Kvalitetsredovisning läsåret 2013/2014 för Blackebergs gymnasium, Enhet 1 Naturvetenskapligt program

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN BLACKEBERGS GYMNASIUM 1 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR SID 1 (27) Handläggare: Jenny Rångeby Telefon: Kvalitetsredovisning läsåret 2013/2014 för Blackebergs gymnasium, Enhet 1 Naturvetenskapligt program Inledning På Blackebergs gymnasium hade läsåret 2013/2014 drygt 1250 personer sin arbetsplats. Av dessa var ca 1150 elever och ett hundratal personal. Skolan erbjöd fyra studieförberedande program: det naturvetenskapliga programmet med inriktningarna naturvetenskap och naturvetenskap samhälle, det samhällsvetenskapliga programmet inriktning samhällsvetenskap, det ekonomiska programmet inriktning ekonomi samt det estetiska programmet med inriktningarna bild och formgivning samt musik. Vidare tog skolan emot fem klasser gymnasieförberedande språkintroduktion. Enhet 1 utgjordes av det naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap, totalt 390 elever. Skolan som ursprungligen är från 50-talet har ändamålsenliga lokaler men behöver mer utrymme. Matsalen var en trång sektor liksom elevutrymmen och grupprum. Blackebergs gymnasiums alla tre enheter: Erbjuder en trygg och positiv miljö där elever och personal trivs och utvecklas. Skolan stöder elevsociala aktiviteter, erbjuder bra mat i form av frukost och lunch och gör medvetna hälsosatsningar för personalen. En aktiv elevkår och många elevföreningar bidrar till en god stämning. Blackebergsandan är ett levande begrepp för elever och personal. Genomsyras av en syn på kunskap som viktigt och värdefullt. Skolan har duktig personal vars kompetens kontinuerligt utvecklas. Skolan hade trots minskade elevkullar hösten 2013 fortsatt höga intagningspoäng, högt söktryck, en lång reservlista och ambitiösa elever. Vill sätta eleven i centrum så att eleven känner delaktighet och engagerat och medvetet deltar i skolans arbete och därigenom bidrar till skolans utveckling. Då eleverna lämnar skolan ska de göra det väl förberedda för vidare studier. Vill möta utmaningen i en konkurrensutsatt verksamhet genom att bli ännu bättre på det som är våra styrkor: trivsel och lärande.

2 SID 2 (27) Präglas av tillgänglighet, öppenhet och högt i tak. Kansliet och skolledningen har öppna dörrar och en välkomnande atmosfär. Skolan är tillgänglig för eleverna även efter skoldagens slut. Kvalitetsredovisningen bygger på diskussioner kring det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Arbetsplanen och andra styrdokument vägs mot medarbetarenkäten och brukarundersökningar och resulterar i frågor som diskuteras på såväl klassråd, lagråd och skolkonferens som inom APT, arbetslag och ämnesgrupper. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Under läsåret 2013/2014 stod följande utvecklingsområden i fokus: Den avslutande implementeringen av Gy Efter läsåret 2013/2014 kommer alla obligatoriska kurser har getts åtminstone en gång och gymnasiearbetet kommer att vara genomfört. Implementeringsfasen går då över i en konsolideringsfas och därmed ges återigen mer utrymme för innovation och nya idéer. 1:1 satsningen vad gäller datorer/läsplattor stod i fokus. Arbetet fokuserades på att planen genomfördes i enlighet med intentionerna, samt att kompetensutvecklingen, inte minst inom ämnesgrupperna, koncentrerades kring frågeställningen hur användandet av IT kan leda till ett ökat lärande och därmed högre måluppfyllelse. Arbetet med formativ bedömning och återkoppling till eleverna fortgick. Vilka verktyg som är bäst för återkoppling, hur de kan utformas samt om och i så fall på vilket sätt datorstöd i Fronter kan användas är exempel på frågeställningar som kom att diskuteras. Det långsiktiga arbetet med systematiska kursutvärderingar, som ett verktyg i utvecklingsarbetet, fortsatte. På det naturvetenskapliga programmet fokuserades examensmålen - hur kan de få ännu större genomslag i olika kurser? Hur kan ämnessamverkan i linje med examensmålen utvecklas? Det goda samarbetet med skolans avnämare, universitet och högskolor fortsatte och utvecklades. Ökad kontakt med näringsliv, för att visa eleverna vad som väntar efter avklarade akademiska studier, blev även fortsättningsvis ett utvecklingsområde.

3 SID 3 (27) Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Likabehandlingsplanen på Blackebergs gymnasium är gemensam för de tre enheterna. Den innehåller sju delar som tecknar bakgrund samt beskriver insatser och akuta åtgärder: inställning till och åtgärder mot mobbning inställning till och åtgärder mot nazism, rasism och främlingsfientlighet och diskriminering pga religion eller annan trosuppfattning inställning till och åtgärder mot bristande jämställdhet och diskriminering pga kön inställning till och åtgärder mot diskriminering eller kränkande särbehandling pga sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller yttryck arbetet för ökad mångfald bland framför allt personalen tillgänglighet för elever och medarbetare med funktionshinder Likabehandlingsplanen är formulerad för ett långsiktig arbete men innehåller också fem mål formulerade för läsåret 2013/2014 (se bilaga för detaljerad redogörelse) 1. Planen förankras hos personal och elever. En lättillgänglig sammanfattning framställs av skolledningen. 2. Arbetet med mentorsgrupperna utvecklas och introduktionen av nya elever genomförs med ett gemensamt program. Fasta placeringar för alla elever i årskurs Elever och personal prövar nya sätt att öka integrationen mellan olika elevgrupper (program, årskurs). 4. Temadagar kring sex och samlevnad för årskurs 2 och årskurs 3, samt kring sociala medier för årskurs 1 och årskurs En personalgrupp arbetar med användningen av sociala medier, ordnar föreläsning för personalen samt funderar även på eventuellt dokument med vägledning till personalen. Vid läsårets slut utvärderades likabehandlingsplanen av berörd personal samt genom möten med skolans elever i form av jämställdhetsgruppen och elevdemokratiska utskottet inom elevkåren. Elevrepresentanter framförde synpunkter på enskilda skrivningar varav en del resulterade i förändringar i kommande plan. Vad gäller målen konstaterades att de till stor del var uppnådda. Planen har förankrats hos elever och personal, om än i olika omfattning. En lättillgänglig version har funnits tillgänglig. Introduktionen av nya elever

4 SID 4 (27) genomfördes i enlighet med de uppsatta målen. Fasta placeringar i årskurs 1 genomfördes inte till fullo och kommer därför betonas än starkare innevarande läsår. Integrationsarbetet fortskred med gemensamma aktiviter för framför allt två av Språkintroduktionsklasserna och några klasser på nationella program. Årskurs två och tre deltog i sedvanliga temadagar kring sex- och samlevnad och eleverna i årskurs ett och två deltog i en föreläsning om sociala medier med nätforskaren Marcin de Kaminski. Även personalen fortbildades i samma ämne av Marcin de Kaminski, även om det ännu inte resulterat i något dokument med riktlinjer. Elevernas arbete kring likabehandling och jämställdhet växte under året. Den nya elevkårens elevdemokratiska utskott engagerade sig i frågan, liksom jämställdhetsgruppen. Den sistnämnda genomförde flera möten med klasser runt temat normkritik. NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 69 % 80 % % 100 % 2014 Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 1 % 2 % 2014 ÅTAGANDE: Bibehållen trygghet och ökad arbetsro Förväntat resultat Siffrorna i gymnasieundersökningen i årskurs två 2013 visade följande resultat för enheten: 97 % känner sig trygga i skolan 93 % tycker att det råder en positiv stämning på skolan 93 % är nöjda med skolans arbete mot mobbning 62 % menar att det råder arbetsro på lektionerna och ytterligare 25 % svarar varken eller I skolans egen kursutvärdering senvåren 2013, som alla skolans elever besvarade, svarade 72 % att det ofta eller alltid råder arbetsro på lektionerna. När det gäller trygghet och trivsel är siffrorna höga. Att 3 % av eleverna (lika stor andel flickor som pojkar) inte känner sig trygga och att 7 % inte är nöjda med

5 SID 5 (27) skolans arbete mot mobbning stämmer dock till eftertanke - siffrorna inom dessa områden måste vara noll vilket också är målsättningen för läsåret 2013/2014. Att 62 % enligt gymnasieundersökningen menar att det råder arbetsro på lektionerna är en klar förbättring mot föregående läsår men ännu inte tillräckligt bra. Målsättningen höjs därför till 80 %. Arbetssätt Varje lärare ska inom ramen för varje enskild kursgrupp lyfta frågan om arbetsro och koppla denna till elevernas beskrivning av en ideallektion. Under året genomförs en ny undersökning bland eleverna, genom klassråden, kring hur en ideallektion bör se ut. Mentorerna får även i uppdrag att i klassråd och i mentorssamtal samtala kring begreppet arbetsro och vad ordet arbetsro kan betyda för olika elever. Vilka förbättringsåtgärder kan vidtas för att öka arbetsron i klassrummet? De obligatoriska fasta placeringarna i klassrummet för årskurs 1 fortsätter. Uppföljning I samband med redovisningen av Gymnasieundersökningen vårvinter 2014 samt i redovisningen av skolans egen kursutvärdering i slutet av våren 2014 konstateras om målen har uppnåtts. Resultat Siffrorna i gymnasieundersökningen i årskurs 2 vårvintern 2014 visade följande för enhet 1: 99 % känner sig trygga i skolan 91 % tycker att det råder en positiv stämning på skolan och ytterligare 7 % svarar varken eller 83 % är nöjda med skolans arbete mot mobbning och ytterligare 14 % svarar varken eller 69 % menar att att der råder arbetsro på lektionerna och ytterligare 25 % svarar varken eller Statistiken från skolans egen kursutvärdering tas inte upp i redovisningen, eftersom resultaten finns på individ- och kursnivå, men en sammanställning per enhet saknas. Målsättningen att 100 % ska känna sig trygga i skolan nåddes inte. Målet att minst 80 % ska svara positivt på frågan om det råder arbetsro på lektionerna nåddes inte.

6 SID 6 (27) ÅTAGANDE: Eleverna får hjälp att hantera stress. Likabehandling och jämställdhet fokuseras Förväntat resultat Mindre stressade elever och ett fokus på likabehandling och jämställdhet. Arbetssätt Elevernas psykosociala miljö handlar bland annat om upplevelsen av stress respektive trygghet i och utanför skolan. Studieteknik, stresshantering och likabehandling står därför även 2013/2014 i fokus under detta åtagande, liksom arbetet med sex och samlevnad. Eleverna i årskurs 1 arbetar under hösten i olika kurser med studieteknik. I december deltar de i hälsodagar som såväl teoretiskt som praktiskt behandlar fysisk och psykisk hälsa. Detta tillsammans med den gemensamma introduktionen för eleverna i årskurs1 bidrar till stärkandet av trygghet och gruppkänsla. Hälsosamtalen som skolsköterskorna genomför med eleverna i årskurs 1 bidrar ytterligare till att stärka elevernas självkänsla. Alla klasser i årskurs 1 besöks i början av hösten av representanter från ungdomsmottagningen. Från såväl elever på skolans nationella program som språkintroduktion har det första fram önskemål om mer samarbetsprojekt över programgränser för att öka integrationen. Under året strävas efter att antalet sådana projekt ska öka. Eleverna i årskurs 2 och 3 deltar under året i olika temaaktiviteter rörande droger samt sex och samlevnad, vilka samtliga följs upp på mentorstid. En lättillgänglig sammanfattning av likabehandlingsplanen presenteras av mentorn för eleverna som underlag för diskussion. Gymnasieundersökningens resultat våren 2014 analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Skiljer sig pojkars och flickors upplevelse åt när det gäller exempelvis trygghet, uppmuntran och den hjälp som fås? God framförhållning i form av läsårsplanering, kalendarium, schema och provplaneringar medverkar till att minska stressen för elever och personal. En ny beskrivning av en ideallektion tas fram genom klassråden, och diskuteras sedan inom arbetslagen. Uppföljning I juni 2014 konstateras att planerade aktiviteter genomförts. Kontinuerliga utvärderingar efter respektive aktivitet ger underlag för eventuell revidering till kommande läsår. Visar analysen av gymnasieundersökningen på signifikanta skillnader för pojkar och flickor förs en diskussion om varför det förhåller sig så samt om något kan göras för att förändra detta.

7 SID 7 (27) Resultat Åtgärderna ovan genomfördes i enlighet med målsättningen. En del av detta kommenteras under utvärderingen av Likabehandlingsplanen. Under vårterminen genomfördes en ny undersökning bland eleverna på klassrådstid kring hur en ideallektion kan se ut och ett reviderat dokument av det tidigare framtagna dokumentet Ideallektion utarbetades, kallad Ideallektionelevsynpunkter på undervisningen. Dokumentet är ett underlag för samtal kring undervisningen i såväl klassrummet som i arbetslag och i ämnesgrupper, och skapar en igenkänning och tydlighet som ytterligare bidrog positivt till minskningen av stressen. Under läsåret har också de obligatoriska fasta placeringarna i klassrummen för årskurs 1 fortsatt att gälla. Arbetet med likabehandlingsplanen har tidigare påtalats i kvalitetsredovisningen. Gymnasieundersökningen i årskurs 2 vårvintern 2014 analyserad ur ett genusperspektiv: 100 % av flickorna och 99 % av pojkarna känner sig trygga i skolan, 0 % respektive 1 % svarar varken eller 91 % av flickorna och 91 % av pojkarna tycker att det råder en positiv stämning på skolan, 7 % respektive 7 % svarar varken eller 73 % av flickorna och 76 % av pojkarna svarar att de får extra hjälp om de behöver det, 23 % respektive 21 % svarar varken eller 90 % av flickorna och 88 % av pojkarna svarar att lärarna bemöter dem på ett positivt sätt, 10 % respektive 9 % svarar varken eller 52 % av flickorna och 62 % av pojkarna anser att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på skolan, 40 % respektive 30 % svarar varken eller ÅTAGANDE: En god elevhälsa Förväntat resultat Skolan har ett väl fungerande elevhälsoteam med två skolsköterskor, en kurator, två studie- och yrkesvägledare samt två speciallärare. Elevhälsoteamet finns till hands för att stötta och vägleda eleverna i andra sammanhang än den reguljära undervisningen. Ibland handlar det om rutinundersökningar eller enklare frågor, ibland om stöd och vägledning av olika slag, i syfte att eleverna ska må så bra som möjligt och ha de bästa förutsättningar att lyckas med sina studier. Arbetssätt Skolsköterskorna: * Skolsköterskorna erbjuder alla elever i årskurs 1 ett elevhälsosamtal. Målet är att 100 % av alla elever i åk 1 på ett nationellt program ska ha ett sådant samtal. Speciallärarna/Specialpedagogerna: * Samtliga elever med för skolan känd neuropsykiatrisk diagnos träffar speciallärare för studieplanering, åtminstone en gång under sin studietid.

8 SID 8 (27) * Lärare med elever med neuropsykiatrisk diagnos i undervisningen erbjuds handledning av specialpedagog. Studie- och yrkesvägledarna: * Studie- och yrkesvägledarna besöker alla skolans årskurs 1 och årskurs 2 klasser för att informera om individuella val och meritpoäng. * Alla elever i årskurs 3 erbjuds via klassbesök information om högskolestudier och studie- och yrkesvägledning. Uppföljning I juni 2014 konstateras om elevhälsoteamets åtagande är uppnått. Resultat Elevhälsoteamets åtagande är uppnått, och de aktiviteter som planerades har genomförts. ÅTAGANDE: Minskad total frånvaro Förväntat resultat Bland enhetens elever föregående läsår var den totala frånvaron 8 % och den ogiltiga frånvaron 2 %. En högre frånvaro noteras ju högre årskurs eleverna går i. Målsättningen för innevarande läsår är att den totala frånvaron för enhetens elever inte ska överstiga 7 % och att den ogiltiga frånvaron även fortsättningsvis inte ska överstiga 2 %. Arbetssätt Ett verktyg för att uppmärksamma ogiltig frånvaro är skolans frånvaroprogram med automatisk återkoppling till vårdnadshavaren om en elev är ogiltigt frånvarande. Inom enheten läggs dessutom, av mentorer, elevhälsa och rektor, ökad vikt vid frånvarouppföljningen och rutiner för densamma utvecklas ytterligare hösten Uppföljning En sammanställning av årets frånvaro görs i juni Resultat Sammanställningen i juni visade att den ogiltiga frånvaron på enheten låg på 1 % vilket är en lägre siffra än förra året. Den totala frånvaron under läsåret var 7 %. Årsmålet för såväl ogiltig frånvaro som total frånvaro nås härmed. Frånvaron ökar ju högre årskurs eleverna går i, enligt nedan. Åk 1: 1 % ej anmäld frånvaro och 6 % total frånvaro Åk 2: 2 % ej anmäld frånvaro och 7 % total frånvaro Åk 3: 2 % ej anmäld frånvaro och 9 % total frånvaro

9 SID 9 (27) Bedömning och analys Arbetet med normer och värden är ett prioriterat område på Blackebergs gymnasium, grunden för ett av skolans två fundament; trivsel. Genom så väl riktade aktiviteter som ett genomtänkt mentorsarbete nås höga siffror vad gäller trygghet och trivsel. De uppskattade må bra dagarna i årskurs 1 är ett exempel på trivselskapande aktiviteter, likaså onsdagsrasten då alla skolans elever samlas kring en gemensam aktivitet i ljushallen, korvgrillning på skolgården under vissa eftermiddagar, äggmålning runt påsk, halloweenfirande etc. Gymnasieundersökningen visar att 91 % tycker att det råder en positiv stämning på skolan, vilket är en något lägre siffra än förra året. Siffran ska dock jämföras med Sockholms läns gymnasieskolors genomsnittliga värde på 78 %. En klar majoritet av eleverna, 99 %, vilket är en liten förbättring sedan förra året, känner sig trygga i skolan. Att 3 % av eleverna på enheten svarar att de inte är nöjda och 14 % svarar varken eller på frågan om de är nöjda med skolans arbete mot mobbning, är trots låga siffror, naturligtvis oacceptabelt. Målsättningen är att samtliga elever ska känna sig trygga i skolan och vara nöjda med skolans arbete mot mobbning. Enheten forsätter sitt målinriktade arbete med att samtliga elever ska uppfatta sin skolmiljö som trygg och känna att arbetet mot mobbning är tillfredsställande. Ett exempel på ett sådant långsiktigt arbete är att introduktionen för eleverna i årskurs 1 sedan läsåret 2012/2013 ser likadan ut för samtliga skolans klasser, för att säkerställa att alla elever får en likvärdig start på sin gymnasietid. Introduktionen utvärderades och omarbetades ytterligare inför läsåret 2014/2015. Eleverna i årskurs 1 har också av lärarna bestämda platser i klassrummen och då eleverna ska arbeta i grupper med olika uppgifter är det alltid undervisande lärare som gör gruppindelningen. Den stress som elever kan känna kring att inte ha någon att sitta bredvid i klassrummet elimineras därmed. I fråga om trygghet bland enhetens elever visar Gymnasieundersökningen 2014 en marginell skillnad mellan flickor och pojkars svar. Flickor och pojkar tycker i lika hög grad att det råder en positiv stämning på skolan. Något fler pojkar anser att de får extra hjälp när de behöver det. På frågan om lärarna bemöter mig på ett positivt sätt är flickorna något mer positiva. Skillnaden mellan könen i svaren på frågan hur de anser att deras synpunkter tas tillvara är något större än på övriga frågor. Pojkarna svarar här mer positivt. Enheten måste fundera på hur det kommer sig att flickorna anser att deras synpunkter inte tas tillvara på samma sätt som pojkarnas, och arbeta för att alla, oavsett kön, ska känna att de har möjlighet att påverka. Skolans elevhälsoteam har en viktig roll i att skapa trygghet och trivsel för eleverna och minska deras stress. Gy 2011 innebär i de allra flesta kurser högre kunskapskrav och ett ökat tempo jämfört med tidigare gymnasiereform, krav och förväntningar på ungdomar idag, på sig själva och från andra, är höga och ungdomars psykiska hälsa har blivit sämre. Detta kommenteras utförligare längre fram i kvalitetsredovisningen. Elevhälsoteamet finns till hands för att stötta och vägleda eleverna, i syfte att de ska må så bra som möjligt och ha de bästa förutsättningarna att lyckas med sina studier. Det handlar om skolsköterskornas elevhälsosamtal som varje elev i årskurs 1 erbjuds, och som läsåret 2013/2014

10 SID 10 (27) genomfördes med alla skolans årskurs 1 elever bortsett från sex elever som av olika anledningar tackade nej. I dessa samtal får eleverna möjlighet att i en lugn miljö samtala kring frågor som det annars inte naturligt ges utrymme för i skolan. Samtliga elever med för skolans känd neuropsykiatrisk diagnos träffade under läsåret speciallärare för studieplanering åtminstone en gång, för en del elever betydligt fler gånger. För många elever med en neuropsykiatrisk diagnos skapar den struktur som ges vid ett studieplaneringsmöte de förutsättningar som är nödvändiga för att klara av sina studier och därmed minska sin stress. Elever med svårigheter i matematik gavs möjligheter att få hjälp, dels i matematikstugor men också hos specialpedagog. Studie- och yrkesvägledarnas informationsbesök i klasserna, som under läsåret genomfördes i alla årskurser, ger eleverna det regelverk som de behöver för att i lugn och ro göra sina val av fördjupningskurser och skapa de bästa förutsättningarna för framtida studier. Målet att 80 % av eleverna på enheten, i gymnasieundersökningen, ska svara positivt på frågan om det råder arbetsro på lektionerna, nås inte. I gymnasieundersökningen i årskurs 2 upplever 69 % att det råder arbetsro och 25 % svarar varken eller. Här har dock en ökning skett från föregående år, då 62 % av eleverna svarade att det råder arbetsro på lektionerna. Enhetens elever är något mindre nöjda än eleverna på Blackebergs gymnasium i stort, där 73 % svarar positivt på frågan om det råder arbetsro på lektionerna. Siffrorna ovan ska också jämföras med det genomsnittliga värdet på positiva elevsvar i Stockholms län, 45 %, gällande arbetsro på lektionerna. Ökningen i antalet positiva upplevelser av arbetsro på lektionerna jämfört med föregående år, även om det är en bit kvar innan målet nås, kan förklaras av att frågan om arbetsro var ett prioriterat område under läsåret. I klassråd och i mentorssamtal fördes samtal kring begreppet arbetsro och vad ordet kan betyda för olika elever. Under vårterminen genomfördes en ny undersökning bland eleverna på klassrådstid kring hur en ideallektion kan se ut och ett reviderat dokument av det tidigare framtagna dokumentet Ideallektion utarbetades, kallad Ideallektion- Elevsynpunkter på undervisningen. Dokumentet ett underlag för samtal kring undervisningen i såväl klassrummet som i arbetslag och i ämnesgrupper. Det skapar en igenkänning och tydlighet kring klassrumssituationen som förhoppningsvis bidrar till såväl ökad arbetsro som till en minskad stress hos eleverna. Under läsåret har också de obligatoriska fasta placeringarna i klassrummen för årskurs 1 fortsatt att gälla, vilket visat sig vara en framgångsfaktor för såväl tryggheten som arbetsron. Enheten fortsätter, tillsammans med övriga enheter på skolan, även nästkommande läsår med sitt målinriktade arbetet kring att förbättra arbetsron under lektionerna. Blackebergs gymnasium kommer att vara del i ett projekt kring arbetsro som leds av en utvecklingsgrupp på Stockholms stads utbildningsförvaltning. Till vår hjälp kommer vi att få utomstående observatörer som i elev- och lärarintervjuer såväl som i lektionsbesök kan ge oss viktig input i hur vi jämte redan tidigare vidtagna åtgärder kan gå vidare i detta viktiga arbete. Enheten har ett väl fungerande frånvaroprogram med en automatisk återkoppling om en elev är ogiltigt frånvarande, i linje med skollagen. Den ogiltiga frånvaron

11 SID 11 (27) såväl som den totala frånvaron på enheten är låg, med siffror på 1 % respektive 7 %. Därmed nås målsättningen att den ogiltiga frånvaron på enheten inte ska överstiga 2 %. Både den ogiltiga frånvaron och den totala frånvaron har minskat med en procentenhet sedan föregående år. Det är glädjande att se att det gedigna arbete som mentorer, elevhälsoteam och rektor, i samarbete med elever och vårdnadshavare, lägger på frånvarouppföljning ger resultat. Dock kan vi se en högre frånvaro ju högre årskurs eleverna går i. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Andel gymnasieelever i avgångsklasserna som erhållit examensbevis (ej IM) Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i examensbevis och studiebevis vid vårterminens slut Periodens utfall Årsmål Period 96 % 90 % % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Avslutande implementering av Gy 2011 Förväntat resultat Avslutande god implementering av Gy 2011 i form av väl planerade och genomförda kurser som ges för första gången under läsåret. Arbetssätt Gy 2011 innebär nya ämnes- och kursplaner samt en ny betygsskala. Under konferenstid och annan tid under läsåret ges möjlighet åt fortsatt analys av nya kurser och kurser som getts någon gång tidigare. Arbetet med likvärdig bedömning och betygssättning revideras i varje ämnesgrupp mot bakgrund av de nya styrdokumenten. En viktig del i dessa diskussioner blir att samtidigt skapa former för bättre kontinuerlig återkoppling till eleverna av resultat, utvecklingsområden och måluppfyllelse. Uppföljning I juni 2014 lämnar varje ämnesansvarig en redogörelse för hur arbetet inom ämnesgruppen skett under året. Resultat I de olika ämnesgrupperna har ett intensivt arbete utförts under läsåret. Lärarna har förtydligat och konkretiserat det centrala innehållet i de nya kursplanerna,

12 SID 12 (27) gemensamma sätt att lägga upp kurser har växt fram, sambedömning har skett, diskussioner kring kontinuerlig återkoppling och formativ bedömning har förts, gemensamma prov för att säkerställa likvärdig bedömning har skapats, matriser för bedömning har analyserats och gåtts igenom med eleverna, nationella prov och Skolverkets bedömningsstöd har använts för att skapa en gemensam syn på kunskapskraven i den nya betygsskalan, i gymnasiearbetet har lärarna säkerställt att ämnesval stämmer väl med respektive programs examensmål. Lärarna upplever nu, efter tre år av lyckad implementering, att de börjar känna sig säkra på Gy 2011, både vad gäller kursinnehåll och kunskapskrav. ÅTAGANDE: Eleverna gör kontinuerliga kursutvärderingar i syfte att skapa underlag för högre måluppfyllelse Förväntat resultat Kursutvärderingarna ger underlag till diskussioner om hur undervisningen kan förbättras avseende de utvärderade områdena, särskilt skolans strategiska satsningar om förbättrad återkoppling under lärandeprocessen, vilket leder till ett ökat lärande som avspeglas i efterföljande utvärderingar. Resultaten blir också ett medel för all personal på skolan att utifrån den egna rollen i organisationen reflektera över styrkor och förbättringsområden. Arbetssätt Under både höst och vår genomförs kursutvärderingar enligt en av skolledningen fastställd tågordning. Det finns möjlighet att utöka kursutvärderingarnas obligatoriska frågor med frågor från respektive lärare eller annan personal. Uppföljning Kursutvärderingarna analyseras kontinuerligt under året. Då kursutvärderingen gör det möjligt för lärare och rektorer att på ämnes-, kurs- och individnivå se elevernas skattningar blir resultaten underlag för diskussioner i olika konstellationer såsom i ämnesgrupper och arbetslag samt i medarbetarsamtal. Resultat Kursutvärderingar genomfördes under höst och vårterminen och gav i enlighet målsättningen underlag till samtal i olika konstellationer såsom medarbetarsamtal, ämneskonferenser och klassrumssamtal. ÅTAGANDE: Hög andel elever med minst betyget E i alla kurser i slutbetyget Förväntat resultat Betygsstatistiken visar på höga siffror för Blackebergs gymnasium. Den genomsnittliga betygspoängen för elever på det naturvetenskapliga programmet

13 SID 13 (27) med inriktning naturvetenskap har varit hög, liksom andelen elever med godkänt i alla kurser i slutbetyget. Inget talar för att det ska bli annorlunda för den första kullen med slutbetyg på det naturvetenskapliga programmet inriktning naturvetenskap som tar studenten våren I Gy 2011 har en ny betygsskala införts. Regelverket för meritpoängsgivande kurser har också ändrats och enbart högre kurser i engelska, matematik och moderna språk ger extra meritpoäng. De flesta elever strävar efter att få full meritpoäng att lägga till sitt jämförelsetal och läser således flera tunga meritpoängsgivande kurser i årskurs 2 och årskurs 3. Utökade kurser kan också ge meritpoäng och betyg på utökade kurser som krävs för särskild behörighet räknas alltid med i jämförelsetalet. För vissa elever kan ett utökat program möjliggöra att de erhåller maximalt antal meritpoäng att addera till sitt jämförelsetal. Tunga meritpoängsgivande kurser, och för vissa elever ett utökat program, ger en stor arbetsbörda för eleverna men stärker samtidigt deras framtida möjligheter för högskolestudier. Trots ny betygsskala och ändrade regler för meritpoäng är målet att antalet elever med minst E i samtliga kurser i slutbetyget ska ligga kvar på en hög nivå. Arbetssätt Skolledning och studievägledare för diskussioner med elever och klasser i syfte att klargöra regelverket kring meritpoäng, samt tydligare peka på de konsekvenser i form av ökad arbetsbelastning som utökade program innebär. Uppföljning Genomgång och analys av slutbetygen under sommaren Resultat Siffrorna visar på goda resultat för enhetens elever. 96 % av eleverna erhåller examensbevis. 94 % av enhetens elever som erhållit examensbevis har minst betyget E i alla kurser. Av de elever som erhållit examensbevis eller studiebevis är det 90 % som har minst E i alla kurser. Årsmålet att minst 90 % av de som erhåller examensbevis (tidigare benämnt slutbetyg) ska ha minst godkänt i alla kurser nås härmed. Årsmålet att den genomsnittliga betygspoängen för de elever som erhåller examensbevis (tidigare benämnt slutbetyg) ska ligga på 15 poäng nås, då den genomsnittliga betygspoängen för de elever som erhåller examensbevis ligger på 16.7 poäng. ÅTAGANDE: Implementering av 1:1 satsningen där varje elev i årskurs 1 och årskurs 2 kommer att få tillgång till en egen dator/läsplatta Förväntat resultat 1:1 satsningen, där varje elev i årskurs 1 och årskurs 2 kommer att få tillgång till en egen dator, kommer att stå i fokus 2013/2014. Arbetet kommer att fokuseras på att planen genomförs i enlighet med intentionerna samt att kompetensutvecklingen, inte minst inom ämnesgrupperna, koncentreras kring

14 SID 14 (27) frågeställningar hur användandet av IT kan leda till ett ökat lärande och därmed högre måluppfyllelse. Arbetssätt Skolans IT plan, och de praktiska lösningar som krävs, följs vid leverans och utrullning av datorerna. Studiedagstid och del av konferenstid tas till kompetensutveckling, i ämnesgrupper och i andra konstellationer, för att inspireras av och lära av varandra hur IT i undervisningen kan leda till ett ökat lärande. Uppföljning I juni 2014 konstateras om leverans och utrullning av datorer har fungerat tillfredsställande och om alla elever i årskurs 1 och i årskurs 2 har erhållit varsin dator. Resultat I början av vårterminen erhöll varje elev i årskurs 1 och 2 en egen dator. Utrullningen fungerade bra, dock konstaterades att andelen elever som fullföljde introduktionsprogrammet var låg. Detta resulterade i många frågor till lärare och kansli, som hade kunnat undvikas. Beslut fattades att varje lärare skulle erhålla en egen bärbar dator till skolstarten augusti För att säkerställa IT-kompetensen hos personalen, och på bästa sätt utnyttja elevernas tillgång till datorer i undervisningen för att öka måluppfyllelsen, inrättades en IT-pedagogtjänst. ÅTAGANDE: Ämnesövergripande samarbete Förväntat resultat Inom varje arbetslag genomförs, med utgångspunkt från examensmålen, minst ett ämnesövergripande samarbete för varje klass. Detta kan exempelvis ske på Vetenskapens hus. Arbetssätt Arbetslaget inventerar samverkansprojekt vid höst och vårterminsstart. Uppföljning I juni 2014 redovisar arbetslaget de ämnesövergripande projekt som genomförts under året. Resultat I årskurs 1 och 2 har ämnesövergripande samarbeten genomförts med utgångspunkt i examensmålen i så gott som alla klasser. I årskurs 3 har ämnesövergripande samarbeten genomförts i mindre utsträckning än förväntat.

15 SID 15 (27) Exempel på samarbeten som genomförts i olika klasser: Engelska och kemi, svenska och fysik, biologi och kemi, svenska och biologi, engelska och svenska samt engelska och flera naturvetenskapliga ämnen. Bedömning och analys När det gäller Blackebergs andra fundament, kunskap- att öka elevernas lärande och ge korrekt bedömning och betyg- är Blackeberg en skola i framkant, på alla enheter. Resultaten på nationella prov är höga, liksom de betyg eleverna har med sig då de går ut årskurs 3. Vid jämförelse med stadens övriga skolor står sig Blackebergs gymnasium som helhet mycket väl. Statistiken ovan visar på goda och höga siffror för enheten. Detta tredje läsår med Gy11 har alla kurser som ingår i programmen getts minst en gång. De arbetssätt som utarbetats under föregående två år har fortsatt, med mycket kollegialt arbete i ämnesgrupperna för att utvärdera och förbättra kurser som getts någon gång tidigare, planera och konkretisera de nya kurserna samt säkerställa likvärdighet i bedömning och betygssättning. Implementeringen har fungerat väl och lärarna börjar nu känna sig varma i kläderna. Ämnesgrupperna kommer även fortsättningsvis arbeta för att utveckla undervisningen och bedömningen. 1:1-satsningen har fungerat väl vad gäller utrullningen av datorer. Tekniken har fungerat. En del frågor såsom förvaring och långa inloggningstider har lösts, så att det nu fungerar tillfredsställande, andra som ersättningsskyldighet då datorer skadas eller kommer bort, diskuteras fortfarande.till läsårsstarten 2014 har skolan avsatt mer tid och handledning för att säkerställa att alla nya elever går igenom introduktionsprogrammet. Arbetet går nu över på att öka användningen av digitala verktyg i undervisningen, och skolans IT-pedagog tillsammans med förstelärare och lektor har i uppdrag att utveckla den digitala kompetensen hos lärarna så att högre måluppfyllelse hos eleverna nås. Under året genomfördes en översyn av frågorna som ingår i kursutvärderingen i syfte att skapa underlag för en, på sikt, gemensam utvärdering i staden och i första hand för gymnasieområdet. I dessa diskussioner deltog såväl representanter för LR som övriga rektorer inom gymnasieområdet. Det arbetet har nu kommit till en fas där tekniken är hindret. Det behövs ett program som på ett smidigt sätt kan sammanställa information och samtidigt enkelt kunna gruppera den på olika sätt. Arbetet med kursutvärderingarna kommer således att fortsätta innevarande läsår. I och med att den första elevkullen våren 2014 tog studenten i gymnasiereformen Gy 2011 ersattes slutbetyget av ett examensbevis. För att erhålla en högskoleförberedande examen, och få examensbevis, ska eleven ha läst poäng varav poäng ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andra språk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1. Dessutom ska eleven ha ett godkänt gymnasiearbete. Om ovanstående inte uppnås erhåller eleven ett studiebevis. Ett studiebevis ger inte behörighet för högskolestudier. Kraven för att erhålla ett examensbevis är således högre än vad

16 SID 16 (27) det var för att erhålla ett slutbetyg. 96 % av enhetens elever uppnår kraven för att erhålla ett examensbevis. Av de elever som erhållit examensbevis är det 94 % som har minst E i alla kurser. Av de elever som erhållit examensbevis eller ett studiebevis är det 90 % som har minst E i alla kurser. Årsmålet att minst 90 % av de som erhåller examensbevis (tidigare benämnt slutbetyg) ska ha minst godkänt i alla kurser nås härmed. Siffran ska jämföras med eleverna som som gick ut våren 2013 i det gamla systemet, där 89 % av eleverna med slutbetyg hade minst godkänt i alla sina kurser. Trots en hög andel elever som har minst E i alla kurser kan man fundera på orsaken till att 6 % av de elever som erhållit examensbevis och 10 % av de som erhållit examensbevis eller studiebevis har F i någon kurs. I jämförelse med det gamla gymnasiesystemet, har i Gy 2011 kunskapsnivåerna och kunskapskraven för de olika betygsstegen höjts, vilket medför högre ställda krav på eleverna. Detta visar sig också i antalet elever som uppnår kraven att erhålla ett examensbevis. Ytterligare en förklaring kan finnas i att den psykiska hälsan bland ungdomar blir allt sämre. Ungdomar kan idag ha svårt att finna sig tillrätta bland de krav och förväntningar från sig själva eller andra. Sociala medier och ständig uppkoppling, krav på prestationer i olika sammanhang under fritiden eller i skolan, skapar hos många elever en svårhanterlig stress med konsekvenser som kan synas i skolarbetet. Den genomsnittliga betygspoängen för enhetens elever med examensbevis är 16,7 poäng. Därmed nås det uppsatta årsmålet på 15 poäng. Siffran 16,7 är något lägre än föregående års genomsnittliga betygspoäng (16,9 poäng 2013) för elever med slutbetyg. Med bakgrund i ovanstående text kring den höjda kravnivån i Gy 2011 är 16,7 en hög siffra. Eleverna på Blackebergs gymnasium erbjuds en god studiemiljö där kunskap värderas högt. Skolans kompetenta lärare och väl fungerande elevhälsoteam gör det möjligt. Ytterligare en faktor som skapar god studiemiljö och höga studieresultat är elevernas känsla av trygghet och trivsel, en fråga som skolan ständigt arbetar med, se ovanstående. Det är glädjande att se att så många elever på enheten varit med i minst ett ämnesövergripande projekt. Dock finns det elever i årskurs 3 som inte fått uppleva det under läsåret. Examensmålen är grundläggande för Gy Ämnesövergripande samarbeten, när så är möjligt, med utgångspunkt i examensmålen, fortsätter med hög intensitet också under läsåret 2014/2015.

17 SID 17 (27) Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Periodens utfall Årsmål Period 63 % 75 % % 70 % % 60 % 2014 ÅTAGANDE: Elevernas utvecklingssamtal med mentorerna är meningsfulla Förväntat resultat Som ett led i skolans utvecklingsarbete kring det formativa arbetssätten ska en formativ framåtsyftande bedömning, likväl som en summativ bedömning, ges varje elev i varje kurs vid utvecklingssamtalet som sker i början av vårterminen Som ett resultat av detta kommer eleverna att uppleva utvecklingssamtalet som mer meningsfullt. Arbetssätt För att kunna tillhandahålla ett gott material som underlag för samtalet mellan elev, inbjuden förälder och mentor kommunicerar elever och lärare om mål, uppnådda resultat samt förbättringsåtgärder i skolans dataplattform Forum. Inför utvecklingssamtalet i början av vårterminen 2014 ger läraren i Forum eleven en summativ bedömning, dvs hur eleven ligger till i förhållande till målen samt en formativ framåtsyftande bedömning som anger hur eleven kan nå målen. Resultaten i Forum sammanställs och delges elev och förälder i utvecklingssamtalet. Uppföljning Gymnasieundersökningen våren 2014 analyseras utifrån frågan utvecklingssamtalen uppfattats som meningsfulla.

18 SID 18 (27) Resultat I gymnasieundersökningen i årskurs 2 våren 2014 svarade 46 % av enhetens elever positivt på frågan om utvecklingssamtalen med min mentor känns meningsfulla, 28 % svarade varken eller. ÅTAGANDE: Inslagen av ett formativt förhållningssätt och återkoppling ökar i undervisningen Förväntat resultat Blackebergs gymnasium uppvisar mycket goda resultat samt når mycket goda värden i olika undersökningar, t.ex. Stockholm stads gymnasieundersökning. Resultaten bekräftar att Blackeberg är en mycket välskött skola. För att behålla och utveckla denna position söker skolan ständigt förbättra sin verksamhet genom att bygga på vetenskaplig grund. En sådan står att finna i det formativa förhållningsätt som av den pedagogiska forskningen framhålls som ett av de mest framgångsrika sätten att systematiskt förbättra och effektivisera elevernas lärande för en högre måluppfyllelse. Skolan fortsätter därför under läsåret 2013/2014 att utveckla de formativa arbetssätten i de olika kurserna. Arbetssätt Det formativa förhållningssättet ska genomsyra undervisningen och utgöra utgångspunkt för lärarens arbete såväl enskilt som i ämnessamverkan och i ämnesövergripande samverkan. I det kollegiala lärandet delger kollegor varandra goda exempel. Till hjälp i arbetet finns sedan hösten 2013 de så kallade karriärlärarna. Informationsteknologins roll i de formativa arbetssätten lyfts också, då skolan står inför en satsning som innebär att varje elev kommer att få tillgång till en egen dator/läsplatta. Uppföljning Gymnasieundersökningens frågeområde lärande analyseras våren 2014 liksom skolans egna enkätundersökningar i utvärderingsverktyget UTV5. Särskild vikt läggs vid frågorna "mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till" samt "mina lärare hjälper mig att förstå hur jag ska förbättra mina studieresultat". Resultat Siffrorna i gymnasieundersökningen i årskurs 2 vårvintern 2014 visade följande, under frågeområde lärande, för enhet 1: 63 % är nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen och ytterligare 31 % svarar varken eller 49 % är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar hur man ligger till och ytterligare 40 % svarar varken eller

19 SID 19 (27) 52 % svarar positivt på frågan om deras lärare hjälper dem att förstå vad de ska göra för att förbättra sina studieresultat och ytterligare 38 % svarar varken eller Enhetens årsmål, att 75 % av eleverna i gymnasieundersökningen ska vara nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen, nås inte. De två övriga årsmålen under frågeområde lärande i gymnasieundersökningen, att 70 % av eleverna är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till och att 60 % av eleverna ska svara positivt på frågan om de får vara med och påverka hur de arbetar på lektionerna, nås inte heller. Statistiken från skolans egen kursutvärdering tas inte upp i redovisningen, eftersom resultaten finns på individ- och kursnivå, men en sammanställning per enhet saknas. Bedömning och analys En för låg andel av eleverna, 46 % i 2014 års gymnasieundersökning, anser att utvecklingssamtalen med mentor känns meningsfulla, och 28 % svarar varken eller. Siffrorna ligger kvar på samma låga nivå som läsåret 2012/2013, då 47 % svarar att utvecklingssamtalen med mentor känns meningsfulla och ytterligare 28 % svarar varken eller. Detta trots att vi inför läsåret 2013/2014 lade om cykeln för utvecklingssamtal och omarbetade underlagen för samtalen. I jämförelse med Stockholms läns genomsnittliga svar, där 52 % svarar positivt på frågan om utvecklingssamtalen känns meningsfulla är enhetens elever mer negativa. Under läsåret 2014/2015 fortsätter vi arbetet med att göra samtalen mer meningsfulla. Under en av lärararbetsdagarna i augusti 2014 deltog alla lärare i en föreläsning på temat "om konsten att leda samtal" där det även ingick samtalsövningar och att lärarna fick ge varandra tips inför samtalen. På mentorstid, inför utvecklingssamtalen, kommer utvecklingssamtalen som sådana att diskuteras, så att eleverna och lärarna har en samsyn kring målen med och förväntningarna på samtalen. Förhoppningen är att det systematiska arbetet med att utveckla utvecklingssamtalen ska ge resultat och att samtalen ska uppfattas som mer meningsfulla av eleverna. Det formativa förhållningssättet framhålls i den pedagogiska forskningen som ett av de mest framgångsrika sätten att systematisk förbättra och effektivisera elevernas lärande för en högre måluppfyllelse. Enhetens arbete med att utveckla det formativa arbetssätten med kontinuerlig återkoppling av resultat, utveckling och måluppfyllelse fortsätter. Enheten når inte årsmålen för andelen elever som är nöjda med hur deras lärare informerar dem om vad som krävs för att uppnå de olika betygen samt för andelen elever som är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till, enligt gymnasieundersökningen. I en jämförelse av svaren som Stockholms läns gymnasieungdomar ger med enhetens elevers svar, så är enhetens elever dock något mer positiva i sina svar än länets elever på samtliga frågor som rör återkoppling. Jämfört med föregående års

20 SID 20 (27) svar bland enhetens elever i gymnasieundersökningen inom samma frågeområde, är det inga större förändringar varken åt det positiva eller negativa hållet. Det formativa arbetssättet realiseras med hjälp av ett antal tekniker och metoder som bl a används för att utröna var eleverna befinner sig så att undervisningen kan anpassas. Att arbeta formativt innebär att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar samt att planera undervisningen så att återkoppling kan ges med en god kvalitet. Gymnasieundersökningens alltför låga siffror om återkoppling kan återspegla en viss osäkerhet hos både lärare och elever om hur de nya ämnesplanerna ska tolkas och förstås. Ju längre tiden går ju mindre blir den osäkerheten. Det kan också vara så att elever och lärare har olika förväntningar och uppfattningar kring vad återkoppling är, hur ofta den ska ske och på vilket sätt. Samtal behöver föras mellan lärare och elever kring detta. Under hösten 2014 kommer klassråden på klassrådstid att få i uppgift att diskutera frågor kring återkoppling och hur arbetet med det kan förbättras. Under läsåret 2013/2014 har Blackebergs gymnasiums lärare fått lyssna och låta sig inspireras av flera lärare som arbetar formativt med informationsteknologins hjälp, Jesper Ersgård, Katarina Lycken Rûter, Jerker Porat och lärare från Globala gymnasiet i Stockholm. Utbildningsinsatser har också gjorts inom gymnasieområdet, där områdets lärare inklusive Blackebergs gymnasiums egna lärare, har delgett varandra goda exempel på hur man kan arbeta. Med utgångspunkt i aktuell skolforskning fortsätter skolan under läsåret 2014/2015 att utveckla de formativa arbetssätten. Det kollegiala lärandet lyfts fram där kollegor emellan delger varandra goda exempel, samtal i ämnesgrupper och arbetslag förs. Till hjälp i det här arbetet finns de så kallade karriärlärarna. Informationsteknologins (IT) roll i det formativa arbetssätten lyfts allt mer, då varje elev från och med hösten 2014 har tillgång till en egen dator. En IT pedagog har anställts vars främsta uppdrag är att med informationsteknologins hjälp underlätta det formativa arbetssätten. På frågan om jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna ligger antalet positiva svar på samma låga nivå som Stockholms län i sin helhet. Kursplanerna i Gy 2011 har, i de flesta kurser, ett rikt innehåll och tiden kan vara knapp att hinna med allt. Enheten har, med bakgrund i detta, en utmaning i att öka elevinflytandet på arbetssätten, då elevernas möjligheter att vara med och påverka hur de arbetar under lektionerna är viktig. Arbetet under våren 2014 med framtagandet av dokumentet "Ideallektionen- elevsynpunkter på undervisningen" och samtal som förs framöver mellan lärare och elever kring dokumentet är en väg att gå. Elevernas möjlighet att vara med och påverka hur och när deras kunskaper ska redovisas, som utmynnar i klassens skrivschema, är en annan. Elevkårens, och dess elevdemokratiska utskott, har också en viktig roll i det här arbetet.

21 SID 21 (27) Övrig uppföljning Omorganisationen som genomfördes hösten 2011, tillsammans med införandet av det nya gymnasiet Gy 2011, slutfördes 2013/2014. Fler lärare fick då sin tjänstgöring koncentrerad till en enda enhet. Det tredje året med Gy 2011 innebar att det fortfarande var en del nya kurser med ny betygsskala som skulle implementeras. Utmaningen att behålla skolans goda varumärke i tider av fortsatt minskande kullar klarades väl, vilket visat sig i ett fortsatt högt söktryck och höga intagningspoäng hösten En förutsättning för ett gott arbete med hög måluppfyllelse och trivsel bland eleverna är att personalen trivs. I den senaste medarbetarenkäten i Stockholms stad räknades ett AMI ut (Aktivt medskapande index). Blackebergs gymnasium fick där index 80, att jämföras med totalsiffran för Stockholms utbildningsförvaltning på index 78. I stort trivs personalen på Blackebergs gymnasium. Målsättningen är naturligtvis att personalen också fortsättningsvis ska trivas bra och skolan arbetar ständigt med att trivseln bland personalen ska bli ännu högre. Arbetsmiljöverkets föreläggande om för hög arbetsbelastning för lärarna i Stockholms kommunala skolor stod på dagordningen under hela läsåret. Förhållanden och åtgärdsförslag diskuterades på APT och i SVG. Flera åtgärder vidtogs också, såsom att kansliet övertog registreringen av Stockholmsprovet samt en del av mentorernas frånvaroredovisning. Vidare införskaffades extern hjälp för rättning av en del nationella prov. Skolforskningen fortsatte att lyftas på agendan. Ett av skolans utvecklingsområden är att återkoppling av elevernas prestationer måste bli tydligare och att den kontinuerliga återkopplingen ska bli ett naturligt inslag i undervisningen. Utvecklingsområdet knyter an till tidigare läsårs satsning på att alla skolans lärare skulle läsa Jan Håkanssons sammanfattning av John Hatties metaanalys om vad som påverkar elevers studieresultat, Synligt lärande, där Hattie pekar ut formativ bedömning som en särskilt viktig framgångsfaktor. Ämnestiden och studiedagstid under läsåret lades på implementering av nya kurser i Gy 2011, där likvärdigheten i bedömningen och hur återkopplingen till eleverna ska kunna utvecklas stod i fokus, samt på IT. Stadens satsning med en dator till varje elev medförde nya tankar och förväntningar på undervisningen. Hur kan IT underlätta elevens lärande, så att högre måluppfyllelse nås? Studiedagar anordnades på temat, såväl inom skolan som inom gymnasieområdet. Inspirationsföreläsare, skolans egna lärare och externa, visade goda exempel. Workshopar anordnades. Inför läsåret 2014/2015 anställdes en IT pedagog. Auskultationer kollegor emellan, med efterföljande pedagogiska samtal, genomfördes av alla skolans lärare, likväl som att samtal i arbetslagen kring auskultationerna i stort fördes. Skolans tre karriärlärare, tillsammans med övriga kollegor, arbetade i sina respektive ämnesgrupper med fokus på likvärdig