Digital signalbehandling Föreläsningsanteckningar Uppdateringar, vecka 7
|
|
- Sten Berg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Itittioe r data- oc elektrotekik Freläiateckiar Uppdateriar, vecka 7 -- CALERS LINDOLEN Sida Itittioe r data- oc elektrotekik Sve Kto Box Gtebor Bekdre: relåe 4 Teleo: Fax: vek@cl.calmer.e Web: vek
2 Vi kall r rta åe å i på metoder där vi ar bättre kotroll ver iltret rekvekrva oc där vi detom ka välja rekvekrva aka ritt. Vi kall dock bara e på de yra rdtypera låpa-, badpa- pa oc badpärrilter. Vi kall e på traveralilterdimeioeri via iver oriertraorm. Låt o brja med att deiiera dea rdktioer. Ett idealt låpailter läpper ieom alla ialer pp till e vi rekve me pärrar alla ialer med re rekveer. På rd av pelieekapera i amplade ytem å kommer vi ockå att läppa ieom ett rekvebad ovar oc på rd av de amplade yteme cyklika eekaper å ka vi lika ära rita detta bad vid eativa rekveer, vilket vi kommer att ra i ortättie. Filtret ar e rärekve om eparerar pa- oc pärrbad oc pabadet ar åo pabadrtärki, om ota är ett. - / - Fir 3 Ett idealt badpailter läpper ieom iaeler i ett rekvebad mella dre rärekvee oc vre rärekvee oc pärrar ialer med adra rekveer. -( - ) - / - / - Fir 33 Ett idealt pailter läpper ieom ialer med rekveer om är re ä rärekvee (oc pp till rtå) oc pärrar ialer med läre rekve. - / - - / - - Fir 34 Ett idealt badpärrilter läpper ieom ialer med rekveer läre ä dre rärekvee, pärrar ialer med rekveer därver, pp till vre rärekvee vareter iltret läpper ieom ialer med rekveer re ä dea. reläiateckiar Sida
3 - / / - - Fir 35 Vi r e bekrivi av det kade iltret rekveeekaper eom att ae iltret verriktio i rekveplaet ( ) oc eda beräka iltret implvar via iver oriertraorm [] ( ) e j d I de leta all atar vi att verriktioe akar avridi, dv ( ) ( ) oc vi jer o med att peciicera iltert beloppkrva. De ivera oriertraorme er iltret implvar [] me r traveralilter e ilterkotatera av implvaret, elit y N N [] tk x[ k] [] tk δ [ k] k k Fr att de ivera orriertraorme kall ka bekriva verriktioe lltädit å måte vi a med alla termer i implvaret, dv [] r, det ka vi ite a i ilterekvatioe ta är ka vi bara ta med ett beräat atal termer, ormalt t k, k N, dv vi tar med N termer. Detta r att vårt ilter ite år de ideala orme me tar vi med tillräcklit måa termer å kommer vi aka ära. I irera er vi låpailter med rärekve termer., pabadrtärki ett oc reepektive 4. Symmetrikt iv orier,lp,/4, pb N Symmetrikt iv orier,db,lp,/4, pb N (db) Normerad rekve (relativt ) Fir Normerad rekve (relativt ) Fir 37 reläiateckiar Sida 3
4 . Symmetrikt iv orier,lp,/4, pb N Symmetrikt iv orier,db,lp,/4, pb N (db) Normerad rekve (relativt ) Fir Normerad rekve (relativt ) Fir 39 7Som ye år vi, trot ett t radtal, ett aka kratit rippel (väi) i pabadet, peciellt ära rärekvee: Oberoede av radtal å år vi e väi, där de trta toppe, om lier ärmat rärekvee ar e jd av c:a 9 % av pabadrtärkie. Feomeet kalla Gibb eome oc vi kall eare e r vi ka aväda terktioer r att komma till rätta med detta. Vi er ockå ett rippel i pärrbadet om ockå dämpa av terktioer. Överåe mella pabad oc pärrbad blir ite oädlit brat, om de är o det ideala iltret, bratete kar dock med iltret radtal. E mal badbredd o iltret rvårar dimeioerie. Vi a ova att vi bara kde ta med ett ädlit atal av implvaret termer, N tycke, r att å kad krva å måte vi ta med ymmetrika termer, dv [] r, där N Gr vi detta å år vi traveraliltret y [] tk x[ k] k dv ett icke-kaalt ilter om akar avridi. Fr att ra iltret kaalt å rdrjer vi te å att vi år y N k k [] t x[ k] Vi år då ett ilter med lijär avridi, oc vi ar i Bilaa 3 ett att lijär avridi är llt acceptabel. Vi ar i ovatåede text ite tait pp att det rariätt vi där bekriver rtätter att iltret ar dda atal termer. Det år ockå att kapa ilter med jämt atal termer (olämplit reläiateckiar Sida 4
5 reläiateckiar Sida 5 r pa- oc bapärrilter), e bilaor, me det blir åot mer komplicerat varr det ite rekommedera. Vi ammaattar beräkie av olika typer av ilter via iver oriertraorm. Sammaattiara äller ilter med dda atal termer. Fr jämt atal termer, e reererade bilaor. Låpailter. [] ( ) ( ) [] c, i i Bilaa 34. Exempel dda atal termer Bilaa 35. Exempel jämt atal termer Bilaa 36. Övria typer av ilter ka kapa eom rekvetrapoeri av låpailter eller via direkt itereri av verriktioe. Vi brjar med de rta metode. Badpa-, pa- oc badpärrilter via rekvetrapoeri Badpailter [] ( ) ( ) [] + LP pb LP BP LP,,,,, co i
6 reläiateckiar Sida 6 pailter [] ( ) ( ) ( )( ) [] LP P LP, i co i,,, Badpärrilter Bilaa 37 Exempel badpailter Bilaa 39 Exempel pailter Bilaa 4 Exempel badpärrilter Bilaa 4 Badpa-, pa- oc badpärrilter ka ockå dimeioera via direkt itereri av verriktioe oc vi ammaattar äve detta. Sammaattie äller åter ie ilter med dda atal termer. [] ( ) ( ) ( ) [] + +, i i
7 reläiateckiar Sida 7 Badpailter [] ( ) ( ) [ ] [] [ ] pb pb, i i pailter [] ( ) [] [ ] pb pb, i Badpärrilter [] ( ) ( ) [ ] [] [ ] + pb, i i
8 Vi å tidiare att våra traveralilter dimeioerade via iver oriertyraorm ar ett aka tort rippel i både pa- oc pärrbad om ite blir midre då vi kar radtalet. Det eda om äder är att ripplet kryper ärmare veråe mella pa- oc pärrbad. Fr att dämpa detta rippel ka vi aväda amma typ av terktioer om vi aväde i ambad med DFT- oc FFT-beräkiar. Vi mi att dea terktioer var ymmetrika på amma ätt om våra dimeioerittryck r iver oriertraorm är ymmetrika (re kaalitetrdrji). Detta r att vi aväder amma idex då vi beräkar terkompoetera om då vi beräkade ilterkoeicietera, dv vi beräkar terktioe w [] oc mltiplicerar iop ilterkotatera [] med terktioe w [] aktor r aktor, dv vi tar [] w[] oc år vårt trade icke-kaala ilter y w [] tk x[ k] w[] k k om vi rdrjer till det kaala iltret y w N k k [] t x[ k] w[] k Firera eda viar exempel på atrade ilterktioer med olika ilterradtal oc olika terktioer. Iv orier,lp,trialärt,/4, pb N Iv orier,db,lp,trialärt,/4, pb N (db) Normerad rekve (relativt ) Fir Normerad rekve (relativt ) Fir 4 reläiateckiar Sida 8
9 . Iv orier,lp,trialärt,/4, pb N Iv orier,db,lp,trialärt,/4, pb N (db) Normerad rekve (relativt ) Fir Normerad rekve (relativt ) Fir 43. Iv orier,lp,bartlett,/4, pb N Iv orier,db,lp,bartlett,/4, pb N (db) Normerad rekve (relativt ) Fir Normerad rekve (relativt ) Fir 45. Iv orier,lp,ai,/4, pb N Iv orier,db,lp,ai,/4, pb N (db) Normerad rekve (relativt ) Fir Normerad rekve (relativt ) Fir 47 reläiateckiar Sida 9
10 . Iv orier,lp,ammi,/4, pb N Iv orier,db,lp,ammi,/4, pb N (db) Normerad rekve (relativt ) Normerad rekve (relativt ) Fir 48 Fir 49. Iv orier,lp,blackma,/4, pb N Iv orier,db,lp,blackma,/4, pb N (db) Normerad rekve (relativt ) Fir Normerad rekve (relativt ) Fir 5. Iv orier,lp,kaier,beta4,/4, pb N Iv orier,db,lp,kaier,beta4,/4, pb N (db) Normerad rekve (relativt ) Normerad rekve (relativt ) Fir 5 Fir 53 reläiateckiar Sida
11 . Iv orier,lp,kaier,beta8,/4, pb N Iv orier,db,lp,kaier,beta8,/4, pb N (db) Normerad rekve (relativt ) Fir Normerad rekve (relativt ) Fir 55 De rda lije i diarammet viar iltret av amma radtal med rektalärt ater (ta ter). Vi er att tret er ett aka dålit reltat då vi ar bara termer. I allmäet br ma aväda ter rt vid re radtal oc vi er att vid termer blir reltatet rätt bra. Om vi jämr de trade ilterktioera ibrde å er de lite olika tjämi i olika delar av rekvepektrat oc applikatioe år avra vilke terktio om är lämpli. Jämr vi det trade iltret med iltret ta ter å jämar alla ter t krva me de r amtidit att veråe mella pabad oc pärrbad blir midre brat (lackare) oc rärekvee blir ite riktit de kade. Vill vi vi a det trade iltret tjämi me å amma bratet om det otarde iltret ar å måte vi aväda ett re radtal på det trade iltret. Exempel trat låpailter, dda radtal Bilaa 4. Exempel trat låpailter, jämt radtal Bilaa 43. Exempel badpailter med aiter, dda radtal Bilaa 44. Exempel pailter med ammiter, dda radtal Bilaa 45. Exempel badpärrilter med Blackmater, dda radtal Bilaa 46. Vi å ova r traveralilter dimeierade via iver oriertraorm av rippel i paoc pärrbad, ett rippel var torlek ite rädrade av iltret radtal me ripplet rkjt ärmare veråe mella pa- oc pärrbad då radtalet kade. Vi klle å e bättre rippelrdeli om vi kde itta e metod r att rdela ripplet jämt ver pabadet oc jämt ver pärrbadet. Dea typ av ilter kalla eqrippleilter oc de met käda beräkimetode kalla Park-cClella metod oc dea byer i i tr på e beräkialoritm ramtae av Remez. Dea dimeioerimetod byer på e aka bevärli optimerimetod om kräver att ma pprepade (iterativt) beräkar ya ilterkotater oc rker å dea att ppylla ilterkrave. Vi kommer ite att å ärmare i på dea beräki, de i att tillå i de leta ilterdimeioeriproram. Vi deiierar iltret eom att ae ett atal kade eekaper, ämlie radtal N rippel i pabadet δ p reläiateckiar Sida
12 rippel i pärrbadet δ pabadet rärekve p pärrbadet rärekve.4. + δ -δ Park-cClella-peciikatio Fir 5. ida 57 Fir 5. ida 59 Aer vi r årda krav å ka vi atrlitvi ite ppylla dea ta år mika på åot krav. Vi er att krave ieåller både e pabadrekve p oc e pärrbadrekve oc dea år ite ammaalla, vi ka ite kapa ett ilter med oädlit abb verå mella de två bade oc j bredare detta veråbad (om vi talar om ett låpailter) är. etode r p amtidit att vi ka å kad pabadrekve, vid dimeioeri via iver oriertraorm med ter ädrade j tret rärekvee, det ker ite är om vi ite ar r årda krav på iltret. Kaier ar aivit e eärli metod r att beräka dvädit ilterradtal pärr pa lo p N 4,6 ( δ δ ) 3 + E åot mera ora beräki ar ivit av errma pa pärr Normerad rekve (relativt ) Fir 56 δ reläiateckiar Sida
13 x lo x lo N ( δ ) ( δ ) ( δ, δ ) [,539 x +,74 x,476] [,66 x +,594 x +,478] ( δ, δ ), +,544( x x ) ( δ, δ ) ( δ, δ ) ( ) x Park-cClella,N5 Park-cClella,N Normerad rekve (relativt ) Normerad rekve (relativt ) Fir 57 Fir 58 Park-cClella,dB,N5 Park-cClella,dB,N (db) -8 - (db) Normerad rekve (relativt ) Normerad rekve (relativt ) Fir 59 Fir 6 reläiateckiar Sida 3
14 Park- cclella,db,n5 Park- cclella,db,n (db). -. (db) Normerad rekve (relativt ) Fir Normerad rekve (relativt ) Fir 6 Bilaa 47 Bilaa 48 Exempel Bilaa 49 Dieretiator E dieretiator är de tiddikreta motvariete till e deriverade kret oc beräkar atieträdrie, dv ltie, o e ial. De eklate variate beräkar killade mella två eterljade ampel, dv y [] x[] x[ ] vilket är ett ekelt, rta ordie pailter med pektrat j ( ) e co( ) + j i ( ) om ar beloppet ( ) [ co( ) ] + i ( ) co( ) + [ co( ) ] i Dieretiator ar reella termer 4 Ideal dieretiator 3.5 E ideal dieretiator kall a ett belopp om är proportioellt mot eterom vi ka 3 derivera ram ltikoeiciete om d d [ i ( ) ] co( ) reläiateckiar Sida Normerad rekve (relativt ) Fir 63
15 Fr må å ar vi ( ) i dv de ekla dieretiator ppyller kemåle me då blir reltatet ämre oc ( ), ir 5.3 ida Reell dieetiator Normerad rekve (relativt ) Fir 64 Vi ka alltid dela pp ett pektra i real- oc imaiärdel ( ) R( ) + j I( ) där realdele repreeterar coiterme i [], dv de är jäm meda imaiärdele repreeterar iterme i [], dv de är dda, vilket är vad e ideal dieretiator kall vara (proportioell mot ), ir 5.3 ida 6. Vi br alltå r kad diertiatorkrva aväda dimeioerie ( ) j I( ) j < < Vi år via iver oriertraorm implvaret j e d j e [] ( ) j d ±, ± 3, ± 5! ±, ± 4, ± 6! Bilaa 5 Trkeri er rippel i rekvepektrat. Vi ka mika ripplet i rekvepektrat med jälp av terktioer, t ex ett aiter reläiateckiar Sida 5
16 4 Imaiär dieretiator,n5 4 Imaiär dieretiator,ai,n Normerad rekve (relativt ) Normerad rekve (relativt ) Fir 65 Fir 66 Nedatåede ir ammaattar de yra dikterade typera av dieretiator 4 Sammaatti dieretiatorer,n5 3.5 Imaiär 3 Imaiär med ter.5 Ideal.5 Reell Normerad rekve (relativt ) Fir 67 reläiateckiar Sida 6
Digital signalbehandling Fönsterfunktioner
Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers
Läs merförekommer i uttrycket. och vidstående blockschema, Figur 8.1. Vi kan direkt säga att filtrets impulssvar blir
8 Traverella ilter Vi har tidigare delat upp tiddireta ytem i två huvudgrupper traverella och reuriva ytem och amma uppdelig är aturligtvi giltig är vi börjar tala om tiddireta ilter eterom de är e typ
Läs merAPPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL
Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Approimatio av erie umma med e delumma APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL Låt vara e poitiv och avtagade utio ör åda att erie overgerar. Vi a
Läs merDigital signalbehandling Alternativa sätt att se på faltning
Istitutioe för data- oc elektrotekik 2-2- Digital sigalbeadlig Alterativa sätt att se på faltig Faltig ka uppfattas som ett kostigt begrepp me adlar i grude ite om aat ä att utgåede frå e isigal x [],
Läs merDigital signalbehandling Digital signalbehandling
Istitutioe för data- och eletrotei --8 Ly, Fuerst: Itroductory Digital Sigal Processig Kapitel. 7 Mbit/s. 96 Mbit/s., bit/s. a) b) - - CHALMERS LINDHOLMEN Sida Istitutioe för data- och eletrotei Sve Kutsso
Läs merTillåtna hjälpmedel: Eget handskrivet formelblad (A4), utdelad tabellsamling, miniräknare med tömt minne Studenterna får behålla tentamensuppgifterna
UMEÅ UNIVERSITET Ititutioe för matematik tatitik Statitik för lärare, MSTA8 PA LÖSNINGSFÖRSLAG 004-0-8 LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statitik för lärare, poäg Tillåta hjälpmedel:
Läs merTentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Tetame del 2 i kure Elitallatio, begräad behörighet ET1013 2013-06-03 Tetame omfattar 60 poäg. För godkäd tetame kräv 30 poäg. Tillåta hjälpmedel är räkedoa amt bifogad formelamlig Beräkigar behöver bara
Läs merDigital signalbehandling Sampling och vikning
Intitutionen ör data- och elektroteknik Digital ignalbehandling --9 Sampling Då vi tuderar en vanlig analog ignal, t ex med hjälp av ett (analogt) ocillokop, å kan vi vid varje tidpunkt regitrera hur ignalen
Läs merLågpassfilter. - filtrets passbandsförstärkning - filtrets gränsfrekvens - filtrets egenfrekvens H PB. arctan. Bilaga 7.1 sida 7.1.
Bilaga 7. Vi kall här tudera egenkaper ho analoga ilter ör att enare i kuren preentera metoder ör att realiera tiddikreta ilter med liknande egenkaper.. Texten är en utvidgning av den text om örekommer
Läs merSannolikhetslära statistisk inferens F10 ESTIMATION (NCT )
Stat. teori gk, vt 2006, JW F10 ESTIMATION (NCT 8.1-8.3) Ordlita till NCT Iferece Slutledig, ifere Parameter Parameter Saolikhetlära tatitik ifere Hittill har vi ylat med aolikhetlära. Problem av type:
Läs merHYPOTESPRÖVNING. De statistiska metoderna som används för att fatta denna typ av beslut baseras på två komplementära antaganden om populationen.
HPOTESPRÖVNING De tatitika metodera om aväd för att fatta dea typ av belut baera på två komplemetära atagade om populatioe. Partiet produkter har atige de utlovade kvalitete eller å har de de ite. Atige
Läs merDigital signalbehandling Sampling och vikning på nytt
Ititutio ör data- och lktrotkik Digital igalbhadlig Samplig och vikig på ytt 00-0-6 Bgrpp amplig och vikig har viat ig lit våra att hatra å till vida att dt har kät vårt att tolka vad om hädr md igal om
Läs merTentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-08-29
Tetame del 2 i kure Elitallatio, begräad behörighet ET1020 2014-08-29 Tetame omfattar 60 poäg. För godkäd tetame kräv 30 poäg. Tillåta hjälpmedel är räkedoa amt bifogad formelamlig Beräkigar behöver bara
Läs merKTH/ICT IX1501:F7 IX1305:F2 Göran Andersson Statistik: Skattningar
KTH/ICT IX50:F7 IX305:F Göra Adero goera@th.e Statiti: Sattigar Statiti Vi all u tudera obervatioer av toatia variabler. Vad blev det för värde? Dea obervatioer alla ett ticprov (ample). Iom tatitie fi
Läs merFILTER: Tvåportar. Tvåportar, impedansparametrar (z-par.) Uttryck två av storheterna V 1, V 2, I 1 och I 2 som funktion av de andra två.
V I 7 - Filterteori FILTER: Tvåortar V I Paivt RLMC-ät Kaualt LTI-ytem Uttryck två av torhetera V, V, I och I om fuktio av de adra två. T.ex V f I, I V f I, I Lijärt ytem uero. z I + z I z I + z I Coyright
Läs merNEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)
Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto Raphsos metod NEWTON-RAPHSONS METOD (e metod ör umeris lösig av evatioer Måga evatioer är besvärligt och iblad äve omöjligt att lösa eat. Då aväder ma umerisa metoder
Läs merAnmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].
MÄNGDER Stadardtalmägder: N={0,, 2, 3, } mägde av alla aturliga tal (I ågra böcker N={,2,3, }) Z={ 3, 2,,0,, 2, 3, 4, } mägde av alla hela tal m Q={, där m, är hela tal och 0 } mägde av alla ratioella
Läs merc n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.
P Potesserier Med e potesserie mear vi e serie av type c x, där c, c, c,... är giva (reella eller komplexa) kostater, s.k. koefficieter, och där x är e (reell eller komplex) variabel. För varje eskilt
Läs merTentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrning, MSN320/TMS070 Lördag , klockan Lärare: Jan Rohlén
FACIT Tetame i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrig, MSN3/TMS7 Lördag 6-1-16, klocka 14.-18. Lärare: Ja Rohlé Ugift 1 (3.5 ) Se boke! Ugift (3.5) Se boke! Ugift 3 (3) a-ugifte Partistorlek:
Läs merFörsöket med trängselskatt
STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då
Läs merFöreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)
Sigalbeadlig i multimedia - ETI65 Föreläsig 3 Sigalbeadlig i multimedia - ETI65 Kapitel 3 Z-trasforme LT 5 Nedelo Grbic mtrl. frå Begt Madersso Departmet of Electrical ad Iformatio Tecolog Lud Uiversit
Läs merGrundläggande matematisk statistik
Grudläggade matematik tatitik Hypotetet I Uwe Mezel, 2018 uwe.mezel@lu.e; uwe.mezel@mattat.de www.mattat.de Syfte: Hypotetet o vi tetar på grudval av ett tickprov om e fördeligparameter (μ, σ, λ, ) har
Läs mer1 2 k = 1. Hz och de två första övertonerna med frekvenserna 3 f
Institutionen ör data- och elektroteknik 2-2-9 Diital sinalbehandlin Linjär as Hur påverkar asvridninen en sinal bestående av lera deltoner? Inlednin Vi skal se hur lå- och höpassilter med inen asvridnin,
Läs merH1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a
POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING Defiitio Polyom är ett uttryck av följade typ P( ) a a a, där är ett icke-egativt heltal (Kortare 0 P k ( ) a a 0 k ) k Defiitio
Läs merTNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter
TNA00 Matematisk grudkurs Övigsuppgiter Iehåll: Uppgit Uppgit 8 Uppgit 9 6 Uppgit 7 5 Uppgit 55 60 Facit sid. 8-0 Summor, Biomialsatse, Iduktiosbevis Ivers uktio Logaritmer, Expoetialuktioer Trigoometri
Läs mer101. och sista termen 1
Lektio, Evariabelaalys de ovember 999 5.. Uttryck summa j uta summasymbole. j + Termera är idexerade frå j = till j = och varje term är blir j j+. Summa Skriver vi upp summa uta summasymbole blir de +
Läs merMatte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor
Mtte C Översikt Fuktioer Poteslgr Potesuktioer Polomuktioer o Väde/vtgde uktio o M/mi pukter tersspukt o Tget Lösigsmetoder ör : grdre Rtioell uktioer Derivt Deiitio v derivt o Vis ör C Deriverigsregler:
Läs mer+ + om systemet har M transversalkonstanter
9 Vi har tidigare ett att polera placerig har törre ivera på frevegåge ä vad olltällea placerig har, vilet gör att reuriva filter är effetivare ä traveralfilter. Vi a därför apa reuriva filter om a geerera
Läs mer081129 Akt 2, Scen 7: Utomhus & Den första förtroendeduetten. w w w w. œ œ œ. œ œ. Man fick ny - pa sig i ar-men. Trod-de att man dröm-de.
1 esper H2 c oco Rec. 081129 Akt 2, Sce 7: Utomhus De örsta örtroededuette 207 ao c c p Vil -ke mid - dag! Vil -ket ö - ver-dåd. Ó Ma ick y - pa sig i ar-me. Trod-de att ma dröm-de. 5 isk - pi -ar och
Läs merF10: Strömreglering (PE-Kap 3)
F10: Strömreglerg PE-Kap 3 Allmät om trömreglerg V har tgare tttat om hatgat på trömreglerg och lte mer etalj på varvtalreglerg. Varvtalreglerg av eletra maer bygger tor omfattg på valg reglerteor och
Läs merbli utsatta för inbrottsförsök? Låter dina villafönster få chansen att motverka inbrott och skadegörelse.
By ytt hu eller reover med föter Brottprevetiv tekik!! Sid. 1-7 er vil e try och trivm boedemiljö! Se filme om krot! K di vil bli uttt för ibrottförök? Tidit Ibrott certifiert elit reelverk Möt tjuve medk
Läs merDel A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska istitutioe Sigstam, Styf Svar till övigsteta ENVARIABELANALYS 0-0- Svar till övigsteta. Del A. Bestäm e ekvatio för tagete till kurva y f x) x 5 i pukte där x. Skissa kurva.
Läs merHambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)
1 Föreläsig 5/11 Hambley avsitt 12.7 (äve 7.3 för de som vill läsa lite mer om gridar) Biära tal Vi aväder ormalt det decimala talsystemet, vilket har base 10. Talet 2083 rereseterar då 2 10 3 0 10 2 8
Läs merNEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)
Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod NEWTON-RAPHSONS METOD (e metod för umeris lösig av evatioer Måga evatioer är besvärligt och iblad äve omöjligt att lösa eat. Då aväder ma umerisa metoder
Läs merStort massflöde Liten volym och vikt Hög verkningsgrad. Utföranden Kolv (7) Skruv (4) Ving (4) Roots (1,5) Radial (2-4) Axial (1,3) Diagonal.
Komressorer F1 F Skillad mot fläktar: Betydade desitetsförädrig, ryk mäts ormalt som absolut totaltryk. vå huvudgruer av komressorer: Förträgigskomressorer urbokomressorer Egeskaer Lågt massflöde Höga
Läs merMinsta kvadrat-metoden, MK. Maximum likelihood-metoden, ML. Medelfel. E(X i ) = µ i (θ) MK-skattningen av θ fås genom att minimera
Matematisk statistik slumpes matematik Saolikhetsteori hur beskriver ma slumpe? Statistikteori vilka slutsatser ka ma dra av ett datamaterial? Statistikteori översikt Puktskattig Hur gör ma e bra gissig
Läs mervara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(
Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Polyom POLYNOM OCH ALGEBRAISKA EKVATIONER Defiitio Polyom är uttrycket av type a a a 0 ( där är ett icke-egativt heltal) Defiitio Låt P( a a a0 vara ett polyom där a 0, då
Läs merDatabaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering
Databaser desig och programmerig Desig processe Databasdesig Förstudie, behovsaalys ER-modellerig Kravspecifikatio För att formulera e kravspecifikatio: Idetifiera avädare Studera existerade system Vad
Läs merDatabaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering
Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell
Läs merSKÄRDATAREKOMMENDATIONER RAMAX HH
SKÄRATAREKOMMENATIONER Lämpliga bearbetigsdata beror alltid på de aktuella operatioe, verktygsmaskie och vilket verktyg som aväds. e data som ages i det här bladet är geerella riktlijer som måste apassas
Läs merNEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)
Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod NEWTON-RAPHSONS METOD (e metod för umeris lösig av evatioer Måga evatioer är besvärligt och iblad äve omöjligt att lösa eat. Då aväder ma umerisa metoder
Läs merLycka till! I(X i t) 1 om A 0 annars I(A) =
Avd Matematisk statistik TENTAMEN I SF955 f d 5B555 DATORINTENSIVA METODER ONSDAGEN DEN AUGUSTI 008 KL 400 900 Examiator: Guar Eglud, tel 790746 Email: guare@mathkthse Tillåta hjälpmedel: Formel- och tabellsamlig
Läs merUtvärdering av tidigarelagd start av prismätningar i nya radio- och TV-butiker
(5) PM till Nämde för KPI [205-05-8] PCA/MFO Kristia tradber Aders Norber Utvärderi av tidiarelad start av prismätiar i ya radio- och TV-butier För iformatio Prisehete har atait e stevis asats av implemeteri
Läs merLINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4 JOHAN ASPLUND Iehåll Egevärde, egevektorer och egerum 2 Diagoaliserig 3 Uppgifter 2 5:4-5a) 2 Extrauppgift frå dugga 2 52:8 4 52:3 4 Extrauppgift frå teta 4 Egevärde, egevektorer
Läs merFöreläsning 3. 732G04: Surveymetodik
Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall
Läs mer1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.
Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma
Läs merWebprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:
Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS
Läs merKorrelatio n : Korrelation Korrelation är samma sak som faltning med. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12
Sigal- oc Bildbeadlig FÖELÄSNING Korrelaio (D) Korskorrelaio (ofa kalla bara korrelaio) Auokorrelaio oc effekspekrum Brus Lijära ssem LTI-ssem (Lijär idsivaria ssem) Differeial- oc differes-ekvaioer (kursiv)
Läs merProblem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska istitutioe Abrahamsso 7-6796 Prov i matematik IT, W, lärarprogrammet Evariabelaalys, hp 9-6-4 Skrivtid: : 5: Tillåta hjälpmedel: Mauella skrivdo Varje uppgift är värd maimalt
Läs merLinjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes
Lijär Algebra (lp 1, 2016) Lösigar till skrivuppgifte Julia Brades Uppgift 1. Betecka mägde av alla matriser med M(). Vi har e elemetvist defiierad additio av två matriser A, B M(). De är defiierad geom
Läs merBorel-Cantellis sats och stora talens lag
Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi
Läs merSKÄRDATAREKOMMENDATIONER UDDEHOLM NIMAX
SKÄRATAREKOMMENATIONER UEHOLM NIMAX Lämpliga bearbetigsdata beror alltid på de aktuella operatioe, verktygsmaskie och vilket verktyg som aväds. e data som ages i det här bladet är geerella riktlijer som
Läs merTillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik
Pla rörelse Kiematik vid rotatio av stela kroppar Iledade kiematik för stela kroppar. För de två lijera, 1 och, i figure bredvid gäller att deras vikelpositioer, θ 1 och θ, kopplas ihop av ekvatioe Θ =
Läs merRäkning med potensserier
Räkig med potesserier Serier (termiologi fis i [P,4-4]!) av type P + + + + 4 +... k ( om < ) k + + + + P 4 4 +... k k! ( e för alla ) k och de i [P, sid.9, formler 7-] som ärmast skulle kua beskrivas som
Läs merGenomsnittligt sökdjup i binära sökträd
Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De
Läs merFunktionsteori Datorlaboration 1
Fuktiosteori Datorlaboratio 1 Fuktiosteori vt1 2013 Rekursiosekvatioer och komplex aalys Syftet med datorövige Öviges ädamål är att ge ett smakprov på hur ett datoralgebrasystem ka avädas för att att lösa
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1
Lösigar och kommetarer till uppgifter i. 407 d) 408 d) 40 a) 3 /5 5) 5 3 0 ) 0) 3 5 5 4 0 6 5 x 5 x) 5 x + 5 x 5 x 5 x 5 x + 5 x 40 Om det u är eklare så här a x a 3x + a x) a 4x + 43 a) 43 45 5 3 5 )
Läs merTentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)
KTH-Matematik Tetameskrivig, 2008-0-0, kl. 4.00-9.00 SF625, Evariabelaalys för CITE(IT) och CMIEL(ME ) (7,5h) Prelimiära gräser. Registrerade å kurse SF625 får graderat betyg eligt skala A (högsta betyg),
Läs merDatorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys
Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade
Läs merFRÖN. i parken, skogen, eller vid huset där du bor. Här har jag gjort en blomma och öron till min hare av askfrön. askfrö. askblad
KRISTINA DIGMAN FRÖN Frö ka se ut på tuse sätt. Somliga är så små och lätta att de kappt sys, adra är stora och tuga. Kastajer, ötter, kärora i äpplet eller apelsie du äter, de är frö allihop! Det fis
Läs merRepetition: Enkel sampling. Systemplanering VT11. Repetition: Enkel sampling. Repetition: Enkel sampling
Systemplaeri VT Föreläsi F6: Mote Carlo Iehåll:. Repetitio av ekel sampli 2. Sampli av elmarkader 3. Multi-areamodelle 4. Räka exempel Repetitio: Ekel sampli Mål: Få fram E[X] Defiitio av E[X]: EX [ ]
Läs merGrundläggande matematisk statistik
Grudläggade matematisk statistik Puktskattig Uwe Mezel, 2018 uwe.mezel@slu.se; uwe.mezel@matstat.de www.matstat.de Saolikhetsteori: Saolikhetsteori och statistikteori vad vi gjorde t.o.m. u vi hade e give
Läs merFörslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen
TNA00 Förslag till övigsugiter FN = Forslig/Neymar, K = Komediet Vetorer, lijer och la, ÖT = Övigstetame Vetorer, lijer och la ÖT:4,, K, K och Ugitera, och eda Ugit x Lije y t, t R z a) Beräa avstådet
Läs merIntroduktion till statistik för statsvetare
"Det fis iget så praktiskt som e bra teori" November 2011 Bakgrud Stadardiserig E saolikhetsekvatio Kosekves av stora tales lag Stora tales lag ger att är slumpvariablera X i är oberoede, med e och samma
Läs merFärgscheman Bengal [by Jez]
Vilke färg har egale? Färgchema Begal [y Jez] 24 24 33 24 32 24 31 vartpotted (ru) eal lyxpoit potted eal mik potted eal epia potted 22 22 33 22 32 22 31 vartmarle (ru) eal lyxpoit marle eal mik marle
Läs merRättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:
TENTAMEN Kursummer: HF00 Mtemtik för bsår I Momet: TENA /TEN Progrm: Tekiskt bsår Rättde lärre: Nicls Hjelm & Sr Sebelius Emitor: Nicls Hjelm Dtum: Tid: 08-06-0 :00-7:00 Hjälpmedel: Formelsmlig: ISBN 978-9-7-779-8
Läs merx 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x
Uppgift 1 a) Vi iför slackvariabler x 4, x 5 och x 6 och löser problemet med hjälp av simplexalgoritme. Z -2-1 1 0 0 0 0 x 4 1 1-1 1 0 0 20 x 5 2 1 1 0 1 0 30 x 6 1-1 2 0 0 1 10 x 1 blir igåede basvariabel
Läs merSå här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen
Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett
Läs merProdusert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede.
VÄSTIA DUSJROM Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjorike alterativ på markedet. Tilpasigs-mulighetee er este ubegresede. HML Hjelpemiddel-leveradøre AS Braderudv. 90, 2015
Läs merSida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.
Sida av MINSAKVADRAMEODEN Låt a a a a a a a a a vara ett ikosistet sste ( olösart sste dvs. ett sste so sakar lösig). Vi ka skriva ssteet på fore A (ss ) där a a... a a a... a A, och............. a p a
Läs merFöreläsning 10: Kombinatorik
DD2458, Problemlösig och programmerig uder press Föreläsig 10: Kombiatorik Datum: 2009-11-18 Skribeter: Cecilia Roes, A-Soe Lidblom, Ollata Cuba Gylleste Föreläsare: Fredrik Niemelä 1 Delmägder E delmägd
Läs mer1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser.
Lasse Björkma 999 . Rita följade tidssekveser. a) δ e) u b) δ f) u u c) δ + δ g) u d) u h) u. Givet tidssekvese x i edaståede figur. Rita följade tidssekveser. a) x c) x b) x + 3 d) x 3. Givet tidssekvesera
Läs merENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist
Föreläsig VI Mikael P. Sudqvist Aritmetisk summa, exempel Exempel I ett sällskap på 100 persoer skakar alla persoer had med varadra (precis e gåg). Hur måga hadskakigar sker? Defiitio I e aritmetisk summa
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.
Tekiska Högskola i Lud Istitutioe för Elektroveteskap Tetame i Elektroik, ESS010, del 2 de 14 dec 2009 klocka 14:00 19:00. Uppgiftera i tetame ger totalt 60p. Uppgiftera är ite ordade på ågot speciellt
Läs mer. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.
Stokastiska rocesser Defiitio E stokastisk rocess är e mägd familj av stokastiska variabler Xt arameter t är oftast me ite alltid e tidsvariabel rocesse kallas diskret om Xt är e diskret s v för varje
Läs merFormelsamling. Enkel linjär regressionsananalys: Modell: y i = β 0 + β 1 x i + ε i. Anpassad regressionslinje: ŷ = b 0 + b 1 x. (x i x) (y i ȳ) ( x)2
LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska istitutioe Statistik, ANd Formelsamlig Ekel lijär regressiosaaalys: Modell: y i β 0 + β x i + ε i ε N(0,σ. Apassad regressioslije: ŷ b 0 + b x b (x i x (y i ȳ (x i x
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl
TEN HF9 Tetame i Matematik, HF9, Fredag september, kl. 8.. Udervisade lärare: Fredrik ergholm, Elias Said, Joas Steholm Eamiator: rmi Halilovic Hjälpmedel: Edast utdelat formelblad miiräkare är ite tillåte
Läs mer1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:
Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekvioem Guelimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekvioem med oek m m m m () m ekvioer: E lföljd (-ippel) är e löig ill eme om uiuioe ifierr
Läs merTENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK
TETAME I MATEMATISK STATISTIK Te i kurse 6H, KÖTEORI OCH MATEMATISK STATISTIK, Te i kurse 6H, 6L MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK, Skrivtid: :-7: Lärare: Armi Halilovic Kurskod 6H, 6H, 6L, 6A Hjälpmedel:
Läs merMS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I
MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik Sammafattig, del I G. Gripeberg Aalto-uiversitetet 2 oktober 2013 G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet) MS-A0409 Grudkurs i diskret matematiksammafattig, del 2Ioktober
Läs mer================================================
rmi Halilovic: ETR ÖVNINGR TVÅ STICKPROV Vi betraktar två oberoede ormalfördelade sv och Låt x, x,, x vara ett observerat stickprov, av storleke, på N (, ) och låt y, y,, y vara ett observerat stickprov,
Läs merArmin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR
Stokastiska rocesser Defiitio E stokastisk rocess är e mägd (familj) av stokastiska variabler X(t) arameter t är oftast (me ite alltid) e tidsvariabel rocesse kallas diskret om X(t) är e diskret s v för
Läs merHambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)
1 Föreläsig 6, Ht 2 Hambley avsitt 12.7 (äve 7.3 för de som vill läsa lite mer om gridar) Biära tal Vi aväder ormalt det decimala talsystemet, vilket har base 10. Talet 2083 rereseterar då 2 10 3 0 10
Läs merInduktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1
duktio LCB 2000 Ersätter Grimaldi 4. Rekursio och iduktio; ekla fall E talföljd a a 0 a a 2 ka aturligtvis defiieras geom att ma ager e explicit formel för uträkig av dess elemet, som till exempel () a
Läs merFöreläsning 2: Punktskattningar
Föreläsig : Puktskattigar Joha Thim joha.thim@liu.se 7 augusti 08 Repetitio Stickprov Defiitio. Låt de stokastiska variablera X, X,..., X vara oberoede och ha samma fördeligsfuktio F. Ett stickprov x,
Läs merAndra ordningens lineära differensekvationer
Adra ordiges lieära differesekvatioer Differese Differese f H + L - f HL mäter hur mycket f :s värde förädras då argumetet förädras med de mista ehete. Låt oss betecka ämda differes med H Df L HL. Eftersom
Läs merär ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.
Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter DETERMINANTER A Determiter v r orige Determite v e mtris A följe är ett tl som etes eta eller Eempel: 6. oh efiiers eligt Motiverig: Determiter utveles i sm me lösigsmetoer
Läs mer1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x
BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING a) Maclauris formel ( ) f () f () f () f ( ) f () + f () + + + +!!! ( ) f ( c) där R och c är tal som ligger mella och ( + )! Amärkig Eftersom
Läs merApplikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering.
Aktiverig mobil app 1 Aktiverig mobil app Aktiverig mobil app aväds för att koppla e eskild avädare till Visma Agdas mobilapplikatio. Applikatioe ka edast avädas av eskilda avädare med förtroederapporterig.
Läs merStatistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?
Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel
Läs merAv Henrik 01denburg\ Radikaler. För att lösa ekv.: x n = a (n helt, pos. tal) konstruerar man kurvan
Av Herik 01deburg\ Eligt gymasiets kurspla skall av lära om poteser medtagas huvudsaklige vad som är behövligt för viade av e säker isikt i lära om logaritmer. Alla torde vara ese därom, att det är syerlige
Läs merVad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?
Problemlösig. G. Polya ger i si utmärkta lilla bok How to solve it (Priceto Uiversity press, 946) ett schema att följa vid problemlösig. I de flod av böcker om problemlösig som har följt på Polyas bok
Läs merDEL I. Matematiska Institutionen KTH
1 Matematiska Istitutioe KTH Lösig till tetamesskrivig på kurse Diskret Matematik, momet A, för D2 och F, SF1631 och SF1630, de 5 jui 2009 kl 08.00-13.00. DEL I 1. (3p) Bestäm e lösig till de diofatiska
Läs merD 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter
Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 45 Orderkvatteter kabasystem grupp av materalstyrgsmetoder karakterseras av att behov av materal som uppstår hos e förbrukade ehet mer eller mdre
Läs mer1. (a) Eftersom X och Y har samma fördelning så har de även samma väntevärde och standardavvikelse. E(X 2 ) = k
LÖSNINGAR TILL Matematisk statistik, Matematikcetrum Tetame: 5 kl 8 Luds tekiska högskola FMS, FMS, FMS, FMS 5, MAS 9 Matematisk statistik för ED, F, I, FED och fysiker. a Eftersom X och Y har samma fördelig
Läs merb 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.
Första häftet 649. a) A och B spelar cigarr, vilket som bekat tillgår på följade sätt. Omväxlade placerar de ibördes lika, jämtjocka cigarrer på ett rektagulärt bord, varvid varje y cigarr måste placeras
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsala Uiversitet Matematisa Istitutioe Thomas Erladsso LÄSANVISNINGAR VECKA -5 BINOMIALSATSEN Ett uttryc av forme a + b allas ett biom eftersom det är summa av två moom. För uttrycet (a + b) gäller de
Läs merFöreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin
Föreläsig 6 732G70, 732G01 Statistik A Föreläsigsuderlage är baserade på uderlag skriva av Karl Wahli Kapitel 6 Iferes om e populatio Sid 151-185 Puktskattig och itervallskattig Statistisk iferes om populatiosmedelvärde
Läs merElektronik. Frekvenssvar, Bode-plottar, resonans. Översikt. Fourieranalys. Fyrkantsvåg
Elektrnik Överikt Frekvenvar, delttar, renan Pietr Andreani Intitutinen ör elektr ch inrmatinteknik und univeritet Furieranaly Förtardningen ilter ch överöringunktiner Decibel ch lgaritmik rekvenkala delttar
Läs merEkvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.
Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe VÄRMEEDNINGSEKVAIONEN Vi berakar följade PDE u x u x k (, ) (, ), < x (ekv), där k> är e kosa Ekvaioe (ekv) ka bl aa beskriva värmeledige i e u sav
Läs mer