FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 118. Ärende Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist (V) Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 119. Ekonomi- och verksamhetsrapporter för oktober månad PS Produktionsdirektörens rapport PS Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden för oktober månad PS Utvärdering av landstingets prismodell för bild och funktion PS Initiering av ramavtalsupphandlingar 2015 med ett värde överstigande 10 mnkr PS Tilldelningsbeslut av städ- och vaktmästartjänster PS Svar till landstingsrevisionen angående Granskning av landstingets arbetsmiljöarbete PS Kostnadseffekter av fastighetsinvesteringar - Informationsärende PS Samlad analys och prioritering av åtgärder kring lönebildning Informationsärende PS Sammanträdesdatum 2015 PS Sammanträdesarvode i samband med deltagande vid förvaltningsdialogerna den 2 december PS Anmälan av delegationsbeslut PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom 132. Svar på landstingsstyrelsens skrivelse till produktionsstyrelsen om förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter 133. Klargörande av vissa resultatavvikande poster för Lasarettet i Enköping - Informationsärende PS PS

2 Bilaga. PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Ekonomi- och verksamhetsrapporter för oktober månad Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att lägga förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för oktober månad 2014 till handlingarna - att uppmärksamma landstingsstyrelsen på det samlade underskottet för förvaltningarna under styrelsen. Produktionsstyrelsen vill ånyo påminna landstingsstyrelsen om de uppdrag som styrelsen tidigare givit sjukhusdirektörerna som innebär att effektivisera verksamheterna genom fortsatt produktionsplanering inom samtliga verksamheter där behoven ska ligga till grund för planering och schemaläggning Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på 282 miljoner kronor. Detta är en förbättring med jämfört med föregående prognostillfälle med 4 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset kvarstår med ett förväntat ekonomiskt underskott på 290 miljoner kronor, där -190 miljoner kronor är godkänt av produktionsstyrelsen. Lasarettet i Enköping kvarstår också med sitt förväntande underskott på 20 miljoner kronor. Av Lasarettet i Enköpings underskott är 7 miljoner kronor godkänt av produktionsstyrelsen. Folktandvården förbättrar sin prognos från ett förväntat överskott på 10 miljoner kronor till ett förväntat överskott på 14 miljoner kronor. Huvudorsaken till Folktandvårdens förbättrade prognos är låga personalkostnaderna. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

3 2 (2) Förvaltning Progn Progn Förändr mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Summa hälso och sjukvård Landstingets resurscentrum Landstingsservice Summa service Summa totalt I samband med ekonomi- och verksamhetsrapporten för augusti månad 2014 (tertial 2 rapport) så fattade produktionsstyrelsen beslut om att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att intensifiera arbetet med effektivisering av verksamheterna genom bland annat produktionsplanering, införande av schemaläggningsprogram med en tydlig koppling av bemanning mot faktiskt behov. Allt i syfte att långsiktigt uppnå ekonomisk balans. Samtidigt uppdrogs åt sjukhuschefen för Lasarettet i Enköping intensifiera arbetet med effektivisering av verksamheten med samma syfte. Akademiska sjukhuset har en tydlig plan för den övergripande produktionsplaneringen vilken inbegriper införande av ett så kallat operationsråd med syfte att optimera vårdproduktionen inom de opererande verksamheterna. Rådet är skapat verkar redan. Vidare ingår i planen tillskapande av ett slutenvårdsråd med syfte att skapa effektiva vårdavdelningar med rätt antal vårdplatser. Detta råd är under uppbyggnad och kommer att verka inom kort. I den övergripande planen ingår vidare att tillskapa ett mottagningsråd med motsvarande syfte att skapa effektiva mottagningar med rätt dimensionering efter behov. Rådet kommer enligt planen att tillskapas under våren Samtliga råd inkluderar Lasarettet i Enköping. Införandet av schemaläggningsprogrammen för samtliga personalkategorier finns nu tidsatt inom både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vid utgången av 2015 beräknas detta vara fullt infört. För en mer detaljerad redovisning och uppföljning av ekonomi, produktion och medarbetare hänvisas till Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen Oktober 2014 samt respektive förvaltnings ekonomi- och verksamhetsrapport.

4 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen Oktober 2014

5 2 (8) Ekonomi Efter oktober är landstingets prognostiserade årsresultat (bortsett från reavinsten för försäljningen av Ulleråker) minus 114 miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten på plus 68 miljoner kronor 1. Avvikelsen mot budget beror främst på det underskott som finns på Akademiska sjukhuset om 290 miljoner kronor. Prognosen på minus 114 miljoner kronor är en förbättring med 1 miljon kronor jämfört med föregående månad. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen förbättrar sin prognos med 15 miljoner kronor beroende på lägre kostnader för vårdval. Folktandvården förbättrar sin prognos med 3 miljoner kronor beroende på lägre personalkostnader. Finansförvaltningen försämrar sin prognos med 12 miljoner kronor till följd av lägre skatteintäkter. Landstingsövergripande verksamheter försämrar prognosen med 5 miljoner kronor. Detta beror främst på ytterligare kostnadsökningar för nya hepatit-c läkemedel. Tabell 1: Årsprognos Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 184 miljoner kronor. Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf Förändring jmf budget föreg prog Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården 8 0 Hälsa och habilitering 0 0 Folktandvården 5 3 Landstingsservice 0 0 Landstingets resurscentrum 6-1 Summa I LPB är budgeten 108 mnkr. Efter att budgeten togs i juni har LF tagit ett tilläggsbeslut om att tillföra hälso- och sjukvårdsstyrelsen 40 mnkr till kösatsningar, vilket innebär att budgeten då blir 68 mnkr. 2 Från augusti tas endast externa intäkter och kostnader (dvs landstingsinterna transaktioner är ej med) med i landstingets resultaträkning. Detta innebär att intäkterna och kostnaderna är lägre än vad som presenterats tidigare månader.

6 3 (8) Från förvaltningarnas månadsrapporter bedöms följande viktigt att lyfta fram. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset lämnar en oförändrad prognos och prognostiserar ett årsresultat på minus 290 miljoner kronor. Underskottet förklaras av att budgeterade intäkter för riks- och regionvård inte uppnås, främst på grund av sjuksköterskebristen och fortsatt stängda vårdplatser. Avvikelsen mot budget för riks- och regionvård är 40 miljoner kronor. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal förväntas överstiga budget med 60 miljoner kronor. Sjukhuset skriver i sin rapport att de ökade personalkostnaderna beror på effekter av löneöversyn och strategiska satsningar. Kostnaderna för medicinskt material förväntas överstiga budget med 30 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping lämnar en oförändrad prognos och prognostiserar ett årsresultat på minus 20 miljoner kronor. Årsprognosen är 13 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat. Den negativa avvikelsen är bland annat en konsekvens av den nya landstingsgemensamma prismodellen för Bild och funktion som innebär lägre intäkter än budgeterat på cirka 10 miljoner kronor. Personalkostnaderna beräknas understiga budget med 5 miljoner kronor till följd av vakanta tjänster gällande specialistläkare, sjuksköterskor och chefsläkare. Kostnaderna för inhyrd personal beräknas överskrida budget med 5 miljoner kronor. Kostnaderna för medicinskt material förväntas överstiga budgeten med 6 miljoner kronor. Primärvården Primärvården lämnar en oförändrad prognos och prognostiserar ett årsresultat på plus 8 miljoner kronor. Det positiva resultatet kan förklaras av att produktionen ökat, men inte kostnaderna. I resultatet ingår även obudgeterade stimulansmedel och ett positivt läkemedelsresultat. Folktandvården Folktandvården förbättrar sin prognos och lämnar ett prognostiserat årsresultat på 14 miljoner kronor vilket är 5 miljoner kronor bättre än budget. Den positiva avvikelsen beror framförallt på att personalkostnaderna förväntas bli lägre än budget. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum har försämrat sin prognos något och lämnar efter oktober månad ett prognostiserat årsresultat på plus 6 miljoner kronor. Överskottet kan förklaras av minskade personalkostnader och övriga kostnader.

7 4 (8) Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings produktion anges i DRG vilket står för diagnosrelaterade grupper. DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som ersättningssystem och som beskrivning av vilken typ av produktion som genomförs på sjukhusen. Förutom DRG används även antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att kvantifiera produktionen. Primärvårdens produktion mäts i antal besök vilka kan delas upp i olika kategorier, exempelvis läkarbesök eller besök hos sjukgymnast. Även Folktandvården liksom Hälsa och habilitering mäter sin produktion i antal besök. Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan delas in i C-länsvård respektive riks- och regionvård. Produktionsuppföljning av vård till länets invånare (C-länsvård) fokuserar på faktisk produktion i relation till överenskommen produktionsvolym det vill säga den beställning som hälso- och sjukvårdsstyrelsen har lagt till sjukhusen. Överenskommen produktionsvolym 2014 är angiven i DRG-poäng, antal vårdtillfällen, samt antal läkarbesök och övriga besök. Vidare omfattas produktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping av fritt vårdvals patienter. Akademiska sjukhuset Sjukhusets ackumulerade produktion, mätt i DRG-poäng, är DRG-poäng (minus 2,7 procent) lägre än budget för perioden januari till oktober 2014, (hänsyn har då tagits till sjukhusets organisatoriska förändringar, vårdval samt den produktion som ännu inte DRG-satts). Avvikelsen mot ackumulerad budget hänförs till hälften av effekter av psykiatrins omstrukturering i slutenvården (1 100 DRGpoäng). Både sjukhusets C-läns produktion och riks- och regionvårds produktion, mätt i DRG-poäng, är lägre än budget. Beträffande totala antalet kontakter inom öppenvården så är antalet kontakter färre under perioden januari till oktober när jämförelse görs mot budgeterat antal. Vid jämförelse mot föregående år är emellertid totala antalet kontakter inom öppenvården fler januari till oktober När det gäller slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen, så ligger både C-länsproduktionen och riks- och regionproduktionen efter både budget och föregående års produktion för perioden januari till oktober. Att slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen och DRG-poäng, ligger efter både budget och föregående års produktion är bland annat en effekt av att sjukhuset i genomsnitt hade drygt 25 öppna vårdplatser färre januari till oktober jämfört med samma period föregående år. Emellertid är antalet vårdplatser i oktober en ackumulerad förbättring med 5 vårdplatser jämfört med september. En effektivisering sker fortlöpande inom slutenvården genom exempelvis minskade medelvårdtider. Ytterligare åtgärder är att sjukhuset i ökande omfattning polikliniserar vården, det vill säga övergår från slutenvård till öppenvård. En effektivisering sker även genom att vård som tidigare utfördes av läkare överförs till andra personalkategorier såsom sjuksköterskor och sjukgymnaster. Vidare har genomsnittspatienten en något högre DRG-poäng i jämförelse mot föregående år vilket tyder på att sjukhuset har haft mer resurskrävande patienter. När det gäller total kostnad per producerad DRG så är den kronor för perioden januari till oktober att jämföras med budget, kronor, vilket innebär 4,3 procent högre total kostnad per producerad DRG. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med 8,9 procent. Prognosen är att Akademiska sjukhuset kommer att producera i enlighet med budget för C-länsvården i den somatiska vården och att köerna kommer att kortas 2014 jämfört med hösten 2013 och våren Detta förutsätter dock att sjukhusets personalförsörjning ytterligare förbättras de två sista månaderna 2014 samt att ytterligare vårdplatser öppnas. För riks- och regionvården kommer mer vård att produceras än föregående år, dock inte i nivå med budget. Beträffande vårdval bedömer sjukhuset att produktionen kommer vara i nivå med utfallet 2013 vilket är divisionernas planer för 2014.

8 5 (8) Jämfört med januari till oktober föregående år uppvisar läkarbesök, övriga besök samt dagsjukvård en ökning. Detta till skillnad från slutenvårdstillfällena som uppvisar en minskning. Trenderna och rullande 12 för de olika besökstyperna inom öppenvården samt vårdtillfällena inom slutenvården kan ses i diagrammen nedan. Diagram: Antal vårdtillfällen och antal kontakter, Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping hade under årets inledning svårt att uppnå planerad produktion på grund av bemanningsproblem av vissa specialistkompetenser, men efter sommaren är produktionen i paritet med planering. När det gäller totalt antal producerade DRG-poäng så ligger lasarettet något över budget för perioden januari till oktober och jämfört med föregående år uppvisar lasarettet en ökning på 7,5 procent (plus 547 DRG-poäng) för motsvarande period. Inom slutenvårdsproduktionen ligger lasarettet över budget vad det gäller DRG-poäng men under budget när det gäller antal slutenvårdstillfällen för perioden januari till oktober. Inom öppenvården ligger lasarettet över både budget och motsvarande period föregående år när det gäller antal övriga besök. Dock ligger lasarettet under budget beträffande antal läkarbesök (inkl dagsjukvård). Prognosen är att lasarettets totala DRG-produktion beräknas uppnå planerad produktion. När det gäller total kostnad per producerad DRG så är den kronor för perioden januari till oktober att jämföras med budget, kronor, vilket innebär 1,8 procent lägre total kostnad per producerad DRG. Jämfört med föregående år innebär det en minskning med 0,9 procent. Vid jämförelse mot föregående år för perioden januari till oktober har lasarettet utfört fler läkarbesök (inkl dagsjukvård), övriga besök samt slutenvårdstillfällen. Trenderna och rullande 12 för de olika besökstyperna inom öppenvården samt vårdtillfällena inom slutenvården kan ses i diagrammen på nästa sida.

9 6 (8) Diagram: Antal vårdtillfällen och antal kontakter, Lasarettet i Enköping Primärvården Det ackumulerade utfallet för läkarbesök är lägre jämfört med både budget och samma period föregående år (januari till oktober). Detta förklaras främst av att det varit färre läkare i produktion än budgeterat. Beträffande övriga besök så uppvisar de en väsentlig ökning i förhållande till såväl budget som föregående år. Den huvudsakliga förklaringen till den kraftiga volymökningen är ett förändrat arbetssätt med breddinförd drop-in vid samtliga vårdcentraler. Detta har bidragit främst till en ökad produktion när det gäller sjuksköterskebesök. Den tillkommande produktionen har i huvudsak skett med samma personella resurser som föregående år. Förutom att detta indikerar på en utvecklad produktionsplanering innebär det en väsentligt förbättrad produktivitet i verksamheten. När det gäller total kostnad per besök så är det aktuella nyckeltalet lägre än både budget och föregående år. Primärvården prognostiserar att övriga besök och då företrädesvis besök hos sjuksköterska kommer överstiga såväl budget som föregående år väsentligt. Prognosen för läkarbesök är dock att helårsutfallet blir lägre än budget. Aktuell produktion (läkarbesök) bedöms dock vara i nivå med det genomsnittliga produktionskravet per läkare. Folktandvården Det ackumulerade utfallet (januari-oktober) för antal besök inom allmäntandvården ligger både under budget och föregående år. Antal besök inom specialisttandvården ligger också både under budget och föregående år för perioden januari till oktober. Folktandvården har satt in flera åtgärder för att öka produktionen. Förändrade arbetstidsmodeller och en översyn av tidsbokningen utreds för att implementeras i början på När det gäller total kostnad per besök så är den mycket högre än både budget och föregående år för den aktuella perioden Folktandvårdens prognos för 2014 är att antal budgeterade besök inte uppnås. Hälsa och habilitering Produktionen är i stort sett i nivå med föregående års produktion för perioden januari till oktober. Hälsa och habilitering prognostiserar en ökning av antal besök för 2014 jämfört med 2013.

10 7 (8) Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 3,2 procent jämfört med I samband med september månads löneutbetalning har samtliga förbund fått ny lön och retroaktiv lön inom ramen för löneöversyn Utöver löneöversyn bidrar även personalstrukturförändringar till en högre timlönekostnad. Bedömningen är att den procentuella förändringen ligger på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 251 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med oktober i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med 3 procent. Flera förvaltningar har ökat antalet årsarbetare där det för några förvaltningar kan förklaras med landstingsinterna organisatoriska förändringar. Akademiska sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 205 årsarbetare. Av dessa är 21 årsarbetare en följd av att barnspecialistmottagningarna numera organisatoriskt tillhör Akademiska, 7 årsarbetare är en effekt av närpsykiatrin i Enköping samt 13 årsarbetare av externa projekt. Vid en jämförelse av antalet årsarbetare vid Akademiska samma period 2012, 2013 och 2014 har antalet årsarbetare varit 5 795, och i år Landstingets kostnader för inhyrd personal är 65 miljoner kronor till och med oktober. Årsprognosen är 70 miljoner kronor vilket innebär ett överskridande av årsbudgeten med 23 miljoner kronor. År 2013 var kostnaderna 67 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrda läkare är efter oktober 49 miljoner kronor vilket är tre miljoner kronor högre jämfört med samma period i fjol. Kostnaderna för övrig inhyrd personal är 16 miljoner kronor och det är en ökning med 13 miljoner kronor jämfört med samma period i fjol. Ökningen av kostnaden för inhyrd personal förklaras av att Akademiska sjukhuset har brist på specialistläkare inom främst psykiatrin samt den avdelning som tillfälligt öppnades och bemannades med inhyrd personal. Psykiatridivisionen har fortsatta problem att bemanna med inhyrda läkare på grund av ökad konkurrens från främst Stockholms län. Lasarettet har svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden men ökningen av inhyrd personal beror även på rörligheten i sjuksköterskegruppen. Primärvården har ett relativt stadigt behov av inhyrning av läkare. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter oktober 4,6 procent vilket är på samma nivå som efter september. Det är lägre än för helåret 2013 då sjukfrånvaron var 4,7 procent. Landstingets mål 2014 är att den totala sjukfrånvaron ska vara högst 4,4 procent. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 53 miljoner kronor efter oktober och det är sex miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 12 procent. Diagram: Total sjukfrånvaro 5,0 4,5 Uppföljning total sjukfrånvaro 2014, LUL mål 4,4 % Procent 4,0 3,5 3,0 År 2012 År 2013 År 2014

11 8 (8) Bilaga - Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter avseende prognosavvikelse mot budget 1) Sviktande riks- och regionintäkter på Akademiska sjukhuset 2) Bortfall i biljettintäkter beror främst på ny prisstruktur som driftsattes den första april ) I prognosen ingår försäljningen av Ulleråker på mnkr 4) Statsbidrag för läkemedel för högt budgeterat, vilket beror på att utvecklingen av läkemedelskostnaderna såg ut att bli större ooovid budgettillfället. 5) Avvikelsen beror på främst på att lönekostnad för läkare felbudgeterats på övrig personal 6) Avvikelsen beror på högre pensionskostnader än budgeterat, en reglering av semesterlöneskuld som ej var budgeterad och vvvopersonalkostnadsökningar pga lönesatsningar utöver budget på Akademiska sjukhuset 7) Avvikelse beror främst på läkarbrist inom psykiatrin varför inhyrning görs. 8) Avvikelse beror på lägre kostnader för vårdval, upphandlade avtal och diverse slussningar. 9) ökat antal laparoskopiska ingrepp, operationer med robot och allt fler dyra implantat driver kostnaderna för medicinskt material 10) Avvikelsen beror på försäljningen av Ulleråker till Uppsala kommun då landstinget nu får hyra tillbaka lokaler på Ulleråker. 11) Avvikelsen beror främst på att en omstrukturering av landstingets pensionsportfölj gjorts 2014, vilket innebär att vinster från gamla gggplaceringar realiserats. Det beror även på den ökade likviditeten från ulleråkersförsäljningen. Båda posterna var obudgeterade. 12) Differensen beror främst på att Akademiska sjukhuset hade när budgeten lades ett budgeterat ett underskott på 190 mnkr. I landstingets budget har Akademiska dock en nollbudget. För att landstingets totala budget enligt LPB skulle förbli intakt har Finansförvaltningen lagt upp en positiv budgetpost på 190 mnkr som motsvarar Akademiskas underskott. 13) Totalt sett prognostiserar förvaltningarna (främst AS och LSU) med lägre avskrivningar än budgeterat. Anledningen till att avvikelsen ändå är negativ beror på utrangeringar av fastigheter på 48 mnkr.

12 Månadsrapport oktober 2014 Akademiska sjukhuset

13 2 (15) Sammanfattning Akademiska sjukhusets produktion går allt bättre vilket visar sig ibland annat rekordhögt antal operationer, förbättrade väntetider för både behandling och besök samt ökat antal öppna vårdplatser under hösten. Inför 2015 ser vi att denna positiva utveckling kommer att kunna fortsätta. Akademiska sjukhusets justerade ekonomiska resultat i perioden bedöms vara minus 125 miljoner kronor. Det redovisade resultatet för perioden är dock minus 82 miljoner kronor jämfört med budget. Sammantaget innebär detta att sjukhuset fortsatt har ett sämre resultat än budgeterat i perioden. De problem som Akademiska sjukhuset har med att nå ekonomi i balans har inte så mycket att göra med de kostnadsökningar som vi redovisade som prio 2 och 3 i budgeten för 2014 utan på andra kostnadsökningar. Den elektiva vården har påverkats negativt av stängda vårdplatser på grund av inskolning av nyanställda samt att vi saknar sjuksköterskor. Vårdplatssituationen har förbättrats under hösten vilket börjat ge en positiv effekt på intäkterna. Vi har dock fortsatt stora problem med för få specialistsjuksköterskor framförallt inom operationsområdet. Situationen har ytterligare försämrats, bland annat inom neurodivisionen. Detta innebär att vi inte kunnat öka den elektiva produktionen och därmed möjligheten att klara budgeten för riks- och regionintäkterna. Inom psykiatrin har vi ökat öppenvårdsproduktionen vilket inneburit högre personalkostnader. Vi saknar specialistläkare vilket gör det svårt att hantera det allt större remissantalet och akutflödet utan hyrläkare. Personalkostnadsökningarna utöver budget beror huvudsakligen på effekterna av löneöversynen och de strategiska lönesatsningarna. Ökade kostnader för medicinskt material är en trend som fortsätter. Ökat antal laparaskopiska ingrepp, operationer med robot samt dyrare och mer specialanpassade implantat är kostnadsdrivande. Akademiska har ett tufft ekonomiskt läge 2014, även beaktat det budgeterade resultatet på minus 190 miljoner kronor. Sjukhuset behöver trots det göra resultatförbättringar för att klara en budget i balans. Åtgärdsplaner har tagits fram i syfte att åstadkomma en ekonomi i balans. Sjukhusledningen väljer efter att ha analyserat resultatet, beaktat kostnadsökningarna och bedömt åtgärdsprogrammet, att redovisa en oförändrad prognos på minus 100 miljoner kronor jämfört med budget. Sjukhusets målsättning är att effektivisera verksamheten och göra vad man kan för att uppnå en ekonomi i balans snarast möjligt. Ekonomi Senaste månadens utfall (oktober) Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Nettoresultatet i september är minus 38 miljoner kronor mot budget. Underskottet fördelar sig jämt mellan intäkts- och kostnadssidan. På kostnadssidan är det främst ökade kostnader för medicinskt material, köpt vård och inhyrd personal som står för underskottet. Produktionen under

14 3 (15) oktober månad når upp till budgeterade nivåer i DRG-poäng räknat. Underskottet på intäktssidan återspeglar eftersläpning i fakturering på C-länssidan samt periodiseringseffekter. Ackumulerat utfall (januari-oktober) Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Akademiska sjukhusets ekonomiska resultat i aktuell period är -82 miljoner kronor i förhållande till periodens budget. Utfallet avviker negativt på både intäktssidan (-40 mnkr) och på kostnadssidan (-42 mnkr). Justerat resultat: Redovisade summa intäkter -40 Effekten av de uppbokningar som gjorts i bokslutet på motsvarande 50 miljoner kronor exkluderas. -50 Den redovisade rörliga ersättningen från HSS visar ett överskott mot budget på miljoner kronor. Eftersom det råder osäkerhet kring hur stor andel av denna intäkt som sjukhuset kommer att kunna tillgodoräkna sig vid årsskiftet väljer vi att tillämpa försiktighetsprincipen och därmed exkludera periodens budgetöverskott, utöver de 22 miljoner kronor som har erhållits i kösatsningsmedel, det vill säga 13 miljoner kronor exkluderas. Produktionen i DRG-poäng C-län är i inte i nivå med budget men årsprognosen är att producerar enligt plan. Justerade summa intäkter -103 Redovisade summa kostnader. -42 Effekten av de uppbokningar som gjorts i bokslutet på motsvarande 30 miljoner kronor exkluderas. 20 Justerade summa kostnader -22 Resultat inkl justeringar: -125 Akademiska sjukhusets resultat i perioden bedöms utifrån de justeringar som gjorts i tabellen ovan vara minus 125 miljoner kronor, jämfört med minus 101 miljoner kronor i september. Den justerade resultatförsämringen sedan föregående månad är ett resultat av främst lägre intäkter för C-länsvård, vilket delvis beror på periodiseringseffekter, samt ökade kostnader för medicinskt material, köpt vård och inhyrd personal utöver budget. Tappet på intäkts- och kostnadssidan sedan föregående månad är i linje med lagd prognos. Intäkter -40 mnkr (justerat -103 mnkr) På intäktssidan avviker riks- och regionintäkterna med drygt minus 8 miljoner kronor mot budget. Exkluderas effekten av den uppbokning på närmare 50 miljoner kronor som gjordes i bokslutet, avviker riks- och regionintäkterna i förhållande till budget med drygt 58 miljoner kronor. Uppbokningarna måste beaktas då periodiseringen av divisionernas budgetar inte är anpassade till de nya bokslutsrutinerna, vilket innebär att fram till december kommer troligtvis riks- och regionintäkterna att uppvisa ett mer positivt resultat än förväntat. Dessa positiva effekter kommer troligtvis att elimineras i december då divisionernas budgetkrav är betydligt högre än övriga månader under året. Övriga intäkter avviker positivt (5 mnkr) mot budget medan vi betraktar intäkterna från C-län, inklusive erhållna medel för kösatsningar på 22 miljoner kronor, i balans med budget i och med att produktionen på årsbasis prognostiseras ske enligt plan. Fortsatta bemanningsproblem av vissa yrkeskategorier, färre vårdplatser än planerat på kirurgoch onkologdivisionen, evakueringen av neurodivisionen har påverkat den planerade produkt-

15 4 (15) ionen, främst riks- och region, negativt. Neurodivisionen har även kapacitetsproblem, främst på neurokirurgen, och en viss oro finns för hur divisionen kommer att kunna producera så att intäktskravet för riks- och region infrias. De divisioner som under större delen av året redovisat negativa avvikelser för riks- och regionintäkter är även fortsättningsvis i fokus, det vill säga kirurg- och onkologdivisionen, medicinoch thoraxdivisionen samt kvinno- och barndivisionen. Dessa divisioner ökar samtidigt den genomsnittliga DRG-vikten per riks- och regionpatient vilket tyder på en ökad vårdtyngd. Orsakerna till budgetunderskottet inom medicin- och thoraxdivisionen är främst en förändrad efterfrågan från externa kunder, vilket inneburit en förändring av patientmixen med negativ inverkan på intäkterna som följd, omställning av verksamheten pågår. Inom kvinno- och barndivisionen är intäktsproblematiken delvis ett kapacitetsproblem inom verksamhetsområdena barnkirurgi och neonatologi. Under sommaren har även barnmorskebristen på förlossningen påverkat produktionen och ekonomin. Inom kirurg- och onkologdivisionen ses en positiv utveckling av intäkterna jämfört med samma period föregående år, vilket till stor del är tack vare samarbetet med Lasarettet i Enköping samt ökat antal vårdplatser under hösten. Verksamhetsområde kirurgi når däremot inte upp till budget vilket beror på fortsatt vårdplatsbrist utöver planerat. Kostnader -42 mnkr (justerat -22 mnkr) Kostnadssidan visar en negativ avvikelse mot budget för samtliga resultatrader i tabellen ovan med undantag för avskrivningar/nedskrivningar som visar en positiv avvikelse på 19 miljoner kronor. Vid rapporteringen föregående månad visade kostnadssidan ett negativt utfall på 23 miljoner kronor. Det försämrade resultatet på kostnadssidan kan i princip förklaras av ökade personalkostnader, inklusive inhyrd personal, samt kostnader för medicinskt material och köpt vård. Den totala personalkostnaden visar ett underskott mot budget på 19 miljoner kronor, att jämföra med minus 18 miljoner kronor föregående rapporteringsperiod. Lönekostnader läkare visar ett positivt utfall på 16 miljoner kronor mot budget medan lönekostnader för övrig personal avviker negativt med 35 miljoner kronor. Underskottet för övrig personal härrör sig till ofinansierade personalkostnadsökningar under året för löneöversyn och strategiska lönesatsningar. Övriga kostnader avviker negativt med minus 45 miljoner kronor mot budget. -Inhyrd personal avviker minus 20 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen återfinns främst inom psykiatridivisionen, medicin- och thoraxdivisionen samt neurodivisionen. 47 procent av avvikelsen utgör kostnader för inhyrda läkare och 53 procent utgör kostnader för inhyrda sjuksköterskor. Inom psykiatridivisionen pågår ett aktivt arbete med att långsiktigt minska behovet av inhyrd personal. Kostnaderna för inhyrd personal på medicin- och thoraxdivisionen är främst kopplad till bemanning av den tillfälliga avdelningen på 70 D2, som numera är stängd, och av att det funnits behov av inhyrd personal under sommaren för att klara platssituationen på sjukhuset. Detta behov kvarstår delvis, främst på specialmedicin. På neurodivisionen beror kostnaden för inhyrdpersonal främst på bemanningsproblem inom läkarsekreterarorganisationen. -Kostnader för medicinskt material överskrider periodens budget med 44 miljoner kronor. Framförallt driver ett ökat antal laparaskopiska ingrepp, operationer med robot och allt fler dyra implantat dessa kostnader. Kirurg- och onkologdivisionen samt medicin- och thoraxdivisionen är även fortsättningsvis de divisioner som främst uppvisar avvikelser. Jämfört med samma period 2013 har kostnaderna för medicinskt material ökat med över 10 procent (43 mnkr) vilket är kostnadsökningar långt över uppräkningen av budget 2014 enligt LPIK. Kartläggning av dessa kostnader ner på artikelnivå kommer att initieras på berörda divisioner.

16 5 (15) -Kostnaderna för läkemedel överskrider budget med 10 miljoner kronor. 90 procent av underskottet utgör kostnader utöver budget för specialdestinerade livsmedel, varav kostnader för moms utgör drygt 2 miljoner kronor. Kostnaderna för TNF-alfahämmare fortsätter att öka och motsvarar hittills under året drygt 10 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har läkemedelskostnaderna ökat med cirka 6 procent, främst på medicin- och thoraxdivisionen (TNF-alfahämmare) och på kirurg- och onkologdivisionen. För 2014 har en investeringsram för utrustning på 378 miljoner kronor beviljats, varav 25 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel hänför sig till ersättningsutrustning och en mindre andel avser investeringar kopplade till Framtidens Akademiska (FAS). Utfallet hittills i år uppgår till 108 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor lägre än samma period 2013 och 207 miljoner kronor lägre än periodens avsatta budget. I paritet med detta används inte hela avskrivningsutrymmet och avskrivningskostnaderna understiger därmed budget med 19 miljoner kronor. Årsprognos Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Akademiska sjukhusets prognostiserade årsresultat bedöms, även fortsättningsvis, till minus 100 miljoner kronor jämfört med budget. Resultatet har analyserats, kostnadsökningar har beaktats och effekter av åtgärdsprogrammet har vägts in i prognosbedömningen. Riks- och regionintäkter (-40 mnkr): Fortsatt kapacitetsbrist, främst specialistsjuksköterskor, med fortsatt stängda vårdplatser (49 st), utöver plan som följd, vilket innebär svårigheter att öka den elektiva vården i den omfattning som är nödvändig för att klara intäkskravet för riks- och regionintäkter på årsbasis. Fler vårdplatser har öppnats sedan förra rapporteringstillfället, vilket är ett positivt trendbrott. Personalkostnader inklusive inhyrd personal (-60 mnkr): Personalkostnadsökningarna utöver budget beror huvudsakligen på effekterna av löneöversynen och de strategiska lönesatsningarna. Medicinskt material (-30 mnkr): Ökade kostnader för medicinskt material är en trend som fortsätter. Kartläggning av dessa kostnader kommer att initieras på berörda divisioner. Kostnader för avskrivningar (+15 mnkr): Upphandlingsprocessen fungerar inte optimalt och kapaciteten på upphandlingsenheten har inte varit tillräcklig för att genomföra upphandlingar i den takt som önskas. I och med detta är vår bedömning att inte hela budgeten för avskrivningar kommer att utnyttjas. Kostnader för köpt vård (+15 mnkr): Flera divisioner har aktivt arbetat för att minskat kostnader för köpt vård vilket har givit resultat. Budgeten för året avseende investeringar uppgår till 378 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor för IT-utrustning. Under aktuell period har 29 procent av den totala investeringsbudgeten använts. Prognosen avseende investeringar för året är 150 miljoner kronor.

17 6 (15) Produktion Senaste månadens utfall (oktober) Under oktober månad har antalet stängda vårdplatser successivt fortsatt att minska från 57 vårdplatser i början av månaden till 49 stängda vårdplatser vid slutet av månaden och med en fortsatt mycket hög beläggning i slutenvården. Läkarbesök fortsätter att producera över budget och antalet övriga besök är lägre än budget. Antalet vårdtillfällen som inte DRG-registrerats har en större eftersläpning jämfört med föregående år, vilket ger osäker effekt på DRG-poäng, avseende C-länsvård och riks-och regionvård. Försiktighetsprincipen gäller vid bedömning Antalet DRG-poäng är i nivå med budget för C- länsvård och något under budget för RR-vård i oktober. Den slutna vården avviker 2,3 procent från budget med det vägs upp av en hög produktion av läkarbesök och dagsjukvård för C-länsvården. Övriga besök för C-länsvården avviker från budget med 5,5 procent och riks- och regionvården är i nivå med budget. I oktober hade sjukhuset i medeltal 792 disponibla vårdplatser, 14 vårdplatser fler än samma period I sluten vården var medelbeläggningen 97 procent (94 % 2013). Antalet vårddagar vilket är nästan fler vårdagar än 2013 (+ 4 %). Andelen planerad i slutenvård ökar i oktober jämfört med oktober föregående år. Kömiljarden Sjukhusets måluppfyllelse mot grundkravet för kömiljarden förstärks ytterligare i oktober. För nybesök uppfyller nu fyra av fem divisioner grundkravet, men det räcker ändå inte riktigt ända fram för sjukhuset som helhet när det gäller besök, preliminärt resultat i oktober är 66 procent för besök. Avseende operation och behandling däremot, uppnår nu sjukhuset som helhet grundkravet för kömiljarden det vill säga en måluppfyllelse med +70 procent av patienterna får sin operation/behandling inom 60 dagar. Även här är det fyra av fem divisioner som klarar grundkravet och den femte divisionen närmar sig. Jämfört prestationskravet gör sjukhuset bedömningen att detta kan nås under våren 2015 för sjukhuset som helhet. Det högre kravet, om 80 procent, mot grund- och prestationskrav kan nås för delar av sjukhuset under Ackumulerat utfall (januari-oktober) Sjukhusets ackumulerade DRG-produktion är DRG-poäng (-2,7 %) lägre än budget till och med oktober månad 2014, ( DRG-poäng i september). Antalet övriga besök understiger budget med besök (-2,7 %), ( besök i september). Hänsyn har tagits till sjukhusets organisatoriska förändringar, vårdval samt den produktion som ännu inte DRG-satts (se även tabell nedan). Förändring mot föregående månad bedöms till stor del bero på periodiseringseffekter. Avvikelsen mot ackumulerad budget hänförs till hälften av effekter av psykiatrins omstrukturering i slutenvården (1 100 DRG-poäng) vilket även påverkar C-läns intäkterna.

18 7 (15) Slutenvård/ Öppenvård Ack Budget kontakter 2014 Antal kontakter 2014 Diff ack utfall ack budget Antal kontakter 2013 Antal kontakter Ack Budget DRG 2014 Vägd DRG inkl ej DRG-satta 2014 Diff ack utfall ack budget Vägd DRG inkl ej Diff DRG-satta 2013 Sluten vård Dagsjukvård Läkar besök Övriga besök Sa: Slutenvård Slutenvården har ett underskott på DRG-poäng ( DRG-poäng i september) jämfört med budget vilket framförallt är en effekt av att: Under perioden januari till oktober hade sjukhuset i genomsnitt drygt 25 vårdplatser (-4 %) färre öppna jämfört med föregående år samma period. Det är dock en ackumulerad förbättring med 5 vårdplatser jämfört med september i år. Under hösten har produktionen ökat när antalet stängda vårdplatser minskar både jämfört våren 2014 och hösten 2013 men fortfarande inte helt i nivå med budget. Den ackumulerade beläggningen i den somatiska vården är fortsatt hög (95 %) jämfört med föregående år (92 %). Antalet överbeläggningar under perioden januari till oktober är 3,4 procent av de disponibla vårdplatserna och är 35 procent fler jämfört med föregående år. Medelvårdtiden per patient är något lägre än 2013 och är 5,2 dagar. Genomsnitts-DRG per patient har ökat med 3 procent i den somatiska vården, vilket tyder på att vi har haft mer resurskrävande patienter. Framförallt ökar snittvikten på medicin och thoraxdivisionen (4,3 %), kirurg- och onkologdivisionen (3,4 %) samt kvinnaoch barndivisionen. Verksamhetsområdena neonatologi (16,3%), brännskadecentrum (14,3%), njurmedicin (13,5%) och plastikkirurgi (11,2%) har ökat sitt genomsnitts DRG med mer än 10 procent. Omstruktureringen av den psykiatriska slutna vården fortsätter, vilket innebär nya behandlingssätt med kortare medelvårdtider men med ökade sammantagna resurser. Det har fått till effekt att DRG inte speglar psykiatrins verksamhet. Genomsnitts DRG per slutenvårds patient har minskat med 18,5 procent trots en förväntad DRG ökning per patient - särskilt med hänsyn tagen till att man stängt några vårdplatser. Sjukhuset uppskattar denna effekt till ca DRG-poäng tom oktober 2014 jämfört med Produktionen förskjuts fortlöpande från slutenvård till öppenvård. I slutenvården har 700 färre patienter behandlats samtidigt har drygt fler patienter behandlats i dagsjukvård exklusive omorganisationer. En effektivisering i slutenvården sker fortlöpande genom minskade medelvårdtider och att genomsnittspatienten har en något högre DRG-poäng i jämförelse mot föregående år. Ytterligare åtgärder är att sjukhuset i ökande omfattning polikliniserar vården från slutenvård till öppenvård. En effektivisering sker även genom att vård som tidigare utfördes av läkare överförs till andra personalkategorier såsom sjuksköterskor och sjukgymnaster.

19 8 (15) Öppenvård Antalet läkarbesök inklusive dagsjukvård understiger budget med besök (-1,1 %), exklusive barnspecialistmottagningarna och vårdval. DRG-poängen överstiger budget med poäng (3,6 %). Samtidigt har fler patienter behandlats i öppenvården jämfört med samma period Övriga besök understiger budget med besök (-2,9 %) och utfallet är drygt fler besök än samma period föregående år. Underskottet av antal läkarbesök är av budgetteknisk karaktär medan underskottet av övriga besök bedöms delvis vara en effekt av andra behandlingsstrukturer. C-länsvård Sjukhusets ackumulerade vårdproduktion för DRG understiger budget med poäng till och med oktober 2014 ( DRG-poäng till och med september). Avvikelsen mot ackumulerad budget hänförs till merparten av effekter av psykiatrins omstrukturering i slutenvården (1 100 DRG-poäng) vilket även påverkar C-läns intäkterna. Slutenvården producerade 5,2 procent färre DRG-poäng än budgeterat medan läkarbesöken och dagsjukvården tillsammans producerade 3,9 procent fler DRG-poäng än budgeterat. Antalet patienter som behandlats inom slutenvården har minskat med 650 patienter medan den ökar inom öppenvården med fler patienter jämfört med föregående år när hänsyn tas till organisatoriska förändringar. Antalet övriga besök understiger budget med besök (- 2,4 %), ( besök september). Produktionen ökar med drygt besök jämfört med föregående år. Bedömningen är att sjukhuset kommer att producera i nivå med C-läns beställningen för den somatiska vården, inklusive den utökade beställningen, förutsatt att personalförsörjningen fortsätter att förbättras så att vårdplatser kan hållas öppna enligt plan. Slutenvård/ Öppenvård Ack Budget kontakter 2014 Antal kontakter 2014 Diff ack utfall ack budget Antal kontakter 2013 Antal kontakter Ack Budget DRG 2014 Vägd DRG inkl ej DRG-satta 2014 Diff ack utfall ack budget Vägd DRG inkl ej Diff DRG-satta 2013 Sluten vård Dagsjukvård Läkar besök Övriga besök Sa:

20 9 (15) Akademiska sjukhuset Utfall Beställnig Beställning C-län ackum. ackum. Utfall föreg år ackum. Utfall jmf Utfall jmf beställning föreg år % % Totalt antal producerade DRG-poäng exkl övriga besök ,2% -1,2% DRG-poäng sluten vård ,2% -4,2% Övriga besök, sjukvårdande behandling, antal ,7% 3,1% Vårdval Sjukhuset förväntas att producera i nivå med utfall 2013 vilket är divisionernas planer för Akademiska sjukhuset Vårdval Ack. Utfall 2013 Ack. Utfall 2014 Diff i% Katarakter antal läkarbesök ,6% Katarakter dagsjukvård ,6% Katarakter läkarbesök DRG-poäng ,4% 354 Övriga besök katarakter ,3% Övriga besök ögonbottenfotografering ,7% Övriga besök ljusbeh helår ,8% Gynekologi läkarbesök Antal Gynekologi läkarbesök DRG-poäng Utfall helår 2013 Strukturersättning I strukturersättning för 2014 har sjukhuset övertagit barnspecialistmottagningarna i länet från Primärvården. Produktionen ingår inte i produktionsbudgeten utan redovisas särskilt. Till och med oktober har mottagningarna i genomsnitt haft cirka 750 läkarbesök och 660 övriga besök. Akademiska sjukhuset Barnspecialistmottagningar C-län Ack. Utfall 2014 Årsprognos Utfall helår 2013 DRG-poäng Läkarbesök 551 Antal Läkarbesök Antal övriga besök Riks- och regionvård Antal DRG-poäng inom riks- och regionvården är ackumulerat minus 3,7 procent jämfört mot budget, -895 DRG-poäng, (-3,7 % tom september), och antalet övriga besök är minus 6,1 procent jämfört mot budget, besök (-5 % tom september), Den genomsnittliga DRG-vikten inom slutenvården har ökat med 2,9 procent samtidigt är andelen kontakter som inte DRG registrerats en osäker faktor. Slutenvård/ Öppenvård Ack Budget kontakter 2014 Antal kontakter 2014 Diff ack utfall ack budget Antal kontakter 2013 Antal kontakter Ack Budget DRG 2014 Vägd DRG inkl ej DRG-satta 2014 Diff ack utfall ack budget Vägd DRG inkl ej Diff DRG-satta 2013 Sluten vård Dagsjukvård Läkar besök Övriga besök Sa:

21 10 (15) Årsprognos Produktionsresultatet för de två första höstmånaderna visar en positiv ökning av produktionen samt att antal operationer ökar i kombination att målen för köerna klaras till ökande del. En sammantagen bild ger att sjukhuset sakta återhämtar vilket ger en positiv produktionsutveckling inför Prognosen är att Akademiska sjukhuset kommer att producera i enlighet med budget för C- länsvården i den somatiska vården och att köerna kommer att kortas 2014, jämfört med hösten 2013 och våren Detta förutsätter dock att sjukhusets personalförsörjning ytterligare förbättras de två sista månaderna samt att ytterligare vårdplatser öppnas. Den psykiatriska vården producerar något högre än föregående år men omstruktureringen av verksamheten samt tillkortakommandet vad gäller nuvarande DRG ersättning för psykiatrisk vård innebär att budget inte uppnås. För riks- och regionvården kommer mer vård att produceras än föregående år, men inte i nivå med budget. Det är framförallt slutenvården samt omstruktureringen mellan sluten- och öppenvård som påverkar resultatet. Nyckeltalet Lika eller minskad kostnad per DRG kommer inte att uppnås Detta beror på att kostnaderna ökar mer än uppräkning för personalkostnaderna till följd av ökade lönekostnader, lönerevision, strukturella förändringar samt ökade övriga kostnader främst hyreskostnader, medicinskt material och läkemedel. DRG-systemet beskriver inte psykiatrins verksamhet (se även ovan), vilket även bekräftas av Socialstyrelsen. Akademiska sjukhuset Utfall Budget Utfall Utfall föreg Utfall jmf år Total produktion, C-län, Riks&Region inkl LOV och barnspecmottagningarna ackum. ackum. jmf budget % föreg år % Totalt antal producerade DRG-poäng ,6% -1,2% DRG-poäng sluten vård ,9% -2,9% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin ,5% 3,4% DGR-poäng sjukvårdande behandling Vårddagar, antal ,2% Vårdtillfällen, antal ,4% -4,0% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal ,9% 1,3% Läkarbesök, antal ,0% 2,9% Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal ,0% 2,3% Totalkostnad / producerad DRG ,3% 8,9% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal 14,5-15,3-4,8% Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng ,6% 8,9%

22 11 (15) Medarbetare Senaste månadens utfall (oktober) I oktober minskades antalet stängda vårdplatser något. Men fortfarande är fler vårdplatser än beräknat stängda framförallt på grund av kapacitetsbrist, framförallt på kirurg- och onkologidivisionen. Jämfört med oktober föregående år har sjukhuset 221 fler månadsarbetare jämfört med samma period föregående år. Det saknas operationssjuksköterskor framförallt på neurodivisionen. De 29 sjuksköterskor som påbörjat sin vidareutbildning till intensivvårdssjuksköterskor eller operationssjuksköterskor läsåret 14/15 kommer fortlöpande ersättas med vikarier. Belastningen på den slutna vården är fortsatt hög vilket påverkar bemanning och arbetsmiljö i den slutna vården. Positivt är att den somatiska vården hade 25 fler disponibla vårdplatser öppna under oktober i år jämfört med föregående år. Samtidigt var beläggningen högre, 97 procent att jämföras med 94 procent i oktober föregående år. Antalet överbeläggningar under månaden har ökat med 35 procent. Ackumulerat utfall (januari-oktober) och årsprognos Akademiska sjukhuset har sedan 2013 haft en ansträngd personalförsörjningssituation framför allt inom vissa avdelningar inom sluten vården, och på anestesi- och operationsenheter med främst en brist på sjuksköterskor. Till följd av detta har sjukhuset därför stängt vårdplatser och har haft en lägre operationskapacitet än plan. Under årets första tio månader har 4 procent färre vårdplatser varit öppna i den somatiska vården i jämförelse med samma period föregående år. Positivt är att personalförsörjningsläget har förbättrats och andelen stängda vårdplatser sjunker men dock inte i den takt som planerats. Till och med oktober har sjukhuset successivt ökat antalet månadsanställda och för närvarande har sjukhuset drygt 151 fler månadsanställda (148 fler i september) jämfört med januari 2014 med en personalomsättning på knappt 10 procent. Under året har sjukhuset ökat med 57 fler tillsvidareanställda sjuksköterskor jämfört med januari 2014 och personalomsättning är på över 10 procent. Beräkning har gjort ifrån data från headcount rapporten och kan inte jämföras mot tidigare data. *Alf verksamhet och driftprojekt Sjukhuset har ökat med i genomsnitt 205 årsarbetare jämfört med 2013 varav Alf-tid och externa projekt är 13 årsarbetare fler. Återstår 192 årsarbetare. I och med att sjukhuset har tagit över barnspecialistmottagningarna från Primärvården ökar närvarotiden med

23 12 (15) knappt 21 årsarbetare och effekt av närpsykiatrin i Enköping är 7 årsarbetare (se tabell nedan). Förändring av närvarotid mätt i antalet årsarbetare mellan ackumulerat tom september (exklusive Alf-verksamhet, driftprojekt och externa projekt) Yrkesgrupp AS totalt Förändring i % Varav barnspec mott. och psykiatrin i Enköping Läkare 29 3,2% 1 Sjuksköterska 71 4,0% 11 Usk/skötare mfl 44 3,1% 2 Ledning 7 2,7% 0 Adm/handläggare 12 2,0% 4 Psykolog 13 14,7% 10 Övrigt 17 2,3% 2 Summa AS Övertiden har ökat med 8 årsarbetare (8 %) jämfört med föregående år samtidigt har antalet timanställda ökat med 2 årsarbetare. Främsta anledning till ökningen av övertid är en kraftig ökning under sommarmånaderna. I oktober är övertiden högre än 2013 men inte i nivå med tidigare månader. Även arbetad tid under jour och beredskap har ökat med 6 årsarbetare (6 %) jämfört med föregående år. Timlönekostnaden ökade med 3,3 procent för perioden. Den sista löneöversynen gjordes i september. Årets löneöversyn blev 3,5 procent där främst sjuksköterskegruppen fick särskilda satsningar vilket översteg den budgeterade nivån men bedömdes vara en nödvändig satsning för att kunna behålla och rekrytera personal. Sjukfrånvaron till och med september är 4,9 procent vilket är 0,1 procentenheter högre jämfört med Långtidssjukfrånvarons ökning har planat ut medan korttidssjukfrånvaron ökar mer än förväntat. Sjukhuset förväntas inte kunna uppnå målet med en sjukfrånvaro på 4,6 procent för Kostnaderna för inhyrd personal för perioden till och med september är 37,5 miljoner kronor vilket är 19,6 miljoner kronor högre än budget. Sjukhuset prognostiserar en avvikelse från årsbudget med 18,7 miljoner kronor. Psykiatridivisionen har merparten av underskottet för inhyrd personal. Divisionen har fortsatta problem att bemanna med hyrläkare på grund av ökad konkurrens från främst Stockholms län. I det prognostiserade underskottet ingår kostnader för medicinavdelning 70 D2 som tillfälligt öppnades under våren, som bemannades av hyrsjuksköterskor samt för medicin- och thoraxdivisionens sommarbemanning av vissa vårdplatser. Även neurodivisionen har fått en eskalerande kostnad för inhyrd övrig personal på grund av bemanningsproblem inom läkarsekreterarorganisationen. Sjukhuset kommer att under resten av året 2014 och under 2015 fortsatt att ha fokus på personalförsörjningen på kort och långsikt. Sjukhuset lämnade redan i våras ett programförslag till produktionsstyrelsen om arbetet med att åtgärda obalansen Eftersom resursbristen på specialistsjuksköterskor och vissa läkarspecialiteter är av nationell karaktär och förväntas bestå under 2015 är det särskilt viktigt att utveckla arbetssätt och kontinuerligt arbeta med långsiktiga aktiviteter för att förbättra arbetsmiljö och säkra vårdproduktionen. Det återstår mycket arbete med att få en stabil personalförsörjningssituation och sjukhuset arbetar på olika områden för att stärka vården.

24 13 (15) Akademiska sjukhuset Utfall Riktvärde/Mål/ Nyckeltal medarbetare 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,3 % - - Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 3,6 % - - Total sjukfrånvaro, % 4,9 % 4,60 % 4,8 % Inhyrd personal, mnkr 37,5 mkr 21,3 mkr 40 mkr Bilagor 1. Årsprognos

25 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Utfall Budget Utfall Budget Utfall Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS ) Fast ersättning från HSS ) Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare ) Lönekostnader övrig personal ) Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal ) Vårdval specialistvård Köpt vård ) Läkemedel ) Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader ) Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter prognos: 1) Utökad beställning på 22,1 mnkr. Prognosförändringen är i balans. 2) Återbetalning av målrelaterad ersättning från 2013 (-1,9 mnkr) samt en bedömd återbetalning av målrelaterad ersättning 2014 (-13,5 mnkr). Prognosförändringen är i balans. 3) Fortsatt brist på ssk och fortsatt stängda vårdplatser utöver plan innebär svårigheter att klara den elektiva vården varvid intäktskravet för riks- och regionintäkter prognostiseras att undersiga budget med -40 mnkr. 4) Detaljerad redovisning per kontogrupp, återfinns nedan. Övriga intäkter avviker positivt 63,3 mnkr mot budget. Detta beror främst på uppbokningar av ej utnyttjade ALF-medel. 5) Prognosen för läkarlöner förväntas ge ett överskott mot budget på 8 mnkr. Varav 10 mnkr utgör ett överskott mot budget för ej uttagen ALF-tid och 2 mnkr utgör ökade kostnader pga den utökade beställningen. 6) Personalkostnader utöver budget pga effekter av lönerevision och strategiska lönesatsningar utgör 51,3 mnkr av prognosen medan 1,3 mnkr står för utökade kostnader för den utökade beställnignen. 7) Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras överstiga budget med 18,7 mnkr. Kostnadsökningarna återfinns inom psykiatridivisionen, medicin- och thoraxdivisioen samt neurodivisionen. 8) Budgeten för köpt vård prognostiseras ett överskott på 15 mnkr. Flera divisioner har arbetat aktivt med att sänka kostnaderna för köpt vård. 9) Kostnadsökningar pga den utökade beställningen. 10) Ökat antal laparoskopiska ingrepp, operationer med robot och dyra implantat är kostnadsdrivande (30 mnkr). 1 mnkr utgör ökade kostnader pga den utökade beställningen. 11) Detaljerad redovisning per kontogrupp, återfinns nedan. Prognosförändringen avser ökade kostnader pga den utökade beställningen. 12) Investeringar genomförs inte i den takt som planerats vilket medför att budgeten för avskrivningar inte nyttjas. Prognosen är därför 15 mnkr lägre än budgeterat.

26 4) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggtillgångar

27 Månadsrapport Oktober 2014 Lasarettet i Enköping

28 2 (9) Ekonomi Senaste månadens utfall Oktober månad landade på ett 0-resultat vilket är en positiv avvikelse mot budget med 1,6 miljon kronor. Intäkter för producerad c-länsvård understiger budget med 0,8 miljon kronor i perioden. Förvaltningsexterna röntgenintäkter understiger budget med 0,6 miljoner kronor. Personalkostnader understiger budget med 3 miljoner kronor och kostnad för inhyrd personal ligger 1 miljon kronor över budget i perioden. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Ackumulerat utfall Lasarettets ackumulerade utfall till och med september är -19,4 miljoner kronor vilket är 1 miljon kronor lägre än budget. Intäkterna ligger 4,8 miljoner kronor lägre än budget. Riks- och regionvårdsintäkter ligger 4,3 miljoner kronor under budget vilket till största delen förklaras av en högre budgeterad c-länsproduktion än beställning motsvarande 6,9 miljoner kronor. Den rörliga c-länsintäkten ligger 5,7 miljoner kronor över budget varav ersättning inom vårdavtal ligger 13,6 miljoner kronor över budget medan vårdvalsintäkter avviker med -7,9 miljoner kronor. Detta förklaras av en hög produktion vid den kirurgiska verksamheten, vilket beskrivs under produktionsavsnittet. Förvaltningsexterna röntgenintäkter avviker negativt mot budget med 6,9 miljoner kronor i perioden, se årsprognos. Fast ersättning från HSS avviker mot budget med -0,4 miljoner kronor till följd av ej uppnådda tillgänglighetsmål. Lasarettet har budgeterat för ett bortfall motsvarande 6 månader. Kostnaderna ligger 3,8 miljoner kronor under budget i perioden. Personalkostnaden inklusive inhyrd personal ligger 3,3 miljoner kronor under budget till följd av vakanta tjänster. Utfallet för personalkostnad exklusive inhyrd personal ligger i perioden 7,6 miljoner kronor under budget. Verksamheternas vakansutrymme har till stor del använts för finansiering av övertids-, vikariesamt sjuklönekostnad. Utfallet för inhyrd personal är 9,3 miljoner kronor vilket är 4,3 miljoner kronor över budget. Kostnadsökningen är främst inom Kirurgavdelningen och IVA där bristen på sjuksköterskor är påtaglig. Kostnaden för medicinskt material fortsätter att öka. Utfallet ligger 4 miljoner kronor över budget och 4,9 miljoner kronor över föregående års utfall motsvarande period. 1,2 miljoner kronor av överskridandet förklaras av dyra implantat för vissa operationer som utförs inom ramen för samarbete med Akademiska sjukhuset. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Årsprognos Lasarettet prognostiserar ett resultat på -20,3 miljoner kronor vilket är oförändrat mot föregående månadsrapport och 13,3 miljoner kronor sämre än budget.

29 3 (9) En utvärdering av den ekonomiska effekten av lasarettets samarbete med Akademiska sjukhuset har genomförts i perioden. Utvärderingen visar att den totala nettoeffekten för lasarettet kommer att motsvara cirka -4,5 miljoner kronor i utebliven produktion för Lasarettet bedömer, trots den negativa ekonomiska effekten, samarbetet som en viktig framgångsfaktor både ur ett förvaltningsperspektiv och ett landstingsperspektiv. Dock befarar lasarettet att det föreligger en väsentlig risk för att samarbetet medför negativa konsekvenser för övrig verksamhet om inte den ekonomiska aspekten hanteras. Lasarettet har ansökt om finansiering för produktion utöver beställning vid det kirurgiska verksamhetsområdet. Prognosen för kirurgiskt centrum pekar på en överproduktion motsvarande 480 DRG-poäng till ett ekonomiskt värde av 17,8 miljon kronor inom ramen för vårdavtal. Orsaken till överproduktionen har beskrivits närmare i ansökan och förklaras med operationssamarbetet med Akademiska sjukhuset samt ett antal protesoperationer som inte bedömts som vårdvalsoperationer. Det senare innebär att lasarettet kommer att utföra totalt antal protesoperationer enligt planering men inte kommer att uppnå volymen inom ramen för vårdval. Bedömningen är att ca 360 protesoperationer kommer att utföras inom ramen för vårdval vilket är 220 färre än planerat. Inom det medicinska verksamhetsområdet har lasarettet budgeterat och planerat för 167 DRG över beställning. Den ökade produktionen är planerad inom mottagningsverksamheten med syfte att korta väntetiden för både ny- och återbesök. En besvärlig bemanningssituation både gällande läkare och sjuksköterskor samt minskat antal vårdtillfällen delvis till följd av färre akutbesök medför att varken produktionsmålet eller beställning kommer att uppnås. Lasarettet prognostiserar att verksamhetsområdet tappar ca 187 DRG mot planering och ca 20 DRG mot beställning motsvarande ett intäktsbortfall på ca 7 miljoner kronor. Den landstingsgemensamma prismodell för Bild och funktionsmedicin som införts under året innebär lägre förvaltningsexterna intäkter för lasarettets Radiologiskt centrum. Vid beräkning av årseffekten bör volymförändringar beaktas vilket komplicerar prognosen men den uppskattas till mellan -8 och -12 miljoner kronor varvid lasarettet återgår till tidigare prognos på -10 miljoner kronor varav ca 8 miljoner kronor bedöms som landstingsintern transferering och 2 miljoner kronor som landstingsextern intäktsförlust. Återbetalning av målrelaterad ersättning uppgår för 2014 till 1,3 miljoner kronor vilket är 950 tusen kronor mer än budgeterat. Lasarettet har i budgeten tagit höjd för att tillgänglighetsmålen inte kommer att nås 6 av de 24 månaderna men gör bedömningen att målen endast kommer att uppnås 8 månader av 24 månader vilket är 10 månader färre än budgeterat. Målet gällande säkerställande av god hjärtsjukvård i form av kvalitetsindexpoäng kommer inte att nås vilket innebär en återbetalning med 300 tusen kronor. Personalkostnaden beräknas understiga budget med 5,1 miljoner kronor till följd av vakanta tjänster gällande specialistläkare, sjuksköterskor och chefsläkare. Kostnaden för inhyrd personal prognostiseras till 11,2 miljoner kronor vilket är 5,2 miljoner kronor över budget och en resultatförförsämring med 1,1 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Lasarettet har budgeterat 2,2 miljoner kronor till inhyrd personal för att frigöra egen personal till utvecklingsarbete men på grund av det ekonomiska läget ser lasarettet ingen möjlighet att genomföra dessa under året utan det får planeras in i nästkommande år. Kostnadsutvecklingen för medicinskt material är som tidigare påpekats fortsatt stigande. Lasarettet prognostiserar ett utfall på 5,8 miljoner kronor över budget varav 1,4 miljoner kronor är direkta kostnader för dyra implantat till operationer som utförs av Akademiska sjukhuset och som inte har finansieringstäckning via DRG-ersättning. Förskjuten tidplan gällande ombyggnationer samt entreprenörs övertagande av matsal medför att hyreskostnaden beräknas till 1 miljon kronor under budget. Övriga kostnader prognostiseras till 1 miljon kronor över budget vilket förklaras av kostnader för köpta sjukvårdstjänster i form av läkartjänster från andra landsting vilket är budgeterat som en personalkostnad.

30 4 (9) Investeringsplanen kommer att nås även om vissa investeringar förskjutits i tid vilket medför att avskrivningskostnaderna beräknas till 0,5 miljoner kronor under budget. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Produktion Senaste månadens utfall Lasarettet justerade produktionsplanen i april utifrån fortsatt trend mot ökad öppenvård och minskad slutenvård. I förhållande till planering ligger öppenvårdsproduktionen under planering men slutenvårdsproduktionen överstiger plan. En retroaktiv korrigering av felaktigheter i administrationen kring strokevården där de multidisciplinära ronderna och den multidisciplinära rehabiliteringen på strokeavdelningen inte registrerats och kodats korrekt trots omfattande multidisciplinär rehabilitering har genomförts i perioden vilket förändrat även tidigare utfall. Lasarettet i Enköping Utfall Budget Utfall jmf Utfall föreg Utfall jmf Total produktion, C-län, år budget % månad månad föreg år % Riks&Region samt LOV Totalt antal producerade DRG-poäng ,6% 3,8% DRG-poäng sluten vård ,4% 18,9% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin ,6% -11,9% DGR-poäng sjukvårdande behandling % 0,0% Vårddagar, antal ,4% Vårdtillfällen, antal ,9% 13,4% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal Läkarbesök, antal ,5% -5,9% Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal ,3% -8,2% Totalkostnad / producerad DRG ,7% -0,3% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng 1,90 1,84 3,1% ,5% 3,9% Slutenvård C-län exkl. vårdval: Under september har 441 slutenvårdstillfällen och 599 DRG utförts vilket är 216 DRG över plan.

31 5 (9) Vårdval: I september utfördes 24 vårdtillfällen inom vårdval höft- och knäproteser vilket är 35 vårdtillfällen under plan. Öppenvård C-län exkl. vårdval: 3694 läkarbesök och 332 DRG har utförts i perioden vilket är 507 besök och 47 DRG under plan och 273 läkarbesök och 31 DRG över beställning. Vårdval: 71 läkarbesök inom vårdval höft- och knäproteser har utförts under oktober vilket är 66 färre än planerad produktion. Inom vårdval gynekologi har 193 läkarbesök utförts vilket är enligt plan. Ackumulerat utfall Lasarettet har under årets inledning haft svårt att uppnå planerad produktion på grund av bemanningsproblem av vissa specialistkompetenser men har efter sommaren kommit i paritet med planering. Jämfört med motsvarande period föregående år har lasarettet en betydande högre produktionstakt vilket dels förklaras av att 2013 års produktion låg med tyngd på senare delen av året med anledning av ombyggnation på operationsenheten som färdigställdes sensommaren I maj installerades en ny CT kamera som var behäftad med fel vid leverans, vilket krävde omfattande reparation. Extrakörningar under helger och kvällar räddade dock produktionen och resultatet blev till och med något över önskad nivå under sommaren. Lasarettet i Enköping Utfall Budget Utfall jmf Utfall föreg Utfall jmf Total produktion, C-län, år budget % ackum. ackum. föreg år % Riks&Region samt LOV Totalt antal producerade DRG-poäng ,9% 7,5% DRG-poäng sluten vård ,2% 10,3% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin ,8% 4,0% DGR-poäng sjukvårdande behandling ,0% 0,0% Vårddagar, antal ,9% Vårdtillfällen, antal ,3% 1,4% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal Läkarbesök, antal ,2% 2,8% Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal ,7% 5,2% Totalkostnad / producerad DRG ,8% -0,9% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal 1,80 1,73 3,7% Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng ,0% -0,8% Slutenvård C-län exkl. vårdval: Slutenvårdsproduktionen fram till och med oktober ligger 458 DRG över plan och antal vårdtillfällen ligger 29 vårdtillfällen över plan. Inom de akutmedicinska verksamheterna har antal vårdtillfällen minskat till följd av ökad poliklinisering och ligger i perioden 20 DRG och 262 vårdtillfällen under plan vilket balanseras upp av en ökad produktion inom de kirurgiska specialiteterna.

32 6 (9) Vårdval: Lasarettet är en aktör i vårdval höft- och knäproteser. Till och med oktober har 284 operationer utförts vilket är 205 operationer färre än plan plan. Antalet förklaras dels av att vårdåtaganden initierades innan vårdval infördes , bristfälligt remissunderlag samt att många patienter valt att vänta eller att det förelegat medicinska skäl att avvakta med operation. En överenskommelse träffades med Hälso- och sjukvårdavdelningen att inte avvisa remisser som saknade uppgift om vårdval. Remisser inom ASA 1-2 skulle av lasarettet klassas som att patienten valt att avstå sin möjlighet att välja vårdgivare. Ett flertal av dessa bristfälliga remisser felregistrerades. Remissregistreringen förbättrades under senhösten 2013 och informationen till remittenterna kompletterades i mars 2014 av Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Ett arbete med att identifiera och rätta upp de felaktiga registreringarna slutfördes före sommaren. Principen för rättning var att alla remisser som anlänt efter och som klassas som ASA1-2 ändrades till vårdval. En oväntat stor andel besök och vårdtillfällen härrörde från perioden före Även antalet forskningspatienter opererade på lasarettet av operatörer från Akademiska har inverkat på fördelningen mellan vårdval och vårdavtal. Öppenvård C-län exkl. vårdval: Läkarbesök ligger 68 DRG och 1021 läkarbesök under plan men 70 DRG och 1114 läkarbesök över beställning. Antal övriga besök 241 över plan. Vårdval: 776 öppenvårdsbesök inom vårdval höft- och knäproteser har utförts under året vilket är 364 färre än planerad produktion. Förklaring se under vårdval slutenvård. Inom vårdval gynekologi har 2112 läkarbesök utförts vilket är 538 fler än plan. Årsprognos Lasarettets totala DRG-produktion beräknas uppnå planerad produktion. Lasarettet har budgeterat och planerat för 167 DRG över beställning inom det internmedicinska verksamhetsområdet. Den ökade produktionen är planerad inom mottagningsverksamheten med syfte att korta väntetiden för både ny- och återbesök. Den planerade öppenvårdsproduktionen beräknas uppnå plan men minskade akutmedicinska slutenvårdstillfällen till följd av ökad poliklinisering samt brist på specialistläkare medför att slutenvårdsproduktionsmålet för medicinskt centrum inte kommer att uppnås. Lasarettet har genomfört ett antal förändringar i syfte att minska undvikbara inläggningar med förstärkt kompetens på akuten och vårdavdelningarna, förstärkt utskrivning och mobilt sviktteam. För att ytterligare minska antalet undvikbara återinläggningar inom 30 dagar planerar lasarettet att skapa en ny vårdkedja, där ca 30 patienter per vecka erbjuds en läkarkontakt (besök/telefon) i nära anslutning efter utskrivning från medicinavdelningarna. Effekten blir en ökad öppenvårdsproduktion men sannolikt även ytterligare minskning av slutenvårdsproduktion. Som tidigare framgått har det skett en förskjutning av vård från vårdval protes till vårdavtal protes och ryggkirurgi. Orsaken till förväntat DRG-överskott inom vårdavtalet på nära 500 DRG-poäng inom Kirurgiskt centrum förklaras huvudsakligen av att vårdåtaganden artros/protes initierades innan vårdval infördes , samt att många av dessa patienter valt att vänta eller att det förelegat medicinska skäl att avvakta med operation eller bilateral operation. Ytterligare förklaring till överskottet är att protesforskningspatienter opererats på lasarettet av operatörer från Akademiska samt att ryggoperationer har utförts istället för protesoperationer. Inom vårdval höft- och knäproteser prognostiseras 220 färre operationer och 600 färre besök än plan men dessa kompenseras av motsvarande ökning inom ramen för vårdavtal. Vårdval gynekologi prognostiseras utföra c:a 750 fler besök än plan. Inom ramen för operationssamarbetet med Akademiska beräknas minst 300 patienter opereras inom både öppen och sluten vård. Än så länge omfattas mest patienter inom ortopedi (axel, knä, höft- och knäprotes, fot och rygg) varav rygg är ett nytt område men även urologi och plastikkirurgi är delaktiga. Under hösten har även neurokirurgi med baksträngsoperationer utförts. Även mottagningsverksamhet testas under hösten inom ortopedi. Samarbetet är positivt men det har inte skett utan påfrestning inom både organisation och ekonomi. På grund av den gynnsamma

33 7 (9) utvecklingen av väntelistan kommer ytterligare patientkategorier att övertas från Akademiska som till exempel urologisk stenkirurgi och hudförändringar. I maj månad påbörjades Nattprojektet, vilket har som mål att utföra MR undersökningar 3 nätter/vecka. Målet att utföra ca undersökningar nattetid under projektåret kommer sannolikt att nås. Lasarettet i Enköping Utfall Beställnig Beställning C-län ackum. ackum. Utfall föreg år ackum. Utfall jmf beställning % Utfall jmf föreg år % Totalt antal producerade DRG-poäng exkl övriga besök ,1% -1,3% DRG-poäng sluten vård ,1% -1,7% Övriga besök, sjukvårdande behandling, antal ,0% -6,9% Medarbetare Senaste månadens utfall Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat något jämfört med föregående månad, från 223,4 till 224,8. Kostnaden för hyrpersonal har ökat från 307 tusen kronor till 1,2 miljoner kronor. Antalet årsarbetare har ökat, från 447,5 till 449,4. Sjukfrånvaron har minskat något, från 4,98 till 4,94 procent. Ackumulerat utfall och årsprognos Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat från 218,8 till 226,2 och är en konsekvens av kostnaden för löneöversynen samt att kostnaden för obekväm arbetstid och övertid ökat jämfört med samma period föregående år. Vi räknar med att den genomsnittliga timlönekostnaden ökar ytterligare som en följd av årets löneöversyn men att den också kan komma att förändras med anledning av förändringar i personalstrukturen. Antal årsarbetare, exklusive hyrpersonal, har ökat från 419 till 429 jämfört med samma period föregående år, vilket ger en ökning med 2,4 procent. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar 6,5 årsarbetare per månad vilket är en ökning i jämförelse med föregående år då antalet motsvarade 4,3 årsarbetare per månad. Ökningen beror på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden men framförallt på rörligheten i sjuksköterskegruppen. Sjukfrånvaron har ökat från 4,88 till 4,94 procent jämfört med föregående år. Det är åldersgruppen yngre än 29 år som står för ökningen. Sjukfrånvaron har ökat för kvinnor medan den minskat för män. Flera av de långa sjukskrivningarna har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedömts kunna påskynda tillfrisknandet. Som ett led i att försöka minska sjukfrånvaron fick samtliga enheter innan sommaren en genomgång av aktuell personalsituation. I genomgången redovisades bland annat resultatet av medarbetarenkäten, sjuktal, rehabiliteringsärenden, personalomsättning och resultat av avslutsintervjuer. Respektive enhet har utifrån detta sett över vilka åtgärder som bör vidtas för att minska sjukfrånvaron. Vi kan se att antalet långtidssjukskrivna har blivit något färre under de senaste månaderna. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 5,7 procent högre än föregående år. Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversyn, men också på att antal årsarbetare har ökat. Den höga personalomsättningen i sjuksköterskegruppen bidrar också till de ökade personalkostnaderna med introduktion och dubbelgång. Kostnaderna för inhyrd personal är 9,3 miljoner kronor, vilket är 2,7 miljoner kronor högre än för samma period föregående år. Sjukfrånvaro och svårigheter att rekrytera läkare och sjuksköterskor är anledningen till den ökade kostnaden för hyrpersonal.

34 8 (9) Tabell: Lasarettet i Enköping Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,3 6,0 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 10 2, Prognos 2014 Total sjukfrånvaro, % 4,9 4,4 5,0 Inhyrd personal, mnkr 9,3 6 11,2 Thomas Ericson Sjukhuschef Bilagor 1. Årsprognos

35 9 (9) BILAGA 1 Årsprognos Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Utfall Budget Utfall Budget Utfall Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Not prognos: 1) Produktionsökning motsvarande 480 DRG enligt ansökan 2) Omfördelning av höft- och knäprotesoperationer från vårdval till vårdavtal 3) Utökad budgeterad produktion uppnås ej 4) Minskade förvaltningsexterna röntgenintäkter till följd av ny prismodell 5) Vakanta tjänster läkare och sjuksköterskor 6) Fortsatt hög kostnadsutveckling 7) Kostnad för internränta till följd av minskat eget kapital och ökad investeringstakt 8) Kostnad för köpta läkartjänster från andra landsting

36 Dnr PV Månadsrapport oktober 2014 Primärvården

37 2 (5) Ekonomi Senaste månadens utfall Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Mnkr Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Periodutfallet är något sämre än budgeten för perioden. Detta förklaras främst av kostnader för inhyrd personal som i perioden överstiger budgeterade nivå med cirka 2 miljoner kronor. Förklaringen är att vårdcentraler som normalt inte behövt använda hyrläkare har haft detta behov och att det överhuvudtaget varit möjligt att få tag i hyrläkare. Ackumulerat utfall Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Mnkr Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Det ackumulerade utfallet för perioden januari till september är fortsatt bättre än budgeterad nivå. Den positiva intäktsutvecklingen i förhållande till budgeten har förstärkts och uppgår i perioden till + 8 miljoner kronor. Förklaringen är som tidigare rapporterats i huvudsak kopplad till förändrat arbetssätt med en breddinförd drop-in verksamhet och därtill hörande ökning av främst sjuksköterskebesök. Verksamhetens kostnadssida visar en positiv budgetavvikelse med + 5 miljoner kronor. Merparten av denna avvikelse förklaras av en positiv budgetavvikelse för personalkostnader. Aktuell avvikelse speglar inte ett önskvärt tillstånd då detta bland annat återspeglar den bemanningsproblematik som föreligger. Läkemedelsresultatet i perioden uppgår till cirka 7 miljoner kronor vilket är ungefär 2 miljoner kronor bättre än budgeterad nivå. Primärvården har uppfattat att det blir en väsentlig uppstramning av ersättningssystemet för läkemedel från och med Per verksamhetsområde förklaras budgetavvikelsen med cirka +7,5 miljoner kronor i vårdcentralsuppdraget och knappt + 2 miljoner kronor i anslagsfinansierad verksamhet. Av den positiva budgetavvikelsen i perioden motsvaras cirka 1 miljon kronor av Primärvårdens IT-avdelning, PV/IT. Enligt vårdavtalet ska eventuellt överskott i PV/IT regleras till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Det föreligger i nuläget oklarheter kring villkoren för målrelaterad ersättning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har i sina beslut gällande regelböcker för 2015 angett att retroaktiv tillämpning gäller för avgränsningen av på vilken nivå den målrelaterade ersättningen ska avläsas. Obeaktat hur den målrelaterade ersättningen bedöms så kommer Primärvården att betala tillbaks kapiteringsersättning för bristande måluppfyllelse gällande läkarbesök inom sju dagar. Den aktuella händelsen är inte periodiserad i periodutfallet men ingår i prognosbedömningen. För 2014 har Primärvårdens omsättning minskat vilket förklaras av de verksamheter som från årsskiftet flyttat till Akademiska sjukhuset, förvaltningen Hälsa och habilitering och till Landstingets ledningskontor.

38 3 (5) Årsprognos Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Mnkr Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Primärvården ligger, mot bakgrund av de förklaringsposter som angetts till det ackumulerade periodutfallet, kvar på en prognos om + 8 miljoner kronor. Verksamhetsmässigt levererar Primärvården mer verksamhet och i det avseendet bättre tillgänglighet än föregående år. Detta sker i allt väsentligt inom samma kostnadsnivå som föregående år. Det är viktigt att betona att det resultat som förväntas för 2014 kommer dels ur en delvis överkompenserad läkemedelsersättning och dels genom stimulansmedel för exempelvis multimodala team och kognitiv beteendeterapi. Den senare posten har Primärvården inte budgeterat med stöd i att förutsättningarna och långsiktigheten i ersättningen är svårbedömd. I det prognostiserade resultatet för 2014 ingår läkemedelsresultatet med 8 miljoner och stimulansersättningen med 4 miljoner kronor. Praktiskt innebär det att den ordinarie vårdcentralsverksamheten enligt regelböcker inte går ihop ekonomiskt. Ovanstående är väsentligt att beakta när landstinget samtidigt väljer att försämra förutsättningarna för primärvården genom att inte räkna upp ersättning i nivå med kostnadsökningar och därutöver försämra exempelvis incitamentssystemet för läkemedel. Har det funnits för mycket pengar i läkemedelssystemet för öppenvård är det rimligt att korrigera för detta. Samtidigt behöver den samlade ersättningen till primärvård betraktas i ett sammanhang. Primärvården uppfattar inte att de signaler som förmedlats i beslut om regelböcker för 2015 visar på en ambition att skapa stabila förutsättningar för vårdnivå primärvård. Produktion Senaste månadens utfall Primärvården Utfall Budget Utfall månad Utfall jmf Utfall jmf månad månad föreg år budget, st föreg år, st Läkarbesök(inkl tel/rec) varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl tel/rec) varav telefonrådg/receptförnyelse Övriga besök (inkl tel/rec) varav övriga besök vc-uppdrag (inkl tel/rec) varav telefonrådgivning Totalkostnad/produktion Not: Läkarbesöken är summan av fysiska läkarbesök och telefonkontakter/receptförnyelse. Det är ingen ny bild över utvecklingen som presenteras efter oktober månads produktionsutfall. Produktionen av läkarbesök ligger fortsatt över den nivå som gällde för samma period I förhållande till budget ligger produktionen under den planerade nivån. Skillnaden mellan utfall och budget motsvarar i perioden ungefär två allmänläkare med en årsproduktion om besök.

39 4 (5) Ökningstakten vad gäller övriga besök har mattats något under oktober. I förhållande till såväl budget som föregående år noteras dock en väsentlig produktionsökning. Det är som tidigare rapporterats företrädesvis sjuksköterskebesöken som har ökat kraftigt som en effekt av breddinförd drop-in verksamhet. Ackumulerat utfall Utfall Budget Utfall ackum Utfall jmf Utfall jmf Primärvården ackum. ackum. föreg år budget, st föreg år, st Läkarbesök(inkl tel/rec) varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl tel/rec) varav telefonrådg/receptförnyelse Övriga besök (inkl tel/rec) varav övriga besök vc-uppdrag (inkl tel/rec) varav telefonrådgivning Totalkostnad/produktion Not: Läkarbesöken är summan av fysiska läkarbesök och telefonkontakter/receptförnyelse. Avvikelsen i läkarbesök förklaras även i det ackumulerade utfallet av att det varit färre läkare i produktion än budgeterad nivå. Primärvårdens genomsnittliga produktionskrav på läkarresursen motsvarar en årsproduktion på besök. Verksamhetens övriga besök ligger väsentligt över budgeterad nivå och bättre än föregående år. Förändrat arbetssätt med breddinförd drop-in vid samtliga vårdcentraler har främst bidragit till en ökad produktion av sjuksköterskebesök. När produktionsbudgeten fastställdes för 2014 kom den tillkommande volymen att underskattas. I jämförelse med föregående år uppgår den procentuella ökningen till 8,2 procent. Diagram utveckling av totalt antal besök per kategori och månad Diagrammet visar på en relativt stabil produktion vad gäller såväl läkarbesök som telefonrådgivning/recept. Övriga besök som samtidigt utgör en väsentligt större volym noterar en större spridning mellan olika månader. Genomsnittsvärdet besök uppgår till ungefär besök hos läkare eller som telefonrådgivning/receptförnyelse hos läkare. Motsvarande genomsnittsvärde är ungefär besök till övriga professioner.

40 5 (5) Den tillkommande produktionen har i huvudsak skett med samma personella resurser som föregående år. Förutom att detta indikerar en utvecklad produktionsplanering innebär det en väsentligt förbättrat produktivitet i verksamheten. Den genomsnittliga totalkostnaden per producerad enhet är i oktober 644 kronor vilket är drygt 30 kronor bättre än budget och föregående år. Årsprognos Med stöd i utfallet till och med oktober prognostiseras helårsutfallet för läkarbesök att bli lägre än budgeterat. Aktuell produktion bedöms dock vara i nivå med det genomsnittliga produktionskrav per läkare. Avvikelsen mot budget uppstår som en konsekvens av att det föreligger en bristsituation gällande allmänläkare samtidigt som den aktuella bristen inte fullt ut har kompenserats med hyrläkare. När det gäller övriga besök och då företrädesvis besök hos sjuksköterska så kommer dessa att väsentligt överstiga såväl budgeterad nivå som fjolårets nivå. Primärvården var som tidigare rapporterats väl försiktiga i de bedömningar som kom att göras när budgeten för 2014 fastställdes. Utvecklingen bedöms dock inte kunna fortgå i denna takt utan effekten bedöms ha klingat av redan under hösten Produktionsplaneringen för 2015 och vårdcentralernas budgetar för nästa år visar mer måttfulla ökningar. Att bevaka kapacitetsfrågan som en konsekvens av det ändrade arbetssättet kommer att vara väsentligt framöver. Detta mot bakgrund av att vissa verksamheter har slagit i kapacitetstak vad gäller såväl personalresurs som i vissa fall även lokaler. Primärvårdens fördjupade arbete med processdesign, -kartläggning och utveckling spelar en väsentlig roll för att säkerställa ett effektivt kapacitetsutnyttjande. Medarbetare Senaste månadens utfall Inget specifikt att rapportera gällande enskilt månadsutfall. Ackumulerat utfall och årsprognos En stor del av utvecklingen vad gäller måtten eller nyckeltalen i medarbetarperspektivet påverkas av den genomförda organisationsförändringen vid årsskiftet 20013/2014. Personalmixen, lönemixen och antal årsarbetare i verksamheten har påverkats när verksamheter gått till Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering och till Landstingets ledningskontor. I sammanfattning bedöms det föreligga en adekvat styrning mot de uppställda riktvärdena med undantag av utvecklingen av antal årsarbetare. Riktvärdet/målet är uppställt utifrån en ambition att kunna tillsätta bland annat allmänläkare där målet i såväl kort som semilångt perspektiv bedöms vara omöjligt att uppnå. Sjukfrånvaron ligger fortfarande kvar på en nivå som motsvarar den som Landstingsfullmäktige fastställt som ett genomsnitt för landstingets samlade verksamheter. Det kan finnas en risk för att Primärvården når ett något högre sjukskrivningstal för 2014 än dagens nivå. I förhållande till det egna målet om 4,8 procent bedöms utfallet bli bättre. Kostnaderna för inhyrd personal var väsentligt högre under oktober än tidigare månader. Det finns en risk för att kostnaderna blir något högre än den prognos som lämnats. Det kommer dock att uppvägas av lägre personalkostnader. Primärvården Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 0,27 1,0 1,0 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % Total sjukfrånvaro, % 4,4 4,8 4,5 Inhyrd personal, mnkr 16,

41 6 (5) Riktade frågor Primärvården har inte fått några riktade frågor i anslutning till månadsrapporteringen gällande utfall september. Primärvården har i början av maj 2014 riktat frågor om den formella hanteringen av målrelaterad ersättning för verksamhetsår Förutom ensidigt ändrade bedömningsgrunder innehåller beslutet rena felaktigheter med stöd i beslutade regelböcker för verksamheten. Med stöd i de beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat om regelböcker för 2015 förstår Primärvården att kravet på målrelaterad ersättning riktas på enskild vårdcentral även för 2014 trots att regelboken anger att avläsning sker på vårdgivarnivå. En arbetsordning som innebär att vårdgivaren drygt tio månader in på nytt verksamhetsår informeras om förutsättningarna kan inte sägas återspegla en tydlighet i förutsättningar och spelregler för verksamheten. Primärvården har fortsatt en utestående fråga gällande den retroaktiva bestraffningen i form av kapiteringsavdrag gällande filialer för verksamhetsår Vare sig regelböckerna för 2013, 2014 eller 2015 anger att en sådan princip skall tillämpas. Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Samlad resultatrapport och årsprognos.

42 Årsprognos Primärvården tkr Utfall Budget Utfall Budget Utfall Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 BILAGA Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

43

44 Månadsrapport oktober 2014 Folktandvården

45 2 (5) Ekonomi Senaste månadens utfall Resultatet för oktober månad är positivt med 3,5 MSEK och därmed 1,4 MSEK bättre än budget. Intäkterna är bättre än budget med 1,2 MSEK där både tandregleringen och betalande vuxna är högre än vad som budgeterats. Samtliga kostnader ligger i nivå med budget med undantag för personalkostnaderna som ligger 1,1 MSEK under budget. Lönekostnader inklusive sociala avgifter ligger 1 MSEK under budget där 0,4 MSEK beror på lägre löner på grund av två färre anställda samt lägre genomsnittslön. Resterande differens härrör från felaktig budget. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Ackumulerat utfall Resultatet ackumulerat oktober är 11 MSEK bättre än budget. Intäkterna för perioden är 1,4 MSEK bättre än budget. Betalande vuxna och tandregleringen har gått bättre än budget samtidigt som Frisktandvård samt Barn och Ungdom gått sämre än vad som beräknats. Barn och Ungdom är budgeterat på för stor volym. Personalkostnaderna avviker på löneraden med 6,2 MSEK mot budget. Lönenivån jämfört med föregående år är lägre med 1,8 MSEK, två färre årsarbetare ger ca 1 MSEK, resterande differens beror på missbedömningar i budget. Raden övriga personalkostnader avviker med 2,8 MSEK där minskade utbildningskostnader står för 1,6 MSEK och intern representation står för ca 1 MSEK. Övriga kostnader ligger 1 MSEK under budget där den största avvikelsen är lägre lokal- och fastighetskostnader. Den lägre kostnaden är en följd av att budgetanvisningarna för privata fastighetsägare inte stämmer överens med det verkliga utfallet. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Årsprognos Resultat ackumulerat oktober visar ett betydligt bättre resultat än budgeterat. Huvudorsaken till det bättre utfallet är de låga personalkostnaderna, av den anledningen justeras prognosen på personalkostnadsraden.

46 3 (5) Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Produktion Senaste månadens utfall Oktober månad har allmäntandvården haft fler patientbesök än budgeterat, +1,5%. Jämfört med samma månad föregående år har antalet besök varit lika. Därmed avviker antal besök från trenden tidigare under året då antalet besök varit färre än budgeterat och även jämfört med år För specialisttandvården har antalet besök varit färre än budget och även i jämförelse med föregående år. Under hösten 2013 bedrevs en kampanj för att öka antalet Frisktandvårdsavtal, någon kampanj har inte ägt rum i år något som syns i nettotillskottet av avtal. Folktandvården Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Antal besök, allmäntandvård ,48% -0,04% Antal besök, specialistvård ,52% -4,52% Netto tillskott nya frisktandvårdsavtal sedan fg ,60% -46,48% månad Totalkostnad / antal besök ,81% -1,12%12 Ackumulerat utfall Antalet besök inom allmäntandvård och specialisttandvård har minskat jämfört med både budget och föregående år. Det positiva resultatet för allmäntandvården under oktober månad gör dock att avvikelserna är mindre än tidigare. Även när antalet patienter som fått vård mäts ses samma trend som för besöken. Antalet unika personnummer, patient ID, som fått vård har minskat under året och i slutet av augusti var antalet cirka 5 % färre än förra året vid samma tid. Under september och oktober har antalet unika patienter som fått vård ökat och efter oktober månad är skillnaden jämfört med samma period förra året 3,3 %. Inom specialisttandvården finns ett stort patienttryck som resulterat i köer. Under 2013 kunde satsningar på utbildning och förändrade arbetssätt minska köerna, under 2014 har köerna åter blivit längre. Specialiteterna tandlossning, endodonti (rotfyllning), bettfysiologi och specialiserad barntandvård har nu 4-6 månaders väntetid. Inom protetik är problemen störst och där är väntetiden för närvarande är 12 månader. Inom tandreglering finns inga köer. Det finns flera orsaker till att väntetiderna blivit längre. En orsak är att remissinflödet ökat inom flera specialiteter och särskilt stor är ökningen av remisser från privattandvården samt övriga hälso- och sjukvården. Dessutom har vakanser som visat sig svåra att ersätta uppkommit inom vissa specialiteter. Försäljningen av Frisktandvårdsavtal ligger under budgeterat mål. Aktiviteter för att öka försäljningen planeras men kommer inte att genomföras under Åtgärder Folktandvården har satt in flera åtgärder för att öka produktionen och därmed minska väntetiderna. Förändrade arbetstidsmodeller och en översyn av tidboksplaneringen utreds för att implementeras i början på nästa år. Rekrytering av kompetent personal är nödvändigt för att möta patienternas behov. Under 2014 har svårigheter att rekrytera flera personalkategorier uppstått, till exempel tandhygienister och tandsköterskor samt specialisttandläkare. Genom att vara delaktiga i utbildningen av ny personal försöker Folktandvården öka möjligheterna att tillgodose behovet. Nationellt utbildas inte tillräckligt med tandhygienister och Folktandvården försöker genom olika samarbetsorganisationer utöva påtryckningar för att få till stånd fler utbildningsplatser för tandhygienister.

47 4 (5) Folktandvården Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Antal besök, allmäntandvård ,95% -3,41% Antal besök, specialistvård ,56% -1,59% Antal i kö, specialistvård 753 Netto tillskott nya frisktandvårdsavtal sedan fg ,28% -19,85% månad Antal frisktandvårdsavtal vid periodens utgång ,56% 5,42% Totalkostnad / antal besök ,31% 17,81% Årsprognos Prognosen för 2014 är att antalet patientbesök inte kommer att nå budget. Återhämtningen under hösten gör dock att avvikelsen från budget för helår beräknas bli måttlig. Antalet Frisktandvårdsavtal kommer inte att nå budgeterat värde. Medarbetare Senaste månadens utfall Sjuktalet för oktober månad är 4.04 % och har ökat något jämfört med föregående månad då det uppgick till 3,97 %. Antal årsarbetare har ökat med tre årsarbetare den senaste månaden. Timlönekostnaden har ökat något från föregående månad från 201,26 till 201,58. Ackumulerat utfall jämfört med föregående år Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 368 och har minskat med två personer jämfört med föregående år. Tandhygienisterna minskade med en årsarbetare och tandsköterskor har minskat med två årsarbetare jämfört med föregående år samma period. Målsättningen är att rekrytera fler tandhygienister. Det är i dagsläget få sökande till utannonserade tjänster som tandhygienist och tandsköterska. Timlönekostnader Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 1,95% jämfört med helår Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 201,58 vilket kan jämföras med 2013, då timlönekostnaden uppgick till 197,73. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 4,04%, en minskning med 0,64% från föregående år samma period. Målet för 2014 är 4,4%. Den korta sjukfrånvaron har minskat med 0,19% och uppgick till 1,44. Den långa sjukfrånvaron har minskat med 0,44% och uppgår till 1,62%. Yrkesgruppen tandsköterskor har det högsta sjuktalet på 4,18%, därefter tandläkarna på 4,06% och tandhygienisterna 3,68 %. Inhyrd personal Inget behov av inhyrd personal finns. Folktandvården Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 1,97 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % -2,0-0,5 Total sjukfrånvaro, % 4,04 4,4 Inhyrd personal, mnkr Bilagor 1. Årsprognos

48 5 (5) Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos Folktandvården tkr Utfall Budget Utfall Budget Utfall Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter: 1. Intäkter enligt tandvårdstaxan sänks med 2,5 MSEK jämfört med budget. Prognosen sänks ytterligare jämfört med prognos T2 av två anledningar, intäktsnivån är hög i oktober vilket gör att intäkterna för november förväntas bli lägre. Till detta kommer osäkerhet kring intäktsnivån för december där många arbetsdagar försvinner vid jul. 2. Lönekostnaderna har ackumulerat oktober ett lägre utfall jämfört med budget beroende på färre anställda och lägre genomsnittlig personalkostnad i vissa åldersgrupper vilket gör att årsprognos justeras. 3. Medicinskt material har hitintills under året förbrukats mer än vad som antogs i budget varför årsprognos justeras. 4. Lokalkostnaderna är lägre än vad som budgeterats. I budgetanvisningarna var uppräkningsprocenten för privata hyresvärdar högre än vad som i praktiken blev fallet. Hyreskostnaden för privata fastigheter har därför varit lägre under året och årsprognos justeras därför.

49 Månadsuppföljning oktober 2014 Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings ledningskontor Kungsgärdets center S:t Johannesgatan 28 A Box Uppsala tel fax hoh@lul.se

50 2 (5) Ekonomi Senaste månadens utfall I tabellen nedan redovisas resultatet för oktober månad. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Summa intäkter 25 24,8 15 0,2 Summa personalkostnader -17,5-16,8-12,7-0,7 Summa övriga kostnader -10,6-9,2-4,8-1,4 Summa avskrivningar/nedskrivningar -0,4-0,4-0,4 0 Resultat -3,5-1,6-2,9-1,9 Under oktober månad ligger intäkterna något högre än vad som har budgeterats, jämfört med föregående månad då utfallet var 3 mnkr högre än budget. Detta förklaras främst av att periodiseringen av ersättningarna för Närvårdsavdelningen ligger i fas. Personalkostnaderna ökar något jämfört med föregående månad, vilket främst förklaras av att många vakanser är återbesatta under oktober månad. Ackumulerat utfall Ackumulerat utfall jan-okt. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter 253,8 248,7 165,8 5,1 Summa personalkostnader -149, ,8 0,6 Summa övriga kostnader -93,5-91,7-47,6-1,8 Summa avskrivningar/nedskrivningar -4,2-3,6-4 -0,6 Resultat 6,7 3,4 3,4 3,3 Förra årets resultat för samma period var i paritet med budget. I år är resultatet något bättre och förvaltningen kommer att ha ett överskott vid årets slut. Återbesättningen av vakanser på förvaltningen ger ett visst genomslag i form av att det ackumulerade resultatet minskar från 5 mnkr till 3,3 mnkr aktuell period.

51 3 (5) Hörcentralens audionommottagning ackumulerat utfall jan-okt. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader -2,7-2,8-2 0,1 Summa övriga kostnader -1 0,6-0,7-0,4 Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat -1,7 0,8 0,3-1,3 Hörcentralens audionommottagning fortsätter att visa på ett underskott. Hjälpmedelskostnader Hjälpmedel exkl. inkontineshjälpmedel Månad År 2014 År 2013 Avvikelse Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov - - Dec - - S:A Förvaltningen vill visa hur hjälpmedelskostnaderna har ökat under året i jämförelse med året innan. Förvaltningen kommer, på sikta att lägga ett förslag att kostnaderna ska tas där de genereras. Det innebär att andra förvaltningar, som idag förskriver men där hälsa och habilitering får bära kostnader, ska själva ta kostnaderna. En omfördelning av nuvarande resurser måste ske för att förskrivarna ska få täckning av sina kostnader. Under 2015 kommer en uppföljning kostnaderna och en återrapportering till förskrivarna att göras för att öka medvetenheten om resursförbrukningen av förskrivandet.

52 4 (5) Årsprognos Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Förvaltningen har tidigare prognostiserat med ett nollresultat även vid underskott för audionommottagning ca tkr samt utebliven hyreskompensation 500 tkr. Efter oktober månads utfall, indikerar utvecklingen att förvaltningen högst sannolikt kommer att göra ett överskott år Detta under förutsättning att inget oförutsett och/eller extraordinärt inträffar under återstående delen av året. Hörcentralens audionommottagning Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Underskottet på ca 950 tkr för audionommotagningarna kommer att kvarstå även vid årets slut. Audionommottagningen har minskat med en 50 % - ig tjänst. Förvaltningen kan i dagsläget inte vidta fler åtgärder för att eliminera audionommotagningarnas underskott Produktion Produktionen är i stort sätt samma som föregående år och månad och förvaltningen prognostiserar med att produktionen kommer att öka något jämfört med år Medarbetare Senaste månadens utfall Den totala sjukfrånvaron för oktober är 3.46 procent och är en marginell ökning jämfört med föregående månad då vi låg på 3.41 procent. Jämfört med helår 2013 är den betydligt lägre och det gäller både korttids- och långtidssjukfrånvaron. Som väntat har antalet årsarbetare ökat något från 50 till 52. Timlönekostnaden har ökat marginellt från 6,98 procent till7.00. Den inhyrda personal som förvaltningen har är hyrläkare. Under oktober har vi använt hyrläkare till en kostnad av kr.

53 5 (5) Ackumulerat utfall och årsprognos Målet för den totala sjukfrånvaron för 2014 är 4.2%. Oktober månads utfall visar att vi har goda förhoppningar att nå upp till målet. Prognosen är att antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under året på grund av nya uppdrag som medfört nyrekryteringar. Vi anser att vår tidigare beskrivna prognos vad gäller förvaltningens timlönekostnad stämmer. Den organisationsförändring som förvaltningen genomgått samt nya uppdrag medför att timlönekostnaden troligen kommer att öka ytterligare framöver. Detta på grund av att timlönekostnaden för de medarbetare som vi nyrekryterar framöver sannolikt kommer vara högre än den genomsnittliga timlönekostnad vi har i dag. Hälsa och habilitering Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 7 % Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % ,4% Total sjukfrånvaro, % 3.41% 4.2% 4.2% Inhyrd personal, mnkr

54 Månadsrapport oktober 2014 Landstingets resurscentrum

55 2 (8) Ekonomi För att tydliggöra redovisningen för Resurscentrum har vi valt att lyfta ut den ekonomiska redovisningen för vårdsystemen som styrs ekonomiskt och verksamhetsmässigt via styrgrupp och objektägare. Fördelningen i siffror finns i bilaga 2. Senaste månadens utfall September månads utfall är 3 mnkr bättre än budgeterat resultat. Landstingets resurscentrum Asylverksamheten har en ökad intäkt för perioden med 2 mnkr. Det främsta skälet är att antalet asylboenden har ökat inom Uppsala län vilket påverkar den asylschablon som betalas ut till landstinget. Ackumulerat utfall Oktobers ackumulerade utfall är 19 mnkr bättre än budgeterat resultat. Landstingets resurscentrum Asylverksamheten har en ökad intäkt för perioden med 3 mnkr. Det beror på att antalet asylboenden har ökat inom Uppsala län vilket påverkar den asylschablon som betalas ut till landstinget. Intäktsbudgeten för smittspårning och obduktion finns inte budgeterat hos patientadministrationen. Beloppet överförs månatligen från Hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSA) och Primärvården, vilket motsvarar överskott i utfallet på 0,9 mnkr. Arkivlösningen R7e, har 1 mnkr mer i intäkter och 1,2 mnkr lägre kostnader. Detta resultat påverkar som tidigare nämnts inte resultatet då medlen balanseras mellan åren. Verksamheterna ekonomi, personal, patientadministration och utdata har minskat personalkostnaderna med 4 mnkr i förhållande till budgeterad kostnad. Skillnaderna består främst av överförda tjänster till EPJ, bemanning av beslutstödsprojektet, föräldraledigheter och vakanser. Enheterna ekonomi och LRC-gemensamt har 2 mnkr i minskade kostnader för konsultkostnader. Vårdsystem Förvaltningsobjektet MedBild har lägre kostnader i förhållande till budget med 4 mnkr främst på grund av senarelagda projekt. EPJ 2,6 mnkr i lägre kostnader jämfört med budget. Nettoförändringen består av minskade avskrivningskostnader och konsultkostnader med 5 mnkr och ökade personalkostnader med 3 mnkr.

56 3 (8) Årsprognos Det prognostiserade överskottet för Landstingets resurscentrum för året är 6 mnkr. Landstingets resurscentrum Enheten patientadministration får 1,2 mnkr i intäkter för verksamheterna bårhus och smittspårning från Primärvården och HSA. Antalet asylboenden kommer att fördubblas i Uppsala län, vilket ger både ökade intäkter 3,8 mnkr men även en ökning av kostnader med 2 mnkr för asylverksamheten. Medräknat kostnaden för tillståndslösa kan det ge ett överskott på 1 mnkr för Utdataenheten har ,3 mnkr i lägre personalkostnader. Under året har tjänster och arbetsuppgifter avseende Cosmic Intelligence flyttats från Utdatat till EPJ. Resurscentrums enheter har haft ett antal föräldraledigheter och vakanser vilket ger lägre kostnader med 2,6 mnkr i förhållande till budget. Vårdsystem Multimedia och Bild- och informationssystem har i förhållande till budget lägre kostnader och intäkter motsvarande 2,6 mnkr. Anledningen till förändringen är senarelagda projekt vilket ger minskade konsult- och avskrivningskostnader. EPJ har lägre kostnader för avskrivningar med 2 mnkr och ökade personalkostnader med 2,6 mnkr enligt beslut i styrgruppen. Produktion Ekonomienheten har under året arbetat intensivt med att införa ett strukturerat sätt att arbeta med ständiga förbättringar och daglig styrning. Personalenheten har deltagit i arbetet med att hitta en modell för att möjliggöra för landstingets medarbetare att erhålla rabatt på UL-trafiken. Enheten får också i och med denna nya förmån ett utökat uppdrag då medarbetarna betalar årskorten via nettolöneavdrag. Personalenheten har också tagit ett utökat ansvar för landstingets administration och support till HR gällande löneöversynsarbetet. Årets resultat av förhandlingarna har lästs in via filer istället för som tidigare registrerats manuellt i HR-systemets webb. I september kompletterades resemodulen i lönesystemet med funktionalitet för att hantera utlägg. Det innebär att de mer än manuella utlägg kan hanteras på ett effektivare och mer kvalitetssäkrat sätt vilket i förlängningen frigör tid för annat arbete för både verksamhet och personalenheten.

57 4 (8) Senaste månadens utfall Landstingets resurscentrum Utfall månad Utfall månad föreg år Utfall jmf föreg år % Antal kundfakturor / årsarbetare Antal leverantörsfakturor / årsarbetare Antal lönespecifikationer / årsarbetare % Ackumulerat (snitt per månad) Landstingets resurscentrum Utfall ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf föreg år % Antal kundfakturor / årsarbetare Antal leverantörsfakturor / årsarbetare Antal lönespecifikationer / årsarbetare % Medarbetare Senaste månadens utfall Antalet årsarbetare är 129, en ökning med 1 årsarbetare sedan redovisningen i september. Ökningen har skett hos EPJ och beror på deras satsning på att förbättra funktionaliteten i landstingets vårdsystem. Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 0,54 procent sedan föregående månad. Den ökade timlönekostnaden kan också hänvisas till satsningen inom EPJförvaltningen. Sjukfrånvaron har ökat med 0,16 procent sedan augusti månad. Ökningen beror på att många av medarbetarna har haft långdragna förkylningar. Ackumulerat utfall och årsprognos Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 3,91 procent jämfört med helår Ökning är förväntad med tanke på löneöversynen och planerade rekryteringar. Prognosen är en ökning av timlönekostnaden med 4 procent. Närvarotiden har ökat med 6 årsarbetare jämfört med samma period i fjol. Ökningen finns i huvudsak inom EPJ och vårdgarantin vid patientadministrationen. Utifrån det arbete som pågår vid Resurscentrums bedöms årsprognosen för ökningen av antalet årsarbetare till 8. Förvaltningen har en mycket positiv trend för sjukfrånvaron. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat jämfört med 2013, från 3,54 till 2,98 procent. Minskningen har skett för frånvaro 2-14 dagar men även för den längre sjukfrånvaron > 60 dagar. Administratörer är den yrkesgrupp som har den högsta sjukfrånvaron med 3,88, vilket är en minskning med 2,44 procent jämfört med Vi prognostiserar att sjukfrånvaron blir 3 procent vid årets slut. Riktvärdet för sjukfrånvaron är satt till 4 procent. Personalkostnaden har ökat med 10,34 procent jämfört med Kostnaden är inom det budgeterade utrymmet. Ökningen beror huvudsakligen på löneöversynen och de satsningar som förvaltningen genomfört och som lett till att antalet årsarbetare har ökat. Ökningen beror i huvudsak på satsningar inom enheten EPJ. Landstingets resurscentrum Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,91 % 4 % Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 6 5 % 8 Total sjukfrånvaro, % 2,98 % 4 % 3,0 % Inhyrd personal, mnkr 0 0 0

58 5 (8) Bilagor 1. Årsprognos 2. Resultat Landstingets resurscentrum administration och vårdsystem

59 6 (8) Bilaga 1 - Årsprognos 1) Patientadministrationen ökar sina intäkter med 5 mnkr. Antalet asylboenden fördubblas i Uppsala län vilket gör att den statliga asylschablonen beräknas öka med 3,8 mnkr. 1,2 avser verksamheterna bårhus och smittspårning vilka togs över från Primärvården vid årsskiftet. Vårdsystemen som ingår i förvaltningsobjektet MedBild får 2,6 mnkr minskade intäkter från förvaltningarna till följd av minskade kostnader. 2) Lönekostnad läkare budgeteras på raden Lönekostnad övrig personal. 3) I prognosen för personalkostnader finns både minskade kostnader 4,7 mnkr för enheterna ekonomi, utdata, patientadministration, arkiv och bild- och informationssystem. Enheten för elektronisk journalhantering ökar sina personalkostnader i förhållande till budget med 3,6 mnkr. 4) Övriga personalkostnader ökar med 0,2 mnkr på grund av rekryteringskostnader och nyanställningar. 5) Köpt vård för asylsökande förväntas öka med 1,2 mnkr i förhållande till budget. 6) I prognosen ingår kostnader som avser laboratorieprover för smittspårning, obduktion och bårhus, förväntat utfall för 2014 är 3,2 mnkr i beloppet ingår 2,7 mnkr vilka budgeterades som extern övrig kostnad. 7) Köpt tandtekning och tandvård för asylsökande förväntas öka med 0,7 mnkr i förhållande till budget. 8) Dröjsmålsränteintäkterna har ökats i prognosen och internräntekostnaden har justerats ned i förhållande till budget. Totalt ger det en minskad finansiell nettokostnad med 0,3 mnkr.

60 9) I prognosen förväntas övriga kostnader bli 3,7 mnkr lägre än budget vilket fördelar sig per enhet enligt följande; bild- och informationssystem 0,4 mnkr, multimedia 0,6 mnkr, patientadministration 1,6 mnkr, ekonomi och LRC-gemensamt 1,1 mnkr. 10) Prognosen för avskrivningar minskar på grund av senarelagda investeringsprojekt för Förvaltningsobjektet MedBild och Elektronisk journalhantering. 7 (8)

61 Bilaga 2 Resultat Landstingets resurscentrum fördelat på administration och vårdsystem 8 (8)

62 Månadsrapport Oktober 2014 Landstingsservice

63 2 (11) Ekonomi Utfall oktober 2014 Landstingsservice redovisar ett resultat för oktober månad som uppgår till plus 1 miljon kronor, vilket är 4 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen är påverkad av lägre avskrivningar med anledning av försäljningen av Ulleråker, ökad försäljning av fastighetstjänster inom teknikavdelningen och en ökad utdebitering av timmar i projekt. Jämfört med föregående år är årets resultat 8 miljoner kronor bättre, där merparten kommer från högre försäljning av fastighetstjänster inom teknikavdelningen samt från högre hyresintäkter. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Ackumulerat utfall per oktober 2014 Landstingsservice redovisar ett resultat per oktober månad som uppgår till plus 31 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor bättre än budget. De största avvikelserna kan hänföras till lägre kostnader för media, avskrivningar och räntor som till viss del möts av högre kostnader för inhyrda lokaler och lägre hyresintäkter. Merparten av nämnda avvikelser är resultatet av försäljningen av Ulleråkersområdet till Uppsala kommun per Utöver ovan redovisas lägre kostnader för personal samt lägre kostnad för planerat underhåll, en kostnad som på årsbasis kommer att motsvara budgeterad nivå. Jämfört med föregående år är årets resultat 9 miljoner kronor högre. Högre intäkter redovisas för hyror, städ, transport/logistik och fastighetsdrift, vilket delvis balanseras av lägre intäkter för telefoni. Personalkostnaderna är högre med anledning av den årliga lönejusteringen och effekten av gällande bemanningsplan. Övriga kostnader har reducerats i förhållande till föregående år med anledning av lägre kostnader för media och räntor. Högre inhyrningskostnader för lokaler på Ulleråkersområdet balanserar till viss del det positiva utfallet. Avskrivningar är 5 miljoner kronor högre än föregående år, vilket är en effekt av aktiveringar för avslutade investeringsprojekt. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Årsprognos Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2014 som är i ekonomisk balans och i enlighet med budget. Under början av året genomfördes en av de största fastighetsaffärerna i landstingets historia då Ulleråkersområdet såldes till Uppsala kommun. Resultateffekten för Landstingsservice innebär ett underskott om ca 9 miljoner kronor bl a med anledning av att stora delar av Kronparkens sjukhem m fl lokaler har hyrts tillbaka, detta för att ge möjlighet till behovsprövade evakueringar i samband med om- och nybyggnationer inom Akademiska sjukhuset.

64 3 (11) I övrigt så påverkas resultatet negativt av effekter från hyresmodellen med ca 11 miljoner kronor, effekter som endast gäller under Nämnda kostnadseffekter balanseras genom lägre kostnader för personal, energi och beräknad effekt från införande av komponentavskrivning fr o m Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Produktion Utfall oktober 2014 Fastighetskostnad/m 2 BRA är 12 procent högre än budget påverkat av ökade kostnader för inhyrda lokaler avseende Ulleråkersområdet och att basen för yta har minskat i samband med försäljningen av Ulleråkersområdet. Kostnaden är påverkad av en retroaktiv vattenfaktura från Uppsala Vatten avseende åren Årets utfall är jämförbart med föregående år. Mediaförbrukningen är ca 5 procent högre än budget, men i linje med föregående år. Budget är beräknad utifrån föregående års utfall. Utfallet för oktober är beräknad på en ytbas som exkluderar Ulleråker medan budget innehåller densamma. Mediakostnad kr/m 2 BRA är ca 11 procent högre än budget och drygt 5 procent högre än föregående år. Kostnaden är påverkad av en retroaktiv vattenfaktura från Uppsala Vatten avseende åren Driftkostnader är 60 procent högre än budget och föregående år. Driftåtgärder och fakturering har ökat, vilket är enligt plan för att på årsbasis komma ifatt med planerade åtgärder. Landstingsservice Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Total fastighetskostnad/kvm ,9-0,7 Mediaförbrukning egna fastigheter ,3 0,0 kwh/kvm 1) Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm ,1-5,3 Driftkostnader kr/kvm ,0-60,0 1) Avser el och värme Ackumulerat utfall per oktober 2014 Fastighetskostnad/m 2 BRA är knappt 7 procent högre än budget och drygt 8 procent högre än föregående år. Utfallet är påverkat av ökade kostnader för inhyrda lokaler avseende Ulleråkersområdet och att basen för yta har minskat i samband med försäljningen av Ulleråkersområdet. Kostnaden är påverkad av en retroaktiv vattenfaktura från Uppsala Vatten avseende åren Mediaförbrukningen är 1 procent högre än budget och knappt 2 procent lägre än föregående år. Budget är beräknad utifrån föregående års utfall. Utfallet per oktober är beräknad på en justerad ytbas i o m att Ulleråkersområdet såldes per februari 2014, medan budget innehåller densamma. Utfallet per oktober jämfört med budget och föregående år är till största delen påverkat av effekten från energieffektiviseringsprojektet, men även av en gynnsam väderlek under våren som tyvärr inte blev lika gynnsam över sommaren i o m att det krävdes större effektuttag av kyla.

65 4 (11) Mediakostnader kr/m 2 BRA är knappt 4 procent högre än budget och knappt 2 procent högre än föregående år. Kostnaden är till stor del påverkad av en retroaktiv vattenfaktura från Uppsala Vatten avseende åren Driftkostnader uppgår inte till budgeterad nivå p g a att faktureringsgraden inte kommit upp till budgeterad nivå. Jämfört med föregående år är dock utfallet högre. Landstingsservice Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Total fastighetskostnad/kvm ,8-8,2 Mediaförbrukning egna fastigheter kwh/kvm 1) ,0 1,5 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm ,7-1,8 Driftkostnader kr/kvm ,1-5,6 1) Avser el och värme Medarbetare Utfall oktober 2014 Förvaltningens timlönekostnad har ökat marginellt från 196,25 per september till 196,66 per oktober. Ökningen motsvarar 0,2 procent. Antalet årsarbetare har ökat under oktober med två, men vi förutspår inte några större nyrekryteringar under Sjukfrånvaron har ökat något, per oktober uppgår den till 3,78 procent, jämfört med september som uppvisade 3,73 procent. Ackumulerat utfall per oktober och årsprognos för 2014 Timlönekostnaden uppgår till 196,66 kronor, vilket motsvarar en ökning med 3,0 procent jämfört med 2013, riktvärdet för 2014 är 2,2 procent. Antalet årsarbetare uppgår per oktober till 221, ökningen på 2,4 procent jämfört med föregående år beror i huvudsak på fler anställda handläggare, vilka krävs för ökande volymer av byggprojekt. Antalet handläggare har ökat med sex årsarbetare. Förvaltningens sjukfrånvaro uppgår till 3,78 procent, vilket är 0,37 procent högre än per december Målet för sjukfrånvaron är 4,0 procent. Den kortare sjukfrånvaron 2-14 dagar har sjunkit med 0,19 procent och uppgår per oktober till 1,37 procent. Den längre sjukfrånvaron 60 dagar och längre, uppgår till 1,85 procent vilket är en ökning med 0,40 procent jämfört med Ingenjörer har det högsta sjuktalet 5,48 procent, vaktmästare 4,27 procent, tekniker 3,50 procent, handläggare 3,48 procent, ledning 2,53 procent och administratörer 1,31 procent. Kompetensnivån är föremål för prövning vid varje avgång. Kraven på specialistkompetens anpassas till teknisk utveckling och specialistbehovet i nya byggprojekt. Inhyrd personal avser i första hand genomförda inhyrningar av förvaltare och ekonom.

66 5 (11) Tabell: Landstingsservice Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,0 2,2 2,2 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 5 2, Total sjukfrånvaro, % 3,8 4,0 4,0 Inhyrd personal, mnkr 1,1 0,2 1,2 Thord Hägg Förvaltningsdirektör Bilagor 1. Årsprognos Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet

67 6 (11) Bilaga 1 Årsprognos 2014 Årsprognos Landstingsservice tkr Utfall Budget Utfall Budget Utfall Bokslut 2013 Årsbudge t 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikels e årsprog Not Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Medicinsk service Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

68 7 (11) Noter Avvikelser mellan ackumulerat utfall och ackumulerad budget 1. Intäkter (- 4,9 miljoner kronor) Avvikelsen < 5 %. 2. Personalkostnader (2,6 miljoner kronor) Avvikelsen < 5 %. 3. Övriga kostnader (11,0 miljoner kronor) Merparten av avvikelsen avser en periodiseringsdifferens avseende planerat underhåll, vilken kommer att nå budgeterad nivå på årsbasis. Dessutom tillkommer positiva differenser för media och räntor som till stor del är resultatet av att Ulleråkersområdet såldes till Uppsala kommun per Ökade kostnader för inhyrning av lokaler inom Ullleråkersområdet möter till viss del upp mot ovan redovisade lägre kostnader. 4. Avskrivningar/nedskrivningar (13,3 miljoner kronor) Merparten avser försäljningen av Ulleråkersområdet. 5. Resultat (21,9 miljoner kronor) Merparten av avvikelsen kan hänföras till en periodiseringsavvikelse avseende planerat underhåll. Budget kommer dock att uppnås på årsbasis. 6. Fastighetsinvesteringar (368,4 miljoner kronor) Ackumulerat utfall per oktober uppgår till 766 miljoner kronor jämfört med budgeterat miljoner kronor, vilket ger en avvikelse med 368 miljoner kronor. De största avvikelserna består av förskjutningar i tid för FAS-projektet, produktionskök och parkeringsgarage inom Akademiska sjukhusområdet samt komplettering av investering i gasanläggning för bussdepån i Fyrislund. Viss återhämtning gentemot budget sker under slutet av se noteringar nedan vid jämförelse mellan årsprognos och årsbudget.

69 8 (11) Avvikelser mellan årsprognos och årsbudget 1. Intäkter (- 13,2 miljoner kronor) Avvikelsen domineras av minskade hyresintäkter avseende Ulleråkersområdet i och med försäljningen till Uppsala kommun per Till viss del uppvägs detta av positiva avvikelser avseende städ-, tele-, drift- och transportintäkter. 2. Personalkostnader (2,0 miljoner kronor) Avvikelsen < 5 %. 3. Övriga kostnader (- 3,4 miljoner kronor) Lokal- och fastighetskostnader kan med 22 mnkr hänföras till inhyrning av lokaler inom Ulleråkersområdet. Avvikelsen på räntor, 11 mnkr, kan dels hänföras till försäljningen av Ulleråkersområdet, men även till en lägre beräkningsbas än vad som budgeterades. Avvikelsen på övriga kostnader, 11 mnkr, kan hänföras till media med merparten mot försäljningen av Ulleråkersområdet, men även till effekter från energieffektiviseringsprojektet. 4. Avskrivningar/nedskrivningar (14,5 miljoner kronor) Merparten av avvikelsen kan hänföras till försäljningen av Ulleråkersområdet, men även från en viss anpassning till förväntad effekt av komponentavskrivning. 5. Resultat (+/- 0 miljoner kronor) Se ovan! 6. Fastighetsinvesteringar (232,1 miljoner kronor) Total prognos uppgår till miljoner kronor jämfört med budgeterat miljoner kronor, vilket ger en avvikelse med 232 miljoner kronor. Den största avvikelsen består av förskjutningar i tid för projekt J-huset och B11 inom Framtidens Akademiska med 244 miljoner kronor jämfört med budget. Produktionskök och parkeringsgarage inom Akademiska sjukhusområdet samt komplettering av investering i gasanläggning för bussdepån i Fyrislund ligger även de efter tidsmässigt jämfört med budget, samlat med 83 miljoner kronor. Akuten i Enköping samt byggnad A1 vid Akademiska sjukhuset har en högre prognos för 2014 än budget med 9 miljoner kronor, vilket beror på ett snabbare genomförande än budgeterat. Mindre projekt som är under genomförande och ej specificerats i investeringsplanen uppgår till 109 miljoner kronor över budget. Investeringar i fastigheterna ligger samlat 22 miljoner kronor efter budget.

70 9 (11) Bilaga 2 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet totalt Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING RESULTAT LANDSTINGSSERVICE

71 10 (11) Bilaga 2 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet fastighet Resultaträkning Fastigheter BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år TKR HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 5,8% 14,5% -8,8 5,8% 14,5% 7,2% HYRESINTÄKT 1 478, ,04 195, , , ,80 MEDIA -174,34-163,35 11,00-217,57-206,34-209,90 DRIFTKOSTNAD -96,91-97,25-0,34-124,35-116,70-109,15 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -50,58-70,96-20,38-99,38-85,15-116,03

72 11 (11) Bilaga 2 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet övrig verksamhet Resultaträkning Övrig verksamhet BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

73 Produktionsdirektörens rapport November 2014 Landstingets ledningskontor

74 Agenda Ny patientlag från 2015 Bröstcancervård och obesitaskirurgi på Samariterhemmet Akademiska först med integrerad PET/MR-kamera Guldpillret för klokare läkemedelsbehandling Landstingets ledningskontor

75 Ny patientlag från 2015 Ny lag som bland annat är ett resultat av patientmaktsutredningen. Vilket resulterat i behovet av att tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Det klargörs att hälso- och sjukvård som regel inte kan ges utan patientens samtycke. Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet. I övrigt innehåller patientlagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Landstingets ledningskontor

76 Bröstcancervård och obesitaskirurgi på Samariterhemmet Öppen bröstmottagning har under september startat i lokaler med närhet till mammografin på Samariterhemmet. Nästa steg blir flytt av hela bröstmottagningen och bröstkirurgin till Samariterhemmet Vidare övervägs möjligheten att flytta så kallade obesitasoperationer till Samariterhemmet Båda dessa operationstyper kan med fördel samordnas och slipper därmed störas av det akuta vårdflödet inom den opererande verksamheten i övrigt. Landstingets ledningskontor

77 Akademiska först med integrerad PET/MR-kamera Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet blev i oktober 2014 först i Sverige med en integrerad PET/MR-kamera som avbildar kroppen på olika sätt. Den potentiellt största vinsten med kombinerad PET/MR är vid helkroppsundersökningar, att man kan mäta olika funktioner samtidigt med båda teknikerna och få bilder som överenstämmer anatomiskt och tidsmässigt. Detta kommer att ge mer kunskap om effekten av olika behandlingar vid exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, cancer och neurologiska sjukdomar. Vetenskapsrådet har anslagit 43 miljoner kronor till utrusningen. Landstingets ledningskontor

78 Guldpillret för klokare läkemedelsbehandling Läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen har tillsammans fått utmärkelsen Guldpillret. Guldpillret instiftades av Dagens Medicin, Dagens Apotek och Läkemedelsförsäkringen. Priset delades i år ut för arbetet med informationsmaterialet Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Målet för informationsmaterialet har varit att förbättra livskvaliteten för de mest sjuka äldre genom att undvika läkemedel som inte tillför något positivt och att dosera betydelsefulla läkemedel på rätt sätt, så att vårdskador kan undvikas. Landstingets ledningskontor

79

80

81

82 1(18) AS Statusrapport kömiljarden och vårdgarantin oktober 2014 Sjukhuset når grundkravet i kömiljarden för operation och behandling i oktober. Sjukhusets måluppfyllelse mot grundkravet i kömiljarden förbättras med sex procentenheter avseende nybesök och tio procentenheter för operation/behandling jämfört med september. Det innebär att sjukhuset nu uppfyller grundkravet i kömiljarden avseende operation och behandling. Om återhämtningstakten är fortsatt god kan sjukhuset som helhet klara grundkravet i kömiljarden även för nybesök i november. Nu ser vi också att måluppfyllelsen mot prestationskravet stärks då sjukhuset börjar komma ifatt efter sommaren och måluppfyllelsen mot grundkravet ligger mer allmänt på bättre nivåer. Måluppfyllelse för kömiljardens Grundkrav samt antal väntande patienter i September och Oktober Kömiljard Kömiljard Vårdgaranti Vårdgaranti Antal Antal Antal andel inom andel inom andel inom andel inom väntande väntande väntande Grundkrav 60 dagar 60 dagar 90 dagar 90 dagar patienter patienter patienter kvar t 70% Sept Okt Sept Okt Sept Okt Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 62% 68% 74% 80% >70% varav C-län 63% 69% 75% 80% varav Riks och region 60% 68% 72% 80% Operation/åtgärd 61% 71% 70% 80% ca 70% varav C-län 63% 73% 72% 82% varav Riks och region 56% 67% 66% 76% Måluppfyllelse för kömiljardens Prestationskrav samt antal väntande patienter i September och Oktober 2014 Kömiljard Kömiljard Vårdgaranti Vårdgaranti Antal Antal andel inom andel inom andel inom andel inom faktiska faktiska Prestationskrav 60 dagar 60 dagar 90 dagar 90 dagar patienter patienter Sept Okt Sept Okt Sept Okt Antal faktiska patienter kvar till 70% Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 54% 64% 70% 76% >70% varav C-län 55% 65% 70% 76% varav Riks och region 50% 60% 67% 69% Operation/åtgärd 51% 63% 68% 71% > 70% varav C-län 52% 64% 69% 72% varav Riks och region 50% 60% 65% 68% Samtliga divisioner utom Neurodivisionen uppnår grundkravet i kömiljarden både vad gäller nybesök och operation- och behandling. Inom Neurodivisionen varierar måluppfyllelsen mellan olika verksamhetsområden, men de flesta av deras verksamhetsområden uppger att de kommer klara grundkravet per den sista december 2014, Neurokirurgi samt Neurologi och strokevård undantaget.

83 Sjukhuset har en god produktionstakt och vi ser också tydligt att måluppfyllelsen avseende grund- och prestationskrav närmar sig målgränsen 70%. För väntande till operation och behandling har vi även passerat första nivån och har nu en måluppfyllelse om 71%. Akademiska sjukhusets måluppfyllelse till kömiljardens Grundkrav och Prestationskrav - avseende besök resp. operation/ behandling. Januari 2012 oktober Ett antal initiativ har påbörjats för att effektivisera patientflöden och öka kapacitetsutnyttjandet i lokaler och personal, exempelvis genom att föra patienter till rätt vårdnivå, samarbeta mer över organisatoriska gränser och arbeta mer med olika produktionsstyrningsfrågor. Under hösten fortsätter extrasatsningar på kvällsmottagningar inom vissa enheter. Planeringen av resurser och befintlig kapacitet byggs ut, förfinas och breddas. Inom verksamhetsområde Centraloperation har det startats serviceteam som skall arbeta runt operationssalarna och bland annat avlasta operationspersonalen genom att ta hand om flytt av utrustning, städning m.m. Stängda vårdplatser och kritisk personalförsörjningssituation Sjukhuset har öppnat fler vårdplatser under september/oktober och har nu 4% färre stängda vårdplatser på årsbasis jämfört föregående år. Sjukhuset har lyckats rekrytera en del sjuksköterskor men saknar fortfarande ett antal. Många av de nya sjuksköterskorna är nyutexaminerade och under upplärning på avdelningarna, vilket kan förklara att sjukhuset inte kan öppna vårdplatser i samma takt som vi lyckats rekrytera nya medarbetare. Det är fortfarande svårt att rekrytera vidareutbildade sjuksköterskor, exempelvis operationssjuksköterskor. Här har en satsning på vidareutbildning med lön lanserats för att få fler sökande till specialistsjuksköterskeprogrammen. Detta har fått ett gott mottagande och 29 sjuksköterskor har i höst börjat sin vidareutbildning. De sökande kommer dock internt från sjukhuset och skapar därmed nya luckor i bemanningen som successivt efter tillgång fylls med ofta mindre erfaren personal. Flera verksamhetsområden påtalar i höst de begynnande problemen med generationsskiftet som kommer ske på läkarsidan under de närmaste åren och problemen med att hitta erfarna läkare som kan arbeta självständigt. Ute i regionen stänger en del vårdgivare ner vissa verksamhetsområden och mottagningar, vilket gör att trycket på Akademiska sjukhuset ökar inom både bassjukvård och högspecialiserad vård.

84 Nybesök Antalet patienter som stod i kö till nybesök i oktober var ca 8 500, i nivå med föregående månad, men fortfarande ca 600 patienter fler än före sommaren. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av antalet väntande patienter till nybesök. Antalet genomförda nybesök föll tillbaka en aning i oktober jämfört september, delvis på grund av att man i oktober haft en större andel återbesök, vilka inte ingår i definitionen för Kömiljarden och väntetider i vården. Verksamheten har en god produktionstakt, men kapaciteten räcker inte till och det planeras extramottagningar kontinuerligt under vintern för att hålla uppe tillgängligheten. Det planeras också ombyggnationer/ omflyttningar inom ett par divisioner för att öka antalet mottagningsrum så att fler patienter skall kunna komma till mottagning under ordinarie arbetstider. De diagnoser som ingår i kömiljarden utgör underlag till diagrammet nedan. Utveckling av antalet väntande till nybesök och producerade nybesök januari 2012 till oktober På divisionsnivå är det Neurodivisionen som ligger längst från måluppfyllelse (57%) jämfört Grundkravet i Kömiljarden. Det är dock fortfarande en förbättring med 6 procentenheter jämfört föregående månad. De uppger bland annat högt remissinflöde, läkarbrist pga föräldraledigheter, kompetenstapp pga pensionsavgångar och brist på mottagningsrum som kompletterande orsaker till att de inte når måluppfyllelse. Kirurg- och onkologdivisionens olika kirurgiska verksamhetsområden ligger ungefär lika i oktober där omkring 75% av köerna uppfyller kraven. Onkologen gick redan i september till sina normala nivåer, vilket innebär att omkring 95% får ett nybesök inom 60 dagar. Den division som klarat sig bäst som helhet är Kvinna- barndivisionen. De når 84% i måluppfyllelse i oktober, därefter Medicin- och Thoraxdivisionen (77%) och Kirurg- och onkologdivisionen (76%). Baserat på divisionernas redovisningar och statistik från tidigare år är den samlade bedömningen att sjukhuset bör klara grundkravet för Nybesök i november, men riskerar att falla tillbaka en aning igen per den sista december.

85 Operation/ behandling Sjukhuset når grundkravet i Kömiljarden för operation och behandling i oktober - måluppfyllelse 71%. Antalet patienter som stod i kö var Det är en ökning med 2,8% jämfört september och ett resultat av att mottagningsverksamheten och remissinflödet till operation/behandling ökar igen. Det är 800 utomlänspatienter i kö och drygt c-länspatienter. Fyra av fem divisioner klarar grundkravet, endast Neurodivisionen når, trots hög produktion, inte riktigt ända fram. Bäst klarar sig medicin- och thorax divisionen (82% mot grundkravet), Kvinna-barndivisionen ligger på 74% och Kirurg- onkologdivisionen når precis grundkravet i oktober med sina 70%. Sjukhuset har en god produktionstakt och vi börjar se resultat av de optimeringsinitiativ som vidtagits på flera håll inom de opererande enheterna. Samarbetet med Enköping för våren 2015 är under förhandling och sjukhuset ser även över interna fördelningar av operationskapaciteten. Vi öppnar också operationsverksamhet i de nyligen tillträdda lokalerna på Samariterhemmet och planerar att öka operationskapaciteten med en till två operationssalar där vid årsskiftet. Utveckling av antalet väntande till operation och produktion av operationer. Januari 2012 till oktober Antalet genomförda operationer ökar en aning i oktober och ligger nu i nivå med det antalet vi såg i mars vilket var det största antalet sedan oktober 2012, nu hoppas vi kunna hålla i detta i november också, medan det sannolikt faller tillbaka igen i december och januari då vi har många röda dagar för jul och nyår. Osäkerheten för måluppfyllelse mot gränsvärdena i Kömiljarden ligger framförallt i det ökade remissinflödet till sjukhuset - dels på grund av att tidigare privata vårdenheter stängt sin verksamhet på försommaren och att vi inom vissa professioner ser ett ökat antal remisser från exempelvis Gävleborg och Dalarna. Ett inflöde som sjukhuset inte riktigt har kapacitet att bemöta i dagsläget. Jan-Erik Sundquist Biträdande sjukhusdirektör

86 Statusrapporter per Division Statusrapport för kirurg- och onkologdivisionen september 2014 Nybesök KOD Nybesök - väntande Kirurg och onkolog divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande månad Antal väntande patienter föregående månad Antal väntande patienter innevarande månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar sep okt sep okt sep okt okt Handkirurgi 61% 76% 73% 88% % Kirurgi 65% 75% 79% 85% % Ortopedi 57% 75% 74% 88% % Urologi 57% 74% 76% 85% % Onkologi 96% 95% 97% 97% % Divisionen 61% 76% 76% 87% % Nybesök - faktiska Kirurg och onkolog divisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar innevarande månad Antal faktiska patienter föregående månad Antal faktiska patienter innevarande månad Antal faktiska kvar till 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar sep okt sep okt sep okt okt Handkirurgi 53% 70% 68% 80% % Kirurgi 58% 64% 68% 75% % Ortopedi 23% 38% 46% 55% % Urologi 33% 39% 48% 58% % Onkologi 84% 97% 91% 99% % Divisionen 48% 57% 63% 70% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Handkirurgi: Börjar nu komma i kapp efter sommaren Kirurgi: Siffrorna ser som vanligt bättre ut när vi kommit igång under hösten- mao ökad produktion. Ortopedi: Sommarens effekter börjar avta. Urologi: Köerna håller för närvarande på att ses över och uppdateras. Onkologi: Når nu samma höga nivåer som tidigare

87 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Handkirurgi: Ca 20 remisser har skickats vidare till vårdgaranti enheten. 17 st kommer att behandlas av andra vårdgivare. De patienter som finns i kön väntar på tid hos överläkare, för att klara detta samt utbilda befintliga läkare har undervisnings mottagningar skapats. Extra satsningar kommer att göras med ökad personal. Kirurgi: Väntelistorna rensas med översyn av Carina Lundin. Jobbet görs dock av op. koordinatorer. Vissa patientgrupper skickas via vårdgarantienheten. Det största antalet väntande till mott + op är Kolorektal där man på mott maxar. På op behövs det fler op-salar. Viss ljusning beträffande vårdplatser på A1 med hänsyn till ssk. Dock inte fullt bemannade förrän Ortopedi: Fortsatt ökning av verksamheten genom ST mottagningar, sjukgymnastmottagning på ryggsektionen, operationsutrymme i Enköping, överföring av remisser till andra vårdgivare som vi har avtal med, ES, LE, Nacka. Förbättrad produktionsplanering tack vare planeringsenheten. Urologi: Ett utökat arbete pågår med att kontrollera och rensa väntelistor. Enköping har bra urologisk bemanning och inga köer, varför en del remisser skickas dit. Onkologi: Under månaden har verksamhetsområdet haft tillgång till en vikarierande överläkare på mottagningen vilket har ökat produktiviteten ytterligare. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Handkirurgi: Våren Kirurgi: Vi ser effekt redan idag men under våren 2015 mer full effekt. Ortopedi: November uppsatt som mål. Äldre köer utgör en extra utmaning som vi på olika sätt satsar på att komma till rätta med. Underläkarstöd på avdelning frigör mottagningsutrymme för specialister. Urologi: Inom ett par månader 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Handkirurgi: Behov av ökad produktion av mottagningsbesök. Hanteras via utökning av bemanning samt expansion av polikliniska operationer. Kirurgi: Nej Ortopedi: Ökat elektivt inflöde men avsaknad av vårdplatser som riskerar leda till strykningar i det planerade flödet. Ett ökat samarbete med rehab och kommuner kan skapa förutsättningar för bättre flöden och minimera risken för att akuta patienter är kvar länge och stoppar det planerade inflödet. En utväxling av dagkirurgi och relativt friska patienter gör att andelen tyngre sjuka och komplicerade fall på sjukhuset ökar. Dagkirurgin är minskad till förmån för den inneliggande vården. Urologi: Vi har medvetet sjunkande mängd läkarbesök på mott. En del slussas till ssk-mott medan en del hänvisas åter till primärvården med rekommendationer att följa det vårdprogram som nyligen sjösatts. 5. Kommentarer till prognosen på andelen väntande respektive faktiska patienter den 31 december Handkirurgi: Vi kommer sannolikt att ha svårt att fullgöra vårt uppdrag fullt ut innan vi har rekryterat nödvändig personal. Det är därför svårt att bedöma möjligheten att uppnå önskat värde per dec Kirurgi: Verkar rimligt. Ortopedi: Betydligt bättre än förra året samma tid. Antalet väntande har sjunkit både till mottagning och operation. Dock skapar sommaren en puckel. Urologi: Verkar rimligt. Onkologi: Når målvärdena.

88 Operation/behandling KOD Operation/behandling väntande Kirurg och onkolog divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande månad Antal väntande patienter föregående månad Antal väntande patienter innevarande månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar sep okt sep okt sep okt okt Handkirurgi 64% 71% 79% 84% % Kirurgi 47% 62% 52% 69% % Urologi 56% 69% 67% 76% % Ortopedi exkl rygg 55% 74% 74% 82% % Ortopedi ryggkir 89% 87% 96% 93% % Divisionen 59% 70% 68% 79% % Operation/behandling Utförda ( faktiska ) Kirurg och onkolog divisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar innevarande månad Antal faktiska patienter föregående månad Antal faktiska patienter innevarande månad Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar sep okt sep okt sep okt okt Handkirurgi 20% 21% 31% 30% % Kirurgi 44% 45% 57% 52% % Urologi 49% 58% 59% 63% % Ortopedi exkl rygg 48% 61% 58% 67% % Ortopedi ryggkir 65% 63% 70% 74% % Divisionen 43% 49% 53% 56% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Handkirurgi: Fortsatta bemannings problem. Kirurgi: Under HT 2014 beror mycket av produktionen på sjuksköterskebemanning på vårdavdelning och operation. Ortopedi: Enköping skapar operationsutrymme för ryggkirurgin. Urologi: Sommar effekten börjar avta. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Handkirurgi: Vårdgarantienheten kommer att nyttjas. Remisser till Elisabethkliniken. Rekrytering av kollegor från Tyskland. Kirurgi: Kontakt med Vårdgarantikontoret. Ortopedi: Information till primärvård. Fortsatt samarbete med Enköping. Vårdprogram. Extra bemanning till planeringsenheten. Urologi: Genomgång av väntelistor för att se att de är aktuella. Efter det troligen kontakt med vårdgarantikontoret.

89 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Handkirurgi: Våren Kirurgi: Om tre månader. Ortopedi: Nov 2014 om platssituationen klarnar och inga extra ordinära händelser (tex. Vinterkräksjuka) inträffar. Urologi: Dec -14, beroende på inflödet. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Handkirurgi: Behov av ökad produktion av operationer. Hanteras via utökning av bemanning samt expansion av polikliniska operationer. Kommer dock sannolikt att behövas ytterligare resurser inom dagkirurgin samt marginellt även inom slutenvårdskirurgin. Kirurgi: Kolorektal behöver ytterligare en op-sal VT Ortopedi: Möjligen ska man fundera på ytterligare vårdgivare för fotkirurgi, eller avtal. Vår fotkirurgi tillhör emellertid de mest avancerade i Sverige och utgör i nuläget i princip bara stor fot. Verksamheten här borde öka för R/R. Urologi: Vi har långa köer till operationer som ska göras med robotkirurgi samt den RF-behandling som görs på röntgen av små njurtumörer. Detta är flaskhalsar som sjukhuset måste arbeta gemensamt med. 5. Kommentarer till prognosen på andelen väntande respektive faktiska patienter den 31 december Handkirurgi: Vi kommer sannolikt att ha svårt att fullgöra vårt uppdrag fullt ut innan vi har rekryterat nödvändig personal. Det är därför svårt att bedöma möjligheten att uppnå önskat värde per dec Ortopedi: Läget kan bli bättre än i prognosen om arbetet flyter på utan några större incidenter under hösten.

90 Medicin- och thoraxdivisionen september 2014 Nybesök MTH Nybesök - väntande Medicin- och thorax div Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevaran de månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande månad Antal väntande patienter föregåend e månad Antal väntande patienter innevaran de månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevaran de månad sep okt sep okt sep okt okt Prognos andel inom 60 dagar Hema/Hud/ Reuma 78% 78% 93% 95% % Intern-/lungmed 66% 72% 84% 87% % Kardiologi 84% 84% 89% 90% % Specialmedicin 76% 75% 87% 91% % Totalt 76% 77% 90% 93% Nybesök - faktiska Medicin- och thorax div Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar innevarande månad Antal faktiska patienter föregående månad Antal faktiska patienter innevarande månad Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar sep okt sep okt sep okt okt Hema/Hud/ Reuma 59% 69% 82% 83% % Intern-/lungmed 43% 48% 56% 72% % Kardiologi 60% 73% 88% 91% % Specialmedicin 45% 63% 77% 82% % Totalt 54% 64% 76% 81% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? VO- Hema/Hud/Reuma: Under september och oktober klarar vi kömiljarden efter ett tapp under sommaren. VO- Intern-/lungmed: Köerna finns ffa inom allergologi. Bemanningen av allergologer är för låg i för- hållande till inflödet av remisser. Lungcanservården har inga väntetider och inom övrig lungmedicin är väntetiderna i fas. Brist på läkarrum är också en bidragande orsak till köerna, vilket kommer att ses över. VO- Kardiologi: Produktion ökat efter sommaren VO- Specialmedicin: Har inte klarat att öka produktionen så mycket som planerat pga. färre antal randande läkare och långtidssjukskrivning. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? VO- Hema/Hud/Reuma: Fortsatt arbeta med hudprocessen att för att göra mottagningsarbetet så effektivt som möjligt. Kvällsmott. diskuteras. VO- Intern-/lungmed: Fler mottrum är iordningställda och de adm. lokalerna förtätas. Genomgång och optimering av läkarschema för mott. Ssk-mott fördelas på annat sätt för att förbereda plats i mottrum för läkarmott, dock sker ingen minskning av ssk-mott. Uppstramning av rutiner för registrering. VO- Kardiologi: Produktionen är i fas med planeringen VO- Specialmedicin: Restriktivitet med tjänsteuppdrag.

91 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? VO- Hema/Hud/Reuma: Dec 2014 VO- Intern-/lungmed: Under 2015 VO- Kardiologi: Balans under Q 4 VO- Specialmedicn: Dec Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? VO- Hema/Hud/Reuma: Hudprocessen pågår hela tiden för att få långsiktiga förändringar. Arbete med tidsbokningen pågår. VO- Intern-/lungmed: Kontinuerlig mott även under sommaren. Fler specialister behövs inom både allergologi och internmedicin. VO- Kardiologi: Nej VO- Specialmedicin: Läkarbemanningen 2015 ser bättre ut vilket borde leda till bättre tillgänglighet 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december VO- Hema/Hud/Reuma: Klarar kömiljarden VO- Intern-/lungmed: Extra mottrum kommer att minska antalet väntande VO- Kardiologi: VO- Specialmedicin:Något nedskriven prognos jämfört tidigare av skäl som framgår av fråga 1. Operation/behandling MTH Operation/behandling väntande MTH Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande månad Antal väntande patienter föregående månad Antal väntande patienter innevarande månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar sep okt sep okt sep okt okt Hema/Hud/Reuma 84% 96% 92% 96% % Kardiologi 56% 48% 66% 75% % Thoraxkirurgi 76% 91% 81% 99% % Totalt 72% 82% 80% 91% Operation/behandling Utförda ( faktiska ) MTH Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar innevarande månad Antal faktiska patienter föregående månad Antal faktiska patienter innevaran de månad Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr innevarand e månad Prognos andel inom 60 dagar sep okt sep okt sep okt okt Hema/Hud/Reuma 86% 81% 93% 88% % Kardiologi 22% 29% 47% 48% % Thoraxkirurgi 57% 61% 70% 71% % Totalt 48% 52% 65% 65% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? VO- Hema/Hud/Reuma: Normal verksamhet sedan augusti VO- Kardiologi: Märkligt med sjunkande andel. Full produktion i september. Problem med elkonverteringarna VO- Thoraxkirurgi: Total antalet operationsfall ung konstant

92 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? VO- Hema/Hud/Reuma: Fortsatt normal verksamhet. VO- Kardiologi: Organisationen på arytmilab är trimmad och produktionen förväntas öka under resten av hösten. Extrasatsning för elkonverteringar. VO- Thoraxkirurgi: Inget problem 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? VO- Hema/Hud/Reuma: Se ovan VO-Kardiologi: Se ovan VO- Thoraxkirurgi: Se ovan 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? VO-x Hema/Hud/Reuma: Nej VO- Kardiologi: Nej VO- Thoraxkirurgi: Nej 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december VO- Hema/Hud/Reuma: Klarar målet VO- Kardiologi: Klarar målet VO- Thoraxkirurgi: Klarar målet

93 Neurodivisionen oktober 2014 Nybesök - väntande Neurodivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar september Kömiljard väntande andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar september Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr oktober Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Neurokirurgi 49% 57% 62% 71% % Neurologi och strokevård 43% 46% 58% 60% % Plastik- och käkkirurgi 76% 83% 88% 97% % Smärtcentrum 77% 75% 86% 93% % Ögonsjukdomar 45% 52% 56% 65% % ÖNH 52% 60% 64% 69% % Totalt 51% 57% 63% 69% % Nybesök - faktiska Neurodivisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar september Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar september Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar oktober Antal faktiska patienter september Antal faktiska patienter oktober Antal faktiska kvar till 70% inom 60dgr oktober Prognos antal faktiska patienter Prognos andel inom 60 dagar Neurokirurgi 36% 34% 48% 52% % Neurologi och strokevård 35% 43% 45% 47% 60% Plastik- och käkkirurgi 29% 59% 57% 72% 80% Smärtcentrum 24% 21% 59% 65% % Ögonsjukdomar 67% 67% 75% 71% % ÖNH 64% 75% 76% 82% % Totalt 56% 64% 69% 72% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Återhämtningen från sommarens lägre siffror då enbart akuta och halvakuta patienter omhändertas förbättras ytterligare i oktober. Neurologi och strokevård: Förbättring jämfört med sommarens sämre resultat. Remisshanteringen har inte återfått den omfattning den hade innan den mest erfarne remissbedömningsmedarbetaren gick i pension vilket påverkar kötiden. Även rumbrist har varit en påverkande faktor. Plastik- och käkkirurgi: Återhämtning sedan sommaren innebär att målet uppnås och det beräknas fortsätta under hösten. Smärtcentrum: Målet uppnås för perioden. Ögonsjukdomar: Fortsatt upphämtning sedan sommaren då resultatet var lägre pga att elektiv vård varit på undantag till förmån för den akuta. ÖNH: Fortsatt upphämtning sedan sommaren då resultatet var lägre pga att elektiv vård varit på undantag till förmån för den akuta.

94 13(18) 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Det normala är att en återhämtning sker under hösten men då det är stora problem med sköterskebrist är det oklart hur stor återhämtningen kan bli. Neurologi och strokevård: Arbete pågår med utökad bemanning för att förbättra läget och ett ökat antal rum har iordningsställts i samma syfte. Ögonsjukdomar: Återhämning beräknas ske under hösten som tidigare år delvis med hjälp av planerade extrasatsningar. Dock är det svårt att förutsäga hur införandet av vårdval kommer att påverka det hela. ÖNH: Återhämning beräknas ske under hösten som tidigare år delvis med hjälp av planerade extrasatsningar och förstärkning av bemanningen. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Neurologi och strokevård: Effekt beräknas under hösten. Ögonsjukdomar: Se svar ovanstående fråga. ÖNH: Se svar ovanstående fråga. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Neurologi och strokevård: Se svar ovanstående fråga. Ögonsjukdomar: Nej inget utöver redan planerat arbete. ÖNH: Nej inget utöver redan planerat arbete. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december De flesta verksamhetsområden beräknas klara målet på 70% och total för divisionen beräknas målet klaras. Operation/behandling - Neuro Operation/behandling väntande Neurodivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar september Kömiljard väntande andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar september Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr oktober Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Neurokirurgi 51% 60% 60% 69% % Plastik- och käkkirurgi 53% 60% 62% 66% % Ögonsjukdomar 54% 60% 63% 69% % ÖNH 90% 92% 97% 98% % Totalt 60% 67% 68% 75% % Operation/behandling Utförda ( faktiska ) Neurodivisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar september Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar september Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar oktober Antal faktiska patienter september Antal faktiska patienter oktober Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr oktober Prognos antal faktiska patienter Prognos andel inom 60 dagar Neurokirurgi 47% 57% 59% 71% % Plastik- och käkkirurgi 58% 88% 66% 88% % Ögonsjukdomar 59% 64% 80% 68% % ÖNH 42% 69% 79% 93% % Totalt 53% 67% 76% 78% %

95 14(18) 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Återhämtningen från sommarens lägre siffror då enbart akuta och halvakuta patienter omhändertas förbättras ytterligare i oktober. Plastik- och käkkirurgi: Patientinströmning oförändrad/ökad men kön har utvecklats negativt pga reducerad verksamhet under sommaren och väldigt många akuta ingrepp som trängt ut elektiv kirurgi samt samoperationer med annan verksamhet vilket tar operativa resurser från verksamheten (kirurger samt op personal). Vi har ännu inte kunnat rekrytera det extra op lag som godkändes i år vilket skulle ha inneburit att all brännskadekirurgi hade ett eget op lag. Vi har också potentiella långtidssjukskrivningar av 1 op SSK vilket ytterligare begränsar verksamheten. Plastikkirurger är också begränsande faktor svårt att rekrytera. Från september har 1 gått i pension och en är tjänstledig deltid. Ögonsjukdomar: Upphämtning sedan sommaren då resultatet var lägre pga att elektiv vård varit på undantag till förmån för den akuta. ÖNH: Upphämtning till att klara målet med mycket god marginal sedan sommaren då resultatet var lägre pga att elektiv vård varit på undantag till förmån för den akuta. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Det normala är att en återhämtning sker under hösten men då det är stora problem med sköterskebrist är det oklart hur stor återhämtningen kan bli. Plastik- och käkkirurgi: För att undvika ombokningar av elektiv kirurgi vid akuta ingrepp kommer en akutsal (2 halvdagar/vecka) införas v 49 tom januari och därefter utvärderas. Vi har anställt på timmar 2 st ny pensionerade op SSK vilket vi hoppas kunna öka flexibiliteten och produktiviteten. Vi utvärderar om vi kan använda slussningspengar från vårdgarantienheten för att köpa vård för enklare ingrepp samt att göra riktade satsningar för ingrepp i lokalanestesi vissa lördagar. Köstatus utvärderas varje månad. Ögonsjukdomar: Återhämning beräknas ske under hösten som tidigare år delvis med hjälp av planerade extrasatsningar. Dock är det svårt att förutsäga hur införandet av vårdval kommer att påverka det hela. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Plastik- och käkkirurgi: Förhoppningsvis 1:a kvartalet Ögonsjukdomar: Se svar ovanstående fråga. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Plastik- och käkkirurgi: Inte i dagsläget. Ögonsjukdomar: Nej inget utöver redan planerat arbete. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december De flesta verksamhetsområden beräknas klara målet på 70% och total för divisionen beräknas målet klaras.

96 15(18) Statusrapport för Kvinna/Barn-divisionen, okt Nybesök - väntande KB-divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar september Kömiljard väntande andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar september Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Antal väntande kvar till 70% inom 60dgr oktober Prognos andel inom 60 dagar Kömiljard väntande andel inom 60 dagar september Kvinnosjukvård 84% 86% 90% 94% % 84% Pediatrik 73% 80% 80% 85% % 73% Totalt 80% 84% 86% 91% % 80% Nybesök - Faktiska (utförda) KB-divisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar september Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar september Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar oktober Antal faktiska patienter september Antal faktiska patienter oktober Antal faktiska kvar till 70% inom 60dgr oktober Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 76% 82% 85% 92% % Pediatrik 45% 82% 72% 90% % Totalt 63% 82% 80% 91% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kvinnosjukvård: Vi har ökat andelen nybesök både vad gäller väntande och faktiska, trots att antalet remisser ökar. Pediatrik: Vidtagna åtgärder har givit resultat på kömiljard måttet. Vi har nu lite att hämta igen på vårdgarantin. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Vi följer produktionen enligt ProVer plan. Pediatrik: Vi fortsätter med samma strategi. Städar listor, kallar in patienter, lägger extramottagningar. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: Vi hoppas att vi når vårt uppsatta mål i slutet av året. Pediatrik: Vi kommer att klara både kömiljard och vårdgaranti enl. våra prognoser innan årsskiftet. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Gynekologi ingår nu i Landstingets vårdval. Det har medfört ett större inflöde av remisser. Vi fortsätter att följa upp trenden. Pediatrik: Långsiktigt kan vi få problem då vi saknar finansiering för återväxt. Under 2014 skall det inte vara något problem att uppnå målet. 5. Kommentarer till prognosen på andel väntande respektive faktiska patienter den 31 december Kvinnosjukvård: Vi har nu lyckas att rekrytera de läkare vi behöver och tror att vi kommer att uppnå målet (på 90% 60 och 90 dagar vårdgaranti) i slutet av året. Pediatrik: Målet är > 95% inom 90 dagar och >80% inom 60 dagar.

97 16(18) Operation/behandling - KB Operation/behandling väntande KB-divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar september Kömiljard väntande andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar september Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Antal väntande kvar till 70% inom 60dgr oktober Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 62% 74% 71% 87% % Barnkirurgi 30% 79% 48% 79% % Totalt 59% 74% 68% 86% % Operation/behandling Faktiska (utförda) KB-divisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar september Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar september Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar oktober Antal faktiska patienter september Antal faktiska patienter oktober Antal faktiska kvar till 70% inom 60dgr oktober Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 56% 64% 70% 67% ,2 60% Barnkirurgi 0% 0% 0% 0% 4 2 1,4 60% Totalt 52% 63% 66% 65% ,04 60% 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kvinnosjukvård: Vi har ökat andelen väntande till operation både vad gäller inom 60 dagar och 90 dagar. Vi har kunnat operera mer och ökat andelen faktiska partienter som blivit opererade inom 60 dagar. Barnkirurgi: Vi har kunnat operera en del av tidigare kön, men kan konstatera att de fyller på sig av fall från framförallt från regionen. Vad gäller utfallet för nybesök och operation verkar inte siffrorna stämma med det jag får ut från divern. Vi planerar att kalla in expertis för att få rätsida på statistiken. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Vi följer produktionen enl. pro-ver plan. Barnkirurgi: Ökning av den operativa kapaciteten är beslutad och påbörjad. På grund av en något lägre narkostilldelning kan vi inte komma igång med ökad dagsjukvård förrän november. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: December Barnkirurgi: December Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Nej. Vi följer effekterna av vårdval vilket ännu inte påverkat vår verksamhet volymmässigt. Barnkirurgi: Ja, översyn och permanent ökning av den operativa verksamheten inom hela verksamhetsområdet behövs, är nu beslutat, håller på att implementeras. 5. Kommentarer till prognosen på andel väntande patienter den 31 december Kvinnosjukvård: Målet är att klara av 60-dagars kravet på 75% och vårdgarantin på 85% i slutet av året. Barnkirurgi: Prognosen för 2014 december är 80% inom R/R och inga patienter i kö för C län

98 17(18) Statusrapport för Psykiatridivisionen oktober 2014 Nybesök Nybesök - väntande Psykiatridivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående september Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande oktober Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående september Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande oktober Antal väntande patienter föregående september Antal väntande patienter innevarande oktober Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande oktober Prognos andel inom 60 dagar Affektiva sjukdomar 78% 78% 85% 88% % Beroende- och N 57% 58% 65% 61% Psykos- och R 100% 100% 100% 100% % Vuxenpsykiatri totalt 72% 72% 79% 81% % BUP (inom 30 dagar) 60 98% 100% 100% 100% % Nybesök - faktiska Psykiatridivisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föregående september Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar innevarande oktober Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar föregående september Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar innevarande oktober Antal faktiska patienter föregående september Antal faktiska patienter innevarande oktober Antal faktiska kvar till 70% inom 60dgr innevarande september 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Affektiva sjukdomar: Mottagningarna saknar läkare och är extremt belastade. Beroende- och Neuropsykiatri: Neuropsykiatrin har fått utökade resurser för CS insättning och lyckats beta av en del av kön men inflödet är fortfarande stort, vilket resulterar i ett oförändrat läge. LARO, lång väntetid till läkare. Svårt att göra en prognos p g a läkarbemanningen. Verksamheten är läkarberoende. Vårdplatser för C- län, metadoninsättning är en brist. Beroendemedicinska mottagningen har inga problem. Psykos- och Rättspsykiatri: beror på felregistreringar. Barn- och Ungdomspsykiatri: För närvarande ser situationen god ut, men den är skör. Personalstyrkan minskar medan antalet remisser och pågående ärenden ökar, belastningen på personalen ökar och risken för sjukskrivningar och personalomsättning påtaglig. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Affektiva sjukdomar: Organisationsgenomgång med fokus på analys av patientflöden har startat. Beroende- och Neuropsykiatri: Diskussion om neuropsykiatriomorganisation pågår på divisionsnivå. LARO rekrytering av läkare pågår. Psykos- och Rättspsykiatri: Endast sekreterarna kommer att göra registreringarna. Barn- och Ungdomspsykiatri: Det vi kan göra är att punktbevaka de ärenden som riskerar gå över garantitiden och försöka kunna boka in dem. Prognos andel inom 60 dagar Affektiva sjukdomar 63% 69% 83% 85% Beroende- och N 61% 76% 77% 85% Psykos- och R 43% 80% 43% 100% Vuxenpsykiatri totalt 62% 72% 80% 85% % BUP (inom 30 dagar) 60 89% 100% 100% 100% %

99 18(18) 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Affektiva sjukdomar: Slutet av 2015 Beroende- och Neuropsykiatri: Slutet av 2015 för neuropsykiatrin. LARO utifrån rekrytering. Psykos- och Rättspsykiatri: inom en månad Barn- och Ungdomspsykiatri: kommer förhoppningsvis att uppfylla målen 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Affektiva sjukdomar: Beroende- och Neuropsykiatri: Psykos- och Rättspsykiatri: noggrannare uppföljning av väntelista på enheterna. Barn- och Ungdomspsykiatri: fortsätter patientströmmarna som hittills, innebär detta att mer arbete behöver utföras av färre individer. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Affektiva sjukdomar: Beroende- och Neuropsykiatri: Psykos- och Rättspsykiatri: Siffran 43 % kvarstår i systemet p.g.a. felregistreringar men i praktiken har patienterna fått tider så kraven uppfylls även om det inte syns i siffrorna. Barn- och Ungdomspsykiatri: Svårt avgöra hur länge denna utveckling kan fortgå med bibehållet positivt resultat i förhållande till vårdgarantin.

100 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping klarar vårdgarantimålet 80 procent både gällande nybesök och operation/behandling i september. Utfallet för nybesök ligger på 95 procent och för operation/behandling ligger utfallet på ca 94 procent. Antal väntande till nybesök har minskat under våren men under sommarmånaderna skedde en marginell ökning av antal väntande och i september väntade 1660 patienter. Måluppfyllelsen har legat över 80 procent sedan april. Under augusti försämrades målvärdet för specialitetområdet ortopedi vilket har förbättrats markant och ligger i oktober på 96 procent. Antal väntande inom ortopedi har minskat med 600 patienter jämfört med årets början. Inom ögon och hud har antal väntande ökat något vid jämförelse med föregående period men måluppfyllelsen har förbättrats till 81procent respektive 91 procent. Övriga specialiteter ligger nära 100 procent. Antal väntande till operation/behandling är i oktober 720 patienter och av dessa hade 627 patienter väntat mindre än 90 dagar, 94 procent. Samtliga specialitetområden ligger över 80 procent. Se utfall för 2014 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden i oktober. Grundkravet når 84 procent men prestationskravet klaras inte med uppnådda 68 procent. Målnivån för antal väntande (grundkravet) har förbättrats varje månad under våren men har under sommarperioden pendlat mellan 67 och 73 procent. Även prestationsmålet har förbättrats under året och ligger nu nära målet på 68 procent. Av 1660 totalt väntande patienterna var det 1397 som väntat mindre än 60 dagar och av de 872 utförda besöken hade 593 patienter väntat mindre än 60 dagar. Inom specialiteten ögon uppnås varken grundkravet eller prestationskravet och inom hud och ortopedi uppnås grundkravet men inte prestationskravet. 38 procent av alla väntande i oktober utgörs av ortopedpatienter där antal väntande mindre än 60 dagar uppnår 84 procent och antal utförda besök inom 60 dagar uppnår 41 procent vilket är en förbättring. Medicinmottagningen har under föregående år kommit tillrätta med kön av patienter som väntar på sitt första nybesök till läkare. I oktober ligger genomförda nybesök på 76% inom 60 dagar. Mottagningen kommer att nå både kömiljardens grundkrav och prestationsmål resten av året. Ögonmottagningen med läkarbemanning tre dagar per vecka höll produktionsplanen fram till vecka 9 då en av våra läkare insjuknade. Akademiska Sjukhuset har inte haft Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

101 2 (5) någon möjlighet att tillsätta någon annan läkare och vi har endast haft en vikarie på plats sex dagar, där fokus varit att bedöma alla sjuksköterskebesök såsom ögonfoto, tryck, synfält, körkortsintyg etc. för att kunna ge patienterna svar inom en rimlig tid och göra planering för nästa uppföljning. Ovanstående har inneburit att hela produktionsplaneringen har arbetats om utifrån nya förutsättningar, och för att komma ikapp och uppnå målen krävs en läkare på heltid, vilket temporärt löses med hjälp av bemanningsföretag under hösten. Vid senaste mätningen väntade totalt 183 patienter på sitt första läkarbesök. 124 stycken av de patienter som väntar på sitt första besök har väntat mindre än 60 dagar vilket motsvarar 68 procent. Utifrån reviderad produktionsplan beräknas målvärdet, 70 procent, gällande grundkravet att uppnås under november. Besök inom 60 dagar ligger i oktober på 34 procent och att nå 70 procent i år bedöms inte som möjligt. Hudmottagningens remissinflöde är för närvarande cirka remisser per vecka. Vid senaste mätningen väntade totalt 187 patienter på sitt första läkarbesök, varar 135 stycken har väntat mindre än 60 dagar. Andelen som väntat mindre än 60 dagar, 72 procent. Planen är att om möjligt planera in extra dagar för att minska sårbarheten samt överföra patienter till andra vårdgivare via vårdgarantienheten och på så sätt komma upp till målvärdet 70 procent gällande grundkravet. Besök inom 60 dagar ligger i oktober på 22 procent och att nå 70 procent i år bedöms inte som möjligt. Väntelistan till Kirurgmottagningen med specialiteterna ortopedi, kirurgi och urologi har minskat och under hösten stabiliserats på en lägre nivå. Räknat sedan årets början har den reducerats från 1750 patienter till c:a 1150 patienter. Måluppfyllelsen vad gäller grundkravet ligger på 88 procent. I förhållande till prestationskravet har en markant förbättring skett med 19 procentenheter till 64 procent. Tillgänglighetsproblemet finns fortfarande inom ortopedin. Orsaken till väntesituationen är en tidigare ökad remisstillströmning som nu har stabiliserats på en något lägre nivå även om en tydlig ökning skett i oktober av urologremisser från Akademiska. Men även en viss underbemanning med läkare har påverkat väntesituationen negativt. Kapaciteten på mottagningen ses över vilket har till syfte att skapa en balans mellan verksamheten på mottagning respektive på operation. En mottagningslogistikgrupp har verkat sedan i våras. För att förbättra situationen har förstärkning gjorts vissa veckor med hyrläkare. Även ordinarie läkare har tjänstgjort extra kvällspass. Operationssamarbetet med Akademiska pågår och det har även inkluderat ett antal mottagningsdagar. En särskild bokningsfunktion kommer att inrättas inför 2015 för att uppnå bättre effektivitet. Gynekologmottagningen når både grund och prestationskravet med god marginal, 98 procent respektive 93 procent. Prognosen är att Kirurgmottagningen och gynekologmottagningen återstående månader ska klara tillgänglighetsmålet att minst 70 procent får ett nybesök inom 60 dagar. Se utfall 2014 i bifogad graf.

102 3 (5) Behandling/operation Lasarettet i Enköping har klarat målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation/behandling samtliga månader förutom i augusti och prestationsmålet har uppnåtts 5 av 10 månader. Den samlade väntelistan utgörs nu av 720 patienter varav 627 patienter väntat i mindre än 60 dagar, 87 procent. Av dessa 627 väntande finns 342 patienter, eller 48 procent inom ortopedi som i oktober nådde en måluppfyllnad på 91 procent. I oktober klaras även prestationsmålet för genomförda operationer 70 procent. Operationskön har nu en rimlig längd och är till och med inom vissa typer av ingrepp t ex dagkirurgi ortopedi och urologi i kortaste laget för optimal planering. Prognosen är att klara prestationsmålet 70 procent för genomförda operationer resten av året. Se utfall 2014 i bifogad graf Thomas Ericson Sjukhuschef

103 Utfall vårdgaranti 2014

104 Utfall kömiljard (5)

105 ViV Vårdgarantin och kömiljarden Primärvården ( offentlig o privat ) utfall Telefontillgänglighet samma dag Tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar Kömiljard utfall Nybesök = enl SKL:s grund- o prestationskrav Operation/åtgärd = enl SKL:s grund- o prestationskrav Landstingets ledningskontor

106 Primärvården Telefontillgänglighet: 97 % ( sept 93 %) Variationen: % Nivån för målrelaterad ersättning är 90 % Tillgänglighet läkarbesök: 86 % ( sept 87 %) Variationen: % Nivå för målrelaterad ersättning är 90 % Landstingets ledningskontor

107 Privat primärvård Telefontillgänglighet: 90 % ( sept 89 %) Variationen: % Nivån för målrelaterad ersättning är 90 %. Tillgänglighet läkarbesök: 87% ( sept 85 %) Variationen: % Nivån för målrelaterad ersättning är 90 %. Landstingets ledningskontor

108 Kömiljard 2014 Grundkrav (väntande) & Prestationskrav (genomförda) Landstingets ledningskontor

109 GRUNDKRAV besöksgaranti specialist: Väntande till första besök Besöksgaranti - väntande till första besök Totalt Andel väntande Andel väntande antal - kömiljard - vårdgaranti väntande < 61 dagar < 91 dagar Antal väntande ,6% 81,6% Antal väntande ,7% 86,6% Förändring föreg månad 328 Besöksgaranti - väntande till första besök Per förvaltning AS ES LE TOTALT Antal väntande exkl MoV Antal väntande exkl MoV kortare än 60 dagar Andel väntande kortare än 60 dagar 69,1% 70,7% 85,1% 71,7% Landstingets ledningskontor

110 Landstingets ledningskontor * = grundkrav för kömiljard är 70 %

111 GRUNDKRAV besöksgaranti specialist: Väntande till första operation/åtgärd Besöksgaranti - väntande till operation/åtgärd Totalt Andel väntande Andel väntande antal - kömiljard - vårdgaranti väntande < 61 dagar < 91 dagar Antal väntande ,0% 79,1% Antal väntande ,0% 86,5% Förändring föreg månad 57 Besöksgaranti - väntande till operation/åtgärd Per förvaltning AS ES LE TOTALT Antal väntande exkl MoV Antal väntande exkl MoV kortare än 60 dagar Andel väntande kortare än 60 dagar 71,4% 90,0% 86,6% 75,0% Landstingets ledningskontor

112 Landstingets ledningskontor * = grundkrav för kömiljard är 70 %

113 KRAV FÖR PRESTATIONSERSÄTTNING behandlingsgaranti specialist: Faktiska/genomförda första besök Behandlingsgaranti Totalt Andel faktiska Faktiska (genomförda) första besök (inkl M OV) antal - kömiljard faktiska < 61 dagar Antal genomförda ,3% Antal genomförda ,0% Förändring föreg månad -482 Behandlingsgaranti - faktiska (genomförda) första besök (exkl M OV) Per förvaltning AS ES LE TOTALT Antal genomförda exkl MoV Antal genomförda exkl MoV kortare än 60 dagar Andel genomförda kortare än 60 dagar 64,5% 62,4% 68,0% 65,0% Landstingets ledningskontor

114 KRAV FÖR PRESTATIONSERSÄTTNING behandlingsgaranti specialist: Faktiska/genomförda första operation/åtgärd Behandlingsgaranti Totalt Andel faktiska Faktiska (genomförda) operation/åtgärd (inkl M OV) antal - kömiljard faktiska < 61 dagar Antal genomförda ,6% Antal genomförda ,4% Förändring föreg månad -47 Behandlingsgaranti - faktiska (genomförda) operation/åtgärd (exkl M OV) Per förvaltning AS ES LE TOTALT Antal genomförda exkl MoV Antal genomförda exkl MoV kortare än 60 dagar Andel genomförda kortare än 60 dagar 61,6% 83,8% 70,0% 65,4% Landstingets ledningskontor

115 Kömiljard grundkrav och prestationskrav Kömiljarden Grundkrav Krav för prestationsersättning Besöksgaranti 71,7% ( 70% ) 65,0% ( 70% resp 80% ) Behandlingsgaranti 75,0% ( 70% ) 65,4% ( 70% resp 80% ) Landstingets ledningskontor

116 Kömiljard grundkrav och prestationskrav LUL TOTALT: AS: Kömiljarden Kömiljarden Grundkrav Krav för prestationsersättning Grundkrav Krav för prestationsersättning Besöksgaranti 71,7% ( 70% ) 65,0% ( 70% resp 80% ) Besöksgaranti 69,1% ( 70% ) 64,5% ( 70% resp 80% ) Behandlingsgaranti 75,0% ( 70% ) 65,4% ( 70% resp 80% ) Behandlingsgaranti 71,4% ( 70% ) 61,6% ( 70% resp 80% ) ES: LE: Kömiljarden Kömiljarden Grundkrav Krav för prestationsersättning Grundkrav Krav för prestationsersättning Besöksgaranti 70,7% ( 70% ) 62,4% ( 70% resp 80% ) Besöksgaranti 85,1% ( 70% ) 68,0% ( 70% resp 80% ) Behandlingsgaranti 90,0% ( 70% ) 83,8% ( 70% resp 80% ) Behandlingsgaranti 86,6% ( 70% ) 70,0% ( 70% resp 80% ) Landstingets ledningskontor

117 Väntetider i vården sammanfattning Tillgänglighet till offentlig Primärvård: 97% telefontillgänglighet och 86% till första besök inom sju dagar. Tillgänglighet till privat primärvård: 90% telefontillgänglighet och 87% tillgänglighet till första besök inom sju dagar. Nivån för den målrelaterade ersättningen är 90%. Kömiljardens grundkrav på 70 % inom 60 dagar uppnås denna månad med för väntande till första besök (71,7%) och för operation/åtgärd med (75,0 %). Kömiljardens prestationskrav på 70 % inom 60 dagar uppnås inte, varken för faktiskt utförda besök (65,0%) eller för faktiskt utförda operationer (65,4%). Antal väntande till första besök ökade med 328 i oktober (10 627) jämfört med september (10 299). Antal väntande till operation ökade med 57 i oktober (3 638) jämfört med september (3 581). Antal utförda besök minskade något under oktober månad ( ) liksom antal utförda operationer/åtgärder ( -47 ) Sammantaget uppnår Landstinget i Uppsala län inte kravet för utdelning från kömiljarden i oktober månad. Landstingets ledningskontor

118 - Slut på presentation - Landstingets ledningskontor

119 Prismodell för radiologin 2014 och 2015 Bakgrund Vad genomfördes 2014? Utvärdering och ändringar inför 2015 Självkostnad 2015 Prislistan 2015

120 Bakgrund till ny prismodell 2014 Den befintliga prislistan för radiologin var sedan1992 Det bakomliggande regelverket hade under åren blivit mer otydligt. Det var en otydlig kunddialog med remittenter Omvärlden har förändrats och kommer att fortsätta göra så. Fanns ett behov av ett mer lättanvänt regelverk vid kodning av undersökningar.

121 Uppdrag och mål Prismodell Den nya prismodellen skall beskriva vad som bygger priset och ge förutsättningar för att skapa en prislista med självkostnad som bas. Det skall vara möjligt att simulera förändringar i prislistan/modellen. Det skall vara en följsam och flexibel prislista som kan anpassas utifrån omvärlden. Koder Radiologin inom Landstinget i Uppsala län har gemensamma koder för samma undersökningar. Förenklad hanteringen av metodkoder Minska antalet koder

122 Vad genomfördes 2014? Helt ny prislista baserad på självkostnad

123 Vad genomfördes 2014? Helt ny prislista baserad på självkostnad Tar betalt för utförda arbeten Modell Rond Jour / Beredskap Prelsvar (Sign 1) Regler för priset Pris i kr för visning på rond % påslag på undersökningspriset % påslag på svarspriset/grundkod Metodval 1 us utförd på / i Pris i kr Metodval 2 - Avvikelse Pris i % av us pris Metodval 3 - Avvkelse Pris i kr, 0 kr för 2014 Metodval 4 Terapeutisk åtgärd Pris i % av us pris Läkemedel Pris i kr - fastpris (samma för alla us med läkemedel) Kontrast Pris i kr beroende på administrationssätt och metod Svar (Sign 2) / Skyltning Undersökning / Lagring Tilläggsprodukter 1 pris i kr per granskning per grundkod _ Basprodukt 1 pris i kr per us. (us utan svar)

124 Vad gjorde vi 2014? Helt ny prislista baserad på självkostnad Tar betalt för utförda arbeten Alla rabatter togs bort utom avtalade PET- rabatter BFC rtg 13 % till Akademiska, övriga inom LUL 5,5% 5,5 % till privata vårdgivare som har avtal med LUL 25 % för akut sekundär undersökning 45 % för sekundär undersökning BFC nuklearmedicin och PET Lämnar 11 % till Akademiska övriga inom LUL 11% Radiologiskt centrum Lämnar 72,5 % Lasarettet i Enköping.

125 Vad genomfördes 2014? Helt ny prislista baserad på självkostnad Tar betalt för utförda arbeten Alla rabatter togs bort utom avtalade PET- rabatter RC och BFC fick en gemensam prislista och gemensamma undersökningar

126 Vad genomfördes 2014? Helt ny prislista baserad på självkostnad Tar betalt för utförda arbeten Alla rabatter togs bort utom avtalade PET- rabatter RC och BFC fick en gemensam prislista och gemensamma undersökningar Infört ett helt nytt arbetssätt för framtagning av prislistan

127 Förankring av arbetet Referensgrupp bestående av verksamhetschefer Kommunikationsplan samt ett 40-tal informationsmöten Validering av ingående värden och självkostnader Verksamheten helt delaktig i hela arbetsprocessen

128 Utvärdering och ändringar inför 2015 En gemensam uppföljning med Enköping, Uppsala, professionen och referensgruppen (kunder) är genomförd. Lagt till nya aktiviteter som forskning och utveckling, komplexitet och kompetensutveckling Ändrat beräkning av ronder Hämtat undersökningstid från tidbokarna Ändrat beräkning av avskrivningar Delat upp PET, NM och Tracetillverkning på ett mer tydligt sätt. Förbättrat den årliga arbetsprocessen för framtagningen av ny prislista

129 Självkostnad 2015 utgår ifrån ovanstående erfarenheter och ändringar inför 2015 en genomgång av samtliga drivarvärden och volymer en ny budget En ny självkostnad som förändrar samtliga priser både upp och ner i förenlighet med kommunallagen

130 Prislistan 2015 Samtliga priser förändras beroende på uppdaterad information. Några blir dyrare och några blir billigare. En gemensam prislista inom Landstinget Ger en förbättrad process också för KPP då ingångsvärdet är mer korrekt. Rönt nationellt intresse och kommer att stå modell för ny prissättning inom landet.

131 Dnr UPPH Dnr PS Upphandlingsenheten Christina Södergren Produktionsstyrelsen Initiering av ramavtalsupphandlingar 2015 med ett värde överstigande 10 miljoner kronor Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att initiera i bilaga, benämnd Planerade ramavtalsupphandlingar 2015, uppräknade upphandlingar. Ärendet Bifogad förteckning på ramavtal inom varu-/tjänsteområden enligt förteckningen löper ut successivt under 2015/2016. Värdet på dessa ramavtal överstiger 10 miljoner för 4- årsperioden. Miljökrav enligt miljöprogram kommer att ställas på efterfrågat sortiment. Kopia till: Upphandlingschefen Ledningskontoret Upphandlingsenheten Box Uppsala tfn vx fax org nr

132 Planerade ramavtalsupphandlingar 2015 Upphform Vara/tjänst Slutdatum Värde 4 år Ramavtal Avtalstid X Ö Anders K Organisationskonsulter milj 2+2 X Ö Anders K Bemanningstjänster- distriktsköterska + specialistläkare milj 2+2 X Ö Anders Ö Banktjänster X Ö Anders Ö Tolkförmedlingstjänster ,5 milj 2+2 X Ö Peter Fastighetskonsulter - arkitekt i tidiga skeden X Ö Peter Fastighetskonsulter - projektering X Ö Peter Fastighetskonsulter - bygg adm milj 2+2 X Ö Peter Fastighetskonsulter - besiktning X Ö Peter Fastighetskonsulter - utredning X Ö Bengt Vacciner, Fyrklöveruppphandling milj 2+2 X Ö Carl-Johan Resebyråtjänster (tillsammans med Uppsala kommun)

133 Dnr PS Dnr CK Rev nr HR-avdelningen Ingrid Persson Tfn E-post Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av landstingets arbetsmiljöarbete Produktionsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer Landstingets revisorer har genomfört en uppföljning av tidigare genomförda granskningar av landstingets arbetsmiljöarbete. Granskningen har genomförts i syfte att säkerställa att landstinget har vidtagit ändamålsenliga åtgärder utifrån revisionens rekommendationer och att landstinget i övrigt bedriver ett ändamålsenligt systematiskt arbetsmiljöarbete. Utifrån denna granskning kvarstår ett antal förbättringsområden enligt rapporten. Att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att alla delar i systemet för arbetsmiljö blir kända och implementerade i landstingets samtliga verksamheter. I instruktionerna till VerkSAM bör det framgå att ledningen ska förankra sina svar på frågorna med medarbetarna eller representanter för dessa. VerkSam är det årliga uppföljningsverktyget för säkerhet, arbetsmiljö och miljö och underlättar för cheferna att få en helhetsbild över vad som behöver göras under året. För att säkerställa att även de som tillfälligt arbetar inom landstinget eller praktiserar inkluderas i detta arbete finns en broschyr Öka vår säkerhet. I april 2014 uppdaterades broschyren Trygg som politiker. I instruktionen för VerkSAM som årligen går via e- post till varje chef med personalansvar inom landstinget finns bland annat följande information: Din roll som chef är att: - besvara påståenden i årsuppföljningens första delar, besvara övriga delar endast om du saknar miljö- och säkerhetsombud - ge arbetsplatsens miljö- och säkerhetsombud möjlighet att jobba med sina områden - godkänna årsuppföljningen när du och ombuden fyllt i samtliga påståenden - se till att medarbetare och fackliga representanter blir informerade om att arbetet pågår och när årsuppföljningen är godkänd informera om var de kan läsa den Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

134 2 (4) Nedan lämnas kommentarer till de bedömningar och rekommendationer som framkommer i granskningsrapporten: Översyn av ansvar och befogenheter för att säkerställa att det finns en tydlig ansvarsordning mellan landstingsstyrelsen och övriga nämnder och styrelser. - En översyn pågår och genomförs av landstingets juridiska enhet och avslutas efter politiska beslut. Förtydliga ansvarsfördelningen avseende arbetsmiljöansvaret och fördelningen av arbetsuppgifter till landstingsdirektören i reglementet för produktionsstyrelsen, kollektivtrafiknämnden och kulturnämnden. - En översyn pågår och genomförs av landstingets juridiska enhet och avslutas efter politiska beslut. Säkerställa att begreppsanvändningen i ledningssystemet överensstämmer med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. - Enligt revisorsrapporten och revisionsfråga 1 kan man läsa att alla aktiviteter i ledningssystemet för det systematiska arbetsmiljöarbetet finns beskrivna i ett årshjul men att vissa begrepp ej stämmer med Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1. Denna årsplanering för det systematiska arbetsmiljöarbetet gäller för året Inför revidering av årsplaneringen för 2015 kommer denna aspekt att särskilt granskas. Information ska finnas tillgänglig på främmande språk där det finns icke svensktalande personal. - Landstinget har avtal med leverantörer vad gäller engelskspråkig utbildning i både brandutbildning och preventiv hot- och våldshantering, beställs via landstingets intranät och ingår som information vid chefsutbildningen i hot-och våldshantering. I övrigt behöver landstinget genomföra en översyn av behov av översättning och till vilket/vilka främmande språk. Produktionsstyrelsen rekommenderas att vidta ändamålsenliga åtgärder utifrån identifierade brister vid Landstingsservice och Akademiska sjukhuset. - Produktionsstyrelsen kommer löpande att följa upp och säkerställa att de rapporterade bristerna inom arbetsmiljöområdet vid Akademiska sjukhuset och Landstingsservice åtgärdas inom förvaltningarna. Styrelserna rekommenderas att ta initiativ till att den kunskap som genereras i ledningssystemet används tillsammans med andra kunskapskällor i utvecklingen mot en attraktiv arbetsgivare. - Arbetsmiljöfrågor är redan idag integrerade i landstingets arbete med kompetensförsörjning och i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Arbetsmiljöaspekten finns med som en tydlig komponent i arbetet med exempelvis lönebildning.

135 3 (4) Säkerhetsarbete/hot och våld Nedan ge en kortare information landstingets säkerhetsarbete kring hot och våld, då Säkerhet, katastrof och beredskapsenheten inte var intervjuad i samband med revisionen bestämdes att Landstinget i Uppsala län skulle ta ett helhetsgrepp med säkerhetsfrågor genom ett Säkerhetsledningssystem. I ledningssystem ingår säkerhetsområdet Hot och våld i arbetsmiljön med en riktlinje som styr och tydliggör hur landstinget ska arbeta inom området. I Riktlinjen för hot och våld i arbetsmiljön framgår bland annat att varje chef med personalansvar ska gå en obligatorisk utbildning i förebyggande hot och våldshantering lanserade landstinget en interaktiv Säkerhetsutbildning på landstingets läroplattform pingpong, som även innefattar hot och våld i arbetsmiljön. Under hösten 2012 lanserades en utbildningsfilm specifikt gällande Hot och våld i arbetsmiljön. För de arbetsplatser som utsätts regelbundet för hot eller våld finns även en utbildning att tillgå i föreläsningsform, som anpassas och skräddarsys efter arbetsplatsens behov. Varje chef med personalansvar har ansvar för att samtliga medarbetare har kunskap om hur de ska agera vid en hot och våldssituation på arbetsplatsen. Varje arbetsplats ska ha en egen lokalt anpassad handlingsplan för vad man ska göra och hur man ska agera före, under och efter en händelse oavsett vad som orsakat situationen. I handlingsplanen ska även framgå vem/vilka personer/funktioner som ska kontaktas i det akuta skedet och i efterarbetet. Denna handlingsplan ska repeteras minst årligen med samtliga medarbetare inom arbetsplatsen. I säkerhetsledningssystemet ingår även interna säkerhetsrevisioner som genomförs vid samtliga arbetsplatser inom landstinget med ett intervall på tre år. Under 2013 genomfördes en speciell satsning för Akademiska sjukhuset med flera revisioner för att stödja och lyfta sjukhusets säkerhetsarbete. Vid säkerhetsrevisionen träffar revisorn ansvarig chef för arbetsplatsen och går igenom ett antal frågor där även hot och våld i arbetsmiljön ingår. Revisorn ställer då bland annat krav på att få se handlingsplanen för hot och våld. Revisorn kontrollerar sedan genom att intervjua medarbetare vid arbetsplatsen om planen är känd samt om medarbetarna vet hur de ska agera vid en händelse. Landstinget följer upp säkerhetsarbetet och de säkerhetsmål som årligen antas inom varje förvaltning via ett digitalt uppföljningsverktyg VerkSAM, ansvarig chef besvarar årligen frågor gällande säkerhetsarbetet. Genom VerkSAM kan effekterna av uppsatta mål kontrolleras och det är genom det systemet landstinget har kunskap om i text ovan nämnda procenttal. Landstingets säkerhetsarbete redovisas årligen på både division och förvaltningsnivå samt centralt vid ledningens säkerhetsgenomgång.

136 4 (4) Genom landstingets medarbetarenkät som genomförs vartannat år, följs frågor upp gällande hot och våld i arbetsmiljön: - Det framtagna kunskapsmaterialet kring hot och våld kommuniceras via de två obligatoriska utbildningar som varje chef med personalansvar ska genomgå nämligen Chefsutbildning i förebyggande hot och våldshantering och Säkerhetsledningssystem för chefer. - Uppföljning av utbildningen sker i VerkSAM och i december 2013 hade 78% av landstingets samtliga chefer genomgått utbildningen i hot och våldshantering. - 72% av landstingets samtliga chefer har genomgått utbildningen i säkerhetsledningssystemet. - Uppföljning av medarbetarnas kunskap gällande huruvida de vet hur de ska agera i en hot och våldssituation följs upp i medarbetarenkäten. Utfallet visar att kunskapen hos medarbetaren, enligt egen åsikt, ökat från 44 % 2008 till 71 % För Landstinget i Uppsala län Produktionsstyrelsens ordförande Lina Nordquist T f Produktionsdirektör Tord Jansson

137

138 Hyreskostnader

139 Investeringar tom år 2022 Belopp mnkr Summa Investering år Investeringar Investering enl Investeringsplan Investeringar avser investeringsplan Pågående investeringar Bussdepåer - stadsbussdepå, depåer i Östhammar, Enköping och Tierp mnkr Utredning F-block kvinna/barnsjukhus, 240 mnkr Logistikcentral, 80 mnkr Ishotell, 60 mnkr D1, 79 mnkr Sopsug, 54 mnkr Rörpost, 32 mnkr

140 Hyreskostnader tom år 2022 Belopp mnkr Kostnförändr Befintliga hyreskostnader inkl. index Kostnadsförändring år Tillkommande hyreskostn för verks pga nya invest Kostnadsförändring år Minskat avkastnkrav LSU pga. nya investeringar Kostnadsförändring år Avgående hyreskostnader Kostnadsförändring år Total hyreskostnad inkl. nya investeringar Kostnadsförändring år Kostnadsökning iom nya investeringar

141 Hyreskostnader tom år 2022 per verksamhet Belopp mnkr Akademiska sjukhuset Kostnförändr Ny hyreskostnad Varav FAS Kostnadsförändring år Varav FAS Kollektivtrafik Kostnadsförändring år Lasarettet i Enköping Kostnadsförändring år Övriga förvaltningar/verksamhet Kostnadsförändring år Minskat avkastnkrav LSU pga nya invest Kostnadsförändring år

142 Lönebildning och löneöversyn 2015 PS 25 november 2014 Landstingets ledningskontor

143 Lönebildningens årscykel 2015 Löneanalys inför budget 16 Upptakt LÖV 2015 nov. Fackliga Koncernledningens ställningstagande LÖV nov Medarbetarsamtal okt - feb Samråd HR Överläggningar samtliga fack jan 2015 Lönesamtal inför Ny lön 1 april 2015 Förvaltningarnas analys senast 30 sept Löneseminarium/ samråd Fackliga yrkanden 2015 senast 1 sept Landstingets ledningskontor Arbetsgivarens analys inför LÖV 2015 juni okt 2014 Avstämning samtliga fack maj juni 2014 Uppföljning LÖV 2014 HR juni

144 Medveten lönebildning Avtal Budget Kommunikation Koncernledning Prioriteringar Förvaltningschef Ledningsgrupp Prioriteringar Omvärld Struktur för analys och fördelning av det ekonomiska utrymmet hanteras av resp. förvaltning Landstingets ledningskontor Chefens uppgift Bedöma prestation Analysera lönebild/behov Förmedla prioriteringar Analys/ återkoppling Individuell och differentierad lönesättning av medarbetarna utifrån prestation Chef Prioriteringar

145 Löneöversyn 2015 Vid analyser av lönebild är utgångspunkten att landstinget är en arbetsgivare. I löneöversyn hanteras det totala ekonomiska utrymmet utifrån samma riktlinjer. Fokus behöver flyttas över från lön till kompetensförsörjning som helhet. Landstingets ledningskontor

146 Löneöversyn Vad är lön? Ekonomiskt utrymme Bedömningsbaserad lön Individuell Marknad Erf./kunskap Prestation Strukturbaserad lön Befattning Lönepolitik Ex: Intro. år Studielön Kompetensutv. Lön Kompetensförsörjning Landstingets ledningskontor Verksamhetens mål

147 Landstingsplan och budget I det landstingsgemensamma balanserade styrkortet för år 2015 är Medarbetare ett av de fem perspektiven. De strategiska målen för medarbetarperspektivet är; Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Framgångsfaktorer för att nå målen är; rätt kompetens, engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete, tydliga och kommunikativa chefer. För att nå de strategiska målen i styrkortet krävs en kompetensförsörjningsplan. Lönebildning är en del av kompetensförsörjningen och en medveten lönebildning, utifrån landstingets lönepolicy, ger förutsättningar för en ansvarsfull och långsiktig utveckling med fokus på verksamhet, kvalitet och resultat. Landstingets ledningskontor

148 Koncernledningens ställningstagande inför löneöversyn 2015 Individuell och differentierad lönesättning ska tillämpas och ge medarbetaren en möjlighet att påverka sin löneutveckling. Löneöversynen ska bidra till att eventuella skillnader mellan nuvarande lönebild och önskad lönebild minskas. Dialogmodellen är en viktig förutsättning för en fungerande lokal lönebildning. Förvaltningarnas fördelning av det ekonomiska utrymmet ska ha sin grund i önskad förändring av lönebilden med utgångspunkt i förvaltningens kompetensförsörjningsplan och verksamhetens mål. Landstingets ledningskontor

149 Koncernledningens ställningstagande inför 2015 forts. Innan fördelning av det ekonomiska utrymmet sker inom förvaltningarna ska samråd mellan förvaltningarna genomföras. Chefen har ansvar för att koncernens mål om en medveten lönebildning förverkligas. Medarbetaren har ansvar för att aktivt delta i lönebildningsprocessen Landstingets ledningskontor

150 Lönebildningens årscykel 2015 Löneanalys inför budget 16 Upptakt LÖV 2015 nov. Fackliga Koncernledningens ställningstagande LÖV nov Medarbetarsamtal okt - feb Samråd HR Överläggningar samtliga fack jan 2015 Lönesamtal inför Ny lön 1 april 2015 Förvaltningarnas analys senast 30 sept Löneseminarium/ samråd Fackliga yrkanden 2015 senast 1 sept Landstingets ledningskontor Arbetsgivarens analys inför LÖV 2015 juni okt 2014 Avstämning samtliga fack maj juni 2014 Uppföljning LÖV 2014 HR juni

151 Landstingets ledningskontor Bedömning Befattning Administratör, vård Psykolog Barnmorska, vårdavdelning Barnmorska, mottagning/rådgivning Anestesisjuksköterska Distriktssjuksköterska Psykiatrisjuksköterska Ambulanssjuksköterska Ssk, handikapp och äldreomsorg/ger. Intensivvårdssjuksköterska Operationssjuksköterska Sjuksköterska, medicin/kirurgi Sjuksköterska, barn Sjuksk, annan specialistinriktning Sjuksk, specialfunktion Sjuksköterska, annan Bedömning

152 Befattning Röntgensjuksköterska Biomedicinsk analytiker Arbetsterapeut Sjukgymnast Logoped Audionom Syn, hörsel och talpedagog Dietist Lärare, folkhögskola Specialpedagog Kock Bedömning Landstingets ledningskontor

153 Fördelning av medel Fördelning Mnkr Akademiska sjukhuset 18,0 Lasarettet i Enköping 1,3 Primärvården 2,5 Hälsa o habilitering 0,8 Folktandvården Inom ram Landstingsservice Inom ram Kultur o bildning 0,1 Resurscentrum Inom ram Kollektivtrafikförvaltningen Inom ram Privata vårdgivare primärvård 1,5 Summa 24,2 via vårdavtal vårdavtal regelböcker vårdavtal anslag regelböcker Landstingets ledningskontor

154 Löneöversyn 2015 Fördelning av särskilt avsatta medel 30 miljoner Fördelning av lönemedel till förvaltningarna sker utifrån gjorda analyser och däri identifierade yrkesgrupper. Medlen för studielön och översyn av den strategiska läkarförsörjningen hanteras av HR-avdelningen på ledningskontoret för vidare distribution. Landstingsgemensamma riktlinjer löneöversyn Föräldralediga, Sjukskrivna, Pension, Vid byte av chef, Svag eller ingen löneutveckling, Vikarier Landstingets ledningskontor

155 Löneöversyn och budget 2016 Förvaltningarna har, i syfte att skapa delaktighet för chefer på alla nivåer, utarbetad struktur för: - framtagande av analys av kompetensförsörjningsåtgärder, inklusive löneökningsbehov, - fördelning av det ekonomiska utrymmet. Förvaltningschef tillsammans med HR-chef ansvarar. Analys av kostnader för kompetensförsörjningsåtgärder, inklusive beräknat löneökningsbehov ska göras. HR-avdelningen på ledningskontoret ansvarar. Landstingets ledningskontor

156 Riktlinjer löneöversyn Föräldralediga Föräldralediga medarbetare ska erbjudas lönesamtal och lönesättas som om de varit i tjänst. Om de varit i tjänst en del av bedömningsperioden ska de lönesättas med utgångspunkt i den tid de varit i tjänst. Föräldralediga medarbetare är skyddade i lag mot ett missgynnande med anledning av ledigheten. Sjukskrivna Sjukskrivna medarbetare ska erbjudas lönesamtal och lönesättas om de är bedömningsbara. Om en bedömning inte kan göras med anledning av att de inte varit i tjänst till någon del under bedömningsperioden ska detta tas hänsyn till när de återinträder i tjänst. Pension Medarbetare som avslutar sin anställning och går i pension under bedömningsperioden eller i nära anslutning därtill ska bedömas och lönesättas som alla andra medarbetare på den tid av bedömningsperioden som de har varit i tjänst. Vid byte av chef När medarbetare byter arbetsplats internt inom landstinget under bedömningsperioden ska samråd ske mellan cheferna på de båda arbetsplatserna för att en rättvis bedömning av prestation ska kunna göras. Vid byte av chef på en arbetsplats ska samråd ske mellan avgående och tillträdande chef ske för att en rättvis bedömning av prestation ska kunna göras. Svag eller ingen löneutveckling Om en medarbetare efter bedömning får svag eller ingen löneutveckling ska en handlingsplan upprättas i syfte att nå en bättre måluppfyllelse. Vikarier Vikariers löner vid längre vikariat ska också ses över i samband med löneöversyn. Timmisar hanteras normalt sett månaden efter genomförd löneöversyn för tillsvidarenaställda medarbetare. HR-avdelningen, LLK, Landstingets ledningskontor

157 Landstinget i Uppsala län SAMMANTRÄDESSCHEMA 2015 Produktionsstyrelsen Inlämning av underlag senast Kl ** Dagordningsmöte Kl JAN FEB MAR APR MAJ JUNI AUG SEP OKT NOV DEC - To 22/1 To 26/2 To 26/3 To 23/4 To 21/5 To 30/7 To 27/8 To 24/9 To 29/10 To 19/11 - Ti 27/1 Ti 3/3 Ti 31/3 On 28/4 To 28/5 To 6/8 On 2/9 Ti 29/9 Ti 3/11 Må 24/11 Landstingsråds-beredning Kl On 14/1 Må 9/2 Ti 10/2 On 11/3* Ti 14/4 On 15/4 (fm) Budget Wik Ti 12/5* - Må 24/8-25/8 Wikdagarna On 16/9 On 14/10* On 18/11* - Arbetsutskott Kl (förvaltningsträffar) Kl (beredning) SAMLA Kl Produktionsstyrelsen Kl (info) Kl (grupp) Kl (sammanträdet börjar) - To 12/2 Ti 10/3 Må 13/4 Må 11/5 On 10/6 Ti 11/8 Ti 15/9 Ti 13/10 Ti 10/11 To 3/12 - Ti 18/2 On 18/3 On 22/4 On 20/5 Ti 9/6 Ti 19/8 On 23/9 On 21/10 Ti 17/11 On 2/12 Ti 20/1 Uppstart Må 23/2 Må 23/3 Ti 28/4 Ti 26/5 Ti 23/6 On 26/8 Må 28/9 Ti 27/10 On 25/11 To 15/12 Version: *Möte med styrgrupp för Framtidens Akademiska (FAS), kl , landstingsrådsberedning kl **Inlämning av underlag ska ske senast vid ovan angivet datum digitalt till produktionsstyrelsens sekreterare, Anna Sandström (anna.sandstrom@lul.se)

158 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN ORDFÖRANDEBESLUT Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsens arbetsutskott (1) Beslut om deltagande vid kurser/konferenser enligt produktionsstyrelsens delegationsordning Produktionsstyrelsens ordförande har i samråd med produktionsstyrelsens arbetsutskott den 11 november 2014 beslutat om deltagande vid kurser/konferenser enligt nedanstående: - Fredagen den 21 november, Vårdkedjan för personer med demens i Uppsala län, Uppsala (alla) Lina Nordquist Produktionsstyrelsens ordförande Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

159 Anmälan av delegationsbeslut till PS Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Cystoskopistapel Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Laparaskopistapel, barnkirurgin Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Cystoskopistapel, barnkirurgin Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 IT-konsulter Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Läkemedel Reuma Infliximab Bengt Robertson, upphandlare LSU Tilldelningsbeslut 3.2 J-huset, Projekt Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Avbrytande av upphandling av O2-koncentratorer Peter Sahlstedt, upphandlare UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Avbrytande av upphandling av dehydreringsapp Bengt Robertson, upphandlare UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Vitvaror Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Mobil videokonferensutrustning Christina Södergren, upphandlingschef LSU Tilldelningsbeslut 3.2 Miljöstation C2-C3 Christina Södergren, upphandlingschef LSU Tilldelningsbeslut 3.2 Om- och tillbyggnad på Rudbeckslab C11 AS Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Koloskopi- och gastroskopiutrustning Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Bemanningstjänster Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 AV-produkter Rondrum Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Tandtekniska tjänster, 7klövern Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 IVA-ventilatorer Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Rekryteringstjänster Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Diskdesinfektorer endoskopi Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Ritnings- och dokumenthanteringssystem, LSU Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Ultraljudsapparat Christina Södergren, upphandlingschef