Östbergets förskola Öppen förskola Familjedaghem

Transkript

1 Östbergets förskola Öppen förskola Familjedaghem Christina Ekholm Lindberg

2 Innehållsförteckning Skollag 2010:800) 3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten 4 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet 5 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 5 som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 4. Utvecklingsområden 2011/ Områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan 12 och fritidshemmet 6. Hälsa och livsstil Uppföljning av arbetet utifrån 14 Likabehandlingsplanen 8. Redovisa situationen för barn och elever 14 i behov av särskilt stöd 9. Redovisning av verksamheten Öppen förskola Förskolechefens ansvar Förskolechefens samlade bedömning och analys 18 2

3 Skollag (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. 3

4 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Östbergets förskola är en av fem förskolor som tillhör Frösö förskolor. Förskolan har fem avdelningar: Hagen, Ängen, Gläntan, Kullen och Dungen. Förskolans adress är: Sportvägen 4 Ekonomi Varje förskola inom området bär sin egen ekonomi. Vid senaste avstämning visar prognosen att budgeten i balans. Lokaler/utrustning Östbergets förskola byggdes År 2009 byggdes förskolan ut med två avdelningar i närliggande lokaler som renoverades. Geografiskt ligger förskolan centralt på Frösön i direkt anslutning till Östbergsskolan, vilket gör att vi kan nyttja även skolans utemiljö. Förskolan har en gård nedanför och en gård ovanför byggnaden, vilka är anslutna till varandra. Närliggande miljöer tillåter oss att vistas i pulkabackar, skidspår och skog och mark m.m. Bra bussförbindelser gör att vi även kan nyttja stadens olika utbud. Personal, kompetens, omsättning, kön och ålder. Våra medarbetare är idag kvinnor, i åldrarna år. Personalgruppen består av 10 förskollärare, 3 barnskötare, 1 fritidspedagog och 2 lärare. Personalomsättningen har varit låg under verksamhetsåret. Organisation av barngrupper Under verksamhetsåret har vi haft 18 barn på varje avdelning. Barngrupperna är i åldrarna 1-5 år på samtliga fem avdelningar. Vi arbetar i tvärgrupper över huset med verksamhet för våra 4- och 5-åringar. Antal personal i helårstjänster fördelat på: Grundbemanningen är 3 heltidstjänster per 18 barn och avdelning. Många pedagoger arbetar inte 100 % vilket medför att vi har fler anställda. Övrig personal Vi har lokalvårdare som städar våra lokaler varje dag och en kock (100 %) som lagar vår mat. Såväl städpersonal som kökspersonalen anlitas av Serviceförvaltningen, Östersunds kommun. 4

5 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Under våren utvärderas målen i verksamhetsårets arbetsplan. Analys av denna utvärdering skrivs in i Dokumentation för systematiskt kvalitetsarbete som åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året. Dessa åtgärder blir också en del av förskolans arbetsplan för det kommande läsåret. I höstas upprättades en lokal arbetsplan med gemensamma mål. Avstämning har skett i form av att vi har lyft målområdena för ett gemensamt lärande vid arbetsplatsträffar. Barn och föräldrars delaktighet sker genom utvecklingssamtal, utvecklingsplaner, portfolio, föräldramöten samt föräldraråd. Pedagogerna har egen och gemensam reflektions-och planeringstid varje vecka. Varje arbetslag följer upp sitt arbete kontinuerligt under året. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Normer och värden: Jämställdhet Fortsätta att läsa litteratur. Hitta utmaningar för den barngrupp vi har. Fortsätta arbetet med att bredda barnens handlingsutrymme och deras lika värde. Fortsätta att vara aktiva pedagoger och erbjuda barnen olika aktiviteter och material. Bemötande Att göra enkäter till föräldrarna. Att samtala och intervjua barnen om hur de upplever sin tillvaro på förskolan. Att arbeta vidare med barnen om att vara en bra kompis. Fråga föräldrar på inskolnings- och utvecklingssamtal om vilken daglig info de vill ha ang deras barn. Ge en trygg inskolning för barn och föräldrar. Ha en öppen daglig dialog med föräldrar och anhöriga som hämtar barnen. Vi ska kontinuerligt arbeta med att hålla pedagogiska diskussioner vid liv, att samtala om hur vi upplever stämningen i huset. Utveckling och lärande: Matte Strukturera arbetet kring Mattekarusellen både inne och ute. Arbeta med och analysera dokumentationerna kring matematik. Språk: Fortsätta att lyssna på barnen, hjälpa dem att visa hänsyn och respekt, visa barnen att det de säger är viktigt för att stärka självkänslan, arbeta mycket med munmotorik. Barns inflytande: Låta barnen få fortsatt inflytande och delaktighet i vardagen och få utvärdera mera. Hålla diskussionen levande i personalgruppen om vad barns inflytande innebär. Förskola och hem: För att få ett bredare underlag till utvärderingen av vårt kvalitetsarbete kommer vi att informera föräldrarna om vikten av att de besvarar den kommungemensamma enkäten. Fortsatt information och dialog kring den reviderade läroplanen och skollagen vid föräldrarådsträffar samt vid föräldramöten och i utvecklingssamtalen. Samverkan med förskoleklassen, skolan, och fritidshemmet: Utveckla samarbetet med skolan och arbeta för att träffas kontinuerligt. Revidera överlämnandeplanen. 5

6 Hälsa och livstil: Vi fortsätter med ett medvetet arbete för att främja barnens hälsa, där kost och utevistelse är viktiga delar. 4. Utvecklingsområden 2011/2012 Implementera den reviderade läroplanen. Upprätta arbetsplan för varje förskola utifrån en gemensam mall. Arbetsplanen ska ta upp hur vi arbetar för att nå högre måluppfyllelse i alla läroplanens strävansmål. Med hjälp av en kvalitetslinjal förtydligar vi rubrikerna och arbetsgången, detta ger en bra koppling till kommunens riktlinjer för kvalitetsarbetet. Arbetsplanen kommer att följas upp kontinuerligt under hela verksamhetsåret. Förskolecheferna har en egen arbetsplan där vi fokuserar på förskolechefens ansvar enligt läroplanen. Revidera underlagen för barnens utvecklingssamtal/utvecklingsplan Revidera vår egen barn- och elevhälsoplan. Implementera de nya dokumenten. Revidera överlämnandeplan från förskola till skola. Revidera våra handlingsplaner. Barns inflytande Områden i förskolans läroplan Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsarbetets upplägg och innehåll. Förskolans mål och riktlinjer finns sammanfattade i förskolans läroplan (Lpfö 98) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen som formulerats i nämndens budget varje år. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Budgetmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. 6

7 5.1. Normer och värden Förskolans mål: Vårt mål för 2011/12 har varit: att alla som kommer till förskolan ska känna sig välkomna, sedda och bekräftade. Målkriteriet: Att alla barn är trygga och vågar vara den de är. Utvärdering: Samtala och intervjua barnen. Observationer Utvecklingssamtal med föräldrar Föräldraenkät. Insatser för att nå målet: Få barnen att våga vara öppna genom att tillåta olikheter. Alla ska känna sig trygga och våga vara den de är. Ge barnen möjlighet att ta ansvar. Vara goda förebilder. Visa respekt och hänsyn, samt lyssna på varandra. Skapa trygghet genom ett positivt bemötande. Stimulera barnens samspel. Vara rädda om varandra och vår miljö. Aktivt arbeta för att bredda barnens handlingsutrymme utöver de traditionella könsmönstren. Revidera och implementera likabehandlingsplanen(plan mot kränkande behandling. Tillägna sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Resultat: Målet är delvis uppnått. Analys lärdomar: Ù Enligt enkät och genomförda utvecklingssamtal är de flesta föräldrar nöjda. Ù Målet och målkriteriet behöver formuleras om, så att de blir lättare att mäta. 7

8 Ù En lärdom vi dragit är hur viktigt det är att information når fram till föräldrarna, och att vi behöver utveckla detta. Ù Vi har jobbat med olika värdegrundsmaterial och märkt att det är viktigt att vi reflekterar ihop med barnen, eftersom vi har sett att det fungerat bra. Ù Pedagoger har träffats och jobbat med likabehandlingsfrågor, både i huset och tillsammans med andra förskolor; dessa träffar är väl dokumenterade. Det är av största vikt att lyfta olika frågeställningar vad gäller likabehandling, och hålla diskussionen levande. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsätta möta upp och välkomna alla barn och föräldrar Skapa rutiner för hur vi lämnar över våra barn till stängningspersonalen. Skapa forum för att nå ut med information till föräldrarna. Fortsätta utveckla arbetet med olika värdegrundsmaterial. Fördjupa oss i det demokratiska uppdraget, läsa mer litteratur, implementera och revidera likabehandlingsplanen, och öka vår kunskap kring diskrimineringsgrunderna 5.2. Utveckling och lärande Förskolans mål: Vårt mål för 2011/12 har varit: att arbeta med att utveckla barns nyfikenhet och lust att lära. Målkriteriet: Att alla barn är nyfikna och känner lust att lära. Att alla strävansmål finns med i vårt temaarbete. Utvärdering: Samtala och intervjua barnen. Observationer. Utvecklingssamtal med föräldrar. Föräldraenkät. Är alla HUR genomförda? Insatser för att nå målet: Att förmedla ett positivt klimat och stärka barnen enskilt och i grupp. Skapa en lockande, varierande och utmanande miljö där materialet är synligt. Förstärka varje barns positiva förmågor. Låta barnen lyckas och få dem att tro på sig själva. Vi uppmärksammar både svenska traditioner och jämtländska samt andra kulturer. Barnråd. Tydliggöra de regler som finns (i vuxengruppen först). Lyssna på varandra och låta alla prata klart, vuxen-barn, barn-vuxen, barn-barn, vuxenvuxen. 8

9 Använda oss av språktåget. Munmotorik. Ha bokstäver, siffror och symboler och olika ord tillgängligt för barnen. Gå på bokbussen/bibliotek. Bokpåse. Använda digitalramen för dokumentation av verksamheten. Använda mattekarusellen samt bredda och använda vårt matematiska språk. Dokumentera matematik i vardagen Vi värnar om djur och natur. Sopsortering. Utevistelse och skogsbesök Pratar om årstiderna. Egna planteringar. Experiment. Vi pedagoger behöver fördjupa oss i ämnet teknik. Bygga, skapa, konstruera. Resultat: Målet är delvis uppnått Analys lärdomar: Dokumentationer sker för att vi ska få syn på barnens och vårt eget lärande, men vi behöver hitta formen för detta. Fortsätta att utveckla våra syftesskyltar. Målet är både stort och vitt. Pedagogens förhållningssätt är viktigt för att barnen ska utveckla sin självständighet och kreativitet Ja-skorna på! Vi har för många vad och hur, alltför detaljerat i arbetsplanen. I matematiken behöver vi skapa ett basmaterial såväl ute som inne. I natur och teknik har vi behov av utbildning. När det gäller språket har vi nått ända fram, men det är ett arbete vi aktivt måste fortsätta jobba med. Vi behöver utveckla våra fysiska miljöer. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Utveckla den pedagogiska dokumentationen, så vi får en gemensam grund och förståelse. Låta barnens inflytande genomsyra alla aktiviteter ännu mer. Skapa basmaterial såväl ute som inne i matematik. JA-skorna ska vara på både barn-barn, barn-vuxna, vuxna-barn och vuxna-vuxna och det ska utvärderas kontinuerligt under APT-träffar under året. Fortsätta möta upp och välkomna alla barn och föräldrar. Skapa rutiner för hur vi lämnar över våra barn till stängningspersonalen. Skapa forum för att nå ut med information till föräldrarna. Fortsätta utveckla arbetet med olika värdegrundsmaterial. Fördjupa oss i det demokratiska uppdraget, läsa mer litteratur, implementera och revidera likabehandlingsplanen samt öka vår kunskap kring diskrimineringsgrunderna. 9

10 5.3. Barns inflytande Förskolans mål: Vårt mål för 2011/12 har varit: att alla barn ska känna att de har möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Barnen ska utifrån ålder och sin egen förmåga vara delaktiga i planering och utvärdering av delar av verksamheten Målkriteriet: Alla pedagoger har en samsyn kring barns inflytande. Alla barn kommer till tals och känner att de blir lyssnade till. Utvärdering: Intervjua barnen Titta på kommunenkäten Fråga föräldrar på utvecklingssamtal Arbetslagen reflekterar över och följer upp hur arbetet med barns inflytande fortskrider. Insatser för att nå målet: Barnråd. Barns önskningar och val av aktivitet. Enskilda samtal. Barnen får vara med att planera och utvärdera olika aktiviteter. Hålla diskussionen levande om vad barns inflytande innebär. Ge barnen utrymme. Fullfölja vald aktivitet. Rätt att prova olika aktiviteter/saker. Utformar ute/innemiljön tillsammans med barnen. Gemensam städning. Sopsortering. Sociala samspelet. Vara rädd om och ta ansvar för förskolans miljö och vårt material. Resultat: Målet är delvis uppnått. Analys lärdomar: Vi har lyssnat på barnen och utgått ifrån deras idéer. Tillgängligt material, delaktighet i planering och utvärdering gör barnen delaktiga i sin vardag. Dokumentationer gör det synligt för oss pedagoger, barn och föräldrar. Barnen har möjlighet att påverka sin dagliga vistelse. För att barnen ska få fullt inflytande innebär det för oss pedagoger att vi måste strukturera upp dagarna bättre. När vi intervjuat barnen har de haft svårt att sätta ord på vad de får bestämma om och vilket inflytande de har. Vi pedagoger har blivit bättre på att utvärdera och analysera vår verksamhet, och det har kanske med vårt nya arbetsdokument, där vi kopplar planering och utvärdering till våra strävansmål. 10

11 Vi pedagoger upplever utemiljön torftig. Vi vill ta med barnen i detta arbete, för att vi tillsammans ska skapa en miljö vi trivs med. Vi behöver göra barnen mera medvetna och delaktiga i sophanteringen. Genom bättre sopsortering inomhus och mer diskussioner kring miljön. Vi pedagoger upplever att samsynen kring barns inflytande har ökat efter våra gemensamma diskussioner på arbetsplatsträffar. Vi började vårt arbete för att utveckla barns inflytande arbete genom att göra personliga tankekartor som vi sedan sammanställde. Vi har arbetat fram ett dokument tillsammans som vi vill jobba för. Vi har pratat om den fysiska och psykiska miljön, förhållningssätt, jaskorna, utemiljö. Mycket av detta genom att vi läst artiklar. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsatta diskussioner gällande barns inflytande i personalgruppen tex litteratur, artiklar, samtalsfrågor. Ansvarsgruppen fortsätter sitt arbete. Utgå ifrån barnen och ge dem mer inflytande i vardagen, -planera och utvärdera. Klargöra syftet med aktiviteter så att barns inflytande blir tydligt. Utveckla ute/inne miljön tillsammans med barnen. Utveckla intervjufrågorna kring barns inflytande till barnen Förskola och hem Förskolans mål: Vårt mål för 2011/12 har varit: att förskolan ska ta initiativ till att skapa förutsättningar för att ett gott samarbete mellan hem och förskola. Målkriteriet: Alla föräldrar ska känna sig trygga att lämna sina barn och känna att de har möjlighet att påverka sina barns vistelse i förskolan. Insatser för att nå målet: Dialog förskola hem. Tydlig information om vikten av att besvara kommunens enkät. Föräldraråd. Utvecklingssamtal. Resultat: Målet är delvis uppnått Analys lärdomar: Vi har daglig kontakt med alla barn och föräldrar, men kontakten på eftermiddagen är svårare att uppnå då personaltätheten är reducerad. Vi behöver bli bättre på att ta till vara på föräldrarnas vilja till delaktighet, då vi kan se att t.ex. föräldrafrukost och föräldrafika är väldigt uppskattat. 11

12 Syftesskyltar och dokumentationer har bidragit till ökad insyn i verksamheten och i vårt pedagogiska uppdrag. Portfolioarbetet har inte varit tydligt för vare sig pedagoger eller föräldrar, och behöver lyftas i hela huset. Dålig uppslutning på föräldraråd. När man har en öppnings och genomfarts avdelning känns det stressigt och splittrat när barnen skall tas emot på morgonen. Kommunens föräldraenkät drogs in och därför lämnade Frösöns förskolor ut en egen. Utformningen av enkäten borde ha varit mer genomarbetad, dock har vi fått bättre svarsfrekvens än tidigare år, kanske beroende på att den var i pappersform och delades ut av oss. Den lokala arbetsplanen tog tid att färdigställas och den är inte synlig för föräldrar ute på avd. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Göra föräldrar mer delaktiga i verksamheten genom att bjuda in till aktiviteter. Tydliggöra förskolans mål och innehåll för föräldrar. Pedagogerna ska delge varandra mer om dokumentation t.ex. våra tankar kring portfolioarbetet. Tankar om att rotera mellan avdelningar vad gäller öppnings- och stängningsrutiner. 5.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans mål: Vårt mål för 2011/12 har varit: att förskolan ska ta initiativ till att skapa förutsättningar för att ett gott samarbete mellan förskoleklassen, skolan, fritidshemmet och förskolan. Målkriteriet: Förskolan ska ha ett tydligt samarbete med förskoleklassen. Insatser för att nå målet: Dialogmöte. Skolbesök. Överlämnandesamtal. Skolan har öppet hus. Återbesök för gamla femåringar. Resultat: Målet är delvis uppnått Analys lärdomar: Under året har vi haft dialogmöten, vi har varit på öppet-hus och haft återbesök. 12

13 Skolbesöken är föräldrarnas ansvar. Skol- och förskoleledning tillsammans med specialpedagoger har i sin revidering av överlämandeplanen minskat ner på överlämnandesamtalen som i nuvarande plan omfattar endast barn i behov av särskilt stöd. Under förra året hade vi på förskolan besök från skolan, så har vi inte haft det i år. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Behålla Öppet-Hus och återbesöket! Tydligare syfte vid dialogmöten. Målkriteriet behöver utvärderas och förtydligas. 6. Hälsa och livsstil Förskolans mål. Vi skall arbeta utifrån barnens friskfaktorer. Målkriteriet: Insatser för att nå målet: Vi minskar sockerintaget. Vi är ute mycket så att barnen får röra på sig och vi utnyttjar vår närmiljö. Gymnastik för de två äldsta åldersgrupperna. Hygienrutiner t.ex. användning av handsprit och endast pappershanddukar. Vi behöver se över vår utemiljö så att den fyller våra barns behov på bästa sätt och ger dem såväl motoriska som andra utmaningar. Resultat: Målet är delvis uppnått Analys Lärdomar: Enligt BVC är vi friskare tack vare vår goda handhygien och att vi är ute mycket. Utemiljön har vi en hel del kvar att jobba kring, dels har vi olika åsikter och behöver närma oss varandra. Vi har pågående diskussioner om måltiderna och dess innehåll. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi behöver enas kring någon form av likvärdighet i huset kring måltiderna. Vi vill förbättra vår utemiljö framförallt på ovansidan. 13

14 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen har reviderats för att stämma överens med gällande lagkrav och ett implementeringsarbete har startat under våren Planen var inte levande i verksamheten eftersom personalens delaktighet saknades. Vi såg också att det fanns kunskapsbrister gällande diskrimineringsgrunderna och förståelsen av hur vi ska arbeta främjande och förebyggande. Utifrån detta genomförde vi en utbildningskväll för all personal där vi gick igenom diskrimineringsgrunderna, viktiga begrepp och en årscykel över arbetet. Inför denna kväll beslutade vi att normer och värden ska prioriteras kommande verksamhetsår, Förskolecheferna och några intresserade pedagoger anmälde sig till Skolverkets utbildning Värdegrund och likabehandling i teori och praktik, 7,5 hp vid Uppsala universitet. Examinationen som sker i november 2012, består av att upprätta en godkänd likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gruppen har träffats kontinuerligt under kursens gång och gemensamt planerat kommande arbete. Vi har utifrån kurslitteratur och våra gemensamma diskussioner dragit flera lärdomar som vi kommer att använda oss av i arbetet framåt, en lärdom är att det behövs tid för processen. För att det ska bli förändringar för barnen måste varje pedagog få möjlighet att utmanas och utmana sig själv. Arbetslagen behöver också reflektera tillsammans över diskrimineringsgrunderna, normalitetsbegreppet och hur vi granskar normkritiskt. Under hösten kommer vi gemensamt på förskolan att utarbeta en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. I detta arbete kommer barn och föräldrar att göras delaktiga. Några pedagoger per förskola har träffats under våren och arbetat med PBS som verktyg för att fördjupa sig i det främjande och det förebyggande arbetet. De har även tittat på arbetsplanen ur ett likabehandlingsperspektiv. Under kommer vi att prioritera området normer och värden. Vi har upprättat ett tydligt kalendarium för vårt utvecklingsarbete. Arbetet genomförs på bland annat arbetsplatsträffar (APT) och annan gemensam mötestid. Föräldrarna har varit med och lämnat synpunkter på vårt arbete gällande trygghet och trivsel i en enkät byggd på Skolverkets BRUK-material. Vi ser i resultaten att vi generellt behöver arbeta för att ytterligare utveckla bemötandet. Varje förskola kommer under hösten att upprätta en handlingsplan med insatser för hur vi ska öka måluppfyllelsen utifrån svaren i enkäten. Åtgärderna kommer att presenteras på föräldraråd och föräldramöten under hösten. Här ges föräldrarna möjlighet att vara delaktiga. En viktig del av kommande kvalitetsarbete är återkommande mätning av föräldrarnas synpunkter via föräldraenkäten. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Frösöns förskolor har en grundbemanning av specialpedagogisk kompetens på 200%. Under våren har tillgången av kompetensen minskat på grund av sjukdom. Utifrån det köpte vi tjänst av Elevhälsan under våren. Stöd gavs till pedagogerna med att upprätta 14

15 handlingsplaner som skulle ligga till grund för bibassansökningarna men även som ett viktigt verktyg i det fortsatta arbetet framåt. Under april månad fick vi en vikarierande specialpedagog på 100% som fortsatte det påbörjade arbetet. I slutet av terminen gjorde vi ett förtydligande av specialpedagogens uppdrag och upprättade en ärendegång. Specialpedagogen deltar i det övergripande pedagogiska utvecklingsarbetet på Frösöns förskolor (förskolornas kvalitetsutveckling samt utveckling av barnhälsoarbetet). Specialpedagogen arbetar konsultativt och på områdesnivå (Frösön). Prioriteringar av utvecklingsarbetet sker utifrån Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet, de lokala arbetsplanerna där mål och utvecklingsområden är beskrivna samt de områden i barnhälsoarbetet som förskolechef tillsammans med specialpedagog identifierar. I uppdraget ingår att skapa en utveckling av arbetssätt, bemötande och goda lärmiljöer som gynnar barnens utveckling och som möjliggör att de lyckas. Specialpedagogen ska arbeta utifrån en helhetssyn på verksamheten samt arbeta för att undanröja faktorer i undervisnings- och lärandemiljöer vilka kan orsaka hinder i barnets utveckling och lärande. Med verksamheten menas; pedagogens möte med barnet, ledarskap, samverkan och ansvar för sitt eget lärande och yrkesutveckling. (se bilaga Skolverket Legitimation för lärare och förskollärare ). Arbetet skall bedrivas på organisations- grupp -/och eller individnivå. Specialpedagogen arbetar för att de specialpedagogiska insatserna genomförs i gruppgemenskapen samt föreslår åtgärder och bistår med material vid behov. Arbetar med kartläggning och observationer samt handledning. Bevakar aktuell forskning inom språkutveckling (läs och skriv) matematik, deltar aktivt i kursutbudet, så även angående metodutveckling inom handledningsområdet. Pedagoger ges vid behov möjligheter att fördjupa sina kunskaper vad gäller olika funktionsnedsättningar och hur vi ska möta dessa barn på bästa sätt. Under hösten hade vi några träffar med Elevhälsans personal sk barnhälsoteam där vi hade möjlighet att konsultera deras specialkompetenser (talpedagog, socionom, psykolog) för ett förebyggande och utvecklande arbete. Denna resurs avskaffades i samband med Barnoch utbildningsförvaltningens besparingar inför Vikten av lärmiljön (både inom-och utomhus) och pedagogernas förhållningssätt är alltid i fokus. Samarbetet med föräldrar är viktigt och vi har kontinuerliga samtal. Barn i behov av särskilt stöd har ägnats särskild hänsyn vid övergång till andra förskolor och till förskoleklass och fritidshem. Vi behöver utveckla vårt barnhälsoarbete. Av den anledningen har vi prioriterat följande för kommande verksamhetsår; Övergripande/långsiktiga mål för Frösöns förskolors barnhälsoarbete 2012/2013 Utveckla ett väl fungerande barnhälsoarbete där vi tidigt upptäcker behov på individ, grupp- och organisationsnivå. Implementera Barn- och elevhälsoplanen - Förankra och stödja användningen av gällande dokument i Barn-och elevhälsoplanen ( kartläggning, handlinsplan samt uppföljning av handlingsplan) som pedagogiska redskap/hjälpmedel i barnhälsoarbetet. 15

16 Fördjupa och förankra förståelsen för förskolans värdegrund (Normer och värden), samt medverka i förankringen av Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. - Utveckla bemötande och förhållningssätt - Öka barns inflytande över sin barndom (vistelse på förskolan) - Utveckla vårdnadshavarnas delaktighet och inflytande i barnets utveckling och lärande 9. Redovisning av verksamheter inom annan pedagogisk verksamhet Redovisning av verksamheten Öppen förskola, Frösön Öppna förskolan är belägen i Hälsocentralens lokaler, Frösö Strand. Familjecentralen är en mötesplats för barnfamiljer i området där Öppna förskolan, Barnmorskemottagningen (MVC), Barnhälsovården (BVC) och Socialtjänsten möter familjen i ett tidigt skede och samverkar i ett hälsofrämjande arbete. På Öppna förskolan kan du som vårdnadshavare stärka ditt sociala nätverk och få stöd från de verksamheter som finns inom Hälsocentralens lokaler. Familjecentralen fungerar även som ett kunskaps- och informationscentrum. Vi erbjuder vårdnadshavare att delta i olika föräldragrupper, där familjecentralens olika yrkeskompetenser nyttjas. Öppna förskolan på Frösön har öppen verksamhet måndag tom torsdag. På fredagar bedrivs föräldragruppsverksamhet med riktade grupper. Öppen förskola är tillgänglig för alla som är hemma med barn i åldern 0-6 år. Förskolan erbjuder verksamhet för olika åldrar olika dagar. Att besöka Öppen förskola är frivilligt. Besöksstatistik på Öppna Förskolan är i genomsnitt 37 besökare/dag, variationen är mellan besökare. Målsättning Att vara en mötesplats för barn och vuxna. Att skapa möjligheter till ett vidgat socialt nätverk. Att ge stöd till vårdnadshavare och stärka deras egna förmågor. Att stimulera barns utveckling både individuellt och i grupp. Att låta barnen få del av den verksamhet som förskolans läroplan föreskriver. Att ge kulturella upplevelser. Att upplysa om den kommunala servicen. Att samarbeta med olika instanser MVC, BVC, socialförvaltningen, förskolor. Att både barn och vuxna blir bemötta på ett respektfullt sätt och att skapa ett gott samarbetsklimat så att alla besökare trivs. 16

17 Att besökare har möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. Att öka kunskapen om barns hälsa och utveckling. Riktade insatser under 2011/2012: Förskollärare leder föräldragrupper utifrån Z-modellens tema/ämnen. Förskollärare instruerar i spädbarnsmassage, vilket innebär kärleksfull beröring och stimulering av alla sinnen för det lilla barnet. Vårdnadshavarna ges möjlighet att utveckla och fördjupa samspelet med sitt barn. Utflykter till biblioteket, Jamtli, Frösö strand, Björkbackaparken, Badhusparken, Skidleken etc. Påbörjat ett arbete att informera om Barnkonventionen, utifrån Barnombudsmannens särskilt utarbetade material. Vecka 45 Uppmärksamhetsvecka Riskbruk En handlingsplan har utarbetats för hur vi arbetar med våld och missbruk i nära relationer/barn som far illa. Temaveckor Skapande verksamhet Familjecentralen har temaveckor under året och under dessa veckor medverkar flera professioner såsom dietist, tandhygienist, sjukgymnast, specialpedagog, förskolechef, bibliotekarie, konsumentvägledare, Friskis & Svettis. Var och en ger information/råd utifrån sin specialitet och svarar på vårdnadshavarnas frågor. Frösöns förskolors specialpedagog finns tillgänglig för förskollärarna i handledning och information till vårdnadshavare. Samverkanspartnerna på Familjecentralen har genomfört en gemensam enkät som visar att 60% av besökarna vid Öppna förskolan har fått ett utvidgat socialt nätverk. Ett önskemål inför framtiden är att få större lokaler för att ha möjlighet att utveckla verksamheten. Riktade insatser 2012/2013 Förskollärare fortsätter att leda föräldragrupper utifrån Z-modellens tema/ämnen. Förskollärare fortsätter att instruera i spädbarnsmassage. Utflykter till biblioteket, Jamtli, Frösö strand, Björkbackaparken, Badhusparken, Skidleken etc. Fortsätter arbetet med Barnkonventionen. Handlingsplan för arbetet med våld och missbruk i nära relationer/barn som far illa verkställs. Fortsätta arbeta med temaveckor och utveckla dessa för att få större genomslag i alla fyra verksamheterna på FC. Skapande verksamhet. Vecka 45 Uppmärksamhetsvecka Riskbruk.. 17

18 Redovisning av verksamheten Familjedaghem, Frösön Dagbarnvårdaren bedriver förskole- och fritidsverksamhet i sitt hem för barn i åldrarna 1-6 år under den tid föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Familjedaghemmets uppgift är att ge barnen omsorg, omvårdnad och fostran. Förskolans läroplan liksom Skolverkets allmänna råd ska vara vägledande för verksamheten. Vi har tre familjedaghem, det finns en på Hornsberg, en i Mjälle, och en på andra sidan Frösöbron i Knytta. 10. Förskolechefens ansvar På vilket sätt tar förskolechefen, som pedagogisk ledare, ansvar för genomförandet av föreslagna åtgärder. För att säkerställa ett systematiskt kvalitetsarbete har vi upprättat ett dokument över kvalitetsåret. I dokumentet finns en tidsplan över när och hur arbetsplan, medarbetarsamtal, lönesamtal och utvecklingsdagar genomförs under året. Denna struktur finns även inlagd i pedagogernas kalendarium för 2012/2013. Syftet är att synliggöra kvalitetsarbetet så att det blir tydligt att alla delar bildar en helhet. Rektor har ansvaret för att det upprättas en lokal arbetsplan utifrån föregående års åtgärder för utveckling. Uppföljningar av arbetet i lokala arbetsplanen sker vid utvecklingsdagar, arbetsplatsträffar, husmöten, arbetslagsträffar samt pedagogernas egen reflektionstid. I rektorsansvaret ligger även att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessa delar hanteras bla på arbetsplatsträffar och i samverkansgruppen Förskolechefens samlade bedömning samt analys av prioriterade utvecklingsområden (presenteras i prioritetsordning) inför kommande arbetsår som lyfts till en förvaltningsgemensam bearbetning. Resultat av kvalitetsarbete I den arbetsplan som vi gemensamt har upprättat på Frösöns förskolor synliggörs hur vi arbetar för att nå högre måluppfyllelse i alla läroplanens strävansmål. Utvärderingen från pedagogerna visar att arbetet med arbetsplanen har gett en större förståelse för hela läroplansuppdraget och för det systematiska kvalitetsarbetet. Årsplaneringen/årshjulet har tydliggjort arbetet och skapat en helhetssyn och en ökad medvetenhet. Strukturen skapar även trygghet på organisation, grupp och individnivå. Arbetsplanen har för många blivit ett användbart verktyg i verksamheten. Synpunkter har framkommit om att formatet på kvalitetsmallen bör utvecklas, vilket innebär att vi som ledning måste bli tydligare med hur arbetsplanen och arbetet hänger ihop. Vi på Frösöns förskolor fortsätter arbetet med att förankra arbetsplanen. En revidering av arbetsplanen är gjord inför verksamhetsåret så att den mer stämmer överens med Skolverkets Kvalitet i praktiken. Vi har även tagit vara på pedagogernas erfarenheter av årets arbete i arbetsplanen. Vi kommer att använda 18

19 arbetsplatsträffarna som forum för vårt fortsätta kvalitetsarbete. För att skapa systematik kommer det i nästa års kalendarium tydligt stå när pedagogerna följer upp och sammanfattar avdelningens arbete gentemot målen i arbetsplanen. Alla pedagogerna blir då mer delaktiga och deras lärande och kunskaper tas tillvara. En av förskolecheferna kommer att genomföra Skolverkets kompetenssatsning Leda och organisera det systematiska kvalitetsarbetet förskolechefens ansvar. Ledningen har skapat utrymme för mer reflektion; individuellt, i arbetslagen och gemensamt på förskolan. Detta har ökat gruppkänslan, samarbetet och delaktigheten för hela förskolans arbete. Det har även skapat ett behov hos pedagogerna av mer tid tillsammans för ett gemensamt lärande. Förskolorna hade representanter som gått Skolverkets implementeringsutbildning anordnad av Miun. Dessa kunskaper har delgivits övriga på arbetsplatsträffar. Vi har skapat möjlighet till lärande genom att anordna workshop på två av våra utvecklingsdagar. De områden vi har belyst är; valda områden ur läroplanen, pedagogisk dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete och en organisationsform där 6 pedagoger har gemensamt ansvar för 36 barn i den pedagogiska verksamheten. Inför nästa år kommer vi att fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Vi behöver lära mer om den pedagogiska dokumentationen. Vi behöver också mer gemensam tid, gärna fler utvecklingsdagar under året. Förskolechefen behöver mer tid tillsammans med pedagogerna för att kunna leda de processer som utvecklar verksamheten. Exempelvis det systematiska kvalitetsarbetet och grupputveckling som skapar fungerande arbetslag. Föräldrarna har varit med och lämnat synpunkter på vårt kvalitetsarbete i en enkät byggd på Skolverkets BRUK-material. Generellt på förskolorna ser vi att föräldrarna vill att personalen arbetar mer med bemötande och att vi ska ge en tydligare bild av verksamhetens innehåll och deras barns utveckling. Varje avdelning kommer under hösten att upprätta en handlingsplan med insatser för hur vi ska öka måluppfyllelsen utifrån svaren i enkäten. Åtgärderna kommer att presenteras på föräldraråd och föräldramöten under hösten. Här ges föräldrarna möjlighet att vara delaktiga. En viktig del av kommande kvalitetsarbete är återkommande mätning av föräldrarnas synpunkter via föräldraenkäten. Förskolechefernas egen arbetsplan upprättades men den följdes inte upp tillräckligt. Vi har haft mer fokus på pedagogernas process istället för på vår egen. Vår lärdom är att vi behöver göra tydligare och mer utvärderingsbara mål. Vårt mål skulle ha varit att skapa ett systematiskt kvalitetsarbete och de mål vi satte upp varit insatser. Vår arbetsplan ska innehålla tydliga och utvärderingsbara mål. Vi ska våga prioritera färre områden att utveckla. I vårt kalendarium för nästa år lägger vi in både tillfällen för uppföljning av förskolechefernas arbete och för att ge varandra stöd i respektive förskolas process. Vi har inte hunnit med att revidera underlagen för barnens utvecklingssamtal och utvecklingsplan på alla förskolor. Vår ambitionsnivå har varit för hög och en annan anledning är att vi under stor del av året har haft begränsad tillgång till specialpedagoger. Ämnet har lyfts under workshops och skapade intresse hos pedagogerna. Vi fick ta del av Orrvikens underlag för utvecklingssamtal som bygger på läroplanens strävansmål. Vi kommer att arbeta vidare med att utveckla underlagen för 19

20 utvecklingssamtalen utifrån vårt prioriterade utvecklingsområde för normer och värden. Likabehandlingsplanen har reviderats för att stämma överens med gällande lagkrav. Planen var inte levande i verksamheten då personalens delaktighet saknades. Vi såg också att det fanns kunskapsbrister gällande diskrimineringsgrunderna och hur vi ska arbeta främjande och förebyggande. Utifrån detta genomförde vi en utbildningskväll för all personal där vi gick igenom diskrimineringsgrunderna, viktiga begrepp och årscykel över arbetet. Inför denna kväll beslutade vi att normer och värden ska prioriteras kommande verksamhetsår Förskolecheferna och några intresserade pedagoger anmälde sig till Skolverkets utbildning Värdegrund och likabehandling i teori och praktik, 7,5 hp vid Uppsala universitet. Examinationen består av att upprätta en godkänd likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gruppen har träffats kontinuerligt under kursens gång och gemensamt planerat kommande arbete. Vi har utifrån kurslitteratur och våra gemensamma diskussioner dragit flera lärdomar; vi behöver skapa tid för processen. För att det ska bli förändringar för barnen måste varje pedagog få möjlighet att utmanas och utmana sig själv. Arbetslagen behöver också reflektera tillsammans över diskrimineringsgrunderna, normalitetsbegreppet och hur vi granskar normkritiskt. Några pedagoger per förskola har träffats under våren och arbetat med PBS som verktyg för att fördjupa sig i det främjande och det förebyggande arbetet. De har sett på arbetsplanen ur ett likabehandlingsperspektiv. Området normer och värden prioriteras, vi upprättar ett tydligt kalendarium för vårt utvecklingsarbete. Arbetet genomförs på bland annat arbetsplatsträffar (APT) och annan gemensam mötestid. Vi har reviderat överlämnandeplan från förskola till skola. Fd skolområde Frösön har tillsammans reviderat planen och kommer att följa upp den under hösten Prioriterade utvecklingsområden: 1. Upprättande av Likabehandlingsplaner utifrån lagkrav o Förskolecheferna och några pedagoger slutför den påbörjade utbildningen Värdegrund och likabehandling i teori och praktik. 2. Systematiskt kvalitetsarbete o Upprätta tydliga och utvärderingsbara mål i förskolechefernas arbetsplan, dessa ska kopplas till vårt kalendarium. o Fortsätta arbetet med att förankra arbetsplanen och kvalitetslinjalen så att den mer stämmer överens med Skolverkets Kvalitet i praktiken. o Systematisera arbetsplanens arbete i nästa års kalendarium. o En förskolechef kommer att genomföra Skolverkets kompetenssatsning att leda och organisera det systematiska kvalitetsarbetet förskolechefens ansvar. o Utveckla underlagen för utvecklingssamtalen utifrån vårt prioriterade utvecklingsområde för , normer och värden. 20

21 3. Normer och värden o Arbeta utifrån handlingsplanen för att följa upp föräldrarnas synpunkter från enkäten. o Insatser som stödjer arbetslagens grupputveckling genomförs under årets utvecklingsdagar. Vi behöver framåt även titta på dessa områden: - Pedagogisk dokumentation - Individuella utvecklingsplaner Östersund den 27/ Christina Ekholm Lindberg Förskolechefens underskrift 21