INNEHÅLL. 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5

Transkript

1 PORVOO BORGÅ Stadsstrategi för Borgå

2 INNEHÅLL 1 Strategin har utarbetats tillsammans Verksamhetsmiljön förändras kraftigt... 7 Den ekonomiska situationen fortsätter att vara svår... 7 Utvecklingen av staden sker i fortsättningen med minskande resurser... 7 Konkurrensen om kompetent arbetskraft tilltar... 7 En stark primärkommun är grunden för reformer Stadens grundläggande uppgift och vision Utvecklingen mot en sundare ekonomi fortsätter Skuldbördan är fortfarande stor Tillväxten i skatteinkomster avtar Statsandelarna minskar också i fortsättningen Vi håller beskattningen på en konkurrenskraftig nivå Vi skapar ett fungerande och kostnadseffektivt tjänstenätverk Vi tänker efter innan vi tar nya lån Välfärdsklyftorna mellan invånarna minskar...15 Vi riktar tjänster till invånargrupper som riskerar att bli marginaliserade.15 Vi förebygger marginalisering av unga...15 Vi stöder barnfamiljer i livets vändpunkter...15 Vi främjar äldre människors möjligheter att bo hemma...17 Vi satsar på kultur Invånarnas möjligheter att medverka ökar...19 Vi sporrar unga att delta och att rösta...19 Vi utvecklar tjänster tillsammans med invånarna...19 Vi stöder tredje sektorns verksamhetsmöjligheter En konkurrenskraftig och hållbar stad...21 Stadens invånarantal ökar stadigt Vi stimulerar näringslivets konkurrenskraft Vi förtätar stadsstrukturen Vi minskar utsläppet av växthusgaser och eftersträvar god kvalitet på vattenmiljön

3 SISÄLTÖ STRATEGIN HAR UTARBETATS TILLSAMMANS Stadsstrategin beskriver hur man avser att utveckla Borgå stad under den pågående fullmäktigeperioden. Strategin handlar om att göra val. Den hjälper till att rikta stadens begränsade resurser till det som är allra viktigast och mest brådskande att utveckla. Stadsstrategin ska gälla under åren Stadsstrategin för Borgå sammanfattas i fyra strategiska mål: göra ekonomin mera sund, minska välfärdsklyftorna mellan invånarna, öka möjligheterna att medverka och säkra stadens konkurrensförmåga och hållbara utveckling. Med de strategiska målen vill staden främja invånarnas, företagens och miljöns välfärd. Detta är möjligt om stadens ekonomi fortsätter att utvecklas i en gynnsammare riktning under den pågående fullmäktigeperioden. En hållbar ekonomi skapar en grund för att bevara och utveckla välfärdstjänsterna för stadens invånare. De strategiska målen följs upp med hjälp av indikatorer eller nyckeltal. Indikatorerna har listats i slutet av varje kapitel som beskriver ett strategiskt mål. Strategin utgör grunden för ledningen av hela stadskoncernen. De förtroendevalda i staden och dess affärsverk och bolag, ledningsgrupperna, cheferna, personalen och projekten ska med sin verksamhet stöda genomförandet av strategin. Styrningen av stadskoncernen ska göras avsevärt effektivare under fullmäktigeperioden. Det säkerställer att såväl stadens egna enheter, affärsverk och bolag som samkommunerna i sin verksamhet understöder Borgå stads strävanden att uppnå de strategiska målen. Stadsstrategins utfall preciseras i den budget som fullmäktige årligen godkänner och i de strategiska utvecklingsprogram som görs upp eller uppdateras efter att strategin har blivit godkänd. Stadsstrategin ger också svar på viktiga servicestrategiska frågor, och programmen kompletterar helheten. Alla Borgåbor behövs för att genomföra strategin. Strategin har beretts tillsammans med invånare, företagare och andra intressentgrupper vid påverkarrådens möten och med hjälp av en framtidsenkät. Fullmäktiges och stadsstyrelsens workshoppar och seminarier liksom även expertarbetsgrupper har haft en betydande roll i arbetet. Stadsstrategin godkändes av Borgå stadsfullmäktige

4 VERKSAMHETSMILJÖN FÖRÄNDRAS KRAFTIGT HURDANT ÄR DINA DRÖMMARS BORGÅ 2017? Borgå är känt för att invånarna är stolta över sin stads historia, skönhet och atmosfär de presenterar den stolt för besökare. Borgåborna använder flitigt stadens tjänster, de handlar i Borgå, njuter av fritiden genom att gå på konsert, teater, restaurang och vara ute och röra på sig. Borgå är känt som en aktiv och progressiv kulturstad tack vare sitt mångsidiga utbud av allt från kultur, underhållning och mat till friluftsliv och motion. Invånare i staden Borgås framtidsenkät 2013 Den ekonomiska situationen fortsätter att vara svår Kommunernas och städernas verksamhetsförutsättningar, uppgifter och tjänster genomgår som bäst stora förändringar. Kommunernas ekonomi är svår överallt i Finland. Befolkningens snabba åldrande syns i form av avtagande tillväxt i skatteinkomster samtidigt som invånarnas servicebehov och stadens utgiftstryck kommer att växa. Också Borgå stads ekonomiska situation är fortfarande svår i början av den aktuella fullmäktigeperioden även om stadens skuldsättning kunde stoppas under den förra fullmäktigeperioden. Borgå har fortfarande en avsevärt större skuldbörda än finländska kommuner i genomsnitt. Utvecklingen av staden sker i fortsättningen med minskande resurser Den snabba förändringen kräver vilja att fatta beslut som ändrar på invanda handlingssätt. Det gäller också att våga avstå från det gamla för att kunna använda stadens begränsade resurser på ett nytt, mer effektivt och lönsamt sätt. Staden måste i fortsättningen kunna utvecklas med minskande resurser. Det innebär en utveckling av resultateffektiviteten och sätten att producera tjänster. I produktivitetsutvecklingen har nya datatekniska lösningar en viktig betydelse. Därtill krävs en kritisk bedömning av vilka tjänster staden kan tillhandahålla i framtiden. Sättet att producera tjänster är inget värde i sig för Borgå stad. Stadens egen tjänsteproduktion kompletteras med tjänster som företag, föreningar och andra samarbetspartner producerar. Hur en tjänst produceras avgörs i varje enskilt fall med hänsyn till tjänstens kvalitet och framför allt till kostnadseffektiviteten. Konkurrensen om kompetent arbetskraft tilltar Pensionsavgångarna hos stadens personal ökar under fullmäktigeperioden, och fram till år 2017 kommer cirka 600 personer att uppnå pensionsåldern. Att locka och rekrytera kompetent personal är en utmaning men ger också en möjlighet att på nytt bedöma den behövliga personalen och kompetensen. I det strama ekonomiska läget måste man kunna öka arbetets resultateffektivitet och kontrollera ökningen av personalutgifter. Samtidigt blir stadens anseende och bild som arbetsgivare avgörande i konkurrensen om kompetent arbetskraft. Resultateffektivitet och positivt arbetsgivaranseende förutsätter ett välmående arbetskollektiv en trygg och sund arbetsmiljö där personalens kompetens möter arbetets krav. Utveckling av ledning och chefsarbete kommer att spela en fundamental roll. En rättvis personalledning och öppen kommunikation utgör grundpelare för chefsarbetet. En stark primärkommun är grunden för reformer Den nationella förändringen av kommunoch servicestrukturerna fortsätter. Tjänster produceras i allt större helheter för att finländarna ska ha likvärdiga möjligheter att få tjänster även i framtiden. Den nya kommunstrukturlagen, lösningarna när det gäller att ordna och finansiera social- och hälsovården, förnyandet av kommunallagen och lagstiftningen om kommunernas statsandelar och den eventuella nya metropolförvaltningen kommer också i hög grad att inverka på möjligheterna att utveckla Borgå liksom även på stadens ekonomi under den pågående fullmäktigeperioden. Beredningen av dessa förändringar pågår fortfarande, och deras verkningar har inte helt kunnat förutses i strategiarbetet. Borgå ställer sig fördomsfritt till strukturella förändringar och främjar lösningar som kan trygga en hållbar ekonomi och invånarnas välfärd. Borgås och östra Nylands tillväxt, livs- och konkurrenskraft måste säkras när lösningarna för metropolområdet och Nyland tar form. Borgå stad bereder sig på att ta ett större regionalt ansvar för produktionen av tjänster utgående från modellen för en stark primärkommun. I situationer av förändring bedöms ändamålsenligheten med samkommuner och andra kommunöverskridande sätt att producera tjänster, och tjänsterna sammanförs i regel under Borgå stads eget ansvar. 6 7

5 STADENS GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Stadens grundläggande uppgift beskriver varför staden finns till och vilken dess kärnuppgift är. Den grundläggande uppgiften är baserad på kommunallagen. STADENS VISION Visionen är en målinriktad bild av framtiden, en gemensam avsikt och riktning dit strategin leder. Strategin genomförs av stadens förtroendevalda och personal i samarbete med invånare, företag och sammanslutningar. Invånarna och företagen har bra förutsättningar att leva, växa och utvecklas. Drömmar att bo i och idéer att förverkliga. Borgå stad främjar invånarnas och miljöns välstånd samt företagens konkurrenskraft i området Borgå är en hållbart växande, tvåspråkig stad där välståndet håller från generation till generation. Strategin beskriver de förtroendevaldas och personalens vilja och förmåga att bära ansvar för stadens framtid. I framtiden gagnar strategin invånarna, företagen och miljön. Ansvar för miljön enligt principen för hållbar utveckling. Bra energi från en generation till en annan. Människorna blir hörda och erbjuds möjligheter och kanaler att påverka. Människorna gör staden 8 9

6 UTVECKLINGEN MOT EN SUNDARE EKONOMI FORTSÄTTER HURDANT ÄR DINA DRÖMMARS BORGÅ 2017? Ekonomin är i balans, beskattningen är rimlig, offentliga hälsotjänster är lättillgängliga, företagandet är livligt, det finns tillräckligt med arbetsplatser, det finns billiga bostäder till buds. Invånare i staden Borgås framtidsenkät 2013 Skuldbördan är fortfarande stor Efter finanskrisen år 2008 har den allmänna ekonomiska tillväxten i Finland alltjämt varit svag. Enligt finansministeriets bedömning kommer totalproduktionen i Finland ännu år 2014 att vara under 2008 års nivå. Borgå stads skuldbörda är fortfarande hög jämfört med andra kommuner i vårt land. Staden har för närvarande en skuld på 130 miljoner euro, det vill säga euro per invånare. Detta är cirka 400 euro mera än i kommunerna i Finland i medeltal. Nyckeltalen som anger stadens likviditet och relativa skuldsättning uppfyller fortfarande kriterierna för en kriskommun. Den svaga ekonomiska situationen har sänkt räntorna på skulderna till en exceptionellt låg nivå. När penningmarknaden återgår till det normala och räntenivån stiger, kommer också lånekostnaderna att bli en betydande utgiftspost. Tillväxten i skatteinkomster avtar Stadens mest betydande inkomstkälla är kommunalskatten. Den kommunala inkomstskattesatsen är i Borgå 19,25 %. Medeltalet i hela landet är 19,38 och i Nyland 18,66. Att den arbetsföra befolkningen minskar och att arbetslöshetsgraden håller sig hög leder till att kommunalskatteintäkterna är lägre än vad som förväntats. Regeringen har beslutat om åtgärder som minskar den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott. Åtgärderna ökar trycket på att höja kommunalskatten. Samfundskatternas andel av alla skatteintäkter minskar till följd av den svaga ekonomiska tillväxten men också för att kommunernas förhöjda utdelning av intäkterna från samfundsskatten slopas år De redovisade samfundsskatterna har sjunkit kraftigt under de senaste åren. Fastighetsskattens andel av de totala skatteintäkterna är cirka 6 %. När det gäller fastighetsskattesatserna har Borgå en viss rörelsefrihet. Stadens allmänna fastighetsskattesats är 1,2 procent, medan den högsta i lagen tillåtna skattesatsen är 1,35. Fastighetsskatten för bostadsbyggnader är 0,4 procent, men den högsta tillåtna skattesatsen är 0,75 procent. Statsandelarna minskar också i fortsättningen Staten har beslutat att skära ner på kommunernas statsandelar i tre olika faser. Effekten av nedskärningarna ökar årligen. Nedskärningarna i statsandelarna för Borgå stad är sammanlagt cirka 60 miljoner euro under På årsnivå motsvarar nedskärningarna i statsandelarna i genomsnitt intäkterna av en kommunalskattesats på 1,2 procent. Sannolikt kommer statsandelarna inte heller efter år 2017 att återställas till den nivå som föregick nedskärningarna. Statsandelssystemet reformeras helt under den pågående fullmäktigeperioden. Den nya lagstiftningen väntas träda i kraft den 1 januari Målet är ett system som är enklare och klarare än det nuvarande. Reformen av statsandelssystemet ökar inte statsandelarnas totalbelopp, men de kommunvisa förändringarna kan bli kännbara. Regeringen har dessutom beslutat att slopa kommunernas lagstadgade uppgifter och skyldigheter till ett värde av cirka en miljard euro under I en stad av Borgås storlek är effekten cirka 10 miljoner euro. Vi håller beskattningen på en konkurrenskraftig nivå Stadens finansiella balans beskrivs med årsbidrag. Nyckeltalet anger skillnaden mellan stadens löpande inkomster och utgifter. Staden skuldsätter sig om investeringarna inte kan finansieras med årsbidraget. Målet är ett årsbidrag på minst 15 miljoner euro. Det är en utmaning att uppnå målet, eftersom stadens ekonomiska balans kommer att vackla ännu mer de närmaste åren. Utgifts- och investeringstrycket ökar med den åldrande befolkningen och de ökande servicebehoven samtidigt som inkomsterna ändå minskar till följd av statsandelsnedskärningar och sinande skatteinkomster. Enbart de åldersbundna kostnaderna för tjänster ökar med över 3 miljoner euro om året även om servicenivån hålls oförändrad. Under den pågående fullmäktigeperioden ska årsbidraget stärkas i första hand genom en ökning av serviceproduktionens kostnadseffektivitet och lönsamhet, men staden blir också tvungen att höja kommu

7 nal- och fastighetsskatten. Genom att höja kommunalskattesatsen med en procentenhet kan staden få tilläggsinkomster på cirka 8 miljoner euro om året. Beskattningen kommer ändå att hållas på en konkurrenskraftig nivå. Kostnadsberäkningen och kostnadsmedvetenheten inom serviceproduktionen ska utvecklas inom hela stadskoncernen. Antalet årsverken för stadens personal får inte gå upp under fullmäktigeperioden om inte kommunerna påförs nya lagstadgade uppgifter som ökar antalet anställda. Vi skapar ett fungerande och kostnadseffektivt tjänstenätverk Återanskaffningsvärdet av byggnader i stadens direkta ägo, det vill säga värdet på nya motsvarande byggnader, uppgår till cirka 440 miljoner euro. Byggnadernas tekniska värde, det vill säga nuvärde, är cirka 330 miljoner euro. Byggnadernas konditionsklass är 76 procent. Konditionsklassen anger hur stort byggnadernas nuvärde är jämfört med värdet på motsvarande nya byggnader. Årligen minskar byggnadernas värde med 7,5 miljoner euro för att de slits och blir gamla. Byggnadernas konditionsklass hålls oförändrad om ett belopp motsvarande slitaget årligen används för sanering av dem. Staden äger många byggnader som är i dåligt skick och som kräver omedelbar sanering. Gamla lokaler är ofta förknippade med många problem. De lämpar sig dåligt för sitt nuvarande ändamål, lokalernas drifts- och underhållskostnader är stora, energieffektiviteten är dålig och lokalerna ligger inte längre på ändamålsenliga platser. Det stora behovet av sanering och ombyggnad innebär å andra sidan också en möjlighet: i fortsättningen utvecklar staden sättet att producera tjänster och tjänstenätverket i ännu mer fungerande och kostnadseffektivare riktning Under den pågående fullmäktigeperioden använder staden cirka 20 miljoner euro om året för investeringar. Det motsvarar de årliga avskrivningarna av egendom i bokslutet, det vill säga slitaget på stadens egendom under ett år. Staden kommer att avstå från gamla byggnader som är i dåligt skick, och nya ersättande byggnader placeras på platser som ligger centralt med hänsyn till ett fungerande och effektivt tjänstenätverk. Serviceställenas läge, gruppstorlekar, personal, redskap och annan verksamhet planeras så att tjänsterna kan produceras så kostnadseffektivt som möjligt. I samband med alla nya investeringsbeslut görs en bedömning av hur lönsam den aktuella investeringen är i förhållande till kostnaderna under investeringens livscykel. I livscykelkostnaderna ingår vid sidan av den egentliga investeringskostnaden också alla kostnader för skötsel, underhåll och sanering liksom även kostnaderna för att ordna tjänsteverksamheten i fråga. Vi tänker efter innan vi tar nya lån Staden kan skaffa behövliga lokaler genom förvärv eller genom hyrning på långa hyresavtal. Vid övervägande av förvärvs- och hyresalternativ ska vikt läggas vid riskhanteringen och den långsiktiga nyttan. Staden kan också finansiera investeringar genom att ta lån, förutsatt att investeringen ger tilläggsinkomster eller minskar kostnaderna för tjänsteverksamhet. Under strategiperioden ökar stadens skuldsättning med högst 20 miljoner euro (siffran gäller inte affärsverken). Driftsutgifterna och stadens löpande utgifter finansieras inte med lån. Utgångspunkten är att återbetalningstiden för investeringar i byggnader får vara högst 10 år, men i särskilda fall får den vara högst så lång som byggnadens livscykel. Intäkter från försäljning av fastigheter kan användas till nybyggen och saneringar eller till amorteringar på lån. Staden avstår i första hand från fastigheter vars bruksvärde är litet jämfört med byggnadens kommersiella värde. Mål Vi förbättrar kostnadseffektiviteten och lönsamheten i tjänsteproduktionen. Antalet årsverken för vår personal ökar inte. Vi höjer verksamhetsintäkternas andel av verksamhetsutgifterna. Vårt mål är att årsbidraget ska ligga på minst 15 miljoner euro per år. Vi bedömer lönsamheten av investeringar med tanke på att effektivera tjänstenätverket. Nya lån kan vi ta bara för projekt som ger tilläggsinkomster eller minskar kostnaderna för tjänsteproduktion. Under strategiperioden ökar skuldsättningen med högst 20 miljoner euro. Indikatorer Realökning av driftskostnader Realökning av löner Förändring av antalet årsverken Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetsutgifterna Årsbidrag/invånare Årsbidragets andel av avskrivningar Intern finansiering av investeringar (%) Lån/invånare 12 13

8 VÄLFÄRDSKLYFTORNA MELLAN INVÅNARNA MINSKAR Rehabiliteringen av unga marginaliserade personer kostar betydligt mer än förebyggandet av marginalisering. I mitt fall var räddningen en lokal företagare som märkte att skolbetygen inte nödvändigtvis visar vad en människa kan. Invånare i staden Borgås framtidsenkät 2013 Vi riktar tjänster till invånargrupper som riskerar att bli marginaliserade De grundläggande betingelserna för välstånd är rätt goda i Borgå. Staden växer och andelen personer i arbetsför ålder är större än i hela landet i genomsnitt. Befolkningens inkomstnivå är högre än i genomsnittet och Borgåbornas hälsotillstånd är bättre än i landet i genomsnitt. Den allmänna välfärdsnivån har hela tiden blivit högre, men välfärdsklyftorna mellan olika socialgrupper har varit oförändrade eller ökat. Personer med lägre utbildning, lägre inkomster och lägre yrkesstatus är sjukare än andra. De har ofta en nedsatt funktionsförmåga och dör också yngre. Sämst är läget för de arbetslösa. Det finns också välfärdsskillnader mellan regionerna och könen. De regionala arbetslöshetssiffrorna varierar från full sysselsättning till en arbetslöshetsgrad på 23 procent. Skillnader i välfärd och hälsa ökar det psykiska illamåendet och arbetsoförmågan, vilket också blir ekonomiskt dyrt för samhället. Cirka 20 procent av befolkningen förbrukar 80 procent av välfärdstjänsternas resurser. Borgå stad strävar under den pågående fullmäktigeperioden att minska välfärdsklyftorna mellan invånarna. Tjänster riktas särskilt till de invånargrupper som riskerar att bli marginaliserade. Staden kommer att vidta åtgärder som förbättrar de arbetslösas handlingsförmåga och minskar de regionala välfärdsskillnaderna. Utvecklingen av förorterna inleds i Gammelbacka i samarbete med invånarna och andra intressentgrupper. Vi förebygger marginalisering av unga Även om största delen av barnfamiljerna och de unga i Borgå mår bra är marginalisering ett hot också i Borgå. För en liten del av de unga är problemen så svåra att de riskerar att hamna utanför stadens tjänster. En låg utbildningsnivå orsakar ungdomsarbetslöshet som i sin tur ökar behovet av social service och utkomststöd. Över hälften av de nya klienter som får utkomststöd är under 30 år. De ungas livshanteringsproblem, bristfälliga boendefärdigheter och skuldsättning syns i det stora behovet av stöd. Något över 10 procent av unga i åldern år saknar studie- eller arbetsplats. Ökningen av barns och ungdomars psykiska illamående avspeglar sig i inlärningsoch koncentrationssvårigheter, frånvaro och problem med social interaktion. Resultaten från en skolhälsoenkät visar att var femte elev i årskurs 8 och 9 i Borgå uppfattar sitt hälsotillstånd som dåligt, röker dagligen och är berusad minst en gång i månaden. Under den pågående fullmäktigeperioden satsar staden särskilt på åtgärder som förebygger marginalisering av unga. Vi stöder barnfamiljer i livets vändpunkter Barnfamiljernas behov av stöd ökar särskilt då man står inför vändpunkter i familjelivet. Sådana vändpunkter är till exempel när ett barn föds eller när en familjemedlem blir sjuk eller när familjen möter plötsliga problem. Behovet av stöd är stort särskilt i barnfamiljer med ekonomiska problem. Både familjer med små inkomster som lever under risk för fattigdom och familjer som tagit alltför stora bolån har ekonomiska bekymmer. De fattiga barnfamiljerna har blivit fler och det finns ett stort antal låginkomsttagare i ensamförsörjarfamiljer. Särskilt svårt har de familjer där bara en vuxen ansvarar för att vardagen fungerar. Cirka 7 procent av barnfamiljerna i Borgå får utkomststöd. Dessutom bor en stor del av småbarnsfamiljerna trångt. Antalet kontakter med barnskyddet har minskat en aning i Borgå, men arbetsmängden i klientfamiljerna har ökat. Ett oroväckande fenomen inom barnskyddet är den tilltagande oron för omsorgen om små barn. Inom barnskyddet har tyngdpunkten redan förskjutits mot öppenvård, och samtidigt har användningen av köptjänster minskat, liksom även kostnaderna. Genom att öka familjearbetet har man kunnat begränsa upphandlingen av köptjänster inom barnskyddets öppenvård. Man har också lyckats minska antalet placeringar och förkorta placeringstiden för barn inom barnskyddets öppen- och institutionsvård. Det

9 ta är viktigt sett ur både ett mänskligt och ett kostnadsmässigt perspektiv. Staden stöder föräldraskap och erbjuder stödbehövande barnfamiljer tjänster i rätt tid genom att utveckla familjearbetet och andra förebyggande tjänster. Syftet med familjearbetet är att stöda familjer i vardagen och i akuta situationer innan de behöver barnskyddstjänster. Med de förebyggande tjänsterna vill man se till att antalet kontakter med barnskyddet inte ökar, att användningen av övriga specialtjänster minskar och att kötiderna till tjänsterna förkortas. Vi främjar äldre människors möjligheter att bo hemma Över 75-åriga personer i Borgå upplever sin livskvalitet och hälsa vara bättre än genomsnittet på andra håll i Finland. Cirka 90 procent av dem bor hemma. Andelen personer över 75 år som bor ensamma hemma är något högre än i landet i genomsnitt. Ensamhet och lindrig depression och av dessa orsakad brist på motion, dåligt näringsintag och undernäring försämrar funktionsförmågan hos personer som bor ensamma hemma. Servicestrukturen inom äldreomsorgen i Borgå är fortfarande alltför institutionsbetonad. Av stadens äldre personer finns 6 procent inom långvården på åldringshemmen och hälsovårdscentralen. Enligt re- kommendationerna borde andelen fås ner till en nivå kring 3 procent. Staden utvecklar fortfarande tjänster som stöder äldre människors möjligheter att bo hemma. Omsorgstjänster dygnet runt utvecklas genom att åldringshemstjänster omvandlas till effektiverat serviceboende. Vi satsar på kultur Kultur i alla former är en väsentlig del av Borgåbornas välmående. Kulturen förs aktivt ut till Borgåborna och medverkar till att skapa mötesplatser i vardagen, i daghem, Mål Vi minskar de regionala skillnaderna i välfärden och höjer de arbetslösas arbetsförmåga. Vi förebygger marginalisering av unga. Vi stöder föräldraskap och erbjuder stödbehövande barnfamiljer tjänster i rätt tid genom att utveckla familjearbetet och andra förebyggande tjänster. Vi stöder äldre människors handlingsförmåga och möjligheter att bo hemma. skolor, äldreboenden och på vårdinrättningar. Kulturen når ut till alla befolkningsgrupper och inkluderar alla oberoende av bakgrund. Speciell uppmärksamhet fästs vid barn och unga. Staden möjliggör ett månsidigt kulturutbud genom att aktivt samarbeta med föreningar i regionen. Kultur är ett sätt att engagera Borgåborna och skapa meningsfulla evenemang. Borgå är också känt som en kulturstad och kulturen har en stor betydelse med tanke på marknadsföring och turism. Indikatorer Regionala skillnader i arbetslöshet Antal ungdomsarbetslösa åringar som hamnat utanför utbildning Unga under 30 år som fått utkomststöd under en lång tid Livsstil hos unga i årskurs 8 och 9 Klienter inom familjearbetet (omfattar klienter till familjearbetare inom hemvården) Familjer som anser sig få stöd i fostran Elever i årskurs 8 och 9 som upplever brist på föräldraskap Antal barnskyddsanmälningar, ansökningar och begäran Upplevd livskvalitet bland åriga personer Andel hemmaboende personer över 75 år Antal personer som får närståendevårdsstöd 16 17

10 INVÅNARNAS MÖJLIGHETER ATT MEDVERKA ÖKAR Det finns säkert en massa erfarenhet och kompetens bland invånarna (t.ex. yrkeskompetens, erfarenhetsbaserad sakkunskap). Genom att utnyttja all denna mångsidighet kunde vi tillsammans göra enkla innovationer för att underlätta vardagen och öka välfärden. Invånare i staden Borgås framtidsenkät 2013 Vi sporrar unga att delta och att rösta Kommunernas självstyre går ut på att de som bor i samma område tillsammans gör val och fattar beslut som gäller deras egen välfärd och utvecklingen av området. Invånarnas sätt att delta och påverka har förändrats under de senaste åren. Intresset för den representativa demokratins traditionella former har svalnat. Valdeltagandet i kommunalvalet har minskat och förtroendeuppdrag intresserar inte längre lika många som tidigare. Unga är särskilt ointresserade av att rösta. I genomsnitt är det bara var tredje ung finländsk person under 25 år som använder sin rösträtt. Borgå stad genomförde redan inför kommunalvalet 2008 och 2012 ett åtgärdsprogram i syfte att sporra unga att använda sin rösträtt. Under den pågående fullmäktigeperioden fortsätter staden att stöda den representativa demokratin genom att sporra unga att medverka och använda sin rösträtt. Vi utvecklar tjänster tillsammans med invånarna Invånarna vill nuförtiden i allt högre grad direkt påverka frågor och tjänster som står dem nära. I och med att tekniken utvecklats har det uppstått nya populära möjligheter till påverkan och växelverkan, bland annat sociala medier. Den pågående kommunreformen utmanar också till att undersöka vilka sätt det finns att utveckla invånarnas möjligheter att påverka. I detta brytningsskede måste staden hitta nya sätt för att öka växelverkan med invånarna. Invånarna önskar också allt oftare att få vara med och planera, utveckla, modernisera och testa stadens tjänster, till exempel med hjälp av enkäter, undersökningar och kundråd. När tjänster utvecklas med användaren i fokus blir kvaliteten bättre, men ofta ökar också kostnadsmedvetenheten i tjänsteproduktionen och det blir lättare att avveckla tjänster som upplevts som onödiga. I fortsättningen utvecklar staden sina tjänster tillsammans med kunderna redan när tjänsterna planeras. Hur nöjda kunderna är med stadens tjänster undersöks systematiskt och kontinuerligt inom hela stadsorganisationen. Vi stöder tredje sektorns verksamhetsmöjligheter Olika sammanslutningar och samfund har en stor betydelse för invånarnas välfärd. Att delta i deras verksamhet minskar ensamheten och skapar mening i livet. Särskilt med tanke på äldre människors välmående är det viktigt att dessa kan fortsätta ta del av samfundverksamhet. Stöd från näromgivningen, grannhjälp och olika stöd- och kamratgrupper kan spela en väsentlig roll när det gäller att förebygga marginalisering. De påverkarråd bestående av invånare som deltog i beredningen av strategiarbetet lyfte särskilt fram betydelsen av invånarverksamhet, stödgrupper, föreningar och organisationer, församlingar och andra aktörer inom den tredje sektorn när det gäller att öka välfärden. Bristen på samarbete ansågs vara ett av de största problemen. De olika aktörerna känner inte till det arbete och den verksamhet som andra och staden utför. Under den pågående fullmäktigeperioden stöder staden invånarnas självständiga arbete, stödgrupper och den tredje sektorn genom att föra dem närmare varandra. Samarbetsmöjligheterna utökas framför allt genom information och koordinering av verksamheten. Mål Vi uppmuntrar unga att medverka och att använda sin röst i kommande val. Vi utvecklar stadens tjänster tillsammans med invånarna redan när tjänsterna planeras. Vi skapar förutsättningar för den tredje sektorns verksamhet. Indikatorer Förekomst och utnyttjande av påverkansmöjligheter Kundernas nöjdhet med stadens tjänster Andel som aktivt deltar i en sammanslutnings eller ett samfunds verksamhet Stödåtgärder för tredje sektorn, euro/invånare 18 19

11 EN KONKURRENSKRAFTIG OCH HÅLLBAR STAD Stadens invånarantal ökar stadigt En livskraftig stad behöver nya invånare och konkurrenskraftiga företag. Borgå stads dragningskraft som inflyttningsort har varit utomordentlig under de trettio senaste åren i jämförelse med andra kommuner. Stadens befolkning har kontinuerligt ökat med sammanlagt över personer efter Det är genomsnittligt fler högt utbildade, välavlönade och barnfamiljer som flyttat till staden. Stadens mål är att invånarantalet fortsätter att växa stadigt. Barnfamiljer och turister ska lockas till Borgå med hjälp av en aktiv stadsmarknadsföring, och Borgås rykte som en trivsam, tvåspråkig stad som tillhandahåller mångsidiga tjänster ska stärkas. Vi stimulerar näringslivets konkurrenskraft Konkurrenskraftiga företag skapar arbetsplatser, inkomster och tjänster för invånarna och skatteinkomster för staden. Konkurrenskraftiga företag kan också utveckla sin verksamhet på ett miljövänligt sätt. Största delen av företagen och arbetskraften i Borgå verkar inom servicebranscher, men i Borgå erbjuder industrin fler arbetsplatser än i andra kommuner i Finland i genomsnitt. Vid utvecklandet av näringslivet i staden bör man etablera mera företagskontakter för att aktivt skapa nya arbetsplatser och locka investeringar till Borgå. Utöver de nuvarande företagen i Borgå vill staden uppmuntra också nya företag att etablera sig här. Starka branscher inom näringslivet utgörs av oljeraffineringsindustri och petrokemi, elteknik, turism och service. Borgå är också ett betydande centrum för cleantech, miljöinriktad affärsverksamhet. Det är fråga om affärsverksamhet som sparar miljö, naturresurser och energi. Skärgården är en betydande resurs när det gäller att utveckla tjänster inom turism. Borgå stimulerar företagens och näringslivets konkurrenskraft genom att skapa en verksamhetsmiljö där företagen kan växa och utvecklas. Stadens arbetsplatssufficiens ska i fortsättningen bibehållas minst på sin nuvarande nivå, som är omkring 90 procent. Förutsättningarna miljöaffärsverksamhetens tillväxt kommer fortfarande att förbättras som del av projektet för kompetens- och utvecklingscentret för elektronisk husteknik. Staden utvecklar sysselsättnings- och utbildningstjänster som tryggar möjligheterna för företagen och arbetsgivarna inom den offentliga sektorn att rekrytera yrkeskunnig arbetskraft i Borgåregionen. Yrkesutbildningstjänster som motsvarar arbetskraftsbehovet i Borgå och östra Nyland ska säkerställas. Uppkomsten och utvecklingen av företag stöds också med rådgivningstjänster och utvecklingsprojekt. Planeringen av markanvändningen och planläggningen påverkar väsentligt stadens tillväxt och näringslivets verksamhets- och sysselsättningsmöjligheter. Staden skaffar i fortsättningen tillräckligt råmark i stadens tillväxtriktningar för att stadsstrukturen kan planeras så att den är livskraftig och energieffektiv. Staden producerar tillräckligt med företagstomter som motsvarar olika företags behov samt skapar genom stadsplanering mångsidiga boendemöjligheter för stadens invånare och arbetskraften i området. Bostadsområdena planeras så att staden erbjuder mångsidiga boendemöjligheter såväl hyres-, bostadsrätts- och ägarbostäder som egnahems-, radhus- och höghusbostäder. Vi förtätar stadsstrukturen Stadsstrukturen i Borgå håller på att sprida sig utanför centrumområdena. De resor som krävs för att uträtta ärenden liksom även arbetsresorna har blivit längre. Det ökar utsläppen av växthusgaser och kostnaderna för att ordna tjänster. Borgå stad fortsätter det utvecklingsarbete som inleddes med Skaftkärrprojektet och kommer att förtäta stadsstrukturen genom energieffektiv stadsplanering och energieffektivt byggande. Bosättning och tjänster placeras på ett sätt som är förnuftigt med tanke på landskapet, servicen och miljön. Vi skapar en tätare stadsstruktur och beaktar behovet att utveckla landsbygden genom ett bystrukturprogram. Samtidigt håller vi skärgården levande. Minst 75 procent av 20 21

12 Om kollektivtrafiken inte blir bättre är det synnerligen viktigt att se till att det finns möjlighet att röra sig till fots eller på cykel, för det förbättrar välmåendet och hindrar en försämring av luftens kvalitet, eftersom det då inte blir några utsläpp. Fördelen med en liten stad är just det att det går att ta sig fram till fots och på cykel. Jag vill också understryka möjligheten att jogga till och från jobbet. Det gör jag själv. Invånare i staden Borgås framtidsenkät 2013 de nya egnahemshusen byggs på planlagda områden. Kollektivtrafiken liksom även gång- och cykeltrafiken planeras så att invånarna kan nå stadens tjänster på egen hand utan bil. Lättillgängliga tjänster, fungerande arbetstrafik och en trivsam, trygg, hälsosam och tillgänglig boendemiljö ökar invånarnas välfärd och företagens möjligheter till tillväxt, och även äldre människor kan bo hemma längre. Borgåborna sköter sina ärenden och handlar numera mycket i huvudstadsområdet. I fortsättningen behöver staden allt mångsidigare och mer lockande kommersiella tjänster både stora och mindre affärer i närheten av bosättningscentra och tätorter. Vi minskar utsläppet av växthusgaser och eftersträvar god kvalitet på vattenmiljön Energieffektivitet innebär sparsamt utnyttjande av resurser och produktion av energi med förnybara energikällor som ger så lite utsläpp som möjligt. I Borgå används huvudsakligen förnybara bränslen för energiproduktionen. För uppvärmning av stadskoncernens egna fastigheter prefereras fjärrvärme. Staden gynnar också på andra sätt ett ökat bruk av fjärrvärme. Borgå uppfattas av tradition som grönt och havsnära. Vattendragen, skogarna och grönområdena ökar människornas välmående och lockar invånare till staden. Sko- gar och kärr fungerar också som kolsänkor som binder koldioxid och motverkar global uppvärmning. Borgå stad förbinder sig att främja lösningar som bibehåller nivån på stadens nuvarande kolsänkor och minskar utsläppet av växthusgaser. På lång sikt fram till år 2030 vill staden minska utsläppet av växthusgaser med 80 procent. Borgå har en nästan 1000 kilometer lång strandlinje. Staden vill genom aktiva åtgärder höja vattenområdenas tillstånd till en god nivå. Detta gör man genom att minska och förebygga belastningen på havet och på Mål Vårt mål är att stadens invånarantal fortfarande ökar stadigt. Vi främjar företagens verksamhetsmöjligheter genom markpolitiken, stadsplaneringen och tomtutbudet. Vi tryggar företagens och offentliga sektorns möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Vi säkrar yrkesutbildningstjänster som motsvarar regionens arbetskraftsbehov. Vi förtätar stadsstrukturen och planerar och bygger energieffektiva, trivsamma, trygga, hälsosamma och tillgängliga bostadsområden. Vi främjar lösningar som minskar utsläppet av växthusgaser. åar, grundvatten, insjöar och badstränder. Staden strävar efter att i samarbete med övriga aktörer kontrollera de miljörisker som oljetransporterna på Östersjön och fartygstrafiken till och från industriområdet i Sköldvik medför. En oljefartygsolycka på Finska viken skulle orsaka stora skador för vattenekosystemet, näringarna och fritidsanvändningen av vattnen i Borgå skärgård. Staden deltar tillsammans med myndigheterna med att bekämpa oljeskador och sköter efterbekämpningen om det behövs. Indikatorer Arbetsplatssufficiens (förhållandet mellan antalet personer som arbetar inom området och antalet sysselsatta som är bosatta inom området) Tillväxt av invånarantalet Sysselsatt arbetskraft, antal personer Andel byggda egnahemshus på planlagt område Fördelning av bostadstyper Andel förnybar energi av fjärrvärmeproduktionen Antal hushåll anslutna till fjärrvärmenätet Andel personbilstrafik, kollektivtrafik samt gångoch cykeltrafik Marknadsförda och överlåtna företagstomter Förflyttning av köpkraft Totalinkomster från turism Vattenmiljöns tillstånd 22 23

13 PORVOO BORGÅ 24