BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017"

Transkript

1 BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN Godkänd av Pargas stadsfullmäktige

2 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar Driftsbudget Koncerntjänster Bildning Social- och hälsovård Miljö Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning Resultaträkning Investeringsdel Finansieringsanalys och låneplan

3 Allmänna motiveringar Allmänna motiveringar Finlands bruttonationalprodukt minskade år 2013 med 1,3 procent vilket innebär att Finland nu två år i följd har haft en negativ ekonomisk tillväxt. Utöver den finländska ekonomins egna strukturella problem har den förvärrade krisen i Ukraina, motsanktionerna till följd av krisen och de allt mer osäkra framtidsutsikterna bidragit till den försvagade ekonomiska utvecklingen under Alla prognosinstitut är ense om att de indirekta konsekvenserna för den finländska ekonomin kommer att vara allvarliga om krisen blir långvarig. Å andra sidan ser den övriga globala ekonomin ut att ha kommit in på ett stabilare tillväxtsspår. Tillväxttakten i USA förväntas fortfarande ligga på tre procent de närmaste åren. I euroområdet kommer tillväxten sannolikt att återgå till en procent. Tyskland och till exempel Spanien har bäst fått fart på tillväxten, men skillnaderna mellan länderna i euroområdet är mycket stora. Tillväxtutsikterna för Finland har försämrats jämfört med de bedömningar som gjordes på våren. Finansministeriets prognos för den ekonomiska tillväxten är något mer positiv än de övriga prognosinstitutens, men skillnaderna är mycket små. Prognosinstitut Ennusteen laatija Tidpunkt BNP/BKT 2013 Ajankohta TOT. /FÖRV. BNP/BKT 2014 BNP/BKT 2015 Arbetslösh. Työttöm TOT./FÖRV Arbetslösh. Työttöm Arbetslösh. Työttöm Inflation/ Inflaatio 2013 Inflation/ Inflaato 2014 Inflation/ Inflaato 2015 Aktia ,50 % 1,20 % 8,70 % 8,70 % 1,00 % 1,30 % Handelsbanken ,30 % 0,80 % 8,50 % 8,60 % 1,00 % 1,60 % ETLA ,40 % 0,80 % 8,70 % 8,70 % 1,10 % 1,30 % Nordea ,50 % 0,30 % 8,70 % 9,00 % 1,00 % 0,40 % OP-Pohjola ,10 % 0,60 % 8,60 % 8,80 % 1,00 % 0,80 % Finansministeriet ,00 % 1,20 % 8,60 % 8,50 % 1,10 % 1,50 % Danske Bank ,40 % 0,80 % 8,60 % 8,60 % 1,00 % 1,00 % PTT ,20 % 0,50 % 8,50 % 8,90 % 1,00 % 1,20 % PT ,20 % 1,00 % 8,70 % 9,00 % 0,90 % 1,30 % Finlands bank ,00 % 1,40 % 8,60 % 8,30 % 1,00 % 1,50 % LähiTapiola ,30 % 1,00 % 8,50 % 8,00 % 1,20 % 1,70 % Medeltal / Keskiarvo -1,40 % -0,26 % 0,87 % 8,20 % 8,61 % 8,65 % 2,80 % 1,03 % 1,24 % Nästa år uppskattas Finland att återgå till ekonomiska tillväxten men tillväxtsiffrorna ligger på en mycket anspråkslös nivå. Enligt de färskaste prognoserna kommer tillväxten nästa år att bli cirka 0,3 1,4 procent (medeltal 0,87 %) Den privata konsumtionen kommer enligt finansministeriet att växa något trots att hushållens realinkomster inte ökar. Uppsvinget i den allmänna ekonomiska utvecklingen förväntas ändå skingra konsumenternas osäkerhet. Den prognostiserade konjunkturuppgången drivs framåt i synnerhet på grund av att exporten och investeringarna tar fart. Exporttillväxten förväntas bli 4 procent. Tillväxtutsikterna för olika branscher är mycket likartade, eftersom produktionen förväntas öka såväl i industrin, byggbranschen som i servicesektorn med dryga en procent. Trots den förväntade återgången till en tillväxt är uppsvinget i ekonomin är arbetsmarknadsläget fortfarande svårt. Arbetslösheten uppskattasunder 2015 att förbli på samma höga nivå som tidigare. Inflationen förväntas att något öka men ligger ännu på en mycket låg nivå. (medeltal för prognosinstitutens bedömningar är 1,24 %). 3

4 Allmänna motiveringar Stadens finansiella status Pargas stad har under en lång tid försämrat sin finansiella status. Stora underskott i driften kombinerat med investeringar på en hög nivå har lett till stora årliga finansieringsunderskott. Stadens egen finansiering har inte räckt till utan staden har under en lång tid varit tvungen att öka sin låntagning. En betydande försämring av den finansiella statusen skedde redan år 2008 då kommunerna under ett års genom ökande driftsutgifter och massiva investeringar skapade ett finansieringsunderskott på ca 12 miljoner euro. Då den nya staden startade upp sin verksamhet hade verksamheterna svällt ut så att man trots kostnadsminskningar inte kunde nå balans i den nya staden. Sedan dess har läget förvärrats trots det sammanslagningsunderstöd på totalt nästan 8 miljoner euro som staden fick under åren och trots att statsandels- och skattefinansieringen utvecklats rätt bra. Sedan sammanslagningen av kommunerna år 2009 har staden årligen haft ett finansieringsunderskott på i medeltal 3 miljoner euro och det ackumulerade finansieringsunderskottet har under perioden ökar med totalt 15,2 miljoner euro Finansieringsunderskott årsvis & ackumulerat, , prognos Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Finansieringsunderskott Ackumulerat finaniseringsunderskott Staden har således systematiskt haft en verksamhet och kostnader för denna som inte balanserar med stadens finansiering (förutom 2013 då staden fick en icke budgeterad inkomst från ett inflationsderivatavtal) Följden av detta är att staden ökade sin lånestock från 39,9 miljoner euro år 2009 till 47,6 miljoner år Minskningen av lånstocken som tack vare den icke budgeterade inkomsten kunde göras 2013 förväntas åtföljas av en liten ökning 2014 och en betydande ökning motsvarande 2,7 miljoner euro ännu

5 euro Pargas stad Budget & ekonomiplan 2015 Allmänna motiveringar Lånestock och dess utveckling , budget 2015, plan Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Ändrad Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Lånestock Förändring i lånestock Stadens finansiella status har därmed kraftigt försämrats och risken för att uppfylla flera lånerelaterade kriskommunkriterier ökat markant. Staden har saknat förmågan att anpassa verksamheten till sin finansiering, på kort och lång sikt och utvecklingen är inte hållbar. Det har allmänt taget inte funnits och finns inte heller nu någon generell naturlig förklaring till att staden kontinuerligt levt över sina tillgångar: befolkningsutvecklingen har varit moderat och utvecklingen av den totala finansieringen under perioden har varit god. Också i absoluta termer och i jämförelse med andra kommuner har staden haft och har en egen finansiering som i sig skulle ha möjliggjort en god servicenivå. Också den förändrade budgeten för detta år (år 2014) utgår från att staden gör ett negativt resultat (-1,9 miljoner euro) och från en ökad låntagning som motsvarar 3,8 miljoner euro. Staden har således ännu 2014 en överstor verksamhet (drift och investering) i förhållande till sin egen bärkraft och fortsätter låntagningen och försämringen av stadens ekonomi. Staden måste förbättra sin ekonomiska planering och hushållning och sin verkliga förmåga att årligen anpassa verksamheten till finansieringen. Ifall staden inte gör det riskerar staden att bli kriskommun och förlora sin egen styrning och beslutanderätt över verksamhet och ekonomi. Statens kriskommunkriterier kommer från år 2015 att kompletteras med en ny skrivning i Kommunalagen som förpliktigar kommunerna att de facto balansera driftsekonomin under planeperioden. Om staden inte lyckas med denna balansering uppfylls ett i sig tillräckligt kriterium för kriskommun. De av staten ställda kriskommunkriterierna är dock långt ifrån enda orsakerna till en ansvarsfull skötsel av ekonomin. En hushållning som bygger på en kontinuerlig låntagning innebär att de nuvarande invånarna nu åtnjuter en sådan service som de framtida invånarna skall finansiera. En mer ansvarsfull skötsel av ekonomin och en bättre finansiell status skulle göra att: staden bättre klarar av att långsiktigt sköta sina åtaganden. staden har en bättre finansiell beredskap att göra satsningar då det behövs. staden har en bättre beredskap att klara finansiella eller andra kriser (låntagning, skattehöjning o.s.v.). stadens anseende och attraktionskraft påverkas positivt. staden stärker sin självständighet. ansvaret för att finanisera den nuvarande verksamheten och för att anpassa verksamheten skjuts inte på framtida generationer. 5

6 Allmänna motiveringar Stadens finansiering Stadens beräknade inkomster 2015 ger ramen för den verksamhet staden själv kan finansiera. Stadens inkomster beräknas förändras enligt följande. Förändring / Inkomststruktur Tulorakenne 2015 Budget / TA 2014 Prognos / Ennuste 2014 Budget / TA 2015 Muutos , budget/ta Verksamhetsintäkter Toimintatuotot ,9 % Skatteinkomster Verotulot ,4 % Statsandelar Valtionosuudet ,2 % Finaniseringsintäkter Rahoitustuotot ,7 % Totalt / Yhteensä ,7 % Skatteinkomster Verotulot ,4 % Övriga Muut ,0 % totalt ,7 % Bortfallet i statsandelar kompenseras dels genom höjning av fastighetsskatteprocenten dels genom en del avgiftshöjningar i verksamheterna. Trots det är utvecklingen av stadens totala inkomster mycket dålig. Av stadens inkomster år 2015 kommer 52 % från skatteinkomster, 26 % från statsandelar, 22 % från verksamhetsintäkter och 0,2 % från finansieringsintäkter. Finaniseringsintäkter Rahoitustuotot 0,2% Statsandelar Valtionosuudet 26% Verksamhetsintäkter Toimintatuotot 22% Skatteinkomster Verotulot 52% Statsandelsreformen försämrar stadens finansiering Staden har således inför budgetåret 2015 en verksamhet som under en lång tid varit för stor i förhållande till den egna bärkraften. Läget inför budgetåret 2015 försvåras ytterligare då statsandelsreformen som träder i kraft år 2015 under fem år framåt kommer att försämra vår finansiering samtidigt som de förväntade skatteinkomsterna försämras i takt med det försämrade konjunkturläget. 6

7 euro Pargas stad Budget & ekonomiplan 2015 Allmänna motiveringar Statsandelsreformen är den mest betydande enskilda förändring som påverkar stadens finansiering under perioden Reformen som är ett nollsummespel för kommunerna som helhet innebär för Pargas del att statsandelarna under perioden årligen minskar för att slutligen landa på en nivå som är upp till 3,8 miljoner euro lägre än vad den skulle ha varit med det tidigare statsandelssystemet. Reformen missgynnar således kraftigt Pargas stad och försämrar kraftigt och permanent stadens finansiering STATSANDELAR , BUDGET OCH EKONOMIPLAN , PROGNOS ,5 % 3,9 % 7,3 % 3,1 % 0,1 % -3,2% 0,0 % -1,4 % 2,0 % 0,1 % ,8 % 9,7 % ,9 % Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 STATSANDELAR Prognos 2018 Prognos 2019 Statsandelarna förväntas att ännu år 2019 att vara på en nivå som motsvarar 2012 års statsandelar. Skatteutvecklingen är fortsatt svag Finland befinner sig i ett mycket dåligt konjunkturläge och förväntningar för en snabb återhämtning saknas. Mest konjunkturkänslig av skatteslagen är samfundsskatten men också den kommunala inkomstskatten påverkas och påverkan på inkomstskatten tenderar att vara mera bestående. Fastighetsskatten har en rätt jämn förväntad utveckling även om den i någon mån hämmas av att byggnadsbeståndet nu växer långsammare. Den kommunala inkomskatten Förvärvsinkomsterna är den kommunala inkomstskattens grund och förändringar i förvärvsinkomsterna påverkar direkt de till staden inflytande inkomstskatterna. Förvärvsinkomsterna och deras utveckling bestäms av antalet arbetsföra (arbetskraften), av sysselsättningsgraden, samt av lönenivåerna och förändringar i den. Arbetskraften har fortsatt minska och har under de senaste två åren minskat med totalt 79 personer. Samtidigt har sysselsättningen bland de arbetsföra något försämrats. Stadens sysselsättningsgrad är dock ännu rätt hög. Den något försämrade sysselsättningen i kombinaton med ett något minskande arbetskraft påverkar utvecklingen av förvärvsinkomsterna i negativ riktning. Det goda sysselsättningsläget betyder också att potentialen för att genom förbättrad sysselsättning öka skatteinkomsterna är liten. En eventuell tillväxt i inkomstskatterna måste därför komma från ett ökat antal arbetsplatser och från inflyttning. En aktiv näringslivspolitik med målsättningen att skapa flera arbetsplatser och en strävan att skapa förutsättningar för ett attraktivt boende är framöver i nyckelposition för att kunna öka stadens skatteintäkter. Löneutvecklingen påverkas av de allmänna kollektivavtalen. Den relativt snabba löneökningen under åren har åtföljts av en mycket långsammare löneökning och under åren förväntas löneökningarna vara mycket moderata. Sammantaget föranleder detta att förvärvsinkomsterna förväntas öka långsammare. 7

8 Allmänna motiveringar Förvärvsinkomster & kommunal inkomstskatt , 1000 euro Förvärvsinkomster Skatter Som följd av detta utvecklas stadens inkomster från den kommunala inkomstskatten något långsammare än tidigare. Inkomsterna från den kommunala inkomstskatten har en minskande trend efter 2013 (då skatteprocenten höjdes med 0,5 %) ända till 2015 och en liten återhämtning väntas först år Beskrivningen av den förväntade utvecklingen utgår en skattehöjning år 2016 (med 0,5 %) Kommunal inkomtskatt : budget, bokslut och prognos Budget Bokslut / Prognos 8

9 Allmänna motiveringar Andelen av samfundsskatten Inkomsterna från samfundskatten påverkas kraftigast av konjunkturerna och förväntningarna påverkas också av den förändrade skatteprocenten (från 24,5 till 20 % år 2014) samt av förändringar i kommunens andel av samfundsskatten. Kommunernas andel av samfundsskatten återgår år 2016 från en förhöjd procentandel till en lägre. Sammantaget förväntas stadens inkomster från samfundsskatterna att vara oförändrade eller något minska under Samfundsskatt : budget, bokslut och prognos Budget Bokslut / Prognos Fastighetsskatten Fastighetsskattens betydelse har ökat mest under de senaste åren. Staden har höjt fastighetsskatteprocenten 2010 och 2013 samt nu inför År 2013 reformerades fastighetsbeskattningen vilket skede till stadens fördel och år 2014 justerades de underliggande värdena för fastigheterna vilket ger en betydande ökning av inkomster från fastighetsskatten. Totalt förväntas fastighetsskatten år 2015 att ge inkomster motsvarande ca 9,2 miljoner euro vilket kan jämföras med 4,3 miljoner euro under år Fastighetsskatten har därmed kontinuerligt fått en större betydelse för stadens finansiering. De ökade inkomsterna från fastighetsskatten har delvis kompenserat den svaga utvecklingen för inkomst- och samfundsskatten Fastighetsskatt : budget, bokslut och prognos * Budget Bokslut / Prognos 9

10 euro Pargas stad Budget & ekonomiplan 2015 Allmänna motiveringar Totat sett skedde ett trendbrott i utvecklingen av skatteinkomsterna år 2009 samtidigt med det kraftigt försämrade konjunkturläget. Sedan dess har tillväxten av skatteinkomsterna varit mycket låg, med undantag av de år staden höjt skatteprocentsatserna (2010 och 2013). En liknande utveckling med en mycket långsam tillväxt förväntas framöver. Risker finns för en ytterligare förlängd och fördjupad ekonomisk kris med ett försämrat sysselsättningsläge också i Pargas. Ett sådant scenarie skulle ytterligare försämra stadens finansiering Skatteinkomster : bokslut och prognos , årlig %-förändring ,9 % 0,9 % 0,9 % 4,6 % 3,3 % ,8 % 8,2 % -0,7 % 6,1 % 3,3 % 1,1 % Skatteinkomster bokslut , prognos Stadens inkomster totalt från statsandelar och skatter stagnerar p.g.a. statsandelsreformen och den svaga beräknade skatteutvecklingen. Trots skatteprocenthöjningar 2015 (fastighetsskatten) och 2016 är inkomstutvecklingen svag STATSANDELAR & SKATTER TOTALT , PROGNOS ,92 % 9,50 % 2,30 % 8,80 % 3,50 % 3,20 % 6,90 % 0,60 % -0,40 % 3,10 % 1,80 % Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 STATSANDELAR SKATTEINTÄKTER

11 Allmänna motiveringar Verksamhetsinkomsterna Verksamhetsinkomsterna beräknas öka med 1,8 % eller ca 0,5 miljoner euro. De beräknade inkomsterna nåde inte upp till ramen utan ligger ca 0,7miljoner euro under den givna ramen. För år 2014 och 2015 beräknas en årsvis inkomstökning motsvarande 2,0 %. Vissa av verksamhetsinkomsterna är sådana att de påverkas av de dåliga konjunkturerna vilket gjorde det svårt att komma upp till ramens ökning. Verksamhetsutgifterna Driftsutgifterna beräknas bli 116,1 miljoner euro vilket är ca 0,2 miljoner euro eller 0,2 % mera än de budgeterade anslagen Anslagen för driftsutgifterna underskrider dock augusti prognosen för år Nettoanslagen för driften minskar därmed med -0,2 miljoner euro i förhållande till budgeten 2014 och -0,7 miljoner i förhållande till den ändrade budgeten. Ramen överskrids dock ännu med 1 miljon euro. Under planeåren är den beräknade kostnadsutvecklingen för driften: Kostnadsförändringar , budget-budget Personalugifter -1,17 % 1,05 % 1,20 % Köp av tjänster 1,50 % 1,10 % 1,25 % Material förn. & varor -5,16 % 1,20 % 1,20 % Understöd 5,04 % 3,00 % 2,20 % Övriga utgifter * 6,24 % 2,00 % 2,00 % Totalt 0,28 % 1,20 % 1,30 % Verksamhetsinkomster, -utgifter och -bidrag, Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Budgeten för 2015 innebär sammantaget: Resultatet blir euro och ett underskott uppstår Driften är i inte i balans i budgeten för år

12 Allmänna motiveringar Driftskostnaderna minskar netto med -0,17 % (-0,70 % från den ändrade budgeten) samtidigt som löneökningarna från kollektivavtalen beräknas ha en kostnadshöjande effekt på 0,8 % och inflationen beräknas vara ca 1,25 %. Investeringarna summerar netto till 6 miljoner euro Totalt kräver budgetens förverkligande 2,7 miljoner euro nettolåneupptagning under år 2015 Ekonomiplanen balanserar driften. Åren inverkan på det ackumulerade överskottet är positivt (ca euro). I slutet av ekonomiplaneperioden beräknas staden ha ett ackumulerat överskott motsvarande 7,7 miljoner euro. Balanseringen av driften förutsätter dock fortsatta åtgärder för att minska driftskostnader och investeringar samt en skattehöjning år Årsbidrag, resultat och investeringar , prognos Årsbidrag Resultat Investeringar Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan Staden når inte i driftsbudgeten för år 2015 balans. Staden når heller inte balans när det gäller investeringarna utan det uppstår ett finansieringsunderskott på 2,6 miljoner euro och ett behov av att öka lånefinansieringen med 2,5 miljoner euro. Den här utvecklingen är inte i fas med stadens strategi. För år 2016 och 2017 beräknas lånestocken att något kunna minskas. Budgetförslaget för investeringarna De totala investeringarna summerar i budgeten för 2015 till netto 6,0 miljoner euro. Årsbidraget räcker inte till för att självfinansiera investeringarna utan ett finansieringsbehov på 2,6 miljoner euro uppkommer. Årsbidraget täcker investeringarna till 54 %. Årsbidraget beskriver grovt sett stadens bärkraft för att finansiera investeringar. Ifall årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna uppstår det ett finansieringsunderskott. Staden har haft årliga finansieringsunderskott under varje år sedan 2005 och således levt över sina tillgångar, med följden att staden först tömt sina kassatillgångar och sedan kontinuerligt utökat sin lånebörda. Ifall ekonomin under ett räkenskapsår är i balans uppstår inget eller ett mycket litet finansieringsunderskott; finansieringen från skatter räcker till för att finansiera både drift och investeringar. Det ackumulerade finansieringsunderskottet under åren 2005 till 2017 är ca 45 miljoner euro. De planerade investeringarna i budget 2015 och de uppskattade investeringarna i investeringstabellen för ekonomiplaneåren är dock av den storleken att de, ifall de skulle genomföras skulle innebära stora årliga finansieringsunderskott och följaktligen en snabb och ohållbar ökning av lånebördan. I finansieringsanalysen för år beaktas endast investeringar till ett årligt belopp på 12

13 Allmänna motiveringar netto 5,2 miljoner euro. På detta sätt når staden ett finansieringsöverskott för r 2016 och 2017 och kan marginellt minska lånestocken. Budgetens bindningsnivå Anslagen som hänförts till driftsekonomins ansvarsområden i enlighet med tabellerna är bundna till sitt nettobelopp. Stadsstyrelsen har fastställt de interna hyrorna och den interna fördelningen av städnings- och kosthållskostanderna. De anslag som beviljas för investeringar binds till det nettobelopp som i investeringsdelen noteras skilt för varje investeringsobjekt Finansieringsunderskott årsvis & ackumulerat, , prognos Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Finansieringsunderskott Ackumulerat finaniseringsunderskott Reformernas betydelse för stadens ekonomi Budgeten och ekonomiplanen har uppgjorts så att statsandelsreformens verkningar beaktats. För 2016 och 2017 års del bygger budgeten på uppskattningar för statsandelarna. Staden har i budget och ekonomiplan ännu mycket begränsat kunnat beakta de andra reformer som regeringen initierat och utvecklat. Dessa reformers förverkligande och ekonomiska verkningar för staden är ännu osäkra. Regional bygnadstillsyn, gymnasier, mbi, o.s.v. Kommunallag, inte i fas med Sote, nytt balanseringskrav Normtalkot, Kommunens uppgifter????????????? Mycket svårt att genomföra: tanke att stärka kommunernas ekonomi 1 miljard mål = 2,7 miljoner i teorin för Pargas Sote organisering Betalningsandelar, personal, fastigheter, kommunens positionering, stödfunktioner Sote reformen genomförd Betalningsandelen motsvarar ungefär nuvarande kostnad, Administrativa stödfunktioner, minskat, fastighet och kosthåll? Statsandelsreformen Full effekt 3,8 miljoner euro

14 Allmänna motiveringar Sote-vårdreformens genomförande förefaller i ljuset av den information staden idag har sannolik. Exakt hur verkningarna ser ut och när de kommer är dock ännu oklart. Tidtabellen som utgår från att reformen skulle vara genomförd till år 2017 är mycket stram och kräver en obruten beslutskedja. I fall besluten skulle medge en reform 2017 skulle verkningarna synas och beaktas redan under 2016 och Den föreslagna modellen skulle innebära att social och hälsovårdens service och dess kostnadsutveckling i praktiken flyttar utanför stadens påverkan och beslutanderätt då ansvaret för servicen flyttar från kommunerna till fem Sote-områden och produktionen av servicen sköts av ett 20-tal producentområden i landet. Sote-reformens verkningar utsträcker sig i högsta grad även till stadens fastigheter. P.g.a. osäkerheten är de fastighetsrelaterade investeringarna för social- och hälsovård i budgeten och ekonomiplanen minskade till ett minimum. Vad reformen slutligen har för ekonomiska verkningar för staden beror av hur kostnaderna och ansvaren regleras i den nya situationen och hur väl staden kan anpassa sin övriga verksamhet till den nya situationen. En stor utmaning är hur staden kan passa administration och stödfunktioner till den minskade egna verksamheten. Vårdreformen försätter staden i en riskfylld position både gällande stadens kostnader för social- och hälsovården, stadens fastigheter och stadens förvaltning. Målsättningen med reformen är att på låg sikt kunna stävja kostnadsutvecklingen inom social- och hälsovården i landet. Målsättningens förverkligande förefaller dock med nuvarande förslag mycket osäker och det är sannolikt att reformen åtminstone under de två-tre första åren kommer att ha en totalt sett fördyrande verkan. Social- och hälsovården övergår i reformen till att vara en verksamhet som staden enbart finansierar och kostnaderna för mer än hälften av stadens nuvarande budget är framöver staden givna. Ifall reformen förverkligas så kan staden anpassa sig till den försämrade finansieringen enbart genom åtgärder inom bildnings-, miljö-tekniska eller administrativa verksamheter. Det s.k. normtalkot eller minskningen av lagstadgade uppgifter för kommunerna har ursprungligen presenterats som åtgärder som skall stärka kommunernas ekonomi. Talkot har framskridit långsamt och en inbesparing i den storleksklass som presenterats (totalt en miljard euro) är mycket osannolik. Ifall talkot skulle kunna genomföras på ett sätt som de facto minskar kommunernas kostnader med 1 miljard euro och ifall finaniseringen inte parallellt skulle försämras så skulle potentialen för att förbättra kommunernas ekonomi vara betydande. 14

15 Koncernmålsättningar KONCERNMÅLSÄTTNINGAR 2015 Allmänna koncernmål 1. Dottersamfundens verksamhet skall stöda förverkligande av stadens strategi. 2. Stadens koncerndirektiv beaktas till alla delar i dottersamfundens verksamhet och i stadens styrning av bolagen. 3. Koncernsamfunden och samkommunerna funktionerar ekonomiskt självbärande och de bör likt Pargas stad kontinuerligt effektivera sin verksamhet. 4. Pargas stad eftersträvar professionalitet och branschkunnande då man utser sina representanter till dotterbolagen. 5. Dottersamfunden efterstävar en minimal lånefinansiering och ifall operationer för extern finansiering vidtas konsulteras stadens ekonomitjänster. Särskilda målsättningar: Väståbolands Hyreshus Ab: s förvaltade lägenheter har en beläggningsgrad under året på minst 90 %. Väståbolands Hyreshus Ab säkrar en tillräcklig hyresbostadsstock i Korpo genom en ombyggnad av det gamla kommunkansliet till hyresbostäder Pargas Vatten Ab avslutar sin verksamhet Pargas Fjärrvärme Ab tar i bruk den nya fliseldade pannan och utvidgar under året fjärrvärme stomnätet 15

16 Koncerntjänster DRIFTSBUDGETEN STATLIGA/KOMMUNALA VAL Stadsstyrelsen Näringslivstjänster Näringslivschef Tomas Eklund Informationssekreterare Petra Öhman STATLIGA/KOMMUNALA VAL VALTIOLLISET/KUNNALLISET VAALIT Jfr skillnad Centralvalnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Keskusvaalilautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot Avgiftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet ,4 % Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,4 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,5 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,5 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,3 % Understöd / Avustukset Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut Verksamh.kostn./Toimintakulut ,6 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,7 % Verksamhet Riksdagsval hålls år 2015 och kommunalval år

17 Koncerntjänster REVISION Revisionsnämnden Koncerntjänster Ted Bergman, ordförande Monica Avellan, stadsjurist REVISION/ TILINTARKASTUS Jfr skillnad Revisionsnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Tarkastuslautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot Avgiftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot Verksamh.intäkter /Toimintatuotot Personalkostnader / Henkilöstökulut ,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,7 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,0 % Understöd / Avustukset Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut Verksamh.kostn./Toimintakulut ,7 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,7 % Verksamhet Revision av stadens förvaltning och ekonomi, som utförs av yrkesrevisorerna. Utvärdering av hur de av stadsfullmäktige uppställda bindande målsättningarna förverkligats, som utförs av revisionsnämndens ledamöter. Beredning till stadsfullmäktige av ärenden gällande granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Mål 2015 Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 50. Tillkommer sekreterar- och övriga uppdrag i revisionsnämnden. Revisionsnämnden utvärderar verksamhet, sammankommer till ett behövligt antal möten för detta samt ger fullmäktige en utvärderingsberättelse. Utvärdering: Granskningsprogrammets och utvärderingsprogrammets förverkligande. Målnivå: Granskningsprogrammet och utvärderingsprogrammet förverkligas. Revisionsberättelse och utvärderingsberättelse ges till stadsfullmäktige. Arbetet som revisionsnämnden utför i egenskap av hjälporgan till fullmäktige utnyttjas i kommunens lednings- och utvärderingssystem och resultaten av revisionsnämndens utvärderingsarbete är till nytta för organisationen. Utvärdering: Rapportering (utvärderingsberättelse) och åtgärder föranledda av denna Målnivå: Rapporteringen ska utgöra ett mervärde för förvaltningen. Tillämpning av utvärderingsrekommendationen på riksnivå i revisionsnämndens arbete Utvärdering:Tillämpningsgraden av rekommendationen Målnivå: Rekommendationen används som hjälpmedel vid utvärderingen 17

18 Koncerntjänster CENTRALFÖRVALTNING Stadsstyrelsen Förvaltningstjänster Monica Avellan, stadsjurist CENTRALFÖRVALTNING KESKUSHALLINTO Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot ,6 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot ,7 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,8 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,3 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,8 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,2 % Understöd / Avustukset ,0 % Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut ,0 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,5 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,5 % Verksamhet Centralförvaltningen fungerar som sekretariat för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Förvaltningstjänster sköter stadens registratur, koordinerar ärendehanteringen och ansvarar för slutarkiven. Centralförvaltningen bereder själv och koordinerar övriga förvaltningsenheters beredning av ärenden som behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. På motsvarande sätt sköter centralförvaltningen om verkställigheten av de ärenden som behandlats i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Vision Centralförvaltningens vision är att staden har goda verksamhetsmöjligheter för växelverkan mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare staden har välfungerande, tvåspråkiga förvaltningsrutiner Mål 2015 Att precisera stadens handlingsstrategi för den återstående fullmäktigeperioden Utvärdering: stadsstyrelsen bereder en handlingsstrategi för godkännande i fullmäktige. Målnivå: stadens handlingsstrategi godkänns i stadsfullmäktige senast Mål Att följa upp stadens handlingsstrategi för åren Att arrangera utbildning för de nyvalda förtroendevalda 2017 Att bereda stadens strategi för åren

19 Koncerntjänster CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO ÅRSVERKEN / TYÖVUODET TYÖVUODET Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Stadsdirektör/Kaupunginjohtaja Stadsjurist/Kaupunginlakimies Stadssekreterare/Kaupunginsihteeri 0, Arkivsekreterare/Arkistosihteeri Ledningens sekreterare/johdon sihteeri Translator/Kielenkääntäjä Projektkoordinator/Hankekoordinaattori 0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Textbehandlare/Tekstinkäsittelijä Vaktmästare/Vahtimestari 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Sammanlagt /Yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. Sammanlagt / Yhteensä Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO PRESTATIONER / SUORITUKSIA Stadsfullmäktigesammanträden Stadsstyrelsesammanträden Sektionen CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO MÄTETAL / MITTARI Nettokostnad per invånare Befolkning

20 Koncerntjänster IKT-TJÄNSTER Stadsstyrelsen Koncerntjänster Monica Avellan, stadsjurist Kai Kalliolevo, IT-driftchef IKT-TJÄNSTER/ IKT-PALVELUT Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot ,8 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,8 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,2 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,7 % Understöd / Avustukset Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut ,9 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,2 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,4 % Verksamhet IT-enheten erbjuder stadens avdelningar datatekniska experttjänster. Till IT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att - planera, upprätthålla och utveckla datanätet - koordinera datasystemens kompatibilitet - trygga datasekretessen - utveckla kommunikationen i datanätet - administrera användarrättigheter - anskaffa och underhålla datatekniska apparater och program - ge användarstöd - sköta sakkunniguppgifter i anslutning till IT-projekt. Vision Att producera och upprätthålla en fungerande IT-omgivning och erbjuda de anställda i staden sådana verktyg att de kan sköta sina arbetsuppgifter effektivt. Mål 2015 Att kartlägga anläggningstillgångarna i form av programvarulicenser och att effektivera administrationen Utvärdering: De befintliga anläggningstillgångarna i form av licenser kartläggs enligt bästa praxis. Övergång till en modell med fortlöpande uppföljning i administrationen av programvarulicenser med utnyttjande av lämpliga verktyg. Målnivå: Verktygen ibruktagna och kartläggningarna gjorda på hösten 2015 Att effektivera övervakningen av systemen och nätet Utvärdering: Användningen av de befintliga övervakningssystemen effektiveras Målnivå: Övervakningsprocesserna tagna i produktion, vilket möjliggör en effektivare användning av personalresurser, senast vid årets slut Att utöka det interkommunala samarbetet Utvärdering: Möjligheterna att delta i regionala projekt utreds Målnivå: Hösten 2015 Att hjälpa och uppmuntra avdelningarna att tillhandahålla elektroniska tjänster till kommuninvånare. Utvärdering: En kartläggning av nuläget med elektroniska tjänster i staden görs våren Målnivå: Elektroniska tjänster tas i bruk i varje avdelning. 20

21 Koncerntjänster Att utvärdera hur mycket kan sparas med att använda program med öppen källkod, t.ex. Linux. Mål Att fortsätta arbetet med helhetsarkitekturen Att fortsätta effektivera processerna för serviceproduktion Att säkra nätinfrastrukturen i staden Att fortsätta hälso- och sjukvårdens integrering i de nationella och regionala datasystemprojekten Att satsa på användarhandledning och utbildning Att hjälpa och uppmuntra avdelningarna att tillhandahålla elektroniska tjänster till kommuninvånare IKT ÅRSVERKEN / TYÖVUODET TYÖVUODET Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. IT driftchef ADB planerare 1 1 0, IT stödperson 4 4 4, Sammanlagt / Yhteensä Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. IT pedagogisk stöd Sammanlagt / yhteensä Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä IKT PRESTATIONER / SUORITUKSIA användarsignum

22 Koncerntjänster PERSONAL Stadsstyrelsen Koncerntjänster Peter Lindroos, personalchef PERSONAL/ HENKILÖSTÖ Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot ,6 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet ,5 % Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot ,0 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,4 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,3 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,4 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,0 % Understöd / Avustukset ,8 % Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut ,5 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,4 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,4 % Verksamhet Utveckla och upprätthålla en personalstrategi som tydliggör och utvecklar stadens personalpolitik och signalerar åt hela organisationen med vilka medel personalärenden sköts. Löneräkning, personalutbildning, sysselsättningsåtgärder, arbetarskydd, avtalstolkning, personalvård, rekreation, upprätthållande och utvecklande av fysisk och psykisk arbetsförmåga. Vision Staden har en kunnig och motiverad personal som mår bra. Staden tillämpar en konsekvent personalpolitik i hela organisationen. Målsättningarna är förankrade i personalstrategin: 1. Staden har en kunnig och yrkesskicklig personal. 2. Staden stöder personalen att upprätthålla och utveckla sin fysiska och psykiska arbetshälsa. 3. Staden behandlar sin personal jämlikt och rättvist. 4. Staden leds professionellt. Mål 2015 Att analysera personalbarometerns resultat för hela organisationen Utvärdering: Personalrapporten Målnivå: I samband med bokslut Att identiferiera utvecklingsområden från personalbarometern Utvärdering: Jämförelse mellan avdelningar och sektorer Målnivå: Presentation i ledningsgrupper, identifiera minst ett utvecklingsområde per avdelning och sektor Att implementera riskkartläggningens resultat i samarbete med arbetarskyddschef Utvärdering: Arbetarskyddschefens analys och rekommendation Målnivå: Minst ett utvecklingsområde per avdelning och sektor Att utveckla en processbeskrivning för hantering av olycksfall i arbete och anmälan till försäkringsbolag Utvärdering: En konkret processbeskrivning med bilagor och anvisning Målnivå: Material på intranätet LOGG senast i maj Att utveckla förmännens ledarskapskompetens Utvärdering: Utbildning i ledarskap Målnivå: Minst fyra temadagar eller föreläsningar Att utveckla medarbetarkompetens på arbetsplatserna Utvärdering: Utvärdering av medarbetarkompetens på minst fyra arbetsplatser Målnivå: Antal temadagar 22

23 Koncerntjänster Mål Att fortsätta förverkliga det personalpolitiska handlingsprogrammet. Åtgärder som minskar sjukfrånvaron och ökar välbefinnande i arbetet. PERSONALTJÄNSTER/HENKILÖSTÖHALLINTO ÅRSVERKEN / TYÖVUODET TYÖVUODET Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Personalchef/Henkilöstöpäällikkö Personalsekreterare/Henkilöstösihteeri Löneräknare/Palkanlaskija Arbetarskyddschef/Työsuojelupäällikkö 0,5 0,5 0,5 0 0,4 0,4 0,4 0,4 Sammanlagt /Yhteensä 7,5 7,5 7,5 7 7,4 7,4 7,4 7,4 Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. Sammanlagt / yhteensä Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 7,5 7,5 7,5 7 7,4 7,4 7,4 7,4 23

24 Koncerntjänster EKONOMI Stadsstyrelsen Koncerntjänster Patrik Nygrén, ekonomidirektör EKONOMI / TALOUSPALVELU Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot ,3 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot ,7 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,0 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,5 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,0 % Understöd / Avustukset Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut ,3 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,5 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,2 % Verksamhet Budgetering, ekonomiplan och bokslut, betalningsrörelse, centralbokföring, ekonomisk rapportering, fakturering och kravfunktion, egendomsförvaltning, upphandling & inköpssamordning, finansförvaltning, omvärldsbevakning, vattenfakturering samt utveckling av dessa funktioner. Vision Ekonomiavdelningen sköter och koordinerar kostnadseffektivt och systematiskt stadens ekonomifunktioner på ett sätt som stöder en bra verksamhetsstyrning och en god hushållning med offentliga resurser. Mål 2015 Att i rapportering ta i bruk övervältring ( vyörytys ) av kostnader för att vid organisationsförändringar bättre kunna bedöma verksamheternas helhetskostnader Utvärdering: I bruk tagande Målnivå: 2015 Att uppdatera faktureringsdirektivet Utvärdering: Godkänt direktiv Målnivå: 2015 Att uppdatera anvisningarna för intern tillsyn Utvärdering: Godkänd anvisning Målnivå:2015 Att se över inköpsprocesserna i staden och uppdatera de styrdokument som reglerar dem Utvärdering: Uppdaterade styrdokument Målnivå: 2015 Att ta i bruk ett system för elektronisk upphandling Utvärdering: I bruk tagande Målnivå: 2015 Att uppdatera anvisningar och rekommendationer för upphandling Utvärdering: Godkänd anvisning och rekommendation Målnivå:

25 Koncerntjänster Mål Att fortlöpande utveckla alla ekonomiförvaltningsprocesser och verksamhetsstyrning EKONOMI / TALOUSPALVELU ÅRSVERKEN / TYÖVUODET TYÖVUODET Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Ekonomidirektör/Talousjohtaja Ekonomichef/Talouspäällikkö Stadssekreterare 0, Huvudbokförare/Pääkirjanpitjä Bokförare-Kirjanpitäjä Upphandlingsplanerare/Ostosuunnittelija ,3 0,3 0,3 0,3 Ekonomisekreterare/Taloussihteeri ,6 0,6 0,6 0,6 Ekonomisekreterare/Taloussihteeri ,7 1,7 1,7 1,7 Sammanlagt /Yhtensä 8, ,6 8,6 8,6 8,6 Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. Ekonomisekreterare Sammanlagt / yhteensä Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 8, ,6 8,6 8,6 8,6 25

26 Koncerntjänster NÄRINGSLIV Stadsstyrelsen Koncerntjänster Tomas Eklund, näringslivschef NÄRINGSLIV ELINKEINO Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot Avgiftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot ,2 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,2 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,5 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,6 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,5 % Understöd / Avustukset ,0 % Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut ,1 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,2 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,5 % Mission Näringslivstjänster i Pargas stad är en länk mellan företagare och offentliga sektorn. Grundtanken är att man via staden kan få information om vart man kan vända sig och hur man får hjälp i frågor som berör företagsamhet. Vi verkar för hela Pargas bästa och svarar för utvecklingen av näringsliv och turism i hela kommunen. Vision Företagandet gör Pargas till en tillväxtkommun Verksamhet Stöda skapandet av nya företagsidéer Stöda nyetableringar Stöda och förbättra existerande företags verksamhetsförutsättningar Stöda övriga avdelningar i projektansökningar och projektgenomförande Intressebevakning Näringslivstjänster hyr hamnfastigheterna från servicetjänster och hyr dem vidare åt företagare enligt hamnstrategin. Mål Mångsidigt serviceutbud genom upphandling 2. Väsentlig information till företagarna alltid tillgänglig 3. Stadens förvaltning har en positiv inställning till näringslivet 4. Företagsamhet lyfts fram i undervisningen 5. Näringslivskonsekvensbedömningen används i för företagen viktiga frågor 6. Att effektivt och långsiktigt föra fram stadens intressen i frågor som gäller skärgården 7. Påverka och utveckla skärgårdstrafiken Mål Lika som ovan Näringslivstjänster står inför stora förändringar Sektorn kommunikationstjänster dras in från och ansvarsområdena Information, Närservice samt Trafik och Skärgård överförs till sektorn Näringslivstjänster. Företagsrådgivningen i staden har skötts via ett projekt som tar slut i årsskiftet. I detta ekonomiska läge är det inte möjligt att anställa någon för att sköta rådgivningen och det finns inte heller i sikte något nytt liknande projekt. Näringslivschefen ger fortsättningsvis rådgivning i företagsutvecklingsfrågor och hjälper företagen med t.ex. bidragsansökningar vid investeringar. Det finns dock ingen möjlighet till att ge den mycket 26

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017 BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar 2015... 15 Driftsbudget... 16 Koncerntjänster... 17 Bildning... 45 Social- och hälsovård... 58 Miljö...

Läs mer

BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018

BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018 BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018 (godkänd av stadsfullmäktige 8.12.2015) Budget & ekonomiplan 2016 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar 2015... 12 Strategiska handlingar...

Läs mer

Ekonomiuppföljning 30.4.2014

Ekonomiuppföljning 30.4.2014 PARGAS STAD PARAISTEN KAUPUNKI Ekonomiuppföljning 30.4.2014 Tertialrapport 30.4.2014 Innehållsförteckning Koncerntjänster... 3 Val Revisionsverksamhet Förvaltningstjänster Personaltjänster Kommunikationstjänster

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015

BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 Godkänd av stadsfullmäktige 11.12.2012 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar 2013... 14 Driftsbudget... 15 Koncerntjänster... 16 Bildning...

Läs mer

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007

GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007 Stadsstyrelsen 87 08.04.2008 Stadsstyrelsen 123 06.05.2008 Stadsfullmäktige 43 04.06.2008 GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007 918/02/021/2008 SST 87 Bilaga B5 Ekonomidirektören: Utgångsläget

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 FASTIGHETER Stadsstyrelsen Seppo Pihl, fastighetschef FASTIGHETER / KIINTEISTÖT 2013 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2017 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget

Läs mer

Nämnden för serviceproduktion 5 28.01.2016. Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år 2016. Nämnden för serviceproduktion 28.01.

Nämnden för serviceproduktion 5 28.01.2016. Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år 2016. Nämnden för serviceproduktion 28.01. Nämnden för serviceproduktion 5 28.01.2016 Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år 2016 Nämnden för serviceproduktion 28.01.2016 5 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 Stadsfullmäktige 90 11.11.2013 Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 159/331/2013 STF 90 Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för staden

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

REVISORERNA. Bilaga till revisionsberättelse

REVISORERNA. Bilaga till revisionsberättelse REVISORERNA Redogörelse för revisionen år 2004 Innehåll Sid. 1. Redogörelse för revisionen år 2004 1 1.1 Inledning 1 1.2 Granskningsinriktning 1 2. Årlig verksamhetsgranskning 1 2.1 Ekonomistyrning och

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM STATSUNDERSTÖD FÖR SÖKANDE OCH ANVÄNDARE

ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM STATSUNDERSTÖD FÖR SÖKANDE OCH ANVÄNDARE 2/500/2016/OPH ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM STATSUNDERSTÖD FÖR SÖKANDE OCH ANVÄNDARE Utbildningsstyrelsens allmänna anvisningar om ansökan, användning och övervakning av behovsprövade statsunderstöd Godkänd

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Kimitoöns personalstrategi 2010-2012

Kimitoöns personalstrategi 2010-2012 Kimitoöns personalstrategi 2010-2012 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering och utveckling

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2014

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2014 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning...2 Resultaträkning

Läs mer

Väståbolands stad. Budget 2009. Ekonomiplan 2010-2011

Väståbolands stad. Budget 2009. Ekonomiplan 2010-2011 Väståbolands stad Budget 2009 och ekonomiplan 2010-2011 1 Förslag Väståbolands stad Budget 2009 Ekonomiplan 2010-2011 Väståbolands stad Budget 2009 och ekonomiplan 2010-2011 1 I n n e h å l l s f ö r t

Läs mer

Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år 2013. Från Västra Mälardalens Kommunalförbund har inkommit årsredovisning för år 2013.

Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år 2013. Från Västra Mälardalens Kommunalförbund har inkommit årsredovisning för år 2013. ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2014-04-08 Blad 11 4.W- j.. 3!..... renr VA S. $p Ks 65 Dnr 93/2014-042 Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år 2013 Från

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

PERSONALRAPPORT 2014

PERSONALRAPPORT 2014 PERSONALRAPPORT 2014 1 INNEHÅLL Sida 1. Allmänt om personalrapportering 2 2. Pargas stads organisation 31.12.2014 2 3. Stadens personal 3 4. Beskrivning av personalstrukturen (grafer) 3 5. Personalens

Läs mer

Bildningsnämndens svenska sektion nr 3/2011 13.9.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bildningsnämndens svenska sektion nr 3/2011 13.9.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING nr 3/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDNSVES 19 Mötets konstituering BILDNSVES 20 Tjänsteinnehavarbeslut för kännedom BILDNSVES 21 Arbetsplan för läsåret 2011 2012, svenska skola BILDNSVES 22 Den svenska förskolans

Läs mer

FM 48/321/2003 Statens tjänsteförhållanden för viss tid I LAGSTIFTNING OCH PRAXIS. 1. Utnämning för viss tid med stöd av statstjänstemannalagen

FM 48/321/2003 Statens tjänsteförhållanden för viss tid I LAGSTIFTNING OCH PRAXIS. 1. Utnämning för viss tid med stöd av statstjänstemannalagen FM 48/321/2003 Statens tjänsteförhållanden för viss tid Enligt statstjänstemannalagen (750/1994) utnämns tjänstemännen antingen tills vidare eller för viss tid. Statstjänstemannalagen innehåller närmare

Läs mer

RAMAVTAL FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007, NEDAN RAMLAGEN)

RAMAVTAL FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007, NEDAN RAMLAGEN) RAMAVTAL FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007, NEDAN RAMLAGEN) AVTALSPARTER Korsholms kommun Oravais kommun Vörå-Maxmo kommun. BAKGRUND

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

NYCKELMÅL Målnivå Verksamhetsplan/Förfaringssätt Uppföljning. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Att investeringarna uppfylls enligt tidtabell.

NYCKELMÅL Målnivå Verksamhetsplan/Förfaringssätt Uppföljning. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Att investeringarna uppfylls enligt tidtabell. TEKNISKA CENTRALEN Tekniska centralens mål för verksamheten: 1. Kunden och kommuninvånaren Målnivå /Förfaringssätt Att tjänsterna uppfyller de lagstadgade kraven. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Tjänsterna

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

BOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning

BOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning 245 FONDERNA 2011 2014 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Marja-Vandafonden, Fonden för social kreditgivning

Läs mer

Jaktledarens grundkunskaper. Beståndsvårdssystemet

Jaktledarens grundkunskaper. Beståndsvårdssystemet Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet 1 Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet Jani Körhämö, Finlands viltcentral 2015 2 Förord Jaktledarens grundkunskaper är ett utbildningsmaterial

Läs mer

Budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner. Rekommendation

Budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner. Rekommendation Budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner Rekommendation SAMMANSTÄLLT AV Oiva Myllyntaus ARBETSGRUPP Oiva Myllyntaus Anneli Heinonen Tero Tyni Annika Suorto Jan Björkwall ÖVERSÄTTNING Karl-Johan

Läs mer

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Mål- och resultatstyrning

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer

Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141

Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141 Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010 Samkommunen 20 Styrelsen 141 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Stf. ekonomidirektör

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten. RP 172/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Ägardirektiv AB Sjöbohem

Ägardirektiv AB Sjöbohem Datum Vår referens 1(6) Ägardirektiv AB hem Detta ägardirektiv avser AB hem, (556650-0665), (nedan kallat bolaget) och gäller tillsammans med kommuns företagspolicy. Ägardirektivet har fastställts på bolagsstämma

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020

VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020 Sidan 1 / 7 Bilaga 2/34 Gem. kfm. 29.9.2015 VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020 1 INLEDNING Gemensamma kyrkorådet vid Vasa kyrkliga samfällighet beslutade inleda planeringsarbetet

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Styrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29

Styrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29 Styrprinciper Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29 Datum: 2012-02-09 Dnr: Sida: 2 (10) Styrprinciper för verksamheten inom Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 118/07

Läs mer

HSB:s Brf Bågen. Resultaträkning 04-01 - 04-12 03-01 - 03-12. Årets resultat 3 748 887 2 397 229

HSB:s Brf Bågen. Resultaträkning 04-01 - 04-12 03-01 - 03-12. Årets resultat 3 748 887 2 397 229 Resultaträkning 04-01 - 04-12 03-01 - 03-12 Nettoomsättning Not 1 27 640 670 27 804 695 Fastighetskostnader Drift Not 2-7 811 197-8 084 746 Planerat underhåll -993 453-546 079 Fastighetsskatt -1 899 000-2

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

0 01 01.1. Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.

0 01 01.1. Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. 0 01 01.1 INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS STADSSTYRELSE Godkänd av stadsfullmäktige den 18 september 1996 1 Verksamhetsområde 2 Stadsstyrelsen Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2015 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna augusti/september 2015 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning... Resultaträkning

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 Bengtsfors, M Holm Dalsed, K Sundström Färgelanda, J Berggren Mellerud, S Gunnarsson Åmål, P Karlsson Åmål, G Gustafsson Index Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Åsa Bejvall Cecilia Fehling Granskning av delårsrapport 2013 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

ÄmbetsEdu, Ämbetshuset. 25 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 34. 26 Val av protokolljusterare 35. 27 Godkännande av föredragningslistan 36

ÄmbetsEdu, Ämbetshuset. 25 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 34. 26 Val av protokolljusterare 35. 27 Godkännande av föredragningslistan 36 NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 3/2015 1 Köks- och städsektionen Tid 10.06.2015 kl. 13.00 Plats ÄmbetsEdu, Ämbetshuset Ärenden som skall behandlas Sida 25 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 34 26 Val av

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden: 6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen RP 363/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 149 a i mervärdesskattelagen samt av 2 i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning PROPOSITIONENS

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område. Revisionen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde. Samkommunstämman 22.04.2010 s. 8 Styrelsen 30.03.2010, 10 7 TÄVLINGSPROGRAM, CAMPUS PROJEKTET På basis av de diskussioner som förts mellan samkommunen och NAI Premises har bolaget uppgjort (under arbete)

Läs mer

Verksamhets- och budgetplan 2015

Verksamhets- och budgetplan 2015 Verksamhets- och budgetplan 2015 Antagen av förbundsstyrelsen 2014-12-05 INNEHÅLL sida 1. Verksamhet 3 1.1 Ändamål 3 1.2 Medlemmar 3 1.3 Övergripande uppdrag 3 1.4 Årscykel för styrprocess 4 2 Arbetsorganisation

Läs mer

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11 Månadsrapport Socialnämnden 2013-12-11 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt... 5

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2011

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2011 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2011 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Läget med planen för jämställdhet och likabehandling i 2010... 4 3. Jämställdhetsplan... 5 4. Plan för likabehandling... 6 5. Jämställdhet

Läs mer

Samt hela punkt 13.2 : Fritidsboende

Samt hela punkt 13.2 : Fritidsboende Byggnämnden/Rakennuslautakunta 70 26.08.2015 Stadsstyrelsen 250 26.10.2015 Förslag till revidering av byggnadsordning för Pargas stad Byggnämnden/Rakennuslautakunta 26.08.2015 70 Beredare T.f ledande byggnadsinspektör

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M)

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Utlåtande 2015: RI (Dnr 309-1479/2014) Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Resumé D.nr: 358/54/01 RESULTAT- OCH ÄGARSTYRNINGEN AV STATENS AFFÄRSVERK

Resumé D.nr: 358/54/01 RESULTAT- OCH ÄGARSTYRNINGEN AV STATENS AFFÄRSVERK Resumé D.nr: 358/54/01 RESULTAT- OCH ÄGARSTYRNINGEN AV STATENS AFFÄRSVERK Revisionsperspektiv och revisionsobjekt Resultat- och ägarstyrningen har vid denna revision definierats som sådan extern styrning

Läs mer

Ett starkare Sverige 2014-11-10

Ett starkare Sverige 2014-11-10 Ett starkare Sverige 2014-11-10 En utmanande omvärld - Snabbare tillväxt i USA men fortsatta svårigheter i eurozonen och Japan - Det globala konkurrenstrycket hårdnar - Tillväxtekonomierna anpassar sig

Läs mer