Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

Transkript

1 Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

2 Varför räcker inte Paras-projektet? samarbetet mellan socialvården, bashälsovården och specialsjukvården fungerar inte => förorsakar onödiga kostnader för kommunerna => svagt förebyggande arbete => patienterna/klienterna ofta på fel vård- eller omsorgsinrättning Paras skapade inte tillräckligt med starka aktörer Paras var ingen lösning på servicefinansieringen 2

3 Svårt att finansiera social- och hälsovårdstjänsterna Redan nu finns det stora skillnader i kommunernas befolkningsstruktur - För en del av kommunerna är finansieringen av servicen redan nu för stor - Stora skillnader i kommunernas kostnader för social- och hälsovården Kommunernas befolkningsstrukturer förändras kraftigt I dagens läge finns det cirka 50 personer med omsorgsbehov per 100 sysselsatta personer År 2030 kommer det att finnas över 70 personer med omsorgsbehov per 100 sysselsatta Många kommuner är för små och svaga för att kunna finansiera social- och hälsovårdstjänsterna. 3

4 Alternativa modeller för finansiering av social- och hälsovårdstjänster A) Nuvarande modell Alla kommuner klarar sig inte utan en betydande reform av statsandelen, som bättre skulle beakta bland annat kostnader som orsakas av befolkningsstrukturen och sjukdomsfrekvensen i kommunen B) Stora kommuner Koncentrerar befolkningen och investeringarna till de stora kommunernas centrum C) Finansieringsmodell Kommunernas externa finansieringsmodell kan öka kostnaderna. Modellen medför sannolikt ständig konkurrensutsättning och det kan innebära att för många olika aktörer blir kvar eller kommer in i verksamheten D) SOTE-samarbetsområdet 4

5 Samkommun som verksamhetsmodell Modellens arbetsnamn är en kommunregion för social- och hälsovården - Namnet beskriver organisationens uppgiftsfält och aktör. Det är med andra ord fråga om produktion och finansiering av kommunernas grundläggande social- och hälsovårdstjänster i samarbete mellan kommunerna Inom SOTE-samarbetsområdet hör alla kommuner inom ett visst område till en samkommun, som: - Ansvarar för hela områdets uppgifter inom socialvården, bashälsovården och specialsjukvården - Bestämmer produktionsmetoderna för områdets social- och hälsovårdstjänster 5

6 Områdesindelning för SOTEsamarbetsområden Områdesindelning enligt regionförvaltningsverket (tidigare länsindelning) Befolkningsmängderna i regionerna: Södra Finland 2,2 miljoner invånare Västra och Inre Finland 1,2 miljoner invånare Sydvästra Finland (inkl. Åland) invånare Norra Finland (inkl. Lappland) invånare Östra Finland invånare (Lapplands invånarantal och Ålands invånarantal ) 6

7 Finansiering av SOTEsamarbetsområdet Jämn fördelning euro/invånare varje kommun i regionen finansierar tjänsterna med samma summa/invånare Statsandelar statsandelarna riktas direkt till kommunregionerna för socialoch hälsovården och inte via baskommunerna granskningar av statsandelen kommer att göras också i framtiden, men det kommer att vara enklare än nu och bland annat befolkningsstrukturerna och kostnaderna som orsakas av befolkningens sjukdomsfrekvens kommer att granskas bättre 7

8 Fördelar med kommunregioner för social- och hälsovården 1. Finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna tryggas i hela Finland Yrkeskunskapen hos branschens aktörer blir bättre Organisationerna, datasystemen och förvaltningen minskar samt resurser frigörs till den egentliga tjänsteproduktionen När kunderna är på rätt plats minskar kostnaderna för socialvård, bashälsovård och specialsjukvård inom samma organisation Förebyggande arbete är en fråga för alla kommuner i området och ansvaret är gemensamt - Effektiv aktör bland annat i att förebygga diskriminering och integrera invandrare 8

9 Fördelar med kommunregioner för social- och hälsovården 2. Arbetsgivarna inom social- och hälsovårdstjänsterna är solida och de säkerställer en tryggare och bättre arbetsmiljö än idag - Svaga arbetsgivare försvinner från marknaden - Inga permitteringar och arbetstagarnas intressen försämras inte - Förbättrad personaldimensionering och längre karriärer - Sjukdomsfrekvensen och sjukpensionerna minskar Modellen möjliggör både egen serviceproduktion i samkommunerna och också att tjänster köps om regionen önskar det - Regionen är en så stor aktör att den inte är beroende av privata tjänsteleverantörer, utan kan som köpare styra och ha kontroll över tjänsteleverantörerna, och modellen skalar också bort svaga aktörer på marknaden 9

10 Fördelar med kommunregioner för social- och hälsovården 3. Betydelsen av kommungränser minskar - Klienterna kan välja tjänsteleverantörer friare än nu - Kommunalbeskattningen harmoniseras Man har enklare kontroll över tjänsteleverantörer och lagstiftningen - Kommunerna klarar bättre av bland annat personaldimensioneringar än tidigare - Området för kommunregionen för social- och hälsovården är detsamma som för det övervakande regionförvaltningsverket 10

11 Fördelar med kommunregioner för social- och hälsovården 3. Arbetets lönsamhet förbättras - I och med att arbetsmiljöerna och arbetsgivarna blir bättre, förlängs även karriärerna - Det blir enklare att ta i bruk nya verksamhetsmodeller och ny teknik än idag - Kostnader besparas genom att gallra bland organisationerna och sköta alla social- och hälsovårdstjänster under samma samkommun 11

12 Konsekvenser av den nya modellen Kommunsammanslagningarna öka - När över 50 procent av kommunbudgeten ligger hos samkommunen ökar viljan att slå samman kommuner framförallt i städerna Grunden för den kommunala ekonomin förstärks - Inga fler permitteringar i kommunerna - Enklare att förutse kommunens ekonomi Baskommunernas uppgifter förenklas - Kommunerna har i fortsättningen hand om alla andra kommunuppgifter utom social- och hälsovården 12