Ekonomi- och verksamhetsrapporter

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar Dnr PS att lägga förvaltningarnas ekonomirapporter till handlingarna - att delge landstingsstyrelsen detta beslut Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen har inkommit med ekonomirapporter per den sista november De förvaltningar som prognostiserar negativt utfall relativt budgetmål är främst Akademiska sjukhuset, Primärvården och Lasarettet i Enköping. Produktionsstyrelsen har sedan tidigare meddelat landstingsstyrelsen att dessa förvaltningar inte förväntas klara sina budgetmål och föreslagit budgetjusteringar. I bilaga till detta ärende kommenteras den ekonomiska situationen för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samt väntetidsläget för sjukhusvården. Delges: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Bilaga 160 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 Ärende Dnr PS Landstingets ledningskontor Andreas Endrédi Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas ekonomirapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att: lägga förvaltningarnas ekonomirapporter till handlingarna delge landstingsstyrelsen detta beslut Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen har inkommit med ekonomirapporter per den sista november De förvaltningar som prognostiserar negativt utfall relativt budgetmål är främst Akademiska sjukhuset, Primärvården och Lasarettet i Enköping. Produktionsstyrelsen har sedan tidigare meddelat landstingsstyrelsen att dessa förvaltningar inte förväntas klara sina budgetmål och föreslagit budgetjusteringar. I detta ärende kommenteras främst Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar en prognos som är 102 mnkr sämre än budget, dvs. oförändrat i förhållande till delårsrapporten. Enligt den produktionsuppföljning som lämnats från sjukhuset och enligt den särskilda köuppföljningen, ligger sjukhusets produktion i linje med den utökade beställningen (dvs. inklusive den extra beställning som ges av kökortningssatsningar). Trots detta förväntas inte sjukhuset under 2012 riktigt nå upp till kömiljardens och vårdgarantins gränser. Åtgärder för att klara sjukhusets ekonomi - bakgrund Produktionsstyrelsen har i flera ärenden under hösten 2011 och våren 2012 beslutat om förutsättningar för det kostnadsanpassningsarbete som Akademiska sjukhuset behöver genomföra. Kostnadsanpassningsprogrammet fastställdes i mars 2012 och ambitionen var att sänka sjukhusets nettokostnader med 350 mnkr till utgången av 2013 för att skapa balans. Ekonomisk balans i sjukhusets budget 2013 har hela tiden varit utgångspunkten. Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

3 2 (5) Kostnadsanpassningsprogrammet hade initialt ett relativt stort fokus på att klara anpassningen genom att öka sjukhusets utomlänsintäkter. Sjukhusdirektören var tydlig med att denna inriktning skulle kunna omprövas med kort varsel om den efter årets första tertialrapport skulle visa sig för optimistisk. En ny inriktning antogs också av produktionsstyrelsen i juni 2012 efter förslag från sjukhusdirektören. Den nya strategin innebar att en betydligt större del av anpassningarna skulle klaras genom kostnadsreduktion och då främst genom lägre personalkostnader. Samtidigt tonades förhoppningarna ner avseende hur mycket som kunde klaras genom att öka sjukhusets utomlänsintäkter. Kostnadsanpassningsprogrammet och budget 2013 I den senaste månadsrapporten (november) prognostiserar sjukhuset oförändrat att underskottet för 2012 blir 102 mnkr. Underskottet i årets verksamhet beräknas bli 70 mnkr. Utöver detta ska 32 mnkr återbetalas till HSS p.g.a. att vissa mål i 2011 års vårdavtal inte uppnåddes. Sjukhuset arbetar sedan oktober med inriktningen att kostnaderna behöver sänkas med 220 mnkr år Denna inriktning tar avstamp i att man räknar med att klara hem ca 153 mnkr av de kostnadssänkningar som planerats Detta är ca. 35 mnkr mindre än vad som ursprungligen planerades och innebär att åtgärder (inom främst personalsidan) förskjuts till För närvarande arbetar sjukhuset intensivt med budgeten för Förutsättningarna för budgeten påverkas av flera saker. En kritisk del är det slutliga utfallet 2012 inklusive hur mycket av kostnadsanpassningarna som realiseras under detta år. En annan är hur väl sjukhuset lyckas att precisera och säkra återstående kostnadssänkningar i budgeten för I det arbetet är den mest kritiska delen minskningen av personalkostnaderna. I samband med månadsrapporteringen för oktober preciserade sjukhusdirektören för produktionsstyrelsen hur strategin för att sänka personalkostnaderna ser ut. I samband med detta redovisades också hur budgetarbetet bedrivs. Vid denna redovisning och även i den nu lämnade månadsrapporten (november) beskrivs hur de olika delarna fortskrider. En viktig utgångspunkt som sjukhuset har i sitt budgetarbete för 2013 är att den prisoch löneuppräkning som landstinget använder, 2,4 %, också blir den verkliga kostnadsökningen. Någon buffert för kostnadsökningar utöver denna nivå finns alltså inte i Akademiska sjukhusets budget. För 2013 planeras alltså kostnadssänkningar motsvarande 220 mnkr. Dessa består övergripande av två delar. Den ena delen är på 160 mnkr och här finns åtgärder utarbetade på divisionerna. Dessa åtgärder är noggrant preciserade: ner på lägsta organisatoriska nivå avdelning/mottagning aktivitetsmässigt vad som ska göras för att sänka kostnaden i tiden när kostnaden ska sjunka i omfattning hur mycket kostnaden ska sjunka

4 3 (5) ansvarsmässigt vem som ansvarar för kostnadssänkningen Åtgärderna registreras i en gemensam databas och kommer regelbundet att följas upp på divisions och sjukhusledningsnivå. Den andra delen är på 60 mnkr och avser sjukhusövergripande åtgärder. Exempel på dessa är: Minskade överlappningstider mellan olika arbetslag i slutenvården Förändrad schemaläggning i slutenvården för att frigör tid för patientnära verksamhet Anpassning av läkarscheman för att få bättre matchning mellan läkares bemanning och bemanning för övriga yrkesgrupper Färre jourlinjer För dessa åtgärder genomför sjukhuset nu riskanalyser och fackliga förhandlingar. Sjukhuset har vidtagit ytterligare övergripande åtgärder för att säkerställa personalkostnadsreduktion. En sådan är att man nu har möjlighet att dagligen följa antalet medarbetare och hur antalet förändras. En sådan uppföljning har sjukhuset inte gjort tidigare. Produktionsstyrelsen har under året vid varje sammanträde noga följt sjukhusets arbete med kostnadssänkningar. Sjukhusdirektören har varit närvarande vid nästan samtliga sammanträden. Nu ligger fokus på att säkerställa sjukhusets budget för 2013 och sjukhusdirektören redovisar månatligen till produktionsstyrelsen hur budgetarbetet fortskrider. Akademiska sjukhuset har fått utsträckt tid att redovisa sin internbudget för fastställande i produktionsstyrelsen för att säkerställa att budgeten är förankrad och genomarbetad. Beslut fattas i produktionsstyrelsen i februari Bedömning Sjukhuset har under hösten skapat bättre förutsättningar för att nå balans i sin ekonomi. Det budgetarbete som nu bedrivs har ett större inslag av delaktighet och förankring i verksamheten. Detta betyder inte att alla applåderar de förändringar som planeras. Budgeten är dock i högre grad än tidigare byggd underifrån. Även sjukhusets möjligheter att följa upp att beslutade åtgärder genomförs och får effekt bedöms som bättre än tidigare. Även risker finns kopplade till möjligheterna att skapa balans i ekonomin. En tydlig sådan risk är att den kostnadsutveckling som sjukhuset möter blir högre än uppräkningen 2,4 % som ges med budgeten. För detta finns i nuläget ingen beredskap på sjukhuset. Det betyder att eventuella kostnadsökningar över nivån 2,4 % kommer att synas som underskott i sjukhusets utfall.

5 4 (5) Lasarettet i Enköping Lasarettet lämnar i sin novemberrapport en prognos på -10 mnkr. Detta innebär en försämring med 1,5 mnkr sedan oktoberrapporten. Lasarettets underskott är organisatoriskt hänförligt i första hand till Medicinskt centrum och där personalkostnader. Det är också i första hand detta som förklarar prognosförsämringen sedan oktober. Underskottet i övrigt handlar även om ökade kostnader för medicinsk service och om högre kostnader för hyrpersonal än planerat. Lasarettet klarar i november 70 %-gränsen i kömiljarden båda avseende förstabesök och avseende operation/behandling. Lasarettet har påtagligt ökat sin produktion i enligt med tilläggsbeställningar. Dessutom har köläget förbättrats genom de slussningar av köande patienter som skett till andra vårdgivare. Lasarettet i Enköping prognostiserar att kömiljadens 70 %-gräns klaras även i december. Åtgärder och bedömning Sjukhusdirektören fick under hösten i uppdrag från produktionsstyrelsen att presentera en plan för ekonomi i balans. Planen som presenterades på produktionsstyrelsens sammanträde i september är omfattande och innefattar tio åtgärdspunkter som följer två huvudprinciper: 1. förutsättningarna för rekrytering av nyckelkompetenser skall förbättras 2. bristen på nyckelkompetenser kan delvis avhjälpas genom att reducera arbetsbelastningen för de befintliga medarbetarna. Detta genom att: a. överföra arbetsuppgifter till mest kostnadseffektiva kompetensnivå b. minska arbetsuppgifter för nyckelkompetenser genom att reducera vårdtiderna för patienterna och fasa ut uppgifter. Bedömningen att planen är genomtänkt och träffsäker. Planen ger vissa mindre effekter i år men framförallt på längre sikt. Väntetider i sjukhusvården Utfallet i kömiljarden per den sista november är enligt preliminära data (slutligt utfall föreligger den 20 december) att tidsgränsen för väntande till ett första besök klaras för 68 % av patienterna medan motsvarande andel för väntande till operation/behandling är 66 %. Prognosen för årets sista månad tyder på att utfallet försämras något (främst avseende nybesök) och att landstinget inte heller då når 70 %-gränsen. I relation till väntetidsläget vid årsskiftet 2011/2012 har då läget förbättrats i viss mån avseende förstabesök och ganska mycket avseende operation/behandling. Produktionen har ökat men trots det har det totala antalet inte sjunkit. Detta gäller både väntande både till ett första besök och till operation. Däremot är det en lägre andel som får vänta mer än 60 dagar. I detta sammanhang bör noteras att både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping producerar c-länsvård i den omfattning som beställts. Separat uppföljning av remissinflödet visar en tydlig ökning. Remisserna har under perioden januari november 2012 ökat med drygt 4 % jämfört med samma period Ökningen har främst skett under de senaste månaderna. Mellan 2011 och 2012 räknades beställningen

6 5 (5) upp med ca 1 % och dessutom gjordes extra kökortningssatsningar under Det ökade remissinflödet överstiger dock uppräkning plus kökortningssatsning. Andreas Endrédi Produktionsdirektör

7 1 (7) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen november 2012

8 2 (7) Ekonomi Landstinget beräknar efter november månad att årets resultat kommer att uppgå till plus 182 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en positiv avvikelse med 81 miljoner kronor. Observera att prognosen på 182 miljoner kronor gäller under förutsättning att vagntimmepriset för kollektivtrafikförvaltningen fastläggs kring budgeterad nivå. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag & utjämning Övrigt Finansiering Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad. Förändringar har dock skett mellan de olika verksamheterna. Lasarettet i Enköping försämrar sin prognos medan resurscentrum förbättrar sin prognos. Landstingets nettokostnad Nettokostnadsutvecklingen ligger kvar på 3,1 procent (exklusive skatteväxlingseffekt för kollektivtrafik, AFA-försäkring och diverse reavinster vid försäljningar som är jämförelsestörande poster). Procent Prog Föreg Prog Nettokostnutv 3,1 3,1 4,0 5,8 2,7 Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott mot budget med 91 miljoner kronor, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med föregående månad. Förvaltningar Prog jmf Förändring jmf under PS, mnkr budget föreg prog AS -102,0 0 LE -10,0-1,5 PV -6,0 0 HoH -1,0 0 FTV +3,6 0 LSU +18,8 0 LRC +5,5 +1,3 Summa -91,1-0,2 Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets prognostiserade årsresultat ligger kvar på minus 202 miljoner kronor. Akademiska ser dock vissa förändringar mellan intäkts- och kostnadsraderna men ser ingen anledning att förändra årsprognosen. Det prognostiserade resultatet är ett underskott mot budget med 102 miljoner kronor. Riks- och regionintäkterna ligger fortfarande under budget men kompenseras delvis av ökade externa intäkter. Utfallet i kostnadsanpassningsprogrammet är efter oktober 33 miljoner kronor lägre än plan vilket är en försämring jämfört med föregående månad. Efter september skulle åtgärder för 140 miljoner kronor har gett effekt men utfallet är 107 miljoner kronor. Avvikelserna härrör sig huvudsakligen till att åtgärder för att öka intäkterna från riksoch region inte fallit ut i den omfattning som var planerad. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett årsutfall på minus 10 miljoner kronor vilket är en försämring med 1,5 miljoner kronor jämfört med föregående månadsrapport. Avvikelsen förklaras främst av höga kostnader för inhyrd personal, medicinsk service, medicinskt material samt intäktsbortfall för målrelaterad ersättning. Primärvården Primärvårdens prognos är plus 27 miljoner kronor. Prognosen är 6 miljoner kronor sämre än budget. Resultatet i vårdcentralsuppdraget är plus 25 miljoner kronor och resultatet för den anslagsfinansierade verksamheten plus 2 miljoner kronor. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad. Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel kommer enligt prognos att redovisa ett underskott om 1 miljon kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader.

9 3 (7) Folktandvården Folktandvården lämnar en prognos på plus 8,5 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor bättre än budgeterat. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2012 som innebär ett underskott på 1 miljon kronor, vilket är 19 miljoner kronor bättre än budget Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad. Avvikelsen mot budget kan främst hänföras till ökade hyresintäkter, lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi samt lägre kostnader för avskrivningar och räntor. Landstingets resurscentrum Prognosen 2012 för Landstingets resurscentrum visar ett resultat på plus 5,5 miljoner kronor. Prognosen är förändring med 1 miljon kronor jämfört med föregående prognos. Överskottet är främst beroende på vakanser inom ett flertal enheter och sjukskrivningar som inte har ersatts med vikarier. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping jämförs med överenskommen produktionsvolym för C-länsvården. Överenskommen volym omfattar ej de extrasatsningar som beslutats våren 2012 som utgör 4 procent för Lasarettet och mindre än en procent för Akademiska. Inga större förändringar i produktionstakt eller avvikelser har skett för något av sjukhusen sedan oktober. Lasarettet i Enköping Lasarettet ligger fortfarande klart över den periodiserade beställningen, vilket är förväntat eftersom extrasatsningarna inom koloskopi- och protesområdena inte ligger med i beställningen. Sammantagna DRGpoängen för öppen och sluten vård (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök) ligger mer än 6 procent över grundbeställningen. Den stora avvikelsen inom MDC-gruppen, som omfattar muskler, skelett- och bindvävsdiagnoser visar tydligt att extrasatsningarna inom protesområdet fortsätter att ge effekt. Fortfarande är den negativa avvikelsen inom MDC lever, gallvägar och bukspott stor vilket förklaras av att använd periodisering av beställningen inte passar för denna vård. Hud har fortsatt en stor positiv avvikelse. Diagram 1: Avvikelse produktion Lasarettet i Enköping Avvikelse utfall/budget C-län Enköping jan-nov 2012 inom de största MDC-grupperna 25,0 22,2 20,0 15,0 13,5 Totalt inkl ej drg-satta Procentuell avvikelse 10,0 5,0 0,0-5,0 6,2 0,5 5,7 1 3,2 Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervs ystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -10,0-15,0-9,6-5,4 De stora MDC-grupperna

10 4 (7) Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets utfall ligger knappt en procent över den periodiserade överenskomna produktionsvolymen. MDC-gruppen Andningsorganen har fortsatt en stor negativ avvikelse. Produktionen inom muskler, skelett och bindväv, där ortopedin redovisas, ligger något över grundbeställningen. Slutenvården inom riks- och region fortsätter att minska i förhållande till föregående år. Det är framför allt Dalarna som minskar remisserna till onkologi, specialmedicin och thoraxmedicin. För både C-län och riks- och regionvården ökar den elektiva vården (planerad vård). Ökningarna är störst inom öppenvården (läkarbesök och dagsjukvård). Diagram 2: Avvikelse produktion Akademiska sjukhuset Avvikelse utfall/budget Akademiska C-län jan-nov 2012 för de största MDC-grupperna 6,0 Procentuell avvikelse 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 0,8-4,6-0,6-2,4-0,4-5,6 0,3 3,8 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -8,0 De stora MDC-grupperna Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,9 procent jämfört med I samband med löneutbetalningen i november är löneöversyn 2012 klar. Förändringen av timlönekostnaden bedöms vara på en rimlig nivå med hänsyn till löneöversyn och de personalstrukturförändringar som har skett. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 165 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med november i år med samma period i fjol. Ökningen motsvarar 2 procent. Kollektivtrafikförvaltningen, KTF har tillkommit 2012 med ett genomsnittligt antal årsarbetare på 60 till och med november. Årsprognosen för kostnaderna för inhyrd personal ligger kvar på 68 miljoner kronor sedan föregående månad, summerat för Akademiska, Lasarettet i Enköping och Primärvården. År 2011 var utfallet för dessa förvaltningar 60 miljoner kronor. Jämfört med 2011 prognostiserar Akademiska en minskning av kostnaderna i år. Enligt Akademiskas månadsrapport uppskattas minskningen motsvara knappt 3 årsarbetare hittills i år. Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov och en åtgärd har varit att utöka antalet ST-block. Psykiatridivisionens mål är att hösten 2013 klara sig utan hyrläkare vid normal verksamhet. Vid Lasarettet i Enköping motsvarar inhyrd personal cirka åtta årsarbetare per månad. Det är en ökning och beror bland annat på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden. Vid Primärvården ökar kostnaderna för inhyrd personal då det är ett fortsatt besvärligt rekryteringsläge när det gäller specialister inom allmänmedicin. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter november knappt 4,5 procent vilket är något lägre jämfört med helår Landstingets mål 2012 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 procent. Sjukfrånvaron

11 5 (7) varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer ligger kvar på 2,5 procent och är i nivå med Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är på 1,2 procent och är på samma nivå som 2011, efter att ha legat betydligt högre under våren på grund av influensa och vinterkräksjuka. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 47,5 miljoner kronor efter november och det är 2,3 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på cirka 5 procent. Diagram 3: Utvecklingen av total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro 2012, LUL mål 4,5 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2010 År 2011 År 2012

12 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter (7) Not

13 Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget 2012 Nettokostn prognos (7) Förgående prognos 2012 Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län

14 1 (7) Månadsrapport (201211) Akademiska sjukhuset

15 Månadsrapport Ekonomi Det prognostiserade årsresultatet om -202 miljoner kronor ligger fast. Vi ser dock vissa förändring mellan intäkts- och kostnadsraderna men ser ingen anledning att förändra årsprognosen Den lämnade årsprognosen visar på ett fortsatt underskott på 70 miljoner kronor mot budget. Årsprognosen bygger på en analys av utvecklingen av sjukhusets totala ekonomi och divisionernas bedömningar i oktoberrapporten. Till det underskottet kommer 32 miljoner kronor för återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år Sammanlagt redovisas även fortsättningsvis ett underskott på 202 miljoner kronor varav 100 miljoner kronor är tillåtet och därmed budgeterat. C-länsvården, mätt i DRG-poäng, är i perioden 0,8 procent över beställningen, exklusive produktionen inom vårdval. Riks- och regionintäkterna ligger fortfarande under budget men kompenseras delvis av ökade externa intäkter. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader /-0 Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Intäkterna redovisar ett positivt resultat i årsprognos på 7 miljoner kronor. Riks- och regionintäkterna avviker negativt med 44 miljoner kronor vilket förklaras av en lägre produktion än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet (10 miljoner kronor). Övriga intäkter avviker positivt med 39 miljoner kronor. Det är framför allt försäljningen av tjänster såsom medicinsk service och IT som ökar. -Personalkostnadsprognosen är i nivå med budget. -Omkostnadernas årsprognos uppgår till minus 73 miljoner kronor. Avviker gör, köpt vård, medicinsk service, medicinskt material och övriga kostnader såsom sjukresor och förbrukningsinventarier. Det vill säga kostnadsposter som följer produktionsutvecklingen så som ökat antal operationer. Kostnadsökningar ses även för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT. -Finansieringen avviker negativt med 35 miljoner kronor, vilket främst förklaras av återbetalning av målrelaterad ersättning från 2011 och bedömning att den målrelaterade ersättningen 2012, avseende kömiljardsmålet som betalas ut per månad, inte kommer att uppnås fullt ut vad gäller behandling. Detta balanseras upp något av den positiva prognosen för den finansiella nettokostnaden års underskott belastas inte med internränta vilket ger en positiv effekt. För 2012 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 249 miljoner kronor beviljats, varav drygt 39 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel, exklusive psykiatrins hus, hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 114 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner mer än samma period Flera stora upphandlingar har slutförts: CT-utrustning, 5 mnkr Två ambulanser, 3 mnkr IT-utrustning, 6 mnkr Interventionsutrustning Utrustning till centraloperation, 1,3 mnkr Utrustning till strålbehandlingen, 1,4 mnkr Utrustning till anestesin, 1 mnkr Utrustning till neurokirurgen, 1,4 mnkr Konventionell röntgen, 2,4 mnkr Intervention anläggningar, 3,9 mnkr 1 Ambulans, 1,8 mnkr Luftburen intensivvård, 1,2 mnkr 95F, 2,3 mnkr Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 130 miljoner kronor varav 20 2 (7)

16 3 (7) miljoner kronor för IT-utrustning, vilket är 119 miljoner kronor lägre än beviljad ram. Utfallet i kostnadsanpassningsprogrammet är efter oktober 33 miljoner kronor lägre än plan vilket är en försämring jämfört med föregående månad. Efter september skulle åtgärder för 140 miljoner kronor har gett effekt men utfallet är 107 miljoner kronor. Avvikelserna härrör sig huvudsakligen till att åtgärder för att öka intäkterna från riksoch region inte fallit ut i den omfattning som var planerad. Avvikelsen efter oktober har nu ökat från -11 mnkr i september till 21 miljoner kronor i oktober. Planerade åtgärder för att minska personalkostnaderna börjar i större omfattning ge effekt, -8 miljoner kronor under oktober, men vi når ändå inte upp till planerad nivå. I september prognostiserade divisionerna att utfallet av samtliga åtgärder (intäkter, omkostnader, personalkostnader) i år skulle ge effekter om 153 miljoner kronor. Produktion Förändr Exkl vårdval % Totalkostnad per producerad DRG 1,3% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 1,2% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 0,6% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -2,1% Läkarbesök DRG utfall/beställning 1,1% Läkarbesök antal utfall/beställning 0,3% Övriga besök antal utfall/beställning 0,2% Produktionen för C-länsvården ligger till och med november 0,8 procent över beställning för DRG. Övriga besök ligger över beställningen med 0,2 procent. Produktionsutfallet är då justerat för de verksamheter som ingår i vårdvalet. Utfallet per MDC varierar dock kraftigt mellan de olika MDC:na. På sjukhusnivå ökar det egna länets slutenvård inom den elektiva vården medan den akuta minskar. Det är framför allt kvinnosjukvården, ortopedi och kirurgi som ökar. den akuta ligger mer still. Detta beror delvis på arbetet med kösatsningar inom beslutade områden som delvis inte ryms inom beställningen. Ökningarna återfinns bland annat inom gynekologi, onkologi och barnkirurgi jämfört med samma period föregående år. Vidare ser vi att ökningen av läkarbesök återfinns inom den elektiva dagsjukvården som ökar (4,9 procent). Ökningen återfinns inom ögonsjukdomar, kvinnosjukvården samt öron-, näs- och halssjukdomar. Slutenvården avseende riks- och regionpatienter har minskat under inledningen av hösten och ligger nu -1,0 procent jämfört mot föregående år. Det är MTh-divisionen som minskar kraftigt (-6,3 procent) medan övriga divisioner ökar eller är oförändrade. Inom MTh är det framför allt onkologi, onkologisk endokrinologi och specialmedicin som tappar. Framför allt minskar Dalarna sin inremittering till onkologi, specialmedicin och thoraxmedicin. De verksamhetsområden som ökar kraftigt är neurokirurgin, urologi och infektionssjukdomar. Läkarbesök riks- och region ligger i princip stilla mellan åren medan dagsjukvården har ökat med 3,8 procent. Även här är det den akuta vården som minskar och den elektiva som ökar. Ökningen återfinns framför allt inom handkirurgi och onkologisk endokrinologi. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 8 procent jämfört mot år 2011, inklusive 2,7 procent för indexuppräkning. Med hänsyn till volymminskningen är novemberprognosen att sjukhuset inte kommer att nå upp till budget utan ett underskott om 44 miljoner kronor prognostiseras. Hittills har drygt 84 procent av intäktsbudgeten uppnåtts, vilket utgör miljoner kronor. Antalet läkarbesök ökar med 0,3 procent mot beställningen. Även för läkarbesöken är det den elektiva vården som ökar medan

17 4 (7) Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,88 % 88 1,6 % 4,6 % 0,09 29 mnkr 29 mnkr Timlönekostnaden för 2012 är enligt plan. Förändringen är en effekt av 2012 och 2011 års lönerevision i kombination med strukturella förändringar Antal årsarbetare har ökat med i genomsnitt 88 jämfört med samma period Det är en minskning med 2 årsarbetare jämfört med oktober månad. Detta förklaras av; -1 årsarbetare; externfinansierad verksamhet inklusive driftprojekt och ALF - verksamhet. (jmf.0 årsarbetare i oktober) -7 årsarbetare; verksamhet som förts över till annan vårdgivare som psykiatrin i Norduppland, geriatriken i Östhammar och omorganisation av kortvårdskirurgen (jmf. -8 årsarbetare i oktober) 14 årsarbetare; övertagande av GE Healthcares personal till PET centrum (jmf 15 årsarbetare i oktober) 116 årsarbetare; effekter av beslutade verksamhetsförändringar omorganisationer och kvalitetsförbättringar såsom akutsjukvårdens intermediäravdelning, införande av barnintensivvårdsavdelning, neurokirurgens intermediärvårdsavdelning, psykiatrins hus, (jmf 116 årsarbetare i oktober) Personalstrukturen till och med november är förändrad jämfört med föregående år. Andelen sjuksköterskor och undersköterskor ökar som en effekt av i huvudsak planerade verksamhetsförändringar. Samma problem som tidigare kvarstår för sjukhuset med brist på specialistsjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa specialiteter. Bristerna inom dessa yrkesgrupper har fått effekten att sjukhuset inte kan producera elektiv vård i den omfattning som planerats. Sjukhuset ser ökade svårigheter att även rekrytera grundutbildade sjuksköterskor. Samtidigt har några verksamhetsområden hög personalomsättning med höga kostnader för inskolning och extratid som följd. Sjukfrånvaron är 4,6 procent till och med november månad vilket är 0,09 procentenheter högre än samma period förra året. Sjukfrånvaron har dock minskat något de två senaste månaderna. En effekt av den ökande sjukfrånvaron är att sjukhuset har fått en ökad sjuklönekostnad på 1,1 miljoner kronor jämfört med samma period förra året. Den ökande sjukfrånvaron motsvarar en minskad närvarotid med 10 årsarbetare. Beroende på hur influensan och caliciviruset slår i december så förväntas sjukhuset inte uppnå målet på en sjukfrånvaronivå på 4,5 procent utan ligga runt 4,8 procent vid årets slut. Kostnaderna för inhyrd personal är till november månad 26,5 miljoner kronor vilket är 4,7 miljoner kronor lägre än föregående år. Inväxling av hyrläkare uppskattas hittills i år vara knappt 3 årsarbetare. Sjukhuset beräknar köpa tjänster i enlighet med budget för Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov. Psykiatridivisionens mål är att hösten 2013 klara sig utan hyrläkare vid normal verksamhet. Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionsuppföljning

18 5 (7) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård ) Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad ) Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning ) Försäljning av fastigheter Noter avser kommentarer till prognosen: 1) HSS fattade i maj beslut om medel motsvarande 14,7 mnkr för att korta köerna. 2) Prognosen är justerad p g a lägre volym än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet. 3) Intäkter från försäljning av medicinsk service, IT tjänster och utskrivningsklara patienter ökar mer än planerat. Inflödet av intäkter till driftprojekt ökar. 4) Kostnadsnivån för köpt vård är i paritet med föregående år men förväntad kostnadsminskning har uteblivit. 5) Köpt medicinsk service, analyser som inte hanteras inom sjukhuset, ökar inom alla divisioner. 6) Ökade kostnader kopplad till framför allt hög produktion inom neurokirurgen. 7) Ökade kostnader för sjukresor och förbrukningsinventarier. Även kostnader för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT ökar. 8) Lägre avskrivningskostnader än planerat p g a senareläggning av utrusningsinköp. 9) Internräntan har justerats mot nedskrivning av underskottet. 10) Avvikelsen motsvarar den del av 10 % målrelaterad ersättning som inte bedöms kunna uppnås under 2012 samt 32 mnkr i återbetald målrelaterad ersättning ) Prognosen bygger på en bedömning av vad som kommer att investeras under året. Av årsprognosen avser beviljade medel för IT 20 mnkr. Not

19 6 (7) 3) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Lokal- och fastighetskostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information oc h PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggningstillgångar

20 7 (7) MÅNADSRAPPORT PRODUKTIONSUPPFÖLJNING SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Lb Övr bes Övr bes Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc ÅR OCH MÅNAD: nov 2012 budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall Totalt ,6% ,1% ,1% ,3% Årsbudget Andel av överenskom prod i VAL ,6% 92,2% 91,6% 89,8% 91,9% 92,9% 91,9% 92,2% 92,2% 92,4% Ej grupperade A01 Sjukdomar i nervsystemet ,8% ,3% ,8% ,3% B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,9% ,9% ,2% ,1% C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,0% ,6% ,6% ,0% D04 Andningsorganens sjukdomar ,5% ,5% ,0% ,4% E05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,3% ,6% ,5% ,6% F06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,5% ,1% ,8% ,8% G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkört ,9% ,0% ,1% ,2% H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,6% ,4% ,0% ,8% J09 Sjukdomar i hud och underhud ,6% ,5% ,5% ,4% K30 Bröstkörtelsjukdomar ,1% ,2% ,5% ,2% L10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- o ,3% ,9% ,3% ,2% M11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,9% ,9% ,9% ,4% N12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,2% ,2% ,5% ,2% O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,6% ,2% ,7% ,5% P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,3% ,5% ,8% ,2% Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,3% ,4% ,4% ,3% R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbninga ,0% ,5% ,6% ,9% R17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke spec ,2% ,3% ,5% ,3% S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,1% ,2% ,4% ,7% T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och ,8% ,0% ,5% ,0% U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,6% ,4% ,3% ,0% U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk ,5% ,2% ,5% ,5% V22 Brännskador ,4% ,8% ,4% ,7% W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,5% ,1% ,6% ,8% X40 MDC-övergripande problem i öppenvård ,5% ,5% Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård Z99 Ospecifik eller felaktig information ,4% ,9% ,1% 97 DRGkod EjDRG DAT KB KIR NEURO OTM PSYK KFE

21 1 (3) Månadsrapporten 2012 Folktandvården Medborgare och kund Mål: Minska köer - Max 3 mån väntetid för att komma till vård för alla patienter Under senaste året har vi arbetat intensivt med att minska väntetiderna till specialisttandvården. Kötiden för oprioriterade remisser har minskat inom flera områden, men är fortfarande avsevärt längre än 3 månader för några specialiteter. Akuta patienter får alltid tid inom några dagar. Kötid för oprioriterade remisser november 2012: Specialitet Kötid som längst Maj 2012 Kötid som längst nov 2012 Bettfysiologi 13 mån 7 mån Endodonti 19 mån 18 mån Parodontologi 2 mån 1 mån Protetik 17 mån 12 mån Pedodonti 4 mån 3 mån Tandregleringen 3 mån 3 mån Uppsala Tandregleringen 1-2 mån 1 mån Enköping Psykologbehandling 1-2 mån 1 mån tandvårdsrädda Narkostandvård 6 mån 4 mån Köerna till narkostandvård är helt beroende på att tandvården inte tilldelas tillräckliga narkosresurser av Akademiska sjukhuset. Samtliga patienter i narkoskö för att få tandvård är prioriterade patienter. Arbetet med att korta kötiderna pågår under Ekonomi Det ekonomiska utfallet för perioden är positivt och överstiger vår periodiserade budget med 4 mkr trots att vi inte uppnår våra budgeterade intäkter. Det finns ett tydligt samband mellan minskade intäkter och minskade kostnader. De lägre personalkostnaderna beror till viss del på det minskade antalet årsarbetare. Med mindre personal är även övriga kostnader lägre än budget. Folktandvården behåller sin resultatprognos på 8,5 mkr. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat +5 +8,5 +3,6 Verks intäkter Personalkostnader ,5 Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad ,6 Fast ersättning Rörlig ersättning Övrigt Finansiering Produktion Produktionen har ökat både i förhållande till närvarotid och räknat i avslutade behandlingar. Att den ökade produktionen inte speglas i ökade intäkter beror till stor del på en förändring av åtgärdsmix, dvs en minskning av större/komplicerade behandlingar till förmån för enklare och billigare behandlingar. Även antalet tecknade Frisktandvårdsavtal har haft en positiv utveckling under året och har ökat med stycken. Folktandvården Förändr % Allmäntandvård och sjukhustandvård 5,8 % Frisktandvårdsavtal 9,1 % Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,39 % - 7-1,7 % 3,9 % - 0,36 0,13 mnkr 0 mnkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 375. Det är en procentuell minskning med 1,7 % från föregående år. Minskningen kan förklaras av avvaktan med ersättningsrekry-

22 2 (3) teringar och anpassning av personal utifrån behov. Det är främst yrkeskategorin tandsköterskor som minskat från 187 till idag 182 årsarbetare. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 193,95 vilket kan jämföras med 2011, då timlönekostnaden uppgick till 189,42. Den procentuella ökningen är 2,39. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 3,90 %. Det innebär en minskning med 0,36 procentenheter. Målet för 2012 är 4,3 %. Den korta sjukfrånvaron uppgick till 1,41 och har minskat marginellt från förra året med 0,1 procentenheter. Långtidsjukfrånvaron för perioden har minskat med 0,17 procentenheter och uppgick till 1,66 %. Tandläkare är den grupp med högst totalsjukfrånvaro med 4,57 % (förutom administrativ personal, som är en liten grupp). Sjukfrånvaron för gruppen tandhygienister har minskat från föregående år från 5,28 % till 2,94 %. Inhyrd personal Under en begränsad period kommer vi att ta in inhyrd personal (en tidigare pensionerad medarbetare) vid vår Tandregleringsklinik i Enköping i avvaktan på en nyanställning pga pensionsavgång. Bilagor 1. Årsprognos

23 3 (3) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

24 1 (6) Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport november-2012.

25 Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål: 90 % av alla ansökningar och uppdrag är verkställda inom ramen för vårdgarantin. Samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målet. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Vi uppfyller idag den förstärkta vårdgarantin. Ekonomi Förvaltningen redovisar även i novembers prognos ett underskott på 1 miljon kronor för år En fortsatt ökning under senare del av året av hjälpmedelskostnaderna i förhållande till år 2011 och budgeterat belopp 2012 bidrar till underskottet. De ökade kostnaderna ger en årsprognos på ca 2,5 miljoner mer än budgeterat belopp för hjälpmedel. En del av underskottet kommer dock att täckas av lägre lönekostnader än vad som har budgeterats. Förvaltningen kommer inte att kunna få ner underskottet ytterligare under december månad. I alla tabeller, förutom produktion, redovisas även den primära audionommottagningen. Produktion Habilitering och hjälpmedel Produktionen t o m oktober visar på små förändringar jämfört med september. Från 1 november 2011 består hörcentralens produktion endast av den fördjupade hörselrehabiliteringen. Det innebär att förändringen mellan åren inte är relevant. Hörcentralen har därför tillsvidare tagits bort från tabellen nedan. I redovisningen ingår även telefonrådgivning. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Hab besök 0,2% SynC besök 31% HjälpmedelsC 1,4% Tolkcentralen 10% Medarbetare Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget 2,96% 4 1,9% 4,02% -0,17% - Det är ingen större förändring av den totala sjukfrånvaron. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar. Timlönekostnaderna har ökat i jämförelse med föregående månad p.g.a. utbetalning av retroaktiv löneökning. 2 (6) Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter 15,7 16,3 0,7 Personalkostnader ,8 2,2 Övr kostn (inkl avskr) ,1-4,1 Nettokostnad -171,3-172,6-1,3 Fast ersättning 171,6 171,6 0 Övrigt -0,3-0,0 0,3 Finansiering 171,3 171,6 0,3

26 3 (6) Bilagor 1. Årsprognos 2. Dispansansökningar 3. Närvarotid

27 4 (6) BILAGA 1. Årsprognos Habilitering och hjälpmedel tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

28 5 (6) Dispenser januari - nov 2012 Tillsvidareanställda Not Tidsbegränsade Not Personalkategori Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Sjukvårdspersonal varav läkare Administrativ personal varav chefer 2 2 Övriga Summa

29 6 (6) Bilaga 3 MÅNAD 2012 UPPFÖLJNING AV NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE 1 Tabellen visar genomsnittligt utfall för antalet årsarbetare hittills i år jämfört med samma period föregående år. Totala antalet årsarbetare är uppdelat på månadsanställda, timanställda, extratid (arbetad jour och beredskap, övertid) och uttag av kompensationsledighet. Samtliga redovisas i årsarbetare och förändringen är i jämförelse med samma period föregående år. I tabellen på yrkesgrupp redovisas endast större och/eller viktiga förändringar av antal årsarbetare mellan åren. Totalt antal årsarbetare Genomsnitt antal årsarbetare 2011 Genomsnitt antal årsarbetare 2012 Förändr i antal Proc förändr VARAV Månanst 2012 Förändr månanst Timanst 2012 Förändr timanst Extratid 2012 Förändr extratid Komputtag 2012 Förändr Komp uttag Totalt exempel Varav urval på yrkesgrupp: 1 Definition årsarbetare: Definieras enligt rapporterad tid per lönemånad omvandlad till årsarbetare. Rapporterad tid är summan av arbetad tid inklusive extratid. Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro m fl) är borträknad. På årsbasis divideras summan av arbetad tid med årsarbetstiden (1 980 timmar) vilket ger antal årsarbetare. Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.

30 1 (5) Månadsrapport Lasarettet i Enköping

31 2 (5) Månadsrapporten 2012 Ekonomi Lasarettet prognostiserar ett årsutfall på minus 10 miljoner kronor vilket är en försämring med 1,5 miljoner kronor jämfört med föregående månadsrapport. Avvikelsen förklaras främst av höga kostnader för inhyrd personal, medicinsk service, medicinskt material samt intäktsbortfall för målrelaterad ersättning. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Verksamhetens intäkter Riks- och regionvårdsintäkterna beräknas understiga budget med 7,7 miljoner kronor vilket förklaras av den intensiva satsning på kökortning som lasarettet medverkar i. De extra beställningarna på 140 protesoperationer och 300 koloskopier innebär 9,5 miljoner kronor i ökad rörlig ersättning. Ytterligare kökortningsinsatser är utförda och planerade vilket beräknas generera 3,9 miljoner kronor. Personalkostnader inkl. inhyrd personal Föregående års trend med höga kostnader för inhyrd personal fortsätter. Kostnaden, som prognostiseras uppgå till 15,1 miljoner kronor, är obudgeterad och ska rymmas inom ordinarie personalbudget vilket inte kommer att vara möjligt Prognosen visar att personalkostnader inklusive inhyrd personal kommer att överstiga budget med 9,6 miljoner kronor varav 2,7 miljoner kronor är att hänföra till ökad produktion utöver budgeterat. Övrig kostnadsökning är framförallt en konsekvens av svårigheten att rekrytera läkare med specialistkompetens. Även en hög intern personalomsättning bland sjuksköterskor och en ökad sjukfrånvaro bland läkargruppen påverkar utfallet negativt i form av höga kostnader för introduktioner och inhyrd personal. Alternativet att reducera kostnaden för hyrpersonal skulle innebära en risk för såväl akutvården som negativa konsekvenser avseende kösituationen och produktionsmålen i landstinget. Övriga patientrelaterade kostnader Medicinskt material ligger i perioden 1,6 miljoner kronor över budget varav kostnaden för protesimplantat överstiger budget med 850 tusen kronor med anledning av ökat protesuppdrag. Medicinsk service ligger i perioden 3,8 miljoner kronor över budget och med ett beräknat årsutfall på 4,1 miljoner kronor över budget. Det kan delvis förklaras av den höga produktionstakt som föreligger i och med årets tilläggsbeställningar. Under november månad producerades 33 DRG över lagd beställning. Kostnaden för medicinsk service ligger i genomsnitt 31 procent högre både i oktober och i november jämfört med tidigare månader i år. Åtgärderna i syfte att reducera kostnaderna för medicinsk service och läkemedel har ännu inte realiserats delvis på grund av ökad produktion. Till viss del motverkas dessa kostnadsökningar av lägre avskrivningskostnader på grund av fördröjda upphandlingar. Målrelaterad ersättning Lasarettet nådde inte målet på ett antal områden för målrelaterad ersättning De områden som inte var kända vid bokslutet 2011 belastar årets resultat med 700 tusen kronor. För 2012 års målrelaterade ersättning prognostiseras ett inkomstbortfall med 1,4 miljoner kronor fördelat på 500 tusen kronor för bristande följsamhet till hygienrutiner samt 900 tusen kronor för kömiljardsmålet. Fast ersättning från HSS beräknas sammantaget understiga budget med 2,1 miljoner kronor. Produktion Nyckeltalen i nedanstående tabell är i förhållande till motsvarande period föregående år. Produktionstalen är i förhållande till grundbeställning.

32 3 (5) Lasarettet i Enköping Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 3,3 % Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,3 % Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 5,6 % Vårdtillfällen antal utfall/beställning 3,7 % Läkarbesök DRG utfall/beställning 7,3 % Läkarbesök antal utfall/beställning 4,5 % Övriga besök antal utfall/beställning 10,8 % Totalkostnad per producerad DRG ligger 3,3 procent högre än motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras delvis av den nystartade Närvårdsavdelningen där DRG-vikten är låg. Produktionstakten för C-länsvård på lasarettet ligger över periodiserad budget främst med anledning av den beslutade kökortningsinsatsen. Vid inkluderande av höjd produktionsvolym till följd av kökortningsinsatser ligger produktionstakten för DRG slutenvård 3 DRG över periodiserad produktionsbudget. Antal vårdtillfällen är 48 fler än periodiserad planering. Öppenvård ligger över periodiserad produktionsbudget med 44 DRG och 186 läkarbesök fler övriga besök har genomförts jämfört med periodiserad produktionsbudget. I utfallet för övriga besök ingår vårdval med 1498 besök. Produktionen vid Kirurgiskt centrum ligger, inom öppenvården över periodiserad beställning, vilket är i enlighet med det utökade uppdraget. Inkluderas utökat uppdrag ligger överproduktionen på 68 DRG och 334 besök. Slutenvården ligger 20 DRG och 29 vårdtillfällen lägre än utökad produktionsplanering. Efter elva månader har operationer genomförts. 597 protesoperationer har utförts varav 10 stycken bilaterala. Kirurgiskt centrum planerar för att minst 665 patienter ska få hjälp med en ny protes under För Medicinskt centrum har slutenvårdens tidigare överproduktion avtagit, men ligger fortfarande över periodiserad beställning med 23 DRG och 77 vårdtillfällen. Även öppenvårdsproduktionen har avtagit och Medicinskt centrum ligger 24 DRG under utökad produktionsbudget och 148 färre läkarbesök genomförts jämfört med periodiserad beställning. Prognosen är att tilläggsbeställningen på 300 koloskopier ska utföras som planerat förutsatt att remissflödet sker enligt överenskommet. Övriga besök på akutmottagningen har ökat och ligger 97 besök över periodiserad produktionsbeställning. Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 2,5 % Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring 5,3 % Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år 0,3 % Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 15,1 mnkr 15,1 mnkr Ökningen av timlönekostnaden från 206,3 till 211,5 beror på ökade kostnader som en följd av löneöversynen samt på att lönenivån för nyrekryterad personal i vissa yrkesgrupper är högre än för befintlig. Att ökningen av timlönekostnaden ändå är relativt måttlig beror på att kostnaden för hyrläkare inte ingår i nyckeltalet. Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat från 397 till 418 jämfört med föregående år, vilket ger en ökning på 5,3 procent. Ökningen beror framförallt på det utökade uppdraget inom kirurgin samt bemanning av den nya Närvårdsavdelningen. Det är gruppen sjuksköterskor som står för den största ökningen. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar ytterligare drygt åtta årsarbetare per månad. Hittills i år har sjukfrånvaron ökat något och ligger på 4,8 procent. Den ökade sjukfrånvaron beror framförallt på en ökning av långtidssjukfrånvaron och här kan vi se att yrkesgruppen överläkare är den grupp som står för den största ökningen, från totalt 2,7 procent till totalt 5,9 procent, vilket ytterligare förklarar behovet av hyrläkare under perioden. Produktionen är fortsatt hög och har inte märkbart påverkats av sjukfrånvaron. Bemanningen har klarats med hjälp av hyrpersonal, vikarier och övertidsarbete. Den negativa utvecklingen med ökad sjukfrånvaro har stannat av, men mot bakgrund av att flertalet av våra befintliga långtidssjukskrivningar har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna påskynda tillfrisknandet, är vår bedömning att det

33 4 (5) kommer att bli svårt att nå lasarettets mål på 4,4 procent. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 9,7 procent högre än för motsvarande period Ökningen beror dels på det utökade uppdraget, men också på att sjuklönekostnaden och kostnaden för övertid har ökat markant. Kostnaderna för inhyrd personal är 14 miljoner kronor, vilket är 4,9 miljoner kronor högre än för samma period föregående år. Ökningen beror framför allt på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden. Sjukhuschef Thomas Ericson Bilagor 1. Årsprognos

34 5 (5) BILAGA 1 Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare ) Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal ) Köpt vård Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter ) Ökad C-länsproduktion kökortningsinsatser 2). Minskad utomlänsvård med anledning av kökortning C-länsvård 3) 300 st koloskopier budgeterad som övrig intäkt, utfall rörlig ersättning 4) Vakanta läkartjänster 5) Utökad produktion samt kvarstående brist på läkare med specialistkompetens 6) Ökad produktion samt ej genomförda kostnadsreduceringar 7) Lägre avskrivningskostnader på grund av fördröjda upphandlingar 8) Målrelaterad ersättning ,0 mkr, ,1 mkr

35 1 (9) Månadsrapport Landstingsservice

36 2 (9) Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål; Återrapportering av arbetet med genomförande av Prio 1 åtgärder. Alla kontrastmarkeringar i trappor och på dörrar är klara, vilket omfattar 450 av totalt 520 åtgärder för Återstår flytt av styrutrustning för automatiska dörrar. Alla Prio 1 åtgärder bedöms bli klara under Ekonomi Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2012 som innebär ett underskott på en miljon kronor, vilket är lika med föregående månadsrapport. Prognosen för 2012 är 19 miljoner kronor bättre än budget och 14 miljoner kronor bättre än föregående års utfall. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Rörlig ersättning Övrigt Finansiering Avvikelsen på 19 miljoner kronor kan främst hänföras till ökade hyresintäkter, lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi samt lägre kostnader för avskrivningar och räntor. Eventuell kundförlust avseende MedPro i Bålsta är reserverad med 3 miljoner kronor. Landstingsservice driver idag en verksamhet som totalt sett är underfinansierad, vilket syns allra tydligast inom fastighetsverksamheten där drygt 12 miljoner kronor av det totalt prognostiserade underskottet redovisas. Detta uppvägs till stor del av ett överskott på 11 miljoner kronor från övrig verksamhet. Detta förhållande har gällt under ett flertal år, men har i takt med ökande kapitalkostnader, en relativt hög nivå av tomställda fastigheter, ökande energikostnader etc. nått ett läge då genomförda och pågående kostnadseffektiviseringar inte räcker till för att nå ett över tid balanserat resultat. Effekten av ovan beskrivna obalans är att lokaler och tjänster inte erbjuds landstingsinterna kunder till självkostnadspris, varken avseende fastighetsverksamheten (subvention) eller serviceverksamheten (överpris). Produktion Mål; Återrapportering av tiden från att hyresgäst formellt meddelat minskat behov av del av lokal till tekniskt besked från Landstingsservice till LLK. Finns f n inget särskilt ärende att rapportera om för Mål; Återrapportering av arbetet med att genomföra årets planerade underhållsåtgärder. Åtgärder och aktiviteter enligt plan följer uppsatta tidplaner. Landstingsservice har genomfört 65 % av de planerade åtgärderna per november Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 4,1 % ,6 % 4,30 % - 0,31 0 mnkr 0 mnkr Närvarotiden motsvarar 209 årsarbetare per november 2012, jämfört med samma period förra året som då var 219. Antalet årsarbetare har minskat med 10 jämfört med samma period förra året. Administratörer har minskat med 14 och tekniker med en, medan handläggare har ökat med fyra och ingenjörer med tre. Minskningen av administratörer beror på outsourcing av televäxeln och tryckeriet. Ökningen av handläggare beror på överfö-

37 3 (9) ring av medarbetare från Akademiska sjukhuset till Landstingsservice. Personalstrukturen är under pågående förändring på grund av pensionsavgångar och outsourcing av verksamheter. Kompetensnivån är föremål för prövning vid varje avgång, kraven på kompetens kan komma att höjas för att anpassas till den tekniska utvecklingen. Timlönekostnaden uppgår till 181,59 per november 2012, vilket är en ökning med 4,10 procent jämfört med föregående år. Timlönekostnadens ökning beror på att antalet ingenjörer och handläggare ökat, och att de har en högre lönenivå jämfört med administratörer och tekniker. Ökningen är enligt plan. Förvaltningens personalkostnader kommer att minska under året på grund av outsourcing av verksamheter. Personalkostnaderna är föremål för ständig granskning. Inhyrning av personal förekommer inte. Förvaltningens mål för sjukfrånvaron är 4,60 procent för Utfallet per november uppgår till 4,30 procent. Föregående års sjukfrånvaro var 4,61. Den längre sjukfrånvaron, 60 dagar och mer är 2,54 procent vilket är en smärre minskning. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar uppgår till 1,35 procent, vilket är en smärre minskning. Administratörer har det högsta sjuktalet 7,51 procent medan ingenjörer har 5,66 procent, tekniker 4,89 procent, vaktmästare 2,97 procent och handläggare 0,80 procent. Kvinnor har det högsta sjuktalet 9,63 procent. Förvaltningen arbetar aktivt med tidig rehabilitering och ett nära samarbete med företagshälsovården samt Friskhuset. Bilagor 1. Årsprognos 2. Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet Thord Hägg Förvaltningsdirektör

38 4 (9) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Landstingsservice tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Anm. Utfall exkluderar förvaltningsinterna poster medan budget och prognos inkluderar desamma.

39 5 (9) Noter avvikelser mellan prognos och budget 1. Verksamhetens intäkter (+ 30,3 miljoner kronor) Positiv avvikelse mellan prognos och budget som fördelar sig enligt nedan; Ökade hyresintäkter inom de båda affärsområdena (6,0 miljoner kronor) Hyresintäkt för bussdepån avseende regiontrafiken (18,7 miljoner kronor) Ökad volym inom städ/vaktmästeri (1,9 miljoner kronor) Kontantavtal inom affärsområde Akademiska (5,5 miljoner kronor) Försäkringsersättningar inom affärsområde Akademiska (6,5 miljoner kronor) Omfördelning av försäljning inom underhållsenheten (4,1 miljoner kronor) Negativ avvikelse mellan prognos och budget som fördelar sig enligt nedan; Lägre volym för fastighetsdrift (8,3 miljoner kronor) Lägre intäkter för säkerhetsenheten (1,2 miljoner kronor) Lägre intäkter för parkering (2,9 miljoner kronor) 2. Verksamhetens personalkostnader (- 6,2 miljoner kronor) Personalkostnaderna är högre än budget främst med anledning av en omfördelning av försäljning inom underhållsenheten, se ovan, och högre kostnader inom televerksamheten orsakat av att övergången till extern entreprenör har blivit något försenad samt högre personalkostnader inom transport och logistikavdelningen. 3. Verksamhetens övriga kostnader (+ 8,6 miljoner kronor) Positiv avvikelse mellan prognos och budget som i huvudsak fördelar sig enligt nedan; Lägre kostnader för energi (8,2 miljoner kronor) Lägre kostnader för fastighetsdrift (8,0 miljoner kronor) Lägre kostnader för köpta tjänster och material (8,1 miljoner kronor) Negativ avvikelse mellan prognos och budget som i huvudsak fördelar sig enligt nedan; Kontantavtal inom affärsområde Akademiska, se ovan (5,5 miljoner kronor) Försäkringskostnader inom affärsområde Akademiska, se ovan (6,5 miljoner kronor) Reservation för eventuell kundförlust (3,0 miljoner kronor) Högre kostnader för städ med anledning av högre volym (0,7 miljoner kronor) 4. Avskrivningar/nedskrivningar (-4,6 miljoner kronor) Avskrivningskostnader för ny bussdepå är prognostiserad med 7,5 miljoner kronor. Effekten av att investeringarna beräknas förskjutas något i tid påverkar avskrivningskostnaderna positivt med 2,9 miljoner kronor. 5. Verksamhetens nettokostnad (+ 28,2 miljoner kronor) Med stöd av ovan förbättras verksamhetens nettokostnadsnivå med 28,2 miljoner kronor. Största enskilda påverkan kommer från den nya bussdepån med 11,2 miljoner kronor. 6. Finansiering (- 9,4 miljoner kronor) Räntekostnaden för ny bussdepå är prognostiserad med 11,2 miljoner kronor. Som positiv effekt så beräknas räntorna bli lägre med anledning av att investeringarna 2011 blev lägre än vad som förväntades när budget lades. 7. Periodens resultat (+ 18,8 miljoner kronor) Årets prognos redovisas till ett underskott om 1,0 miljoner kronor, vilket är 18,8 miljoner kronor bättre än budget och 14,3 miljoner kronor bättre än föregående år. Ökade hyresintäkter och sänkta kostnader för energi, köpta tjänster och material samt avskrivningar och räntor är bidragande faktorer till det positiva utfallet.

40 6 (9) 8. Fastighetsinvesteringar (+ 272 miljoner kronor) Prognosen för fastighetsinvesteringar kvarstår och uppgår till 628 miljoner kronor. Den samlade avvikelsen på 272 miljoner kronor mot budget avser projekt som inte har kommit igång i den utsträckning som planerats, förskjutningar i tid samt oklarheter om vilka fastighetsinvesteringar som kommer att innefattas av projekt Framtidens Akademiska respektive Energisparprojektet. Utfallet per november 2012, 876 miljoner kronor, innehåller investering med 414 miljoner kronor i ny bussdepå för regiontrafik. Beräknad investeringskostnad för bussdepån finns inte med i redovisad årsprognos.

41 7 (9) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET TOTALT Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING RESULTAT LANDSTINGSSERVICE

42 8 (9) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET FASTIGHET Resultaträkning Fastigheter BESKRIVNING Period Helår TKR Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 9,7% 10,6% -0,9 9,7% 10,6% 10,6% HYRESINTÄKT 1.373, ,39 64, , , ,09 MEDIA -186,19-244,30-58,10-245,04-271,78-240,66 DRIFTKOSTNAD -99,25-107,94-8,69-103,49-117,75-119,95 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -100,96-112,25-11,29-122,46-122,46-126,82

43 9 (9) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET ÖVRIG VERKSAMHET Resultaträkning Övrig verksamhet BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

44 Dnr PV Primärvården Månadsrapport november 2012 Primärvårdens administration Ulleråkersvägen Uppsala Tel vx Fax pg org nr

45 1 Månadsrapport Sammanvägd analys, perspektiv Prognos: Styrkortsperspektiv måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Produktion Förnyelse Medarb - = = = = + = Grön, = Gul, - = Röd Primärvården utgår från att samtliga mål i respektive perspektiv ska vara uppfyllda för att grön mätare ska visas. Den lämnade styrkortsprognosen är densamma som i förvaltningens oktoberrapport. Medborgare och kund Tillgängligheten i telefon samt vad gäller nybesök hos läkare inom sju dagar fortsatt på en nivå över regelböckernas målvärden. Vissa störningar gällande tillgängligheten noteras genom införandet av callbacksystemet, call-me, under novemeber månad. Ekonomi Den ekonomiska prognosen är oförändrad i förhållande till oktober. Vårdcentralsuppdraget prognostiseras fortsatt till +25 miljoner i och den anslagsfinansierade verksamheten +2 miljoner. Tabell: Prognostiserat resultat (belopp i Mnkr) Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 33,0 27,0-6,0 Verks intäkter 760,0 751,0-9,0 Personalkostnader -526,6-483,0 43,6 Övr kostn, inkl avskr -425,4-465,5-40,1 Nettokostnad -192,0-194,5-5,5 Fast ersättning 227,2 227,0-0,2 Övrigt -2,2-2,5-0,3 Finansiering 225,0 224,5-0,5 Produktion Produktionen i november har varit stark främst vad gäller besök i sjukvårdande behandling. Primärvården Förändr % Totalkostnadsmått/produktivitet 1,9 % Läkarbesök 1,1 % -varav läkarbesök vc-uppdrag 0,8 % Övriga besök 6,7 % -varav övriga besök vc-uppdrag 7,0 % Det övergripande produktivitetsmålet för Primärvården är 2 procent. Efter en stark produktion i november finns det möjlighet att nå det satta årsmålet. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget Timlönekostnaden och sjukfrånvaron når inte de satta målvärdena för ,17 % -15 st -2 % 4,70 % +0,07 23 mnkr -23 mnkr Riktade frågor Primärvården har inte noterat några riktade frågor i anslutning till månadsrapportering efter november månads utfall. Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Årsprognos + fotnötter

46 Bilaga 1 Årsprognos Primärvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not Fotnötter till prognosbilaga 1. Övriga intäkter Budgetavvikelsen förklaras främst av ändrad princip för redovisning av intäkter för Primärvårdens laboratorieverksamhet, motsvarar drygt 6 Mnkr i årsvolym (efter rabatt). Tidigare år har dessa intäkter nettoredovisats mot kostnader för medicinsk service. Således en korrekt redovisning från och med i år. 2. Lönekostnader läkare Bruttobudgeten är upprättad utifrån full bemanning samtidigt som ingen budget har lagts för inhyrd personal.

47 3. Inhyrd personal Se lönekostnader läkare. Mot bakgrund av det ansträngda rekryteringsläget bedömer Primärvården att det kommer att bli ökade kostnader under Med stöd i uppdrag enligt regelböcker måste bemanningssituationen lösas. Kostnadskontrollen sker utifrån ett särskilt regelverk som i allt väsentligt ska medföra kostnadsneutralitet. 4. Köpt vård Främst kostnader för privata vårdgivares läkarinsatser i särskilda boenden. Primärvårdens uppfattning är att detta utgör ett systemfel där ett annat upplägg föreslås från och med Medicinsk service Se not 1 om ändrat upplägg för redovisning av medicinsk service. Tidigare nettoredovisat med en kreditering av kostnaderna för medicinsk service. Dessa intäkter prognostiseras till drygt 6 Mnkr och ingår i övriga intäkter. 6. Övriga kostnader Samlar totalt 50 konton. Större konton omfattar exempelvis IT-drift, telekommunikation, övriga köpta sjukvårdstjänster, dosdispensering och lokalvård som sammantaget omfattar drygt 60 procent av den totala kostnaden i denna grupp. Budgetavvikelsen förklaras främst av att en icke specificerad rationalisering är inlagd med 8 Mnkr för att i budget uppnå beslutat resultatkrav. Produktionsstyrelsen har fattat beslut i ärendet enligt Dnr PS Investeringar Med stöd i underlag utifrån genomförd inventering och statusbedömning av utrustningen bedöms en lägre nivå än budget för årets investeringar. En investering om 879 tkr har genomförts för främst ventilation vid filialen i Gränby Centrum.

48 1 (4) Månadsrapport Landstingets resurscentrum

49 2 (4) Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Kunddialog sker löpande med respektive förvaltning. Kunddialogerna utgår från perspektiven tillgänglighet, bemötande, kompetens och information samt vilka utmaningar/behov av stöd respektive kund står inför. Resurscentrum gör också årligen ur samma perspektiv en kundenkät (målgrupp linjechefer). Årets enkät har skickats ut månadsskiftet augusti/september. Målet är 85 % nöjda kunder. Resultatet och handlingsplan kommer att återrapporteras i årsredovisningen. För att öka tillgängligheten och minska sårbarheten har förvaltningen valt att styra kunderna (extern och interna) mot gemensamma funktionsbrevlådor och gruppnummer. Förvaltningen strävar efter att återkopplingen till kund skall ske inom 48 timmar, vilket våra mätningar uppvisar. De flesta får svar inom 1-4 timmar. Prognosen för 2012 visar på ett överskott på +5,5 mnkr i förhållande till budget. Överskottet är främst beroende på vakanser inom ett flertal enheter, sjukskrivningar som ej ersatts med vikarier. Intäkterna överstiger budget med 13,9 mnkr beroende på obudgeterade intäkter för R7e på 11,8 mnkr och samt fakturerade intäkter för lönekostnader för UL och Mina vårdkontakter på 3 mnkr. Multimedia och Abis beräknar att återbetala 1,1 mnkr på grund av senarelagda investeringar och därmed lägre avskrivningskostnader. På omkostnadssidan beräknas ett överskridande med 11,8 mnkr för projekt R7e, som kompenseras med ökade intäkter. Överskottet har korrigerats för avskrivningskostnader på 4,2 mnkr för EPJ. Överskridandet för listningssystem med 1,3 mnkr, kompenseras med fast ersättning från HSS. Kostnadsökningar under perioden kan hänföras till ökade kostnader EPJ för Vårdrelaterade infektioner (VRI) samt på tillkommande uppdrag utöver förvaltningsplanen beslutade i Cosmic kundgrupp. Vår prognos är dock att EPJ:s kostnader inryms inom budgetramen. Prognosen för årets investeringar har sänkts från budgeterade 11 mnkr till 9,7 mnkr. Anledningen till skillnaden mot tidigare uppskattningar är att projekt försenats inom Abis och multimedia. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 0 5,5 5,5 Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering ,5 LRC har fördelat direkta kostnader för alla enheter med undantag för lokaler inom UBP, datorer, kostnader för kaffe och friskvårdsersättningen. Ekonomi

50 3 (4) Produktion LRC deltar i flera projekt inom området produktionsplanering Medinet - läkare, Prod planering av vård enligt direktörsbeslut, KPP (kostnad per patient) samt datalagerprojektet Under hösten kommer handlingsplaner upprättas utifrån kontinuerligt genomförda internkontroller inom ekonomi och löneadministrationen. Framtagande av nyckeltal och beräkningsmodeller för totalkostnadsjämförelse pågår. Utifrån utfallet i löneöversynen och en ökad andel handläggare är förändringen av timlönekostnaden förväntad. Nyrekryteringarna på Utdata medför att ytterligare ökning av närvarotiden och timlönekostnaden förväntas. Den totala sjukfrånvaron är 3,80 %, en minskning med 0,41 % jämfört med Förvaltningen förväntar sig att nå målet på 4,3 %. Den största minskningen av sjukfrånvaron har gruppen > 50 år, från 4,4 % till 3,16 %. Den högsta sjukfrånvaron, 4,51 % har åldersgruppen år och de har ökat sjukfrånvaron med 0,31 % jämfört med Långtidssjukfrånvaron >60 dagar är 2,26 % och är i stort sett oförändrad jämfört med Korttidssjukfrånvaron har minskat med 0,14 % till 1,22 %. De verksamheter inom LRC som arbetar enligt PM3 modellen har fastställda förvaltningsplaner innehållande aktiviteter och prioriterade processer. För andra delar av verksamheten pågår ett framtagande av tjänstekataloger för basutbud och tilläggstjänster som beräknas vara klara till 2/3 under 2012 den enhet som kvarstår är patientadministration. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 3,88 % 4 st 3,3 % 3,8 % -0,41 % 0 mnkr 0 mnkr Då förvaltningen är ny pågår ett arbete med att se över alla policydokument såsom säkerhet, miljö, likabehandling, jämställdhet Medarbetare För att möta det nya uppdrag, avseende utdata, som förvaltningen ska medverka i har två systemutvecklare rekryterats. De börjar sina anställningar 1 januari Vidare är det nu klart med ny chef för Ekonomienheten som börjar sin anställning ½ 2013 Bilagor 1. Årsprognos

51 Bilaga 1 Årsprognos 4 (4)