FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet
|
|
- Karin Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet
2 Värt att notera Forskning pågår professioner ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning om professioner, som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna texter om sin forskning, som de använt vid ansökan till Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning. I denna serie Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn. Den finns att beställa via Vetenskapsrådets webbplats. Stockholm, 31 mars 2009 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén
3 Innehållsförteckning Professionell kompetens i utbildningspraktiker: Kritikgenomgångens pedagogik PROFESSIONELL KUNSKAP INOM SKOLA OCH VÅRD:Omstrukturering av yrkesverksamhet mellan stat och medborgare i Europa Jonas Ivarsson 1 Sverker Lindblad 3 Nätverket Karriärval och vägledning Lisbeth Lundahl 5 Lärarkompetens i förändring - En studie om lärarkompetens i förskolan Medierande redskap i vetenskapliga texter: hur kunskap byggs och förmedlas inom olika akademiska discipliner Sonja Sheridan 6 Hans Strand 8
4 Professionell kompetens i utbildningspraktiker: Kritikgenomgångens pedagogik I projektet kommer vi att studera lärande och undervisning av visuella, språkliga samt praktiska kompetenser i arkitektur. Vårt huvudsakliga studieobjekt utgörs av så kallade kritikgenomgångar. I dessa situationer vilka utgör en viktig del av den studerade utbildningen bedöms och diskuteras olika studentprojekt av professionella arkitekter, såväl yrkesverksamma som lärare. Genom att studera just dessa situationer ges vi som forskare möjlighet att utveckla en djupare förståelse kring professionell kompetens. Den centrala frågan är hur studenters arbeten, i praktiken, blir offentligt betraktade ur professionens synvinkel och hur de därigenom ges möjlighet att själva lära sig se som en arkitekt. Inom forskningen kring design har det sedan länge pågått en diskussion om designkunskap. Diskussioner om relationen mellan teori och praktik har bland annat förts med begrepp som den reflektiva praktiken (Schön, 1983) och tyst kunskap (Polanyi, 1962). Huvudsökande Jonas Ivarsson Medsökanden Oskar Lindwall Gustav Lymer Inga Malmqvist Chalmers tekniska högskola Bidragsform Projektbidrag Period Dessa diskussioner har haft en djupgående inverkan på den rådande bilden av vad professionell och praktisk kompetens sägs vara. Exempelvis har begreppen reflektion och den reflektive praktikern blivit grundläggande komponenter i nuvarande lärarutbildningar och återkommer ständigt i den vetenskapliga diskussionen kring dessa utbildningar. Det teoretiska debatten kring designkunskap är väl etablerad och har också tydligt influerat (lärar)utbildningens praktik och retorik. Detta inflytande till trots, så finns en lucka i forskningslitteraturen. I dag saknas i stor utsträckning systematiska empiriska studier med fokus på just det praktiska arbetet i denna typ av utbildningspraktiker. Genom det gängse förfarandet att beskriva utbildning, som exempelvis kritikgenomgångar, med hjälp av en fördefinierad teoretisk terminologi, så kommer själva praktiken med all dess rikedom av unika detaljer att undgå analys. Vad som fortfarande återstår att systematiskt granska och beskriva är exakt vad en given utbildningspraktik faktiskt är. Resultaten av detta projekt har potentialen att erbjuda både en teoretisk utveckling på området såväl som praktiskt användbar återkoppling till utbildningen. Med avseende på den teoretiska delen kommer studierna att kunna erbjuda re-specifikationer av teoretiska begrepp, så som reflektiv praktik, tyst kunskap och uppdelningen mellan teori och praktik, och därigenom förfina förståelsen av professionell kompetens. Denna typ av resultat kommer i första hand att kommuniceras genom publikationer i 1
5 vetenskapliga tidskrifter och böcker. Med avseende på den praktiska nyttan kommer projektets resultat att direkt kunna användas i arkitekt- och designutbildningar samt att kunna överföras till annan högre utbildning. Detta genom projektets fokus på frågor kring hur praktisk professionell kunskap kan transformeras till en verkningsfull utbildningssituation. Projektets mer tillämpade del går även ut på att bidra till en förändring av den praktik som studeras. Därigenom får också resultaten en direkt återverkande effekt på utbildningen. Här tillkommer uppgiften att dokumentera och kommunicera denna del av projektet i lämpliga fora så som exempelvis utbildningskonferenser och facktidskrifter. 2
6 PROFESSIONELL KUNSKAP INOM SKOLA OCH VÅRD:Omstrukturering av yrkesverksamhet mellan stat och medborgare i Europa I fokus för denna ansökan är den kompetens som utnyttjas och den verksamhet som lärare och sjuksköterskor bedriver i mötet med olika samhällsgrupper. Projektet bygger på internationellt samarbete mellan olika forskargrupper vilket gör det möjligt att nu genomföra detaljerade jämförelser mellan utbildning av lärare och sjuksköterskor i olika europeiska länder samt den kunskap som används i den praktiska yrkesverksamheten. Vi undersöker därvid hur omstruktureringen av skola och vård inverkar på det arbete som professionella aktörerna och på deras position inom primärskola respektive vårdcentral eller motsvarande mötesplats med olika samhällsgrupper. Vi kommer att publicera forskningsöversikter, nationella fallstudier, genomgångar av nationell och internationell statistik samt olika typer av komparativa analyser. Av särskilt intresse är här vad avreglering, decentralisering och andra omstrukturerande åtgärder innebär för olika generationer av lärare och sjuksköterskor och vilka skillnader och likheter av omstrukturering som finns i skola och vård utifrån de professionella aktörernas perspektiv. Huvudsökande Sverker Lindblad Medsökanden Gun-Britt Wärvik Bidragsform Projektbidrag Period Projektet bygger på internationellt jämförande undersökningar i sju länder: England, Finland, Grekland, Irland, Portgual, Spanien och Sverige. En viktig poäng i vår forskning är att vi försöker fånga pågående förändringar ur ett underifrån-perspektiv. Vi avser att fånga omstrukturering av skola och vård utifrån praktiskt verksamma lärares och sjuksköterskor erfarenheter och knyta detta till olika generationers livshistorier. Detta vill vi i sin tur relatera till strukturella förändringar i europeiska välfärdsstater. Vi kommer att genomföra etnografiska studier av skolor och vårdcentraler i kombination med survey-undersökningar riktade till sjuksköterskor och lärare. I etnografierna är också institutionernas klienter (föräldrar och elever, respektive klienter) av särskild vikt.våra undersökningar kommer att ge bidrag till diskussioner om skola och vård i omvandling och om livslångt lärande för professionella aktörer i dessa institutioner. Genom de internationellt komparativa studierna kommer vi också att kunna jämföra olika alternativa vägar för omstrukturering och yrkesverksamhet. Projektet kommer att innebära ny kunskap om relationen mellan kunskapssamhälle, professionsutbildningar och arbetet i institutioner hos ett välfärdssamhälle under omvandling. 3
7 Inom projektet har vi arbetat fram vägar att föra ut och diskutera vår forskning genom publikationer, seminarier och andra försök att utveckla arenor för konkreta diskussioner av såväl omstrukturering och professionell kompetens som kunskapssamhälle och livslångt lärande. Ett enkelt sätt att komma i kontakt med oss är att gå till vår hemsida eller till projektets hemsida inom EU: En genomgång av forskning inom området samt nationella fallstudier kommer att presenteras oktober En bok med internationella jämförelser beräknas vara färdig Ansökan gäller de direkta kostnader som är för handen i ett forskningsprojekt som i övrigt finansieras av EU och som koordineras från Sverige. 4
8 Nätverket Karriärval och vägledning Arbetslivets och samhällslivets snabba omvandling har lett till att valet av väg och karriär inte längre är engångsföreteelse utan en återkommande process, och begreppet livslångt lärande har blivit en realitet. Karriärvägledning avser insatser till stöd för individens kontinuerliga utbildnings-, yrkes- och karriärval och kan vara förlagd till skola och högre utbildning, till kommuner, arbetsförmedlingar och näringsliv. I Sverige har villkoren för skolans och kommunernas vägledning förändrats när välfärdssystemet decentraliserats och avreglerats. Idag kan kommuners och skolors vägledning variera åtskilligt. Vägledarfunktionen genomgår också en förändring mot mer individuella lösningar. Huvudsökande Lisbeth Lundahl Umeå universitet Medsökanden Gunnel.B Lindh Uppsala universitet Anders Lovén Malmö Högskola Bidragsform Nätverk Karriärval och karriärvägledning är med andra ord ett viktigt område under stark förändring. Trots det är det ett relativt lite utforskat område i Sverige, i synnerhet senare års utveckling. Endast ett fåtal av universitetslärarna som är verksamma inom området och knappast någon praktiskt verksam vägledare har bedrivit forskning med tydlig inriktning mot dessa frågor. Mot denna bakgrund vill vi bilda ett nätverk där verksamma vid de tre studie- och yrkessvägledarutbildningarna i Malmö, Stockholm och Umeå utvecklar ett nära samarbete i forskningsfrågor. Till nätverket knytas också forskningsgruppen STEP vid Uppsala universitet, eftersom man där bedriver forskning med relevans för vägledningsområdet. Period Nätverkets syfte är att (a) analysera forskningsbehov och bidra till att forskning om val och vägledning startas (b) stimulera till ökat intresse för och samarbete kring vägledningsforskning (c) lägga grunden för en gemensam forskarskola (d) medverka till att Sverige blir mer aktivt i internationellt forsknings- och utvecklingsarbete på området. 5
9 Lärarkompetens i förändring - En studie om lärarkompetens i förskolan Begreppet lärarkompetens är någonting som alla förväntar sig veta vad det är samtidigt som det är svårt att förklara innebörden i begreppet. Det har dock alltid ställts stora krav på kompetens hos lärare i förskolan. Vilken kompetens som eftersträvats har emellertid skiftat beroende på hur det svenska samhället utformats, rådande villkor och förväntningar på förskolan, på barns lärande samt intentioner i de styrdokument som varit rådande. Trots detta finns många frågetecken kring vilka lärarkompetenser som krävs för yngre barns lärande och om högskoleutbildning krävs. Då samhället är föränderligt ändras också betydelsen av lärarkompetens, vilket får till följd att innebörden i begreppet förändras över tid i relation till förändringar inom samhället och föreställningar om vad barn behöver kunna i dagens och framtidens samhälle. Då vi existerar i ett givet samhälle och i ett givet socialt fält - i detta sammanhang förskolan som arbetsplats är det denna som utgör betingelserna för och begränsningar av den enskilda lärarens handlingsmöjligheter. Det är därför viktigt att ha kunskap om under vilka betingelser som arbetet utförs. Huvudsökande Sonja Sheridan Medsökanden Hillevi Lenz Taguchi Lärarhögskolan i Stockholm Anette Sandberg Mälardalens Högskola Bidragsform Projektbidrag Period Nya tankesätt paradigmskiften - sker mot bakgrund av att ny kunskap blir tillgänglig och att samtliga berörda ställer nya och uppfodrande krav på förskolan som organisation. Vi rör oss från ett traditionsbundet samhälle till ett samhälle som hela tiden skapar nya ordningar. För att skapa ökad kunskap och förståelse kring den specifika kompetens lärare i förskolan förväntas besitta och hur denna kommer till uttryck genomförs i denna studie ett antal delstudier i tre skilda regioner. Deltagare är lärare i förskolan, chefer, lärarutbildare, lärarstuderande och föräldrar som kommer att observeras, intervjuas och besvara enkäter. Projektet kommer att uppmärksamma vad lärarkompetens innebär i förskolan generellt och inom ett urval av specifika innehållsområden utifrån olika aktörers perspektiv. Dessutom kommer fokuseringen vara på vilka relationer som finns mellan den mening chefer, lärare i förskolan, lärarutbildare, lärarstuderande och föräldrar tilldelat lärarkompetens i förskolan. Projektet kommer därtill att uppmärksamma vilka lärarkompetenser lärarna själva lyfter fram som väsentliga och hur kommer dessa till uttryck i arbetet med barnen. En central aspekt är också vilka genus kring lärarkompetens som etableras i den svenska förskolan. 6
10 Projektet söker kunskap om; vilka dimensioner som ingår i lärarkompetens, vilka mönster som framträder utifrån innehåll, situationer, miljö, attityder, vilka färdigheter och kunskaper lärare använder och ger uttryck för i sitt yrke och vad som ligger i den situationella kompetensen i mötet med föräldrar, barn (pojkar/flickor), chefer. Fokuseringen är därmed på vad och hur lärare förväntas agera, vad de gör och varför de gör som de gör. Det här föreslagna projektet möter behovet av för det första, en studie som på ett mångdimensionellt sätt granskar lärares kompetens i relation till barns lärande i förskolan. För det andra behovet av en studie där kompetens relateras till gemensamma mål, intersubjektiva processer och perspektiv som är av vikt för utveckling av förskolans kvalitet, barns lärande, utbildning och forskning inom det barnpedagogiska fältet. Att studera vilken kompetens lärare behöver och hur den används är väsentligt då forskning visar att lärarens kompetens är en av de viktigaste aspekterna för förskolans kvalitet, där pedagogiskt förhållningssätt, lärstil och attityder har en avgörande betydelse. Den förväntade kunskapsökningen har hög grad av relevans för förskolan och lärare i förskolans uppdrag. Genom denna studie möjliggörs för blivande och verksmamma lärare i förskolan, att problematisera och utveckla lärares kompetens samt chefer och föräldrar blir därtill medaktörer i denna utveckling. Resultatet förväntas vara användbart både hos praktiker och forskare samt för lärarutbildningen då den ger ny kännedom om lärarkompetens. 7
11 Medierande redskap i vetenskapliga texter: hur kunskap byggs och förmedlas inom olika akademiska discipliner Denna undersökning handlar om de verktyg som forskare använder för att tänka, skriva och prata om sina ämnen. Vi kallar de här verktygen medierande redskap, och enkelt uttryckt handlar det om intellektuella och sociala, dvs. gemensamma, resurser som forskarna använder för att hantera (ta fram, presentera, diskutera, värdera osv.) kunskap inom sitt ämne. Liksom snickaren använder hammare och tumstock så använder forskaren sådant som tabeller, modeller, begrepp, teorier och resonemang. Vissa av dessa redskap kan även finnas i allmänspråket och i vardagliga sammanhang (liksom inom flera olika akademiska ämnen), men användningen av ett visst redskap är alltid mer eller mindre specifik och anpassad för ett visst ämne. Citat förekommer till exempel både i vardagsspråket och i vetenskapliga texter, men att citera någon kan knappast betraktas som ett och samma redskap i dessa båda sammanhang. Varför är då detta intressant och viktigt att undersöka? För det första säger de medierande redskapen något om hur kunskap hanteras inom ett visst ämne. Tidigare forskning har visat att akademiska ämnen skiljer sig åt i en mängd olika avseenden. Genom att studera hur dessa språkliga redskap används inom olika ämnen kommer vi därför att kunna tränga djupare in i dessa ämnens sätt att producera och konstruera kunskap, och vi kommer också att kunna få en djupare förståelse av språkets roll i denna process. Vad vi ytterst vill komma åt är förstås hur kunskap produceras och konstrueras inom vetenskaplig verksamhet över huvud taget. Huvudsökande Hans Strand Stockholms universitet Medsökanden Mona Blåsjö Stockholms universitet Åsa Mäkitalo Christine Räisänen Chalmers tekniska högskola Bidragsform Projektbidrag Period För det andra säger de medierande redskapen också något om den genrekunskap som forskarna inom ett visst ämne har, dvs. de kunskaper och färdigheter som forskarna använder när de till exempel skriva en vetenskaplig uppsats inom sitt ämne. Och det är alltså här som de medierande redskapen kommer in. Problemet är dock att detta i hög grad är en så kallad tyst kunskap, dvs. forskarna är i regel inte medvetna om att de har dessa kunskaper och färdigheter, vilket ställer till problem när de till exempel ska undervisa sina studenter i hur man forskar och skriver vetenskapliga uppsatser. Som det nu är tvingas de flesta studenter att lära sig att skriva uppsats på egen hand, dvs. genom trial and error. Vår ambition är därför att synliggöra användningen av dessa redskap inom ett antal olika ämnen, och målet är förstås att undervisningen i akademiskt skrivande vid våra universitet och 8
12 högskolor ska kunna bedrivas på ett mer effektivt sätt än nu. Vi kan av naturliga skäl inte studera alla ämnen inom detta projekt, även om det i och för sig vore önskvärt. För att ändå få en viss variation och bredd i våra resultat kommer vi att undersöka ämnen från flera olika fakulteter. Närmare bestämt har vi valt att studera följande ämnen och fakulteter: väg och vatten med fokus på byggmanagement och maskinteknik med fokus på teknisk design inom teknisk fakultet, nordiska språk och medie- och kommunikationsvetenskap inom humanistisk fakultet samt juridik inom juridisk fakultet. Rent konkret så kommer vi att intervjua forskare från dessa olika ämnen, samla in de vetenskapliga texter som vi ska studera samt analysera texterna för att få syn på de medierande redskapen och förstå hur de används. Därefter (dvs. med början hösten 2008) författar vi rapporter och artiklar för att på så sätt sprida våra forskningsresultat till våra kolleger i dessa och andra ämnen, men en viktig målgrupp i detta sammanhang är också alla studenter som ska skriva uppsats inom något av de ämnen vi kommer att ha undersökt. 9
Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs merÄmnesblock historia 112,5 hp
Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig
Läs merHelsingfors universitet Juridiska fakulteten
Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska
Läs merANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET
Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter
Läs merProfessionsutvecklande grupphandledning för pedagoger
Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation
Läs merUndervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete
Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete Bengt Pettersson Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi
Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning
Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merKOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare
= Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet
Läs merDen fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet
Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet
Läs merHandläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85
Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merAtt bedöma. pedagogisk skicklighet
Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning
Läs merUtbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp
HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merUtbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:
Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.
Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens
Läs merSocionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng
Utbildningsplan för Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Socionomprogrammet bygger på socialt arbete som vetenskap. Ämnesstudierna har genomgående forskningsanknytning
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00
1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk
Läs merSocionomprogrammet, 210 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merGöteborg 15 januari 2008
Göteborg 15 januari 2008 Debatt Mina egna frågor i mötet med Reggio Emilia Varför väcker Reggio Emilias pedagogik så stort intresse runt om i hela världen? Inte bara bland pedagoger... Hur har de lyckats
Läs merMycket goda studieresultat
Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision
Läs merUtbildningspolitiskt program
Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Läs merHögskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj
Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj En pedagogisk portfölj - idag en självklar del av en akademisk portfölj Kanske undrar du varför du ska ha en pedagogisk portfölj. Det självklara
Läs merRiktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning
UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen
Läs merÄmneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:
Läs merResurser till högre utbildning
Resurser till högre utbildning Det satsas idag mindre än hälften så mycket resurser på de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna som det görs på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
Läs merSjuksköterskeutbildning, 180 hp
1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning
Läs merFör att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.
Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap
Fastställt datum 2012-05-09 Fakultetsnämnd FNT Dnr FAK 2012/157 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå
Läs merProgrammets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy
Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merReviderad pedagogisk metodik
Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i
ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MATEMATIK Mathematics Studieplanen är utfärdad den 8 december 2015 (dnr ORU 5.1-04970/2015). 1 Med stöd av 6 kap. 26 högskoleförordningen
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik
Fastställt datum 2014-09-12 Fakulteten för teknik Dnr 2014/294 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merSociala innovationer och socialt entreprenörskap. Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser
Sociala innovationer och socialt entreprenörskap Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser Några förändrade perspektiv påverkar inriktningen på
Läs merKunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN
2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN
Läs merUtbildningsdepartementet Stockholm
Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare
Läs merRamar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merEn bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.
En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom
Läs merVad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Läs merRiktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.
Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology
Läs merTeoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.
Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Vilket tror du är det viktigaste skälet till att man har slöjd i skolan? 1 För att lära sig olika
Läs merUtbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1
Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet
Läs merSammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6
Sammanfattning Rapport 2010:5 Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6 3 Sammanfattning I dag ställer samhället stora krav på att samtliga medborgare kan läsa, förstå och värdera
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010
INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,
Läs merDel ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade
Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och
Läs merLicentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:
Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/128 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning
Läs merProgrammet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen
Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter
Läs merBeslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)
Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna
Läs merMall för beskrivning av utbildning
Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp
Läs merInformationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek
Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska
Läs merAnsökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Andreas Christoffersson 2014-03-24 UAN-2014-0184 Rev. 2014-04-02 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Transfer
Läs merVägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut
Läs merKommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn
Läs merKursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)
Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Höstterminen 2013 Jan Bjuvberg 1. Kursens innehåll Delmomentet redovisningsrätt omfattar en genomgång av det redovisningsrättsliga normsystemet
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merHANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program
HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15
150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV
1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet
Läs merÄmneslärarprogram i dans kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Teacher Education Programme in dance, Supplementary Study Programme, 90 credits
UTBILDNINGSPLAN Fastställd: 2011-12-08 Gäller från: HT12 Ämneslärarprogram i dans kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Teacher Education Programme in dance, Supplementary Study Programme, 90 credits
Läs merlärande Rum för lärande vid Umeå universitet
Rum för vid Umeå universitet det finns ett växande intresse för rummets betydelse för i högre utbildning. Det har länge varit ett område som inte rönt så mycket uppmärksamhet då utbildningsverksamheten
Läs merÖkad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!
Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod
Läs merHandlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning
Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret - 2013 Sektionen för Lärarutbildning Inledning Sektionen för lärarutbildningen har utifrån kvalitetsprogramet för sektionen upprättat en handlingsplan för läsåret
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merVad ska vi ha varandra till?
Vad ska vi ha varandra till? Om jag har sett längre, är det för att jag stått på jättars axlar Isaac Newton Du vet vad barn och ungdomar behöver för att växa och utvecklas. Vad behöver du? Vi behöver inte
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 Primary School teacher education, specialisation afterschool centres Allmänna data om programmet Programkod
Läs mer2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi
2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så
Läs merGrundlärarprogrammet vid Linköpings universitet
BESLUT 2012-04-10 Dnr LiU-2016-00393 Styrelsen för utbildningsvetenskap Reviderad 2012-06-26, 2012-12-13, 2013-05-16, 2014-03-20, 2015-04-08, 2016-02-16 och 2016-04-29. Senast reviderad 2016-05-20 Utbildningsplan
Läs merFörskola, före skola - lärande och bärande
Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna
Läs merInformation rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan
Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Mer utförlig information rörande doktoranders rättigheter och skyldigheter finns att hämta på http://www.doktorandhandboken.nu Syftet
Läs merwww.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51
Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som
Läs merJÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merAtt designa en vetenskaplig studie
Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;
Läs merUTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET 2012 180 240 HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN
Utbildningsplan för GRUNDLärarprogrammet 180 240 hp HT 2012 Lärarutbildningsnämnden Innehållsförteckning Allmänt... 2 1. Huvudområde för utbildningen... 2 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt
Läs merVerksamhetsförlagd utbildning
Verksamhetsförlagd utbildning Medie- och kommunikationsvetenskap För studenter och handledare Allt du behöver veta om den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik
Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-1545-14 Sid 1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Syllabus for the PhD program
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02
Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02 1. Mål för utbildningen Utbildningen på forskarnivå i kriminologi syftar till att ge den studerande fördjupade kunskaper
Läs merSkolans resultatutveckling 2011-2015
1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor
Läs mer