Borgå stads strategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Borgå stads strategi 2010 2013"

Transkript

1 Borgå stads strategi Stadsfullmäktige

2 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning är ett allvarligt problem... 4 Det viktigaste målet är att sätta stopp för en ökad skuldsättning... 5 Tillväxten och utvecklingen ska fortsätta Borgå stads strategi Vision och strategiska mål Stadens basservice har satts i prioritetsordning och ekonomin är i balans Strategiska visioner... 8 Strategiska val... 8 Prioriteringar i basservice... 8 Servicen produceras kostnadseffektivt... 9 Kostnadsmedvetenheten utvecklas... 9 Personalen förbereds för förändringar Förutsättningarna för stadens tillväxt och utveckling tryggas Stadens förvaltning är klar och koncernstyrningen fungerar effektivt Strategiska visioner Strategiska val Borgå har en energieffektiv stadsstruktur och staden integreras aktivt med metropolområdet Strategiska visioner Strategiska val... 13

3 1 Inledning Denna strategi för Borgå stads verksamhet och utveckling för åren har beretts genom ett brett samarbete mellan stadens ledande tjänsteinnehavare, uppgiftsområdenas ledning och chefer, representanter för stadens personal och ledande förtroendevalda. En medborgardebatt om strategin fördes i februari och mars. Stadsfullmäktige godkände strategin på sitt sammanträde I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation I bakgrunden till strategin är Borgå stads svåra ekonomiska situation. Under 2000-talet ökade Borgås skatteintäkter snabbt, under de bästa åren cirka 10 procent per år. När den ekonomiska recessionen började, sjönk skatteintäkterna kraftigt år Samfundsskatten sjönk allra mest. Inkomsterna från samfundsskatt minskade med en tredjedel år Också de andra inkomsterna har minskat, exempelvis inkomsterna från försäljning av tomter och fastigheter. Stadens inkomster minskade, men verksamhetsutgifterna fortsatte att öka. Detta berodde i synnerhet på avtalsenliga löneförhöjningar och en stigande prisnivå. Huvuddelen av stadens driftsutgifter är personalutgifter, antingen i form av löner till stadens egen personal eller till köp av sådana tjänster där lönerna utgör en betydande del av kostnaderna. Recessionen ökar också efterfrågan på stadens tjänster och därmed utgifterna, i synnerhet inom socialväsendet. Som ett resultat har staden blivit tvungen att göra ett bokslut med underskott flera år i rad. Fram till år 2012 beräknas underskottet växa till över 40 miljoner euro. Staden måste alltså finansiera sina löpande utgifter med lånepengar. Stadens ekonomiska läge kommer att vara svårt också de närmaste åren, även om Finlands ekonomi skulle börja växa. 1

4 Stadens skatteintäkter Välfärd har byggts med lånepengar Borgåborna har i dag ett gott och mångsidigt serviceutbud bättre än i många andra jämförbara kommuner och på många sätt också bättre än vad lagen eller normerna kräver. Välfärden har emellertid byggts med lånepengar 2

5 Borgås lånebörda har mångdubblats under 2000-talet. Lånesumman ökade betydligt också under den period då skatteintäkterna ökade kraftigt, i början av 2000-talet. På grund av recessionen och de minskande skatteintäkterna har skuldsättningen blivit ännu snabbare. Borgås skuldmängd har ökat två gånger så snabbt som i alla kommuner i medeltal. År 2008 var Borgås skulder euro per invånare, medan skuldmängden i andra kommuner i Finland var i medeltal euro per invånare. År 2002 var stadens skuldmängd 63 miljoner euro. Skuldmängden tredubblades under en period av sju år: år 2009 hade skulden stigit till 150 miljoner euro. Fram till år 2012 beräknas stadens skulder stiga till 200 miljoner euro. 3

6 Skuldsättning är ett allvarligt problem Skuldsättning är ett allvarligt hot mot stadsbornas välfärdstjänster. Redan under de närmaste åren blir staden tvungen att använda en betydande del av sina skatteintäkter till låneamorteringar och räntor. Vid slutet av år 2010 kommer Borgå stads skuldsumma att vara nästan lika stor som stadens skatteintäkter för hela året. Detta betyder att staden år 2011 använder till låneräntor och amorteringar ett belopp som motsvarar intäkterna från fem procentenheter av skattesatsen. Med nuvarande skuldsättningstakt kommer vi in i en återvändsgränd. Ju mera vi låter skulderna växa, desto mindre har staden kvar skatteintäkter till att finansiera välfärdstjänster. Då drivs vi in i en oplanerad och obehärskad bortgallring av tjänster. Utvecklingen av stadens skulder (den av fullmäktige fastställda budgeten och ekonomiplanen, prisnivå för år 2010) 4

7 Det viktigaste målet är att sätta stopp för en ökad skuldsättning Det viktigaste målet i denna strategi är att trygga stadens framtida verksamhetsförutsättningar. Detta betyder att skuldsättningen, som är på en nästan ohållbar nivå, ska avbrytas. Målet är att efter år 2013 kunna börja återbetala lånen. Strategiperioden är kort. Meningen är att beredningen av stadens strategi för nästa fullmäktigeperiod ska inledas i början av år 2012, när stadens ekonomiska utveckling har vänts mot en hållbar riktning. Balansering av ekonomin kan inte ske utan en stor strukturreform. I strategin föreslås bestående ändringar i servicen, förvaltningen och verksamhetens utformning. Utgifterna i driftsekonomi och investeringar måste tvingas ner till en betydligt lägre nivå. Utgifterna i driftsbudgeten måste minskas med 15 miljoner euro från 2010 års nivå före slutet av strategiperioden och investeringarnas totalsumma måste fås ner till högst 15 miljoner euro per år. Detta förutsätter beslut om prioriteringar i servicen. Servicens mängd och nivå måste bedömas på nytt. Förvaltningen och servicen ska samlas till större enheter och produceras på ett kostnadseffektivt sätt. Arbetskraften och arbetsrummen ska dimensioneras enligt serviceproduktionen. Samhälsstrukturen ska göras enhetlig och energieffektiv, så att också servicen kan produceras på ett ekonomiskt och effektivt sätt. Bilden till vänster visar hur stadens skulder väntas öka om man inte minskar drifts- och investeringskostnaderna i enlighet med strategin. Bilden till höger visar hur skulderna väntas minska, om driftsutgifterna minskas med 15 miljoner euro från 2010 års nivå och investeringarna pressas ner till 15 miljoner euro per år. 5

8 Bilden till vänster visar hur man väntar att stadens centrala finansieringsposter utvecklas om man inte minskar drifts- och investeringskostnaderna i enlighet med strategin. Bilden till höger visar hur man väntar att finansieringsposterna utvecklas om driftsutgifterna minskas med 15 miljoner euro från 2010 års nivå och investeringarna pressas ner till 15 miljoner euro per år. Tillväxten och utvecklingen ska fortsätta Trots recessionen har Borgå inte råd att under strukturreformen förtvina och bli en sovstad. En levande, välmående stad behöver nya skattebetalare och invånare samt ett aktivt näringsliv. Därför måste vi nu också trygga förutsättningarna för en ny tillväxt. Borgå har styrkor som ger staden alla förutsättningar att också i framtiden återfinnas bland vinnarna, om ekonomin nu fås på en hållbar grund. Staden ligger i metropolområdet men har som Finlands nästäldsta stad en miljö och ett förflutet som är unika jämfört med andra kommuner. Strategin utgår från att förutsättningarna för stadens tillväxt också under denna strategiperiod tryggas genom satsningar i tillväxt, genom att trygga näringslivets verksamhetsförutsättningar samt genom att målmedvetet driva de centrala utvecklingsprojekten. För tillväxt behövs också ett aktivt samarbete med de andra städerna i metropolområdet. I planeringen av markanvändningen och samhälsstrukturen behövs integrering med planeringssystemen i metropolområdet tillsammans med de andra kommunerna i den östra delen av Nyland. 6

9 2 Borgå stads strategi Vision och strategiska mål Vision 2013 Alla tiders Borgå Strategiska mål Stadens basservice har satts i prioritetsordning och budgeten är i balans. Stadens förvaltning är klar och koncernstyrningen fungerar effektivt. Borgå har en energieffektiv stadsstruktur och staden integreras aktivt med metropolområdet. 7

10 3 Stadens basservice har satts i prioritetsordning och ekonomin är i balans. Strategiska visioner Servicens nivå och kvalitet justeras så att utgifterna i driftsbudgeten minskar med 15 miljoner euro från 2010 års nivå före slutet av år Stadens investeringar hålls på en ekonomiskt hållbar nivå. Under åren är nettoinvesteringarna totalt högst 15 miljoner euro per år. Kommunalskatten hålls på en konkurrenskraftig nivå. Ökade skatteintäkter används till amortering av lånen. Stadens inkomstunderlag stärks. Servicens språkliga jämlikhet utvecklas Strategiska val Prioriteringar i basservice Staden koncentrerar sig på den definierade basservicen och fastställer dess nivå på nytt. Under strategiperioden producerar staden i regel endast tjänster som är dimensionerade enligt lagar, förordningar och normer. Basservicen definieras i samband med budgetprocessen. Serviceproduktionen anpassas till normen från år Stadens arbetskraft och arbetsrum dimensioneras och anpassas till ändringarna i serviceutbudet. Personalresurser riktas till basservice. Processbeskrivningar för basservice görs under åren Man går igenom den service som inte är basservice: är det ändamålsenligt att bevara servicen eller avstå från den, att sänka dess nivå eller att höja den. Samtidigt tas ställning till sättet att producera servicen, dess mängd och kvalitet, och en eventuell avgiftsbeläggning utreds. I samband med prioriteringen av basservicen beaktas även utvecklandet av förebyggande serviceformer. 8

11 Servicen produceras kostnadseffektivt Sättet att producera servicen (t.ex. egen produktion, köptjänster, samarbete med andra kommuner eller med tredje sektorn) bestäms på nämndnivå från fall till fall ur kostnadseffektivitetssynpunkt. Serviceproduktionen samlas till större enheter på ett sätt som är hållbart med avseende på verksamhet och ekonomi. Nya ersättande former av service och sätt att producera service tas i bruk. Utbudet på elektroniska tjänster ökas och en central för sektorernas gemensamma kundservice tas i bruk. Beställar-utförarmodellen utnyttjas inom de servicesektorer där det finns en fungerande servicemarknad. Samarbetet med tredje sektorn effektiveras, om tredje sektorns tjänster tydligt kompletterar stadens egen serviceproduktion. Staden kan stödja tredje sektorns tjänster när staden avstår från sin egen serviceproduktion antingen helt eller delvis. Stödets andel kan inte uppgå till etthundra procent av produktionskostnaderna. Invånarnas valmöjligheter ökas utan att höja stadens kostnadsnivå, exempelvis genom en användning av servicesedlar. Kostnadsmedvetenheten utvecklas Kostnadskalkylerna och kostnadsmedvetenheten i hela organisationen utvecklas. Verksamheten ordnas enligt affärsprinciper i den mån som det är möjligt. En förutsättning för genomförandet av stora investeringsprojekt är att staden säljer egendom och effektiverar serviceproduktionen. Inkomster från försäljning av egendom används inte till driftsutgifter. Inkomster från försäljning (tomtproduktionen inte medräknad) används antingen till låneamorteringar eller till investeringar som bevarar egendomens värde. Före stora nybyggnads- och reparationsinvesteringar utreds kostnaderna under projektets livscykel samt de alternativa modellerna för genomförande och ägande. Stadens verksamhetsintäkter ökas genom att man håller avgifterna och taxorna à jour och avgiftsbelägger tjänster som tidigare har varit gratis. De enskilda kundernas ekonomiska kostnadsansvar ökas i tjänster som inte regleras på riksnivå, med beaktande av den sociala jämlikheten. I samband med förändringar som görs i stadens verksamhet och service beaktas alltid den sociala rättvisan och jämlikheten. Personalen förbereds för förändringar. Personalökningen hejdas. Antet årsverken minskas planmässigt fram till slutet av strategiperioden. 9

12 Personalens kompetens görs mångsidigare och personalen uppmuntras till arbetsrotation. Personalens kunnande utnyttjas vid planeringen och genomförandet av förändringar. För personalen ordnas förändringsträning och -stöd. Personalens formella behörighetskrav granskas. Staden bereder sig på ett minskat utbud på arbetskraft i vissa branscher under strategiperioden och i synnerhet efter den. Under strategiperioden anvisas resurser för projekt inom arbetshälsa samt överföring av tyst kunskap. Förutsättningarna för stadens tillväxt och utveckling tryggas. Staden eftersträvar en starkare position i metropolområdet och är på lägre sikt beredd på en befolkningstillväxt på högst 1,5 procent årligen. Stadens arbetsplatssufficiens är minst 90 procent. Staden satsar på näringslivets verksamhetsförutsättningar. Markpolitiken aktiveras. Staden satsar på markanskaffning, planering av markanvändningen och marknadsföring för att uppnå målet för tillväxt. Genomförandet av de centrala utvecklingsprojekten fortsätter. Genomförandet av de strategiska utvecklingsprojekten är nödvändigt för stadens utveckling oberoende av konjunkturerna. De viktigaste utvecklingsprojekten under strategiperioden och målen för användning av resurser är: o Västra åstranden och Konstfabrikens område o Skaftkärrsområdet och energieffektivitetsprojekten o Promenadvänligt centrum och Kungsportens område o Tolkis industriområde samt dess omgivning o Kompetenscenter för elektrisk husteknik o Utvecklingsprojekt för glesbygden o Den nationella stadsparken 10

13 4 Stadens förvaltning är klar och koncernstyrningen fungerar effektivt. Strategiska visioner Stadens lednings- och beslutssystem görs enklare, så att servicen kan produceras så kostnadseffektivt som möjligt. Stadskoncernens ledning effektiveras betydligt. På så sätt säkerställs att hela stadskoncernen stöder genomförandet av Borgå stads strategiska mål. Strategiska val Basstrukturen i stadens organisation görs enklare och plattare. Sektorer och uppgiftsområden ordnas om och förs närmare varandra. Målet är att skapa en strömlinjeformad och effektivt koordinerad linjeorganisation. Den nya organisationsstrukturen tas i bruk i början av år Stadsfullmäktiges strategiska roll betonas och nämnder slås ihop. Delegeringen ökas i hela organisationen såväl på tjänsteinnehavarnivå som i förtroendeorganen. För koncernledningen reserveras tillräckliga resurser för tryggande av en effektiv ledning och koordinering och för genomförande av servicehelheter som överksrider verksamhetsområdenas gränser (livscykeltänkande) och tillämpning av modeller med många producenter. Förvaltningen av stadens egendom i form av fastigheter och bostäder ordnas på ett ändamålsenligt sätt, och möjligheterna att realisera egendom utreds. En betydande del av stadskoncernens ekonomiska ansvar hänför sig till bostäder och fastigheter som inte används för stadens basservice. Staden utreder alternativa sätt att ordna specialsjukvård, primärhälsovård och sociala tjänster i Borgåregionen. Målet är en starkare koppling mellan special- och primärhälsovården och bättre möjligheter för staden att påverka beslutsfattandet och kostnaderna för servicen, med beaktande av statens linjedragningar. En alternativ modell presenteras för de politiska beslutsfattarna före slutet av fullmäktiges mandattid. 11

14 Borgå stads verksamhet baserar sig på modellen med en stark primärkommun. Staden ordnar regionala tjänster främst inom den egna organisationen, enligt värdkommunmodellen. Vid byggandet av den nya organisationen bereder sig Borgå på ett bredare ansvar för den regionala serviceproduktionen. I tjänster som produceras i samarbete med andra kommuner fördelas kostnadena i proportion till kommunernas invånarantal. I fråga om icke lagstadgade samkommuner och samfund utreds om deras verksamhet ska omorganiseras eller om den ska fortsätta som en del av kommunens egen organisation, enligt modellen med en stark primärkommun. Samkommunerns verksamheter samordnas i större enheter, med beaktande av statens linjedragningar. Vid samordnandet utnyttjas kontakterna till näringslivet. 12

15 5 Borgå har en energieffektiv stadsstruktur och staden integreras aktivt med metropolområdet. Strategiska visioner Befolkningstillväxten i området styrs så att hela samhälsstrukturen blir enhetlig. Samhällets kostnader för trafik minskar. Staden integreras aktivt i planeringssystemen i landskapet Nyland och särskilt i metropolområdet, tillsammans med de andra kommunerna i den östra delen av Nyland. Strategiska val Markanvändningen planeras i ett aktivt samarbete med städerna i metropolområdet. Tyngdpunktsområdena är att skapa en enhetlig samhällsstruktur samt en spårvägsförbindelse mellan Helsingfors och Borgå. Staden planlägger i huvudsak endast markområden som staden äger. En tillräcklig tomtproduktion tryggas i planlagda områden som staden äger. Före år 2011 ska minst 60 procent av alla nybyggen av egnahemshus ske i planlagda områden. Före år 2013 ska andelen stiga till 75 procent. Förutsättningen för denna utveckling är att Borgå kan erbjuda ett tillräckligt utbud av tomter på planerade områden. Planläggningen i glesbygden effektiveras och koncentreras till områden avsedda för bycentrum. Under strategiperioden främjas i synnerhet sådana projekt som har en positiv inverkan på Borgåbornas livskvalitet med hänsyn till en hållbar utveckling. 13

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Innehåll. 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3

Innehåll. 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3 Borgås stadsstrategi 2013-2017 Utkast 2.10.2013 Innehåll 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3 2 Verksamhetsomgivningen förändras kraftigt... 4 Den ekonomiska situationen förblir svår... 4 Staden utvecklas

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

INNEHÅLL. 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5

INNEHÅLL. 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5 PORVOO BORGÅ Stadsstrategi för Borgå 2013 2017 1 INNEHÅLL 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5 2 Verksamhetsmiljön förändras kraftigt... 7 Den ekonomiska situationen fortsätter att vara svår...

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 Stadsstyrelsen 174 06.06.2016 Social- och hälsovårdsn. 78 21.06.2016 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 STST 06.06.2016 174 Beredning och

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist

Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist 22.10.2015 Den nya kommunallagen Koncernperspektivet blir viktigare.

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Team Särskilt boende

Uppdragsbeskrivning för Team Särskilt boende Uppdragsbeskrivning för Team Särskilt boende Uppdragsbeskrivningen är kommunstyrelsens uppdrag till teamet. Här anges verksamhetens inriktning, vad som ska göras och särskilda prioriteringar under året.

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 Stadsfullmäktige 90 11.11.2013 Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 159/331/2013 STF 90 Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för staden

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4 Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar

Läs mer

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Stadsstyrelsen 68 09.03.2015 Stadsstyrelsen 88 16.03.2015 Stadsfullmäktige 16 25.03.2015 VAL AV EN FINANSIERINGSMODELL FÖR LIVSCYKELPROJEKTET STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör

Läs mer

#FramtidaKimitoön Page 1

#FramtidaKimitoön Page 1 2017-2021 #FramtidaKimitoön 9.12.2016 Page 1 Kimitoöns strategi nu och framöver Att ta fram Kimitoöns kommuns nya strategi har varit givande. Vi har öppnat upp möjligheten för alla invånare och hela personalen

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141

Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141 Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010 Samkommunen 20 Styrelsen 141 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Stf. ekonomidirektör

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Team förskola/familjedaghem

Uppdragsbeskrivning för Team förskola/familjedaghem Uppdragsbeskrivning för Team förskola/familjedaghem Uppdragsbeskrivningen är kommunstyrelsens uppdrag till teamet. Här anges verksamhetens inriktning, vad som ska göras och särskilda prioriteringar under

Läs mer

Yrkesskolorna i Borgå

Yrkesskolorna i Borgå BORGÅ Tillsättande av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad. Yrkesskolorna i Borgå Amisto Inveon Prakticum Porvoo International College (Point) Utredning

Läs mer

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.2017 Källa: Timo Aro UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ En av de mest

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

Nyland förbund utvecklar metropollandskapet

Nyland förbund utvecklar metropollandskapet Nyland förbund utvecklar metropollandskapet Nylands förbund är en strategisk planerare i landskapet som sammanfogar de regionala utvecklingsåtgärderna, planlägger på landskapsnivå och bevakar landskapets

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011 Godkänt av kommunfullmäktige 31.1.2011 5 Dnr: 99/10.00.00/2011 Markpolitiskt program - Kommunfullmäktige 31.1.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - 1. JOHDANTO 3-2. MARKANSKAFFNING 4 Kommunens markinnehav 4 Principer

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess?

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? 28.1.2014 Riikka Aaltonen 1 Finlands mineralstrategi 2010 Implementering Utmaningar från omvärlden Handlingsprogram 2013 2 Finsk mineralstrategi

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Allmänna principer för bidrag till föreningar och andra aktörer

Allmänna principer för bidrag till föreningar och andra aktörer Stadsstyrelsen Allmänna principer för bidrag till föreningar och andra aktörer Anvisningarna är i kraft fr.o.m. 1.1.2017 Innehåll 1 Allmänna principer... 3 2 Bidragsformer och ansökning... 3 2.1 Allmänt

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9 Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.

Läs mer

Den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen

Den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen Den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen En rapport om omfattningen och formerna samt motåtgärderna för fastighetstjänsternas dolda ekonomi i belysningen av enkätsundersökningarna och intervjuerna Helsingfors

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera

Läs mer

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde. Samkommunstämman 22.04.2010 s. 8 Styrelsen 30.03.2010, 10 7 TÄVLINGSPROGRAM, CAMPUS PROJEKTET På basis av de diskussioner som förts mellan samkommunen och NAI Premises har bolaget uppgjort (under arbete)

Läs mer