Innehåll. 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3"

Transkript

1 Borgås stadsstrategi Utkast

2 Innehåll 1 Strategin utarbetades tillsammans Verksamhetsomgivningen förändras kraftigt... 4 Den ekonomiska situationen förblir svår... 4 Staden utvecklas i fortsättningen med minskande resurser... 4 Konkurrensen om kompetent arbetskraft tilltar... 4 En stark primärkommun är basen för reformer Stadens grundläggande uppgift och vision Saneringen av stadens ekonomi fortsätter... 8 Skuldbördan är fortfarande stor... 8 Skatteinkomsterna har minskat... 8 Statsandelarna minskar också i fortsättningen... 8 Vi håller beskattningen på en konkurrenskraftig nivå... 9 Vi skapar ett fungerande och kostnadseffektivt tjänstenätverk... 9 Vi överväger då vi tar nya lån Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar Vi riktar tjänster till invånargrupper som riskerar bli marginaliserade Vi förebygger marginalisering av unga Vi stöder barnfamiljer i livets vändpunkter Vi främjar äldre människors möjligheter att bo hemma Invånarnas möjligheter till deltagande ökar Vi sporrar unga att delta och rösta Vi utvecklar tjänster tillsammans med invånarna Vi stöder tredje sektorns verksamhetsmöjligheter En konkurrenskraftig och hållbar stad Stadens befolkningsantal växer klart Vi främjar näringslivets konkurrenskraft Vi gör stadsstrukturen tätare Vi minskar utsläpp av växthusgaser... 18

3 1 Strategin utarbetades tillsammans Stadsstrategin berättar hur Borgå stad kommer att utvecklas under den pågående fullmäktigeperioden. Strategin betyder att göra val. Den hjälper att rikta de begränsade resurserna till de allra viktigaste och mest brådskande utvecklingsmålen. Stadsstrategin gäller under åren Borgås stadsstrategi kristalliseras i fyra strategiska mål med vilka man vill främja invånarnas, företagens och miljöns välfärd. Detta är möjligt, om saneringen av stadens ekonomi fortsätter under fullmäktigeperioden. En hållbar ekonomi skapar en grund för bevarande och utveckling av välfärdstjänsterna för stadens invånare. Hur de strategiska målen nås följs upp med hjälp av indikatorer, dvs. nyckeltal. Indikatorerna har listats i slutet av varje kapitel som beskriver ett strategiskt mål. Strategin utgör grunden för ledandet av hela stadskoncernen. De förtroendevalda i staden och dess affärsverk och bolag, ledningsgrupper, chefer, personalen och projekten ska med sin verksamhet stöda genomförandet av strategin. Styrningen av stadskoncernen effektiveras påtagligt under fullmäktigeperioden. Så säkerställs det att stadens egna enheters, affärsverks, bolags och samkommuners verksamhet stöder förverkligande av Borgå stads strategiska mål. Genomförandet av stadsstrategin konkretiseras i budgetar som fullmäktige årligen godkänner samt i strategiska utvecklingsprogram som utarbetas eller uppdateras efter att strategin har blivit godkänd. Stadsstrategin svarar också på angelägna servicestrategiska frågor och programmen kompletterar helheten. Alla Borgåbor behövs för att strategin ska kunna genomföras. Strategin bereddes tillsammans med invånarna, företagarna och andra intressentgrupper vid påverkarrådens möten samt med hjälp av en framtidsenkät. Fullmäktiges och stadsstyrelsens workshoppar och seminarier samt sakkunnigas arbetsgrupper har haft en viktig roll. Stadsstrategin godkändes i Borgå stadsfullmäktige x.x

4 2 Verksamhetsomgivningen förändras kraftigt Den ekonomiska situationen förblir svår Kommunernas och städernas verksamhetsförutsättningar, uppgifter och tjänster förändras som bäst kraftigt. Kommunernas ekonomi är svår överallt i Finland. Befolkningens snabba åldrande syns i form av minskade skatteinkomster, men invånarnas servicebehov och stadens utgiftstryck växer ändå. Också Borgå stads ekonomiska läge är i början av fullmäktigeperioden fortfarande svårt även om stadens skuldbörda kunde stoppas under den förra fullmäktigeperioden. Borgå har dock fortfarande en märkbart större skuldbörda än finländska kommuner i genomsnitt. Staden utvecklas i fortsättningen med minskande resurser Den snabba förändringen kräver en vilja att fatta beslut som ändrar handlingssätten som vi är vana vid. Man måste också kunna våga avstå från något gammalt för att stadens begränsade resurser ska kunna användas på ett nytt sätt som är mer verkningsfullt och effektivt än i dag. Staden måste i fortsättningen kunna utvecklas med minskade resurser. Detta innebär en utveckling av produktiviteten och sätten att producera tjänster. När produktiviteten utvecklas har nya datatekniska lösningar en viktig betydelse. Man måste också kritiskt bedöma vilka tjänster staden i framtiden kan erbjuda. Sättet att producera tjänster är inget värde i sig för Borgå stad. Stadens egen tjänsteproduktion kompletteras med tjänster som produceras av företag, föreningar och andra samarbetspartner. Sättet med vilket tjänsterna produceras besluts fall för fall med utgångspunkt i tjänstens kvalitet och i synnerhet produktionssättets kostnadseffektivitet. Konkurrensen om kompetent arbetskraft tilltar Pensionsavgångarna hos stadens personal ökar under fullmäktigeperioden och fram till år 2017 är det cirka 600 personer som uppnår pensionsåldern. Att locka och rekrytera kompetent personal är en utmaning men ger också en möjlighet att på nytt bedöma den behövliga personalen och kompetensen. I ett stramt ekonomiskt läge måste man kunna öka arbetets produktivitet samt hantera ökningen av personalutgifter. Samtidigt blir stadens rykte och bild som arbetsgivare centrala faktorer i konkurrensen om kompetent arbetskraft. Produktiviteteten och ett gott rykte som arbetsgivare har sina utgångspunkter i ett välmående arbetskollektiv, trygg och sund arbetsmiljö där personalens kompetens möter arbetets krav. Utveckl- 4

5 ingen av ledningen och chefsarbetet kommer att bli viktigt. En rättvis personalledning och öppen kommunikation är grundpelare för chefsarbetet. En stark primärkommun är basen för reformer Den riksomfattande förändringen i kommun- och servicestrukturerna fortsätter. Tjänster produceras i allt större helheter så att finländare skulle ha likvärdiga möjligheter att få tjänster även i framtiden. Den nya kommunstrukturlagen, lösningar med anknytning till ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården, reformeringen av kommunallagen och lagstiftningen om kommunernas statsandelar samt den eventuella nya metropolförvaltningen kommer att märkbart påverka även möjligheter att utveckla Borgå och dess ekonomi under den pågående fullmäktigeperioden. Beredningen av dessa ändringar pågår ännu och deras verkningar kunde inte helt förutses i strategiarbetet. Borgå ställer sig fördomsfri till strukturella ändringar och främjar sådana lösningar med vilka en hållbar ekonomi samt välfärden hos stadens invånare kan tryggas. Borgås och östra Nylands tillväxt, livskraft och konkurrenskraft måste säkerställas då lösningarna för metropolområdet och Nyland tar form. Borgå stad bereder sig att ta större regionalt ansvar för tjänsteproduktionen i enlighet med modellen för en stark primärkommun. Vid förändringar bedöms ändamålsenligheten av samkommuner och övriga överkommunala sätt att producera tjänster och tjänsterna samlas huvudsakligen så, att Borgå stad bär ansvaret för att ordna dem. 5

6 3 Stadens grundläggande uppgift och vision Stadens grundläggande uppgift beskriver varför staden existerar och vilken dess kärnuppgift är. Den grundläggande uppgiften bygger på kommunallagen. Visionen är den framtidsbild man väljer till mål för stadens utveckling och som strategin leder till. Utförandet av den grundläggande uppgiften och förverkligande av visionen eftersträvas genom fyra mål som bedöms vara strategiskt viktiga: Saneringen av stadens ekonomi fortsätter Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar Invånarnas möjligheter till medverkande ökar En konkurrenskraftig och hållbar stad Grundläggande uppgift 6

7 Vision 7

8 4 Saneringen av stadens ekonomi fortsätter Skuldbördan är fortfarande stor Efter finanskrisen år 2008 har den allmänna ekonomiska tillväxten i Finland fortfarande varit svag. Enligt finansministeriets bedömning kommer totalproduktionen i Finland ännu år 2014 att vara under 2008 års nivå. Borgå stads skuldbörda är fortfarande hög jämfört med andra kommuner i vårt land. Staden har för närvarande en skuld på 130 miljoner euro, dvs euro per invånare. Detta är cirka 500 euro mera än i kommunerna i Finland i medeltal. Nyckeltalen som anger stadens likviditet och relativa skuldsättning uppfyller fortfarande kriterierna för en kriskommun. Den svaga ekonomiska situationen har sänkt räntorna på skulderna till en exceptionellt låg nivå. När penningmarknaderna återgår till det normala och räntenivån stiger kommer också lånens skötselkostnader att bli en betydande utgiftspost. Skatteinkomsterna har minskat Stadens mest betydande inkomstkälla är kommunalskatten. Den kommunala inkomstskattesatsen är i Borgå 19,25 %. Medeltalet i hela landet är 19,38 och i Nyland 18,66. Att den arbetsföra befolkningen minskar och att arbetslöshetsgraden håller sig hög leder till att kommunalskatteintäkterna är lägre än vad som förväntades. Regeringen har beslutat om åtgärder som minskar den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott. Åtgärderna ökar trycket för höjd kommunalskatt. Samfundskatternas andel av alla influtna skatter minskar till följd av den svaga ekonomiska tillväxten men också därför att kommunernas höjda fördelningsandel slopas år Redovisningarna av samfundsskatter till Borgå har sjunkit kraftigt under de senaste åren. Fastighetsskattens andel av alla influtna skatter är ca 6 %. I fastighetsskattesatserna har Borgå stad spelrum. Stadens allmänna fastighetsskattesats är 1,2 procent, när den högsta i lagen tillåtna skattesatsen är 1,35. Fastighetsskatten för bostadsbyggnaderna är 0,4 procent medan den högsta tillåtna skattesatsen är 0,75 procent. Statsandelarna minskar också i fortsättningen Staten har beslutat att skära ned kommunernas statsandelar i tre olika faser. Effekten av nedskärningar ökar årligen. Nedskärningarna i statsandelarna för Borgå stad är under åren sammanlagt cirka 60 miljoner euro. På årsnivån motsvarar nedskärningarna i statsandelarna i genomsnitt intäkten av en kommunalskattesats på 1,2 procent. Det är sannolikt att statsandelarna inte heller efter år 2017 kommer att återställas till den nivå som föregick nedskärningarna. 8

9 Statsandelssystemet reformeras helt under den pågående fullmäktigeperioden. Den nya lagstiftningen förväntas träda i kraft vid ingången av år Målet är ett system som är enklare och klarare än det nuvarande systemet. Reformeringen av statsandelssystemet ökar inte helhetsbeloppet på statsandelar, men kommunvisa ändringar kan vara påtagliga. Regeringen har dessutom beslutat att slopa kommunernas lagstadgade uppgifter och skyldigheter till ett värde av cirka en miljard euro under åren I en stad av Borgås storlek är effekten cirka 10 miljoner euro. Vi håller beskattningen på en konkurrenskraftig nivå Stadens finansiella balans beskrivs med årsbidrag. Nyckeltalet anger skillnaden mellan stadens löpande inkomster och utgifter. Staden skuldsätter sig om investeringarna inte kan finansieras med årsbidraget. Målet är ett årsbidrag på cirka 15 miljoner euro. Målet är utmanande eftersom stadens ekonomiska balans ytterligare kommer att vackla under de närmaste åren. Utgifts- och investeringstrycken ökar när befolkningen åldras och servicebehoven ökar men samtidigt minskar inkomsterna till följd av nedskärningar i kommunernas statsandelar och sinande skatteinkomster. Enbart de åldersbundna kostnaderna för tjänsterna ökar över 3 miljoner euro om året även om det inte skulle göras några ändringar i servicenivån. Årsbidraget stärks under fullmäktigeperioden i första hand genom att utveckla serviceproduktionens kostnadseffektivitet och produktivitet men staden måste också under den pågående fullmäktigeperioden höja kommunal- och fastighetsskatterna. Genom att höja kommunalskattesatsen med en procentenhet kan staden få tilläggsinkomster på cirka 8 miljoner euro. Beskattningen hålls ändå på en konkurrenskraftig nivå. Tyngdpunkten i beskattningen flyttas i enlighet med statens mål från beskattningen av arbete och konsumtion till beskattningen av egendom. Kostnadsberäkningen och kostnadsmedvetenheten i serviceproduktionen utvecklas inom hela stadskoncernen. Antalet årsverken hos stadens anställda får inte stiga under fullmäktigeperioden ifall det inte påförs nya lagstadgade uppgifter för kommuner som ökar antalet anställda. Vi skapar ett fungerande och kostnadseffektivt tjänstenätverk Återanskaffningsvärdet av byggnader som är i stadens direkta ägo, dvs. värdet på nya motsvarande byggnader är cirka 440 miljoner euro. Byggnadernas tekniska värde, dvs. dagens värde, är cirka 330 miljoner euro. Byggnadernas konditionsklass är 76 procent. Konditionsklassen anger hur stort byggnadernas gällande värde är jämfört med värdet på motsvarande nya byggnader. Slitage och åldrandet minskar byggnadernas värde årligen med 7,5 miljoner euro. Byggnadernas konditionsklass bibehålls oförändrad, om man årligen använder en summa som motsvarar deras slitage för saneringen av dem. Staden äger många byggnader som är i dåligt skick och som behöver omedelbar sanering. Gamla lokaler är ofta förknippade med många problem. De lämpar sig dåligt för det nuvarande användningsändamålet, lokalernas drifts- och underhållskostnader är stora, energieffektiviteten är dålig och lokalerna ligger inte längre på centrala platser. Det stora behovet av sanering och renovering av lokalerna är å andra sidan också en möjlighet: staden utvecklar i fortsättningen tjänstenätverket så, att det blir ännu mer fungerande och kostnadseffektivare. 9

10 Staden använder under den pågående fullmäktigeperioden cirka 20 miljoner euro om året för investeringar. Detta motsvarar de årliga avskrivningarna av egendomen i bokslutet, dvs. slitaget av stadens egendom under ett år. Staden kommer att avstå från gamla byggnader som är i dåligt skick och nya ersättande byggnader placeras på platser som med hänsyn till ett fungerande och effektivt tjänstenätverk ligger på centrala ställen. Läget av, gruppstorlekar, personalen, redskap och annan verksamhet på stadens serviceställen planeras så, att tjänsterna kan produceras på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. I samband med alla nya investeringsbeslut bedöms det hur lönsam investeringen är i förhållande till investeringens kostnader under dess livscykel. I livscykelkostnaderna ingår vid sidan av den egentliga investeringskostnaden också alla kostnader för skötsel och underhåll, ombyggnader samt kostnaderna som uppstår då tjänster produceras. Vi överväger då vi tar nya lån Staden kan skaffa behövliga lokaler så, att den äger lokalerna eller använda lokaler som ägs av andra med hjälp av långa hyreskontrakter. När det övervägs vilketdera alternativet, att äga eller att hyra, som är bättre betonar man riskhanteringen och nyttan på lång sikt. Staden kan också finansiera investeringar genom att ta lån men en förutsättning är att investeringen ger tilläggsinkomster eller minskar kostnader för tjänsteproduktionen. Under strategiperioden tar staden nya lån på högst 20 miljoner euro (siffran gäller inte affärsverken). Driftsutgifterna och stadens löpande utgifter finansieras inte med lån. Utgångspunkten är att återbetalningstiden för investeringen är högst 10 år, men i särskilda fall får den vara högst så lång som byggnadens livscykel är. Intäkter från försäljning av fastigheter kan användas till nybyggen och ombyggnader. Staden avstår i första hand från sådana fastigheter vars bruksvärde är litet jämfört med byggnadens kommersiella värde. Vi förbättrar kostnadseffektiviteten och produktiviteten i tjänsteproduktionen. Antalet årsverken hos vår personal ökar inte. Vi höjer verksamhetsintäkternas andel av verksamhetsutgifterna. Vårt mål är att årsbidraget är cirka 15 miljoner euro per år. Vi utvärderar lönsamheten av investeringar utgående från effektivering av tjänstenätverket. Nya lån kan vi ta bara för projekt som ger tilläggsinkomster eller minskar kostnader för serviceproduktionen. Vi tar nya lån på högst 20 miljoner euro under strategiperioden. Indikatorer Realökningen av driftsutgifter Realökningen av löner Förändring av årsverken Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetsutgifter 10

11 Årsbidrag/invånare Årsbidragets andel av avskrivningar Intern finansiering, % för investeringar Lånebördan/invånare 11

12 5 Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar Vi riktar tjänster till invånargrupper som riskerar bli marginaliserade Borgå har till största delen det väsentliga som behövs för välfärd. Staden växer och andelen personer i arbetsför ålder är större än i hela landet i medeltal. Befolkningens inkomstnivå är högre än genomsnittet och Borgåbornas hälsotillstånd är bättre än i landet i genomsnitt. Den allmänna välfärdsnivån har hela tiden blivit bättre, men välfärdsskillnaderna mellan olika socialgrupper är oförändrade, eller har ökat. Personer med mindre utbildning, lägre inkomster och lägre yrkesstatus är sjukare än andra, lider oftare av nedsatt funktionsförmåga och dör yngre. Sämst är läget för dem som är arbetslösa. Det finns också skillnader i välfärden mellan regioner och kön. De regionala arbetslöshetssiffrorna varierar från full sysselsättning till en arbetslöshetsgrad på 23 procent. Välfärds- och hälsoskillnader ökar illamående och arbetsoförmåga vilka blir också ekonomiskt dyra för samhället. Cirka 20 procent av befolkningen konsumerar 80 procent av servicens resurser. Borgå stad strävar efter att under den pågående fullmäktigeperioden minska skillnaderna i invånarnas välfärd. Tjänster riktas särskilt till de invånargrupper som riskerar bli marginaliserade. Staden vidtar åtgärder som förbättrar arbetslösas handlingsförmåga och minskar regionala skillnader i välfärden. Utvecklingen av förorter påbörjas i Gammelbacka. Vi förebygger marginalisering av unga Även om största delen av barnfamiljer och unga i Borgå mår bra är marginaliseringen ett hot också i Borgå. En liten del av unga har så svåra problem att de hotar marginalisera den unga personen så, att personen inte kan ta del av tjänsterna. En låg utbildningsnivå orsakar ungdomsarbetslöshet och ungdomsarbetslösheten ökar behovet av socialarbetets tjänster och utkomststöd. Över hälften av utkomststödets nya klienter är under 30 år. Problemen i livssituationen hos unga, bristfälliga boendekunskaper och skuldsättningen syns som stort behov av stöd. Lite över 10 procent av unga i åldern år har ingen studie- eller arbetsplats alls. Barnens och ungdomarnas problem med psykisk hälsa har ökat vilket återspeglas bl.a. som inlärnings- och koncentrationssvårigheter, frånvaro och problem med social interaktion. Enligt skolhälsoenkäten upplever var femte elev i årskurs 8 och 9 i Borgå sitt hälsotillstånd som dåligt, röker dagligen och är kraftigt berusade minst en gång i månaden. Under den pågående fullmäktigeperioden satsar staden särskilt på åtgärder som förebygger marginalisering av unga. 12

13 Vi stöder barnfamiljer i livets vändpunkter Barnfamiljernas behov av stöd ökar särskilt då man står inför vändpunkter i familjelivet. Sådana vändpunkter är till exempel när barnet föds eller om en familjemedlem blir sjuk eller om familjer möter plötsliga problem. Behovet av stöd är stort särskilt i de barnfamiljer som drabbas av ekonomiska problem. Både familjer med små inkomster som lever under risk för fattigdom och familjer som förbundit sig att betala överstora bostadslån har ekonomiska bekymmer. Det totala antalet fattiga barnfamiljer har ökat och det finns ett stort antal låginkomsttagare i ensamförsörjarfamiljer. Vardagen är speciellt svår för de familjer där endast en vuxen person ansvarar för familjens vardag. Cirka 7 procent av barnfamiljer i Borgå får utkomststöd. Dessutom bor en stor del av småbarnsfamiljer trångt. Antalet kontakter till barnskyddet i Borgå har minskat en aning men arbetsmängden i klientfamiljerna har ökat. Ett oroväckande fenomen inom barnskyddet är den tilltagande oron för omsorgen om små barn. I barnskyddsarbetet har tyngdpunkten redan flyttats till den öppna verksamheten, och samtidigt har man minskat användningen av köptjänster och minskat kostnaderna. Genom att öka familjearbetet har man kunnat begränsa upphandlingen av köptjänster inom barnskyddets öppenvård. Man har också lyckats minska antalet placeringar och förkorta placeringstiden för barn inom barnskyddets öppenvård och anstaltsvård. Detta är viktigt med tanke på både den mänskliga aspekten och kostnaderna för tjänsteproduktionen. Staden stöder föräldraskap och erbjuder tjänster i rätt tid för barnfamiljer som behöver stöd genom att utveckla familearbetet och andra förebyggande tjänster. Syftet med familjearbetet är att familjer får stöd i vardagen och i akuta situationer innan de behöver tjänster inom barnskyddet. Med förebyggande tjänster strävar man efter att antalet kontakter till barnskyddet inte ökar, att användningen av övriga specialtjänster minskar och kötiderna till tjänster minskar. Vi främjar äldre människors möjligheter att bo hemma Äldre människor i Borgå som är över 75 år upplever sin livskvalitet och hälsa vara bättre än genomsnittet i övriga Finland. Av dem bor cirka 90 procent hemma. Över 75 år gamla personer som bor ensamma hemma är lite mer än i landet i genomsnitt. Ensamhet och lindrig depression samt anknytande brist på motion, dåligt näringsintag och undernäring försämrar funktionsförmågan hos personer som bor ensamma i eget hem. Tjänstestrukturen i äldreomsorgen i Borgå har fortfarande en för stor betoning på anstaltsvård. 6 procent av äldre personer är i långvården på åldringshemmen och hälsovårdscentralen medan siffran borde gå ned till 3-procentsnivån för att motsvara rekommendationen. Staden utvecklar fortfarande tjänster som stöder äldre människors möjligheter att bo hemma. Omsorgstjänster dygnet runt utvecklas genom att åldringshemstjänster ändras till effektiverat serviceboende. Vi minskar regionala skillnader i välfärden och höjer arbetslösas arbetsförmåga. Vi förebygger marginalisering av unga. Vi stöder föräldraskap och erbjuder tjänster i rätt tid för barnfamiljer som behöver stöd genom att utveckla familjearbetet och andra förebyggande tjänster. Vi stöder äldre människors handlingsförmåga och möjligheter att bo hemma. Indikatorer 13

14 Arbetslöshetens regionala skillnader Antalet ungdomsarbetslösa åringar utanför utbildning Unga under 30 år som fått utkomststöd under en lång tid Levnadssätt hos unga i årskurs 8 och 9 Familjearbetets klienter (innehåller klienterna för familjearbetarna i hemvården) Familjer som upplever att de får stöd i uppfostringsuppgiften. Elever i årskurs 8 och 9 som upplever brist på föräldraskap Antalet anmälningar, ansökningar och begäranden som gäller barnskyddet Livskvaliteten som åriga upplever Personer över 75 år som bor hemma 14

15 6 Invånarnas möjligheter till deltagande ökar Vi sporrar unga att delta och rösta Det kommunala självstyret innebär att människor som bor i samma område gör tillsammmans val och fattar beslut som gäller deras egen välfärd och utvecklingen av området. Invånarnas sätt att delta och påverka har förändrat sig under de senaste åren. Intresset för den representativa demokratins traditionella former har svalnat. Röstningsaktiviteten i kommunalvalet har minskat och förtroendeuppgifterna intresserar inte mera så många som tidigare. Unga är speciellt lata att rösta. I genomsnitt är det bara var tredje ung finländsk person under 25 år som använder sin rösträtt. Borgå stad har inför kommunalvalet 2008 och 2012 genomfört ett åtgärdsprogram med vilket staden ville sporra unga att använda sin rösträtt. Under den pågående fullmäktigeperioden fortsätter staden att stöda den representativa demokratin genom att sporra unga till deltagande och att använda sin rösträtt. Vi utvecklar tjänster tillsammans med invånarna Invånarna vill nuförtiden i allt högre grad direkt påverka ärenden och tjänster som ligger dem nära. I och med att teknologin utvecklas har det uppstått nya populära möjligheter till påverkan och växelverkan, t.ex. sociala medier. Den pågående kommunreformen utmanar också till att överväga tillvägagångssätt med vilka man utvecklar invånarnas möjligheter att påverka. I ett brytningsskede måste staden hitta på nya sätt med vilka växelverkan med invånarna ökas. Invånarna önskar dessutom allt oftare att de kan vara med och planera, utveckla, modernisera och testa stadens tjänster t.ex. med hjälp av enkäter, undersökningar och kundråd. När tjänster utvecklas med användaren i fokus förbättras tjänsternas kvalitet, kostnadsmedvetenheten i tjänsteproduktionen blir ofta bättre och tjänster som anses onödiga kan slopas. Staden utvecklar i fortsättningen sina tjänster tillsammans med kunderna redan när tjänster planeras. Hur nöjda kunderna är med stadens tjänster utreds systematiskt och regelbundet i hela stadsorganisationen. Vi stöder tredje sektorns verksamhetsmöjligheter Olika sammanslutningar och samfund har en stor betydelse för invånarnas välfärd. Att delta i sammanslutningars och samfunds verksamhet minskar ensamhet och skapar vettig betydelse för livet. Särskilt med tanke på äldre människors välmående är det viktigt att möjligheten att vara med i ett samfund består. Närmiljöns stöd, "grannhjälpen" och olika kamratgrupper kan vara av central betydelse också i förebyggande av marginaliseringen. Invånarnas påverkarråd som deltog i beredningen av strategiarbetet lyfte starkt fram rollen som invånarnas självständiga verksamhet, kamratgrupper, föreningar och organisationer, församlingar och den övriga tredje sektorn har när det gäller att öka välfärd. Bristen på samarbete ansågs vara 15

16 ett av de största problemen. Olika aktörer känner inte det arbete och verksamhet som andra och staden utför. Staden stöder under den pågående fullmäktigeperioden invånarnas självständiga arbete, kamratgrupper och tredje sektorn genom att ta dem närmare varandra. Samarbetsmöjligheter ökas särskilt genom att förmedla information och koordinera verksamheten. Vi uppmuntrar unga att delta och att använda sin röst vid kommande val. Vi utvecklar stadens tjänster tillsammans med invånarna redan när tjänster planeras. Vi stöder tredje sektorns verksamhetsmöjligheter Indikatorer I hur stor grad möjligheter till påverkande finns och används Hur nöjda kunderna är med stadens tjänster Andelen av dem som aktivt deltar i verksamheten av något samfund (ATH) 16

17 7 En konkurrenskraftig och hållbar stad Stadens befolkningsantal växer klart En livskraftig stad behöver nya invånare och konkurrenskraftiga företag. Borgå stads dragningskraft som inflyttningsort har varit utmärkt i en jämförelse med andra kommuner under de trettio senaste åren. Stadens befolkning har ökat kontinuerligt, med sammanlagt över personer sedan år Jämfört med genomsnittet är andelen högutbildade, höginkomsttagare och barnfamiljer större bland inflyttarna. Staden strävar efter att befolkningsantalet alltjämt ökar klart. Barnfamiljer och turister lockas till Borgå med hjälp av en aktiv stadsmarknadsföring och Borgås rykte som en trivsam stad som erbjuder mångsidiga tjänster stärks. Vi främjar näringslivets konkurrenskraft Konkurrenskraftiga företag skapar för invånarna arbetsplatser, inkomster och tjänster samt för staden skatteinkomster. Konkurrenskraftiga företag kan också utveckla sin verksamhet på ett miljövänligt sätt. Största delen av företagen och arbetskraften i Borgå fungerar i servicebranscher, men industrin erbjuder mer arbetsplatser i Borgå än i andra kommuner i Finland i genomsnitt. De starka branscherna i näringslivet är oljeraffineringsindustrin och petrokemin, elteknik, turism samt servicebranscher. Borgå är också ett betydande centrum för cleantech- dvs. miljöaffärsverksamhet. Det är fråga om affärsverksamhet som sparar miljö, naturresurser och energi. Borgå främjar företagens och näringslivets konkurrenskraft genom att skapa en verksamhetsomgivning där företagen kan växa och utvecklas. Stadens arbetsplatssufficiens ska i fortsättningen bevaras minst på den nuvarande nivån som är cirka 90 procent. Förutsättningar för att miljöaffärsverksamheten kan växa ökas fortfarande som del av projektet för kompetens- och utvecklingscentret för elektrisk husteknik. Staden utvecklar sysselsättnings- och utbildningstjänster som tryggar företagens och den offentliga sektorns arbetsgivares möjligheter att rekrytera yrkeskunnig arbetskraft i Borgåregionen. Yrkesutbildningstjänster som motsvarar arbetskraftsbehovet inom Borgå och östra Nyland ska säkerställas. Uppkomsten och utvecklingen av företag stöds också med rådgivningstjänster och utvecklingsprojekt. Planeringen av markanvändningen och planläggningen påverkar centralt i stadens tillväxt och näringslivets verksamhets- och sysselsättningsmöjligheter. Staden anskaffar i fortsättningen tillräckligt råmark i stadens tillväxtriktningar för att stadsstrukturen kan planeras så, att den är livskraftig och energieffektiv. Staden producerar i tillräckligt mått företagstomter som motsvarar olika företags behov samt skapar genom planäggning mångsidiga boendemöjligheter för stadens invånare och arbetskraften i området. Bostadsområdena planeras så, att staden erbjuder mångsidiga boendemöjligheter, såväl hyres-, bostadsrätts- och ägarbostäder som egnahems-, radhus- och höghuslägenheter. 17

18 Vi gör stadsstrukturen tätare Stadsstrukturen i Borgå håller på att decentraliseras utanför centrumområdena och resor för att uträtta ärenden och resor till och från arbetet har blivit längre. Detta ökar utsläppen av växthusgaser och kostnader som föranleds av ordnande av tjänster. Borgå stad fortsätter utvecklingsarbetet som inleddes i Skaftkärrprojektet och gör stadsstrukturen tätare genom en energieffektiv stadsplanering och energieffektivt byggande. Bosättningen och tjänsterna placeras på ett sätt som är vettigt med tanke på miljön. Minst 75 procent av nya egnahemshusen byggs på planlagda områden. Den offentliga trafiken och gång- och cykeltrafiken planeras så, att stadens invånare kan nå tjänsterna självständigt utan egen bil. Tjänster som kan nås lätt, en fungerande arbetsresetrafik samt en trivsam, trygg, hälsosam och tillgänglig boendemiljö ökar invånarnas välfärd och möjligheter till företagens tillväxt, och även äldre människor kan bo hemma längre. Borgåborna uträttar nuförtiden ärenden och gör uppköp också mycket i huvudstadsregionen. Staden behöver i fortsättningen allt mångsidigare och mer lockande kommersiella tjänster både stora affärsrörelser och mindre rörelser i närheten av bosättningscentra och tätorter. Vi minskar utsläpp av växthusgaser Energieffektivitet betyder ett sparsamt bruk av resurser och produktion av energi med energikällor som är förnybara och som ger så lite utsläpp som möjligt. I Borgå används det för energiproduktion huvudsakligen förnybara bränslen. I uppvärmningen av stadskoncernens egna fastigheter föredras det fjärrvärme. Staden främjar också på andra sätt ett ökat bruk av fjärrvärme. Det traditionella intrycket av Borgå är grönt och havsnära. Vattendragen, skogar och byggda grönområden ökar människornas välmående och lockar invånare till staden. Skogar och kärr fungerar också som koldioxidsänkor, dvs. de binder koldioxid och förebygger global uppvärmning. Borgå stad förbinder sig att främja lösningar som bevarar nivån på stadens nuvarande koldioxidsänkor och minskar utsläppen av växthusgaser. Staden strävar på lång sikt till år 2030 efter att minska utsläpp av växthusgaser med 80 procent. Staden strävar efter att hantera miljörisker som orsakas av oljetransporter på Östersjön och fartygstrafiken till och från Sköldviks industriområde i samarbete med övriga aktörer. En olycka på ett oljefartyg på Finska viken skulle i Borgå skärgård orsaka stora skador för vattenekosystemet, näringsverksamheten och fritidsanvändningen av vattnen. Staden deltar med myndigheter i förebyggande av oljeskador och sköter vid behov om efterbekämpningen av skadan. Vårt mål är att stadens befolkningsantal växer fortfarande klart. Vi främjar företagens verksamhetsmöjligheter med markpolitiken, planläggningen och utbudet av tomter. Vi tryggar företagens och offentliga sektorns möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Vi säkrar yrkesutbildningstjänster som motsvarar regionens arbetskraftsbehov. Vi gör stadsstrukturen tätare och planerar och bygger energieffektiva, trivsamma, trygga, hälsosamma och tillgängliga bostadsområden. Vi främjar lösningar som minskar utsläpp av växthusgaser. 18

19 Indikatorer Arbetsplatssufficiens Ökning av befolkningsantalet Sysselsatt arbetskraft, antal personer Andelen byggda egnahemshus på planlagt område Fördelning av bostadstyper Andelen förnybar energi i produktion av fjärrvärme Antalet hushåll som är anslutna till fjärrvärmenätet Färdsätten mellan personbiltrafik, offentlig trafik och gång- och cykeltrafik Företagstomter som marknadsförs och som har överlåtits Förflyttning av köpkraft De sammanlagda inkomsterna från turism 19

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

INNEHÅLL. 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5

INNEHÅLL. 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5 PORVOO BORGÅ Stadsstrategi för Borgå 2013 2017 1 INNEHÅLL 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5 2 Verksamhetsmiljön förändras kraftigt... 7 Den ekonomiska situationen fortsätter att vara svår...

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL Förslag till strategiska mål Stadens delområden/synpunkter på välfärd Förslag till strategiska

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.2017 Källa: Timo Aro UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ En av de mest

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand.

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand. Vi förnyar modigt Förnyelse innebär att vi reagerar snabbare än tidigare på förändringar i vår verksamhetsmiljö. Vi stärker vår yrkeskunnighet, testar modigt nya tillvägagångssätt, lär oss tillsammans

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Den finska välfärdsmodellen

Den finska välfärdsmodellen Den finska välfärdsmodellen Vappu Karjalainen, THL 14.11.2012 22.11.2012 Esityksen nimi / Tekijä 1 Nordisk finsk välfärdsmodell Nordiska länder har liknande bakgrund för välfärden: Social historia demokratiutveckling

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland 1 Regionavdelningen/Strukturfonderna 13.6.2014 URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb 2014-2020 strukturfondsprogrammet för Finland Uppföljningskommittén har i enlighet med förordningen om allmänna

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

Vasa kyrkliga samfällighets strategi 2016 2020

Vasa kyrkliga samfällighets strategi 2016 2020 Vasa kyrkliga samfällighets strategi 2016 2020 Begravningsplatserna och begravningsväsendet Ekonomi Personal Fastigheterna Sjukhussjälavården Familjerådgivningen Vision Samfälligheten är ett trossamfund

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Fakta om ungdomsgarantin

Fakta om ungdomsgarantin 9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 Stadsstyrelsen 174 06.06.2016 Social- och hälsovårdsn. 78 21.06.2016 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 STST 06.06.2016 174 Beredning och

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR Stadsstyrelsen 29 02.02.2015 SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR STST 02.02.2015 29 Beredning och tilläggsuppgifter: Kommunikationschef Aino-Marja Kontio,

Läs mer

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 Stadsstyrelsen 185 01.06.2015 UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016

Läs mer

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Varför räcker inte Paras-projektet? samarbetet mellan socialvården,

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Vanda stads miljöpolitik 2012-2020

Vanda stads miljöpolitik 2012-2020 Vanda stads miljöpolitik 2012-2020 Godkänd i stadsfullmäktige 18.6.2012 7 Utgivare Vanda stad, Miljöcentralen Översättning Elina Alaräisänen Layout Tarja Starast Tryckeri Vanda stads tryckeri Serie A 15

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och

Läs mer

Staden och understödsstiftelsen presenterar en ny modell för grundandet av Guggenheimmuseet

Staden och understödsstiftelsen presenterar en ny modell för grundandet av Guggenheimmuseet Meddelande Får publiceras 3.11.2016 klo 9.30 1 / 5 2.11.2016 Staden och understödsstiftelsen presenterar en ny modell för grundandet av Guggenheimmuseet Helsingfors stadsstyrelse får på måndag behandla

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans Christoffer Masar, stadsdirektör 6.9.2016 Nationella social- och hälsovårds- och landskapsreformen 18 nya landskap inleder sin verksamhet 1.1.2019 Från

Läs mer

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1 BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi februari 2006 Sida 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som regelbundet

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Kriterier för hemvården fr. o. m

Kriterier för hemvården fr. o. m Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020

VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020 Sidan 1 / 7 Bilaga 2/34 Gem. kfm. 29.9.2015 VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020 1 INLEDNING Gemensamma kyrkorådet vid Vasa kyrkliga samfällighet beslutade inleda planeringsarbetet

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer