BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN

Transkript

1 BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN Godkänd av stadsfullmäktige

2 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar Driftsbudget Koncerntjänster Bildning Social- och hälsovård Miljö Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning Resultaträkning Investeringsdel Finansieringsanalys och låneplan

3 Allmänna motiveringar Allmänna motiveringar 2013 Det råder nu en stor osäkerhet gällande världsekonomins utveckling och Finland är som ett kraftigt exportberoende land särskilt utsatt för fluktuationer i världsekonomin. Efter en kort tid av återhämtning efter finanskrisen år 2009 har den ekonomiska tillväxten åter avstannat. De europeiska länderna är nu inne i en period av mycket låg tillväxt eller recession och risken för recession är överhängande även för Finlands del. Den förlängda europeiska finanskrisen får därmed allt tydligare realekonomiska följder. Oberoende av utgången för världsekonomin och den europeiska ekonomin beräknas dock inte den tillväxt i landet som föregått recessionen 2009 att uppnås, eftersom ekonomins tillväxtpotential försvagas av utbudsbegränsningar som beror på befolkningsåldrandet. De makroekonomiska talen för budgetåret 2013 ger följande vid handen: Prognosinstitut Ennusteen laatija Tidpunkt Ajankohta BNP/BKT 2012 BNP/BKT 2013 Arbetslösh. Arbetslösh. Työttöm Työttöm Inflation/ Inflation/ Inflaato 2012 Inflaato 2013 Aktia ,20 % 0,70 % 7,80 % 8,20 % 2,90 % 2,80 % ETLA ,50 % 1,00 % 7,70 % 8,00 % 2,90 % 2,90 % PTT ,40 % 0,80 % 7,50 % 7,90 % 2,80 % 2,10 % VM ,00 % 1,00 % 7,60 % 8,10 % 2,60 % 2,40 % Danske Bank ,00 % 1,00 % 7,70 % 7,90 % 2,90 % 2,60 % Handelsbanken ,00 % 2,00 % 7,60 % 7,60 % 2,80 % 2,60 % Nordea ,80 % 1,20 % 7,70 % 8,00 % 3,00 % 2,50 % PT ,40 % 2,00 % 7,60 % 7,60 % 3,00 % 2,80 % OP-Pohjola ,70 % 1,40 % 7,60 % 7,50 % 2,90 % 2,70 % Finlands bank ,50 % 1,20 % 7,70 % 7,60 % 2,90 % 2,10 % Tapiola ,50 % 0,50 % 8,50 % 9,00 % 2,70 % 1,50 % Medeltal / Keskiarvo 0,56 % 1,16 % 7,73 % 7,95 % 2,85 % 2,45 % BNP beräknas av de olika prognosinstituten att öka med i medeltal endast 0,56 % år 2012 för att följas av en mycket moderat förväntad tillväxt på i medeltal 1,16 % för Staden följer i sina bedömningar av skatteutvecklingen Kommunförbundets prognoser av vilka den senaste prognosen är uppgjord den 25 oktober Kommunernas ekonomi i Finland (Källa bl.a. Basserviceprogrammet) Utsikterna för den kommunala ekonomin stramas åt 2012 samt under ramperioden då ökningen av inkomsterna blir långsammare. Samtidigt blir det utgiftstryck som riktas mot den kommunala ekonomin till följd av befolkningens stigande medelålder allt större. När inkomstutvecklingen försvagas kommer det att krävas en stram utgiftsdisciplin för att hålla kommunernas och samkommunernas driftsekonomi i balans. Det viktiga är att ökningen i löneutgifterna dämpas och att de åtgärder som siktar till en ökad produktivitet genomförs. När den kommunala ekonomin stramas åt är risken att skuldsättningen inom den kommunala ekonomin fortsätter att öka kraftigt. Kommunernas och samkommunernas omkostnader beräknas fortsätta öka under ramperioden med i genomsnitt ca 4,1 procent per år. Verksamhetsintäkterna beräknas öka i samma takt som omkostnaderna under ramperioden. Ökningen av omkostnaderna blir enligt finansministeriets kalkyl dock betydligt mindre än den varit under de senaste åren. För att utgiftsökningen ska avta måste kommunerna vidta aktiva åtgärder för att dämpa ökningen i löneutgifterna. Investeringstrycket i landets kommuner är överlag stort på grund av grundliga reparationer, nyinvesteringar i tillväxtcentrum och den pågående kommunstrukturreformen. Enligt den prognostiserade inkomst- och omkostnadsutvecklingen leder den uppskattade investeringsnivån till fortsatt kraftig skuldsättning för kommunerna. 3

4 Allmänna motiveringar Enligt den utveckling som beskrivs ovan stramas således den kommunala ekonomin åt avsevärt under de närmaste åren. Årsbidraget för den kommunala ekonomin räcker inte till för att täcka avskrivningarna ens under ett av åren i den aktuella perioden. Den kommunala ekonomin skulle inte behålla sin jämvikt med dessa mått mätt. Utgiftstrycket i kommunerna är stort, och det bedöms att investeringarna kommer att hållas på en hög nivå. Sålunda kommer årsbidraget att bli klart lägre än nettoinvesteringarna under ramperioden. Detta leder till fortsatt skuldsättning inom den kommunala ekonomin och ett ökat tryck på betydande höjningar av kommunalskattesatserna. För att säkerställa att den kommunala ekonomin hålls stabil och att nödvändiga investeringar kan genomföras utan ständig skuldökning krävs det att omkostnadsökningen hålls inom de gränser som inkomstutvecklingen ställer. En höjning av produktiviteten inom välfärdstjänsterna ses av staten som en viktig faktor när det gäller att lösa hållbarhetsproblemet inom hela den offentliga ekonomin. Med tanke på finansieringen inom den kommunala ekonomin och en tillräcklig tillgång till personal är det väsentligt att man under en period med knapp arbetskraft som en del av kommunreformen utvecklar servicestrukturerna och serviceprocesserna bl.a. genom att utnyttja informationsteknik så att det relativa personalbehovet är mindre i fortsättningen. Staten ser således framför sig en åtstramning för kommunerna både p.g.a. att statens försämrade förmåga att stöda kommunerna och p.g.a. att kommunernas försämrade, egna skatteutveckling. Samtidigt finns det ett ökat utgiftstryck p.g.a. att den ökade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster som befolkningsstrukturen ger upphov till. Utgiftstrycket finns både för driften och för investeringarna och staten gör bedömningen att investeringarna kommer att hållas på en hög nivå, så att kommunernas årsbidrag inte täcker investeringarna. Det här innebär i praktiken fortsatt skuldsättning inom den kommunala ekonomin och ett ökat tryck på höjningar av kommunalskattesatserna. Staten lyfter i första hand fram produktivitetshöjningar och reformer som ökar basservicens produktivitet som lösning på kommunernas dilemma. Behovet av produktivitetshöjningar är sedan både ett motiv för och målsättning i de strukturella åtgärder regeringen som aviserar: Regeringen har för avsikt att under perioden genomföra: En riksomfattande kommunreform vars mål är en livskraftig kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. En reform av social- och hälsovårdens servicestruktur som en del av kommun- och servicestrukturreformen. En totalreform av kommunallagen En omarbetat förenklat statsandelssystem Stadens finansiering Stadens kriskänslighet är jämfört med många andra kommuner på en lägre nivå dels tack vare att staden inte har ett så starkt beroende av samfundsskatten, dels tack vare att staden har en rätt diversifierad näringsstruktur och dels för att företagens exportberoende är begränsat. Ifall en långt utdragen europeisk eller global kris uppstår påverkar detta förstås även kraftigt stadens skattefinansiering och i förlängningen också statsandelsfinansieringen. Samfundsskatten tenderar vid senaste kris att reagera snabbare och är även därför förknippad med en större risk: Ifall marknadsstörningar uppstår tenderar detta att påverka samfundsskatten först. Statsandelarnas utfall har prognosticerats enligt de i basserviceprogrammet aviserade indexförhöjningarna. För 2015 års del kommer statsandelarna dock att påverkas av statsandelsreformen, vars utfall vi ännu inte känner till. Förvärvsinkomsterna i staden utgör grunden för den inkomstskatt som flyter in; förvärvsinkomsternas utveckling beror dels av löneuppgörelserna och dels av sysselsättningsläget. Förändringar i sysselsättningsläget påverkar dock stadens skatteintäkter med en viss eftersläp- 4

5 Allmänna motiveringar ning. Sysselsättningen har i staden, med nuvarande näringsstruktur, inte varit så känslig för fluktuationer. Sysselsättningsläget i staden är nu gott med en arbetslöshet på 4,9 % jämfört med hela landet 9,5 % och Egentliga Finland 8,7 %. Stadens inkomster Stadens beräknade inkomster 2013 ger ramen för den verksamhet staden själv kan finansiera. Av stadens inkomster år 2013 kommer 50 % från skatteinkomster, 26 % från statsandelar, 23 % från verksamhetsintäkter och 1 % från finansieringsintäkter. Statsandelar Valtionosuudet 26% Finaniseringsintäkter Rahoitustuotot 1% Verksamhetsintäkter Toimintatuotot 23% Skatteinkomster Verotulot 50% Inkomststruktur Tulorakenne 2012 Verksamhetsintäkter Toimintatuotot Skatteinkomster Verotulot Statsandelar Valtionosuudet Finaniseringsintäkter Rahoitustuotot Totalt / Yhteensä Stadens beräknade inkomster år 2013 är euro. 5

6 Allmänna motiveringar Skatterna Skatteinkomsterna beräknas i hela landet öka med i genomsnitt 3,7 procent per år under ramperioden. Intäkterna från kommunalskatten beräknas öka med i genomsnitt 4,2 procent per år. Kommunernas förhöjda utdelning med 5 procentenheter av samfundsskatten fortsätter Skatterna står för 50 % av stadens intäkter och är stadens viktigaste finansieringskälla. I enlighet med strävan att balansera ekonomin beslöt fullmäktige att höja inkomstskatten med 0,5 procent som år 2013 är 19,75 %. Fastighetsskatten för stadigvarande boende höjdes med 0,1 % till 0,4 % och den allmänna fastighetsskatten höjdes från 1,3 till 1,35 %. Skatterna beräknas år 2013 därmed att vara 61,1 M vilket är 3,8 M eller 6,7 % högre än i budgeten för år Av denna ökning kommer 1,9 M från höjningen av skatteprocenten Skatter : budget, bokslut och prognos * Budget Bokslut / Prognos, med % förändring Skatteinkomsterna för planeåren 2014 och 2015 beräknas öka med 3,1 % respektive 4,8 % %. Prognosen utgår från oförändrade skatteprocenter under Under perioden 2006 till 2011 har utvecklingen av skatteinkomsterna varit positiv med undantag av år 2009 då vi hade en realekonomisk kris i landet samtidigt som den nya staden minskade skatteprocenten från 19,45 till 19,25. Till den positiva utvecklingen har bidragit även höjningen av fastighetsskatteprocenten 2010 och statens höjning av kommunernas andel av samfundsskatten 2010 och 2011 vilken beräknats få en fortsättning även för 2012 och Skatteprocenthöjningen 2013 beräknas förbättra finansieringen årligen med 1,9-2,4 M. 6

7 Allmänna motiveringar Skatteinkomster : bokslut och prognos , årlig %-förändring ,8 % 8,2 % -0,7 % 6,1 % 3,3 % * 1,1 % * 6,7 % * 3,1% * 4,8 % Skatteinkomster bokslut , prognos Alla prognoser för utgår från kommunförbundets kommunspecifika prognoser för inkomst-, samfunds- och fastighetsskatt samt från de förändrade skatteprocenten. Kommunal inkomstskatt Utvecklingen av den kommunala inkomstskatten i staden har, efter den realekonomiska krisen 2009 i Finland, stannat av. Efter en liten minskning på -0,2 % år 2009 har tillväxten varit endast 1,6 % 2010 och 2,7 % Till en stor del kan detta dock förklaras med att avdragen i beskattningen ökat och ökar. Tillväxten av förvärvsinkomsterna har under samma tid varit på nivåer mellan 2,3 och 4,0 % Kommunalskatt : budget, bokslut och prognos * * * * * Budget Bokslut / Prognos En fortsatt gynnsam utveckling av förvärvsinkomsterna i staden prognostiseras för år : 2013 (2,6 %), 2014 (3,8 %) och 2015 (2,9%). De ökande avdragen 2012 äter upp en allt större del av den skatt som staden får. Den effektiva skatteprocenten har således minskat betydligt under och skulle ha fortsätt att minska under ifall staden inte skulle ha höjt skatteprocenten. 7

8 Allmänna motiveringar Skatteprocent och effektiv skatteprocent Skatteprocent Effektiv skatteprocent 19,45 19,25 19,25 19,25 19,25 19,75 19,75 19,75 15,02 14,67 14,43 14,13 13,65 14,42 14,33 14, Som en följd av skatteprocenthöjningen stiger den effektiva skatteprocenten till 14,42 % vilket dock ännu är mindre än vad den var år 2009 och 2010 med en mindre skatteprocent (19,25 %). Minskningen av stadens inkomster som en följd av de ökade avdragen i inkomstbeskattningen har till stor del kompenserats i statsandelarna och staten har i basserviceprogrammet för aviserat att man strävar att kompensera ökade avdrag även framöver. Samfundsskatt Samfundsskatten ökade kraftigt år 2010 till stor del som en följd av kommunernas ökade andel av samfundsskatten. Tillväxten fortsatte år 2011 då prognosen förverkligades till hela 3,7 M. Prognosen för år 2012 visar dock på en snabb återgång till en lägre nivå och en betydande underskridning av budgeten är sannolik. Kommunernas förhöjda utdelning med 5 procentenheter av samfundsskatten fortsätter år

9 Allmänna motiveringar Samfundsskatt : budget, bokslut och prognos * * * * * Budget Bokslut / Prognos Fastighetsskatt Inkomsterna från fastighetsskatten ökade markant år 2010 som en följd av förändringarna i fastighetsskatteprocentsatserna; förändringarna har permanent ökat inkomsterna med ca 1,4 M. År 2013 års skatteprocentförändringar ökar inkomsterna ytterligare med ca 0,4 M. I övrigt förväntas utvecklingen att vara jämn så att skatten ökar i takt med fastighetsmassan. Fastighetsskatt : budget, bokslut och prognos * * * * * Budget Bokslut / Prognos Statsandelar Utvecklingen av statsandelar har under en längre period varit mycket bra och förväntas även under ekonomiplaneåren att vara bra. Under åren ökade statsandelarna årligen med hela % och år 2011 med 3,9 %. År 2012 är den beräknade ökningen 6,6 %. För budgeten beräknas en ökning med 3,2 % som åtföljs av 2,7 % år 2014 och 3,0 % år

10 Allmänna motiveringar STATSANDELAR , PROGNOS STATSANDELAR Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014Plan 2015 STATSANDELAR & SKATTER TOTALT , PROGNOS ,9 % 9,5 % 2,3 % 8,8 % 3,5 % 2,7 % 5,5 % 2,9 % 3,9 % STATSANDELAR SKATTEINTÄKTER Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Skatte- och statsandelsfinansieringen totalt förväntas att öka med 2,7 % detta år för att sedan år 2013 öka med 5,5 %. Verksamhetsinkomsterna Verksamhetsinkomsterna beräknas öka med 2,9 % eller 0,7 M till 26,1 M. De beräknade inkomsterna nåde inte upp till ramen utan ligger ca1 M under den givna ramen. För år 2014 och 2015 beräknas enårsvis inkomstökning motsvarande 3,5 %. Verksamhetsutgifterna Driftsutgifterna beräknas bli 115,3 M vilket är ca 5,3 M eller 4,8 % mera än de budgeterade anslagen Ramen överskrids därmed med 1,9 M. Nettoanslagen för driften ökar därmed med 4,6 M i förhållande till budgeten 2012 vilket överskrider ramen med 2,9 M. 10

11 Allmänna motiveringar Under ekonomiplaneåren är den beräknade kostnadsutvecklingen för driften: Verksamhetens beräknade kostnader Personalugifter 3,0 % 3,33 % Köp av tjänster 3,5 % 3,5 % Material förn. & varor 2,1 % 2,0 % Understöd 1,0 % 1,0% Övriga utgifter * -5,1 % 3,0 % Totalt 2,6 % 3,2 % Netto beräknas verksamhetskostnaderna öka med 2,3 % år 2014 och 3,1 % år 2015 Beräkningarna för ekonomiplaneåren utgår således från basserviceprogrammets bedömningar av kostnadsutvecklingen med en korrigering nedåt av posten övriga utgifter år 2014 från 2013 års nivå som innehåller omfattande försäljningsförluster ( euro) Budgeten för 2013 innebär sammantaget: Resultatet blir och ett underskott uppstår Driften är i inte i balans år 2013 trots höjningen av skatteprocenterna Driftskostnaderna ökar med 5,4 % vilket är mera än lönenivån (2,3 %) eller inflationen (2,7 %) Investeringarna summerar netto till 6,8 M Totalt kräver budgetens förverkligande en 3,2 M låneupptagning under år 2013 Ekonomiplanen balanserar inte för driften: det ackumulerade överskottet som enligt bokslutsprognos för år 2012 kommer att minska till 3,8 M beräknas under perioden att minska med ytterligare 1,4 M. I slutet av ekonomiplaneperioden beräknas staden ännu att ha ett ackumulerat överskott motsvarande 2,4 M. 11

12 Allmänna motiveringar Årsbidrag, resultat och investeringar , prognos Årsbidrag Resultat Investeringar Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan Staden når inte i budgeten för år 2013 balans och över- och underskotten balanserar inte under planeperioden. Staden når heller inte balans när det gäller investeringarna utan det uppstår ett finansieringsunderskott och ett betydande behov av att öka lånefinansieringen. Den här utvecklingen är inte i fas med stadens strategi. Nettoutgifterna i nämndernas budgetförslag: - minskades i budgetförhandlingar med euro - korrigerades efter budgetförhandlingar för kostnaderna för specialsjukvård och barackhyra - stadsdirektörens förslag är mindre än nämndernas - förblev oförändrade i stadsstyrelsens förslag - minskades i fullmäktige med X Budgetförslaget för investeringarna De totala investeringarna summerar i budgeten för 2013 till netto 6,8 M. Årsbidraget räcker inte till för att självfinansiera investeringarna utan ett finansieringsbehov på 3,0 M uppkommer. Årsbidraget täcker investeringarna till 43,2 %. Årsbidraget beskriver grovt sett stadens bärkraft för att finansiera investeringar. Ifall årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna uppstår det ett finansieringsunderskott. Staden har haft årliga finansieringsunderskott under varje år sedan 2005 och således levt över sina tillgångar, med följden att staden först tömt sina kassatillgångar och sedan kontinuerligt utökat sin lånebörda. Ifall ekonomin under ett räkenskapsår är i balans uppstår inget eller ett mycket litet finansieringsunderskott; finansieringen från skatter räcker till för att finansiera både drift och investeringar. Det ackumulerade finansieringsunderskottet under åren 2005 till 2013 är 47 M. Staden lyckades under sina första verksamhetsår något stävja denna utveckling och lyckades under år 2010 t.o.m. något minska skuldbördan. År 2011 innebar dock åter ett betydande finansieringsunderskott och ökning av skuldbördan och prognoserna för 2012 indikerar ett finansieringsunderskott på upp till 6 M med en motsvarande nettolåneupptagning som följd. Denna utveckling är i strid med fullmäktiges målsättning att inte öka eller t.o.m. kunna minska lånebördan. De planerade investeringarna i budget 2013 och de uppskattade investeringarna i investeringstabellen för ekonomiplaneåren är dock av den storleken att de, ifall de skulle genomföras skulle innebära stora årliga finansieringsunderskott och följaktligen en snabb och ohållbar ökning av lånebördan. Styrelsen har därför beslutat att i finansieringsanalys för år beakta investeringar till ett årligt belopp på 6 M. 12

13 Allmänna motiveringar Även denna korrigerade investeringsnivå för 2014 och 2015 skulle tillsammans med den planerade driften öka lånebördan med 3,0 M år 2013, med 2,5 M år 2014 och med 1,7 M och således med 7,3 M. Staden måste framöver kunna minska sina investeringar till en nivå, som motsvarar egenfinansieringen Finansieringsunderskott årsvis & ackumulerat, , prognos Finansieringsunderskott Ackumulerat finaniseringsunderskott Budgetens bindningsnivå Anslagen som hänförs till driftsekonomins ansvarsområden/enheter i enlighet med tabellen Nettoanslag per anslagsområde och avdelning är bundna till sitt nettobelopp. Stadsstyrelsen har fastställ de interna hyrorna och den interna fördelningen av städnings- och kosthållskostnaderna. De anslag som beviljas för investeringar binds till det nettobelopp som i investeringsdelen noterats skilt för varje investeringsprojekt. 13

14 Koncernmålsättningar 2013 KONCERNMÅLSÄTTNINGAR 2013 Allmänna koncernmål 1. Dottersamfundens verksamhet skall stöda förverkligande av stadens strategi 2. Stadens koncerndirektiv beaktas till alla delar i dottersamfundens verksamhet och för stadens styrning av bolagen 3. Koncernsamfunden och samkommunerna funktionerar ekonomiskt självbärande och de bör likt Pargas stad kontinuerligt effektivera sin verksamhet 4. Pargas stad eftersträvar professionalitet och branschkunnande då man utser sina representanter till dotterbolagen Särskilda målsättningar: Bostadsaktiebolagen har en beläggningsgrad under året på minst 90 %. Region Åboland r.f. upphör med sin verksamhet och upplöses kontrollerat under 2013, så att staden undviker alla typer av förluster. 14

15 D R I F T S B U D G E T E N 15

16 Kommunikationstjänster STATLIGA / KOMMUNALA VAL Centralvalnämnden Koncerntjänster Christjan Brander / Petra Öhman STATLIGA/KOMMUNALA VAL VALTIOLLISET/KUNNALLISET VAALIT Jfr skillnad Centralvalnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2013/ 2012 Keskusvaalilautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot #JAKO/0! Avgiftsintäkter / Maksutuotot #JAKO/0! Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet ,0 % Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot #JAKO/0! Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,0 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,0 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,0 % Understöd / Avustukset #JAKO/0! Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut #JAKO/0! Verksamh.kostn./Toimintakulut ,0 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,0 % Verksamhet Inga val torde hållas år 2013, EU-parlamentsval 2014 och riksdagsval

17 Förvaltningstjänster REVISION Revisionsnämnden Koncerntjänster Monica Avellan / Martina Sjöstrand REVISION/ TILINTARKASTUS Jfr skillnad Revisionsnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2013/ 2012 Tarkastuslautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot #JAKO/0! Avgiftsintäkter / Maksutuotot #JAKO/0! Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet #JAKO/0! Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot #JAKO/0! Verksamh.intäkter /Toimintatuotot #JAKO/0! Personalkostnader / Henkilöstökulut ,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,6 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,0 % Understöd / Avustukset #JAKO/0! Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut #JAKO/0! Verksamh.kostn./Toimintakulut ,4 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,4 % Verksamhet: Revision av stadens förvaltning och ekonomi som utförs av yrkesrevisorerna. Utvärdering av hur de av stadsfullmäktige uppställda bindande målsättningarna förverkligats, som utförs av revisionsnämndens medlemmar. Beredning till stadsfullmäktige av ärenden gällande granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Yrkesrevisionen konkurrensutsätts under året. Mål 2013: Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 50. Därtill kommer sekreterar- och övriga uppdrag i revisionsnämnden. Utvärdering: Granskningsprogrammets och utvärderingsprogrammets förverkligande Målnivå: Granskningsprogrammet och utvärderingsprogrammet förverkligas. Revisionsberättelse. Utvärderingsberättelse. Revisionsnämnden sammankommer till åtminstone 8 möten (sammantaget nya och gamla nämnden). Utvärdering: Antal möten. Målnivå: Budgeterat antal möten. Arbetet som revisionsnämnden utför i egenskap av hjälporgan till fullmäktige införlivas i kommunens lednings- och utvärderingssystem och resultaten av revisionsnämndens utvärderingsarbete är till nytta för organisationen. Utvärdering: Rapportering (utvärderingsberättelse) och åtgärder föranledda av denna. Målnivå: Rapporteringen skall utgöra ett mervärde för förvaltningen. Tillämpning av utvärderingsrekommendationen på riksnivå i revisionsnämndens arbete. Utvärdering: Tillämpningsgraden av rekommendationen. Målnivå: Rekommendationen används som hjälpmedel vid utvärderingen. Mål : Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram Revisorernas arbete utmynnar årligen i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Revisionsnämndens arbete utmynnar årligen i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. 17

18 Förvaltningstjänster CENTRALFÖRVALTNING Stadsstyrelsen Koncerntjänster Monica Avellan CENTRALFÖRVALTNING KESKUSHALLINTO Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2013/ 2012 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot ,7 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot #JAKO/0! Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet #JAKO/0! Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot ,0 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,1 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,8 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,0 % Understöd / Avustukset ,0 % Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut ,6 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,2 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,2 % Verksamhet Centralförvaltningen bereder själv och koordinerar övriga förvaltningsenheters beredning av ärenden som behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. På motsvarande sätt sköter centralförvaltningen om verkställigheten av de ärenden som behandlats i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Vision Centralförvaltningens vision är att staden har goda verksamhetsmöjligheter för växelverkan mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare staden har välfungerande, tvåspråkiga förvaltningsrutiner Mål 2013 Att samordna protokollföringen i de kollegiala organen Utvärdering: förvaltningstjänster genomför en process där beredare, nämndsekreterare / textbehandlare och translatorer tillsammans utarbetar en standard som sedan ska tillämpas av samtliga Målnivå: samordningen genomförd under första halvåret 2013 Att uppdatera stadens strategi och följa den i beredningen av ärenden Utvärdering: uppdateringen genomförs som en dialog mellan ledningsgruppen och nämnder, stadsstyrelse och stadsfullmäktige Målnivå: uppdateringen är genomförd under år 2013 Mål Att slutföra utarbetandet av informationsstyrningsplanen Att förenkla förvaltningsrutinerna 18

19 Förvaltningstjänster CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO ÅRSVERKEN / TYÖVUODET TYÖVUODET Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Stadsdirektör/Kaupunginjohtaja Stadsjurist/Kaupunginlakimies Arkivsekreterare/Arkistosihteeri Ledningens sekreterare/johdon sihteeri Projektkoordinator/Hankekoordinaattori 0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Translator/Kielenkääntäjä Textbehandlare/Tekstinkäsittelijä Vaktmästare/Vahtimestari 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Sammanlagt /Yhteensä 7,6 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. Sammanlagt /Yhteensä Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 7,6 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO PRESTATIONER / SUORITUKSIA Fullmäktigesammanträden/Valtuustokokouksia Styrelsesammanträden/Hallituksen kokouksia Sektionen/Jaosto CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO MÄTETAL / MITTARI Nettokostnad/invånare

20 Personaltjänster PERSONAL Stadsstyrelsen Koncerntjänster Peter Lindroos PERSONAL/ HENKILÖSTÖ Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2013/ 2012 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot ,0 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot #JAKO/0! Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet ,0 % Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot ,0 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,5 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,9 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,2 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,0 % Understöd / Avustukset ,5 % Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut ,7 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,3 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,3 % Verksamhet Utveckla och upprätthålla en personalstrategi som tydliggör och utvecklar stadens personalpolitik och signalerar åt hela organisationen med vilka medel personalärenden sköts. Löneräkning, personalutbildning, sysselsättningsåtgärder, arbetarskydd, avtalstolkning, personalvård, rekreation, upprätthållande och utvecklande av fysisk och psykisk arbetsförmåga. Vision Staden har en kunnig och motiverad personal som mår bra. Staden tillämpar en konsekvent personalpolitik i hela organisationen. Målsättningarna är förankrade i personalstrategin: 1. Staden har en kunnig och yrkesskicklig personal. 2. Staden stöder personalen att upprätthålla och utveckla sin fysiska och psykiska arbetshälsa. 3. Staden behandlar sin personal jämlikt och rättvist. 4. Staden leds professionellt. Mål 2013 Att genomföra en kartläggning av utbildningsbehovet i allmänt kunnande (kundservice, lagstiftning, ekonomi, processutveckling mm.) Utvärdering: Kartläggningens resultat presenteras i ledningsgruppen Målnivå: Konkreta åtgärder planerade hösten 2013 Att utveckla en modell för uppföljning av sjukfrånvaron Utvärdering: Enhetsvisa rapporter 4 gånger i året. Målnivå: Enheter med hög sjukfrånvaro skrider till åtgärder. Att utveckla arbetarskyddschefens uppgiftsbeskrivning, konkreta åtgärder för att förbättra arbetshälsan Utvärdering: Åtgärdsprogram för att minska sjukfrånvaro Målnivå: Mars 2014: Minskad frånvaro i personalrapporten för 2013 Arbetarskyddschefens anställning sker i första hand internt. Att analysera arbetsmiljökartläggningens resultat Utvärdering: Spridningen av resultaten på alla enheter Målnivå: Konkreta åtgärder påbörjade våren 2013 Att fortbilda förmännen i frågor om arbetshälsa och arbetarskydd Utvärdering: Antalet utbildningsdagar åt förmännen Målnivå: 2 utbildningsdagar kring temat arbetshälsa och arbetarskydd 20