter och språk i prov I projektet Matematikens och naturvetenskapens texter och språk i prov kommer vi att undersöka vilken betydelse språket har i prov i ämnena matematik och naturvetenskap. Under 2004 presenterades resultaten från den senaste omgången av två stora internationella under-sökningar av elevers kunskaper i läsning, matematik och No. Resultaten från PISA ( Programme for International Student Assessment ) 2003 visar att svenska 15- åringar presterar bättre än OECD-genomsnittet i läsning, matematik och naturvetenskap. Jämfört med PISA 2000 så är de svenska eleverna nästan lika goda läsare år 2003, endast en smärre försämring kan skönjas. Svenska elevers resultat i matematik och No visar däremot en liten men klar relativ försämring i jämförelse med elever i andra länder. Prestationerna i Sverige ligger på ungefär samma nivå som tidigare, men flera andra länder har förbättrat sina resultat. Svenska resultat från TIMSS ( Trends in International Mathematics and Science Study ) 2003 visar däremot på en kraftig försämring jämfört med 1995 i såväl matematik som No. Resultat från den här typen av jämförande studier mellan länder visar sig ha betydelse för både mer övergripande utbildningspolitiska beslut och för vår förståelse av och diskussion om vad som bör undervisas om i skolan och hur detta bör ske. Det är därför av stor vikt att ha kunskap om vad som egentligen mäts i dessa studier. Huvudsökande Peter Nyström Umeå universitet Medsökanden Caroline Liberg Uppsala universitet Anna Sågvall Hein Uppsala universitet Bidragsform Projektbidrag Period Precis som skolarbetet i stort, domineras proven i de här studierna av skriftspråket som det primära mediet och gestaltningsformen för att utröna elevers kunskaper. I olika studier framträder vidare med all tydlighet att sambandet mellan läsförmåga och ämneskunskap är stort. Enligt rapporten från PISA 2000 förklarar resultaten på ordigenkänningsprovet och läsförståelseprovet tillsammans 69,6 % av variansen i resultaten på matematikprovet, och 76,5 % av variansen i resultaten på provet i naturvetenskapliga ämnen. Språkliga hinder kan göra att den kunskap som eleven exempelvis de-monstrerar vid skriftligt baserade prov i första hand blir läsförståelse. Läsare som inte har någon större vana att hantera olika ämnesområdens specifika språkbruk når inte dithän att de kan visa sina eventuella på andra sätt baserade kunskaper i ämnet. Forskare påtalar därför också flickors troliga försprång, då de ofta uppvisar bättre resultat på lästest. Trots att språkförmågan, och närmare be-stämt läsförmågan, visar sig vara så viktig i 16

20 bedömningssituationer är det förvånansvärt få studier som behandlar frågan om vilken betydelse olika ämnens specifika språkbruk har i skriftliga prov. I det här projektet vill vi därför bidra till kunskap om, förståelse av och därmed till sättet att tala om, den vetenskapliga diskursen om, vad det egentligen är som bedöms avseende matematiskt och na-turvetenskapligt kunnande i undersökningar som TIMSS och PISA med utgångspunkt i ett språkligt perspektiv på dessa prov. I projektet kommer vi också att fokusera frågan om vad som kan bidra till flickors respektive pojkars prestationer sett i ett språkligt perspektiv. På vilka sätt ser detta ut för läsning av provuppgifter i matematik och naturvetenskap med deras specifika språkliga drag? 17

21 Lärarens utvidgade bedömarroll En av lärarens många arbetsuppgifter består i att bedöma elevers lärande i både det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Uppgiften är också en av de viktigaste för elever - för deras inlärning och deras framtid. Bedömningar talar om för eleverna vad de är bra på, vad de behöver vidareutveckla och vad de redan kan. Det är viktigt att bedömningarna som görs i skolan är riktiga och av eleverna upplevs som rättvisa. Felbedömningar av undervisningen och inlärningsresultaten kan allvarligt försämra både enskilda elevers och hela gruppers möjligheter att uppnå skolans fastställda mål. Samtidigt ställs det allt större krav på lärarens förmåga att göra riktiga bedömningar. Inte minst kommer krav från elevhåll. Ett målstyrt betygssytem baserat på kriterier där eleverna själva kan förstå vad som förväntas av dem och vilka resultat som krävs för ett betyg skapar en större press på lärare än tidigare. Därmed blir det också lättare och naturligare för eleverna att ha synpunkter på de underlag för betygssättning som lärarna använder sig av. Lärarna å sin sida känner behovet av att kunna motivera de betyg de sätter, och gör det då kanske med hjälp av prov i för stor omfattning. Huvudsökande Mats Oscarson Göteborgs universitet Medsökanden Britt Marie Apelgren Göteborgs universitet Anne Dragemark Göteborgs universitet Marianne Molander Beyer Göteborgs universitet Bidragsform Projektbidrag Period Det kan leda till en situation där det som är enkelt att mäta mäts istället för det som är viktigt. Eleverna kan känna att läraren inte ser vad de egentligen kan och att prov används som ett kontrollinstrument i stället för ett hjälpmedel till vidare utveckling och lärande. Enligt undersökningar tycker många lärare att det är svårt att sätta betyg och elever upplever att de kan mycket mer på riktigt" än de får erkännande för i skolan. Det kan finnas olika orsaker till lärarnas behov av bedömningsstöd i klassrummet. En ligger i att vi inte vet så mycket om hur man på andra sätt än de vanligast förekommande kan bedöma kunskaper och färdigheter.vi vet en hel del om traditionell bedömning i form av lärarförberedda prov/skrivningar och hur de påverkar elever, lärare och undervisning, men inte så mycket om alternativa bedömningsformer som t ex självbedömning, kamratbedömning och portfolio-utvärdering där elever och lärare diskuterar arbeten som eleverna valt själva. Nyare praxisnära forskning saknas i stor utsträckning och det vill vi i någon mån försöka åtgärda. Projektet syftar till att beskriva de krav på olika bedömningsformer som ställs på lärare idag. Ytterligare syfte är att undersöka lärares uppfattningar om och användning av dessa olika nyare bedömningsformer, i första hand sådana som gynnar elevers lärande. Projektet kommer att 18

22 kartlägga vilka erfarenheter lärare i den obligatoriska och frivilliga skolformern har av nyare alternativa bedömningssätt och hur de kan utvecklas i ett antal klasser. En enkätundersökning omfattande 400 hundra lärare och en intervjuundersökning av 20 lärare planeras. I två klasser på grundskolan (år 9) och två grupper på gymnasiet (år 2) görs praktiska försök med andra bedömningsformer. Även en reanalys av data insamlat i samband med den Nationella Utvärderingen (NU03) och Vetenskapsrådetsprojektet Självbedömninga av inlärning (SALL) genomförs. Det finns få undersökningar om alternativa bedömningsformer där elever är delaktiga i bedömningen av egna färdigheter och resultat trots att detta betonas i läro- och kursplaner. Använder sig lärare av material som redan finns i form av t ex portfoliobedömning och självbedömningsmaterial? Bedömningsformer som kan vara ett medel för lärande behöver få en mer framträdande fokus. Lärarstuderande behöver andra kunskaper än de de själva upplevt och lärare på fältet behöver fortbildning. Projektet kan bidra med kunskap och material. Det framhålls ibland att pojkar respektive flickor gynnas av olika bedömningsformer. Undersökningen kan ge en del svar i detta avseende också. 19

23 Självbedömning av inlärning: Exemplet språk Fröken, när får vi lära oss hur mycket vi lärt oss? Enligt en urgammal pedagogisk regel måste den som ska lära ut någonting först veta var "eleven" befinner sig, dvs vad han eller hon redan vet. Sedan kan lärandet börja. Från rätt startpunkt. Detsamma gäller i princip om jag själv ska lära mig någonting. Jag måste skaffa mig en bra uppfattning om vad jag kan och inte kan innan jag sätter igång och jobbar på allvar. Annars kanske jag börjar med för svåra saker. Eller engagerar mig i sådant som jag egentligen redan kan. Alternativet är att någon annan talar om för mig vad jag kan. Och sedan säger vad jag ska ägna mig åt i fortsättningen. Och det kanske inte alltid blir så bra... Självständighet och ansvar i skolan; Det är alltså viktigt att kunna se på sig själv och försöka lära sig att bedöma sin förmåga, åtminstone om man vill ta ett eget självständigt ansvar för studier och förkovran. Detta påpekas i olika sammanhang. I skolornas läroplaner till exempel står det att skolan ska sträva mot att eleven "utvecklar ett allt större ansvar för sina studier" (grundskolan) och att eleven ska "kunna utvärdera sitt arbete som ett led i att förändra och förbättra sitt lärande"(gymnasieskolan). Huvudsökande Mats Oscarson Göteborgs universitet Medsökanden Anne Dragemark Göteborgs universitet Bidragsform Projektbidrag Period Detta är bra. Problemet är bara att vi vet ganska lite om hur eleverna kan bedöma och utvärdera det de lär sig. Orsaken är bl.a. att det här är en förmåga som inte uppmärksammas så mycket, vare sig i forskningen eller den pedagogiska vardagen. Detta är ganska olyckligt, eftersom förmågan kan sägas vara en förutsättning för självständigheten och ansvarstagandet. Den självständighet och det ansvar som vi i synnerhet måste ha när vi, som i vårt moderna samhälle, lär så länge vi lever. I det livslånga lärandet, som det brukar heta. Undersökning: Projektet går ut på att undersöka den här förmågan till egen bedömning av inlärningen. Gymnasieelever med teknisk inriktning följs i sina språkstudier under en hel termin. De får träning i att reflektera kring sina studier och sina resultat och de intervjuas om sina uppfattningar om vad de kan. Om hur bra de är i språket, om hur de kan följa sina egna framsteg, om vilka funderingar de har om kursmålen osv. Sedan jämförs elevernas uppfattningar om egna förtjänster och brister med klasslärarens individuella omdömen och med resultaten på vanliga språkprov. Av detta kan man dra en del slutsatser om hur säkra uppfattningar elever kan ha om sina prestationsnivåer. Och man kan få en bild av i vilken mån 20

24 elevperspektivet skiljer sig från eller sammanfaller med det traditionella klassrumsperspektivet. Dvs så som skolan ser på det gemensamma arbetet och resultaten. Eller så som ett nationellt provs utfall beskriver tillståndet i klassen.det kanske inte alltid stämmer med vad eleverna och läraren själva anser om färdighetsnivåerna. Det är förstås långt ifrån alltid som sådana jämförelser överensstämmer. Det visar tidigare forskning. Individuellt kan det finnas många helt orealistiska föreställningar, både i form av överskattningar (vanligast) och underskattningar (som ofta kan ha med andra faktorer än den rena kunskapen eller färdigheten att göra). Det är bl.a. därför som övning behövs. Erfarenhetsmässigt kan man säga att övning förbättrar förmågan till realistisk självbedömning avsevärt. En annan fördel med bedömningar som utgår från eleverna själva är att man i klassen kan få tydligare fokus på vad man anser vara viktigt att jobba med (t.ex. vilka texter, vilka arbetsmetoder). Den som vänjs in på att observera och värdera resultat finner det i regel lättare att fundera över och diskutera inriktningen av kursen. Detta är bra för det demokratiska tänkandet och det gemensamma arbetsklimatet. Det framhålls ofta att det kan finnas andra omständigheter än färdighetsnivåer som påverkar hur eleverna värderar sina kunskaper, t. ex. kön, kulturell bakgrund och studievana. Undersökningen kan kasta ljus på om det finns grund för sådana påståenden. Det kan även bidra med material och metoder som befrämjar självbedömningsförmågan och kan på så vis komma till praktisk användning i den dagliga språkundervisningen. 21

25 Forskarskola: Pedagogisk bedömning (v2) Bakgrund & behov: Pedagogiska bedömningar genomförs på flera olika sätt, för olika syften och är sedan ca 20 år ett av de mest expansiva områdena inom internationell utbildningsvetenskap. Fältet är vitt och omfattar både bedömning i syfte att främja individers lärande och kunskapsbedömning avsedd att informera om resultat på olika nivåer i samhället. Kunskapsbedömningar som underlag för internationella jämförelser har även fått utbildningspolitiska konsekvenser. I Sverige har både lärarutbildning och myndigheter kritiserats för sitt bristande stöd till skolorna vid införandet av (det nya) bedömningssystemet. Skolverkets utvärderingar visar att lärarna tolkar och använder systemet på så olika sätt att likvärdigheten kan riskeras. En bidragande orsak kan ha varit bristande bredd i svensk forskningsbaserad litteratur. Den befintliga svenska forskningen har i huvudsak belyst frågor relaterade till bedömning av elever i grundskolans senare år i nationella och internationella sammanhang. När det gäller yngre och äldre elever och studenter och bedömning i andra utbildningssammanhang (ex. högskola, vuxenutbildning) finns det mycket lite forskning, likaså om lärares bedömningsarbete. Denna brist har lämnat fältet öppet för ogrundade antaganden och ideologiskt baserade ställningstaganden. Huvudsökande Astrid Pettersson Stockholms universitet Medsökanden Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Viveca Lindberg Lärarhögskolan i Stockholm Lars Lindström Lärarhögskolan i Stockholm Gunilla Svingby Malmö Högskola Peter Nyström Umeå universitet Bidragsform Forskarskolor Period Dagens svenska bedömningssystem innebär att förutsättningarna för lärares bedömning har förändrats. Tidigare skulle centralt utarbetade prov i engelska, matematik och svenska styra lärarens betygsättning. I det nuvarande systemet ska nationella prov både stödja lärares bedömning och betygsättning och garantera likvärdighet. Sverige tillhör de få länder där läraren är ensam om att bedöma och betygsätta elevers kunskap, vi har varken censorer eller examensprov. Det ställer höga krav på lärarens professionalitet, eftersom den enskilde eleven är utlämnad till lärarens bedömning. Internationellt har intresset förskjutits från bedömning av inlärning till bedömning för lärande och mot nya typer av bedömningsmetoder. Delvis gäller detta även i Sverige. Det handlar bl.a. om att utveckla bedömningsmetoder som ger underlag för att förbättra undervisningen. Forskning om bedömning omfattar vitt skilda frågor: vilka underlag används för att bedöma individer i olika sammanhang? Hur är underlagen konstruerade och strukturerade? Hur sammanfattas bedömningar av enskilda individer och av grupper till meningsfulla resultat? Hur sammanfattas resultaten över tid, för enskilda/flera ämnen? 22

26 Bedömning av elevers kunskaper och färdigheter har många olika funktioner och effekter, avsiktliga och oavsiktliga. Dessa behöver explicitgöras i relation till lärande i olika pedagogiska sammanhang, till vidare samhälleliga sammanhang och till olika gruppers intressen. Forskarskolan och dess verksamhet: Forskarskolan organiseras i samverkan mellan Göteborgs universitet, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), Malmö högskola och Umeå universitet, med LHS som samordnare. En styrgrupp inrättas med representanter för de fyra lärosätena, avnämare och doktorander. Även ett vetenskapligt råd inrättas med nationella och internationella forskare. Forskarskolan ska fungera som nationellt forum för doktorander med olika finansiering, vilkas avhandlingsarbeten är relaterade till området. Varje medverkande lärosäte erbjuder kurser nationellt. Även nordiska kurser ingår. En årlig doktorandkonferens genomförs med fokus på doktorandernas avhandlingsarbeten. Forskare inom området inbjuds. Till forskarskolan knyts gästforskare via lärosätenas kontakter. Resultat och nytta: Inrättandet av en forskarskola i pedagogisk bedömning förväntas kunna lämna väsentliga bidrag till utbildningsvetenskaplig kunskap och till svenskt skolväsende. Den förväntas bidra till att förstärka gruppen av bedömningsexperter på olika nivåer i landet: t.ex. på nationell nivå i samband med utveckling av nationella prov och utvärderingar och analys av internationella jämförelser; på kommunal nivå för utveckling och uppföljning av skolornas bedömningspraktiker. Det behövs också expertkunskap inom andra delar av utbildningssystemet, bl.a. högskola och vuxenutbildning. Kommunikationsplan: I styrgruppen påbörjas kommunikationen med avnämarna (bl.a. kommuner, skolor, högskolor) redan vid starten. Avhandlingarnas inriktning bidrar till vad, hur och med vem kommunikationen sker. Texter produceras i samverkan mellan forskare och doktorander, riktas till olika avnämare och beräknas kunna produceras redan tidigt. 23