Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1
|
|
- Julia Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang 45 Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1 Av Pentti Arajärvi Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang Pentti Arajärvi Artikler: Reformen av social- och hälsovärdstjänster i Finland Nuläget Ansvaret 1 för att ordna och tillhandahålla social- och hälsovårdstjänster ligger i Finland på kommunerna. Kommunen kan uppfylla sin skyldighet genom att producera tjänsterna själv eller tillsammans med en annan kommun, genom en s.k. samkommun eller genom att köpa tjänsterna av privata serviceproducenter. Traditionellt har de privata serviceproducenterna varit olika slags organisationer, men numera är de i växande grad privata företag. Mätt i personalstorlek utgör de privata tjänsterna en dryg fjärdedel. Av samtliga tjänster var företagens andel ca 16 procent och organisationernas ca 10 procent. Flest privata tjänster producerades inom socialtjänsten. Systemet har i viss mån hamnat i en kris. I början av 1990-talet anpassades systemet till de lokala förhållandena och det ekonomiska ansvaret gjordes tydligare. Denna decentralisering gjorde det samtidigt svårare att styra systemet, att åstadkomma en jämn kvalitet på tjänsterna och att behärska kostnaderna. Systemet lider numera också av att finansieringen kommer längs olika kanaler och av att det finns möjligheter för kommunerna att dra hemåt. Helheten är splittrad. Normstyrningen har karaktären av ramlagstiftning, finansieringen styr inte och informationsstyrningens betydelse är rätt svag. På nationell nivå uppnår man inte tillräckligt likvärdiga tjänster. Av de nämnda skälen har olika tjänster utvecklats i olika takt. Följden har blivit att skillnaderna i befolkningens hälsotillstånd växer, men samtidigt har också andra samhälleliga skillnader allt från inkomstskillnader till utbildningsskillnader vuxit. Skillnaderna i socialtjänsterna har blivit markanta i synnerhet regionalt. På glesbygden är det svårt att få experttjänster. I vissa fall är tjänsteutbudet på sin höjd tillfredsställande. Ett särskilt problem har varit att få vård inom primärhälsovården. Samarbetet mellan kommunerna är svagt och delvis allt för specialiserat och smalspårigt. Det finns inte en helhetsvård som skulle fungera. Inom barnskyddet är det brist på kunnig personal. Kvaliteten på själva tjänsterna är i allmänhet god och kostnaderna för systemet är skäliga i en internationell jämförelse. Likaså är befolkningen relativt tillfreds med tjänsterna. Ett särskilt problem för Finland är att befolkningen åldras. Detta beror såväl på att de s.k. stora årskullarna efter kriget når pensionsåldern som på att livslängden fortlö-
2 46 Pentti Arajärvi pande ökar. De stora årskullarna ( ) uppgick till drygt barn, medan nativiteten nu är ca barn om året. Invandringen förbättrar i någon mån situationen. Till arbetsmarknaden kommer årligen färre personer än de som går i pension. Å ena sidan är befolkningen friskare och aktivare längre men å andra sidan kommer behovet av vård och omsorg för de sista åren att växa på grund av stora årskullarna. Målsättningar för reformen Främjande av välfärden har fått växande betydelse som ett strategiskt mål. Detta kräver att man stärker de strukturer som främjar och skapar välfärd. Servicestrukturen måste skapa förutsättningar för och t.o.m. ett absolut behov av att skapa samarbete inom flera sektorer och åstadkomma en smidig verksamhet inom basservice och specialservice. Inom flera, nästan samtliga områden är det motiverat att granska hälsovården och socialvården samtidigt för att kunna få ett grepp om läget för dem som anlitar tjänsterna. Det är typiskt att den som lider av mentala problem samtidigt har problem som gäller hälsan, utkomsten och droger. De problemen borde man kunna ta sig an med såväl preventiva som korrigerande åtgärder. Finlands samhällsekonomi har rätt svaga tillväxtutsikter. Även om det primära målet för en reform av servicestrukturen inte är att åstadkomma kostnadsinbesparingar, har det varit nödvändigt att bromsa eller stoppa kostnadsstegringen. Inte heller inbesparingar skulle vara av ondo, utan snarare något att eftersträva. För att en reform av social- och hälsovården inte ska vara för enkel, pågår samtidigt en kommunreform, en reform av kommunallagen samt, som en del av statsandelsreformen, en reform av finansieringen av social- och hälsovården. Dessutom utvecklas själva tjänsterna genom en reform av socialvårdslagen som gäller samtliga socialtjänster. Ett mål för reformen av servicesystemet är att ordna och producera tjänster likvärdigt och med hög kvalitet. Befolkningen ska ha likvärdig tillgång till behövliga tjänster i rätt tid och service- och vårdkedjorna ska fungera bättre. Samtidigt stärks kommuninvånarnas rätt till närtjänster. I reformen försöker man också minska dubbleringar och skapa möjligheter till nya verksamhetsformer och att ta i bruk olika slags innovationer. För att det ska lyckas måste man bl.a. riva ner gränshindren mellan olika förvaltningsområden. Den offentliga social- och hälsovårdens servicestruktur måste vara kostnadseffektiv. Hållbarhetsunderskottet i Finlands offentliga ekonomi ska motverkas även genom strukturreformen av social- och hälsovården och samtidigt ska också finansieringen av de offentliga tjänsterna och förmånerna tryggas. Social- och hälsovårdstjänsterna ordnas för närvarande av kommunerna och så ska det vara även efter reformen. Största delen av Finlands kommuner är små och har inte kapacitet att själva uppfylla behovet av tjänster. Kommunstrukturen medför att social- och hälsovården bör ordnas i samarbete mellan kommunerna. På det sättet kan man göra det möjligt att alla tjänster ordnas heltäckande i en och samma kommunala organisation och koncentrera klienternas olika behov av service. Samtidigt kan man planera servicen och genomföra den så att det inte uppstår luckor i den. Genom en så omfattande integration som möjligt av tjänsterna kan man bäst säkerställa utbudet och kvaliteten på tjänsterna. Arrangemanget bör omfatta såväl hori-
3 Artikler: Reformen av social- och hälsovärdstjänster i Finland 47 sontell integration (socialvårdstjänster och hälsovårdstjänster) som vertikal integration (bastjänster och specialiserade tjänster). För närvarande är tjänsterna i praktiken splittrade, då det kommunala beslutsfattandet har lett till att samkommunerna har stärkt resurserna i synnerhet inom den specialiserade sjukvården, medan primärhälsovården och socialtjänsterna som kommunerna själva producerar har fått en svagare ställning. Om verksamheten samlas hos en och samma ansvariga organisation och budgeteringen är gemensam, torde det leda till en mer balanserad och effektiv verksamhet. Den planerade servicestrukturen Reformen bygger på en lösning där man särskiljer mellan ordnande, dvs. organisering, och produktion av tjänster. Kommunen ska fortfarande vara den organisation som har ansvaret. För att den som ordnar tjänsterna ska ha tillräckliga resurser, bärkraft och kunnande, bildas i landet fem social- och hälsovårdsområden. De ska vara samkommuner och varje kommun ska höra till något social- och hälsovårdsområde. På varje område ska finnas ett universitetssjukhus i anslutning till en medicinsk fakultet. Social- och hälsovårdsområdet har ansvar för att ordna tjänsterna för befolkningen inom området. Tjänsterna ska ordnas likvärdigt över hela området så att regionala skillnader och skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper utjämnas. Social- och hälsovårdsområdet ska även sörja för att det finns tillgång till behövliga tjänster. Förhållandena och befolkningstätheten är olika i landets olika delar och därför kan skillnaderna inte utjämnas helt. Inom stora social- och hälsovårdsområden är det dock möjligt att ordna närtjänsterna på många sätt, t.ex. genom ambulerande och elektroniska tjänster. Det blir också möjligt att utnyttja personalen på ett smidigare sätt. Social- och hälsovårdsområdena ska inte och får inte producera tjänsterna själva utom i undantagsfall. Tjänsterna ska i regel produceras av kommunerna och samkommunerna utifrån deras egna beslutsmekanismer. På den lokala nivån känner man bäst till förhållandena och där kan man skräddarsy olika slags lösningar. Tjänsteproducenterna måste ha tillräckliga resurser, kunnande och andra förutsättningar för att kunna producera integrerade tjänster. Av tjänsteproducenterna förutsätts förmåga att utgöra en enhetlig helhet och att erbjuda tjänster inom preventiv hälsovård, vård och rehabilitering. Tjänsteproducenten kan producera tjänsterna själv eller i samarbete med någon annan kommunal aktör eller skaffa tjänsterna av organisationer eller företag samt använda sig av servicesedlar. En snävare, svagare integrerad produktion är möjlig endast för att tillfredsställa särskilda behov hos dem som anlitar tjänsterna. Social- och hälsovårdsområdet kan ha egen tjänsteproduktion enbart för stödtjänster och när det inte är möjligt att på något annat sätt producera tjänsterna inom området. Integreringens kärna består av social- och hälsovårdsområdets beslut om ordnandet, finansieringsstyrningen samt den statliga styrningen. Genom beslutet om ordnandet definieras vilka kommuner och samkommuner som svarar för produktionen av tjänsterna samt deras uppgifter och andra strategiskt viktiga frågor angående tjänsterna. Sådana är exempelvis frågorna om hur integrationen ska genomföras, kvaliteten och servicenivån på tjänsterna, hur närtjänster kan garanteras samt principerna
4 48 Pentti Arajärvi för upphandling av externa köptjänster. Beslutet om ordnande kan vid behov ses över årligen. Social- och hälsovårdsområdet beslutar om finansieringen av tjänsterna. Huvudprincipen är att kommunerna finansierar tjänsteproduktionen med en avgift som bygger på antalet invånare, där man beaktar exempelvis åldersstrukturen och hälsotillståndet i kommunen. Social- och hälsovårdsområdet definierar storleken på betalningsandelen. Social- och hälsovårdsområdet finansierar verksamheten hos de kommuner och samkommuner som ansvarar för produktionen med beaktande av behovet av tjänster och hur effektiva och kostnadseffektiva tjänsterna är. Social- och hälsovårdsområdet kan även beakta tidigare erfarenheter av olika tjänsteproducenter. Social- och hälsovårdsområdet ska även föra resultatförhandlingar med producenterna. Statens styrningsmöjligheter blir större än de är nu så att beslutet om ordnande måste godkännas av social- och hälsovårdsministeriet. På det sättet försöker man även se till att systemet är effektivt och ändamålsenligt i hela landet. I princip kan vissa riksomfattande uppgifter skötas av ett visst social- och hälsovårdsområde eller av en tjänsteproducent inom området. Lagförslaget är som bäst på remiss hos olika aktörer, bl.a. samtliga kommuner. Det är meningen att förslaget ska behandlas av riksdagen före riksdagsvalet på våren 2015 och att lagen ska träda i kraft stegvis åren Social- och hälsovårdsområdena inleder sin verksamhet från 2016 och de aktörer som har produktionsansvar från Utsikterna för att förslaget förverkligas Det råder relativt stor politisk enighet om principerna för reformen. Beredningen har skett i en parlamentarisk arbetsgrupp där samtliga riksdagspartier har varit företrädda. Dessutom finns det en expertgrupp vars ställningstaganden stödjer lösningen. De svåraste frågorna uppkommer antagligen när social- och hälsovårdsområdena ska fatta besluten om att ordna social- och hälsovården. I de skedet avgörs t.ex. servicenätet, hur närtjänsterna ska organiseras och vilka uppgifter som ska anförtros olika aktörer inklusive frågan om de privata tjänsteproducenternas ställning. Det är möjligt att starka regionala och ideologiska synpunkter förs fram. Grundlagsproblematiken kommer att bli en stor fråga under lagstiftningsarbetet. Finlands kommuner, eller strängt taget kommunernas invånare, har en relativt stark självstyrelse. Den innefattar de allmänna grunderna för förvaltningen samt principen att kommunerna kan åläggas uppgifter endast genom lag. Självstyrelsen skyddar kommunernas egna ekonomiska beslutsfattande. I Finland anses de grundläggande rättigheterna vara bindande och inte enbart principiella ställningstaganden. I grundlagens 19 finns en bestämmelse om det allmännas skyldighet att enligt vad som närmare bestäms genom lag tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälso- och sjukvårdstjänster samt främja befolkningens hälsa. Till reformen hör också synpunkter som gäller demokrati, likabehandling, samkommunernas beslutsmakt och statligt ingrepp i kommunernas verksamhet. Reformen innebär att den uppgift som nu hör till kommunerna, att ordna servicen, flyttas till ett obligatorisk, överkommunal samkommun. Obligatoriska samkommuner är inte ett helt okänt element sedan tidigare, men man har förhållit sig reserverat till
5 Artikler: Reformen av social- och hälsovärdstjänster i Finland 49 dem. Det har ansetts möjligt att i synnerhet små kommuner tvingas till samarbete, eftersom man på det sättet har kunnat säkerställa likabehandling och tillräcklig tillgång till service. Den synpunkten är aktuell också nu. Målet är en allt bättre likabehandling och tillgång till service, då man försöker se människors omsorgs- och vårdbehov som en helhet såväl horisontellt som vertikalt. Genom reformen försöker man i så hög grad som möjligt uppfylla grundlagens bestämmelse om tillräckliga tjänster. Ett problem kan också vara att kommunerna de facto åläggs uppgifter genom social- och hälsovårdsområdets beslut, fastän grundlagen förutsätter att det ska ske genom lag. Dessutom innebär finansieringsarrangemanget att kommunal ekonomisk beslutanderätt överförs på social- och hälsovårdsområdena. Demokratin i den kommunala förvaltningen utsätts också för prövning, eftersom beslutsfattandet i samkommunerna visserligen bygger på kommunal demokrati men är ganska indirekt. Å andra sidan är det i första hand uttryckligen kommunerna som genom frivilliga samkommuner har ansvar för att producera tjänsterna. Då hålls produktionen av tjänsterna inom den kommunala självstyrelsen och merparten av de konkreta beslut som gäller kommunens invånare fattas inom kommunen. Inom samkommunerna, även de obligatoriska, kan kommunerna också besluta om hur rösträtten ska utövas. Riksdagens grundlagsutskott beslutar i sista hand om lagförslagets förenlighet med grundlagen. Det är vanligt att grundlagsutskottet föreslår ändringar i lagförslag så att den lag som ska stiftas blir förenlig med grundlagen. Reformförslaget har inte behandlats av grundlagsutskottet och därför kan man tills vidare bedöma grundlagsfrågorna enbart utifrån utskottets tidigare ställningstaganden. Det kan hända att utskottet kommer att söka en lösning t.ex. utifrån kommunernas invånarantal. Det skulle vara illa, eftersom man i reformen uttryckligen har försökt frångå en granskning utifrån invånarantalet för att på det sättet uppnå likvärdiga tjänster. Det återstår att se om utskottet t.ex. kommer att anse att det allmännas skyldighet att garantera tillräckliga tjänster, alltså individens rätt till service, är ett så starkt skäl att man i rimlig mån kan göra intrång i kommuninvånarnas självstyrelse, dvs. i ett kollektivbaserat administrativt arrangemang. I varje fall pågår det ett betydelsefullt försök att reformera sättet att organisera social- och hälsovårdstjänsterna som helhet utifrån ett nordiskt universellt grundläggande tänkande. Försöken att åstadkomma en stark integration av social- och hälsovårdstjänsterna är även internationellt sett en betydelsefull tanke. Också frågan om de konstitutionella förutsättningarna för en reform är intressant åtminstone för finländska jurister och varför inte för förvaltningsvetare. Noter 1. Översättning Sten Palmgren.
Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi
Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-
Läs merGrunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Läs merSocial- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014
Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:
Läs merKommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt
Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:
Läs merKommunförbundet och servicestrukturreformen
Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och
Läs merKundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition
Kundens valfrihet Enligt utkastet till regeringsproposition 1 - I nuläget är det kommunerna som ordnar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna. Den 1 januari 2020 överförs ansvaret för att ordna
Läs merBegäran om utlåtande SHM
Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merBegäran om utlåtande SHM
1(11) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan
Läs merKriterier för pilotförsöken med valfrihet
Kriterier för pilotförsöken med valfrihet 1) Kriterier för deltagande i pilotförsöket med social- och hälsocentraler I projektplanen för den som ansöker om pilotförsök ges det en beskrivning av hur kriterierna
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 61/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillämpning av vissa förpliktelser i enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform och lag om upphävande av 2 a i socialvårdslagen
Läs merSVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016
Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret
Läs merSocial- och hälsovårdsreformen, självstyrande områden och grunderna för områdesindelningen Regeringens riktlinjer
Social- och hälsovårdsreformen, självstyrande områden och grunderna för områdesindelningen Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Familje- och omsorgsminister Juha Rehula Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården
ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs merKundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel
Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna
Läs merKundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.
Läs merRP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård
RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad
Läs merVad innebär socialoch
Vad innebär socialoch hälsovårdsreformen för mig? Social- och hälsotjänsterna 2019 enligt utkastet till regeringens proposition 11/2016 1 Detta är social- och hälsovårdsreformen Social- och hälsovårdsreformen
Läs merKundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merLandskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman
Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020
Läs merKundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten
Kundens valfrihet Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten 1 Ändringar utifrån grundlagsutskottets utlåtande Bland annat: Landskapet behöver inte bolagisera sina egna social-
Läs merNÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet
NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet
Läs merSocial- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt
Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med
Läs merRP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.
RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen
Läs merKundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel
Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel Regeringens propositon om valfrihet i vården 9.5.2017 9.5.2017 - 9.5.2017 - Vad är en kundsedel? Social- och hälsocentralen, tandkliniken
Läs merLandskapsreformen Allmän presentation
Landskapsreformen Allmän presentation 1 Visionen Landskap 2023 Invånarna får smidig service på jämlika villkor Vettiga kostnader och en effektiv offentlig förvaltning Tjänsterna anpassas till helheter
Läs merRegeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster
Läs merArbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
Läs merRP 148/2018 rd. Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2019.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen och temporär ändring av 35 och 38 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merVALAS Luonnos Svenska
ENKÄT ANGÅENDE BEGÄRAN OM UTLÅTANDE GÄLLANDE SLUTRAPPORTEN AV ARBETSGRUPPEN FÖR REVIDERING AV HANDIKAPPLAGSTIFTNINGEN (http://stm.fi/lausuntopyynnot) Svarstid (UTC+2) 2015-08-17 15:19:22 VALAS2015 2104Luonnos
Läs merFinlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården
Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Varför räcker inte Paras-projektet? samarbetet mellan socialvården,
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 53/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2014 1354/2014 Lag om ersättning som betalas av statens medel till producenter av skyddshemstjänster Utfärdad i Helsingfors den 30 december
Läs merRegeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården
1 Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsovårdstjänster
Läs merRegeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården
8.3.2018 Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster
Läs merAnvisning 10/2013 1 (6)
Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten
Läs merInnehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen
Innehåll Förord 11 Utgångspunkterna Kommunernas roll i samhället 13 Framtidens utmaningar 15 Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21 Vägvalen Välfärdens
Läs merBegäran om utlåtande SHM
1(13) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan
Läs merRP 328/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvecklande av ordnandet av social- och hälsovården åren
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvecklande av ordnandet av social- och hälsovården åren 2011 2014 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det
Läs merEN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET
EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,
Läs merSpråket inom social- och hälsovård
Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets
Läs merSocial- och hälsovårdsreformen. Veronica Rehn-Kivi
Social- och hälsovårdsreformen Veronica Rehn-Kivi 24.1.2017 Reformens målsättning: - att modernisera servicen och minska på skillnaderna i hälsa och välfärd - att landets hållbarhetsunderskott ska fås
Läs merEn inblick i socialoch
En inblick i socialoch hälsovårdsreformens innehåll Familje och omsorgsminister Besök i landskapen, hösten 2017 1 31.10.2017 Kommunen är allas hem. 2 31.10.2017 En engagerande livskraftskommun 3 31.10.2017
Läs merSocial- och hälsovårdsreformen- Lagstiftning och verkställandet. Sinikka Salo, förändringsledare för social- och hälsovårdsreformen, SHM 31.8.
Social- och hälsovårdsreformen- Lagstiftning och verkställandet Sinikka Salo, förändringsledare för social- och hälsovårdsreformen, SHM 31.8.2016 1 Social- och hälsovårds- och landskapsreformen Minskade
Läs merPromemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009
Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december
Läs merAktuellt inom vård- och landskapsreformen
Aktuellt inom vård- och landskapsreformen Konferens för sekreterare och assistenter Eva-Stina Slotte Vad händer med kommunerna? Personalöverföring från kommun, samkommun och stat till landskapen Skatteöverföring
Läs merUtlåtande om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras
Utlåtande om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras Svenska Finlands folkting har, inom ramen för sitt samarbete med Finlands
Läs merÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE
4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats
Läs merAnvisning 1/ (6)
Anvisning 1/2015 1 (6) Enligt sändlista Tillämpning av lagstiftningen om privat social- och hälsovård på social- och hälsovårdstjänster som produceras av privata utbildningsanordnare Bakgrund och anvisningens
Läs merKontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837
Datum 2011-05-16 Vår referens Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837 Mottagare Ålands landskapsregering Landskapsregeringens förslag till ny landskapslag om hälso- och sjukvård
Läs merFörebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9
Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.
Läs merÅLR 2017/8483. Social- och hälsovårdsministeriet Pb STATSRÅDET. E-pot:
Dokumentnamn Nr Sidnr UTLÅTANDE 209 S1 1 (5) Datum Dnr 14.12.2017 ÅLR 2017/8483 Social- och hälsovårdsministeriet Pb 33 00023 STATSRÅDET E-pot: kirjaamo@stm.fi Hänvisning Er begäran inkommen 3.11.2017
Läs merReformen av social- och hälsovården påverkar inte organiseringen av social- och hälsovården i Landskapet Åland.
Frågor om målen med reformen Målet med reformen av social- och hälsovården är att minska hälso- och välfärdsskillnaderna bland befolkningen samt bromsa upp kostnaderna för tjänsterna med 3 miljarder euro
Läs merÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D
ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 56 D 10 15 01 65 Helsingfors/Mariehamn 28.10.2015 Nr 36/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 16.9.2015, nris 224, 226, 228, 230, 232, 234, 236, 238, 240 och 242/2015.
Läs merSocial- och hälsovårds- och landskapsreformen
Social och hälsovårds och landskapsreformen Centrala ändringar i lagstiftningen om social och hälsovårds och landskapsreformen samt om kundens valfrihet 1 Sinikka Salo Social och hälsovårdsreformens mål
Läs merOm valfrihet inom hälso- och sjukvård
Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar
Läs merDETALJMOTIVERING. Lagförslag. Lag om produktion av social- och hälsotjänster
DETALJMOTIVERING Lagförslag 3 Definitioner. Det föreslås att till paragrafen fogas som punkterna 6 och 7 definitioner av sjukhus och av tjänsteenhet för krävande socialvård. Definitionerna behövs för att
Läs mer.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP
16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.
Läs merSNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine
SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det
Läs merSAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder
SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet Ärende: Bilaga till frågeformuläret, SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder, som består av Förbundet De
Läs merDe viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden
De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden Integration inom social- och hälsovården Vid utgången av 2012 uppgick antalet utländska medborgare i Finland till 195 511, vilket utgör
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 4 och i lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att närståendevårdares rätt till
Läs merRP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
UTKAST 18.8.2014 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården och till vissa lagar som hänför sig till den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I
Läs merVad innebär valfrihet för mig
Vad innebär valfrihet för mig Enligt utkastet till lag om valfrihet 21.12.2016 1 21.12.2016 Valfrihet är en del av social och hälsovårdsreformen Syftet med social och hälsovårdsreformen är att se till
Läs merBORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN
6.11.2016 BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN Borgås utlåtande om social- och hälsovårds- och landskapsreformen Stadsstyrelsens
Läs mer32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom
Läs merVad innebär valfriheten för mig?
Vad innebär valfriheten för mig? Regeringens propositon om valfrihet i vården 9.5.2017 1 Valfriheten i korthet Valfriheten inom social- och hälsovården blir större än i nuläget. Målet är att valfriheten
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.2017 Källa: Timo Aro UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ En av de mest
Läs merRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att socialvårdslagen ändras. Till lagen
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans
Läs merskyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter.
Resumé BARNSKYDDET I det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) för åren 2008-2011 uppställdes som målsättning, att antalet barn som placerats utom hemmet ska minska i relation
Läs merRP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget
Läs merLagstiftningspromemorian för kommunreformen och den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen. Rättssakkunnig Raine Katajamäki
Lagstiftningspromemorian för kommunreformen och den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen Rättssakkunnig Raine Katajamäki 25.10.2017 Behörighet Enligt Finlands grundlag 121 1 mom. är Finland indelat
Läs merGränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013
Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merStatsrådets principbeslut
Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:5 Statsrådets principbeslut om tryggande av framtiden inom det sociala området SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN
Läs merServicestrukturreformen och Svenskfinland
Kunskap ger välfärd 1 Servicestrukturreformen och Svenskfinland Forskningsprofessor Kristian Wahlbeck Stakes, gruppen för mental hälsa Forsknings och utvecklingscentralen för social och hälsovården 29/09/2006
Läs merLag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter
Lag om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 15 och fogas till lagen ett nytt 2 a kap.
Läs merLag. Lagförslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap.
120 Lagförslag 1. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om ordnandet av social- och hälsovården 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att 1) främja och upprätthålla
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merÄMBETSUTREDNING: INRÄTTANDET AV NYA SJÄLVSTYRANDE OMRÅDEN
5.11.2015 ÄMBETSUTREDNING: INRÄTTANDET AV NYA SJÄLVSTYRANDE OMRÅDEN Innehåll 1 Förord... 3 2 Sammandrag... 4 2.1 Centrala motiveringar med tanke på ordnandet av social- och hälsovården, genomförandet av
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att
Läs merLandskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström
Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström 27.6.2018 Lagstiftning om tillväxttjänstreformen Lag om regionutveckling och tillväxttjänster Lag
Läs merBegäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande
1 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet kirjaamo@stm.fi virpi.vuorinen@stm.fi UTLÅTANDE 17.6.2011 Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande 20.4.2011
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 236/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och 28 lagen om missbrukarvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merRemissenkät Anvisningar:
Remissenkät 03.11.2017 Anvisningar: Du kan gå framåt och bakåt i det elektroniska frågeformuläret genom att klicka på knapparna Föregående och Nästa. Det är möjligt att skicka enkäten utan att svara på
Läs merLandsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.
Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs mer1(7) Belopp: 100 000 Tidsplan: 3/2016 12/2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:
3.3.1 Hur producerar olika länder tjänsterna för främjande av barns och ungas hälsa och välfärd genom samarbete mellan olika förvaltningar såsom social- och hälsovården och skolväsendet? Belopp: 100 000
Läs merPromemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november 2011
Promemoria Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 24/80/2011 Sinikka Huhtala 25.11.2011 Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november
Läs merGrunderna för ersättning till producenterna i systemet med valfrihet inom social- och hälsovården
1 Grunderna för ersättning till producenterna i systemet med valfrihet inom social- och hälsovården I den föreslagna valfrihetsmodellen kan tjänster erbjudas av bolag som ägs av landskapet, av privata
Läs merRP 260/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om företagshälsovård
RP 260/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om företagshälsovård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om
Läs merVEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta
Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Lagstöd för klientuppgifter inom social- och hälsovården... 1 1.2 Lagstöd för elektroniska
Läs merUtkast till regeringens proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården, lagstiftningsordning, 3.11.
1 Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning 1.1 Lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården Regeringens proposition om en valfrihetslag har rikligt med kopplingar till flera grundläggande
Läs merCase: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad
Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad Nordisk tillsynskonferens 2015 Överinspektör för socialvården, gruppledare Kirsi Kaikko Regionförvaltningsverket (RFV) i Östra Finland
Läs mer