BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017"

Transkript

1 BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

2 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar Driftsbudget Koncerntjänster Bildning Social- och hälsovård Miljö Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning Resultaträkning Investeringsdel Finansieringsanalys och låneplan

3 Allmänna motiveringar Allmänna motiveringar Finlands bruttonationalprodukt minskade år 2013 med 1,3 procent vilket innebär att Finland nu två år i följd har haft en negativ ekonomisk tillväxt. Utöver den finländska ekonomins egna strukturella problem har den förvärrade krisen i Ukraina, motsanktionerna till följd av krisen och de allt mer osäkra framtidsutsikterna bidragit till den försvagade ekonomiska utvecklingen under Alla prognosinstitut är ense om att de indirekta konsekvenserna för den finländska ekonomin kommer att vara allvarliga om krisen blir långvarig. Å andra sidan ser den övriga globala ekonomin ut att ha kommit in på ett stabilare tillväxtsspår. Tillväxttakten i USA förväntas fortfarande ligga på tre procent de närmaste åren. I euroområdet kommer tillväxten sannolikt att återgå till en procent. Tyskland och till exempel Spanien har bäst fått fart på tillväxten, men skillnaderna mellan länderna i euroområdet är mycket stora. Tillväxtutsikterna för Finland har försämrats jämfört med de bedömningar som gjordes på våren. Finansministeriets prognos för den ekonomiska tillväxten är något mer positiv än de övriga prognosinstitutens, men skillnaderna är mycket små. Prognosinstitut Ennusteen laatija Tidpunkt BNP/BKT 2013 Ajankohta TOT. /FÖRV. BNP/BKT 2014 BNP/BKT 2015 Arbetslösh. Työttöm TOT./FÖRV Arbetslösh. Työttöm Arbetslösh. Työttöm Inflation/ Inflaatio 2013 Inflation/ Inflaato 2014 Inflation/ Inflaato 2015 Aktia ,50 % 1,20 % 8,70 % 8,70 % 1,00 % 1,30 % Handelsbanken ,30 % 0,80 % 8,50 % 8,60 % 1,00 % 1,60 % ETLA ,40 % 0,80 % 8,70 % 8,70 % 1,10 % 1,30 % Nordea ,50 % 0,30 % 8,70 % 9,00 % 1,00 % 0,40 % OP-Pohjola ,10 % 0,60 % 8,60 % 8,80 % 1,00 % 0,80 % Finansministeriet ,00 % 1,20 % 8,60 % 8,50 % 1,10 % 1,50 % Danske Bank ,40 % 0,80 % 8,60 % 8,60 % 1,00 % 1,00 % PTT ,20 % 0,50 % 8,50 % 8,90 % 1,00 % 1,20 % PT ,20 % 1,00 % 8,70 % 9,00 % 0,90 % 1,30 % Finlands bank ,00 % 1,40 % 8,60 % 8,30 % 1,00 % 1,50 % LähiTapiola ,30 % 1,00 % 8,50 % 8,00 % 1,20 % 1,70 % Medeltal / Keskiarvo -1,40 % -0,26 % 0,87 % 8,20 % 8,61 % 8,65 % 2,80 % 1,03 % 1,24 % Nästa år uppskattas Finland att återgå till ekonomiska tillväxten men tillväxtsiffrorna ligger på en mycket anspråkslös nivå. Enligt de färskaste prognoserna kommer tillväxten nästa år att bli cirka 0,3 1,4 procent (medeltal 0,87%) Den privata konsumtionen kommer enligt finansministeriet att växa något trots att hushållens realinkomster inte ökar. Uppsvinget i den allmänna ekonomiska utvecklingen förväntas ändå skingra konsumenternas osäkerhet. Den prognostiserade konjunkturuppgången drivs framåt i synnerhet på grund av att exporten och investeringarna tar fart. Exporttillväxten förväntas bli 4 procent. Tillväxtutsikterna för olika branscher är mycket likartade, eftersom produktionen förväntas öka såväl i industrin, byggbranschen som i servicesektorn med dryga en procent. Trots den förväntade återgången till en tillväxt är uppsvinget i ekonomin är arbetsmarknadsläget fortfarande svårt. Arbetslösheten uppskattasunder 2015 att förbli på samma höga nivå som tidigare. Inflationen förväntas att något öka men ligger ännu på en mycket låg nivå. (medeltal för prognosinstitutens bedömningar är 1,24 %). 3

4 Allmänna motiveringar Stadens finansiella status Pargas stad har under en lång tid försämrat sin finansiella status. Stora underskott i driften kombinerat med investeringar på en hög nivå har lett till stora årliga finansieringsunderskott. Stadens egen finansiering har inte räckt till utan staden har under en lång tid varit tvungen att öka sin låntagning. En betydande försämring av den finansiella statusen skedde redan år 2008 då kommunerna under ett års genom ökande driftsutgifter och massiva investeringar skapade ett finansieringsunderskott på ca 12 miljoner euro. Då den nya staden startade upp sin verksamhet hade verksamheterna svällt ut så att man trots kostnadsminskningar inte kunde nå balans i den nya staden. Sedan dess har läget förvärrats trots det sammanslagningsunderstöd på totalt nästan 8 miljoner euro som staden fick under åren och trots att statsandels- och skattefinansieringen utvecklats rätt bra. Sedan sammanslagningen av kommunerna år 2009 har staden årligen haft ett finansieringsunderskott på i medeltal 3 miljoner euro och det ackumulerade finansieringsunderskottet har under perioden ökar med totalt 15,2 miljoner euro Finansieringsunderskott årsvis & ackumulerat, , prognos Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Finansieringsunderskott Ackumulerat finaniseringsunderskott Staden har således systematiskt haft en verksamhet och kostnader för denna som inte balanserar med stadens finansiering (förutom 2013 då staden fick en icke budgeterad inkomst från ett inflationsderivatavtal) Följden av detta är att staden ökade sin lånestock från 39,9 miljoner euro år 2009 till 47,6 miljoner år Minskningen av lånstocken som tack vare den icke budgeterade inkomsten kunde göras 2013 förväntas åtföljas av en ökning 2014 och en betydande ökning motsvarande 2,5 miljoner euro ännu

5 euro Pargas stad Budget & ekonomiplan 2015 Allmänna motiveringar Lånestock och dess utveckling , budget 2015, plan Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Ändrad Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Lånestock Förändring i lånestock Stadens finansiella status har därmed kraftigt försämrats och risken för att uppfylla flera lånerelaterade kriskommunkriterier ökat markant. Staden har saknat förmågan att anpassa verksamheten till sin finansiering, på kort och lång sikt och utvecklingen är inte hållbar. Det har allmänt taget inte funnits och finns inte heller nu någon generell naturlig förklaring till att staden kontinuerligt levt över sina tillgångar: befolkningsutvecklingen har varit moderat och utvecklingen av den totala finansieringen under perioden har varit god. Också i absoluta termer och i jämförelse med andra kommuner har staden haft och har en egen finansiering som i sig skulle ha möjliggjort en god servicenivå. Också den förändrade budgeten för detta år (år 2014) utgår från att staden gör ett negativt resultat (-1,9 miljoner euro) och från en ökad låntagning som motsvarar 3,8 miljoner euro. Staden har således ännu 2014 en överstor verksamhet (drift och investering) i förhållande till sin egen bärkraft och fortsätter låntagningen och försämringen av stadens ekonomi. Staden måste förbättra sin ekonomiska planering och hushållning och sin verkliga förmåga att årligen anpassa verksamheten till finansieringen. Ifall staden inte gör det riskerar staden att bli kriskommun och förlora sin egen styrning och beslutanderätt över verksamhet och ekonomi. Statens kriskommunkriterier kommer från år 2015 att kompletteras med en ny skrivning i Kommunalagen som förpliktigar kommunerna att de facto balansera driftsekonomin under planeperioden. Om staden inte lyckas med denna balansering uppfylls ett i sig tillräckligt kriterium för kriskommun. De av staten ställda kriskommunkriterierna är dock långt ifrån enda orsakerna till en ansvarsfull skötsel av ekonomin. En hushållning som bygger på en kontinuerlig låntagning innebär att de nuvarande invånarna nu åtnjuter en sådan service som de framtida invånarna skall finansiera. En mer ansvarsfull skötsel av ekonomin och en bättre finansiell status skulle göra att: Staden bättre klarar av att långsiktigt sköta sina åtaganden Staden har en bättre finansiell beredskap att göra satsningar då det behövs Staden har en bättre beredskap att klara finansiella eller andra kriser (låntagning, skattehöjning o.s.v.) Stadens anseende och attraktionskraft påverkas positivt Staden stärker sin självständighet Ansvaret för att finanisera den nuvarande verksamheten och för att anpassa verksamheten skjuts inte på framtida generationer 5

6 Allmänna motiveringar Stadens finansiering Stadens beräknade inkomster 2015 ger ramen för den verksamhet staden själv kan finansiera. Stadens inkomster beräknas förändras enligt följande. Förändring / Inkomststruktur Tulorakenne 2014 Budget / TA 2014 Prognos / Ennuste 2014 Budget / TA 2015 Muutos , budget/ta Verksamhetsintäkter Toimintatuotot ,8 % Skatteinkomster Verotulot ,4 % Statsandelar Valtionosuudet ,2 % Finaniseringsintäkter Rahoitustuotot ,7 % Totalt / Yhteensä ,7 % Skatteinkomster Verotulot ,4 % Övriga Muut ,1 % totalt ,7 % Bortfallet i statsandelar kompenseras dels genom höjning av fastighetsskatteprocenten dels genom en del avgiftshöjningar i verksamheterna. Trots det är utvecklingen av stadens totala inkomster mycket dålig. Av stadens inkomster år 2015 kommer 52 % från skatteinkomster, 26 % från statsandelar, 22 % från verksamhetsintäkter och 0,2 % från finansieringsintäkter. Finaniseringsintäkter Rahoitustuotot 0,2% Statsandelar Valtionosuudet 26% Verksamhetsintäkter Toimintatuotot 22% Skatteinkomster Verotulot 52% Statsandelsreformen försämrar stadens finansiering Staden har således inför budgetåret 2015 en verksamhet som under en lång tid varit för stor i förhållande till den egna bärkraften. Läget inför budgetåret 2015 försvåras ytterligare då statsandelsreformen som träder i kraft år 2015 under fem år framåt kommer att försämra vår finansiering samtidigt som de förväntade skatteinkomsterna försämras i takt med det försämrade konjunkturläget. Statsandelsreformen är den mest betydande enskilda förändring som påverkar stadens finansiering under perioden Reformen som är ett nollsummespel för kommunerna som helhet innebär för Pargas del att statsandelarna under perioden årligen minskar för att slutligen landa på en nivå 6

7 euro Pargas stad Budget & ekonomiplan 2015 Allmänna motiveringar som är upp till 3,8 miljoner euro lägre än vad den skulle ha varit med det tidigare statsandelssystemet. Reformen missgynnar således kraftigt Pargas stad och försämrar kraftigt och permanent stadens finansiering STATSANDELAR , BUDGET OCH EKONOMIPLAN , PROGNOS ,5 % 3,9 % 7,3 % 3,1 % 0,1 % -3,2% 0,0 % -1,4 % 2,0 % 0,1 % ,8 % 9,7 % ,9 % Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 STATSANDELAR Statsandelarna förväntas att ännu år 2019 att vara på en nivå som motsvarar 2012 års statsandelar. Prognos 2018 Prognos 2019 Skatteutvecklingen är fortsatt svag Finland befinner sig i ett mycket dåligt konjunkturläge och förväntningar för en snabb återhämtning saknas. Mest konjunkturkänslig av skatteslagen är samfundsskatten men också den kommunala inkomstskatten påverkas och påverkan på inkomstskatten tenderar att vara mera bestående. Fastighetsskatten har en rätt jämn förväntad utveckling även om den i någon mån hämmas av att byggnadsbeståndet nu växer långsammare. Den kommunala inkomskatten Förvärvsinkomsterna är den kommunala inkomstskattens grund och förändringar i förvärvsinkomsterna påverkar direkt de till staden inflytande inkomstskatterna. Förvärvsinkomsterna och deras utveckling bestäms av antalet arbetsföra (arbetskraften), av sysselsättningsgraden, samt av lönenivåerna och förändringar i den. Arbetskraften har fortsatt minska och har under de senaste två åren minskat med totalt 79 personer. Samtidigt har sysselsättningen bland de arbetsföra något försämrats. Stadens sysselsättningsgrad är dock ännu rätt hög. Den något försämrade sysselsättningen i kombinaton med ett något minskande arbetskraft påverkar utvecklingen av förvärvsinkomsterna i negativ riktning. Det goda sysselsättningsläget betyder också att potentialen för att genom förbättrad sysselsättning öka skatteinkomsterna är liten. En eventuell tillväxt i inkomstskatterna måste därför komma från ett ökat antal arbetsplatser och från inflyttning. En aktiv näringslivspolitik med målsättningen att skapa flera arbetsplatser och en strävan att skapa förutsättningar för ett attraktivt boende är framöver i nyckelposition för att kunna öka stadens skatteintäkter. Löneutvecklingen påverkas av de allmänna kollektivavtalen. Den relativt snabba löneökningen under åren har åtföljts av en mycket långsammare löneökning och under åren förväntas löneökningarna vara mycket moderata. Sammantaget föranleder detta att förvärvsinkomsterna förväntas öka långsammare. 7

8 Allmänna motiveringar Förvärvsinkomster & kommunal inkomstskatt , 1000 euro Förvärvsinkomster Skatter Som följd av detta utvecklas stadens inkomster från den kommunala inkomstskatten något långsammare än tidigare. Inkomsterna från den kommunala inkomstskatten har en minskande trend efter 2013 (då skatteprocenten höjdes med 0,5 %) ända till 2015 och en liten återhämtning väntas först år Beskrivningen av den förväntade utvecklingen utgår en skattehöjning år 2016 (med 0,5 %) Kommunal inkomtskatt : budget, bokslut och prognos Budget Bokslut / Prognos Andelen av samfundsskatten Inkomsterna från samfundskatten påverkas kraftigast av konjunkturerna och förväntningarna påverkas också av den förändrade skatteprocenten (från 24,5 till 20 % år 2014) samt av förändringar i kommunens andel av samfundsskatten. Kommunernas andel av samfundsskatten återgår år 2016 från en förhöjd procentandel till en lägre. Sammantaget förväntas stadens inkomster från samfundsskatterna att vara oförändrade eller något minska under

9 Allmänna motiveringar Samfundsskatt : budget, bokslut och prognos Budget Bokslut / Prognos Fastighetsskatten Fastighetsskattens betydelse har ökat mest under de senaste åren. Staden har höjt fastighetsskatteprocenten 2010 och 2013 samt nu inför År 2013 reformerades fastighetsbeskattningen vilket skede till stadens fördel och år 2014 justerades de underliggande värdena för fastigheterna vilket ger en betydande ökning av inkomster från fastighetsskatten. Totalt förväntas fastighetsskatten år 2015 att ge inkomster motsvarande ca 9,2 miljoner euro vilket kan jämföras med 4,3 miljoner euro under år Fastighetsskatten har därmed kontinuerligt fått en större betydelse för stadens finansiering. De ökade inkomsterna från fastighetsskatten har delvis kompenserat den svaga utvecklingen för inkomst- och samfundsskatten Fastighetsskatt : budget, bokslut och prognos * Budget Bokslut / Prognos Totat sett skedde ett trendbrott i utvecklingen av skatteinkomsterna år 2009 samtidigt med det kraftigt försämrade konjunkturläget. Sedan dess har tillväxten av skatteinkomsterna varit mycket låg, med undantag av de år staden höjt skatteprocentsatserna (2010 och 2013). En liknande utveckling med en mycket långsam tillväxt förväntas framöver. Risker finns för en ytterligare förlängd och fördjupad ekonomisk kris med ett försämrat sysselsättningsläge också i Pargas. Ett sådant scenarie skulle ytterligare försämra stadens finansiering. 9

10 euro Pargas stad Budget & ekonomiplan 2015 Allmänna motiveringar Skatteinkomster : bokslut och prognos , årlig %-förändring ,8 % 8,2 % -0,7 % 6,1 % 3,3 % 1,1 % 8,9 % 0,9 % 0,9 % 4,6 % 3,3 % Skatteinkomster bokslut , prognos Stadens inkomster totalt från statsandelar och skatter stagnerar p.g.a. statsandelsreformen och den svaga beräknade skatteutvecklingen. Trots skatteprocenthöjningar 2015 (fastighetsskatten) och 2016 är inkomstutvecklingen svag STATSANDELAR & SKATTER TOTALT , PROGNOS ,92 % 9,50 % 2,30 % 8,80 % 3,50 % 3,20 % 6,90 % 0,60 % -0,40 % 3,10 % 1,80 % Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 STATSANDELAR SKATTEINTÄKTER Verksamhetsinkomsterna Verksamhetsinkomsterna beräknas öka med 1,8 % eller ca 0,5 miljoner euro. De beräknade inkomsterna nåde inte upp till ramen utan ligger ca 0,7miljoner euro under den givna ramen. För år 2014 och 2015 beräknas en årsvis inkomstökning motsvarande 2,0 %. Vissa av verksamhetsinkomsterna är sådana att de påverkas av de dåliga konjunkturerna vilket gjorde det svårt att komma upp till ramens ökning. 10

11 Allmänna motiveringar Verksamhetsutgifterna Driftsutgifterna beräknas bli 116,3 miljoner euro vilket är ca 0,2 miljoner euro eller 0,2 % mera än de budgeterade anslagen Anslagen för driftsutgifterna underskrider dock augusti prognosen för år Nettoanslagen för driften minskar därmed med 0,2 miljoner euro i förhållande till budgeten Ramen överskrids dock ännu med 1 miljon euro. Under planeåren är den beräknade kostnadsutvecklingen för driften: Kostnadsförändringar , budget-budget Personalugifter -1,19 % 1,05 % 1,20 % Köp av tjänster 1,33 % 1,10 % 1,25 % Material förn. & varor -5,19 % 1,20 % 1,20 % Understöd 5,33 % 3 % 2,20 % Övriga utgifter * 6,36 % 2 % 2,00 % Totalt 0,22 % 1,200 % 1,3 % Verksamhetsinkomster, -utgifter och -bidrag, Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Budgeten för 2015 innebär sammantaget: Resultatet blir euro och ett underskott uppstår Driften är i inte i balans i budgeten för år 2015 Driftskostnaderna minskar netto med -0,26 % samtidigt som löneökningarna från kollektivavtalen beräknas ha en kostnadshöjande effekt på 0,8 % och inflationen beräknas vara ca 1,25 %. Investeringarna summerar netto till 5,8 miljoner euro Totalt kräver budgetens förverkligande 2,5 miljoner euro nettolåneupptagning under år 2015 Ekonomiplanen balanserar driften. Åren inverkan på det ackumulerade överskottet är positivt (ca euro). I slutet av ekonomiplaneperioden beräknas staden ha ett ackumulerat överskott motsvarande 7,6 miljoner euro. Balanseringen av driften förutsätter dock fortsatta åtgärder för att minska driftskostnader och investeringar samt en skattehöjning år

12 Allmänna motiveringar Årsbidrag, resultat och investeringar , prognos Årsbidrag Resultat Investeringar Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan Staden når inte i driftsbudgeten för år 2015 balans. Staden når heller inte balans när det gäller investeringarna utan det uppstår ett finansieringsunderskott på 2,5 miljoner euro och ett behov av att öka lånefinansieringen med 2,5 miljoner euro. Den här utvecklingen är inte i fas med stadens strategi. För år 2016 och 2017 beräknas lånestocken att något kunna minskas. Budgetförslaget för investeringarna De totala investeringarna summerar i budgeten för 2015 till netto 5,8 miljoner euro. Årsbidraget räcker inte till för att självfinansiera investeringarna utan ett finansieringsbehov på 2,5 miljoner euro uppkommer. Årsbidraget täcker investeringarna till 57 %. Årsbidraget beskriver grovt sett stadens bärkraft för att finansiera investeringar. Ifall årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna uppstår det ett finansieringsunderskott. Staden har haft årliga finansieringsunderskott under varje år sedan 2005 och således levt över sina tillgångar, med följden att staden först tömt sina kassatillgångar och sedan kontinuerligt utökat sin lånebörda. Ifall ekonomin under ett räkenskapsår är i balans uppstår inget eller ett mycket litet finansieringsunderskott; finansieringen från skatter räcker till för att finansiera både drift och investeringar. Det ackumulerade finansieringsunderskottet under åren 2005 till 2017 är ca 44,6 M. De planerade investeringarna i budget 2015 och de uppskattade investeringarna i investeringstabellen för ekonomiplaneåren är dock av den storleken att de, ifall de skulle genomföras skulle innebära stora årliga finansieringsunderskott och följaktligen en snabb och ohållbar ökning av lånebördan. I finansieringsanalysen för år beaktas endast investeringar till ett årligt belopp på netto 5,2 miljoner euro. På detta sätt når staden ett finansieringsöverskott för r 2016 och 2017 och kan marginellt minska lånestocken. 12

13 Allmänna motiveringar Finansieringsunderskott årsvis & ackumulerat, , prognos Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Finansieringsunderskott Ackumulerat finaniseringsunderskott Reformernas betydelse för stadens ekonomi Budgeten och ekonomiplanen har uppgjorts så att statsandelsreformens verkningar beaktats. För 2016 och 2017 års del bygger budgeten på uppskattningar för statsandelarna. Staden har i budget och ekonomiplan ännu mycket begränsat kunnat beakta de andra reformer som regeringen initierat och utvecklat. Dessa reformers förverkligande och ekonomiska verkningar för staden är ännu osäkra. Regional bygnadstillsyn, gymnasier, mbi, o.s.v. Kommunallag, inte i fas med Sote, nytt balanseringskrav Normtalkot, Kommunens uppgifter????????????? Mycket svårt att genomföra: tanke att stärka kommunernas ekonomi 1 miljard mål = 2,7 miljoner i teorin för Pargas Sote organisering Betalningsandelar, personal, fastigheter, kommunens positionering, stödfunktioner Sote reformen genomförd Betalningsandelen motsvarar ungefär nuvarande kostnad, Administrativa stödfunktioner, minskat, fastighet och kosthåll? Statsandelsreformen Full effekt 3,8 miljoner euro Sote-vårdreformens genomförande förefaller i ljuset av den information staden idag har sannolik. Exakt hur verkningarna ser ut och när de kommer är dock ännu oklart. Tidtabellen som utgår från att reformen skulle vara genomförd till år 2017 är mycket stram och kräver en obruten beslutskedja. I fall besluten skulle medge en reform 2017 skulle verkningarna synas och beaktas redan under 2016 och Den föreslagna modellen skulle innebära att social och hälsovårdens service och dess kostnadsutveckling i praktiken flyttar utanför stadens påverkan och beslutanderätt då ansvaret för servicen flyttar från kommunerna till fem Sote-områden och produktionen av servicen sköts av ett 20-tal produ- 13

14 Allmänna motiveringar centområden i landet. Sote-reformens verkningar utsträcker sig i högsta grad även till stadens fastigheter. P.g.a. osäkerheten är de fastighetsrelaterade investeringarna för social- och hälsovård i budgeten och ekonomiplanen minskade till ett minimum. Vad reformen slutligen har för ekonomiska verkningar för staden beror av hur kostnaderna och ansvaren regleras i den nya situationen och hur väl staden kan anpassa sin övriga verksamhet till den nya situationen. En stor utmaning är hur staden kan passa administration och stödfunktioner till den minskade egna verksamheten. Vårdreformen försätter staden i en riskfylld position både gällande stadens kostnader för social- och hälsovården, stadens fastigheter och stadens förvaltning. Målsättningen med reformen är att på låg sikt kunna stävja kostnadsutvecklingen inom social- och hälsovården i landet. Målsättningens förverkligande förefaller dock med nuvarande förslag mycket osäker och det är sannolikt att reformen åtminstone under de två-tre första åren kommer att ha en totalt sett fördyrande verkan. Social- och hälsovården övergår i reformen till att vara en verksamhet som staden enbart finansierar och kostnaderna för mer än hälften av stadens nuvarande budget är framöver staden givna. Ifall reformen förverkligas så kan staden anpassa sig till den försämrade finansieringen enbart genom åtgärder inom bildnings-, miljö-tekniska eller administrativa verksamheter. Det s.k. normtalkot eller minskningen av lagstadgade uppgifter för kommunerna har ursprungligen presenterats som åtgärder som skall stärka kommunernas ekonomi. Talkot har framskridit långsamt och en inbesparing i den storleksklass som presenterats (totalt en miljard euro) är mycket osannolik. Ifall talkot skulle kunna genomföras på ett sätt som de facto minskar kommunernas kostnader med 1 miljard euro och ifall finaniseringen inte parallellt skulle försämras så skulle potentialen för att förbättra kommunernas ekonomi vara betydande. 14

15 Koncernmålsättningar KONCERNMÅLSÄTTNINGAR 2015 Allmänna koncernmål 1. Dottersamfundens verksamhet skall stöda förverkligande av stadens strategi 2. Stadens koncerndirektiv beaktas till alla delar i dottersamfundens verksamhet och i stadens styrning av bolagen 3. Koncernsamfunden och samkommunerna funktionerar ekonomiskt självbärande och de bör likt Pargas stad kontinuerligt effektivera sin verksamhet 4. Pargas stad eftersträvar professionalitet och branschkunnande då man utser sina representanter till dotterbolagen 5. Dottersamfunden efterstävar en minimal lånefinansiering och ifall operationer för extern finansiering vidtas konsulteras stadens ekonomitjänster Särskilda målsättningar: Väståbolands Hyreshus Ab: s förvaltade lägenheter har en beläggningsgrad under året på minst 90 %. Väståbolands Hyreshus Ab säkrar en tillräcklig hyresbostadsstock i Korpo genom en ombyggnad av det gamla kommunkansliet till hyresbostäder Pargas Vatten Ab avslutar sin verksamhet Pargas Fjärrvärme Ab tar i bruk den nya fliseldade pannan och utvidgar under året fjärrvärme stomnätet 15

16 Koncerntjänster DRIFTSBUDGETEN STATLIGA/KOMMUNALA VAL Stadsstyrelsen Näringslivstjänster Näringslivschef Tomas Eklund Informationssekreterare Petra Öhman STATLIGA/KOMMUNALA VAL VALTIOLLISET/KUNNALLISET VAALIT Jfr skillnad Centralvalnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Keskusvaalilautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot Avgiftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet ,4 % Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,4 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,5 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,5 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,3 % Understöd / Avustukset Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut Verksamh.kostn./Toimintakulut ,6 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,7 % Verksamhet Riksdagsval hålls år 2015 och kommunalval år

17 Koncerntjänster REVISION Revisionsnämnden Koncerntjänster Ted Bergman, ordförande Monica Avellan, stadsjurist REVISION/ TILINTARKASTUS Jfr skillnad Revisionsnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Tarkastuslautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot Avgiftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot Verksamh.intäkter /Toimintatuotot Personalkostnader / Henkilöstökulut ,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,7 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,0 % Understöd / Avustukset Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut Verksamh.kostn./Toimintakulut ,7 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,7 % Verksamhet Revision av stadens förvaltning och ekonomi, som utförs av yrkesrevisorerna. Utvärdering av hur de av stadsfullmäktige uppställda bindande målsättningarna förverkligats, som utförs av revisionsnämndens ledamöter. Beredning till stadsfullmäktige av ärenden gällande granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Mål 2015 Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 50. Tillkommer sekreterar- och övriga uppdrag i revisionsnämnden. Revisionsnämnden utvärderar verksamhet, sammankommer till ett behövligt antal möten för detta samt ger fullmäktige en utvärderingsberättelse. Utvärdering: Granskningsprogrammets och utvärderingsprogrammets förverkligande. Målnivå: Granskningsprogrammet och utvärderingsprogrammet förverkligas. Revisionsberättelse och utvärderingsberättelse ges till stadsfullmäktige. Arbetet som revisionsnämnden utför i egenskap av hjälporgan till fullmäktige utnyttjas i kommunens lednings- och utvärderingssystem och resultaten av revisionsnämndens utvärderingsarbete är till nytta för organisationen. Utvärdering: Rapportering (utvärderingsberättelse) och åtgärder föranledda av denna Målnivå: Rapporteringen ska utgöra ett mervärde för förvaltningen. Tillämpning av utvärderingsrekommendationen på riksnivå i revisionsnämndens arbete Utvärdering:Tillämpningsgraden av rekommendationen Målnivå: Rekommendationen används som hjälpmedel vid utvärderingen 17

18 Koncerntjänster CENTRALFÖRVALTNING Stadsstyrelsen Förvaltningstjänster Monica Avellan, stadsjurist CENTRALFÖRVALTNING KESKUSHALLINTO Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot ,6 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot ,7 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,8 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,3 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,2 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,2 % Understöd / Avustukset ,0 % Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut ,0 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,2 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,3 % Stadsdirektörens förslag: PERSONALKOSTNADERNA MINSKAS MED EURO EMEDAN STADS- DIREKTÖRENS EFTERTRÄDARE INTE TILLTRÄDER FRÅN ÅRETS BÖRJAN. Verksamhet Centralförvaltningen fungerar som sekretariat för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Förvaltningstjänster sköter stadens registratur, koordinerar ärendehanteringen och ansvarar för slutarkiven. Centralförvaltningen bereder själv och koordinerar övriga förvaltningsenheters beredning av ärenden som behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. På motsvarande sätt sköter centralförvaltningen om verkställigheten av de ärenden som behandlats i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Vision Centralförvaltningens vision är att staden har goda verksamhetsmöjligheter för växelverkan mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare staden har välfungerande, tvåspråkiga förvaltningsrutiner Mål 2015 Att precisera stadens handlingsstrategi för den återstående fullmäktigeperioden Utvärdering: stadsstyrelsen bereder en handlingsstrategi för godkännande i fullmäktige. Målnivå: stadens handlingsstrategi godkänns i stadsfullmäktige senast Mål Att följa upp stadens handlingsstrategi för åren Att arrangera utbildning för de nyvalda förtroendevalda 2017 Att bereda stadens strategi för åren

19 Koncerntjänster CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO ÅRSVERKEN / TYÖVUODET TYÖVUODET Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Stadsdirektör/Kaupunginjohtaja Stadsjurist/Kaupunginlakimies Stadssekreterare/Kaupunginsihteeri 0, Arkivsekreterare/Arkistosihteeri Ledningens sekreterare/johdon sihteeri Translator/Kielenkääntäjä Projektkoordinator/Hankekoordinaattori 0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Textbehandlare/Tekstinkäsittelijä Vaktmästare/Vahtimestari 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Sammanlagt /Yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. Sammanlagt / Yhteensä Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO PRESTATIONER / SUORITUKSIA Stadsfullmäktigesammanträden Stadsstyrelsesammanträden Sektionen CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO MÄTETAL / MITTARI Nettokostnad per invånare Befolkning

20 Koncerntjänster IKT-TJÄNSTER Stadsstyrelsen Koncerntjänster Monica Avellan, stadsjurist Kai Kalliolevo, IT-driftchef IKT-TJÄNSTER/ IKT-PALVELUT Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2015/ 2014 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot ,8 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,8 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,2 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,7 % Understöd / Avustukset Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut ,9 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,2 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,4 % Stadsdirektörens förslag: KÖP AV TJÄNSTER MINSKAS MED EURO. Verksamhet IT-enheten erbjuder stadens avdelningar datatekniska experttjänster. Till IT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att - planera, upprätthålla och utveckla datanätet - koordinera datasystemens kompatibilitet - trygga datasekretessen - utveckla kommunikationen i datanätet - administrera användarrättigheter - anskaffa och underhålla datatekniska apparater och program - ge användarstöd - sköta sakkunniguppgifter i anslutning till IT-projekt. Vision Att producera och upprätthålla en fungerande IT-omgivning och erbjuda de anställda i staden sådana verktyg att de kan sköta sina arbetsuppgifter effektivt. Mål 2015 Att kartlägga anläggningstillgångarna i form av programvarulicenser och att effektivera administrationen Utvärdering: De befintliga anläggningstillgångarna i form av licenser kartläggs enligt bästa praxis. Övergång till en modell med fortlöpande uppföljning i administrationen av programvarulicenser med utnyttjande av lämpliga verktyg. Målnivå: Verktygen ibruktagna och kartläggningarna gjorda på hösten 2015 Att effektivera övervakningen av systemen och nätet Utvärdering: Användningen av de befintliga övervakningssystemen effektiveras Målnivå: Övervakningsprocesserna tagna i produktion, vilket möjliggör en effektivare användning av personalresurser, senast vid årets slut Att utöka det interkommunala samarbetet Utvärdering: Möjligheterna att delta i regionala projekt utreds Målnivå: Hösten

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017 BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017 Godkänd av Pargas stadsfullmäktige 9.12.2014 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar 2015... 15 Driftsbudget Koncerntjänster... 16 Bildning...

Läs mer

BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015

BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 Godkänd av stadsfullmäktige 11.12.2012 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar 2013... 14 Driftsbudget... 15 Koncerntjänster... 16 Bildning...

Läs mer

BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018

BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018 BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018 (godkänd av stadsfullmäktige 8.12.2015) Budget & ekonomiplan 2016 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar 2015... 12 Strategiska handlingar...

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Ekonomiuppföljning 30.4.2014

Ekonomiuppföljning 30.4.2014 PARGAS STAD PARAISTEN KAUPUNKI Ekonomiuppföljning 30.4.2014 Tertialrapport 30.4.2014 Innehållsförteckning Koncerntjänster... 3 Val Revisionsverksamhet Förvaltningstjänster Personaltjänster Kommunikationstjänster

Läs mer

Ekonomiuppföljning 31.8.2013

Ekonomiuppföljning 31.8.2013 PARGAS STAD PARAISTEN KAUPUNKI Ekonomiuppföljning 31.8.2013 Innehållsförteckning Koncerntjänster... 3 Val Revisionsverksamhet Förvaltningstjänster Personaltjänster Kommunikationstjänster Information Närservice

Läs mer

Väståbolands stad. Budget 2009. Ekonomiplan 2010-2011

Väståbolands stad. Budget 2009. Ekonomiplan 2010-2011 Väståbolands stad Budget 2009 och ekonomiplan 2010-2011 1 Förslag Väståbolands stad Budget 2009 Ekonomiplan 2010-2011 Väståbolands stad Budget 2009 och ekonomiplan 2010-2011 1 I n n e h å l l s f ö r t

Läs mer

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 FASTIGHETER Stadsstyrelsen Seppo Pihl, fastighetschef FASTIGHETER / KIINTEISTÖT 2013 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2017 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 1 PARGAS STAD PROTOKOLL 4/13 Revisionsnämnden 2013-2016 Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 Närvarande: Ordinarie: Ted Bergman (ordf.) Tommy Nymalm (vice ordf.) - 20.55 ( 1-7)

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Väståbolands Hyreshus Ab:s förslag för ändring av Korpo områdeskontor till hyreslägenheter

Väståbolands Hyreshus Ab:s förslag för ändring av Korpo områdeskontor till hyreslägenheter Stadsstyrelsen 214 20.10.2014 Stadsstyrelsen 235 03.11.2014 Stadsfullmäktige 93 11.11.2014 1466/10.03.02/2014 Stadsstyrelsen 20.10.2014 214 Beredare Ekonomidirektör Patrik Nygrén, tfn 040 511 4383 Föredragande

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden: 6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016. Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55

PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016. Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55 1 PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016 Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55 Närvarande: Ordinarie: Ted Bergman (ordf.) Tommy Nymalm (vice ordf.) 16:10 20:55

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas ekonomi uppvisar bekymmersamma siffror och varken skatteinkomsterna

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Förslag till budget 2016 för miljöavdelningen samt ekonomiplan för åren 2017-2018

Förslag till budget 2016 för miljöavdelningen samt ekonomiplan för åren 2017-2018 Miljönämnden 159 14.10.2015 Förslag till budget 2016 för miljöavdelningen samt ekonomiplan för åren 2017-2018 2391/02.02.00/2015 Miljönämnden 14.10.2015 159 Beredare Miljövårdschef Carl-Sture Österman,

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

SAMHÄLLSPLANERING Miljönämnden Miljöavdelningen Carl-Sture Österman, miljövårdschef Susanna Lönnberg, stadsgeodet

SAMHÄLLSPLANERING Miljönämnden Miljöavdelningen Carl-Sture Österman, miljövårdschef Susanna Lönnberg, stadsgeodet SAMHÄLLSPLANERING nämnden avdelningen Carl-Sture Österman, miljövårdschef Susanna Lönnberg, stadsgeodet SAMHÄLLSPLANERING YHDYSKUNTASUUNNITTELU 2014 2015 2016 2016 2016 2016 2017 2018 Jfr skillnad nämnden

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ekonomiuppföljning

Ekonomiuppföljning PARGAS STAD PARAISTEN KAUPUNKI Ekonomiuppföljning 31.8.2015 (sst 26.10.2015) Tertialrapport 31.8.2015 Innehållsförteckning Koncerntjänster...3 Statliga/kommunala val Revision Centralförvaltning IKT-tjänster

Läs mer

Kaskö stads informationsstrategi

Kaskö stads informationsstrategi Godkänd i stadsfullmäktige 24.5.2007 32 Kaskö stads informationsstrategi 1. Bakgrund I kommunallagens 29 sägs: Kommunen skall informera invånarna om ärenden som är anhängiga i kommunen, planer som gäller

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN Träder i kraft 8.12.2015 INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN 1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunens förvaltning och ekonomi samt svara för utveckling av kommunens

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 Stadsfullmäktige 90 11.11.2013 Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 159/331/2013 STF 90 Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för staden

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 5 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog år Den sammanräknade lånestocken för kommunerna i Fasta Finland var,9 miljarder

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer