Borgå stads strategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Borgå stads strategi 2010 2013"

Transkript

1 Borgå stads strategi Stadsfullmäktige

2 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning är ett allvarligt problem... 4 Det viktigaste målet är att sätta stopp för en ökad skuldsättning... 5 Tillväxten och utvecklingen ska fortsätta Borgå stads strategi Vision och strategiska mål Stadens basservice har satts i prioritetsordning och ekonomin är i balans Strategiska visioner... 8 Strategiska val... 8 Prioriteringar i basservice... 8 Servicen produceras kostnadseffektivt... 9 Kostnadsmedvetenheten utvecklas... 9 Personalen förbereds för förändringar Förutsättningarna för stadens tillväxt och utveckling tryggas Stadens förvaltning är klar och koncernstyrningen fungerar effektivt Strategiska visioner Strategiska val Borgå har en energieffektiv stadsstruktur och staden integreras aktivt med metropolområdet Strategiska visioner Strategiska val... 13

3 1 Inledning Denna strategi för Borgå stads verksamhet och utveckling för åren har beretts genom ett brett samarbete mellan stadens ledande tjänsteinnehavare, uppgiftsområdenas ledning och chefer, representanter för stadens personal och ledande förtroendevalda. En medborgardebatt om strategin fördes i februari och mars. Stadsfullmäktige godkände strategin på sitt sammanträde I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation I bakgrunden till strategin är Borgå stads svåra ekonomiska situation. Under 2000-talet ökade Borgås skatteintäkter snabbt, under de bästa åren cirka 10 procent per år. När den ekonomiska recessionen började, sjönk skatteintäkterna kraftigt år Samfundsskatten sjönk allra mest. Inkomsterna från samfundsskatt minskade med en tredjedel år Också de andra inkomsterna har minskat, exempelvis inkomsterna från försäljning av tomter och fastigheter. Stadens inkomster minskade, men verksamhetsutgifterna fortsatte att öka. Detta berodde i synnerhet på avtalsenliga löneförhöjningar och en stigande prisnivå. Huvuddelen av stadens driftsutgifter är personalutgifter, antingen i form av löner till stadens egen personal eller till köp av sådana tjänster där lönerna utgör en betydande del av kostnaderna. Recessionen ökar också efterfrågan på stadens tjänster och därmed utgifterna, i synnerhet inom socialväsendet. Som ett resultat har staden blivit tvungen att göra ett bokslut med underskott flera år i rad. Fram till år 2012 beräknas underskottet växa till över 40 miljoner euro. Staden måste alltså finansiera sina löpande utgifter med lånepengar. Stadens ekonomiska läge kommer att vara svårt också de närmaste åren, även om Finlands ekonomi skulle börja växa. 1

4 Stadens skatteintäkter Välfärd har byggts med lånepengar Borgåborna har i dag ett gott och mångsidigt serviceutbud bättre än i många andra jämförbara kommuner och på många sätt också bättre än vad lagen eller normerna kräver. Välfärden har emellertid byggts med lånepengar 2

5 Borgås lånebörda har mångdubblats under 2000-talet. Lånesumman ökade betydligt också under den period då skatteintäkterna ökade kraftigt, i början av 2000-talet. På grund av recessionen och de minskande skatteintäkterna har skuldsättningen blivit ännu snabbare. Borgås skuldmängd har ökat två gånger så snabbt som i alla kommuner i medeltal. År 2008 var Borgås skulder euro per invånare, medan skuldmängden i andra kommuner i Finland var i medeltal euro per invånare. År 2002 var stadens skuldmängd 63 miljoner euro. Skuldmängden tredubblades under en period av sju år: år 2009 hade skulden stigit till 150 miljoner euro. Fram till år 2012 beräknas stadens skulder stiga till 200 miljoner euro. 3

6 Skuldsättning är ett allvarligt problem Skuldsättning är ett allvarligt hot mot stadsbornas välfärdstjänster. Redan under de närmaste åren blir staden tvungen att använda en betydande del av sina skatteintäkter till låneamorteringar och räntor. Vid slutet av år 2010 kommer Borgå stads skuldsumma att vara nästan lika stor som stadens skatteintäkter för hela året. Detta betyder att staden år 2011 använder till låneräntor och amorteringar ett belopp som motsvarar intäkterna från fem procentenheter av skattesatsen. Med nuvarande skuldsättningstakt kommer vi in i en återvändsgränd. Ju mera vi låter skulderna växa, desto mindre har staden kvar skatteintäkter till att finansiera välfärdstjänster. Då drivs vi in i en oplanerad och obehärskad bortgallring av tjänster. Utvecklingen av stadens skulder (den av fullmäktige fastställda budgeten och ekonomiplanen, prisnivå för år 2010) 4

7 Det viktigaste målet är att sätta stopp för en ökad skuldsättning Det viktigaste målet i denna strategi är att trygga stadens framtida verksamhetsförutsättningar. Detta betyder att skuldsättningen, som är på en nästan ohållbar nivå, ska avbrytas. Målet är att efter år 2013 kunna börja återbetala lånen. Strategiperioden är kort. Meningen är att beredningen av stadens strategi för nästa fullmäktigeperiod ska inledas i början av år 2012, när stadens ekonomiska utveckling har vänts mot en hållbar riktning. Balansering av ekonomin kan inte ske utan en stor strukturreform. I strategin föreslås bestående ändringar i servicen, förvaltningen och verksamhetens utformning. Utgifterna i driftsekonomi och investeringar måste tvingas ner till en betydligt lägre nivå. Utgifterna i driftsbudgeten måste minskas med 15 miljoner euro från 2010 års nivå före slutet av strategiperioden och investeringarnas totalsumma måste fås ner till högst 15 miljoner euro per år. Detta förutsätter beslut om prioriteringar i servicen. Servicens mängd och nivå måste bedömas på nytt. Förvaltningen och servicen ska samlas till större enheter och produceras på ett kostnadseffektivt sätt. Arbetskraften och arbetsrummen ska dimensioneras enligt serviceproduktionen. Samhälsstrukturen ska göras enhetlig och energieffektiv, så att också servicen kan produceras på ett ekonomiskt och effektivt sätt. Bilden till vänster visar hur stadens skulder väntas öka om man inte minskar drifts- och investeringskostnaderna i enlighet med strategin. Bilden till höger visar hur skulderna väntas minska, om driftsutgifterna minskas med 15 miljoner euro från 2010 års nivå och investeringarna pressas ner till 15 miljoner euro per år. 5

8 Bilden till vänster visar hur man väntar att stadens centrala finansieringsposter utvecklas om man inte minskar drifts- och investeringskostnaderna i enlighet med strategin. Bilden till höger visar hur man väntar att finansieringsposterna utvecklas om driftsutgifterna minskas med 15 miljoner euro från 2010 års nivå och investeringarna pressas ner till 15 miljoner euro per år. Tillväxten och utvecklingen ska fortsätta Trots recessionen har Borgå inte råd att under strukturreformen förtvina och bli en sovstad. En levande, välmående stad behöver nya skattebetalare och invånare samt ett aktivt näringsliv. Därför måste vi nu också trygga förutsättningarna för en ny tillväxt. Borgå har styrkor som ger staden alla förutsättningar att också i framtiden återfinnas bland vinnarna, om ekonomin nu fås på en hållbar grund. Staden ligger i metropolområdet men har som Finlands nästäldsta stad en miljö och ett förflutet som är unika jämfört med andra kommuner. Strategin utgår från att förutsättningarna för stadens tillväxt också under denna strategiperiod tryggas genom satsningar i tillväxt, genom att trygga näringslivets verksamhetsförutsättningar samt genom att målmedvetet driva de centrala utvecklingsprojekten. För tillväxt behövs också ett aktivt samarbete med de andra städerna i metropolområdet. I planeringen av markanvändningen och samhälsstrukturen behövs integrering med planeringssystemen i metropolområdet tillsammans med de andra kommunerna i den östra delen av Nyland. 6

9 2 Borgå stads strategi Vision och strategiska mål Vision 2013 Alla tiders Borgå Strategiska mål Stadens basservice har satts i prioritetsordning och budgeten är i balans. Stadens förvaltning är klar och koncernstyrningen fungerar effektivt. Borgå har en energieffektiv stadsstruktur och staden integreras aktivt med metropolområdet. 7

10 3 Stadens basservice har satts i prioritetsordning och ekonomin är i balans. Strategiska visioner Servicens nivå och kvalitet justeras så att utgifterna i driftsbudgeten minskar med 15 miljoner euro från 2010 års nivå före slutet av år Stadens investeringar hålls på en ekonomiskt hållbar nivå. Under åren är nettoinvesteringarna totalt högst 15 miljoner euro per år. Kommunalskatten hålls på en konkurrenskraftig nivå. Ökade skatteintäkter används till amortering av lånen. Stadens inkomstunderlag stärks. Servicens språkliga jämlikhet utvecklas Strategiska val Prioriteringar i basservice Staden koncentrerar sig på den definierade basservicen och fastställer dess nivå på nytt. Under strategiperioden producerar staden i regel endast tjänster som är dimensionerade enligt lagar, förordningar och normer. Basservicen definieras i samband med budgetprocessen. Serviceproduktionen anpassas till normen från år Stadens arbetskraft och arbetsrum dimensioneras och anpassas till ändringarna i serviceutbudet. Personalresurser riktas till basservice. Processbeskrivningar för basservice görs under åren Man går igenom den service som inte är basservice: är det ändamålsenligt att bevara servicen eller avstå från den, att sänka dess nivå eller att höja den. Samtidigt tas ställning till sättet att producera servicen, dess mängd och kvalitet, och en eventuell avgiftsbeläggning utreds. I samband med prioriteringen av basservicen beaktas även utvecklandet av förebyggande serviceformer. 8

11 Servicen produceras kostnadseffektivt Sättet att producera servicen (t.ex. egen produktion, köptjänster, samarbete med andra kommuner eller med tredje sektorn) bestäms på nämndnivå från fall till fall ur kostnadseffektivitetssynpunkt. Serviceproduktionen samlas till större enheter på ett sätt som är hållbart med avseende på verksamhet och ekonomi. Nya ersättande former av service och sätt att producera service tas i bruk. Utbudet på elektroniska tjänster ökas och en central för sektorernas gemensamma kundservice tas i bruk. Beställar-utförarmodellen utnyttjas inom de servicesektorer där det finns en fungerande servicemarknad. Samarbetet med tredje sektorn effektiveras, om tredje sektorns tjänster tydligt kompletterar stadens egen serviceproduktion. Staden kan stödja tredje sektorns tjänster när staden avstår från sin egen serviceproduktion antingen helt eller delvis. Stödets andel kan inte uppgå till etthundra procent av produktionskostnaderna. Invånarnas valmöjligheter ökas utan att höja stadens kostnadsnivå, exempelvis genom en användning av servicesedlar. Kostnadsmedvetenheten utvecklas Kostnadskalkylerna och kostnadsmedvetenheten i hela organisationen utvecklas. Verksamheten ordnas enligt affärsprinciper i den mån som det är möjligt. En förutsättning för genomförandet av stora investeringsprojekt är att staden säljer egendom och effektiverar serviceproduktionen. Inkomster från försäljning av egendom används inte till driftsutgifter. Inkomster från försäljning (tomtproduktionen inte medräknad) används antingen till låneamorteringar eller till investeringar som bevarar egendomens värde. Före stora nybyggnads- och reparationsinvesteringar utreds kostnaderna under projektets livscykel samt de alternativa modellerna för genomförande och ägande. Stadens verksamhetsintäkter ökas genom att man håller avgifterna och taxorna à jour och avgiftsbelägger tjänster som tidigare har varit gratis. De enskilda kundernas ekonomiska kostnadsansvar ökas i tjänster som inte regleras på riksnivå, med beaktande av den sociala jämlikheten. I samband med förändringar som görs i stadens verksamhet och service beaktas alltid den sociala rättvisan och jämlikheten. Personalen förbereds för förändringar. Personalökningen hejdas. Antet årsverken minskas planmässigt fram till slutet av strategiperioden. 9

12 Personalens kompetens görs mångsidigare och personalen uppmuntras till arbetsrotation. Personalens kunnande utnyttjas vid planeringen och genomförandet av förändringar. För personalen ordnas förändringsträning och -stöd. Personalens formella behörighetskrav granskas. Staden bereder sig på ett minskat utbud på arbetskraft i vissa branscher under strategiperioden och i synnerhet efter den. Under strategiperioden anvisas resurser för projekt inom arbetshälsa samt överföring av tyst kunskap. Förutsättningarna för stadens tillväxt och utveckling tryggas. Staden eftersträvar en starkare position i metropolområdet och är på lägre sikt beredd på en befolkningstillväxt på högst 1,5 procent årligen. Stadens arbetsplatssufficiens är minst 90 procent. Staden satsar på näringslivets verksamhetsförutsättningar. Markpolitiken aktiveras. Staden satsar på markanskaffning, planering av markanvändningen och marknadsföring för att uppnå målet för tillväxt. Genomförandet av de centrala utvecklingsprojekten fortsätter. Genomförandet av de strategiska utvecklingsprojekten är nödvändigt för stadens utveckling oberoende av konjunkturerna. De viktigaste utvecklingsprojekten under strategiperioden och målen för användning av resurser är: o Västra åstranden och Konstfabrikens område o Skaftkärrsområdet och energieffektivitetsprojekten o Promenadvänligt centrum och Kungsportens område o Tolkis industriområde samt dess omgivning o Kompetenscenter för elektrisk husteknik o Utvecklingsprojekt för glesbygden o Den nationella stadsparken 10

13 4 Stadens förvaltning är klar och koncernstyrningen fungerar effektivt. Strategiska visioner Stadens lednings- och beslutssystem görs enklare, så att servicen kan produceras så kostnadseffektivt som möjligt. Stadskoncernens ledning effektiveras betydligt. På så sätt säkerställs att hela stadskoncernen stöder genomförandet av Borgå stads strategiska mål. Strategiska val Basstrukturen i stadens organisation görs enklare och plattare. Sektorer och uppgiftsområden ordnas om och förs närmare varandra. Målet är att skapa en strömlinjeformad och effektivt koordinerad linjeorganisation. Den nya organisationsstrukturen tas i bruk i början av år Stadsfullmäktiges strategiska roll betonas och nämnder slås ihop. Delegeringen ökas i hela organisationen såväl på tjänsteinnehavarnivå som i förtroendeorganen. För koncernledningen reserveras tillräckliga resurser för tryggande av en effektiv ledning och koordinering och för genomförande av servicehelheter som överksrider verksamhetsområdenas gränser (livscykeltänkande) och tillämpning av modeller med många producenter. Förvaltningen av stadens egendom i form av fastigheter och bostäder ordnas på ett ändamålsenligt sätt, och möjligheterna att realisera egendom utreds. En betydande del av stadskoncernens ekonomiska ansvar hänför sig till bostäder och fastigheter som inte används för stadens basservice. Staden utreder alternativa sätt att ordna specialsjukvård, primärhälsovård och sociala tjänster i Borgåregionen. Målet är en starkare koppling mellan special- och primärhälsovården och bättre möjligheter för staden att påverka beslutsfattandet och kostnaderna för servicen, med beaktande av statens linjedragningar. En alternativ modell presenteras för de politiska beslutsfattarna före slutet av fullmäktiges mandattid. 11

14 Borgå stads verksamhet baserar sig på modellen med en stark primärkommun. Staden ordnar regionala tjänster främst inom den egna organisationen, enligt värdkommunmodellen. Vid byggandet av den nya organisationen bereder sig Borgå på ett bredare ansvar för den regionala serviceproduktionen. I tjänster som produceras i samarbete med andra kommuner fördelas kostnadena i proportion till kommunernas invånarantal. I fråga om icke lagstadgade samkommuner och samfund utreds om deras verksamhet ska omorganiseras eller om den ska fortsätta som en del av kommunens egen organisation, enligt modellen med en stark primärkommun. Samkommunerns verksamheter samordnas i större enheter, med beaktande av statens linjedragningar. Vid samordnandet utnyttjas kontakterna till näringslivet. 12

15 5 Borgå har en energieffektiv stadsstruktur och staden integreras aktivt med metropolområdet. Strategiska visioner Befolkningstillväxten i området styrs så att hela samhälsstrukturen blir enhetlig. Samhällets kostnader för trafik minskar. Staden integreras aktivt i planeringssystemen i landskapet Nyland och särskilt i metropolområdet, tillsammans med de andra kommunerna i den östra delen av Nyland. Strategiska val Markanvändningen planeras i ett aktivt samarbete med städerna i metropolområdet. Tyngdpunktsområdena är att skapa en enhetlig samhällsstruktur samt en spårvägsförbindelse mellan Helsingfors och Borgå. Staden planlägger i huvudsak endast markområden som staden äger. En tillräcklig tomtproduktion tryggas i planlagda områden som staden äger. Före år 2011 ska minst 60 procent av alla nybyggen av egnahemshus ske i planlagda områden. Före år 2013 ska andelen stiga till 75 procent. Förutsättningen för denna utveckling är att Borgå kan erbjuda ett tillräckligt utbud av tomter på planerade områden. Planläggningen i glesbygden effektiveras och koncentreras till områden avsedda för bycentrum. Under strategiperioden främjas i synnerhet sådana projekt som har en positiv inverkan på Borgåbornas livskvalitet med hänsyn till en hållbar utveckling. 13

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Innehåll. 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3

Innehåll. 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3 Borgås stadsstrategi 2013-2017 Utkast 2.10.2013 Innehåll 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3 2 Verksamhetsomgivningen förändras kraftigt... 4 Den ekonomiska situationen förblir svår... 4 Staden utvecklas

Läs mer

INNEHÅLL. 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5

INNEHÅLL. 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5 PORVOO BORGÅ Stadsstrategi för Borgå 2013 2017 1 INNEHÅLL 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5 2 Verksamhetsmiljön förändras kraftigt... 7 Den ekonomiska situationen fortsätter att vara svår...

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Stadsstyrelsen 68 09.03.2015 Stadsstyrelsen 88 16.03.2015 Stadsfullmäktige 16 25.03.2015 VAL AV EN FINANSIERINGSMODELL FÖR LIVSCYKELPROJEKTET STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo Stadsstyrelsen: 3.3.2014 bilaga 1 1 (7) RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo En del av programmet

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 21.10.2011 SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 Innehåll 1 VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR 2 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Alla tiders Borgå Kaikkien aikojen Porvoo SERVICEKONTOR BRA OCH EFFEKTIV KUNDSERVICE

Alla tiders Borgå Kaikkien aikojen Porvoo SERVICEKONTOR BRA OCH EFFEKTIV KUNDSERVICE Alla tiders Borgå Kaikkien aikojen Porvoo SERVICEKONTOR BRA OCH EFFEKTIV KUNDSERVICE UR BORGÅ STADS STRATEGI: "Nya ersättande former av service och sätt att producera service tas i bruk. Utbudet på elektroniska

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

http://asiointi.kela.fi/aelaskenta_app/aelaskentaapplication

http://asiointi.kela.fi/aelaskenta_app/aelaskentaapplication från och bor Bostadens yta 46 m² 145,08 / mån 367,08 / mån na för ett eget egnahemshus bestäms utgående från statsrådets förordning. 181,70 / mån från och bor Bostadens yta 56 m² 157,42 / mån 379,42 /

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 TA MÅTT AV BORGÅ

Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 TA MÅTT AV BORGÅ Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 TA MÅTT AV BORGÅ TA MÅTT AV BORGÅ Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 Allmänt 3 1. Den allmänna näringslivspolitiken

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET STST 15.09.2014

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 (Godkänd av styrelsen den 2015-01-01, 8) Regionförbundet skall vara ett kommunalförbund enligt kommunallagen och bildas för obestämd tid. 1 Förbundets

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB Organisationsnummer 556509-7663 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Näringslivs AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att allmänt främja

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget Stadsfullmäktige 40 08.06.2015 Direktiv för upprättande av budget och ekonomiplan för åren 2016-2018 265/02.02.00/2015 STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2012

Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2012 Miljö och naturresurser 2014 Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2012 Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter ökade något år 2012 Enligt Statistikcentralen uppgick miljövårdsutgifterna inom den

Läs mer

PERSONALPROGRAMMET 2014 2017

PERSONALPROGRAMMET 2014 2017 PERSONALPROGRAMMET 2014 2017 Godkänd i stadsstyrelsen 2.6.2014 INLEDNING Personalprogrammet bygger på den nya stadsstrategin som definierar stadens grundläggande uppgift och de viktigaste strategiska målen

Läs mer

Förändringskommunikation är samarbete och växelverkan

Förändringskommunikation är samarbete och växelverkan SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION OM UTVECKLINGEN AV FÖRÄNDRINGSKOMMUNIKATION STST 210 Beredning och tilläggsuppgifter: kommunikationschef Aino-Marja Kontio, 040 3549966, aino-marja.kontio@porvoo.fi Fullmäktigeledamöterna

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. SFGE, 2014-12-15 15:00, Protokoll

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. SFGE, 2014-12-15 15:00, Protokoll i INNEHÅLLSFÖRTECKNING SFGE, 2014-12-15 15:00, Protokoll -1 Närvarande... 1 45 Namnupprop och konstaterande av sammanträdets laglighet... 2 46 Protokollets justering och framläggande till allmänt påseende...

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer