Innehåll. 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. 1 Strategin utarbetades tillsammans... 3"

Transkript

1 Borgås stadsstrategi Utkast

2 Innehåll 1 Strategin utarbetades tillsammans Verksamhetsomgivningen förändras kraftigt... 4 Den ekonomiska situationen förblir svår... 4 Staden utvecklas i fortsättningen med minskande resurser... 4 Konkurrensen om kompetent arbetskraft tilltar... 4 En stark primärkommun är basen för reformer Stadens grundläggande uppgift och vision Saneringen av stadens ekonomi fortsätter... 8 Skuldbördan är fortfarande stor... 8 Skatteinkomsterna har minskat... 8 Statsandelarna minskar också i fortsättningen... 8 Vi håller beskattningen på en konkurrenskraftig nivå... 9 Vi skapar ett fungerande och kostnadseffektivt tjänstenätverk... 9 Vi överväger då vi tar nya lån Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar Vi riktar tjänster till invånargrupper som riskerar bli marginaliserade Vi förebygger marginalisering av unga Vi stöder barnfamiljer i livets vändpunkter Vi främjar äldre människors möjligheter att bo hemma Invånarnas möjligheter till deltagande ökar Vi sporrar unga att delta och rösta Vi utvecklar tjänster tillsammans med invånarna Vi stöder tredje sektorns verksamhetsmöjligheter En konkurrenskraftig och hållbar stad Stadens befolkningsantal växer klart Vi främjar näringslivets konkurrenskraft Vi gör stadsstrukturen tätare Vi minskar utsläpp av växthusgaser... 18

3 1 Strategin utarbetades tillsammans Stadsstrategin berättar hur Borgå stad kommer att utvecklas under den pågående fullmäktigeperioden. Strategin betyder att göra val. Den hjälper att rikta de begränsade resurserna till de allra viktigaste och mest brådskande utvecklingsmålen. Stadsstrategin gäller under åren Borgås stadsstrategi kristalliseras i fyra strategiska mål med vilka man vill främja invånarnas, företagens och miljöns välfärd. Detta är möjligt, om saneringen av stadens ekonomi fortsätter under fullmäktigeperioden. En hållbar ekonomi skapar en grund för bevarande och utveckling av välfärdstjänsterna för stadens invånare. Hur de strategiska målen nås följs upp med hjälp av indikatorer, dvs. nyckeltal. Indikatorerna har listats i slutet av varje kapitel som beskriver ett strategiskt mål. Strategin utgör grunden för ledandet av hela stadskoncernen. De förtroendevalda i staden och dess affärsverk och bolag, ledningsgrupper, chefer, personalen och projekten ska med sin verksamhet stöda genomförandet av strategin. Styrningen av stadskoncernen effektiveras påtagligt under fullmäktigeperioden. Så säkerställs det att stadens egna enheters, affärsverks, bolags och samkommuners verksamhet stöder förverkligande av Borgå stads strategiska mål. Genomförandet av stadsstrategin konkretiseras i budgetar som fullmäktige årligen godkänner samt i strategiska utvecklingsprogram som utarbetas eller uppdateras efter att strategin har blivit godkänd. Stadsstrategin svarar också på angelägna servicestrategiska frågor och programmen kompletterar helheten. Alla Borgåbor behövs för att strategin ska kunna genomföras. Strategin bereddes tillsammans med invånarna, företagarna och andra intressentgrupper vid påverkarrådens möten samt med hjälp av en framtidsenkät. Fullmäktiges och stadsstyrelsens workshoppar och seminarier samt sakkunnigas arbetsgrupper har haft en viktig roll. Stadsstrategin godkändes i Borgå stadsfullmäktige x.x

4 2 Verksamhetsomgivningen förändras kraftigt Den ekonomiska situationen förblir svår Kommunernas och städernas verksamhetsförutsättningar, uppgifter och tjänster förändras som bäst kraftigt. Kommunernas ekonomi är svår överallt i Finland. Befolkningens snabba åldrande syns i form av minskade skatteinkomster, men invånarnas servicebehov och stadens utgiftstryck växer ändå. Också Borgå stads ekonomiska läge är i början av fullmäktigeperioden fortfarande svårt även om stadens skuldbörda kunde stoppas under den förra fullmäktigeperioden. Borgå har dock fortfarande en märkbart större skuldbörda än finländska kommuner i genomsnitt. Staden utvecklas i fortsättningen med minskande resurser Den snabba förändringen kräver en vilja att fatta beslut som ändrar handlingssätten som vi är vana vid. Man måste också kunna våga avstå från något gammalt för att stadens begränsade resurser ska kunna användas på ett nytt sätt som är mer verkningsfullt och effektivt än i dag. Staden måste i fortsättningen kunna utvecklas med minskade resurser. Detta innebär en utveckling av produktiviteten och sätten att producera tjänster. När produktiviteten utvecklas har nya datatekniska lösningar en viktig betydelse. Man måste också kritiskt bedöma vilka tjänster staden i framtiden kan erbjuda. Sättet att producera tjänster är inget värde i sig för Borgå stad. Stadens egen tjänsteproduktion kompletteras med tjänster som produceras av företag, föreningar och andra samarbetspartner. Sättet med vilket tjänsterna produceras besluts fall för fall med utgångspunkt i tjänstens kvalitet och i synnerhet produktionssättets kostnadseffektivitet. Konkurrensen om kompetent arbetskraft tilltar Pensionsavgångarna hos stadens personal ökar under fullmäktigeperioden och fram till år 2017 är det cirka 600 personer som uppnår pensionsåldern. Att locka och rekrytera kompetent personal är en utmaning men ger också en möjlighet att på nytt bedöma den behövliga personalen och kompetensen. I ett stramt ekonomiskt läge måste man kunna öka arbetets produktivitet samt hantera ökningen av personalutgifter. Samtidigt blir stadens rykte och bild som arbetsgivare centrala faktorer i konkurrensen om kompetent arbetskraft. Produktiviteteten och ett gott rykte som arbetsgivare har sina utgångspunkter i ett välmående arbetskollektiv, trygg och sund arbetsmiljö där personalens kompetens möter arbetets krav. Utveckl- 4

5 ingen av ledningen och chefsarbetet kommer att bli viktigt. En rättvis personalledning och öppen kommunikation är grundpelare för chefsarbetet. En stark primärkommun är basen för reformer Den riksomfattande förändringen i kommun- och servicestrukturerna fortsätter. Tjänster produceras i allt större helheter så att finländare skulle ha likvärdiga möjligheter att få tjänster även i framtiden. Den nya kommunstrukturlagen, lösningar med anknytning till ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården, reformeringen av kommunallagen och lagstiftningen om kommunernas statsandelar samt den eventuella nya metropolförvaltningen kommer att märkbart påverka även möjligheter att utveckla Borgå och dess ekonomi under den pågående fullmäktigeperioden. Beredningen av dessa ändringar pågår ännu och deras verkningar kunde inte helt förutses i strategiarbetet. Borgå ställer sig fördomsfri till strukturella ändringar och främjar sådana lösningar med vilka en hållbar ekonomi samt välfärden hos stadens invånare kan tryggas. Borgås och östra Nylands tillväxt, livskraft och konkurrenskraft måste säkerställas då lösningarna för metropolområdet och Nyland tar form. Borgå stad bereder sig att ta större regionalt ansvar för tjänsteproduktionen i enlighet med modellen för en stark primärkommun. Vid förändringar bedöms ändamålsenligheten av samkommuner och övriga överkommunala sätt att producera tjänster och tjänsterna samlas huvudsakligen så, att Borgå stad bär ansvaret för att ordna dem. 5

6 3 Stadens grundläggande uppgift och vision Stadens grundläggande uppgift beskriver varför staden existerar och vilken dess kärnuppgift är. Den grundläggande uppgiften bygger på kommunallagen. Visionen är den framtidsbild man väljer till mål för stadens utveckling och som strategin leder till. Utförandet av den grundläggande uppgiften och förverkligande av visionen eftersträvas genom fyra mål som bedöms vara strategiskt viktiga: Saneringen av stadens ekonomi fortsätter Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar Invånarnas möjligheter till medverkande ökar En konkurrenskraftig och hållbar stad Grundläggande uppgift 6

7 Vision 7

8 4 Saneringen av stadens ekonomi fortsätter Skuldbördan är fortfarande stor Efter finanskrisen år 2008 har den allmänna ekonomiska tillväxten i Finland fortfarande varit svag. Enligt finansministeriets bedömning kommer totalproduktionen i Finland ännu år 2014 att vara under 2008 års nivå. Borgå stads skuldbörda är fortfarande hög jämfört med andra kommuner i vårt land. Staden har för närvarande en skuld på 130 miljoner euro, dvs euro per invånare. Detta är cirka 500 euro mera än i kommunerna i Finland i medeltal. Nyckeltalen som anger stadens likviditet och relativa skuldsättning uppfyller fortfarande kriterierna för en kriskommun. Den svaga ekonomiska situationen har sänkt räntorna på skulderna till en exceptionellt låg nivå. När penningmarknaderna återgår till det normala och räntenivån stiger kommer också lånens skötselkostnader att bli en betydande utgiftspost. Skatteinkomsterna har minskat Stadens mest betydande inkomstkälla är kommunalskatten. Den kommunala inkomstskattesatsen är i Borgå 19,25 %. Medeltalet i hela landet är 19,38 och i Nyland 18,66. Att den arbetsföra befolkningen minskar och att arbetslöshetsgraden håller sig hög leder till att kommunalskatteintäkterna är lägre än vad som förväntades. Regeringen har beslutat om åtgärder som minskar den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott. Åtgärderna ökar trycket för höjd kommunalskatt. Samfundskatternas andel av alla influtna skatter minskar till följd av den svaga ekonomiska tillväxten men också därför att kommunernas höjda fördelningsandel slopas år Redovisningarna av samfundsskatter till Borgå har sjunkit kraftigt under de senaste åren. Fastighetsskattens andel av alla influtna skatter är ca 6 %. I fastighetsskattesatserna har Borgå stad spelrum. Stadens allmänna fastighetsskattesats är 1,2 procent, när den högsta i lagen tillåtna skattesatsen är 1,35. Fastighetsskatten för bostadsbyggnaderna är 0,4 procent medan den högsta tillåtna skattesatsen är 0,75 procent. Statsandelarna minskar också i fortsättningen Staten har beslutat att skära ned kommunernas statsandelar i tre olika faser. Effekten av nedskärningar ökar årligen. Nedskärningarna i statsandelarna för Borgå stad är under åren sammanlagt cirka 60 miljoner euro. På årsnivån motsvarar nedskärningarna i statsandelarna i genomsnitt intäkten av en kommunalskattesats på 1,2 procent. Det är sannolikt att statsandelarna inte heller efter år 2017 kommer att återställas till den nivå som föregick nedskärningarna. 8

9 Statsandelssystemet reformeras helt under den pågående fullmäktigeperioden. Den nya lagstiftningen förväntas träda i kraft vid ingången av år Målet är ett system som är enklare och klarare än det nuvarande systemet. Reformeringen av statsandelssystemet ökar inte helhetsbeloppet på statsandelar, men kommunvisa ändringar kan vara påtagliga. Regeringen har dessutom beslutat att slopa kommunernas lagstadgade uppgifter och skyldigheter till ett värde av cirka en miljard euro under åren I en stad av Borgås storlek är effekten cirka 10 miljoner euro. Vi håller beskattningen på en konkurrenskraftig nivå Stadens finansiella balans beskrivs med årsbidrag. Nyckeltalet anger skillnaden mellan stadens löpande inkomster och utgifter. Staden skuldsätter sig om investeringarna inte kan finansieras med årsbidraget. Målet är ett årsbidrag på cirka 15 miljoner euro. Målet är utmanande eftersom stadens ekonomiska balans ytterligare kommer att vackla under de närmaste åren. Utgifts- och investeringstrycken ökar när befolkningen åldras och servicebehoven ökar men samtidigt minskar inkomsterna till följd av nedskärningar i kommunernas statsandelar och sinande skatteinkomster. Enbart de åldersbundna kostnaderna för tjänsterna ökar över 3 miljoner euro om året även om det inte skulle göras några ändringar i servicenivån. Årsbidraget stärks under fullmäktigeperioden i första hand genom att utveckla serviceproduktionens kostnadseffektivitet och produktivitet men staden måste också under den pågående fullmäktigeperioden höja kommunal- och fastighetsskatterna. Genom att höja kommunalskattesatsen med en procentenhet kan staden få tilläggsinkomster på cirka 8 miljoner euro. Beskattningen hålls ändå på en konkurrenskraftig nivå. Tyngdpunkten i beskattningen flyttas i enlighet med statens mål från beskattningen av arbete och konsumtion till beskattningen av egendom. Kostnadsberäkningen och kostnadsmedvetenheten i serviceproduktionen utvecklas inom hela stadskoncernen. Antalet årsverken hos stadens anställda får inte stiga under fullmäktigeperioden ifall det inte påförs nya lagstadgade uppgifter för kommuner som ökar antalet anställda. Vi skapar ett fungerande och kostnadseffektivt tjänstenätverk Återanskaffningsvärdet av byggnader som är i stadens direkta ägo, dvs. värdet på nya motsvarande byggnader är cirka 440 miljoner euro. Byggnadernas tekniska värde, dvs. dagens värde, är cirka 330 miljoner euro. Byggnadernas konditionsklass är 76 procent. Konditionsklassen anger hur stort byggnadernas gällande värde är jämfört med värdet på motsvarande nya byggnader. Slitage och åldrandet minskar byggnadernas värde årligen med 7,5 miljoner euro. Byggnadernas konditionsklass bibehålls oförändrad, om man årligen använder en summa som motsvarar deras slitage för saneringen av dem. Staden äger många byggnader som är i dåligt skick och som behöver omedelbar sanering. Gamla lokaler är ofta förknippade med många problem. De lämpar sig dåligt för det nuvarande användningsändamålet, lokalernas drifts- och underhållskostnader är stora, energieffektiviteten är dålig och lokalerna ligger inte längre på centrala platser. Det stora behovet av sanering och renovering av lokalerna är å andra sidan också en möjlighet: staden utvecklar i fortsättningen tjänstenätverket så, att det blir ännu mer fungerande och kostnadseffektivare. 9

10 Staden använder under den pågående fullmäktigeperioden cirka 20 miljoner euro om året för investeringar. Detta motsvarar de årliga avskrivningarna av egendomen i bokslutet, dvs. slitaget av stadens egendom under ett år. Staden kommer att avstå från gamla byggnader som är i dåligt skick och nya ersättande byggnader placeras på platser som med hänsyn till ett fungerande och effektivt tjänstenätverk ligger på centrala ställen. Läget av, gruppstorlekar, personalen, redskap och annan verksamhet på stadens serviceställen planeras så, att tjänsterna kan produceras på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. I samband med alla nya investeringsbeslut bedöms det hur lönsam investeringen är i förhållande till investeringens kostnader under dess livscykel. I livscykelkostnaderna ingår vid sidan av den egentliga investeringskostnaden också alla kostnader för skötsel och underhåll, ombyggnader samt kostnaderna som uppstår då tjänster produceras. Vi överväger då vi tar nya lån Staden kan skaffa behövliga lokaler så, att den äger lokalerna eller använda lokaler som ägs av andra med hjälp av långa hyreskontrakter. När det övervägs vilketdera alternativet, att äga eller att hyra, som är bättre betonar man riskhanteringen och nyttan på lång sikt. Staden kan också finansiera investeringar genom att ta lån men en förutsättning är att investeringen ger tilläggsinkomster eller minskar kostnader för tjänsteproduktionen. Under strategiperioden tar staden nya lån på högst 20 miljoner euro (siffran gäller inte affärsverken). Driftsutgifterna och stadens löpande utgifter finansieras inte med lån. Utgångspunkten är att återbetalningstiden för investeringen är högst 10 år, men i särskilda fall får den vara högst så lång som byggnadens livscykel är. Intäkter från försäljning av fastigheter kan användas till nybyggen och ombyggnader. Staden avstår i första hand från sådana fastigheter vars bruksvärde är litet jämfört med byggnadens kommersiella värde. Vi förbättrar kostnadseffektiviteten och produktiviteten i tjänsteproduktionen. Antalet årsverken hos vår personal ökar inte. Vi höjer verksamhetsintäkternas andel av verksamhetsutgifterna. Vårt mål är att årsbidraget är cirka 15 miljoner euro per år. Vi utvärderar lönsamheten av investeringar utgående från effektivering av tjänstenätverket. Nya lån kan vi ta bara för projekt som ger tilläggsinkomster eller minskar kostnader för serviceproduktionen. Vi tar nya lån på högst 20 miljoner euro under strategiperioden. Indikatorer Realökningen av driftsutgifter Realökningen av löner Förändring av årsverken Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetsutgifter 10

11 Årsbidrag/invånare Årsbidragets andel av avskrivningar Intern finansiering, % för investeringar Lånebördan/invånare 11

12 5 Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar Vi riktar tjänster till invånargrupper som riskerar bli marginaliserade Borgå har till största delen det väsentliga som behövs för välfärd. Staden växer och andelen personer i arbetsför ålder är större än i hela landet i medeltal. Befolkningens inkomstnivå är högre än genomsnittet och Borgåbornas hälsotillstånd är bättre än i landet i genomsnitt. Den allmänna välfärdsnivån har hela tiden blivit bättre, men välfärdsskillnaderna mellan olika socialgrupper är oförändrade, eller har ökat. Personer med mindre utbildning, lägre inkomster och lägre yrkesstatus är sjukare än andra, lider oftare av nedsatt funktionsförmåga och dör yngre. Sämst är läget för dem som är arbetslösa. Det finns också skillnader i välfärden mellan regioner och kön. De regionala arbetslöshetssiffrorna varierar från full sysselsättning till en arbetslöshetsgrad på 23 procent. Välfärds- och hälsoskillnader ökar illamående och arbetsoförmåga vilka blir också ekonomiskt dyra för samhället. Cirka 20 procent av befolkningen konsumerar 80 procent av servicens resurser. Borgå stad strävar efter att under den pågående fullmäktigeperioden minska skillnaderna i invånarnas välfärd. Tjänster riktas särskilt till de invånargrupper som riskerar bli marginaliserade. Staden vidtar åtgärder som förbättrar arbetslösas handlingsförmåga och minskar regionala skillnader i välfärden. Utvecklingen av förorter påbörjas i Gammelbacka. Vi förebygger marginalisering av unga Även om största delen av barnfamiljer och unga i Borgå mår bra är marginaliseringen ett hot också i Borgå. En liten del av unga har så svåra problem att de hotar marginalisera den unga personen så, att personen inte kan ta del av tjänsterna. En låg utbildningsnivå orsakar ungdomsarbetslöshet och ungdomsarbetslösheten ökar behovet av socialarbetets tjänster och utkomststöd. Över hälften av utkomststödets nya klienter är under 30 år. Problemen i livssituationen hos unga, bristfälliga boendekunskaper och skuldsättningen syns som stort behov av stöd. Lite över 10 procent av unga i åldern år har ingen studie- eller arbetsplats alls. Barnens och ungdomarnas problem med psykisk hälsa har ökat vilket återspeglas bl.a. som inlärnings- och koncentrationssvårigheter, frånvaro och problem med social interaktion. Enligt skolhälsoenkäten upplever var femte elev i årskurs 8 och 9 i Borgå sitt hälsotillstånd som dåligt, röker dagligen och är kraftigt berusade minst en gång i månaden. Under den pågående fullmäktigeperioden satsar staden särskilt på åtgärder som förebygger marginalisering av unga. 12

13 Vi stöder barnfamiljer i livets vändpunkter Barnfamiljernas behov av stöd ökar särskilt då man står inför vändpunkter i familjelivet. Sådana vändpunkter är till exempel när barnet föds eller om en familjemedlem blir sjuk eller om familjer möter plötsliga problem. Behovet av stöd är stort särskilt i de barnfamiljer som drabbas av ekonomiska problem. Både familjer med små inkomster som lever under risk för fattigdom och familjer som förbundit sig att betala överstora bostadslån har ekonomiska bekymmer. Det totala antalet fattiga barnfamiljer har ökat och det finns ett stort antal låginkomsttagare i ensamförsörjarfamiljer. Vardagen är speciellt svår för de familjer där endast en vuxen person ansvarar för familjens vardag. Cirka 7 procent av barnfamiljer i Borgå får utkomststöd. Dessutom bor en stor del av småbarnsfamiljer trångt. Antalet kontakter till barnskyddet i Borgå har minskat en aning men arbetsmängden i klientfamiljerna har ökat. Ett oroväckande fenomen inom barnskyddet är den tilltagande oron för omsorgen om små barn. I barnskyddsarbetet har tyngdpunkten redan flyttats till den öppna verksamheten, och samtidigt har man minskat användningen av köptjänster och minskat kostnaderna. Genom att öka familjearbetet har man kunnat begränsa upphandlingen av köptjänster inom barnskyddets öppenvård. Man har också lyckats minska antalet placeringar och förkorta placeringstiden för barn inom barnskyddets öppenvård och anstaltsvård. Detta är viktigt med tanke på både den mänskliga aspekten och kostnaderna för tjänsteproduktionen. Staden stöder föräldraskap och erbjuder tjänster i rätt tid för barnfamiljer som behöver stöd genom att utveckla familearbetet och andra förebyggande tjänster. Syftet med familjearbetet är att familjer får stöd i vardagen och i akuta situationer innan de behöver tjänster inom barnskyddet. Med förebyggande tjänster strävar man efter att antalet kontakter till barnskyddet inte ökar, att användningen av övriga specialtjänster minskar och kötiderna till tjänster minskar. Vi främjar äldre människors möjligheter att bo hemma Äldre människor i Borgå som är över 75 år upplever sin livskvalitet och hälsa vara bättre än genomsnittet i övriga Finland. Av dem bor cirka 90 procent hemma. Över 75 år gamla personer som bor ensamma hemma är lite mer än i landet i genomsnitt. Ensamhet och lindrig depression samt anknytande brist på motion, dåligt näringsintag och undernäring försämrar funktionsförmågan hos personer som bor ensamma i eget hem. Tjänstestrukturen i äldreomsorgen i Borgå har fortfarande en för stor betoning på anstaltsvård. 6 procent av äldre personer är i långvården på åldringshemmen och hälsovårdscentralen medan siffran borde gå ned till 3-procentsnivån för att motsvara rekommendationen. Staden utvecklar fortfarande tjänster som stöder äldre människors möjligheter att bo hemma. Omsorgstjänster dygnet runt utvecklas genom att åldringshemstjänster ändras till effektiverat serviceboende. Vi minskar regionala skillnader i välfärden och höjer arbetslösas arbetsförmåga. Vi förebygger marginalisering av unga. Vi stöder föräldraskap och erbjuder tjänster i rätt tid för barnfamiljer som behöver stöd genom att utveckla familjearbetet och andra förebyggande tjänster. Vi stöder äldre människors handlingsförmåga och möjligheter att bo hemma. Indikatorer 13

14 Arbetslöshetens regionala skillnader Antalet ungdomsarbetslösa åringar utanför utbildning Unga under 30 år som fått utkomststöd under en lång tid Levnadssätt hos unga i årskurs 8 och 9 Familjearbetets klienter (innehåller klienterna för familjearbetarna i hemvården) Familjer som upplever att de får stöd i uppfostringsuppgiften. Elever i årskurs 8 och 9 som upplever brist på föräldraskap Antalet anmälningar, ansökningar och begäranden som gäller barnskyddet Livskvaliteten som åriga upplever Personer över 75 år som bor hemma 14

15 6 Invånarnas möjligheter till deltagande ökar Vi sporrar unga att delta och rösta Det kommunala självstyret innebär att människor som bor i samma område gör tillsammmans val och fattar beslut som gäller deras egen välfärd och utvecklingen av området. Invånarnas sätt att delta och påverka har förändrat sig under de senaste åren. Intresset för den representativa demokratins traditionella former har svalnat. Röstningsaktiviteten i kommunalvalet har minskat och förtroendeuppgifterna intresserar inte mera så många som tidigare. Unga är speciellt lata att rösta. I genomsnitt är det bara var tredje ung finländsk person under 25 år som använder sin rösträtt. Borgå stad har inför kommunalvalet 2008 och 2012 genomfört ett åtgärdsprogram med vilket staden ville sporra unga att använda sin rösträtt. Under den pågående fullmäktigeperioden fortsätter staden att stöda den representativa demokratin genom att sporra unga till deltagande och att använda sin rösträtt. Vi utvecklar tjänster tillsammans med invånarna Invånarna vill nuförtiden i allt högre grad direkt påverka ärenden och tjänster som ligger dem nära. I och med att teknologin utvecklas har det uppstått nya populära möjligheter till påverkan och växelverkan, t.ex. sociala medier. Den pågående kommunreformen utmanar också till att överväga tillvägagångssätt med vilka man utvecklar invånarnas möjligheter att påverka. I ett brytningsskede måste staden hitta på nya sätt med vilka växelverkan med invånarna ökas. Invånarna önskar dessutom allt oftare att de kan vara med och planera, utveckla, modernisera och testa stadens tjänster t.ex. med hjälp av enkäter, undersökningar och kundråd. När tjänster utvecklas med användaren i fokus förbättras tjänsternas kvalitet, kostnadsmedvetenheten i tjänsteproduktionen blir ofta bättre och tjänster som anses onödiga kan slopas. Staden utvecklar i fortsättningen sina tjänster tillsammans med kunderna redan när tjänster planeras. Hur nöjda kunderna är med stadens tjänster utreds systematiskt och regelbundet i hela stadsorganisationen. Vi stöder tredje sektorns verksamhetsmöjligheter Olika sammanslutningar och samfund har en stor betydelse för invånarnas välfärd. Att delta i sammanslutningars och samfunds verksamhet minskar ensamhet och skapar vettig betydelse för livet. Särskilt med tanke på äldre människors välmående är det viktigt att möjligheten att vara med i ett samfund består. Närmiljöns stöd, "grannhjälpen" och olika kamratgrupper kan vara av central betydelse också i förebyggande av marginaliseringen. Invånarnas påverkarråd som deltog i beredningen av strategiarbetet lyfte starkt fram rollen som invånarnas självständiga verksamhet, kamratgrupper, föreningar och organisationer, församlingar och den övriga tredje sektorn har när det gäller att öka välfärd. Bristen på samarbete ansågs vara 15

16 ett av de största problemen. Olika aktörer känner inte det arbete och verksamhet som andra och staden utför. Staden stöder under den pågående fullmäktigeperioden invånarnas självständiga arbete, kamratgrupper och tredje sektorn genom att ta dem närmare varandra. Samarbetsmöjligheter ökas särskilt genom att förmedla information och koordinera verksamheten. Vi uppmuntrar unga att delta och att använda sin röst vid kommande val. Vi utvecklar stadens tjänster tillsammans med invånarna redan när tjänster planeras. Vi stöder tredje sektorns verksamhetsmöjligheter Indikatorer I hur stor grad möjligheter till påverkande finns och används Hur nöjda kunderna är med stadens tjänster Andelen av dem som aktivt deltar i verksamheten av något samfund (ATH) 16

17 7 En konkurrenskraftig och hållbar stad Stadens befolkningsantal växer klart En livskraftig stad behöver nya invånare och konkurrenskraftiga företag. Borgå stads dragningskraft som inflyttningsort har varit utmärkt i en jämförelse med andra kommuner under de trettio senaste åren. Stadens befolkning har ökat kontinuerligt, med sammanlagt över personer sedan år Jämfört med genomsnittet är andelen högutbildade, höginkomsttagare och barnfamiljer större bland inflyttarna. Staden strävar efter att befolkningsantalet alltjämt ökar klart. Barnfamiljer och turister lockas till Borgå med hjälp av en aktiv stadsmarknadsföring och Borgås rykte som en trivsam stad som erbjuder mångsidiga tjänster stärks. Vi främjar näringslivets konkurrenskraft Konkurrenskraftiga företag skapar för invånarna arbetsplatser, inkomster och tjänster samt för staden skatteinkomster. Konkurrenskraftiga företag kan också utveckla sin verksamhet på ett miljövänligt sätt. Största delen av företagen och arbetskraften i Borgå fungerar i servicebranscher, men industrin erbjuder mer arbetsplatser i Borgå än i andra kommuner i Finland i genomsnitt. De starka branscherna i näringslivet är oljeraffineringsindustrin och petrokemin, elteknik, turism samt servicebranscher. Borgå är också ett betydande centrum för cleantech- dvs. miljöaffärsverksamhet. Det är fråga om affärsverksamhet som sparar miljö, naturresurser och energi. Borgå främjar företagens och näringslivets konkurrenskraft genom att skapa en verksamhetsomgivning där företagen kan växa och utvecklas. Stadens arbetsplatssufficiens ska i fortsättningen bevaras minst på den nuvarande nivån som är cirka 90 procent. Förutsättningar för att miljöaffärsverksamheten kan växa ökas fortfarande som del av projektet för kompetens- och utvecklingscentret för elektrisk husteknik. Staden utvecklar sysselsättnings- och utbildningstjänster som tryggar företagens och den offentliga sektorns arbetsgivares möjligheter att rekrytera yrkeskunnig arbetskraft i Borgåregionen. Yrkesutbildningstjänster som motsvarar arbetskraftsbehovet inom Borgå och östra Nyland ska säkerställas. Uppkomsten och utvecklingen av företag stöds också med rådgivningstjänster och utvecklingsprojekt. Planeringen av markanvändningen och planläggningen påverkar centralt i stadens tillväxt och näringslivets verksamhets- och sysselsättningsmöjligheter. Staden anskaffar i fortsättningen tillräckligt råmark i stadens tillväxtriktningar för att stadsstrukturen kan planeras så, att den är livskraftig och energieffektiv. Staden producerar i tillräckligt mått företagstomter som motsvarar olika företags behov samt skapar genom planäggning mångsidiga boendemöjligheter för stadens invånare och arbetskraften i området. Bostadsområdena planeras så, att staden erbjuder mångsidiga boendemöjligheter, såväl hyres-, bostadsrätts- och ägarbostäder som egnahems-, radhus- och höghuslägenheter. 17

18 Vi gör stadsstrukturen tätare Stadsstrukturen i Borgå håller på att decentraliseras utanför centrumområdena och resor för att uträtta ärenden och resor till och från arbetet har blivit längre. Detta ökar utsläppen av växthusgaser och kostnader som föranleds av ordnande av tjänster. Borgå stad fortsätter utvecklingsarbetet som inleddes i Skaftkärrprojektet och gör stadsstrukturen tätare genom en energieffektiv stadsplanering och energieffektivt byggande. Bosättningen och tjänsterna placeras på ett sätt som är vettigt med tanke på miljön. Minst 75 procent av nya egnahemshusen byggs på planlagda områden. Den offentliga trafiken och gång- och cykeltrafiken planeras så, att stadens invånare kan nå tjänsterna självständigt utan egen bil. Tjänster som kan nås lätt, en fungerande arbetsresetrafik samt en trivsam, trygg, hälsosam och tillgänglig boendemiljö ökar invånarnas välfärd och möjligheter till företagens tillväxt, och även äldre människor kan bo hemma längre. Borgåborna uträttar nuförtiden ärenden och gör uppköp också mycket i huvudstadsregionen. Staden behöver i fortsättningen allt mångsidigare och mer lockande kommersiella tjänster både stora affärsrörelser och mindre rörelser i närheten av bosättningscentra och tätorter. Vi minskar utsläpp av växthusgaser Energieffektivitet betyder ett sparsamt bruk av resurser och produktion av energi med energikällor som är förnybara och som ger så lite utsläpp som möjligt. I Borgå används det för energiproduktion huvudsakligen förnybara bränslen. I uppvärmningen av stadskoncernens egna fastigheter föredras det fjärrvärme. Staden främjar också på andra sätt ett ökat bruk av fjärrvärme. Det traditionella intrycket av Borgå är grönt och havsnära. Vattendragen, skogar och byggda grönområden ökar människornas välmående och lockar invånare till staden. Skogar och kärr fungerar också som koldioxidsänkor, dvs. de binder koldioxid och förebygger global uppvärmning. Borgå stad förbinder sig att främja lösningar som bevarar nivån på stadens nuvarande koldioxidsänkor och minskar utsläppen av växthusgaser. Staden strävar på lång sikt till år 2030 efter att minska utsläpp av växthusgaser med 80 procent. Staden strävar efter att hantera miljörisker som orsakas av oljetransporter på Östersjön och fartygstrafiken till och från Sköldviks industriområde i samarbete med övriga aktörer. En olycka på ett oljefartyg på Finska viken skulle i Borgå skärgård orsaka stora skador för vattenekosystemet, näringsverksamheten och fritidsanvändningen av vattnen. Staden deltar med myndigheter i förebyggande av oljeskador och sköter vid behov om efterbekämpningen av skadan. Vårt mål är att stadens befolkningsantal växer fortfarande klart. Vi främjar företagens verksamhetsmöjligheter med markpolitiken, planläggningen och utbudet av tomter. Vi tryggar företagens och offentliga sektorns möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Vi säkrar yrkesutbildningstjänster som motsvarar regionens arbetskraftsbehov. Vi gör stadsstrukturen tätare och planerar och bygger energieffektiva, trivsamma, trygga, hälsosamma och tillgängliga bostadsområden. Vi främjar lösningar som minskar utsläpp av växthusgaser. 18

19 Indikatorer Arbetsplatssufficiens Ökning av befolkningsantalet Sysselsatt arbetskraft, antal personer Andelen byggda egnahemshus på planlagt område Fördelning av bostadstyper Andelen förnybar energi i produktion av fjärrvärme Antalet hushåll som är anslutna till fjärrvärmenätet Färdsätten mellan personbiltrafik, offentlig trafik och gång- och cykeltrafik Företagstomter som marknadsförs och som har överlåtits Förflyttning av köpkraft De sammanlagda inkomsterna från turism 19

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

INNEHÅLL. 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5

INNEHÅLL. 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5 PORVOO BORGÅ Stadsstrategi för Borgå 2013 2017 1 INNEHÅLL 1 Strategin har utarbetats tillsammans... 5 2 Verksamhetsmiljön förändras kraftigt... 7 Den ekonomiska situationen fortsätter att vara svår...

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR Stadsstyrelsen 29 02.02.2015 SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR STST 02.02.2015 29 Beredning och tilläggsuppgifter: Kommunikationschef Aino-Marja Kontio,

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

UTKAST 4.6.2015 RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET

UTKAST 4.6.2015 RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET UTKAST 4.6.2015 RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET BAKGRUND FÖR BEREDNING AV RIKTLINJERNA Stadsstyrelsen tillsatte i december 2014 en arbetsgrupp för att bereda riktlinjer Matti Nuutti

Läs mer

Rätten att åldras värdigt

Rätten att åldras värdigt Rätten att åldras värdigt Pensionärerna rf:s äldrepolitiska program 1. För människovärdet och den goda vardagen Pensionärerna rf är en partipolitiskt obunden medborgarorganisation. Dess verksamhet grundar

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

PERSONALPROGRAMMET 2014 2017

PERSONALPROGRAMMET 2014 2017 PERSONALPROGRAMMET 2014 2017 Godkänd i stadsstyrelsen 2.6.2014 INLEDNING Personalprogrammet bygger på den nya stadsstrategin som definierar stadens grundläggande uppgift och de viktigaste strategiska målen

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hangö strategi 2025. Gott liv i staden vid havet

Hangö strategi 2025. Gott liv i staden vid havet Hangö strategi 2025 Gott liv i staden vid havet 2 (9) Hangö strategi 2025 - gott liv i staden vid havet! Vision om Hangö 2025 Hangö är år 2025 en växande, dragkraftig, havsnära stad, i vilken det goda

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Lojo stads vitalitets- och konkurrenskraftsprogram för 2014 2021 åtgärdsprogram

Lojo stads vitalitets- och konkurrenskraftsprogram för 2014 2021 åtgärdsprogram Lojo stads vitalitets- och konkurrenskraftsprogram för 2014 2021 åtgärdsprogram SPETS 1: LOJO I TILLVÄXT * en ökning i antalet invånare på 1 % per år * en arbetsplatssufficiens på mer än 83 % * ett ökande

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning

Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Finland har stora utmaningar både i nuet och i framtiden helt oberoende av finanskrisen. För att klara av utmaningarna måste sysselsättningsgraden

Läs mer

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Stadsstyrelsen 68 09.03.2015 Stadsstyrelsen 88 16.03.2015 Stadsfullmäktige 16 25.03.2015 VAL AV EN FINANSIERINGSMODELL FÖR LIVSCYKELPROJEKTET STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Som svar på motionen konstateras följande:

Som svar på motionen konstateras följande: SVAR PÅ MOTION OM UTREDNING AV DEN GRÅ EKONOMINS VERKNINGAR OCH INFÖRANDE AV ETT PROGRAM FÖR ATT MOTARBETA GRÅ EKONOMI STST 263 Beredning och tilläggsuppgifter: upphandlingschef Tuure Marku, 040-4891908,

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Riktlinjer för verksamheten under perioden 2014-2015. Ordförande Tuomo Holopainen, 2014-2015

Riktlinjer för verksamheten under perioden 2014-2015. Ordförande Tuomo Holopainen, 2014-2015 Riktlinjer för verksamheten under perioden 2014-2015 Ordförande, 2014-2015 Mot perioden 2014-2015 med iver och energi Förändringarna i verksamhetsomgivningen inverkar också på klubbarnas verksamhet öppnar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland

Läs mer

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja Bakgrund Den omarbetade barnskyddslagen (417/2007, 12 ) ålägger kommunerna att varje fullmäktigeperiod

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 21.10.2011 SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 Innehåll 1 VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR 2 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade

Läs mer

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om

Läs mer

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö 050 3555 051 eller saija.mannisto@porvoo.fi,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

STRATEGISKT GENOMFÖRANDE AV KOMMUNAL SERVICE MED HJÄLP AV PERSONALLEDNING

STRATEGISKT GENOMFÖRANDE AV KOMMUNAL SERVICE MED HJÄLP AV PERSONALLEDNING 1 (7) STÄLLNINGSTAGANDE STRATEGISKT GENOMFÖRANDE AV KOMMUNAL SERVICE MED HJÄLP AV PERSONALLEDNING 1. Mål Målet med detta ställningstagande som gäller personalledning är att: nå gott resultat i kommunal

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer