Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN BLACKEBE RGS GYMNASIUM 3 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR SID 1 (26) Handläggare: Magnus Silfverstolpe Telefon: Kvalitetsredovisning Inledning På Blackebergs gymnasium hade läsåret 2013/2014 drygt 1250 personer sin arbetsplats. Av dessa var ca elever och ett hundratal personal. Skolan erbjöd fyra studieförberedande program: det naturvetenskapliga programmet med inriktningarna naturvetenskap och naturvetenskap samhälle, det samhällsvetenskapliga programmet inriktning samhällsvetenskap, det ekonomiska programmet inriktning ekonomi samt det estetiska programmet med inriktningarna bild och formgivning samt musik. Vidare tog skolan emot fem klasser gymnasieförberedande Språkintroduktion. Enhet 3 utgjordes av det ekonomiska programmet samt Språkintroduktionen, totalt 390 elever. Blackebergs gymnasium erbjuder även sedan många år en fyra veckors sommarskola för nyanlända elever, elever som går på Språkintroduktion samt elever från åk 9. Möjliga ämnen att läsa år Svenska som andraspråk, Engelska och Matematik. Sommaren 2014 gick 445 elever på sommarskolan. Skolan som ursprungligen är från 50-talet har ändamålsenliga lokaler men behöver mer utrymme. Matsalen är en trång sektor liksom elevutrymmen och grupprum. Blackebergs gymnasiums alla tre enheter: Erbjuder en trygg och positiv miljö där elever och personal trivs och utvecklas. Skolan stöder elevsociala aktiviteter, erbjuder bra mat i form av frukost och lunch och gör medvetna hälsosatsningar för personalen. En aktiv elevkår samt många elevföreningar bidrar till en god stämning. Blackebergsandan är ett levande begrepp för elever och personal. Genomsyras av en syn på kunskap som viktigt och värdefullt. Skolan har duktig personal vars kompetens kontinuerligt utvecklas. Skolan hade trots minskade elevkullar hösten 2013 fortsatt höga intagningspoäng, högt söktryck, en lång reservlista och ambitiösa elever. Vill sätta eleven i centrum så att eleven känner delaktighet och engagerat och medvetet deltar i skolans arbete och därigenom bidrar till skolans utveckling. Då eleverna lämnar skolan ska de göra det väl förberedda för vidare studier. Vill möta utmaningen i en konkurrensutsatt verksamhet genom att bli ännu bättre på det som är våra styrkor: trivsel och lärande. Präglas av tillgänglighet, öppenhet och högt i tak. Kansliet och skolledningen har öppna dörrar och en välkomnande atmosfär. Skolan är tillgänglig för eleverna även efter skoldagens slut.

2 SID 2 (26) Kvalitetsredovisningen bygger på diskussioner kring det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Arbetsplanen och andra styrdokument vägs mot medarbetarenkäten och brukarundersökningar och resulterar i frågor som diskuteras på såväl klassråd, lagråd och skolkonferens som inom APT, arbetslag och ämnesgrupper. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning 1:1 satsningen vad gäller dator/läsplattor stod i fokus 2013 och Arbetet fokuserades på att planen skulle genomföras i enlighet med intentionerna, samt att kompetensutvecklingen, inte minst inom ämnesgrupperna, skulle koncentreras kring frågeställningen hur användandet av IT kan leda till ett ökat lärande och därmed högre måluppfyllelse. Den avslutande implementeringen av Gy 2011 ägde rum. Alla obligatoriska kurser har nu getts åtminstone en gång och gymnasiearbetet är genomfört. Implementeringsfasen går därmed över i en konsolideringsfas och mer utrymme ges för innovation och nya idéer. Arbetet med formativ bedömning och återkoppling till eleverna fortgick. Vilka verktyg som är bäst för återkoppling, hur de kan utformas samt om och i så fall på vilket sätt datorstöd i Fronter kan användas var exempel på frågeställningar som diskuterades. Det långsiktiga arbetet med systematiska kursutvärderingar, som ett verktyg i utvecklingsarbetet, fortsatte. På Ekonomiprogrammet fokuserades examensmålen - hur kan de få större genomslag i olika kurser? Möjligheten till ökad kontakt med avnämarna var ett utvecklingsområde. På Språkintroduktionen var närvaron ett fokusområde under läsåret 2013/2014, Vidare eftersträvades fler kontaktytor mellan Språkintroduktionseleverna och skolans övriga elever. Upplägget av sommarskolan diskuterades. Under året involverades berörda parter i en diskussion om hur sommarskolan skulle se ut sommaren 2014, och vilken roll Blackeberg skulle spela. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Likabehandlingsplanen på Blackebergs gymnasium är gemensam för de tre enheterna. Den innehåller sju delar som tecknar bakgrund samt beskriver insatser och akuta åtgärder:

3 SID 3 (26) inställning till och åtgärder mot mobbning inställning till och åtgärder mot nazism, rasism och främlingsfientlighet och diskriminering pga religion eller annan trosuppfattning inställning till och åtgärder mot bristande jämställdhet och diskriminering pga kön inställning till och åtgärder mot diskriminering eller kränkande särbehandling pga sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller yttryck arbetet för ökad mångfald bland framför allt personalen tillgänglighet för elever och medarbetare med funktionshinder Likabehandlingsplanen är formulerad för ett långsiktigt arbete men innehåller också fem mål formulerade för läsåret 2013/2014 (se bilaga för detaljerad redogörelse) 1. Planen förankras hos personal och elever. En lättillgänglig sammanfattning framställs av skolledningen. 2. Arbetet med mentorsgrupperna utvecklas och introduktionen av nya elever genomförs med ett gemensamt program. Fasta placeringar för alla elever i åk Elever och personal prövar nya sätt att öka integrationen mellan olika elevgrupper (program, årskurs). 4. Temadagar kring sex och samlevnad för åk 2 och åk 3, samt kring sociala medier för åk 1 och åk En personalgrupp arbetar med användningen av sociala medier, ordnar föreläsning för personalen samt funderar även på ett eventuellt dokument med vägledning till personalen. Vid läsårets slut utvärderades likabehandlingsplanen av berörd personal samt genom möten med skolans elever i form av jämställdhetsgruppen och elevdemokratiska utskottet inom elevkåren. Elevrepresentanter framförde synpunkter på enskilda skrivningar varav en del resulterade i förändringar i kommande plan. Vad gäller målen konstaterades att de till stor del var uppnådda. Planen har förankrats hos elever och personal, om än i olika omfattning. En lättillgänglig version har funnits tillgänglig. Introduktionen av nya elever genomfördes i enlighet med de uppsatta målen. Fasta placeringar i åk 1 genomfördes inte till fullo och kommer därför betonas än starkare innevarande läsår. Integrationsarbetet fortskred med gemensamma aktiviter för framför allt två av språkintroduktionsklasserna och några klasser på nationella program. Årskurs två och tre deltog i sedvanliga temadagar kring sex- och samlevnad och eleverna i årskurs ett och två deltog i en föreläsning om sociala medier med nätforskaren Marcin de Kaminski. Även personalen fortbildades i samma ämne av Marcin de Kaminski, även om det ännu inte resulterat i något dokument med riktlinjer.

4 SID 4 (26) Elevernas arbete kring likabehandling och jämställdhet växte under året. Den nya elevkårens elevdemokratiska utskott engagerade sig i frågan, liksom jämställdhetsgruppen. Den sistnämnda genomförde flera möten med klasser runt temat normkritik. NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 70 % 80 % % 100 % 2014 Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 2,7 % 3 % 2014 ÅTAGANDE: Bibehållen trygghet och ökad arbetsro Förväntat resultat Siffrorna i gymnasieundersökningen i åk två 2013 visade följande resultat för enheten: 95 % känner sig trygga i skolan 94 % tycker att det råder en positiv stämning på skolan 3 % är inte nöjda med skolans arbete mot mobbning 74 % menar att det råder arbetsro på lektionerna När det gäller trygghet och trivsel är siffrorna höga. Att 5 % av eleverna (6 % av pojkarna och 3 % av flickorna)inte känner sig trygga och att 3 % inte är nöjda med skolans arbete mot mobbning stämmer dock till eftertanke - siffrorna inom dessa områden måste vara noll vilket också är målsättningen för läsåret 2013/2014. Att 74 % enligt gymnasieundersökningen menar att det råder arbetsro på lektionerna är en klar förbättring mot föregående läsår men ännu inte tillräckligt bra. Målsättningen höjs därför till 80 %. Arbetssätt Varje lärare ska inom ramen för varje enskild kursgrupp lyfta frågan om arbetsro och koppla denna till elevernas beskrivning av en ideallektion. Under året genomförs en ny undersökning bland eleverna, genom klassråden, kring hur en ideallektion bör se ut. Mentorerna får även i uppdrag att i klassråd och i mentorssamtal samtala kring begreppet arbetsro och vad ordet arbetsro kan betyda

5 SID 5 (26) för olika elever. Vilka förbättringsåtgärder kan vidtas för att öka arbetsron i klassrummet? Uppföljning I samband med redovisningen av Gymnasieundersökningen vårvinter 2014 samt i redovisningen av skolans egen kursutvärdering i slutet av våren 2014 konstateras om målen har uppnåtts. Resultat Begreppet arbetsro diskuterades och problematiserades i klasserna inom enheten. Diskussioner fördes om huruvida arbetsron handlar om den fysiska miljön i klassrummet eller kanske inre stress. Då såväl ekonomiklasser som språkintroduktionsklasser ingår i enheten ser upplägget kring och förutsättningarna för studierna väldigt olika ut. Resultaten i gymnasieundersökningen skiljer sig också åt mellan klasser inom samma program. Statistiken från skolans egen kursutvärdering tas inte upp i redovisningen, eftersom resultaten finns på individ- och kursnivå, men en sammanställning per enhet saknas. Bland ekonomerna var 100 % av eleverna i två klasser nöjda med tryggheten på skolan men bara 90 % i den tredje klassen. Skillnaden mellan könen var försumbar. I de fem språkintroduktionsklasserna pendlade resultaten vad gäller nöjdhet med trygghet mellan 85 och 95 %, med något tryggare flickor. När det gäller frågorna om skolans arbete mot mobbning och arbetsron på lektionerna var skillnaderna mellan olika klasser ibland förvånande stor - när det gäller arbetsron skilde exempelvis 26 procentenheter åt. I någon enstaka fråga kunde skillnaden mellan könen i någon klass vara av samma storleksordning. Arbetslagen fick del av varje klass resultat och orsakerna till skillnader mellan klasser och eller kön diskuterades. ÅTAGANDE: Eleverna får hjälp att hantera stress. Likabehandling och jämställdhet fokuseras. Förväntat resultat Mindre stressade elever och ett fokus på likabehandling och jämställdhet. Arbetssätt Elevernas psykosociala miljö handlar bland annat om upplevelsen av stress respektive trygghet i och utanför skolan. Studieteknik, stresshantering och likabehandling står därför även 2013/2014 i fokus under detta åtagande, liksom arbetet med sex och samlevnad. Eleverna i åk 1 arbetar under hösten i olika kurser med studieteknik. I december deltar de i hälsodagar som såväl teoretiskt som

6 SID 6 (26) praktiskt behandlar fysisk och psykisk hälsa. Detta tillsammans med den gemensamma introduktionen för åk 1 bidrar till stärkandet av trygghet och gruppkänsla. Hälsosamtalen som skolsköterskorna genomför med åk 1 bidrar ytterligare till att stärka elevernas självkänsla. Alla klasser i åk 1 besöks i början av hösten av representanter från ungdomsmottagningen. Eleverna på språkintroduktion deltar i ett sex- och samlevnadsarbete som inbegriper undervisning med såväl skolpersonal som besök på ungdomsmottagningen. Från såväl elever på program som språkintroduktion har det första fram önskemål om mer samarbetsprojekt över programgränser för att öka integrationen. Under året strävas efter att antalet sådana projekt ska öka. Eleverna i åk 2 och 3 deltar under året i olika temaaktiviteter rörande droger samt sex och samlevnad, vilka samtliga följs upp på mentorstid. En lättillgänglig sammanfattning av likabehandlingsplanen presenteras av mentorn för eleverna som underlag för diskussion. Gymnasieundersökningens resultat våren 2014 analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Skiljer sig pojkars och flickors upplevelse av exempelvis trygghet, uppmuntran och hjälp åt? God framförhållning i form av läsårsplanering, kalendarium, schema och provplaneringar medverkar till att minska stressen för elever och personal. En ny beskrivning av en ideallektion tas fram genom klassråden, och diskuteras sedan inom lärarlagen. Uppföljning I juni 2014 konstateras att planerade aktiviteter genomförts. Kontinuerliga utvärderingar efter respektive aktivitet ger underlag för eventuell revidering till kommande läsår. Visar analysen av gymnasieundersökningen på signifikanta skillnader för pojkar och flickor förs en diskussion om varför det förhåller sig så samt om något kan göras för att förändra detta. Resultat Åtgärderna ovan genomfördes i enlighet med målsättningen. En del av detta kommenteras under utvärderingen av Likabehandlingsplanen. Under vårterminen genomfördes en ny undersökning bland eleverna på klassrådstid kring hur en ideallektion kan se ut och ett reviderat dokument av det tidigare framtagna dokumentet Ideallektion utarbetades, kallad Ideallektion- Elevsynpunkter på undervisningen. Dokumentet är ett underlag för samtal kring undervisningen i såväl klassrummet som i arbetslag och i ämnesgrupper, och skapar en igenkänning och tydlighet som ytterligare bidrog positivt till minskningen av stressen. Under läsåret har också de obligatoriska fasta

7 SID 7 (26) placeringarna i klassrummen för årskurs 1 fortsatt att gälla. Arbetet med likabehandlingsplanen har tidigare påtalats i kvalitetsredovisningen. Gymnasieundersökningen analyserades utifrån ett genusperspektiv. I några fall förekom bland ekonomerna skillnader mellan könen, liksom skillnader mellan klasser. Hos Spriklasserna finns inga tydliga könsskillnader i svaren. ÅTAGANDE: En god elevhälsa Förväntat resultat Skolan har ett väl fungerande elevhälsoteam med två skolsköterskor, en kurator, två studie- och yrkesvägledare samt två speciallärare. Elevhälsoteamet finns till hands för att stötta och vägleda eleverna i andra sammanhang än den reguljära undervisningen. Ibland handlar det om rutinundersökningar eller enklare frågor, ibland om stöd och vägledning av olika slag, i syfte att eleverna ska må så bra som möjligt och ha de bästa förutsättningar att lyckas med sina studier. Arbetssätt Skolsköterskorna: Skolsköterskorna erbjuder alla elever i årskurs 1 ett elevhälsosamtal. Målet är att 100 % av alla elever i åk 1 på ett nationellt program ska ha ett sådant samtal. Skolsköterskorna går igenom samtliga elever på språkintroduktionen avseende behov av vaccinationer och provtagningar, och kallar de elever som behöver vaccineras eller lämna prov. Speciallärarna/Specialpedagogerna: Samtliga elever med för skolan känd neuropsykiatrisk diagnos träffar speciallärare för studieplanering, åtminstone en gång under sin studietid. Lärare med elever med neuropsykiatrisk diagnos i undervisningen erbjuds handledning av specialpedagog. Studie- och yrkesvägledarna: Studie- och yrkesvägledarna besöker alla skolans årskurs 1 och årskurs 2 klasser för att informera om individuella val och meritpoäng. Alla elever i årskurs 3 erbjuds via klassbesök information om högskolestudier och studie- och yrkesvägledning. Alla elever på Språkintroduktion träffar studievägledaren för individuella samtal om vidare studier.

8 SID 8 (26) Uppföljning I juni 2014 konstateras om elevhälsoteamets åtagande är uppnått. Resultat I juni 2014 konstaterades att elevhälsoteamet fullföljt sina åtaganden. ÅTAGANDE: Minskad total frånvaro Förväntat resultat Bland enhetens elever med ekonominriktning föregående läsår var den totala frånvaron 10 % och den ogiltiga frånvaron 1 % i åk ett, 2 % i åk två och tre. En högre total frånvaro noteras ju högre årskurs eleverna går i. Bland eleverna på Språkintroduktion var den totala frånvaron 19 % och den ej anmälda 9 %. Målsättningen för innevarande läsår är att den totala frånvaron för enhetens samtliga elever ska understiga 8 % och att den ogiltiga frånvaron ska understiga 3 %. En högre närvaro är förväntad på Ekonomiprogrammet, då erfarenheten visar att såväl skolsocialiseringsprocessen som personliga förhållanden leder till högre frånvaro för elever som går Språkintroduktion. Arbetssätt Ett verktyg för att uppmärksamma ogiltig frånvaro är skolans frånvaroprogram med automatisk återkoppling till vårdnadshavaren om en elev är ogiltigt frånvarande. Inom enheten läggs dessutom, av mentorer, elevhälsa och rektor, ökad vikt vid frånvarouppföljningen och rutiner för densamma utvecklas ytterligare hösten Att beakta är att frånvaron är betydligt högre hos eleverna som går på Språkintroduktion. Orsakerna till detta är flera, ofta förståeliga och godtagbara, men en extra vikt läggas på arbetet med att öka närvaron hos språkintroduktionseleverna. Mentorerna på Språkintroduktion kommer vid upprepade tillfällen gå igenom hur frånvaroanmälan sker och fokusera på arbetet att skapa en vi-känsla i klasserna. Uppföljning En sammanställning av årets frånvaro görs i juni Resultat På ekonomiprogrammet var den totala frånvaron 8 % och den ej anmälda 1 %. Såväl den anmälda som den ej anmälda vad högre i åk 3 än i åk 1. Båda typerna av frånvaron har sjunkit något från föregående år - den totala frånvaron 2 procentenheter.

9 SID 9 (26) På Språkintroduktion var den totala frånvaron var 16 % mot 19 % året innan, och den ej anmälda 6 %. Bedömning och analys Blackebergs gymnasium har två fundament, trivsel och lärande. Arbetet med normer och värden är därför ett prioriterat område och resultaten i brukarundersökningen är också höga när det gäller just trivsel och trygghet. Orsakerna är många, alltifrån ett genomtänkt introduktionsarbete med nya elever, måbradagar i åk 1 till ett stort elevsocialt engagemang hos såväl personal som elevföreningar. För första året redovisades resultaten från Gymnasieundersökningen på klassnivå och för första gången deltog eleverna på Språkintroduktion. Det är därför för tidigt att dra några alltför långtgående slutsatser om eventuella orsaker till skillnader mellan olika klasser, såsom klassammansättning, undervisande lärare osv. Under våren genomfördes diskussioner i samtliga klassråd om hur en sk ideallektion ska se ut, bl a i syfte att öka arbetsron. Diskussionerna mynnande ut i dokumentet Elevsynpunkter på undervisningen som sedan blev ett diskussionsunderlag i arbetslagen och numera ingår i Blackepärmen som en riktlinje för hur lektioner bör läggas upp. (Se bilaga 1) Ett studium av gymnasieundersökningen ur ett genusperspektiv är intressant. Ofta är skillnaderna mellan enskilda klasser större än mellan könen men på ekonomiprogrammet kan man ändå generellt säga att pojkarna är nöjdare än flickor, exempelvis vad gäller lärarnas samarbete, information om betygskriterier, återkoppling om förbättringsområden, studievägledning samt är mer positivt inställda till att rekommendera skolan. En orsak till skillnaderna skulle kunna vara att pojkarna är i minoritet - könsfördelningen på ekonomiprogrammet i åk 2 var 60/40 - men resultaten kräver en fördjupad diskussion. Hos Spriklasserna finns inga tydliga könsskillnader i svaren, men flickorna är något mer positiva i sitt helhetsomdöme, Arbetet med elevernas ogiltiga frånvaro i form av snabbare återkoppling hem och skärpta riktlinjer kring CSN-rapporteringen gav under året resultat. På ekonomiprogrammet var den totala frånvaron 8 % och den ej anmälda bara 1 %. Såväl den anmälda som den ej anmälda vad högre i åk 3 än i åk 1. Båda typerna av frånvaron har sjunkit något från föregående år - den totala frånvaron 2 %. Även bland eleverna på Språkintroduktion gav arbetet med frånvaron resultat. Den totala frånvaron var 16 % mot 19 % året innan, och den ej anmälda 6 %. Att frånvaron på Språkintroduktion är högre än på Ekonomiprogrammet har flera orsaker av såväl teknisk, som medicinsk och social natur, Skolans elevhälsoteam har en viktig roll i att skapa trygghet och trivsel för eleverna och minska deras stress. Elevhälsoteamet finns till hands för att stötta och vägleda eleverna i andra sammanhang än den reguljära undervisningen, i syfte att

10 SID 10 (26) de ska må så bra som möjligt och ha de bästa förutsättningarna att lyckas med sina studier. Det handlar om skolsköterskornas elevhälsosamtal som varje elev i årskurs 1 erbjuds, och som läsåret 2013/2014 genomfördes med alla skolans årskurs 1 elever bortsett från sex elever som av olika anledningar tackade nej. I dessa samtal får eleverna möjlighet att i en lugn miljö samtala kring frågor som det annars inte naturligt ges utrymme för i skolan. Samtliga elever med för skolans känd neuropsykiatrisk diagnos träffade under läsåret speciallärare för studieplanering åtminstone en gång, för en del elever betydligt fler gånger. För många elever med en neuropsykiatrisk diagnos skapar den struktur som ges vid ett studieplaneringsmöte de förutsättningar som är nödvändiga för att klara av sina studier och därmed minska sin stress. Elever med svårigheter i matematik gavs möjligheter att få hjälp, dels i matematikstugor men också hos specialpedagog. Studie- och yrkesvägledarnas informationsbesök i klasserna, som under läsåret genomfördes i alla årskurser, ger eleverna det regelverk som de behöver för att i lugn och ro göra sina val av fördjupningskurser och skapa de bästa förutsättningarna för framtida studier. Ett sätt att öka möjligheten för elever att lyckas väl, oavsett bakgrund, är studiehandledning på modersmål. Av den anledningen köpte skolan in studiehandledning till ett antal elever på Språkintroduktion och samarbetet mellan studiehandledarna och ordinarie lärare på Språkintroduktion fungerade väl. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Andel gymnasieelever i avgångsklasserna som erhållit examensbevis (ej IM) Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i examensbevis och studiebevis vid vårterminens slut Periodens utfall Årsmål Period 98 % 90 % % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Avslutande implementering av GY 11 Förväntat resultat Avslutande god implementering av Gy 2011 i form av väl planerade och genomförda kurser som ges för första gången under läsåret.

11 SID 11 (26) Arbetssätt Gy 2011 innebär nya ämnes- och kursplaner samt en ny betygsskala. Under konferenstid och annan tid under läsåret ges möjlighet åt fortsatt analys av nya kurser och kurser som getts någon gång tidigare. Arbetet med likvärdig bedömning och betygssättning revideras i varje ämnesgrupp mot bakgrund av de nya styrdokumenten. En viktig del i dessa diskussioner blir att samtidigt skapa former för bättre kontinuerlig återkoppling till eleverna av resultat, utvecklingsområden och måluppfyllelse. Uppföljning I juni 2014 lämnar varje ämnesansvarig en redogörelse för hur arbetet inom ämnesgruppen skett under året. Resultat I de olika ämnesgrupperna har ett intensivt arbete utförts under läsåret. Lärarna har förtydligat och konkretiserat det centrala innehållet i de nya kursplanerna, gemensamma sätt att lägga upp kurser har växt fram, sambedömning har skett, diskussioner kring kontinuerlig återkoppling och formativ bedömning har förts, gemensamma prov för att säkerställa likvärdig bedömning har skapats, matriser för bedömning har analyserats och gåtts igenom med eleverna, nationella prov och Skolverkets bedömningsstöd har använts för att skapa en gemensam syn på kunskapskraven i den nya betygsskalan, i gymnasiearbetet har lärarna säkerställt att ämnesval stämmer väl med respektive programs examensmål. Lärarna upplever nu, efter tre år av lyckad implementering, att de börjar känna sig säkra på Gy11, både vad gäller kursinnehåll och kunskapskrav. ÅTAGANDE: Eleverna gör kontinuerliga kursutvärderingar av eleverna i syfte att skapa underlag för högre måluppfyllelse. Förväntat resultat Kursutvärderingarna ger underlag till diskussioner om hur undervisningen kan förbättras avseende de utvärderade områdena, särskilt skolans strategiska satsningar om förbättrad återkoppling under lärandeprocessen, vilket leder till ett ökat lärande som avspeglas i efterföljande utvärderingar. Resultaten blir också ett medel för all personal på skolan att utifrån den egna rollen i organisationen reflektera över styrkor och förbättringsområden. Arbetssätt Under både höst- och vårtermin genomförs utvärderingar av ett urval kurser enligt en av skolledningen fastställd tågordning. Det finns möjlighet att utöka kursutvärderingarnas obligatoriska frågor med frågor från respektive lärare, annan personal eller med frågor på önskemål från skolledningen.

12 SID 12 (26) Uppföljning Kursutvärderingarna analyseras kontinuerligt under året. Då kursutvärderingen gör det möjligt för lärare och rektorer att på ämnes-, kurs- och individnivå se elevernas skattningar blir resultaten underlag för diskussioner i olika konstellationer såsom i ämnesgrupper och arbetslag samt i medarbetarsamtal. Resultat Kursutvärderingar genomfördes under höst -och vårterminen och gav i enlighet med målsättningen underlag till samtal i olika konstellationer såsom medarbetarsamtal, ämneskonferenser och klassrumssamtal. ÅTAGANDE: Hög andel elever med E i alla kurser i slutbetyget Förväntat resultat Betygsstatistiken visar på höga siffror för Blackebergs gymnasium. Den genomsnittliga betygspoängen för elever på det samhällsvetenskapliga programmet med ekonomisk inriktning har varit hög, liksom andelen elever med godkänt i alla kurser i slutbetyget. Inget talar för att det ska bli annorlunda för den första kullen med slutbetyg på det ekonomiska programmet, som tar studenten våren I Gy 2011 har en ny betygsskala införts. Regelverket för meritpoängsgivande kurser har också ändrats och enbart högre kurser i engelska, matematik och moderna språk ger extra meritpoäng. De flesta elever strävar efter att få full meritpoäng att lägga till sitt jämförelsetal och läser således flera tunga meritpoängsgivande kurser i årskurs 2 och årskurs 3. Utökade kurser kan också ge meritpoäng och betyg på utökade kurser som krävs för särskild behörighet räknas alltid med i jämförelsetalet. För vissa elever kan ett utökat program möjliggöra att de erhåller maximalt antal meritpoäng att addera till sitt jämförelsetal. Tunga meritpoängsgivande kurser, och för vissa elever ett utökat program, ger en stor arbetsbörda för eleverna men stärker samtidigt deras framtida möjligheter för högskolestudier. Trots ny betygsskala och ändrade regler för meritpoäng är målet att antalet elever med minst E i samtliga kurser i slutbetyget ska ligga kvar på en hög nivå. Arbetssätt Skolledning och studievägledare för diskussioner med elever och klasser i syfte att klargöra regelverket kring meritpoäng, samt tydligare peka på de konsekvenser i form av ökad arbetsbelastning som utökade program innebär. Uppföljning Genomgång och analys av slutbetygen under sommaren 2014.

13 SID 13 (26) Resultat Av eleverna på Ekonomiprogrammet erhöll 98 % examensbevis. 76 % hade minst E i samtliga kurser. Totalt innehöll slutbetygen på Ekonomiprogrammet 30 stycken F. En tredjedel av dessa gällde kursen Ma3B. En nästan lika stor del av F- betygen gällde steg 3 eller steg fyra i moderna språk. ÅTAGANDE: Implementering av 1:1 satsningen där varje elev på Språkintroduktion samt i årskurs 1 och årskurs 2 kommer att få tillgång till en egen dator/läsplatta Förväntat resultat 1:1 satsningen, där varje elev på Språkintroduktion samt i årskurs 1 och årskurs 2 kommer att få tillgång till en egen dator/läsplatta, kommer att stå i fokus 2013/2014. Arbetet kommer att fokuseras på att planen genomförs i enlighet med intentionerna samt att kompetensutvecklingen, inte minst inom ämnesgrupperna, koncentreras kring frågeställningar hur användandet av IT kan leda till ett ökat lärande och därmed högre måluppfyllelse. Arbetssätt Skolans IT-plan, och de praktiska lösningar som krävs, följs vid leverans och utrullning av datorerna/läsplattorna. Studiedagstid och del av konferenstid tas till kompetensutveckling, i ämnesgrupper och i andra konstellationer, för att inspireras av och lära av varandra hur IT i undervisningen kan leda till ett ökat lärande.. Uppföljning I juni 2014 konstateras om leverans och utrullning av datorer/läsplattor har fungerat tillfredsställande och om alla elever på Spri samt i årskurs 1 och i årskurs 2 har erhållit varsin dator/läsplatta. Resultat I början av vårterminen erhöll varje elev i årskurs 1 och 2 en egen dator. Utrullningen fungerade bra, dock konstaterades att andelen elever som fullföljde introduktionsprogrammet var låg. Detta resulterade i många frågor till lärare och kansli, som hade kunnat undvikas. Beslut fattades att varje lärare skulle erhålla en egen bärbar dator till skolstarten augusti För att säkerställa IT-kompetensen hos personalen, och på bästa sätt utnyttja elevernas tillgång till datorer i undervisningen, inrättades en ITpedagogtjänst.

14 SID 14 (26) ÅTAGANDE: Sommarskola 2014 Förväntat resultat Från politiskt håll har vikten av väl fungerande sommarskolor lyfts fram. Blackebergs gymnasium åtar sig därför att anordna en sommarskola sommaren 2014 för ca 600 elever. Undervisning ges i svenska som andraspråk, engelska och matematik. Målet är beroende av vilka elevkategorier som sommarskolan får ta emot. Ett mål är att minst 75 % av eleverna ska ha minst 75 % närvaro. Kunskapsresultaten är beroende av elevkategori och förkunskaper men en rimlig målsättning, om elever från grundskolan är välkomna, är ett 50-tal betyg åk 9 samt 400 omdömen. Om grundskoleelever inte kan tas emot sjunker antalet elever med för betyg nödvändiga grundkunskaper. En rimlig målsättning blir då ca 25 betyg och 400 omdömen. Arbetssätt God planering och rekrytering av lärare. Tydlig och riktad marknadsföring. Ett väl fungerande frånvarosystem. Uppföljning I augusti 2014 sammanställs resultaten och sommarskolan utvärderas. Resultat Cirka 580 elever anmälde sig till fyra veckors sommarskolag. 445 elever gick sista sommarskolveckan på sommarskolan. 59 av dessa kom från grundskolor, 58 var helt nyanlända och hade aldrig gått i skola i Sverige. Resten kom från olika gymnasier, de allra flesta från språkintroduktion på olika skolor. Eleverna kunde läsa antingen matematik, engelska eller svenska som andraspråk och nivågrupperades utifrån förkunskaper. 54 elever läste matematik varav 14 erhöll minst betyget E. 50 elever läste engelska varav 15 erhöll minst betyget E. Resterande 341 läste svenska som andraspråk, fördelade på 15 olika grupper från rena nybörjare till nivån nästan E åk 9. 7 elever erhöll minst E i betyg i svenska som andraspråk. Alla elever som inte nått betyg men deltagit mer än 75 % av tiden fick ett skriftligt omdöme efter sommarskolan. Förutom de 36 elever som erhöll betyg erhöll ytterligare 218 elever sådana omdömen. Utvärderingar genomfördes såväl i varje elevgrupp som med personalen.

15 SID 15 (26) ÅTAGANDE: Ämnesövergripande samarbete Förväntat resultat Inom varje arbetslag genomförs, med utgångspunkt från examensmålen, minst ett ämnesövergripande samarbete för varje klass. Arbetssätt Arbetslaget inventerar samverkansprojekt vid höst och vårterminsstart. Uppföljning I juni 2014 redovisar arbetslaget de ämnesövergripande projekt som genomförts under året. Resultat Alla ekonomettor har deltagit i ett ämnesövergripande projekt mellan Svenska 1 och Naturkunskap 1b. En ekonomtvåa har deltagit i ett ämnesövergripande projekt med klasser inom Språkintroduktionen som involverat ämnena matematik, svenska och idrott. Ekonomtreorna har på flera sätt arbetat ämnesövergripande i arbetet med UF och Gymnasiearbetet. Samtliga språkintroduktionsklasser har arbetat ämnesövergripande i flera projekt. Bedömning och analys Under året genomfördes en översyn av frågorna som ingår i kursutvärderingen i syfte att skapa underlag för en - på sikt - gemensam utvärdering i staden och i första hand för gymnasieområdet. I dessa diskussioner deltog såväl representanter för LR som övriga rektorer inom gymnasieområdet. Det arbetet har nu kommit till en fas där tekniken är hindret. Det behövs ett program som på ett smidigt sätt kan sammanställa information och samtidigt enkelt kunna gruppera den på olika sätt. Exempelvis bör man kunna följa en lärare, eller en, kurs kronologiskt samt också kunna jämför på olika sätt, exempelvis alla lärare eller alla lärare i samma kurs osv. Arbetet med kursutvärderingarna kommer således att fortsätta innevarande läsår. Våren 2014 gick de första eleverna som gått sin gymnasieutbildning enligt GY11 ut. Nu har alla kurser som ingår i programmen getts minst en gång. De arbetssätt som utarbetats under föregående två år har fortsatt, med mycket kollegialt arbete i ämnesgrupperna för att utvärdera och förbättra kurser som getts någon gång tidigare, planera och konkretisera de nya kurserna samt säkerställa likvärdighet i bedömning och betygssättning. Implementeringen har fungerat väl och lärarna börjar nu känna sig varma i kläderna. Ämnesgrupperna kommer även fortsättningsvis arbeta för att utveckla undervisningen och bedömningen. 1:1-satsningen har fungerat väl vad gäller utrullningen av datorer. Tekniken har fungerat. En del frågor såsom förvaring och långa inloggningstider har lösts, så att

16 SID 16 (26) det nu fungerar tillfredsställande, andra som ersättningsskyldighet då datorer skadas eller kommer bort, diskuteras fortfarande. Till läsårsstarten 2014 har skolan avsatt mer tid och handledning för att säkerställa att alla nya elever går igenom introduktionsprogrammet. Arbetet går nu över på att öka användningen av digitala verktyg i undervisningen, och skolans IT-pedagog tillsammans med förstelärare och lektor har i uppdrag att utveckla den digitala kompetensen hos lärarna så att högre måluppfyllelse hos eleverna nås. Årsmålet att 90 % av eleverna på Ekonomiprogrammet skulle ha minst E i samtliga kurser nåddes inte. Totalt innehöll slutbetygen på Ekonomiprogrammet 30 stycken F. En tredjedel av dessa gällde kursen Ma3B. Kursen Ma3B, som är obligatorisk, gavs första gången förra läsåret och visade sig vara betydligt svårare är den tidigare valbara MaC. Tidigt under hösten 2013 erfor vi på skolan att många ekonomielever hade problem med kursen Ma3B - den upplevdes som betydligt svårare är tidigare kurser i matematik. För att möta ett stort antal F-varningar erbjöds eleverna med risk för F en intensivkurs under våren, men en relativt liten del utnyttjade den möjligheten. En nästan lika stor del av F-betygen gällde steg 3 eller steg fyra i moderna språk. På Blackebergs gymnasium läser alla ekonomielever moderna språk i två år vilket har visat sig vara tungt för en del elever. Den stora kunskapsdiskrepans som elever bär med sig från grundskolan gör att många får det tungt redan i steg 3, en kurs som eleverna valt av meritpoängsskäl. Möjligheten att istället börja om med ett nybörjarspråk väljs bort eftersom det språket inte ger några meritpoäng. I likhet med tidigare år kommer inte alla elever som anmält sig till sommarskolan. Det är så varje år och därför har sommarskolan en flexibel organisation. 445 elever gick sista sommarskolveckan på sommarskolan och blev därmed inskrivna. 59 av dessa kom från grundskolor, 58 var helt nyanlända och hade aldrig gått i skola i Sverige. Resten kom från olika gymnasier, de allra flesta från språkintroduktion på olika skolor. Den överväldigande majoriteten av eleverna som gick på sommarskolan deltog i syfte att bli bättre, inte med målsättningen att nå betyg. Mot den bakgrunden är det studiemässiga resultatet på sommarskolan gott. De allra flesta har varit kort tid i Sverige och fortsätter till hösten sina studier på Språkintroduktion på andra skolor. En uppskattning är att minst hälften av eleverna varit mindre än ett år i Sverige. Alla elever som inte nått betyg men deltagit mer än 75 % av tiden fick ett skriftligt omdöme efter sommarskolan. Förutom de 36 elever som erhöll betyg erhöll ytterligare 218 elever sådana omdömen. En stor del av eleverna hade således en frånvaro som var högre än 25 %. En försvårande omständighet i årets sommarskola var att Ramadan, som var en angelägenhet för många elever, pågick de sista två veckorna på sommarskolan, Detta i kombination med hög värme påverkade av naturliga skäl elevernas ork. Eftersom de ekonomiska förutsättningarna förändrats inför årets sommarskola fick kvalitetsnivån sänkas. Eleverna fick inget SL-kort, vilket omöjliggjorde

17 SID 17 (26) deltagande för några. Betydligt mindre pengar lades också på såväl läromedel som utflykter. Varje grupp genomförde en utvärdering. Eleverna var överlag mycket positiva många hade önskat att sommarskolan var längre. Förutom möjligheten att läsa mot betyg eller lära sig mera nämnde många de positiva sociala aspekterna med sommarskolan: att få träffa jämnåriga, få kamrater, få börja i svensk skola, utflykterna och den positiva stämningen på skolan. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Periodens utfall Årsmål Period 63 % 75 % % 70 % % 60 % 2014 ÅTAGANDE: Elevernas utvecklingssamtal med mentorerna är meningsfulla Förväntat resultat Som ett led i skolans utvecklingsarbete kring det formativa arbetssätten ska en formativ framåtsyftande bedömning, likväl som en summativ bedömning, ges varje elev i varje kurs vid utvecklingssamtalet som sker i början av vårterminen Som ett resultat av detta kommer eleverna att uppleva utvecklingssamtalet som mer meningsfullt. Arbetssätt För att kunna tillhandahålla ett gott material som underlag för samtalet mellan elev, inbjuden förälder och mentor kommunicerar elever och lärare om mål, uppnådda resultat samt förbättringsåtgärder i skolans dataplattform Forum. Inför utvecklingssamtalet i början av vårterminen 2014 ger läraren i Forum eleven en summativ bedömning, dvs hur eleven ligger till i förhållande till målen samt en formativ framåtsyftande bedömning som anger hur eleven kan nå målen. Resultaten i Forum sammanställs och delges elev och förälder i utvecklingssamtalet.

18 SID 18 (26) Uppföljning Gymnasieundersökningen våren 2014 analyseras utifrån frågan utvecklingssamtalen uppfattats som meningsfulla. Resultat I gymnasieundersökningen i åk 2 var 34 % av eleverna på Ekonomiprogrammet nöjda med utvecklingssamtalen, och 31 % varken eller. I de enskilda klasserna var resultaten för antalet nöjda 24 %, 32 % respektive 45 %. I Språkintroduktionsklasserna var motsvarande siffra 78 %, och 19 % varken eller. Variationerna med antalet nöjda gick från 72 % till 93 %. ÅTAGANDE: Inslagen av ett formativt förhållningssätt och återkoppling ökar i undervisningen. Förväntat resultat Blackebergs gymnasium uppvisar mycket goda resultat samt når mycket goda värden i olika undersökningar, t.ex. Stockholm stads gymnasieundersökning. Resultaten bekräftar att Blackeberg är en mycket välskött skola. För att behålla och utveckla denna position söker skolan ständigt förbättra sin verksamhet genom att bygga på vetenskaplig grund. En sådan står att finna i det formativa förhållningsätt som av den pedagogiska forskningen framhålls som ett av de mest framgångsrika sätten att systematiskt förbättra och effektivisera elevernas lärande för en högre måluppfyllelse. Skolan fortsätter därför under läsåret 2013/2014 att utveckla de formativa arbetssätten i de olika kurserna. Arbetssätt Det formativa förhållningssättet ska genomsyra undervisningen och utgöra utgångspunkt för lärarens arbete såväl enskilt som i ämnessamverkan och i ämnesövergripande samverkan. I det kollegiala lärandet delger kollegor varandra goda exempel. Till hjälp i arbetet finns sedan hösten 2013 de så kallade karriärlärarna. Informationsteknologins roll i de formativa arbetssätten lyfts också, då skolan står inför en satsning som innebär att varje elev kommer att få tillgång till en egen dator/läsplatta. Uppföljning Gymnasieundersökningens frågeområde lärande analyseras våren 2014 liksom skolans egna enkätundersökningar i utvärderingsverktyget UTV5. Särskild vikt läggs vid frågorna "mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till" samt "mina lärare hjälper mig att förstå hur jag ska förbättra mina studieresultat".

19 SID 19 (26) Resultat Siffrorna i gymnasieundersökningen i årkurs 2 vårvintern 2014 visade följande, under frågeområde lärande, för enhet 3: av ekonomerna var 63 % och av språkintroduktionseleverna 78 % nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen. 43 % av ekonomerna och 83 % av språkintroduktionseleverna var nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar hur man ligger till. 55 respektive 82 % 2 % svarade positivt på frågan om deras lärare hjälper dem att förstå vad de ska göra för att förbättra sina studieresultat. Enhetens årsmål, att 75 % av eleverna i gymnasieundersökningen skulle vara nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen, nåddes inte hos ekonomerna. De två övriga årsmålen under frågeområde lärande i gymnasieundersökningen, att 70 % av eleverna är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till och att 60 % av eleverna ska svara positivt på frågan om de får vara med och påverka hur de arbetar på lektionerna, nåddes inte heller hos ekonomerna men däremot hos språkintroduktionseleverna. Statistiken från skolans egen kursutvärdering tas inte upp i redovisningen, eftersom resultaten finns på individ- och kursnivå, men en sammanställning per enhet saknas. Bedömning och analys En för låg andel av ekonomieleverna, 34 %, ansåg i 2014 års gymnasieundersökning att utvecklingssamtalen med mentor känns meningsfulla mot 49 % för skolan som helhet. Siffrorna har för ekonomklasserna inte förbättrats sedan 2012/2013 utan istället försämrats, trots att vi inför läsåret 2013/2014 lade om cykeln för utvecklingssamtal och omarbetade underlagen för samtalen. Även i jämförelse med Stockholms läns genomsnittliga svar, där 52 % svarar positivt på frågan om utvecklingssamtalen känns meningsfull avvek ekonomiklasserna. Språkintroduktionsklasserna hade emellertid mycket höga värden, vilket möjligen återspeglar det faktum att de eleverna träffar sina mentorer betydligt mer och oftare än eleverna på nationellt program, och därmed har möjlighet till en mer kontinuerlig återkoppling. Under läsåret 2014/2015 fortsätter vi arbetet med att göra samtalen mer meningsfulla. Under en av lärararbetsdagarna i augusti, innan eleverna började, fick alla lärare lyssna på en föreläsning på temat "Konsten att leda samtal" där det även ingick samtalsövningar och lärarna fick ge varandra tips inför samtalen. På mentorstid, inför utvecklingssamtalen, kommer utvecklingssamtalen som sådana att diskuteras, så att eleverna och lärarna har en samsyn kring målen med och förväntningarna på samtalen. Förhoppningen är att det systematiska arbetet med att utveckla utvecklingssamtalen ska ge resultat och att samtalen ska uppfattas som mer meningsfulla av eleverna. Det formativa förhållningssättet framhålls i den pedagogiska forskningen som ett av de mest framgångsrika sätten att systematisk förbättra och effektivisera

20 SID 20 (26) elevernas lärande för en högre måluppfyllelse. Enhetens arbete med att utveckla det formativa arbetssätten med kontinuerlig återkoppling av resultat, utveckling och måluppfyllelse fortsätter. Skillnaden mellan ekonomklasser och språkintroduktionen är stora när det gäller andelen nöjda elever: Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen. Ekonomerna: 47 % Språkintroduktion: 78 % Mina lärare informerar mig under kursens gång hur jag ligger till. Ekonomerna 43 % Språkintroduktion: 83 % Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen. Ekonomerna 27 % Språkintroduktion: 73% Skillnaden är tydlig mellan de två delarna inom enhet 3. För språkintroduktionseleverna var det första gången de deltog i brukarundersökningen. Det formativa arbetssättet realiseras med hjälp av ett antal tekniker och metoder som bl a används för att utröna var eleverna befinner sig så att undervisningen kan anpassas. Att arbeta formativt innebär att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar samt att planera undervisningen så att återkoppling kan ges med en god kvalitet. Gymnasieundersökningens alltför låga siffror om återkoppling kan återspegla en viss osäkerhet hos både lärare och elever om hur de nya ämnesplanerna ska tolkas och förstås. Ju längre tiden går ju mindre blir den osäkerheten. Det kan också vara så att elever och lärare har olika förväntningar och uppfattningar kring vad återkoppling är, hur ofta den ska ske och på vilket sätt. Samtal behöver och kommer att föras mellan ämneslärare och elever samt mellan mentor och elever kring detta. Under läsåret 2013/2014 har Blackebergs gymnasiums lärare fått lyssna och låta sig inspireras av flera lärare som arbetar formativt med informationsteknologins hjälp, Jesper Ersgård, Katarina Lycken Rûter, Jerker Porat och lärare från Globala gymnasiet i Stockholm, för att nämna några. Utbildningsinsatser har också gjort inom gymnasieområdet, där områdets lärare inklusive Blackebergs gymnasiums egna lärare, har delgett varandra goda exempel på hur man kan arbeta. Med utgångspunkt i aktuell skolforskning fortsätter skolan under läsåret 2014/2015 att utveckla de formativa arbetssätten. Det kollegiala lärandet lyfts fram där kollegor emellan delger varandra goda exempel, samtal i ämnesgrupper och arbetslag förs. Till hjälp i det här arbetet finns de så kallade karriärlärarna. Informationsteknologins (IT) roll i det formativa arbetssätten lyfts allt mer, då varje elev från och med hösten 2014 har tillgång till en egen dator. En IT pedagog har anställts vars främsta uppdrag är att med informationsteknologins hjälp underlätta det formativa arbetssätten.

21 SID 21 (26) Övrig uppföljning Omorganisationen som genomfördes hösten 2011, tillsammans med införandet av det nya gymnasiet, slutfördes 2013/2014. Fler lärare fick då sin tjänstgöring koncentrerad till en enda enhet. Det tredje året med Gy 2011 innebar att det fortfarande var en del nya kurser med ny betygsskala som skulle implementeras. Utmaningen att behålla skolans goda varumärke i tider av fortsatt minskande kullar klarades väl, vilket visat sig i ett fortsatt högt söktryck och höga intagningspoäng hösten Trycket på ekonomiprogrammet var så stort att ytterligare en klass togs in hösten I Stockholms stads medarbetarenkät 2013 låg Blackeberg fortsatt högt. Enkäten redovisades inte per enhet men totalt på skolan var AMI (Aktivt-Medskapande- Index) 80, att jämföras med totalsiffran för Utbildningsförvaltningen som låg på 78. I stort trivs personalen på Blackeberg. Arbetet upplevdes som meningsfullt, mål, förväntningar och åtaganden var tydliga. Ökad kunskapen om visionen "ett Stockholm i världsklass" var ett förbättringsområde, liksom tydligare positiv återkoppling från chefer till personal. Arbetsmiljöverkets föreläggande om för hög arbetsbelastning för lärarna i Stockholms kommunala skolor stod på dagordningen under hela läsåret. Förhållanden och åtgärdsförslag diskuterades på APT och i SVG. Flera åtgärder vidtogs också, såsom att kansliet övertog registreringen av Stockholmsprovet samt en del av mentorernas frånvaroredovisning. Vidare införskaffades extern hjälp för rättning av en del nationella prov. Skolforskningen fortsatte att lyftas på agendan. Ett av skolans utvecklingsområden är att återkoppling av elevernas prestationer måste bli tydligare och att den kontinuerliga återkopplingen ska bli ett naturligt inslag i undervisningen. Utvecklingsområdet knyter an till tidigare läsårs satsning på att alla skolans lärare skulle läsa Jan Håkanssons sammanfattning av John Hatties metaanalys om vad som påverkar elevers studieresultat, Synligt lärande, där Hattie pekar ut formativ bedömning som en särskilt viktig framgångsfaktor. Ämnestiden och studiedagstid under läsåret lades på implementering av nya kurser i Gy 2011, där likvärdigheten i bedömningen och hur återkopplingen till eleverna ska kunna utvecklas stod i fokus, samt på IT. Stadens satsning med en dator till varje elev medförde nya tankar och förväntningar på undervisningen. Hur kan IT underlätta elevens lärande, så att högre måluppfyllelse nås? Studiedagar anordnades på temat, såväl inom skolan som inom gymnasieområdet. Inspirationsföreläsare, skolans egna lärare och externa, visade goda exempel. Workshopar anordnades. Inför läsåret 2014/2015 anställdes en IT pedagog. Auskultationer kollegor emellan, med efterföljande pedagogiska samtal, genomfördes av alla skolans lärare, likväl som att samtal i arbetslagen kring auskultationerna i stort fördes. Skolans tre karriärlärare, tillsammans med övriga kollegor, arbetade i sina respektive ämnesgrupper med fokus på likvärdig bedömning, återkoppling och kollegiala samtal kring svåra moment i undervisningen.

22 SID 22 (26) Under våren rekryterades, efter ett nationellt beslut, 7 stycken förstelärare och en lektor. Dessa karriärlärares arbetsbeskrivningar utformades i linje med skolans utvecklingsmål För elever med behov av särskilt stöd har skolan en tydlig utvecklad organisation. En väl fungerande elevhälsa med två skolsköterskor, en kurator, två studievägledare samt två speciallärare finns till hands för att stötta och vägleda eleverna i andra sammanhang än den reguljära undervisningen. Ibland handlar det om rutinundersökningar eller enklare frågor, ibland om stöd och vägledning av olika slag. Erfarenheten från elevhälsopersonalen på Blackeberg och på de flesta andra gymnasier i Stockholm är att den psykiska hälsan bland många ungdomar blir allt sämre. Detta understryks av resultaten i Stockholmsenkäten som under året genomfördes i åk 2. De psykosomatiska problemen är visserligen lägre bland Blackebergs elever än i staden i stort, men ändå alltför höga. Minst en gång i veckan har ca 40 % har svårt att somna, 22 % nervös mage, 15 % dålig aptit och ca 30 % huvudvärk. Ca 20 % känner ganska eller väldigt ofta oro och ångest. 67 % av pojkarna uppger att de har god psykisk hälsa och 71 % tycker att det ofta eller ganska ofta är riktigt härligt att leva. Motsvarande siffror för flickorna är 56 % god psykisk hälsa och 70 % härligt att leva. Både för pojkar och flickor är siffrorna bättre än i staden i stort - men ändå alltför låga. Siffrorna har också försämrats något sedan 2012, men mindre än i staden som helhet. Andra siffror som tycker på ohälsa är att endast 53 % av flickorna och 74 % av pojkarna är nöjda med sitt utseende. 25 % av flickorna tycker att de inte duger till något och nästan lika många vill ändra på sig. Genomgående har flickorna sämre siffror än pojkarna. Ca en tredjedel av eleverna har fuskat någon gång under året. En annan faktor som säger någon den psykiska hälsan är droganvändningen. Tobaksbruket var lägre bland Blackebergs elever än i staden i stort, och hade dessutom gått ned sedan När det gäller alkoholkonsumtion ligger Blackebergs pojkar högre än stadens, flickorna lägre. Siffrorna är ungefär desamma som för två år sedan. Detsamma gäller narkotikaanvändningen. Elever som inte dricker alkohol alls har ökat något. Orsakerna till såväl psykisk ohälsa som drogmissbruk är naturligtvis många men en del av dem som mår dåligt har svårt att finna sig tillrätta bland alla de krav och förväntningar från sig själva eller andra som upplevs bland tonåringar. Sociala medier och ständig uppkoppling, krav på prestationer i olika sammanhang, upplevd press från skola, arbete och föreningsliv skapar hos många elever en svårhanterad stress med konsekvenser - ibland av allvarlig art. Att stötta eleverna att hantera livet som helhet och att ställa rätta och rimliga krav på sig själv är numera en viktig del av skolans arbete. Av den anledningen ordnade skolan en kurs i Första hjälpen i mental hälsa för de i personalen som önskade vara med. Även föräldraföreningen på skolan ordnade en kurs i samma ämne. Förutom social och personlighetsstärkande stöttning ges naturligtvis särskilt stöd i flera ämnen. Stödstugor anordnades i matematik, engelska, franska och spanska samt vid behov även i andra ämnen. En förstärkning av skolans stödverksamhet genom speciallärarresurs i matematik gjordes hösten En annan form av