Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna
|
|
- Magnus Sundberg
- för 1 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund
2 Fastslagna riktlinjer gällande finansieringen Uppgifternas kostnader och inkomster överflyttas till de nya landskapen (ca. 17,7 Md. euro i 2016 års nivå Beskattningssystemet förändras så att en del av skatteintäkterna flyttas från kommunerna till staten Social- och hälsovårdens statsandelar överflyttas likaså till landskapen» Staten finansierar landskapen med en fast ersättning som bestäms enligt antalet invånare (10 %) och deras behov (90 %)» För att effektivera ekonomin kan staten dessutom tillämpa hälso- och välfärdspolitiska mål och incitament Flerkanalsfinansieringen ska förenklas, bl.a. slopas FPA-ersättningarna till den privata sektorn. Klientavgifterna får inte höjas orimligt. Den totala skattegraden får inte stiga och skatt på arbete får inte skärpas på någon inkomstnivå 2
3 Konsekvenser för kommunerna Kommunernas måste sänka sin skatteprocent som motsvarar den procentenhet som överförs till staten» Sänkning kommer att vara 12,3 % procentenheter betyder att kommunernas skatteintäkter minskar med ca 11,8 md euro.» Kommunernas statsandelar minskar med ca en tredjedel, alltså 5,9 md euro Den kommunala inkomstskattesatsens höjning begränsas under åren 2020 och 2021, så att skatten får höjas med högst 0,5 procentenheter/år Kommunernas andel av intäkterna av samfundsskatten sänks med 500 miljoner euro. 3
4 Kommunernas inkomster / statsandelar Social- och hälsovård Förskola- och grundläggande utbildning Småbarnspedagogik Bibliotek Kulturtjänster Tilläggsdelar, övriga avdrag & tillägg mm.. 4 Gymnasie-/yrkesutbildning Handikappsförhöjningar Morgon- och eftermiddagsverksamhet Konstinstitutioner Invandrare förberedande utb. Motion, ungdom Flexibel grundutbildning Påbyggnadsundervisning
5 Kommunernas inkomster / statsandelar Flyttas till landskapen Blir kvar i kommunen Bestämningsgrunder? 5
6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2015 Löner 35 % Socialavgift. och pensioner 10 % Materialinköp 8 % Köp av tjänster 23 % Understöd 6 % Låneomkostn. 5 % Investeringar 10 % Övr. utgifter 3 % Social- och hälsovård 49 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) (Daghemsvård och familjedagvård för barn har flyttats till undervisningsoch kulturverksamhet ) Undervisningsoch kulturverks. 28 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) Övriga uppgifter 17 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) Finansiering och övr. utgifter 6 % Skatteinkomster 47 % därav: kommunalskatt 41 % samfundskatt 3 % fastighetsskatt 3 % Statsandelar 18 % Verksamhetsinkomster 23 % därav: försäljningsink. 12 % avgifter 5 % övr. inkomster 6 % Upplåning 8 % Övr. inkomster 4 % Kommunernas och samkommunernas beräknade externa inkomster och utgifter ca 45,9 md enligt resultaträkning och finansieringskalkyl 6 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi /Kommunförbundet
7 Kommunernas och samkommunernas ekonomi nu och i framtiden Uppskattning Arvio vuodelle för år 2016: Löner 35 % (verksamhetsutg.+ Övriga investeringar) personalutg. 11 % Materialinköp 8 % Köp av tjänster 23 % Understöd 6 % Låneomkost. 6 % Investeringar 10 % Muut Övriga menot utg.2 2 % Social- och hälsovården 49 %, Ca. 23 md. (verksamhetsutg. + investeringar) Skatteinkomster 48 % varav: Kommunalsk. 41% Samfundssk. 3 % Fastighetssk 4 % Statsandelar 19 % Externa inkomster 45,8 Md. och utgifter 45,7 Md. enligt resultaträkningen och finansieringsanalysen 7 Utbildning och kulturverks. 29 %, Ca. 13 mrd. Övriga uppgifter 16 %, Ca. 7 mrd. Finansier. mm 6 % Verksamhetsinkomster 23 % Skiss av år 2019: (inkl. landskapsreformen, grundläggande utkomststödets överflyttning till FPA, konkurrenskraftsavtalet) Löner ca. 35 % Övr. pers.kostn. 9% Materialinköp 7% Köp av tjänster 12% Utbildningsoch Skatteinkomster 47 % varav: kulturverksamheten ca. Samfundsskatt 5 % Kommunalskatt 34 % 59 % Ca. 14 Fastighetsskatt 8 % Md.euro (verksamhetsutg. + Statsandelar 12 % investeringar) Låneomkostn. 11 % Övriga uppgifter Verksamhetsink. Understöd 5 % 29 %, 26 % Investeringar ca. 7 Md. euro Låntagning 6 % 17 % Låntagning 8 % Finansiering av övr. Övriga4 % Övriga utg.4 % Utgifter 12 % Övriga 7 % Externa utgifter och inkomster enligt resultaträkningen och finansieringsanalysen, ca. 23 Md. Lähde: Kuntaliitto
8 Kommunalekonomins inkomststruktur nu och efter reformen Nuvarande (2016) Andel av skattefinansieringen Efter överflyttningen Andel av skattefinansieringen Kommunalskatt 18,9 Md. 61,4 % 7,7 Md. ~58 % Samfundsskatt 1,3 Md. 4,2 % 0,8 Md. ~6 % Fasighetsskatt 1,7 Md. 5,5 % 1,7 Md. ~13 % Skatteinkomster Totalt Basservicens statsandelar Skattefinansieringen Totalt 21,9 Md. 71,1 % 10,2 Md. 77,3 % 8,9 Md. 28,9 % 3,0 Md. 22,7 % 30,8 Md. 100 % 13,2 Md. 100 % 8
9 Grundläggande problem vid överförandet Skatteinkomsternas jämnstora minskning (12,3 %-enheter) orsakar en obalans mellan kostnaderna och inkomsterna i de uppgifter som överförs till landskapen» I en del kommuner är de överflyttade inkomsterna större än kostnaderna för de uppgifter som överförs till landskapen Kommunen förlorar i förnyelsen» Motsvarandevis är i en del kommuner kostnaderna betydligt större än inkomsterna för de uppgifter som överförs Kommunen vinner i förnyelsen Kostnaderna skall överföras i de verkliga kostnadernas nivå - osäkerhet 9
10 Utjämning och kommunernas kommande statsandelssystem Via det nya statsandelssystemet begränsas den kommunvisa skillnaden med +/- 100 per invånare under 4 års övergångstid (systemändringens utjämning) Statsandelssystemets struktur bibehålls:» Som nytt krieterium främjande av välfärd och hälsa (HYTE) som ersätter självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser» Gränserna för utjämning på basis av skatteinkomster kommer att ändras» Hälften av fastighetsskatteinkomsterna kommer att inkluderas i utjämningssystemet Både fördelarna och förlusterna som uppgiftsöverföringen orsakar skall begränsas symmeteriskt (60 % - 60 %) 10
11 Kommunernas framtida finansiering skall garanteras För övergångsperioden åren tillämpas övergångsutjämningar för att dämpa reformens kommunvisa verkningar» Finansieringen skall garanteras till samma nivå som innan reformen (2018)» Fastän utjämningsmekanismerna är bestående, så ändras verksamhetsinkomster/- kostnaderna och övriga normalt» ifall kommunen har underskott före reformen flyttas dessa vidare Egendomsarrangemangen skall inte äventyra finansieringspricipens förverkligande i kommunerna» Hur detta genomförs är ännu oklart» Kommunerna hyr social- och hälsovårdens fastigheter till landskapen (3+1 år) Inkomstskattesatsens kalkylerade förändringstryck (höjnining/sänkning) är noll vid ikraftträdandeåret och efter övergångsperioden under 1 % -enhet 11
12 Summa summarum: Vad vet vi nu och vad måste ännu utredas? Klart Statlig finansiering till landskapen (tills vidare) Landskapen får allmänna statsandelar inte öronmärkta Tillfällig finansieringslösning för kommunerna övergångsutjämningar Social- och hälsovårdens statsandelar försvinner från kommunerna Kommunerna skall minska på kommunalskatten lika mycket Oklart Skattetaket och dess verkningar för de enskilda kommunerna Kommunernas framtida statsandelssystem och dess beräkningsgrunder? Fastigheternas öde och verkningarna Finansieringsprincipen? Valfrihetens verkningar 12
13 TACK FÖR VISAT INTRESSE! Benjamin Strandberg Asiantuntija Sakkunnig Kuntatalous Kommunalekonomi Suomen Kuntaliitto ry Finlands Kommunförbund rf Toinen linja 14, Helsinki, Finland ,
Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur
Bildningens framtid i den nya kommunen Rektorsdagar 26.10.2016 Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Kommunernas uppgifter efter reformen v 26.10.2016 Direktör
Aktuellt inom kommunalekonomin
Aktuellt inom kommunalekonomin 13.9.2017, Kommunernas hus, Helsingfors Konferens för kommun- och stadssekreterare samt ekonomi- och förvaltningsdirektörer Benjamin Strandberg Budgetering och ekonomiplanering
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78
Bildningssektorns finansiering och vårdreformen
Bildningssektorns finansiering och vårdreformen Konferens för bildningsdirektörer 12 13.5.2016, Tammerfors Lapland Hotel Tampere Sakkunnig Benjamin Strandberg Skatteinkomster 41 Statsbudgeten 2016 - inkomster,
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md
De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen
Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska
Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015
Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013
Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014
Hur har uppskattningen genomförts?
Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i
Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden
Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och
Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014
Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas
RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om
Kommunens nya roll Kunnan uusi rooli
Kommunens nya roll Kunnan uusi rooli Kristina Wikberg Direktör, svenska och internationella ärenden Finlands Kommunförbund, landskapsträff 12.5.2017 FÖRÄNDRINGARNAS STORA HJUL Urbanisering Levnadssätten
Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156
Skattefinansieringen år 2014, md
Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter
Den nya kommunens ekonomi år 2019
Den nya kommunens ekonomi år 2019 Vård- och landskapsreformens verkningar Kontroll över förändringarna i den kommunala ekonomin SKRIBENTER Hakola Jukka Korento Sari Lehtonen Sanna Mehtonen Mikko Pukki
Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160
Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar
1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan
Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013
Kommunalekonomi Mikael Enberg 3.3.2013 Heikki Helin: Kommunekonomin 1988-2008 14.10.2010 Kommunernas lagstadgade uppgifter, antal Osasto pp.kk.vvvv 3 70 Offentliga utgifter, % av BNP åren 1975-2015** 70
Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156
Över- / underskott åren 2009-2017
Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen
Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013
Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad, 25.3.2013 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social-
SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016
Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade
Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör
Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans Christoffer Masar, stadsdirektör 6.9.2016 Nationella social- och hälsovårds- och landskapsreformen 18 nya landskap inleder sin verksamhet 1.1.2019 Från
Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka
kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.
Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen
Helsingfors stads bokslut för 2012
Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1
Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.
6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet
Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018
Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 12.2.2014 Närmare upplysningar om bakgrundspromemorian: Ilari Soosalu, direktör, kommunalekonomiska enheten Reijo Vuorento, biträdande direktör,
Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg
Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN
Kuntaliitto Kommunförbundet
Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Huvudsakliga
Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt
Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med
Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen
Kuntaliitto Kommunförbundet
Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära
Skattefinansieringen år 2015, md
Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter
RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter
Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter
Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010
3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet
Huvudsakligt innehåll
FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med
Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013
ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin
Skattefinansieringen år 2015, md
Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter
Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig
Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren
Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget
RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas
RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014
ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)
Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar
Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet:
Kommunförbundet Kommunens verksamhet: Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära uppgifter: Undervisning och kultur Social- och hälsovård Miljöfrågor och teknisk
Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering
Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer
Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen
Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader
Kommunernas bokslut 2013
' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner
Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi
Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1
Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom
Kommunernas bokslut 2014
' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser 2011
Offentlig ekonomi 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser Kommunernas ekonomiska situation försvagades år Enligt de prognosuppgifter som Statistikcentralen samlat in sjönk det sammanlagda
FINANSIERINGSDEL 2012 2015
279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.
Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut
FINANSIERINGSDELEN 2013 2016
255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.
3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande
Finansieringsdel 2015-2018
Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar
Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)
30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar
Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar
2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och
RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om
60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch
Basservicebudgetöversikt
Basservicebudgetöversikt 2011 38b/2010 Kommunerna Basservicebudgetöversikt 2011 Finansministeriets publikationer 38b/2010 Kommunerna FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) 00023 STATSRÅDET Telefon
Remissenkät. Anvisningar:
Remissenkät Anvisningar: Du kan gå framåt och bakåt i det elektroniska frågeformuläret genom att klicka på knapparna Föregående och Nästa. Det är möjligt att skicka enkäten utan att svara på alla frågor.
RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatten
Produktivitetsjämförelse i kommunerna
Produktivitetsjämförelse i kommunerna INFO Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Daghemsvård Familjedagvård Utfall (output) = kalkylerat antal elever eller studerande Grundläggande utbildning: kostnadsviktningskoefficienter
Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015
Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn
Huvudsakligt innehåll
LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa
INFO: Utbildning & småbarnspedagogik
INFO: Utbildning & småbarnspedagogik Generell information Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Småbarnspedagogik (daghemsvård & familjedagvård) Produktivitetsjämförelse i kommunerna Generell information
S:t Karins stad KLIENTAVGIFTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN FRÅN OCH MED
S:t Karins stad KLIENTAVGIFTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN FRÅN OCH MED 1.3.2017 1 SMÅBARNSPEDAGOGIK Grunder för bestämmande av klientavgifter inom småbarnspedagogiken För sådan småbarnspedagogik som ordnas
RP 115/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 8 i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 8 i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Kommunalekonomi 3/11
Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter
Separat utredning i budgeten 2016: Finansieringskartläggning av investeringsprogrammet (långsiktig plan)
Kommunstyrelsen 144 09.05.2016 Kommunstyrelsen 165 30.05.2016 Kommunstyrelsen 214 27.06.2016 Kommunstyrelsen 233 08.08.2016 Separat utredning i budgeten 2016: Finansieringskartläggning av investeringsprogrammet
Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %
Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag
Kommunernas bokslut 2015
' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014
UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR
UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare
FINANSIERINGSDEL 2011 2014
279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.
Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis
Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna
Beslut BESLUT OM GRANSKNING OCH JUSTERING AV STATSANDELEN FÖR KOMMUNAL BASSERVICE 2010 OCH 2011 I FRÅGA OM ÅTERKRAV AV UNDERHÅLLSBIDRAG
Beslut VM/324/02.02.06.00/2011 Kommunavdelningen 2.3.2011 Kommunstyrelsen BESLUT OM GRANSKNING OCH JUSTERING AV STATSANDELEN FÖR KOMMUNAL BASSERVICE 2010 OCH 2011 I FRÅGA OM ÅTERKRAV AV UNDERHÅLLSBIDRAG
Hur kommunernas ekonomi påverkas av vård- och landskapsreformen
Hur kommunernas ekonomi påverkas av vård- och landskapsreformen 1. Överföringen av uppgifter och deras finansiering från kommunerna till landskapen 2. Reformering av systemet med statsandelar för kommunal
RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS
Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
Budgetens och konkurrenskraftsavtalet (kiky) effekter på kommunalekonomin som helhet
Konkurrenskraftsavtalets (kiky) och statsbudgetens effekter på kommunernas inkomster och budgetering år 2017 Kommunförbundet ordnade den 20.9.2016 tillsammans med FCG ett utbildningstillfälle på finska
Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling
2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala
Utjämningssystemen i de nordiska länderna
Utjämningssystemen i de nordiska länderna Nedan presenteras en kort jämförelse av de nordiska ländernas utjämningssystem (i Finland mer känt som statsandelssystemet) som alltså utgör en väsentlig del av
Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in
Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis
Offentlig ekonomi 5 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog år Den sammanräknade lånestocken för kommunerna i Fasta Finland var,9 miljarder
RP 119/2009 rd. I propositionen föreslås att fastighetsskattelagen ändras. Minimi- och maximiprocentsatserna
RP 119/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen föreslås att fastighetsskattelagen
Hur kommunernas ekonomi påverkas av vård- och landskapsreformen
Hur kommunernas ekonomi påverkas av vård- och landskapsreformen 1. Överföringen av uppgifter och deras finansiering från kommunerna till landskapen 2. Reformering av systemet med statsandelar för kommunal
Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis
Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, 2:a kvartalet Kommunernas verksamhetsutgifter uppgick till 18,5 miljarder euro under januari-juni Under januari-juni uppgick kommunernas
RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att