FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet"

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

2 Värt att notera Forskning pågår professioner ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning om professioner, som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna texter om sin forskning, som de använt vid ansökan till Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning. I denna serie Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn. Den finns att beställa via Vetenskapsrådets webbplats. Stockholm, 31 mars 2009 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning Professionell kompetens i utbildningspraktiker: Kritikgenomgångens pedagogik PROFESSIONELL KUNSKAP INOM SKOLA OCH VÅRD:Omstrukturering av yrkesverksamhet mellan stat och medborgare i Europa Jonas Ivarsson 1 Sverker Lindblad 3 Nätverket Karriärval och vägledning Lisbeth Lundahl 5 Lärarkompetens i förändring - En studie om lärarkompetens i förskolan Medierande redskap i vetenskapliga texter: hur kunskap byggs och förmedlas inom olika akademiska discipliner Sonja Sheridan 6 Hans Strand 8

4 Professionell kompetens i utbildningspraktiker: Kritikgenomgångens pedagogik I projektet kommer vi att studera lärande och undervisning av visuella, språkliga samt praktiska kompetenser i arkitektur. Vårt huvudsakliga studieobjekt utgörs av så kallade kritikgenomgångar. I dessa situationer vilka utgör en viktig del av den studerade utbildningen bedöms och diskuteras olika studentprojekt av professionella arkitekter, såväl yrkesverksamma som lärare. Genom att studera just dessa situationer ges vi som forskare möjlighet att utveckla en djupare förståelse kring professionell kompetens. Den centrala frågan är hur studenters arbeten, i praktiken, blir offentligt betraktade ur professionens synvinkel och hur de därigenom ges möjlighet att själva lära sig se som en arkitekt. Inom forskningen kring design har det sedan länge pågått en diskussion om designkunskap. Diskussioner om relationen mellan teori och praktik har bland annat förts med begrepp som den reflektiva praktiken (Schön, 1983) och tyst kunskap (Polanyi, 1962). Huvudsökande Jonas Ivarsson Medsökanden Oskar Lindwall Gustav Lymer Inga Malmqvist Chalmers tekniska högskola Bidragsform Projektbidrag Period Dessa diskussioner har haft en djupgående inverkan på den rådande bilden av vad professionell och praktisk kompetens sägs vara. Exempelvis har begreppen reflektion och den reflektive praktikern blivit grundläggande komponenter i nuvarande lärarutbildningar och återkommer ständigt i den vetenskapliga diskussionen kring dessa utbildningar. Det teoretiska debatten kring designkunskap är väl etablerad och har också tydligt influerat (lärar)utbildningens praktik och retorik. Detta inflytande till trots, så finns en lucka i forskningslitteraturen. I dag saknas i stor utsträckning systematiska empiriska studier med fokus på just det praktiska arbetet i denna typ av utbildningspraktiker. Genom det gängse förfarandet att beskriva utbildning, som exempelvis kritikgenomgångar, med hjälp av en fördefinierad teoretisk terminologi, så kommer själva praktiken med all dess rikedom av unika detaljer att undgå analys. Vad som fortfarande återstår att systematiskt granska och beskriva är exakt vad en given utbildningspraktik faktiskt är. Resultaten av detta projekt har potentialen att erbjuda både en teoretisk utveckling på området såväl som praktiskt användbar återkoppling till utbildningen. Med avseende på den teoretiska delen kommer studierna att kunna erbjuda re-specifikationer av teoretiska begrepp, så som reflektiv praktik, tyst kunskap och uppdelningen mellan teori och praktik, och därigenom förfina förståelsen av professionell kompetens. Denna typ av resultat kommer i första hand att kommuniceras genom publikationer i 1

5 vetenskapliga tidskrifter och böcker. Med avseende på den praktiska nyttan kommer projektets resultat att direkt kunna användas i arkitekt- och designutbildningar samt att kunna överföras till annan högre utbildning. Detta genom projektets fokus på frågor kring hur praktisk professionell kunskap kan transformeras till en verkningsfull utbildningssituation. Projektets mer tillämpade del går även ut på att bidra till en förändring av den praktik som studeras. Därigenom får också resultaten en direkt återverkande effekt på utbildningen. Här tillkommer uppgiften att dokumentera och kommunicera denna del av projektet i lämpliga fora så som exempelvis utbildningskonferenser och facktidskrifter. 2

6 PROFESSIONELL KUNSKAP INOM SKOLA OCH VÅRD:Omstrukturering av yrkesverksamhet mellan stat och medborgare i Europa I fokus för denna ansökan är den kompetens som utnyttjas och den verksamhet som lärare och sjuksköterskor bedriver i mötet med olika samhällsgrupper. Projektet bygger på internationellt samarbete mellan olika forskargrupper vilket gör det möjligt att nu genomföra detaljerade jämförelser mellan utbildning av lärare och sjuksköterskor i olika europeiska länder samt den kunskap som används i den praktiska yrkesverksamheten. Vi undersöker därvid hur omstruktureringen av skola och vård inverkar på det arbete som professionella aktörerna och på deras position inom primärskola respektive vårdcentral eller motsvarande mötesplats med olika samhällsgrupper. Vi kommer att publicera forskningsöversikter, nationella fallstudier, genomgångar av nationell och internationell statistik samt olika typer av komparativa analyser. Av särskilt intresse är här vad avreglering, decentralisering och andra omstrukturerande åtgärder innebär för olika generationer av lärare och sjuksköterskor och vilka skillnader och likheter av omstrukturering som finns i skola och vård utifrån de professionella aktörernas perspektiv. Huvudsökande Sverker Lindblad Medsökanden Gun-Britt Wärvik Bidragsform Projektbidrag Period Projektet bygger på internationellt jämförande undersökningar i sju länder: England, Finland, Grekland, Irland, Portgual, Spanien och Sverige. En viktig poäng i vår forskning är att vi försöker fånga pågående förändringar ur ett underifrån-perspektiv. Vi avser att fånga omstrukturering av skola och vård utifrån praktiskt verksamma lärares och sjuksköterskor erfarenheter och knyta detta till olika generationers livshistorier. Detta vill vi i sin tur relatera till strukturella förändringar i europeiska välfärdsstater. Vi kommer att genomföra etnografiska studier av skolor och vårdcentraler i kombination med survey-undersökningar riktade till sjuksköterskor och lärare. I etnografierna är också institutionernas klienter (föräldrar och elever, respektive klienter) av särskild vikt.våra undersökningar kommer att ge bidrag till diskussioner om skola och vård i omvandling och om livslångt lärande för professionella aktörer i dessa institutioner. Genom de internationellt komparativa studierna kommer vi också att kunna jämföra olika alternativa vägar för omstrukturering och yrkesverksamhet. Projektet kommer att innebära ny kunskap om relationen mellan kunskapssamhälle, professionsutbildningar och arbetet i institutioner hos ett välfärdssamhälle under omvandling. 3

7 Inom projektet har vi arbetat fram vägar att föra ut och diskutera vår forskning genom publikationer, seminarier och andra försök att utveckla arenor för konkreta diskussioner av såväl omstrukturering och professionell kompetens som kunskapssamhälle och livslångt lärande. Ett enkelt sätt att komma i kontakt med oss är att gå till vår hemsida eller till projektets hemsida inom EU: En genomgång av forskning inom området samt nationella fallstudier kommer att presenteras oktober En bok med internationella jämförelser beräknas vara färdig Ansökan gäller de direkta kostnader som är för handen i ett forskningsprojekt som i övrigt finansieras av EU och som koordineras från Sverige. 4

8 Nätverket Karriärval och vägledning Arbetslivets och samhällslivets snabba omvandling har lett till att valet av väg och karriär inte längre är engångsföreteelse utan en återkommande process, och begreppet livslångt lärande har blivit en realitet. Karriärvägledning avser insatser till stöd för individens kontinuerliga utbildnings-, yrkes- och karriärval och kan vara förlagd till skola och högre utbildning, till kommuner, arbetsförmedlingar och näringsliv. I Sverige har villkoren för skolans och kommunernas vägledning förändrats när välfärdssystemet decentraliserats och avreglerats. Idag kan kommuners och skolors vägledning variera åtskilligt. Vägledarfunktionen genomgår också en förändring mot mer individuella lösningar. Huvudsökande Lisbeth Lundahl Umeå universitet Medsökanden Gunnel.B Lindh Uppsala universitet Anders Lovén Malmö Högskola Bidragsform Nätverk Karriärval och karriärvägledning är med andra ord ett viktigt område under stark förändring. Trots det är det ett relativt lite utforskat område i Sverige, i synnerhet senare års utveckling. Endast ett fåtal av universitetslärarna som är verksamma inom området och knappast någon praktiskt verksam vägledare har bedrivit forskning med tydlig inriktning mot dessa frågor. Mot denna bakgrund vill vi bilda ett nätverk där verksamma vid de tre studie- och yrkessvägledarutbildningarna i Malmö, Stockholm och Umeå utvecklar ett nära samarbete i forskningsfrågor. Till nätverket knytas också forskningsgruppen STEP vid Uppsala universitet, eftersom man där bedriver forskning med relevans för vägledningsområdet. Period Nätverkets syfte är att (a) analysera forskningsbehov och bidra till att forskning om val och vägledning startas (b) stimulera till ökat intresse för och samarbete kring vägledningsforskning (c) lägga grunden för en gemensam forskarskola (d) medverka till att Sverige blir mer aktivt i internationellt forsknings- och utvecklingsarbete på området. 5

9 Lärarkompetens i förändring - En studie om lärarkompetens i förskolan Begreppet lärarkompetens är någonting som alla förväntar sig veta vad det är samtidigt som det är svårt att förklara innebörden i begreppet. Det har dock alltid ställts stora krav på kompetens hos lärare i förskolan. Vilken kompetens som eftersträvats har emellertid skiftat beroende på hur det svenska samhället utformats, rådande villkor och förväntningar på förskolan, på barns lärande samt intentioner i de styrdokument som varit rådande. Trots detta finns många frågetecken kring vilka lärarkompetenser som krävs för yngre barns lärande och om högskoleutbildning krävs. Då samhället är föränderligt ändras också betydelsen av lärarkompetens, vilket får till följd att innebörden i begreppet förändras över tid i relation till förändringar inom samhället och föreställningar om vad barn behöver kunna i dagens och framtidens samhälle. Då vi existerar i ett givet samhälle och i ett givet socialt fält - i detta sammanhang förskolan som arbetsplats är det denna som utgör betingelserna för och begränsningar av den enskilda lärarens handlingsmöjligheter. Det är därför viktigt att ha kunskap om under vilka betingelser som arbetet utförs. Huvudsökande Sonja Sheridan Medsökanden Hillevi Lenz Taguchi Lärarhögskolan i Stockholm Anette Sandberg Mälardalens Högskola Bidragsform Projektbidrag Period Nya tankesätt paradigmskiften - sker mot bakgrund av att ny kunskap blir tillgänglig och att samtliga berörda ställer nya och uppfodrande krav på förskolan som organisation. Vi rör oss från ett traditionsbundet samhälle till ett samhälle som hela tiden skapar nya ordningar. För att skapa ökad kunskap och förståelse kring den specifika kompetens lärare i förskolan förväntas besitta och hur denna kommer till uttryck genomförs i denna studie ett antal delstudier i tre skilda regioner. Deltagare är lärare i förskolan, chefer, lärarutbildare, lärarstuderande och föräldrar som kommer att observeras, intervjuas och besvara enkäter. Projektet kommer att uppmärksamma vad lärarkompetens innebär i förskolan generellt och inom ett urval av specifika innehållsområden utifrån olika aktörers perspektiv. Dessutom kommer fokuseringen vara på vilka relationer som finns mellan den mening chefer, lärare i förskolan, lärarutbildare, lärarstuderande och föräldrar tilldelat lärarkompetens i förskolan. Projektet kommer därtill att uppmärksamma vilka lärarkompetenser lärarna själva lyfter fram som väsentliga och hur kommer dessa till uttryck i arbetet med barnen. En central aspekt är också vilka genus kring lärarkompetens som etableras i den svenska förskolan. 6

10 Projektet söker kunskap om; vilka dimensioner som ingår i lärarkompetens, vilka mönster som framträder utifrån innehåll, situationer, miljö, attityder, vilka färdigheter och kunskaper lärare använder och ger uttryck för i sitt yrke och vad som ligger i den situationella kompetensen i mötet med föräldrar, barn (pojkar/flickor), chefer. Fokuseringen är därmed på vad och hur lärare förväntas agera, vad de gör och varför de gör som de gör. Det här föreslagna projektet möter behovet av för det första, en studie som på ett mångdimensionellt sätt granskar lärares kompetens i relation till barns lärande i förskolan. För det andra behovet av en studie där kompetens relateras till gemensamma mål, intersubjektiva processer och perspektiv som är av vikt för utveckling av förskolans kvalitet, barns lärande, utbildning och forskning inom det barnpedagogiska fältet. Att studera vilken kompetens lärare behöver och hur den används är väsentligt då forskning visar att lärarens kompetens är en av de viktigaste aspekterna för förskolans kvalitet, där pedagogiskt förhållningssätt, lärstil och attityder har en avgörande betydelse. Den förväntade kunskapsökningen har hög grad av relevans för förskolan och lärare i förskolans uppdrag. Genom denna studie möjliggörs för blivande och verksmamma lärare i förskolan, att problematisera och utveckla lärares kompetens samt chefer och föräldrar blir därtill medaktörer i denna utveckling. Resultatet förväntas vara användbart både hos praktiker och forskare samt för lärarutbildningen då den ger ny kännedom om lärarkompetens. 7

11 Medierande redskap i vetenskapliga texter: hur kunskap byggs och förmedlas inom olika akademiska discipliner Denna undersökning handlar om de verktyg som forskare använder för att tänka, skriva och prata om sina ämnen. Vi kallar de här verktygen medierande redskap, och enkelt uttryckt handlar det om intellektuella och sociala, dvs. gemensamma, resurser som forskarna använder för att hantera (ta fram, presentera, diskutera, värdera osv.) kunskap inom sitt ämne. Liksom snickaren använder hammare och tumstock så använder forskaren sådant som tabeller, modeller, begrepp, teorier och resonemang. Vissa av dessa redskap kan även finnas i allmänspråket och i vardagliga sammanhang (liksom inom flera olika akademiska ämnen), men användningen av ett visst redskap är alltid mer eller mindre specifik och anpassad för ett visst ämne. Citat förekommer till exempel både i vardagsspråket och i vetenskapliga texter, men att citera någon kan knappast betraktas som ett och samma redskap i dessa båda sammanhang. Varför är då detta intressant och viktigt att undersöka? För det första säger de medierande redskapen något om hur kunskap hanteras inom ett visst ämne. Tidigare forskning har visat att akademiska ämnen skiljer sig åt i en mängd olika avseenden. Genom att studera hur dessa språkliga redskap används inom olika ämnen kommer vi därför att kunna tränga djupare in i dessa ämnens sätt att producera och konstruera kunskap, och vi kommer också att kunna få en djupare förståelse av språkets roll i denna process. Vad vi ytterst vill komma åt är förstås hur kunskap produceras och konstrueras inom vetenskaplig verksamhet över huvud taget. Huvudsökande Hans Strand Stockholms universitet Medsökanden Mona Blåsjö Stockholms universitet Åsa Mäkitalo Christine Räisänen Chalmers tekniska högskola Bidragsform Projektbidrag Period För det andra säger de medierande redskapen också något om den genrekunskap som forskarna inom ett visst ämne har, dvs. de kunskaper och färdigheter som forskarna använder när de till exempel skriva en vetenskaplig uppsats inom sitt ämne. Och det är alltså här som de medierande redskapen kommer in. Problemet är dock att detta i hög grad är en så kallad tyst kunskap, dvs. forskarna är i regel inte medvetna om att de har dessa kunskaper och färdigheter, vilket ställer till problem när de till exempel ska undervisa sina studenter i hur man forskar och skriver vetenskapliga uppsatser. Som det nu är tvingas de flesta studenter att lära sig att skriva uppsats på egen hand, dvs. genom trial and error. Vår ambition är därför att synliggöra användningen av dessa redskap inom ett antal olika ämnen, och målet är förstås att undervisningen i akademiskt skrivande vid våra universitet och 8

12 högskolor ska kunna bedrivas på ett mer effektivt sätt än nu. Vi kan av naturliga skäl inte studera alla ämnen inom detta projekt, även om det i och för sig vore önskvärt. För att ändå få en viss variation och bredd i våra resultat kommer vi att undersöka ämnen från flera olika fakulteter. Närmare bestämt har vi valt att studera följande ämnen och fakulteter: väg och vatten med fokus på byggmanagement och maskinteknik med fokus på teknisk design inom teknisk fakultet, nordiska språk och medie- och kommunikationsvetenskap inom humanistisk fakultet samt juridik inom juridisk fakultet. Rent konkret så kommer vi att intervjua forskare från dessa olika ämnen, samla in de vetenskapliga texter som vi ska studera samt analysera texterna för att få syn på de medierande redskapen och förstå hur de används. Därefter (dvs. med början hösten 2008) författar vi rapporter och artiklar för att på så sätt sprida våra forskningsresultat till våra kolleger i dessa och andra ämnen, men en viktig målgrupp i detta sammanhang är också alla studenter som ska skriva uppsats inom något av de ämnen vi kommer att ha undersökt. 9

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete

Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete Bengt Pettersson Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet

Läs mer

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Utbildningsplan för Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Socionomprogrammet bygger på socialt arbete som vetenskap. Ämnesstudierna har genomgående forskningsanknytning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Göteborg 15 januari 2008

Göteborg 15 januari 2008 Göteborg 15 januari 2008 Debatt Mina egna frågor i mötet med Reggio Emilia Varför väcker Reggio Emilias pedagogik så stort intresse runt om i hela världen? Inte bara bland pedagoger... Hur har de lyckats

Läs mer

Mycket goda studieresultat

Mycket goda studieresultat Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj

Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj En pedagogisk portfölj - idag en självklar del av en akademisk portfölj Kanske undrar du varför du ska ha en pedagogisk portfölj. Det självklara

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Resurser till högre utbildning

Resurser till högre utbildning Resurser till högre utbildning Det satsas idag mindre än hälften så mycket resurser på de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna som det görs på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap Fastställt datum 2012-05-09 Fakultetsnämnd FNT Dnr FAK 2012/157 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MATEMATIK Mathematics Studieplanen är utfärdad den 8 december 2015 (dnr ORU 5.1-04970/2015). 1 Med stöd av 6 kap. 26 högskoleförordningen

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik Fastställt datum 2014-09-12 Fakulteten för teknik Dnr 2014/294 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser

Sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser Sociala innovationer och socialt entreprenörskap Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser Några förändrade perspektiv påverkar inriktningen på

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Vilket tror du är det viktigaste skälet till att man har slöjd i skolan? 1 För att lära sig olika

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6

Sammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6 Sammanfattning Rapport 2010:5 Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6 3 Sammanfattning I dag ställer samhället stora krav på att samtliga medborgare kan läsa, förstå och värdera

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/128 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska

Läs mer

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Andreas Christoffersson 2014-03-24 UAN-2014-0184 Rev. 2014-04-02 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Transfer

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Höstterminen 2013 Jan Bjuvberg 1. Kursens innehåll Delmomentet redovisningsrätt omfattar en genomgång av det redovisningsrättsliga normsystemet

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15 150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV 1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Ämneslärarprogram i dans kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Teacher Education Programme in dance, Supplementary Study Programme, 90 credits

Ämneslärarprogram i dans kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Teacher Education Programme in dance, Supplementary Study Programme, 90 credits UTBILDNINGSPLAN Fastställd: 2011-12-08 Gäller från: HT12 Ämneslärarprogram i dans kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Teacher Education Programme in dance, Supplementary Study Programme, 90 credits

Läs mer

lärande Rum för lärande vid Umeå universitet

lärande Rum för lärande vid Umeå universitet Rum för vid Umeå universitet det finns ett växande intresse för rummets betydelse för i högre utbildning. Det har länge varit ett område som inte rönt så mycket uppmärksamhet då utbildningsverksamheten

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret - 2013 Sektionen för Lärarutbildning Inledning Sektionen för lärarutbildningen har utifrån kvalitetsprogramet för sektionen upprättat en handlingsplan för läsåret

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Vad ska vi ha varandra till?

Vad ska vi ha varandra till? Vad ska vi ha varandra till? Om jag har sett längre, är det för att jag stått på jättars axlar Isaac Newton Du vet vad barn och ungdomar behöver för att växa och utvecklas. Vad behöver du? Vi behöver inte

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 Primary School teacher education, specialisation afterschool centres Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi 2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så

Läs mer

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet BESLUT 2012-04-10 Dnr LiU-2016-00393 Styrelsen för utbildningsvetenskap Reviderad 2012-06-26, 2012-12-13, 2013-05-16, 2014-03-20, 2015-04-08, 2016-02-16 och 2016-04-29. Senast reviderad 2016-05-20 Utbildningsplan

Läs mer

Förskola, före skola - lärande och bärande

Förskola, före skola - lärande och bärande Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna

Läs mer

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Mer utförlig information rörande doktoranders rättigheter och skyldigheter finns att hämta på http://www.doktorandhandboken.nu Syftet

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET 2012 180 240 HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET 2012 180 240 HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN Utbildningsplan för GRUNDLärarprogrammet 180 240 hp HT 2012 Lärarutbildningsnämnden Innehållsförteckning Allmänt... 2 1. Huvudområde för utbildningen... 2 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning

Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning Medie- och kommunikationsvetenskap För studenter och handledare Allt du behöver veta om den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-1545-14 Sid 1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Syllabus for the PhD program

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02

Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02 Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02 1. Mål för utbildningen Utbildningen på forskarnivå i kriminologi syftar till att ge den studerande fördjupade kunskaper

Läs mer

Skolans resultatutveckling 2011-2015

Skolans resultatutveckling 2011-2015 1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor

Läs mer