Kvalitetsredovisning Läsåret för Östergårdsskolans fritidshem i Skurup

Transkript

1 Skurup Kvalitetsredovisning Läsåret för Östergårdsskolans fritidshem i Skurup 1. Inledning 1.1 Beskrivning av verksamheten Under året har vi varit ca. 110 barn inskrivna på Östergårdsskolans fritidshem. Det finns fyra fritidshemsavdelningar på skolan, en för varje yngre-spår samt en för de äldre barnen. Särskolans elever som går på fritidshemmet är integrerade i verksamheten på de ordinarie fritidshemsavdelningarna. Verksamheten på fritidshemmet präglas av ett mycket gott socialt klimat med trevliga barn och föräldrar som engagerar sig. Vi har också många barn på fritidshemmet som behöver extra stöd i sin utveckling bl.a. beroende på att ca. 20% av våra elever inte har svenska som sitt modersmål, eller att de av andra skäl har svårt att tillgodogöra sig verksamheten. Innehållet i verksamheten styrs mycket av barnens egna önskningar och vi strävar efter att skapa en meningsfull fritid, trygghet för barnen samt att komplettera barnens skoldag. 2. Organisation 2.1 Styrning och ledning Skolan styrs av en rektor som arbetar 100% ( fördelat på grundskola, särskola och förskola). Dessutom hade vi 25% biträdande rektor med ansvar för fritidshemmet, skolskjutsar, organisation av elevhälsoarbetet mm. fram tom feb 2008 då en ny rektor tillträdde tjänst på område Norr. I o. m. detta avslutades biträdande rektorstjänsten och arbetet fördelades om mellan rektorerna. Skolledningen har ett nära samarbete med de båda andra rektorerna i område Norr. Samarbetet rör skolutveckling, fortbildning, arbetsmiljö, samverkansgrupp m.m. samt diskussioner och stöd kollegialt. 2.2 resurser På fritidshemmet arbetar förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare samt elevassistenter med varierande tjänstgöringsgrad. De ekonomiska resurserna styrs av antalet barn som är inskrivna på fritidshemmet. Under året har våra egna resurser inte räckt till för att täcka de behov som några av våra barn har. Vi var tvungna att inrätta en assistenttjänst under fritidshemstid. För denna tjänst har det inte funnits täckning i budgeten under våren Med hjälp av investeringsbudgeten har vi köpt in och installerat övervakningskameror utomhus samt investerat i ett antal nya bärbara datorer att använda i undervisningen fr.a. för barn med behov av särskilt stöd. Vi har också köpt in lite nya inventarier till vår idrottssal och textilslöjdsal. 2.3 Rutiner/system för kvalitetsarbetet I ett led att förbättra vår verksamhet genomför vi i Skurups kommuns kommunala förskola och skola elev-, föräldra- och personalenkäter. Dessa 3 mätningar återkommer en gång/år. Resultatet av föräldraenkät och elevenkät redovisas på Skurups kommuns hemsida under rubriken Skola och utbildning. Syftet är att få fram ett fakta- och diskussionsunderlag på hur eleverna, föräldrarna och

2 personalen upplever förskolan, skolan och fritidshemmet för att sedan kunna göra verksamheten ännu bättre. Enkätresultatet utgör en del av innehållet i kvalitetsredovisningen. 2.4 Kvantitativ information På fritidshemmet arbetar tre fritidspedagoger á 60%, två förskollärare á 12,5% samt en på 50%, tre barnskötare á 75% och en på 50%. Dessutom arbetar två elevassistenter á 50% på fritidshemmet för att vara stöd för våra särskolebarn som har skolbarnsomsorg. Vår plusjobbare, som fungerar som resurs på skolan, har lagt ca 50% av sin tjänst på fritids. 2.5 Kvalitativ information Årets kvalitetsenkäter visar att det område som vi arbetat med som förbättringsprojekt har fått ett högre värde detta året än förra. Det är relativt få föräldrar som har svarat på enkäten, men de som gjort det är i stort sett nöjda med vår verksamhet. Vi gjorde också en egen fritidshemsenkät i vintras med lite utförligare frågor om skolbarnsomsorgen hos oss. Också den enkäten visar att föräldrarna i väldigt stor utsträckning är nöjda med vårt utvecklingsområde och med vår verksamhet på fritidshemmet. Tex. instämmer 98% av föräldrarna att barnet känner sig tryggt med personalen på fritidshemmet, och lika stor andel anser att barnet har kamrater att leka med. Däremot är det fler föräldrar som inte känner till vilka mål som styr verksamheten på fritidshemmet. Elevenkäten för fritidshemmet visar lite lägre siffror i år än förra året, men fortfarande tycker de flesta barnen att deras fritidshemsavdelning och verksamhet fungerar bra. 2.6 Delaktighet All personal är delaktig i framtagandet av kvalitetsredovisningen genom - besvarandet av personalenkäten - framtagande av förbättringsprojekt utifrån personal -, elev-, och föräldraenkät. - Uppföljning av förbättringsprojekt. Resultatanalys görs på förbättringsprojekten och skrivs in i kvalietesredovisningen. Elever och föräldrar är delaktiga genom - besvarande av elev- och föräldraenkät - möjlighet att ta del av enkätresultat - delta på klassråd, skolråd, föräldraråd, inflytanderåd mm. På förskolorna deltar barnen i arbetet efter sin mognadsnivå tex. genom att tycka till om aktiviteter, om maten, leksaker osv. Detta sker tex. genom barnintervjuer, dokumentation i den individuella utvecklingsplanen, portfolioarbetet mm. 3. Likabehandlingsplan uppföljning Likabehandlingsplanen, som färdigställdes förra läsåret, ligger till grund för vårt förebyggande och åtgärdande arbete för att skapa trivsel och arbetsro på skolan. Under året har några händelser inträffat som föranlett användandet av likabehandlingsplanen. Dessa händelser gäller enstaka mobbningsfall mellan elever samt en händelse som kan betecknas som kränkande behandling. Alla mobbningsfall har behandlats enligt de riktlinjer som finns, dokumenterats samt avslutats under året. Ärendet rörande kränkande behandling har också hanterats, dokumenterats och avslutats enligt likabehandlingsplanen. På alla fritidshemsavdelningar arbetar man mycket aktivt för att skapa trygghet och trivsel på fritids. Bl.a. används det material och de kunskaper personalen fått vid utbildning i Lions Quest.

3 4. Redovisning av utvecklingsområden 4.1 Fritidshemmets egna prioriterade mål - Att erbjuda en meningsfull fritid enligt barnens behov och intresse. - Att barnen på fritidshemmet ska känna sig trygga och ingen ska behöva vara ensam. - Att utveckla kvalitén på fritidshemmet - Att barnens ansvarstagande ska öka med stigande ålder - Kvalitetsenkäten - Egna utvärderingar - Dokumentation - Samtal med barnen - Vår egen fritidshemsenkät - Barnen trivs och de gillar aktiviteterna. - Alla barn har kamrater. - Lugnare och trygga barn - Enligt våra enkäter är föräldrarna överlag nöjda. - De äldsta barnen på avd. Örnen tar tag i eget skapande och tar mer ansvar för sin fritid. Resultatanalys: All personal på fritidshemmet har läst och diskuterat de allmänna råden för fritidshem, När intresse blir till kunskap, och detta har ökat medvetenheten om verksamheten på fritidshemmet. Vi har också bildat ett kvalitetsnätverk i kommunen där representanter från vårt fritidshem ingår och antalet fritidshemsträffar i kommunen har utökats. Dessa diskussioner och möten där man utbyter erfarenheter och idéer är mycket värdefulla för verksamheten. Belastningen i de olika fritidshemsavdelningarna på skolan har varit mycket snedfördelad, väldigt få barn i en grupp, många barn med behov av särskilt stöd i en annan, en tredje avdelning har mycket hög närvarofrekvens osv. Åtgärder för bättre måluppfyllelse - Till nästa läsår ska vi inte ha så stor åldersspridning i våra fritidshemsgrupper. Detta för att göra verksamheten ännu mer rätt för fler barn. - Vi organiserar om avdelningarna nästa läsår så att det blir någorlunda lika många barn/grupp. - Personalens eget utvecklingsarbete utifrån resultaten i enkäter och utvärderingar. - Fortbildningsinsatser - Högre personaltäthet på fritidshemmet så att barngrupperna kan vara mindre. För det krävs en högre tilldelning för personalkostnader i budgeten.

4 4.2 Förbättringsprojekt - Tydligare information till föräldrar om lovverksamheten - Egen enkät. - Kvalitetsenkäten - Samtal med barn och föräldrar om vad de tycker om lovverksamheten. - Enligt våra enkätsvar är både barn och föräldrar väl informerade om lovverksamheten. Resultatanalys: Vi har blivit bättre på att lämna skriftlig information till föräldrarna. Vår gemensamma planering av lovverksamheten har också utvecklats, och de gemensamma fritidshemsträffarna ger inspiration till bättre verksamhet. Åtgärder för bättre måluppfyllelse: - Det skulle behövas mer pengar till den pedagogiska verksamheten så att det finns råd att göra utflykter och annat som kostar lite under loven. - Bli ännu tydligare i samtal med barn och föräldrar om vad de tycker och vill ha under loven. Utvecklingssamtalen kan vara ett sånt samtalsforum. - Fortsätta med skriftlig information. - Personalens eget utvecklingsarbete utifrån resultaten i enkäter och utvärderingar. 4.3 Utbildningsberedningens prioriterade inriktningsmål - Fokus på kultur - Fokus på elever i behov av särskilt stöd - Pedagogisk dokumentation - Samtal med föräldrar - Diskussion och planering i arbetslaget - Elevhälsomöten - Barnen har tagit del av olika upplevelser och kulturyttringar, mestadels som vi har gjort på fritidshemmet. Ingen eller nästan ingen kulturaktivitet på någon kulturinstitution som museum, teater el. dyl. - De elever som behövt mycket extra stöd har fått det, ibland med hjälp av extra resursperson, ibland utan. För de elever som har extra stöd har den sociala problematiken minskat. Även en del av de andra barnen har mindre problematik nu, men för en del av dem med social problematik, kvarstår problemen.

5 Resultatanalys: Detta, som vi gjort på kulturområdet, är inget annorlunda än vi skulle gjort utan beredningens inriktningsmål. Vi utövar och bevistar kulturarrangemang så mycket som våra ekonomiska förutsättningar tillåter. Vi vill att utbildningsberedningen blir tydligare med sina inriktningsmål. Det är inte tillräckligt att skriva att vi ska ha fokus på kultur. Vi vill att man från beredningens sida klargör vad man vill uppnå med detta fokus. Vi vill också se konkreta satsningar från politikerna på att nu gör vi något på kulturområdet: Ordnar en konsert, teaterföreställning eller skjuter till öronmärkta pengar just för detta ändamål. Vi ser att för vissa barn krävs det oerhörd struktur, konsekvens, belöningar och ständigt närvarande vuxen för att förebygga och avbryta konflikter med andra barn. När vi har haft möjlighet till detta har skuldbeläggningen på det utagerande barnet minskat, de andra eleverna har kunnat uppskatta den utagerande eleven som en bra kamrat och elevens kunskapsmässiga utveckling har accelererat. Åtgärder för bättre måluppfyllelse: - Mer och öronmärkta pengar för kultur. - Avtal med Skånetrafiken om bättre subventionerade resor på buss och tåg så att vi kan ta oss till olika kulturarrangemang. - Vi har som intention att fortsätta ge våra elever kulturella upplevelser när tillfälle och ekonomi tillåter detta. - För barn i behov av särskilt stöd krävs ihärdighet, kontinuitet och rätt kompetens. Därför är det olyckligt att resurser till dessa barn styrs av andelen barn på fritidshemmet och ska bekostas av den ordinarie barnpengen. Vi önskar en annan resursfördelningsmodell som ger rätt resurser oavsett antalet inskrivna barn.. Skurup som ovan Marie Eklund, rektor