BUDGET 2012 OCH EKONOMIPLAN

Transkript

1 PARGAS STAD PARAISTEN KAUPUNKI BUDGET 2012 OCH EKONOMIPLAN Godkänd av stadsfullmäktige

2 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar Driftsbudget Koncerntjänster Bildning Social- och hälsovård Miljö Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning Resultaträkning Investeringsdel Finansieringsanalys och låneplan

3 Allmänna motiveringar Allmänna motiveringar Återhämtningen från den ekonomiska krisen 2009 var snabb. Nu råder det dock p.g.a. den europeiska skuldkrisen en stor osäkerhet på alla marknader. En mycket långsam tillväxt eller recession förväntas nu i Europa och ekonomister gör bedömningen att krisen kan sprida sig till andra delar av världen. I synnerhet skuldkrisen i Europa och de osäkra utsikterna för den internationella ekonomin kastar sin skugga över tillväxtutsikterna. Också en fördjupad kris som begränsar sig till Europa skulle genom exporten ha en betydande påverkan på Finlands ekonomi. Osäkerheten syns också i att prognosinstitutens syn på framtiden rätt starkt varierar. Staden har i sina bedömningar av skatteutvecklingen utgått från Kommunförbundets prognos från oktober som uppgörs i samarbete med finansministeriet. De årliga tillväxtnivåer som föregick recessionen 2009 beräknas inte i någon prognos att framöver uppnås, eftersom ekonomins tillväxtpotential försvagas av utbudsbegränsningar som beror på befolkningsåldrandet. I basserviceprogrammet från oktober 2011 skrivs: Utsikterna för den kommunala ekonomin stramas åt under de närmaste åren i och med anpassningsåtgärderna i statsfinanserna och den långsammare tillväxten i skatteinkomsterna. Samtidigt blir det utgiftstryck som riktas mot den kommunala ekonomin till följd av befolkningens stigande medelålder allt större. När inkomstutvecklingen försvagas kommer det att krävas en stram utgiftsdisciplin för att hålla kommunernas och samkommunernas driftsekonomi i balans. Staten ser således framför sig en åtstramning för kommunerna både p.g.a. att statens försämrade förmåga att stöda kommunerna och p.g.a. att kommunernas försämrade, egna skatteutveckling. Samtidigt finns det ett ökat utgiftstryck p.g.a. att den ökade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster som befolkningsstrukturen ger upphov till. Utgiftstrycket finns både för driften och för investeringarna och staten gör bedömningen att investeringarna kommer att hållas på en hög nivå, så att kommunernas årsbidrag inte täcker investeringarna. Det här innebär i praktiken fortsatt skuldsättning inom den kommunala ekonomin och ett ökat tryck på höjningar av kommunalskattesatserna. Staten lyfter i första hand fram produktivitetshöjningar och reformer som ökar basservicens produktivitet som lösning på kommunernas dilemma. Behovet av produktivitetshöjningar är sedan både ett motiv för och målsättning i de strukturella åtgärder regeringen som aviserar: Regeringen kommer att genomföra en riksomfattande kommunreform vars mål är en livskraftig kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. Genom reformen skapas en servicestruktur där makten och ansvaret för att ordna och finansiera tjänster koncentreras till en aktör med ett tillräckligt omfattande invånar- och kompetensunderlag. Regeringen fastställer före utgången av 2011 närmare kriterier för kommunreformen och hur den ska fortskrida. Den strukturlag som kommer att utfärdas ersätter den gällande ramlagen. 3

4 Allmänna motiveringar Stadens kriskänslighet är inte på högsta nivå dels tack vare att staden inte har ett så starkt beroende av samfundsskatten, dels tack vare att staden har en rätt diversifierad näringsstruktur och dels för att exportberoendet är begränsat. Ifall en långt utdragen europeisk eller global kris uppstår påverkar detta förstås även kraftigt stadens skattefinansiering och i förlängningen också statsandelsfinansieringen. Samfundsskatten tenderar vid senaste kris att reagera snabbare och är även därför förknippad med en större risk: Ifall marknadsstörningar uppstår tenderar detta att påverka samfundsskatten först. Förvärvsinkomsterna i staden utgör grunden för den inkomstskatt som flyter in; förvärvsinkomsternas utveckling beror dels av löneuppgörelserna och dels av sysselsättningsläget. Förändringar i sysselsättningsläget påverkar dock p.g.a. skatteutbetalningssystemet stadens skatteintäkter med en viss eftersläpning. Sysselsättningen har i staden, med nuvarande näringsstruktur, inte varit så känslig för fluktuationer. Sysselsättningsläget i staden är nu gott med en arbetslöshet på 4,9 % jämfört med hela landet 8,3 % och Egentliga Finland 8,5 %. Budgeten för 2012 innebär sammantaget: Resultatet blir och ett litet underskott uppstår Driftskostnaderna ökar med 4,3 % vilket är något mera än löner och inflation och gör budgeten lätt expansiv. Driften är i nästan i balans trots att samgångsbidraget (-2,214 M) faller ut ur finansieringen Driften balanseras av en gynnsam utveckling av skatter (5,2 %) och statsandelar (6,2 %) samt av att en ränteinkomst har budgeteras som en ny inkomstpost Investeringarna summerar netto till 8,1 M vilket kräver 4,2 M låneupptagning Ekonomiplanen balanserar för driften men inte för investeringarna Staden har år 2012 en realistisk möjlighet hålla ekonomin i balans under förutsättning att inkomstutvecklingen går ungefär enligt förväntningarna. I rådande ekonomiska läge har stadsstyrelsen eftersträvat att balansera ekonomin utgående från kravet att ackumulerade över- eller underskott skall täckas under planeperioden men också utgående från att staden skall kunna täcka en större del av finansieringsbehovet för investeringarna med de ordinära egna inkomsterna. Årsbidraget från driften summerar till 3,8 M vilket inte räcker till för att självfinansiera investeringarna. Staden når i budgeten för år 2012 balans och över- och underskotten balanserar under planeperioden. Staden når dock inte balans när det gäller investeringarna utan det uppstår ett finansieringsunderskott och ett betydande behov av att öka lånefinansieringen. Den här utvecklingen är inte i fas med stadens strategi. 4

5 Allmänna motiveringar Stadens inkomster 2012: Inkomststruktur Tulorakenne 2012 Finaniseringsintäkter Rahoitustuotot 1% Statsandelar Valtionosuudet 26% Verksamhetsintäkter Toimintatuotot 23% Skatteinkomster Verotulot 50% Skatterna Skatterna står för 50 % av stadens intäkter och är stadens viktigaste finansieringskälla. Skatterna beräknas år 2012 att vara 57,2 M vilket är 2,8 M eller 5,2 % högre än i budgeten för år 2011 men bara 0,6 M eller 1 % högre än det förväntade utfallet för Tillväxten av skatteinkomsterna är således reellt sett liten vilket till dels beror de ökande avdragen i inkomstbeskattningen och på minskningen av stadens andel av samfundsskatten. Skatter : budget, bokslut och prognos * Budget Bokslut / Prognos 5

6 Allmänna motiveringar Skatteinkomsterna för planeåren 2013 och 2014 beräknas vara 3,5 % respektive 1,9 %. Prognosen utgår från oförändrade skatteprocenter under hela planeperioden Under perioden 2006 till 2011 har utvecklingen av skatteinkomsterna varit positiv med undantag av år 2009 då vi hade en realekonomisk kris i landet samtidigt som den nya staden minskade skatteprocenten från 19,45 till 19,25. Till den positiva utvecklingen har bidragit även höjningen av fastighetsskatteprocenterna 2010 och statens höjning av kommunernas andel av samfundsskatten 2010 och 2011 vilken beräknats få en fortsättning även för 2012 och Alla prognoser för utgår från kommunförbundets kommunspecifika prognoser för inkomst-, samfunds- och fastighetsskatt samt från oförändrade skatteprocenter Skatteinkomster : bokslut och prognos , årlig %-förändring ,8 % 8,2 % -0,7 % 6,1 % * 3,3 % * 1,0 % * 3,5 % * 1,9 % Skatteinkomster bokslut , prognos Kommunal inkomstskatt Utvecklingen av den kommunala inkomstskatten i staden har, efter den realekonomiska krisen 2009 i Finland, stannat av. Efter en liten minskning på -0,2 % år 2009 har tillväxten varit endast 1,6 % 2010 och förväntas bli 1 % Till en stor del kan detta dock förklaras med att avdragen i beskattningen ökat och ökar. Tillväxten av förvärvsinkomsterna har under samma tid varit på nivåer mellan 2,3 och 3,8 %. 6

7 Allmänna motiveringar Kommunalskatt : budget, bokslut och prognos * * * * * Budget Bokslut / Prognos Förvärvsinkomster & kommunal inkomstskatt , t Förvärvsinkomster Skatter En fortsatt gynnsam utveckling av förvärvsinkomsterna i staden (ca 4 % årligen) prognostiseras för år men de ökande avdragen 2012 äter upp en allt större del av den skatt som staden får. Den effektiva skatteprocenten har således minskat betydligt under och fortsätter att minska under : 7

8 Allmänna motiveringar Skatteprocent och effektiv skatteprocent Skatteprocent Effektiv skatteprocent 19,45 19,25 19,25 19,25 19,25 19,25 19,25 15,02 14,67 14,43 14,13 13,65 13,66 13, Skatteprocenten har efter minskningen i samband med samgången år 2009 varit konstant till 2012 och beräknas kunna vara oförändrad ännu 2013 och Den effektiva skatteprocenten har dock under perioden minskat från 14,67 till 13,49. Som en följd av minskningen av den effektiva skatteprocenten blir stadens skatter mer än 4 M mindre. Minskningen av stadens inkomster som en följd av de ökade avdragen i inkomstbeskattningen har till stor del kompenserats i statsandelarna och staten har i basserviceprogrammet för aviserat att man strävar att kompensera ökade avdrag även framöver. Samfundsskatten Samfundsskatten ökade kraftigt år 2010 till stor del som en följd av kommunernas ökade andel av samfundsskatten. Tillväxten beräknas fortsätta år 2011 då prognosen för samfundsskatten är hela 3,7 M. Staten minskar år 2012 kommunernas andel av samfundsskatten som dock ännu är 5 % större än under år Stadens finansiering från samfundsskatten beräknas ytterligare att minska då kommunernas andel av samfundsskatten år 2014 återgår till 2009 års andel. 8

9 Allmänna motiveringar Samfundsskatt : budget, bokslut och prognos * * * * * Budget Bokslut / Prognos Fastighetsskatten Inkomsterna från fastighetsskatten ökade markant år 2010 som en följd av förändringarna i fastighetsskatteprocentsatserna; förändringarna har permanent ökat inkomsterna med ca 1,4 M. I övrigt förväntas utvecklingen att vara jämt positiv så att skatten ökar i takt med fastighetsmassan Fastighetsskatt : budget, bokslut och prognos * * * * * Budget Bokslut / Prognos 9

10 Allmänna motiveringar Statsandelar Utvecklingen av statsandelar har under de senaste åren varit mycket bra och förväntas även under ekonomiplaneåren att vara bra (i enlighet med basserviceprogrammet ). Under åren ökade statsandelarna årligen med hela % och beräknas år 2011 öka med 3,4 %. Statsandelsreformen har gjort att statsandelarna är svårare att bedöma än tidigare. Budgeten för år 2012 utgår från en 5,9 % ökning, trots att staten genom att öka på kommunernas egen finansieringsandel aviserat en nivå på statsandelarna som motsvarar 2011 års nivå. För stadens del har förändringen av basen för skatteutjämningen, så att fastighetsskatten inte tas in i basen, en positiv effekt på statsandelarna STATSANDELAR , PROGNOS STATSANDELAR Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Skatte- och statsandelsfinansieringen totalt STATSANDELAR & SKATTER TOTALT , PROGNOS ,9 % 9,5 % 2,3 % 8,8 % 3,3 % 2,6 % 3,8 % 3,0 % STATSANDELAR SKATTEINTÄKTER Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Skatte- och statsandelsfinansieringen totalt förväntas i att öka med 3,3 % detta år för att sedan år 2012 öka med endast 2,6 %. Kommunerna beräknas överlag ha svårt att i sin externa finansiering nå upp till de nivåer på ökningar för den ekonomiska krisen

11 Allmänna motiveringar Budgetförslag för driften Stadens nettoutgifter för driften beräknas år 2012 öka med 6,3 M och vara 83,1 M. De ökar år 2012 med 8,2 % i förhållande till budget för Driftsinkomsterna beräknas minska med 1,8 M till 25,7 M vilket är -6,6 % mindre än i budget Inkomstminskningen beror på att sammanslagningsunderstödet (2,214 M ) faller bort år Driftsutgifterna beräknas bli 108,8 M vilket är ca 4,5 M eller 4,3 % mera än de budgeterade anslagen Nettoutgifterna i nämndernas budgetförslag: - minskades i stadsdirektörens förslag med minskades i stadsstyrelsen med ytterligare ökades i fullmäktige med Nettokostnaderna för driften totalt överskrider stadsstyrelsens budgetram med 1,6 M. I motsvarande grad har dock de externa inkomster och finansieringsintäkter ökat så att budgeten balanserar. Koncerntjänster är i budgeten på en nivå 855 t över ramen och miljöavdelningen på en nivå 882 t över ramen. Social och hälsovården samt bildningen underskrider ramen med 121 t respektive 54 t Verksamhetsinkomster, -utgifter och -bidrag pro Budget 2012 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Plan 2013 Plan

12 Allmänna motiveringar Ekonomiplaneåren För skatternas och statsandelarnas del följer förslaget för 2013 och 2014 kommunförbundets skatteprognos och statens statsandelsindex enligt basserviceprogrammet. I övrigt följer beräkningen av kostnaderna för driften enligt följande: Verksamhetens kostnader Personalutgifter 3,4 % 3,3 % Köp av tjänster 3,5 % 3,5 % Material förn. & varor 2,7 % 2,7 % Understöd 1,0 % 1,0 % Övriga utgifter 1,0 % 1,0 % Totalt 3,2 % 3,3 % Netto beräknas verksamhetskostnaderna öka med 3,1 % år 2013 och 2,8 % år 2014 Beräkningarna för ekonomiplaneåren utgår således från basserviceprogrammets bedömningar av kostnadsutvecklingen. Budgetförslaget för investeringarna De totala investeringarna summerar i budgeten för 2012 till netto 8,1 M. Av dessa utgör netto 1,3 M kostnader för investeringar som är uppbundna till sammanslagningsunderstöd. Årsbidraget räcker inte till för att självfinansiera investeringarna utan ett finansieringsbehov på 4,2 M uppkommer. Årsbidraget täcker investeringarna till 48 %. Årsbidraget beskriver grovt sett stadens bärkraft för att finansiera investeringar. Ifall årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna uppstår det ett finansieringsunderskott. Staden har haft årliga finansieringsunderskott under varje år sedan 2005 och således levt över sina tillgångar, med följden att staden först tömt sina kassatillgångar och sedan kraftigt utökat sin lånebörda. Ifall ekonomin under ett räkenskapsår är i balans uppstår inget eller ett mycket litet finansieringsunderskott; finansieringen från skatter räcker till för att finansiera både drift och investeringar. Det ackumulerade finansieringsunderskottet under åren 2005 till 2012 är 36,4 M som således ungefär motsvarar minskningarna i kassatillgångar kombinerat med ökande skuldbörda. Väståbolands stad har under sina första verksamhetsår kunnat stävja denna utveckling och lyckades under år 2010 t.o.m. något minska skuldbördan. De planerade investeringarna i budget 2012 och de uppskattade investeringarna i investeringstabellen för ekonomiplaneåren är dock av den storleken att de, ifall de skulle genomföras skulle innebära stora årliga finansieringsunderskott och följaktligen en snabb och ohållbar ökning av lånebördan. Styrelsen har därför beslutat att i finansieringsanalys för år beakta investeringar till ett årligt belopp på 6 M. Även denna kraftigt korrigerade investeringsnivå skulle öka finansieringsunderskottet (och grovt sett lånebördan) år 2012 med 4,2 M, år 2013 med 2,0 M och 2014 med 1,8 M : totalt således med 24,2 M. Staden måste framöver kunna minska sina investeringar till en nivå, som motsvarar egenfinansieringen. 12

13 Allmänna motiveringar Finansieringsunderskott årsvis & ackumulerat, pro Finansieringsunderskott Ackumulerat finaniseringsunderskott För år 2011 är investeringarna budgeterade till 8,7 M och kan uppskattas att förverkligas till max 7 M. Budgetens bindningsnivå Anslagen som hänförs till driftsekonomins ansvarsområden/enheter i enlighet med tabellen Nettoanslag per anslagsområde och avdelning är bundna till sitt nettobelopp. Stadsstyrelsen har fastställ de interna hyrorna och den interna fördelningen av städnings- och kosthållskostnaderna. De anslag som beviljas för investeringar binds till det nettobelopp som i investeringsdelen noterats skilt för varje investeringsprojekt. 13

14 Koncernmålsättningar 2012 KONCERNMÅLSÄTTNINGAR 2012 Allmänna koncernmål 1. Dottersamfundens verksamhet skall stöda förverkligande av stadens strategi 2. Stadens koncerndirektiv beaktas till alla delar i dottersamfundens verksamhet och för stadens styrning av bolagen 3. Koncernsamfunden och samkommunerna funktionerar ekonomiskt självbärande och de bör likt kontinuerligt effektiver sin verksamhet 4. eftersträvar professionalitet och branchkunnande då man utser sina representanter till dotterbolagen PARGAS KONCERNEN 2012 DOTTERBOLAG SAMKOMMUNER SAMFUND PARGAS FJÄRRVÄRME AB 100,00 % PIUG - PUNT 84,70% VÄSTÅBOLANDS HYRESHUS 100 % BOSTADS AB STENBACKEN I 100,00 % BOSTADS AB STENBACKEN II 100,00 % REGION ÅBOLAND R.F. 65,79 % EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND. 4,15 % KÅRKULLA SAMKOMMUN 4,16 % EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT 3,61 % VARSINAIS-SUOMEN ERITYISHUOLTOPIIRI 0,91 % AB PARIS OY 35,10 % ARCHIPELAGIA GOLF 39,07 % PARGAS VATTEN AB 50,00 % Särskilda målsättningar: Bostadsaktiebolagen har en beläggningsgrad under året på minst 90 % Under 2012 avyttras en så stor del av aktierna i Stenbacken I och Stenbacken II som möjligt Region Åboland r.f. upphör med sin verksamhet och upplöses kontrollerat under 2012, så att staden strävar efter att undvika alla typer av förluster. 14

15 D R I F T S B U D G E T E N 15

16 Koncerntjänster STATLIGA / KOMMUNALA VAL Centralvalnämnden Koncerntjänster Christjan Brander / Petra Öhman STATLIGA/KOMMUNALA VAL VALTIOLLISET/KUNNALLISET VAALIT Jfr skillnad Centralvalnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Keskusvaalilautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot Av giftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet ,0 % Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,0 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,7 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot ,9 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,2 % Understöd / Av ustukset Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut ,0 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,2 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,1 % Verksamhet Presidentval, eventuellt i två omgångar, och kommunalval hålls 2012 och EU-parlamentsval

17 Koncerntjänster REVISION Revisionsnämnden Förvaltningstjänster Monica Avellan / Martina Sjöstrand REVISION/ TILINTARKASTUS Jfr skillnad Revisionsnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Tarkastuslautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot Av giftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot Verksamh.intäkter /Toimintatuotot Budget2012/ 2011 Personalkostnader / Henkilöstökulut ,0 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot ,4 % Material och v aror/materiaali ja tarv ikkeet Understöd / Av ustukset Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut Verksamh.kostn./Toimintakulut ,5 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,5 % Verksamhet: Revision av stadens förvaltning och ekonomi som utförs av yrkesrevisorerna. Utvärdering av hur de av stadsfullmäktige uppställda bindande målsättningarna förverkligats, som utförs av revisionsnämndens medlemmar. Beredning till stadsfullmäktige av ärenden gällande granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Mål 2012: Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 50. Därtill kommer sekreterar- och övriga uppdrag i revisionsnämnden. Utvärdering: Granskningsprogrammets och utvärderingsprogrammets förverkligande Målnivå: Granskningsprogrammet och utvärderingsprogrammet förverkligas. Revisionsberättelse. Utvärderingsberättelse. Revisionsnämnden sammankommer till 8 möten. Utvärdering: Antal möten. Målnivå: Budgeterat antal möten. Arbetet som revisionsnämnden utför i egenskap av hjälporgan till fullmäktige införlivas i kommunens lednings- och utvärderingssystem och resultaten av revisionsnämndens utvärderingsarbete är till nytta för organisationen. Utvärdering: Rapportering (utvärderingsberättelse) och åtgärder föranledda av denna. Målnivå: Rapporteringen skall utgöra ett mervärde för förvaltningen. Tillämpning av den nya utvärderingsrekommendationen på riksnivå i revisionsnämndens arbete. Utvärdering: Tillämpningsgraden av rekommendationen. Målnivå: Den nya rekommendationen används som hjälpmedel vid utvärderingen. Mål : Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram Revisorernas arbete utmynnar årligen i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Revisionsnämndens arbete utmynnar årligen i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. PRESTATIONER per Antal revisionsdagar Antal möten

18 Koncerntjänster CENTRALFÖRVALTNING Stadsstyrelsen Förvaltningstjänster Monica Avellan CENTRALFÖRVALTNING KESKUSHALLINTO Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot ,1 % Av giftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot ,3 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,1 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,9 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot ,9 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,5 % Understöd / Av ustukset ,0 % Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut ,3 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,1 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,7 % Verksamhet Centralförvaltningen bereder själv och koordinerar övriga förvaltningsenheters beredning av ärenden som behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. På motsvarande sätt sköter centralförvaltningen om verkställigheten av de ärenden som behandlats i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Centralförvaltningen leder och koordinerar stadens förvaltning och fungerar som stödfunktion för de övriga avdelningarna och sektorerna. Vision Centralförvaltningens vision är att staden har goda verksamhetsmöjligheter för växelverkan mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare staden har välfungerande, tvåspråkiga förvaltningsrutiner Mål 2012 Att införa kvalitet i informationshanteringen Utvärdering: Utarbetandet av en informationsstyrningsplan för staden Målnivå: kartläggningen och beskrivningen av arbetsprocesserna och den dokumentbaserade information som uppkommer i dem slutförs, ett tidsschema för hur informationsstyrningsplanen ska färdigställas i var och en avdelning/sektor/enhet godkänns av ledningsgruppen, processen fullföljs enligt detta beslut. Mål Att slutföra utarbetandet av informationsstyrningsplanen Att samordna protokollföringen i de kollegiala organen Att förenkla förvaltningsrutinerna Att uppdatera stadens strategi och följa den i beredningen av ärenden 18

19 Koncerntjänster CENTRALFÖRVALTNING / KESKUSHALLINTO ÅRSVERKEN / TYÖVUODET TYÖVUODET Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Stadsdirektör/Kaupunginjohtaja Stadsjurist/Kaupunginlakimies Arkivsekreterare/Arkistosihteeri Ledningens sekreterare/johdon sihteeri Projektkoordinator/Hankekoordinaattori 0,5 0,5 0,5 0,5 Translator/Kielenkääntäjä Textbehandlare/Tekstinkäsittelijä Vaktmästare/Vahtimestari 0,6 0,6 0,6 0,6 Sammanlagt /Yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik Sammanlagt / yhteensä Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO PRESTATIONER / SUORITUKSIA Stadsfullmäktigesammanträden Stadsstyrelsesammanträden CENTRALFÖRVALTNING / KESKUSHALLINTO MÄTETAL / MITTARI Nettokostnad/ invånare

20 Koncerntjänster PERSONALTJÄNSTER Stadsstyrelsen Peter Lindroos PERSONAL/ HENKILÖSTÖ Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot ,0 % Av giftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet ,4 % Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,9 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,6 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot ,6 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,7 % Understöd / Av ustukset Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut ,4 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,4 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,0 % Verksamhet Utveckla och upprätthålla en personalstrategi som tydliggör och utvecklar stadens personalpolitik och signalerar åt hela organisationen med vilka medel personalärenden sköts. Löneräkning, personalutbildning, sysselsättningsåtgärder, arbetarskydd, avtalstolkning, personalvård, rekreation, upprätthållande och utvecklande av fysisk och psykisk arbetsförmåga. Vision Staden har en kunnig och motiverad personal som mår bra. Staden tillämpar en konsekvent personalpolitik i hela organisationen. Målsättningarna är förankrade i personalstrategin. Mål Staden har en kunnig och yrkesskicklig personal Konkret handlingsprogram: Utveckla stadens rekryteringsprocesser Hur utvärdera: Ibruktagande av uppdaterade rekryteringsdirektiv Målnivå: Rekryteringsdirektiven har tagits i bruk före Staden stöder personalen att upprätthålla och utveckla sin fysiska och psykiska arbetshälsa Konkret handlingsprogram: Ta i bruk verksamhetskonceptet för upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmåga. Hur utvärdera: Konkreta åtgärder, arbetsmöten och utbildning. Målnivå: 1 utbildningsdag för alla förmän, ett arbetsmöte per avdelning (inkl. koncerntjänster). 3. Staden behandlar sin personal jämlikt och rättvist Konkret handlingsprogram: Arbetsmiljökartläggningen upprepas år 2012 Hur utvärdera: Genomförd kartläggning Målnivå: Andelen nöjda eller mycket nöjda är minst 80 % 4. Staden leds professionellt Konkret handlingsprogram: Utveckling av ledarskap Hur utvärdera: Antalet utbildningsdagar åt förmännen Målnivå: 4 utbildningsdagar (av vilka 2 stycken för enhetschefer) 5. Utvecklingssamtal förs årligen med personalen 20

21 Koncerntjänster Mål Att fortsätta förverkliga det personalpolitiska handlingsprogrammet PERSONAL/HENKILÖSTÖ ÅRSVERKEN / TYÖVUODET TYÖVUODET Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Personalchef/Henkilöstöpäällikkö Personalsekreterare/Henkilöstösihteeri Löneräknare/Palkanlaskija Arbetarskyddschef/Työsuojelupäällikkö 0,5 0, Sammanlag t /Yhteensä 7,5 7, Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. Sammanlagt / yhteensä

22 Koncerntjänster INFORMATION Stadsstyrelsen Kommunikationstjänster Christjan Brander / Anne-Maarit Itänen INFORMATION/ TIEDOTUS Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot ,3 % Av giftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,3 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,6 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot ,9 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,5 % Understöd / Av ustukset ,0 % Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut ,3 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,1 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,4 % Verksamhet Informationsteamet inriktar sig dels på intern information, dels på extern information om staden genom massmedier och på marknadsföring av staden till kommuninvånare, fritidsboende och potentiella inflyttare. Informationsteamet ansvarar även för stadens pr-verksamhet. Vision Informationsteamets vision är att aktivt, öppet, kreativt och kostnadseffektivt sköta både den interna och externa informationen i. Mål 2012 Att informera effektivt genom att använda olika medier; att göra staden, dess funktioner och service (speciellt efter namnbytet) kända bland personalen, kommuninvånarna och fritidsboende samt potentiella inflyttare. Feedback från läsarna och kunderna, det rådgivande redaktionsrådet och fritidsboendekommittén. Målnivå: Övervägande nöjda bedömningar. Att utveckla läsbarheten och interaktiviteten på hemsidorna och på intranätet Hur utvärdera: Nöjdhetsförfrågningar på intranätet och internetsidorna. Målnivå: Övervägande nöjda bedömningar. Att ha god synlighet i massmedier. Hur utvärdera: Antal artiklar, nyhetsinslag, programinslag. Målnivå: 400/år. Mål Att effektivera informationsgången både internt och externt och utveckla användningen av e- tjänster inom staden. 22

23 Koncerntjänster INFORMATION ÅRSVERKEN Årsverken tillsvidare Informationschef Informationssekreterare Telefonist Sammanlagt Årsverken totalt INFORMATION PRESTATIONER Infoblad Nytt Imagebroschyr

24 Koncerntjänster NÄRSERVICE Stadsstyrelsen Kommunikationstjänster Christjan Brander NÄRSERVICE/ LÄHIPALVELUT Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot Av giftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot Verksamh.intäkter /Toimintatuotot Budget2012/ 2011 Personalkostnader / Henkilöstökulut ,0 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot ,3 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,0 % Understöd / Av ustukset Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut Verksamh.kostn./Toimintakulut ,1 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,1 % Verksamhet Närservicenämnderna är sakkunnigorgan i lokala frågor inom respektive kommunområde. Nämnderna bevakar utvecklandet av närservicen och tar initiativ i frågor som gäller den lokala servicen. Nämnderna befrämjar också informationen och kontakten till invånarna i respektive kommunområde. Närservicenämndernas kanslifunktion sköts av informationssekreterarna, som också bistår vid beredning av ärenden som behandlas i nämnderna. Vision En fungerande växelverkan mellan nämnderna och kommunområdets invånare och mellan närservicenämnderna och stadens övriga kollegiala organ. Mål ) Närservicenämnderna tar initiativ och ger utlåtanden i frågor av särskild betydelse för närservicen i kommunområdet. Utvärdering: Antal frågor av stor lokal betydelse som nämnden behandlat. Målnivå: 5-10 frågor/ nämnd. 2) Närservicenämnderna befrämjar informationen mellan invånare och staden samt mellan närservicenämnden och stadens övriga kollegiala organ genom att ordna gemensamma diskussioner. Utvärdering: Antal diskussioner Målnivå: 1-2 3) Områdeskontorens och informationssekreterarnas roll stärks genom ett ökat samarbete över sektorgränser Utvärdering: Samarbetet konstateras. 4) Närservicenämnden medverkar i små lokala evenemang i syfte att sprida information och befrämja gemenskapen, genom att själv eller tillsammans med andra arrangera sådan verksamhet. Utvärdering: Antal evenemang och deltagare. Målnivå: 1-2 evenemang/år/kommundel Mål Ytterligare effektivering av områdeskontorens och närservicenämndernas roll som informationskanal mellan invånarna i kommunområdet och stadens övriga organisation. 24

25 Koncerntjänster IKT-tjänster Stadsstyrelsen Kommunikationstjänster Christjan Brander / Kai Kalliolevo INFORMATIONSTEKNOLOGI / IT Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot ,5 % Av giftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,5 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,1 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot ,7 % Material och v aror/materiaali ja tarv ikkeet ,5 % Understöd / Av ustukset Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut ,7 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,5 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,6 % Verksamhet IT-enheten erbjuder stadens avdelningar datatekniska expertistjänster. Till IT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att - planera, upprätthålla och utveckla datanätet - koordinera samordningen av datasystemen - trygga datasekretessen - utveckla kommunikationen i nätet - administrera användarrättigheter - anskaffa och underhålla datatekniska apparater och program - ge användarstöd - sköta sakkunniguppgifter i anslutning till IT-projekt. Vision Att producera och upprätthålla en fungerande IT-omgivning och ge arbetstagare medel att effektivt sköta sitt jobb. Mål Utredning av reserv nätverkskontakter inom staden Utvärdering: Färdig plan över de viktigaste verksamhetsställen Målnivå: våren Planering och förverkligandet av kontakten till sjukvårdsdistriktets nät Utvärdering: Nuvarande kontakt ersätts med Elisas lösning Målnivå: hösten Utökning av servervirtualisering Utvärdering: Virtualisering av serverhårdvaran som måste förnyas inom 2012 Målnivå: hösten

26 Koncerntjänster Mål Försäkra nätverksinfrastruktur inom staden - Fortsätta hälsovårdens integrering till de nationella projekten - Satsa på användarhandledning och skolning - Hjälpa och uppmuntra avdelningar att producera elektroniska tjänster till kommuninvånarna 26

27 Koncerntjänster TRAFIK OCH SKÄRGÅRD Stadsstyrelsen Kommunikationstjänster Christjan Brander TRAFIK OCH SKÄRGÅRD / LIIKENNE JA SAARISTO Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot ,3 % Av giftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,3 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,4 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot ,1 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,5 % Understöd / Av ustukset Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut ,7 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,2 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,3 % Verksamhet Intressebevakning i trafik- och skärgårdsfrågor. Färjtrafik i stadens regi (2012) och i samarbete med andra (2012). (Samarbetet beträffande driften av Skagen-färjan i Iniö avslutas p.g.a. att Finferries därefter ej är operatör för detta färjepass.) Vision En livskraftig skärgård med fungerande kommunikationer. Mål 2012 Att effektivt och långsiktigt föra fram stadens intressen, att påverka vid utvecklandet av skärgårdstrafiken och att medverka i planerings- och beslutsprocesser gällande kommunikationer både på land och till sjöss. Utvärdering: Deltagande, synlighet och konkreta resultat Målnivå: Aktivt påverkande och deltagande Att effektivt sköta färjtrafiken år 2012 (Skagen-färjan) samt medverka i olika trafikprojekt Utvärdering: Antal fordon och passagerare, nöjdhet Målnivå: Ökat antal fordon och passagerare , nöjda kunder Mål En långsiktig och framgångsrik intressebevakning. Vintertidtabellerna slopas på landsvägsfärjorna mellan stadens huvudöar, och dessa färjor trafikerar även under vintern enligt vår/hösttidtabell. 27

28 Koncerntjänster TRAFIK OCH SKÄRGÅRD ÅRSVERKEN / TYÖVUODET TYÖVUODET Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. T rafikchef/ Färjförare 3 3 Sammanlag t /Yhtensä Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. Färjförare (vikarie) 0,6 0,6 Sammanlagt / yhteensä 4,6 4,6 0 0 Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 4,6 4,6 1 1 PRESTATIONER / SUORITUKSIA Färjrutter (året om) Säsongförlängning, S-ringväg MÄTETAL / MITTARI Färjrutter/ antal fordon (Skagen) Färjrutter/ antal fordon (säsongförlängning)

29 Koncerntjänster EKONOMITJÄNSTER Stadsstyrelsen Koncerntjänster Patrik Nygrén EKONOMI / TALOUSPALVELU Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot ,7 % Av giftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet ,0 % Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot ,4 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,8 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,5 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot ,0 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,9 % Understöd / Av ustukset Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut ,4 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,1 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,0 % Verksamhet Budgetering, ekonomiplan och bokslut, betalningsrörelse, centralbokföring, ekonomisk rapportering, fakturering och kravfunktion, egendomsförvaltning, upphandling & inköpssamordning, finansförvaltning, omvärldsbevakning, vattenfakturering samt utveckling av dessa funktioner. Vision Ekonomiavdelningen sköter och koordinerar kostnadseffektivt och systematiskt stadens ekonomifunktioner på ett sätt som stöder en bra verksamhetsstyrning och en god hushållning med offentliga resurser. Mål 2012 Att slutföra omfördelningen av arbetsuppgifterna inom ekonomitjänster Utvärdering: I team- och utvecklingssamtal Målnivå: Omfördelning gjord under året. Att försnabba hanteringen av inköpsfakturor Utvärdering: kontinuerlig uppföljning Målnivå: en snabb genomströmning av inköpsfakturor Att ta i bruk ny programversion för Raindance och Rondo Utvärdering: ibruktagande Målnivå: en kontrollerad övergång till nya programversioner vid årsskiftet Att genomföra elektronisk fakturering för testsektor (dagvård) Utvärdering: genomförd fakturering Målnivå: våren 2012 Att kontinuerligt utveckla och försnabba den ekonomiska rapporteringen Utvärdering: Dialog och utvärdering i ledningsgrupp och stadsstyrelse Målnivå: En ändamålsenlig, tillräckligt snabb och tillförlitlig rapportering som bygger i första hand på tertialrapportering samt bokslut. 29

30 Koncerntjänster Att beskriva och förbättra de mest centrala processerna inom ekonomiförvaltningen (som en del av informationsstyrningsprogram) Utvärdering: Enligt uppgjord plan hösten 2011 Målnivå: Enligt uppgjord plan hösten 2011 Att utveckla årsschemat som ett stöd i den ekonomiska planeringen Utvärdering: ändamålsenlig årsklocka i bruk Målnivå: från början av år 2012 Att förbättra upphandlingsprocesserna i staden Utvärdering: få igång upphandlingssamarbetet och koordinerandet av upphandlingarna i staden Målnivå: våren 2012 Att avdelningsvis ordna utbildning för inköpsrutiner, organisation och kontoplan, moms, hantering av inköpsfakturor i Rondo o.s.v. Avdelningsvis på ekonomiavdelningen. Utvärdering: Målnivå: under 2012 Att förbättra uppföljningen för anskaffningar av vissa varugrupper Utvärdering: ibruktagande Målnivå: våren 2012 Mål Att fortlöpande utveckla alla ekonomiförvaltningsprocesser och verksamhetsstyrning 30

31 Koncerntjänster NÄRINGSLIV Stadsstyrelsen Näringslivstjänster Tomas Eklund NÄRINGSLIV ELINKEINO Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot Av giftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot ,5 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,5 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,5 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot ,8 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,8 % Understöd / Av ustukset Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut ,4 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,7 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,6 % Mission Näringslivstjänster i är en länk mellan företagare och offentliga sektorn. Grundtanken är att man via staden kan få information om vart man kan vända sig och hur man får hjälp i frågor som berör företagsamhet. Vi verkar för hela stadens bästa och svarar för utvecklingen av näringsliv och turism i hela kommunen. Vision Företagandet gör Pargas till en tillväxtkommun Verksamhet Stöda skapandet av nya företagsidéer Stöda nyetableringar Stöda och förbättra existerande företags verksamhetsförutsättningar Stöda övriga avdelningar i projektansökningar och projektgenomförande Intressebevakning Näringslivstjänster hyr hamnfastigheterna från servicetjänster och hyr dem vidare åt företagare enligt hamnstrategin. Mål 2012 (Pargas näringspolitiska program) 1. Mångsidigt serviceutbud genom upphandling 2. Väsentlig information till företagarna alltid tillgänglig 3. Stadens förvaltning har en positiv inställning till näringslivet 4. Ett brett samarbete och ett utökat nätverk som gynnar näringslivet 5. Planläggningen och infrastrukturen beaktar företagens behov 6. Företagsamhet lyfts fram i undervisningen 7. Näringslivskonsekvensbedömningen används i för företagen viktiga frågor Mål 2013 Lika som ovan 31

32 Koncerntjänster NÄRINGSLIV ÅRSVERKEN / TYÖVUODET TYÖVUODET Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Näringslivsdirektör/Näringslivsombud Avdelningsassistent Projektkoordinator Sammanlag t /Yhtensä Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä NÄRINGSLIV MÄTETAL Antal rådgivningshändelser Startrådgivning Skolbesök Antal nya/startande företag 60 Stadens företagarsidor förnyas och förbättras i sin helhet under