BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN

Transkript

1 BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN (godkänd av stadsfullmäktige )

2 Budget & ekonomiplan 2016 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar Strategiska handlingar Resultaträkning Finansieringsanalys och låneplan Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning Driftsbudget Koncerntjänster Bildning Social- och hälsovård Miljö Vattenverket Investeringsdel Motiveringar för driftsbudget

3 Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Allmänna motiveringar Finland är inne i en förlängd ekonomisk kris. De risker som man såg under beredning av förra årets budget, har realiserats till stor del och även den förväntade lilla tillväxten har uteblivit. Recessionen påverkar negativt på sysselsättningen och näringslivet och därmed försämrar stadens finansiering genom minskande skatteintäkter. Statsandelar förväntas minska eller högst hållas på innevarande nivå på grund av den pågående statsandelsreformen. Den ekonomiska utvecklingen i landet förväntas vara fortsatt svag under år De makroekonomiska talen för budgetåret 2016 ger följande vid handen: Allmänt anses finansministeriets prognoser för nästa år vara ganska optimistiska. Tillväxtförväntningarna grundar sig på exportens ökning. Privata konsumtionen förväntas växa 2016 med 1 %, men den offentliga sektorns efterfråga förväntas minska litet. Investeringarna har varit på en exceptionellt låg nivå redan länge och 2016 förväntas både den privata och den offentliga sektorns investeringar öka och totala ökningen skulle vara då över 5 %. Totala efterfrågan har minskat under de sista fyra åren, men nu väntas den öka något nästa år, dock mest på grund av exporten. Inflationen har varit på låg nivå och det här året prognostiseras deflation förväntas inflationen vara på en nivå, som anses vara önskvärt från allmän ekonomisk synvinkel. Arbetslösheten har en stor inverkan på både skatteinkomster och offentliga sektorns kostnader. I Pargas är arbetslösheten ca 2 %-enheter lägre än i hela landet och var i september ,0 % (7,1 % året innan). Kommunallagen, som trädde i kraft i början av det här året styr striktare än förut stadens budgetering och planering. Kommunallagen 110 utgår ifrån att planen måste vara i balans. Budget för år 2016 har upprättats med hänsyn till det svaga ekonomiska läget och de strikta ramarna, som gäller för Budgeten utgår och skall utgå ifrån planerade åtgärder och verksamhet, således har även verksamhetsplaner justerats med beaktande av ramar. Lagen förutsätter även att stadens strategier påverkar och syns i planeringen och budgeten. För att få mera synlighet till detta, har vi inkluderat de s.k. strategiska handlingarna dels redan i avdelningarnas driftsbudget och även som en helhet i den här budgetboken. Stadens finansiella status Pargas stad har under en lång tid försämrat sin finansiella status. Stora underskott i driften kombinerat med investeringar på en hög nivå har lett till stora årliga finansieringsunderskott. Stadens egen finansiering har inte räckt till utan staden har under en lång tid varit tvungen att öka sin låntagning. Då den nya staden startade upp sin verksamhet hade verksamheterna svällt ut så att man trots kostnadsminskningar inte kunde nå balans i den nya staden. Sedan dess har läget förvärrats trots det sammanslagningsunderstöd på totalt nästan 8 miljoner euro som staden fick under åren och trots att statsandels- och skattefinansieringen utvecklats rätt bra. Sedan sammanslagningen av kommunerna år 2009 har staden årligen haft ett finansieringsunderskott på i medeltal 3 miljoner euro och det ackumulerade finansieringsunderskottet har under perioden ökat med totalt 14,4 miljoner euro. Staden har saknat förmågan att anpassa verksamheten till sin finansiering, på kort och lång sikt och utvecklingen är inte hållbar. Det har allmänt taget inte funnits och finns inte heller nu någon generell naturlig förklaring till att staden kontinuerligt levt över sina tillgångar: befolkningsutvecklingen har varit moderat och utvecklingen av den totala finansieringen under perioden har varit god. Också i absoluta termer och i jämförelse med andra kommuner har staden haft och har en egen finansiering som i sig skulle ha möjliggjort en god servicenivå. Tillämpningen av strikta ramar för både drift och investeringar har under 2015 och för budget 2016 hjälpt till att begränsa ökad skuldsättning, men återhållsamhet och ännu noggrannare ekonomistyrning behövs för att få lånebördan börja minska. En hög skuld innebär en ytterligare risk för driften då räntekostnader ännu på grund av låg allmän räntenivå, hålls nere. Även en räntenivå, som skulle vara på en mera normal nivå, skulle höja avsevärt räntekostnader före ränteskydds tillämpning årets prognos utgår ifrån en 1,4 milj. euro ökning i lånebördan (budget ,7 milj. 3

4 Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 euro) och trots den strikta linjen som tillämpats i budgeteringen för 2016, ökar finansieringsbehovet med ytterligare 800 tusen euro. Extern räntebärande finansiering ökar i budgeten för 2016 till 45,5 miljoner euro. Kriskommunkriterierna i kommunallagen relaterar alla direkt eller indirekt till skuldsättningen. Nedan soliditet och skuldsättningsgrad kalkylerade ifrån stadens egen balans, kriterierna tillämpas till hela koncernens balans, där lånebördan är större än i stadens balans. Soliditet är på en acceptabel nivå (> 50 %) men den relativa skuldsättningsgraden är för hög i både budgeten och under hela planeringsperioden, den borde vara under 50 % då en kriterium för kriskommun är 50 % relativ skuldsättningsgrad. Soliditet i budget 2016 är 53,4% och relativ skuldsättningsgrad 53,8 %. Statens kriskommunkriterier har från år 2015 att kompletterats med en ny skrivning i Kommunallagen som förpliktigar kommunerna att de facto balansera driftsekonomin under planeringsperioden. Om staden inte lyckas med denna balansering uppfylls ett i sig tillräckligt kriterium för kriskommun. De av staten ställda kriskommunkriterierna är dock långt ifrån enda orsakerna till en ansvarsfull skötsel av ekonomin. En hushållning som bygger på en kontinuerlig låntagning innebär att de nuvarande invånarna nu åtnjuter en sådan service som de framtida invånarna skall finansiera. En mer ansvarsfull skötsel av ekonomin och en bättre finansiell status skulle göra att: Staden bättre klarar av att långsiktigt sköta sina åtaganden Staden har en bättre finansiell beredskap att göra satsningar då det behövs Staden har en bättre beredskap att klara finansiella eller andra kriser Stadens anseende och attraktionskraft påverkas positivt Staden stärker sin självständighet Ansvaret för att finansiera den nuvarande verksamheten och för att anpassa verksamheten skjuts inte på framtida generationer 4

5 Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Stadens finansiering Stadens beräknade inkomster 2016 ger ramen för den verksamhet staden själv kan finansiera. Stadens inkomster beräknas ändra enligt följande: Förändring / Inkomststruktur Tulorakenne 2016 Budget / TA 2015 Prognos / Ennuste 2015 Budget / TA 2016 Muutos , budget/ta Verksamhetsintäkter Toimintatuotot ,0 % Skatteinkomster Verotulot ,1 % Statsandelar Valtionosuudet ,9 % Totalt / Yhteensä ,5 % Skatteinkomster Verotulot ,1 % Övriga Muut ,0 % totalt ,5 % Utvecklingen av alla inkomstslag förväntas vara positiv från 2015 till budget Verksamhetsintäkter ökar genom höjda interna avgifter och även höjda externa avgifter. En bättre kostnadsmotsvarighet söks inom vissa områden. Vattenverket skall enligt lag bära alla sina egna kostnader och detta leder till höjda avgifter för vattenverkets del. Av stadens inkomster år 2016 kommer 52 % från skatteinkomster, 26 % från statsandelar och 22 % från verksamhetsintäkter, Statsandelsreformen försämrar stadens finansiering Statsandelarna har växt varje år sedan 2006 ända till Statsandelsreformen, som har trätt i kraft under pågående året, kommer att försämra ytterligare stadens finansiering framöver samtidigt, som de förväntade skatteinkomsterna försämras i takt med det försämrade konjunkturläget. Statsandelsreformen är den mest betydande enskilda förändring som påverkar stadens finansiering under perioden Reformen som är ett nollsummespel för kommunerna som helhet innebär för Pargas del att statsandelarna under perioden årligen minskar för att slutligen landa på en nivå som är upp till 3,8 miljoner euro lägre än vad den skulle ha varit med det tidigare statsandelssystemet. Reformen missgynnar således kraftigt Pargas stad och försämrar permanent stadens finansiering. Statsandelarna beräknades p.g.a. statsandelsreformen att år 2015 minska med 0,4 %, utfallet enligt prognos blir nu -1,3 %. Staden kommer att förlora 3,4-3,8 miljoner euro per år när reformens effekter slår ut fullt ut. 5

6 Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Skatteutvecklingen är svag Skatteutvecklingen är fortsatt svag, då Finland befinner sig i en förlängd konjunktursvagga. Utvecklingen av den kommunala inkomstskatten har varit svag ända sedan 2009 och visar en klar ökning endast under år 2013 då staden höjde skatteprocentsatsen från 19,25 till 19,75. Inkomsterna från den kommunala inkomstskatten förväntas överstiga 2013 års nivå först Förändringarna i beskattningen påverkar skatteunderlaget och dels på grund av det har staten litet höjt statsandelarna. Kommunal inkomstskatt Förvärvsinkomsterna är den kommunala inkomstskattens grund och förändringar i förvärvsinkomsterna påverkar direkt de till staden inflytande inkomstskatterna. Förvärvsinkomsterna och deras utveckling bestäms av antalet arbetsföra (arbetskraften), av sysselsättningsgraden, samt av lönenivåerna och förändringar i den. Stadens sysselsättningsgrad är ännu rätt hög jämfört med hela landet, däremot kommer löneutvecklingen sannolikt vara mycket blygsam under de närmaste åren. Den något försämrade sysselsättningen i kombination med en något minskande arbetskraft påverkar utvecklingen av förvärvsinkomsterna i negativ riktning. En eventuell tillväxt i inkomstskatterna måste därför komma från ett ökat antal arbetsplatser och från inflyttning. En aktiv näringslivspolitik med målsättningen att skapa flera arbetsplatser och en strävan att skapa förutsättningar för ett attraktivt boende är framöver i nyckelposition för att kunna öka stadens skatteintäkter. Stadens inkomster från kommunala inkomstskatten ökade kraftigt 2013 på grund av förhöjningen av skatteprocentsatsen med 0,5 %. Utvecklingen framöver förväntas vara stabil och kalkylen innehåller inga ytterligare förhöjningar i skatteprocentsatsen. 6

7 Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Arbetslöshetsgraden i staden har något försämrats sedan 2013 men ligger 2015 på ungefär samma nivå som under 2014 ca 7 % (vs 6,3 % i 2013). Arbetslöshetensgraden är dock låg nationellt sett och lägst i Egentliga Finland. Samtidigt som vi har det bästa sysselsättningsläget i Egentliga Finland så är befolkningsutvecklingen nästan sämst i regionen. Inkomstskatteutvecklingen förväntas för år 2015 att förverkligas till en nivå upp till ca 1,2 högre än budgeterat, enligt stadens egen prognos. Samfundsskattens utveckling Inkomsterna från samfundsskatten påverkas kraftigast av konjunkturerna och förväntningarna påverkas också av förändringar i kommunens andel av samfundsskatten. Relativt sett har utvecklingen varit sämst gällande samfundsskattens andel, från 2011 har inkomsterna sjunkit med 40 %. Kommunernas andel av samfundsskatten återgår år 2016 från en förhöjd procentandel till en lägre. Sammantaget förväntas stadens inkomster från samfundsskatterna att fortsättningsvis minska något under Även här kan man påverka utvecklingen med en aktiv näringslivspolitik, arbetsplatserna ökar i och med att kommunens näringsliv växer. Fastighetsskatten Fastighetsskattens betydelse har ökat mest under de senaste åren. Staden har höjt fastighetsskatteprocenten 2010 och 2013 samt För budgetåret 2016 höjs inte fastighetsskatteprocenten. År 2013 reformerades fastighetsbeskattningen vilket skedde till stadens fördel och år 2014 justerades de underliggande värdena för fastigheterna vilket har gett en betydande ökning av inkomster från fastighetsskatten. Totalt förväntas fastighetsskatten år 2016 att ge inkomster motsvarande ca 9,4 miljoner euro vilket kan jämföras med 4,3 miljoner euro under år Under planeringsperioden förväntas inkomsten från fastighetsskatten inte att stiga betydligt då byggandet i staden har jämnats ut. Fastighetsskatten har därmed kontinuerligt fått en större betydelse för stadens finansiering. De ökade inkomsterna från fastighetsskatten har delvis kompenserat den svaga utvecklingen för inkomst- och samfundsskatten. 7

8 Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Totala skatteintäkter förväntas överstiga budgeten för 2015 med dryga en miljon och budgeten för 2016 är på en litet lägre nivå 64,2 miljoner euro, en minskning om 0,9 %. Återhämtning förväntas först 2018 i och med att konjunkturläget då förväntas bli bättre. Skatterna och statsandelarna totalt beräknas för budgetåret 2016 minska med euro eller 0,2 % i förhållande till prognosen för Budgeten ökar jämfört med 2015 budget med 1,9 milj. euro eller 2,0 %. 8

9 Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Utvecklingen av stadens finansiering är mycket dålig 2014, 2015, 2016 och 2017 p.g.a. statsandelsreformen och p.g.a. de dåliga konjunkturerna. Statsandelsreformen föranleder för Pargas stad en bestående försämring av vår finansiering och utvecklingen av skattefinansieringen är samtidigt mycket svag p.g.a. konjunkturläget. För att inte riskera stadens ekonomi och för att bibehålla sin självständiga styrning av sin verksamhet och ekonomi måste staden anpassa sin verksamhet till den försämrade finansieringen. Befolkning Statistikcentralen beräknar att staden under detta år och under de kommande tre åren har en moderat befolkningsökning efter att befolkningsutvecklingen vände till negativ under år Staden har en i regionen jämförelsevis låg befolkningstillväxt trots det goda sysselsättningsläget i staden. En av stadens strategiska målsättningar är att öka befolkningsunderlaget, att svänga trenden tillbaka efter 2013 årets tillbakagång kräver åtgärder, en del av sådana finns med i stadens strategiska handlingar Befolkning, Pargas stad , prognos ** 2014** 2015** 2016** 2017** Antalet + 65-åringar har ökat markant i staden under de senaste 10 åren (ca 700 flera 65 +) samtidigt som andelen åringar minskat betydligt (nästan 400 personer). Antalet 0-14 åringar är förhållandevis konstant och har minskat (med 126). Trenden förväntas stärkas ytterligare. 9

10 befolkning Pargas stad Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan Befolkning, Pargas stad och prognos åringar åringar. +65 åringar. Linjär ( 0-14 åringar.) Verksamhetsinkomsterna Verksamhetsinkomsterna i budget för 2016 beräknas öka med 4 % jämfört med 2015 års prognos eller 1,0 milj. euro. Prognosen för 2015 är 26,2 milj. euro och inkomsterna förväntas då realiseras enligt budget. Externa verksamhetsinkomster beräknas öka med 4,7 % från 14,6 milj. euro år 2015 till 15,3 milj. euro i budget Den budgeterade ökningen är dels ganska ambitiös. Största externa inkomstkällor är vattenverket, hälsovården, äldreomsorg och dagvård. Verksamhetsutgifterna Driftens kostnader beräknas bli 117,8 milj. Euro, en ökning om 1,6 % eller 1,8 milj. Euro jämfört med 2015 års prognos. Lönerna beräknas stiga med 0,8 %, personalkostnader total ökar med 1,2 %. Inflationsförväntningarna har relativt snabbt förändrats och är nu på en nivå 0,4-0,8 % enheter. Prisförändringar inom köpta tjänster varierar dock mycket t.ex. för IT-kostnader är en 1,5-2,5 % prisförhöjning vanlig. Övriga kostnader innehåller till största delen interna kostnader (hyror, IKT, kosthåll och städning) och ökningen är relativt hög dels på grund av förändrad prissättning Under planeringsperioden är den beräknade kostnadsutvecklingen för driften: Kostnadsförändringar , budget-budget Personalutgifter 1,14 % 0,50 % 1,00 % Köp av tjänster 1,75 % 1,00 % 1,70 % Material förn. & varor -1,44 % 1,00 % 1,70 % Understöd 2,20 % 1,00 % 1,70 % Övriga utgifter * 3,66 % 1,00 % 1,70 % Totalt 1,42 % 0,78 % 1,40 % 10

11 Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Budgeten för 2016 innebär: Resultatet blir euro och under-/överskott blir noll Driften är i balans i budgeten för år 2016 Verksamhetsbidraget ökar med 776 tusen euro eller 0,9 % jämfört med 2015 prognosen samtidigt som löneökningarna från kollektivavtalen beräknas ha en kostnadshöjande effekt på 0,8 % och inflationen beräknas vara 1,1 % Netto finansiella kostnader ökar med 0,4 milj. Euro. Budget/prognos för 2015 är 716 tusen euro och budget för 2016 är tusen euro Investeringar beräknas vara 5,0 milj. Euro Budgeten leder till ett tilläggsfinansieringsbehov (nettolåneupptagning) om 800 tusen euro Stadens soliditet blir 53,4 % och relativ skuldsättningsgrad 52,7 % (utan dottersamfundspåverkan) Under verksamhetsåret preciseras en skild ekonomisk analys av inkomster och kostnader föranledda av mottagande av asylsökande. Nämnda kostnader beräknas täckas av staten. Av detta föranledda budgetändringar aktualiseras under året. Ekonomiplanen balanserar driften och budgeten för 2016 är balanserad. Åren inverkan på det ackumulerade överskottet är positivt (ca 1,6 milj. euro). I slutet av ekonomiplaneperioden beräknas staden ha ett ackumulerat överskott motsvarande 8,8 miljoner euro. Balanseringen av driften och finansieringen framöver förutsätter dock fortsatta åtgärder för att minska driftskostnader och investeringar. Det är mycket viktigt att i budgeten för 2016 i driften skapa förutsättningar för en avsevärt större täckning av investeringarna. 11

12 Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 För att balansera budgeten är detta dock inte tillräckligt utan det krävs även att investeringarna planeras på en lägre nivå än tidigare år. Stadens verksamhet och investeringar skall enligt stadens strategi planeras och förverkligas så att Pargas ekonomi är i balans, på kort och lång sikt. Verksamheten och investeringarna skall vara anpassade till den egna finansieringen så att de ackumulerade över-/underskotten täcks under respektive ekonomiplanperiod och så att inkomstfinansieringen räcker till för att finansiera nettoinvesteringarna. Det sistnämnda ännu uteblir i budgeten för Budgetförslaget för investeringarna De totala investeringarna summerar i budgeten för 2016 till netto 5,0 miljoner euro (2015 budget 6,0 milj. euro). Årsbidraget räcker inte till för att själv finansiera investeringarna utan ett finansieringsbehov på 0,8 miljoner euro uppkommer, detta är dock en klar förbättring jämfört med tidigare år. Årsbidraget täcker investeringarna till 84 % (51 % i budget 2015). Årsbidraget beskriver grovt sett stadens bärkraft för att finansiera investeringar. Ifall årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna uppstår det ett finansieringsunderskott. Staden har haft årliga finansieringsunderskott under varje år sedan 2005 och således levt över sina tillgångar, med följden att staden först tömt sina kassatillgångar och sedan kontinuerligt utökat sin lånebörda. Ifall ekonomin under ett räkenskapsår är i balans uppstår inget eller ett mycket litet finansieringsunderskott; finansieringen från skatter räcker till för att finansiera både drift och investeringar. Lånebördan förväntas öka med 2,9 milj. euro från slutet av 2014 till De planerade investeringarna i budget 2016 och de uppskattade investeringarna i investeringstabellen för ekonomiplaneåren är dock av den storleken att de, ifall de skulle genomföras skulle innebära stora årliga finansieringsunderskott och följaktligen en snabb och ohållbar ökning av lånebördan. I finansieringsanalysen för år beaktas endast investeringar till ett årligt belopp på netto 5,0 miljoner euro. Budgetens bindningsnivå Anslagen som hänförts till driftsekonomins ansvarsområden i enlighet med tabellerna är bundna till sitt nettobelopp. Stadsstyrelsen har fastställt de interna hyrorna och den interna fördelningen av städnings- och kosthållskostnaderna. De anslag som beviljas för investeringar binds till det nettobelopp som i investeringsdelen noteras skilt för varje investeringsobjekt. Reformernas betydelse för stadens ekonomi Budgeten och ekonomiplanen har uppgjorts så att statsandelsreformens verkningar beaktats. För 2017 och 2018 års del bygger budgeten på uppskattningar för statsandelarna. Staden har i budget och ekonomiplan ännu mycket begränsat kunnat beakta de andra reformer som regeringen initierat och utvecklat. Dessa reformers förverkligande och ekonomiska verkningar för staden är ännu osäkra. Den nya kommunallagen har trätt i kraft, likaså bestämmelser angående krav vattenverkets självfinansiering. Normtalkot har inte ännu hämtat någon förändring i kommunens uppgifter eller kostnadsbörda. Sote-reformen har fått en ny start och tidtabellen för effekter i kommunernas verksamhet är år 2019, då både personalen och ansvaret för verksamheten skall flyttas från kommunerna till sote-områden. Hur och när är ännu i praktiken oklart. Anpassning till den nya situationen har inte beaktats i planen, genomförandet av förändringen kommer att påverka resursanvändningen i både administration och servicetjänster. 12

13 Koncernmålsättningar Budget & ekonomiplan 2016 Koncernmålsättningar Allmänna koncernmål 1. Dottersamfundens verksamhet skall stöda förverkligande av stadens strategi 2. Stadens koncerndirektiv beaktas till alla delar i dottersamfundens verksamhet och i stadens styrning av bolagen 3. Koncernsamfunden och samkommunerna funktionerar ekonomiskt självbärande och de bör likt Pargas stad kontinuerligt effektivera sin verksamhet 4. Pargas stad definierar professionalitet och branschkunnande då den utser sina representanter till dotterbolagen. De som utses ska uppfylla de kriterier som förutsätts. 5. Dottersamfunden efterstävar en minimal lånefinansiering och ifall operationer för extern finansiering vidtas konsulteras stadens ekonomitjänster Särskilda målsättningar Väståbolands Hyreshus Ab: s förvaltade lägenheter (bolagets egna och dotterbolagens lägenheter) har en beläggningsgrad under året på minst 90 %. Väståbolands Hyreshus Ab säkrar en tillräcklig hyresbostadsstock i Korpo genom en ombyggnad av det gamla kommunkansliet till hyresbostäder, fastigheten överförs till bolaget som apportegendom mot förhöjning av eget kapital. Pargas Vatten Ab fortsätter under året att avyttra sin egendom och utreda bolagets förpliktelser och skyldigheter, med sikte på att kunna avveckla bolaget. Pargas Fjärrvärme Ab utvidgar under året fjärrvärme stomnätet, dividend utdelas i mån av möjlighet med hänsyn till kommunens investering i bolaget, bolagets investeringsplaner och aktiebolagslagens bestämmelser. 13

14 Strategiska handlingar Budget & ekonomiplan 2016 Strategiska handlingar För att förbättra kopplingen mellan stadens strategi och verksamhetens planering och budgetering, har stadsdirektören bearbetat strategiska handlingar. Handlingarna riktas alltid till minst en del av stadens strategiska mål: arbete boende service. De viktigaste handlingarna kallas för spetshandlingar, dessa prioriteras för deras höga potential för att stöda stadens strategi och dess viktigaste målsättningar. Varje handling har utnämnts ansvarsperson, som skall ansvara för planeringen, samarbete och för att samla ihop de resurser, som behövs för vidareutveckling och realisering av projektet. Arbetet skall ske inom ramen av budget för Spetshandlingarna är nedan skrivna med bold. De flesta handlingarna är tillsvidare under planeringsskede, men de skall påverka markant verksamheternas fokus och agerande. Stadsdirektören rapporter till stadsstyrelsen i samband med tertialrapporterna 30.4 och 31.8 och bokslutet om hur handlingarna framskridit och vilken effekt de haft. Handling Strategidel ansvarsperson Synliggöra och lyfta fram positiva saker inom näringslivet arbete Informationschef Starta upp ett aktivare inflyttningsarbete boende Informationschef Vänlig kundservice i stadens organisation Arbete Stadsjurist Beslutsförmågan Service Stadsjurist E-arbete och E-service i staden Service Stadsjurist Utveckla gästhamnarna (Infra och service) Arbete Fastighetschef Förtäta fastighetsmassan och vidareutveckla fastighetsstyrningen Service Fastighetschef Företagsamhetsfostran Arbete Näringslivschef Omorganisera sysselsättningsarbetet Service Soc.&hälsovårdsdir. Förbättra invånarnas möjligheter att lära varandras språk Boende Bildningschef Centrumutveckling Boende Planläggningschef Utvecklingsprogram för havstillgänglighet Boende Planläggningschef Bättre återkoppling av strategin / Bättre mätetal i budgeten Service Ekonomichef Naturvärden och rekreation: Bättre skyltning och anslagstavlor Boende Miljövårdschef Medborgardialog Boende Kulturchef Organisation 2017 Service Stadsdirektör Koordinerade insatser för PR och lobbning Arbete Stadsdirektör Förbättra språkkunnandet i staden (andra inhemska från 1 klass o.s.v.) Arbete Bildningschef Långsiktigt arbete med anseende Arbete Informationschef Tvåspråkig, massmedial synlighet nödvändig. Arbete Informationschef Marknadsföring av tvåspråkighet Arbete Informationschef Utbildning för det politiska ledarskapet Service Stadsjurist Bollhallar Boende Fastighetschef Dialog med företagarna, personlig kontakt med företagsledarna Arbete Näringslivschef Servicesedlar för företagsrådgivning, startande företag Arbete Näringslivschef Puls: Staden fortsätter att utveckla Pro Malm Boende Näringslivschef Knyta upp projektarbetet mera till servicen? Service Näringslivschef Utreda sysselsättnings-/sommarpeng, för anställning av sommarhjälp. Arbete Soc.&hälsovårdsdir. Samarbete och synergi Inom äldreomsorgen och hälsovården, skärgården Service Soc.&hälsovårdsdir. Småupphandlingen utvecklas (bl.a.) genom Cloudias upphandlingsprogram. Arbete Projektkoordinator Kontinuerligt förbättra marknads- och upphandlingskunnande Service Projektkoordinator Gymnasie- och yrkesutbildning finns kvar i staden Arbete Bildningschef Kommunal satsning på pendlingstrafiken Arbete Bildningschef Skola, dagis och gymnasium: Samarbete över språkgrupperna Boende Bildningschef Förtäta boende i centra Arbete Planläggningschef Stärka centras dragningskraft Arbete Planläggningschef Utreda och vid behov justera våra taxor Arbete Ekonomichef Kostnadsnivån: Jämförande utredning Boende Ekonomichef Föra in ett starkare produktivitetstänkande i kärnprocesserna Service Ekonomichef Systematiserad Best practise benchmarking för våra kärnprocesser Service Ekonomichef Produktifiera och mäta verksamheten och skapa möjligheter till jämförelser med andra Service Ekonomichef kommuner och privata sektorn. Bryggplats med tomten Boende Miljövårdschef 14

15 Strategiska handlingar Budget & ekonomiplan 2016 Kommuntillhörighet: Ungdomarna, Bilden av kommunen Boende Kulturchef Tomtutbud i alla kommundelar och marknadsföring av denna Boende Stadsgeodet Tillit och samarbete i beslutsfattandet Service Personalchef Arbetsrotation skapar lärande Service Personalchef Projekt för minskande av sjukfrånvaron Service Personalchef Öka påverkan och vara delaktig i jobbet Service Personalchef Utveckling av turismprodukterna Service Turismchef Mentorskap Arbete Näringslivschef 15

16 Resultaträkning Budget & ekonomiplan 2016 Resultaträkning RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Änd.budget Utfall utfall % PrognosProg./Budg. Budget Ram Nämnd Stadsdir. Stadsstyrelse TULOSLASKELMA Tilinpäätös Tilinpäätös Muut. TA Toteutunut tot. % Ennuste Enn. / TA Kehys Lautakunta Kaup.joht. Kaup.hall. Plan Plan % Verksamhetens intäkter Toimintatuotot Försäljningsintäkter % % Myyntituotot Avgiftsintäkter % % Maksutuotot Understöd och bidrag % % Tuet ja avustukset Övriga intäkter % % Muut tuotot Sammanlagt / yhteensä % % Verksamhetens kostnader Toimintamenot Personalutgifter % % Henkilöstömenot Köp av tjänster % % Palvelujen ostot Material, förnödenheter, varor % % Aineet, tarvikkeet, tavarat Bidrag % % Avustukset Övriga kostnader % % Muut kulut Sammanlagt / yhteensä % % VERKSAMHETSBIDRAG % % TOIMINTAKATE Skatteinkomster % % Verotulot Statsandelar % % Valtionosuudet DRIFTSBIDRAG % % KÄYTTÖKATE Finansieringsintäkter och -kostnader % % Rahoitustuotot ja -kustannukset ÅRSBIDRAG % % VUOSIKATE Avskrivning av anläggningstillgångar % % Poistot käyttöomaisuudesta Extraordinära intäkter Satunnaiset tuotot RESULTAT / TULOS % % Avskrivningsdifferenser % % Poistoerot Ökn.(-) eller minskn(+) av reserveringar Varaust.lis.(-) tai väh(+) % RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT % TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ Ackum. under-/överskott från tidigare år % Edellisten tilikausien yli/-alijäämä Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag. 16

17 Finansieringsanalys och låneplan Budget & ekonomiplan 2016 Finansieringsanalys och låneplan Den egentliga verksamhetens och investeringarnas Bokslutkassaflöde Bokslut Utfall Änd. budget Prognos Budget RAM Nämnd Stadsdir. Stadsstyrelsen Plan Plan Tilipäätös Tilinpäätös Toteutunut Muut. TA Ennuste TA RAAMI Lautakunta Kaup.joht. Kaup.hallitus Varsinaisen toiminnan ja investointien kassavirta Internt tillförda medel / Tulorahoitus Årsbidrag - Vuosikate Extraordinära poster - Satunnaiset erät Korrektivposter till internt tillförda medel Tulorahoituksen korjauserät Investeringar - Investoinnit Investeringar i anläggningstillgångar Käyttöomaisuuden investointimenoihin Finansieringsandelar för investeringsutgifter Rahoitusosuudet investointimenoihin Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Käyttöomaisuuden myyntitulot Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna Varsinaisen toiminnan ja investointien nettokassavirta Finansierings behov / rahoitustarve Ökning av utlånng Antolainasaamisten lisäykset Minskning av utlåning Antolainasaamisten vähennykset Ökning av lånebördan Lainakannan lisäys Minskning av lånebördan Lainakannan vähennys Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Nettokassaflöde Nettokassavirta Kassa i slutet av perioden Lånebeståndet åren per invånare Bokslut Bokslut Utfall Budget Prognos Budget RAM Nämnd Stadsdir. Stadsstyr. Plan Plan Lainakanta vuosina asukasta kohden Tilipäätös Tilinpäätös Toteutunut Talousarvio Ennuste Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Kaup.hall Lånestock/Lainakanta Låneståck per invånare / lainakanta per asukas Bokslut Bokslut Utfall Budget Prognos Budget RAM Nämnd Stadsdir. Stadsstyr. Plan Plan LÅNEPLAN - LAINASUUNNITELMA Tilipäätös Tilinpäätös Toteutunut Talousarvio Ennuste Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Kaup.hall Nya budgetlån Uudet talousarviolainat Amortering av budgetlån Talousarvionlainojen lyhennykset Netto Soliditet / omavaraisuusaste 52,8 % 53,9 % 52,9 % 52,4 % 53,8 % 53,4 % 53,5 % 53,6 % 53,4 % 52,7 % 53,2 % Skuldsättningsgrad / velkaantuneisuusaste 52,6 % 50,1 % 54,6 % 52,9 % 52,2 % 51,6 % 52,6 % 52,4 % 52,7 % 53,8 % 51,8 % Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag. 17

18 Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning Budget & ekonomiplan Jfr skillnad Bokslut Budget Ram Nämnd Stadsdir. Styrelse Fmge Budget 2016/2015 % 1000 Kommunala val Statliga val ,00 % 1200 Revision ,45 % 1400 Centralförvaltningen ,17 % 1440 Ikt ,88 % 1475 Personal ,56 % 2000 Ekonomi ,82 % 3000 Näringsliv ,01 % 1760 Trafik & Skärgård Turism ,21 % 3100 Information ,09 % 3200 Närservice ,00 % 3300 Lantbruk ,56 % 3500 Projekt ,89 % 4000 Fastigheter ,16 % 4350 Lokalbank Kosthåll ,06 % 4600 Städning ,01 % Koncerntjänster ,02 % 5010 Dagvård ,02 % 5200 Svenskspråkig utbildning ,38 % 5400 Finskspråkig utbildning ,75 % 5600 Kultur ,26 % 5700 Bibliotek ,01 % 5800 Kollektivtrafik ,87 % Bildningsavdelning ,15 % 6000 Social- och hälsovårdsförvaltning ,10 % 6100 Socialservice ,78 % 6200 Familjetjänster ,79 % 6300 Äldreomsorg ,51 % 6500 Hälsovård ,55 % 6540 Specialsjukvård ,34 % Social- och hälsovårdsavdelning ,42 % 18

19 Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning Budget & ekonomiplan Jfr skillnad Bokslut Budget Ram Nämnd Stadsdir. Styrelse Fmge Budget 2016/2015 % 7000 Samhällsplanering ,75 % 7100 Trafikleder ,72 % 7200 Brand- och räddningsväsendet ,01 % 7300 Avfallshantering Miljövård ,97 % 7500 Miljö- och hälsoskydd ,75 % 7600 Parker och allmänna områden ,84 % 7700 Vattentjänster ,03 % 7800 Byggnadstillsyn ,47 % Miljöavdelning ,68 % Totalt / Yhteensä Netto ,62 % 19

20 STATLIGA/KOMMUNALA VAL Stadsstyrelsen Näringslivstjänster Näringslivschef Tomas Eklund Informationssekreterare Petra Öhman Pargas stad Koncerntjänster Budget & ekonomiplan 2016 STATLIGA/KOMMUNALA VAL VALTIOLLISET/KUNNALLISET VAALIT Jfr skillnad Centralvalnämnden Bokslut Ändrad budget Nämnd Stadsdirektör Styrelse Fmge Plan Plan Ändrad budget 2016/2015 Keskusvaalilautakunta Tilinpäätös Muut.talousarvio Lautakunta Kaupunginjohtaja Hallitus Valtuusto Suunnitelma Suunnitelma % Försäljningsintäkter / Myyntituotot n.a. Avgiftsintäkter / Maksutuotot n.a. Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet ,0 % Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot n.a. Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,0 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,0 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,0 % Understöd / Avustukset n.a. Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut n.a. Verksamh.kostn./Toimintakulut ,0 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,0 % Verksamhet Lugnt valår, varken statliga eller kommunala val år

21 REVISION Revisionsnämnden Koncerntjänster Ted Bergman, ordförande Monica Avellan, stadsjurist Pargas stad Koncerntjänster Budget & ekonomiplan 2016 REVISION TILINTARKASTUS Jfr skillnad Revisionsnämnden Bokslut Ändrad budget Nämnd Stadsdirektör Styrelse Fmge Plan Plan Ändrad budget 2016/2015 Tarkastuslautakunta Tilinpäätös Muut.talousarvio Lautakunta Kaupunginjohtaja Hallitus Valtuusto Suunnitelma Suunnitelma % Försäljningsintäkter / Myyntituotot n.a. Avgiftsintäkter / Maksutuotot n.a. Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet n.a. Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot n.a. Verksamh.intäkter /Toimintatuotot n.a. Personalkostnader / Henkilöstökulut ,3 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,5 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet n.a. Understöd / Avustukset n.a. Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut n.a. Verksamh.kostn./Toimintakulut ,5 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,5 % Verksamhet Revision av stadens förvaltning och ekonomi, som utförs av yrkesrevisorerna. Utvärdering av hur de av stadsfullmäktige uppställda bindande målsättningarna förverkligats, som utförs av revisionsnämndens ledamöter. Beredning till stadsfullmäktige av ärenden gällande granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Mål 2016 Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 45. Tillkommer sekreterar- och övriga uppdrag i revisionsnämnden. Revisionsnämnden utvärderar verksamhet, sammankommer till ett behövligt antal möten för detta samt ger fullmäktige en utvärderingsberättelse. Utvärdering: Granskningsprogrammets och utvärderingsprogrammets förverkligande. Målnivå: Granskningsprogrammet och utvärderingsprogrammet förverkligas. Revisionsberättelse och utvärderingsberättelse ges till stadsfullmäktige. Arbetet som revisionsnämnden utför i egenskap av hjälporgan till fullmäktige utnyttjas i kommunens lednings- och utvärderingssystem och resultaten av revisionsnämndens utvärderingsarbete är till nytta för organisationen. Utvärdering: Rapportering (utvärderingsberättelse) och åtgärder föranledda av denna Målnivå: Rapporteringen ska utgöra ett mervärde för förvaltningen. Tillämpning av utvärderingsrekommendationen på riksnivå i revisionsnämndens arbete Utvärdering: Tillämpningsgraden av rekommendationen Målnivå: Rekommendationen används som hjälpmedel vid utvärderingen 21

22 CENTRALFÖRVALTNING Stadsstyrelsen Förvaltningstjänster Monica Avellan, stadsjurist Pargas stad Koncerntjänster Budget & ekonomiplan 2016 CENTRALFÖRVALTNING KESKUSHALLINTO Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Ändrad budget Nämnd Stadsdirektör Styrelse Fmge Plan Plan Ändrad budget 2016/2015 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Muut.talousarvio Lautakunta Kaupunginjohtaja Hallitus Valtuusto Suunnitelma Suunnitelma % Försäljningsintäkter / Myyntituotot ,8 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot n.a. Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet n.a. Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot ,0 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,7 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,1 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,3 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,9 % Understöd / Avustukset ,7 % Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut ,9 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,0 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,2 % Verksamhet Centralförvaltningen fungerar som sekretariat för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Förvaltningstjänster sköter stadens registratur, koordinerar ärendehanteringen och ansvarar för slutarkiven. Centralförvaltningen bereder själv och koordinerar övriga förvaltningsenheters beredning av ärenden som behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. På motsvarande sätt sköter centralförvaltningen om verkställigheten av de ärenden som behandlats i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Vision Centralförvaltningens vision är att staden har goda verksamhetsmöjligheter för växelverkan mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare staden har välfungerande, tvåspråkiga förvaltningsrutiner staden har välfungerande elektroniska tjänster Mål 2016 Att bereda stadens strategi för fullmäktigeperioden Utvärdering: stadsstyrelsen bereder en strategi för godkännande i fullmäktige Målnivå: stadens handlingsstrategi godkänns i stadsfullmäktige före Att utveckla beslutsfattandet Utvärdering: stadsstyrelsen bereder organisationsförändringar och förenklade beslutsförfaranden Målnivå: förbättrade beslutsstrukturer godkända av stadsfullmäktige senast Att utveckla e-arbete och e-tjänster Utvärdering: stadens IT-styrgrupp tar fram tre olika elektroniska kundtjänster Målnivå: projektet förverkligat Mål Att arrangera utbildning för de nyvalda förtroendevalda Att omsätta stadens nya strategi i budget och ekonomiplan. 22

23 CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO Pargas stad Koncerntjänster Budget & ekonomiplan 2016 ÅRSVERKEN / TYÖVUODET TYÖVUODET Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Stadsdirektör/Kaupunginjohtaja Stadsjurist/Kaupunginlakimies Stadssekreterare/Kaupunginsihteeri 0, Arkivsekreterare/Arkistosihteeri Ledningens sekreterare/johdon sihteeri Translator/Kielenkääntäjä Projektkoordinator/Hankekoordinaattori 0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Textbehandlare/Tekstinkäsittelijä Vaktmästare/Vahtimestari 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Sammanlagt /Yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. Sammanlagt / Yhteensä Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO PRESTATIONER / SUORITUKSIA Stadsfullmäktigesammanträden Stadsstyrelsesammanträden Sektionen CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO MÄTETAL / MITTARI Nettokostnad per invånare Befolkning

24 IKT-TJÄNSTER Stadsstyrelsen Koncerntjänster Monica Avellan, stadsjurist Kai Kalliolevo, IT-driftchef Pargas stad Koncerntjänster Budget & ekonomiplan 2016 IKT-TJÄNSTER IKT-PALVELUT Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Ändrad budget Nämnd Stadsdirektör Styrelse Fmge Plan Plan Ändrad budget 2016/2015 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Muut.talousarvio Lautakunta Kaupunginjohtaja Hallitus Valtuusto Suunnitelma Suunnitelma % Försäljningsintäkter / Myyntituotot ,5 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot n.a. Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet n.a. Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot n.a. Verksamh.intäkter /Toimintatuotot ,5 % Personalkostnader / Henkilöstökulut ,6 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot ,8 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet ,2 % Understöd / Avustukset n.a. Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut ,4 % Verksamh.kostn./Toimintakulut ,5 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate ,9 % Verksamhet IT-enheten erbjuder stadens avdelningar datatekniska experttjänster. Till IT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att planera, driva och utveckla datanätet koordinera datasystemens kompatibilitet trygga datasekretessen utveckla kommunikationen i datanätet administrera användarrättigheter anskaffa och underhålla datatekniska apparater och program ge användarstöd sköta sakkunniguppgifter i anslutning till IT-projekt. Vision Att tillhandahålla och driva en välfungerande IT-miljö och erbjuda de anställda och förtroendevalda i staden sådana verktyg att de kan sköta sina uppgifter effektivt. Mål 2016 Att förbättra krisberedskapen Utvärdering: Datarummens utrustning för oförutsedda störningar förbättras. Utvärdering: Andra möjliga datahallstjänster som uppfyller erforderliga standarder undersöks. Detektorer som producerar statusdata installeras i datarummen. Målnivå: Behövliga övervakningstjänster i datarummen ibruktagna, lösningarna för strömförsörjning uppgraderade och andra placeringsalternativ kartlagda före årets slut. Att utveckla arbetsstationstjänsterna Utvärdering: Processerna för inköp, logistik och underhåll av arbetsstationer effektiveras. Målnivå: Marknaden för arbetsstationstjänster kartlagd och en eventuell konkurrensutsättning genomförd före årets slut. Mål Val av operatör för stadens fibernät. Att hjälpa och uppmuntra avdelningarna att tillhandahålla elektroniska tjänster till kommuninvånare. Att fortsätta arbetet med helhetsarkitekturen. Att fortsätta effektivera processerna för serviceproduktion. Att säkra nätinfrastrukturen i staden. Att fortsätta hälso- och sjukvårdens integrering i de nationella och regionala data-systemprojekten. 24