Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen. februari 2013

Transkript

1 1 (8) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen februari 2013

2 2 (8) Ekonomi Landstinget beräknar efter februari månad att årets resultat kommer att uppgå till 182 miljoner kronor. Jämfört mot budget 1 är det en negativ avvikelse med 45 miljoner kronor. Finansförvaltningen är den förvaltning som visar den största avvikelsen. Trots en prognostiserad ökning av skatteintäkter visar prognosen en negativ avvikelse då statsbidragen totalt har försämrats med 80 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Statsbidrag Övrigt Finansiering Årets resultat Landstingets nettokostnad Prognosen för nettokostnadsutvecklingen är 5,9 procent, vilket i stort sett är i nivå med budget. Anledningen till den höga nettokostnadsutvecklingen 2013 beror på de satsningar som görs inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, med den nya SL-pendeln. I och med dessa satsningar höjdes skatten med 30 öre vilket motsvarar 200 miljoner kronor. Till följd av detta ökar även nettokostnaderna med 200 miljoner kronor. Bortser man från denna särskilda satsning är nettokostnadsutvecklingen 3,4 procent. Procent Prog Budget Nettokostnutv 5,9 6,0 3,2 4,0 5,8 Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott mot budget med 7,5 miljoner kronor. 1 I LPB är budgeten 227 mnkr. I den budgeten är utgångspunkten att alla förvaltningar har ett nollresultat i budget. PS har dock tagit beslut om resultatmål för vissa förvaltningar. Detta innebär att budgeten förbättras med totalt 17 mnkr. För att den totala budgeten ändå ska vara 227 mnkr så har Finansförvaltningen en budgetpost på minus 17 mnkr. Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf budget Förändring jmf föreg prog AS 0 0 LE -3 0 PV -2,7 0 HoH -2,8 0 FTV 0 0 LSU 1 0 LRC 0 0 Summa -7,5 0 Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets prognostiserade årsresultat bedöms bli i nivå med budget. Hänsyn har inte tagits till återbetalning av målrelaterad ersättning Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett årsutfall på minus 3 miljoner kronor jämfört med budgeterat nollresultat. Avvikelsen beror på att den rörliga ersättningen från HSS kommer att avvika med minus 2,6 miljoner kronor till följd av att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour föreslås justeras från Lasarettets beställning då det tillhör Primärvårdens vårdåtagande. Detta var inte var beslutat vid fastställandet av budgeten. Primärvården Primärvårdens prognos är plus 6 miljoner kronor. Prognosen är 2,7 miljoner kronor sämre än budget. Lägre intäkter i vårdcentralsuppdraget uppvägs till viss del av minskade kostnader. Hanteringen av kostnader för vårdtungt material förklarar en del av minskningen för intäkter såväl som kostnader. Resultatet för vårdcentraler uppfyller inte uppställda resultatkrav. Åtgärder planeras och bedöms få viss effekt under Aktuell prognos rymmer inga utvecklingsinsatser i enlighet med produktionsstyrelsens beslut PS Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel kommer enligt prognos att redovisa ett underskott om

3 3 (8) 2,8 miljon kronor jämfört med budgeterat nollresultat. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader. Folktandvården Folktandvårdens prognos kvarstår på den budgeterade nivån. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2013 som innebär ett underskott på 25 miljoner kronor, vilket är 1 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen på en miljon kronor kan hänföras till lägre räntekostnader. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrums prognos kvarstår på den budgeterade nivån. Produktion Akademiska sjukhusets och Lasarettets i Enköping förväntade vårdproduktion för det egna länets medborgare, C- länspatienter, utgår ifrån den överenskomna produktionsvolymen i vårdavtalen. Denna budget, i DRG-poäng, antal vårdtillfällen, antal läkarbesök och antal övriga besök, jämförs med faktiskt utfall. Uppföljningen nedan fokuserar på budget och utfall i DRG-poäng. Varje månad är det ett större antal vårdtillfällen och läkarbesök som inte är DRGgrupperade vid månadens slut. Så här tidigt på året utgör de en relativt stor andel av den totala produktionen. För det totala DRGmåttet ges dessa vårdkontakter en genomsnittlig DRG-vikt, men kontakterna kan inte hänföras till rätt MDC-grupp. Därför tenderar det att bli stora negativa avvikelser på den nivån under årets första månader. De 23 MDC-grupperna är en gruppering av alla DRG-grupper utifrån var på/i människokroppen som olika huvuddiagnoser finns. Rutinerna för att särskilja vårdvalsproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, vilken inte ingår i överenskommen produktionsvolym, är ännu inte kompletta. Det innebär att denna produktion under januari och februari bara kunnat reduceras i de totala produktionsmåtten men inte på MDC-nivå. Diagram 1: Avvikelse produktion Akademiska sjukhuset Avvikelse utfall/budget Akademiska C-län jan-feb 2013 De största MDC-grupperna 0,0 Procentuell avvikelse -5,0-10,0-15,0-20,0-1,0-7,3-5,5-12,2-7,7-13,8 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -21,0-21,0-25,0 De stora MDC-grupperna

4 4 (8) Akademiska sjukhuset ligger strax under beställningen sett till totala DRG-poäng. Förklaringen till de stora negativa avvikelserna på MDC-nivå framgår ovan. Liksom under 2012 minskar slutenvården samtidigt som läkarbesök och dagsjukvård ökar. Utvecklingen är stark för bland annat ortopedi och kvinnosjukvård vars negativa avvikelser i diagrammet ovan är bland de största. Minskningen inom ortopedi förklaras även av att en vårdavdelning har varit stängd på grund av sjuksköterskebrist. Akademiska sjukhusets riks- och regionvård utgör drygt en fjärdedel av sjukhusets totala vårdproduktion. Den vården är helt efterfrågestyrd och ingår inte i överenskommen produktionsvolym. Slutenvården för dessa patienter minskade liksom för det egna länets medan läkarbesök och dagsjukvård ökar kraftigt. Diagram 2: Avvikelse produktion Lasarettet i Enköping Avvikelse utfall/budget C-län Enköping jan-feb 2013 De största MDC-grupperna 15,0 13,2 10,0 9,4 Procentuell avvikelse 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0 0,1 4,8 1-5,4-15,7-4,5 Totalt exkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -25,0-21,3 De stora MDC-grupperna Lasarettets utfall årets två första månader i totala DRG-poäng motsvarar i princip den periodiserade beställningen. Trots att problemet med ej DRG-satta vårdkontakter på MDC-nivå även gäller lasarettet, så uppvisar till exempel gruppen Muskler, skelett och bindväv en större positiv avvikelse. En förklaring är att lasarettet inom ramen för 2013 års kösatsningar fått tillåtelse att producera 140 proteser utöver överenskommen produktionsvolym. Denna vård utgör drygt 3 procent av grundbeställningen. En sammantagen bedömning är att sjukhusens utfall för C-länsvården hittills följer förväntad produktion inklusive hittills beslutade kökortningssatsningar och att produktionen ligger inom de finansiella ramar som finns till hands. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 3,3 procent jämfört med Förändringen av timlönekostnaden är i regel högre i början på ett år då löneöversynen året innan får ett större genomslag i utfallet. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en minskning med 22 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med februari i år med samma period i fjol. Akademiska sjukhuset har minskat med 71 årsarbetare. Akademiska skriver i sin månadsrapport att det är för tidigt att säga om detta är en trend eller en effekt av ökad sjukfrånvaro, brist på specialistyrken och ökat semesteruttag jämfört med föregående år. Kostnaderna för jour och beredskap, övertid och ersättning för obekväm arbets-

5 5 (8) tid har ökat. Vid Primärvården och Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare ökat när det gäller läkare vilket är enligt planering. Kostnaderna för inhyrd personal är knappt 7 miljoner kronor till och med februari. Kostnaden samma period i fjol var drygt 9 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrd personal har minskat vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping men ökat vid Primärvården. Årsprognosen för de tre förvaltningarna är 44 miljoner kronor och för jämförelse var utfallet miljoner kronor. Av de tre förvaltningarna är det Primärvården som prognostiserar en ökad kostnad i år jämfört med Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter februari 4,8 procent vilket är högre jämfört med 2012 då den var 4,6 procent. Landstingets mål 2013 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,4 procent. Det är den korta sjukfrånvaron 2 14 dagar som ökar och är 1,5 procent efter februari. År 2012 var den 1,3 procent. Vid samtliga förvaltningar med undantag för Kultur i Länet och Kollektivtrafikförvaltningen ökar den korta sjukfrånvaron. Fler fall av influensa och vinterkräksjuka är troliga förklaringar. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är lägre jämfört med 2012 och är på 2,2 procent jämfört med 2,5 procent För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 11,4 miljoner kronor efter februari och det är 1,7 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 17 procent.

6 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter (8) Not

7 Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn budget 2013 Nettokostn prognos (8) Nettokostn Resultat Budget Prognos Förgående Förvaltning, tkr bokslut prognos Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län

8 8 (8)

9 1 (6) Månadsrapport (201302) Akademiska sjukhuset

10 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Det prognostiserade årsresultatet efter årets första två månaderna bedöms bli i nivå med budgeten. Hänsyn har inte tagits till återbetalning av målrelaterad ersättning Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat För 2013 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 196 miljoner kronor beviljats, varav drygt 21,5 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 17 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner mer än samma period Flera stora upphandlingar har slutförts: 1 ambulans, 1,2 mnkr IT-utrustning till Psykiatrinshus, 1 mnkr Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 161 miljoner kronor varav 21 miljoner kronor för IT-utrustning, vilket är 35 miljoner kronor lägre än beviljad ram. Kostnadsanpassningsprogrammet för sjukhuset 2013 var ursprungligen på 220 miljoner kronor men i budget har åtgärder för 241 miljoner kronor presenterats för produktionsstyrelsen. Redovisning av kostnadsanpassningsprogrammet kommer att ske i samband med kvartalsrapporteringen till produktionsstyrelsen. Produktion Produktionen för C-länsvården ligger till och med februari -1,0 procent under beställning för DRG. Övriga besök ligger under beställningen med -3,3 procent. Produktionsutfallet är då justerat för de verksamheter som ingår i vårdvalet. Utfallet per MDC varierar dock kraftigt mellan de olika MDC:na. På sjukhusnivå ser vi en minskning av det egna länets slutenvård medan såväl läkarbesök som dagsjukvård ökar kraftigt. Inom slutenvården är det framför allt ortopedi, kvinnosjukvård och infektion som minskar medan kirurgen ökar. Minskningen inom ortopedi beror på att en vårdavdelning har varit stängd på grund av sjuksköterskebrist. Antalet läkarbesök har ökat orimligt jämfört med beställningen. Vid närmare analys härrör ökningen till dialyspatienter som tidigare har klassats som sjukvårdande behandling men from januari 2013 kodats som läkarbesök. Detta har inte tidigare varit känt och bör korrigeras i beställningen. Antal läkarbesök har ökat med mot beställningen och ca av dessa kommer från dialysen. Slutenvården avseende riks- och regionpatienter har minskat under inledningen av året och ligger nu -6,2 procent jämfört mot föregående år. Det är kirurgdivisionen (-13,4 procent) och MTh-divisionen (-10,0 procent) som minskar kraftigt. Inom kirurgdivisionen är det återigen ortopeden som tappar. Inom MTh är det framför allt specialmedicin som tappar. Verksamheter som ökar är barnkirurgi och neonatologi, båda inom Kvinno- och barndivisionen. Läkarbesök riks- och region ligger i princip stilla mellan åren. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 6 procent jämfört mot år 2012, inklusive 2,3 procent för indexuppräkning. Prognosen i februari är att vi kommer att nå budgeterad nivå. Hittills har drygt 12 procent av intäktsbudgeten uppnåtts, vilket utgör 240 miljoner kronor. Akademiska/lasarettet Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 0,8% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,5% 2 (6)

11 3 (6) Vårdtillfällen DRG utfall/beställning -2,8% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -1,9% Läkarbesök DRG utfall/beställning 3,2% Läkarbesök antal utfall/beställning 5,1% Övriga besök antal utfall/beställning -3,3% Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 3,9% -71-1,2 % 4,5 % 5,0 % 0,5 15 mnkr 15 mnkr Sjukhuset har till och med februari minskat med 71 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Det är för tidigt att säga om detta är en trend eller en effekt av ökad sjukfrånvaro, brist på specialistyrken och ökat semesteruttag jämfört med föregående år. Kostnaderna för personal överstiger budget vilket är framförallt en effekt av kostnaderna för jour och beredskap för december och januari. Timlönekostnaden för perioden är 3,9 procent och är i nivå med lönerevisionernas utfall, om hänsyn tas till att kostnaderna för framförallt jour och beredskap var mycket höga till följd av fler helgdagar i jul- och nyårshelgen. Även kostnaderna för övertid ökade vilket är en effekt av ökad sjukfrånvaro i kombination med ett högt produktionstryck under jul och nyår. Sjukhuset har fortsatt brist på framförallt specialistsjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa specialiteter. Sjukhuset har även fortsatt svårigheter att rekrytera grundutbildade sjuksköterskor. Därtill har några verksamhetsområden hög personalomsättning med höga personalkostnader som följd. Sjukfrånvaron de första två månaderna är 5,0 procent vilket är 0,5 procent högre än föregående är och den högsta nivån sedan En bidragande orsak till detta är influensan i kombination med calici virus vilket syns på korttidssjukfrånvarons ökning. Ett observandum är att långtidsjukfrånvaron över 60 dagar har ökat och är på den högsta nivån på 4 år. Sjuklönekostnaderna är 1,2 miljoner kronor högre än föregående år. Kostnaderna för inhyrd personal för perioden är 1,9 mkr vilket är enligt budget när hänsyn tas till faktureringsflödet. Kostnad och budget för inhyrda läkare ligger främst på psykiatridivisionen som har läkarbrist sedan flera år tillbaka. Riktade frågor Riktade frågor kan komma att ställas till respektive förvaltning i samband med den månatliga rapporteringen. Bilagor 1. Årsprognos Produktionsuppföljning

12 4 (6) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not

13 5 (6) 1) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader

14 6 (6) MÅNADSRAPPORT PRODUKTIONSUPPFÖLJNING SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc ÅR OCH MÅNAD: Februari budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall Totalt ,8% ,9% ,2% Årsbudget Andel av överenskom prod i VAL ,4% 15,9% 16,3% 15,9% 17,0% 17,5% 16,8% 17,7% Ej grupperade A01 Sjukdomar i nervsystemet ,7% ,6% ,2% B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,0% ,9% ,1% C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,6% ,4% ,0% D04 Andningsorganens sjukdomar ,5% ,5% ,0% E05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,7% ,6% ,9% F06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,0% ,7% ,2% G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkört ,3% ,0% ,1% H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,3% ,7% ,0% J09 Sjukdomar i hud och underhud ,6% ,2% ,1% L10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- o ,0% ,9% ,1% M11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,7% ,1% ,3% N12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,1% ,4% ,6% O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,0% ,3% ,8% P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,8% ,1% ,0% Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,1% ,3% ,3% R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbninga ,9% ,9% ,7% R17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke spec ,9% ,1% ,9% S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,2% ,8% ,2% T19 Psykiska sjuk domar, beteendestörningar och ,6% ,4% ,2% U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,5% ,2% ,4% V22 Brännskador ,9% ,1% ,7% W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,8% ,9% ,5% U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk ,1% ,0% ,0% K30 Bröstkörtelsjukdomar ,4% ,4% ,1% X40 MDC-övergripande problem i öppenvård ,7% Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård Z99 Ospecifik eller felaktig information ########## ,0% DRGkod EjDRG 0 DAT KB KIR NEURO Mth PSYK KFE

15 1 (2) Medarbetare Månadsrapporten 2013 Folktandvården Ekonomi Folktandvårdens prognos kvarstår på den budgeterade nivån. Både intäkter och kostnader är för högt värderade i budgeten, bedömningen är att resultatet ligger på rätt nivå. I samband med T1 kommer en grundlig analys att göras och den prognossättning den leder till blir Folktandvårdens rättesnöre resten av året. Intäktskurvan varierar mycket mellan åren, både antalet toppar samt när topparna infaller. Periodisering av budget för intäkter blir därmed vansklig. Intäkterna ligger något bättre än budget för perioden och bedömningen är att avvikelsen ligger inom normala variationer. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 378,5 378,5 0 Personalkostnader -273,6-273,6 0 Övr kostn (inkl avskr) -152,5-152,5 0 Nettokostnad -47,6-47,6 0 Fast ersättning 48,9 48,9 0 Övrigt 2,5 2,5 0 Finansiering 51,4 51,4 0 Årets resultat +3,8 +3,8 0 Produktion Under januari och februari har inom allmäntandvården, patientbesök genomförts för unika patienter. Detta är i stort sett oförändrat jämfört med I specialisttandvården har ca patientbesök ägt rum för knappt patienter, vilket innebär 8 % färre besök jämfört med 2012 men samtidigt 1,2 % fler patienter. Tabell: Förändring i förhållande till produktion samma period föregående år, frisktandvårdsavtal = nettotillskott från årsskiftet. Antal besök allmäntandvård och sjukhustandvård -0,5% Antal behandlade personer allmäntandvård och sjukhustandvård 0,2% Antal besök specialisttandvård -8,0% Antal behandlade personer specialisttandvård 1,2% Frisktandvårdsavtal 0,7% Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 0,43 % -1-0,2% 4,40% 4,72 % 0,66% 40 tkr 0 tkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 394. Det är en minskning med 0,2 %. En ökning med två årsarbetare för gruppen tandhygienister, minskning med tre för tandsköterskor samt två för gruppen tandläkare. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 195,05 vilket kan jämföras med 2012, då timlönekostnaden uppgick till 194,23. Den procentuella ökningen är 0,43 och väntas öka efter den årliga löneöversynen. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 4,72 %. Det innebär en ökning med 0,66 procentenheter jämfört med föregående år. Målet för 2013 är 4,4%. Ökningen orsakas av att den korta sjukfrånvaron har ökat med 0,31 procentenheter. Många medarbetare har under perioden haft influensa, förkylning och magsjuka. Långtidssjukfrånvaron för perioden har minskat med 0,07 procentenheter och uppgick till 1,69 %. Bilagor 1. Årsprognos

16 2 (2) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

17 1 (6) Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport Feb-2013.

18 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Nu när första månadsrapporten är klar, redovisar förvaltningen en årsprognos på ca tkr i underskott. Det är de förväntade ökade kostnader för hjälpmedel som är orsaken till underskottet. Förvaltningen har redan vid budgetering flaggat för att prognosen skulle hamna på tkr i underskott. För att visa hur kostnaderna för hjälpmedel påverka resultatet, kommer vi att redovisa kostnadsutvecklingen samt avvikelsen mellan budget och kostnader i tabellform. Eftersom endast två månader har belastat kontot är det svårt att se någon större avvikelse. Vi har därför valt att i denna månadsuppföljning redovisa kostnadsutvecklingen t o m år 2012 och fem år tillbaka i tiden. Produktion Habilitering och hjälpmedel Produktionen gäller endast för januari månad. Förändringarna kommer att kommenteras vid nästa månadsuppföljning då vi har fler månader att jämföra med och en klarare tendens hur produktionen har förändrats mellan åren. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Besök habilitering barn och vuxna -4,4% HjälpmedelsC 4,7% Besök SynC -21,7% Tolkuppdrag % Besök HörC 13,6% Besök HörC audionommottagning 33,4% 2 (6) Tkr Hjälpmedelskostnader ink avskrivningar Hjälpmedel ej syn och hör Avskrivning ej syn och hör Totalen ej syn och hör År-12 År-11 År-10 År-09 År-08 År-07 Förvaltningen kommer att göra allt för att minska underskottet och förhoppningen är att minska prognosens negativa resultat vid årets slut. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 20,4 20,6 0,2 Personalkostnader -139,2-139,4-0,2 Övr kostn (inkl avskr) -60, ,1 Nettokostnad -179,7-182,8-3,1 Fast ersättning 180,3 180,3 0 Övrigt -0,6-0,3 0,3 Finansiering 179, ,3 Årets resultat 0-2,8-2,8

19 3 (6) Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1.28 % antal % 4.4% 4.14% 0.04% 0 mnkr 0 mnkr Utifrån uppdrag i vårdavtal planeras under 2013 ny verksamhet, vilket kommer att medföra att antal årsarbetare kommer att öka. Utfallet för närvarotiden mätt i årsarbetare jämfört med samma period föregående år har minskat vilket beror på frånvaro bland medarbetare som inte ersatts med vikarie. Det är en mycket marginell förändring av den totala sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Utfallet jan feb ser bra ut i förhållande till målet i 2013 års styrkort. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar.

20 4 (6) Bilagor 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas)

21 5 (6) Bilaga 1. Årsprognos Habilitering och hjälpmedel tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

22 6 (6)

23 1 (4) Månadsrapport Lasarettet i Enköping

24 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Lasarettet prognostiserar en avvikelse med -2,6 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat Den rörliga ersättningen från HSS kommer att avvika mot budget med -2,6 miljoner kronor till följd av att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour flyttas från lasarettet. Då beslutet fattades efter fastställande av budget ser vi begränsade möjligheter att möta detta inkomstbortfall. Produktion Till följd av ändrat uppdrag beträffande Husläkarmottagningens helgjour kommer lasarettets produktionsbudget att justeras ner med 78 DRG. Hänsyn till detta har tagits i denna rapport. Öppenvårdsproduktionen på lasarettet ligger i paritet med periodiserad beställning både gällande antal och DRG. Slutenvårdsproduktionen mätt i DRG ligger 24 DRG över periodiserad beställning trots att antal vårdtillfällen ligger efter två månader något under beställning. I utfallet för övriga besök ingår vårdval ljusbehandling med 151 besök och ögonbottenfotografering med 101 besök. Exkluderat är avvikelsen -2,0 procent. Lasarettet i Enköping Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 10,8% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal -7,6% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 3,1% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -2,2% Läkarbesök DRG utfall/beställning 0% Läkarbesök antal utfall/beställning -0,6% Övriga besök antal utfall/beställning 7,9% Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 3,9 % Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring 2,5 % Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år -0,7 % Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 4,4 mnkr 0 mnkr Ökningen av timlönekostnaden från 211,7 till 220,0 är framförallt en konsekvens av löneöversynen 2012 men också på att vi har ersatt en del hyrläkare med ordinarie personal. Ökningen av timlönekostnaden skulle dock vara högre om samtliga vakanser var bemannade med ordinarie personal. Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat från 426 till 437 i jämförelse med föregående år, vilket ger en ökning med 2,5 procent. Den största ökningen går att härleda till yrkesgrupperna legitimerade läkare och överläkare. Hittills i år har sjukfrånvaron minskat och ligger på 4,2 procent. Sjukfrånvaron är lägre för både kvinnor och män och minskningen är mest markant i åldersgruppen äldre än 50 år. Om den positiva trenden står sig är vår bedömning att vi kommer att klara lasarettets mål på 4,4 procent. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 6,8 procent högre än för motsvarande period Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversynen 2012, men också på att närvarotiden och kostnaden för övertid har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 550 tusen kronor, vilket är 1,2 miljoner kronor lägre än för samma period föregående år. TF sjukhuschef Torbjörn Söderström Bilagor 1. Årsprognos 2 (4)

25 3 (4) Bilaga 1 Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not 1) Avvikelse avser justering av jourmottagning Husläkarakuten

26 4 (4)

27 1 (4) Månadsrapport Landstingets resurscentrum

28 Månadsrapport 2013 Ekonomi Resultatmålet för Landstinget resurscentrum år 2013 är ett överskott med 1344 tkr vilket motsvarar 2 % av landstingsanslaget. Efter justering med tillägg för återredovisning av budget för jubileumsboken (+436 tkr), finansiering av en ny tjänst inom vårdgarantienheten (-600 tkr) och nettot av minskat anslag på grund av debitering av konkurrensutsatt verksamhet inom Primärvården och Folktandvården (-470 tkr) är det budgeterade resultatet för förvaltningen 710 tkr. Förvaltningens prognostiserade resultat är i enlighet med resultatmålet dvs 710 tkr. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat Medarbetare I samband med medarbetarsamtalen har arbetet med att upprätta individuella styrkort börjat. Förvaltningen har som mål att 50 % av medarbetarna ska ha individuella styrkort under Utifrån utfallet i löneöversynen 2012 och personalförändringar inom förvaltningen är förändringen av timlönekostnaden förväntad. Det förväntas en ökning av timlönekonstnaden efter löneöversynen Den ökade närvarotiden är förväntad. Utdataenheten har tillsatt två nya tjänster och ekonomienheten har återbesatt vakanthållna tjänster. Vår bedömning är att närvarotiden under 2013 kan komma att öka med ytterligare någon årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron är 4,89 %, en ökning med 1 % jämfört med Under årets första två månader har många medarbetare haft influensa och varit förkylda, vilket har medfört att korttidssjukfrånvaron har ökat med 1,54 %. Långtidssjukfrånvaron >60 dagar är 2,10 %, en minskning med 0,28 % jämfört med Den största ökningen har gruppen >50 år. De har ökat sin sjukfrånvaro med 2,78 % till 6,14 % och är därmed den grupp som har den högsta sjukfrånvaron. Den lägsta sjukfrånvaron har gruppen <29 år med 0,31 %, en minskning med 0,54 %. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget Bilagor 1. Årsprognos 1,63 % 3 st 2,4 % 4 % 4,89 % 1 % 0 mnkr 0 mnkr 2 (4)

29 Bilaga 1 3 (4)

30 4 (4)

31 1 (8) Månadsrapport Landstingsservice

32 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2013 som innebär ett underskott på 25 miljoner kronor, vilket är en miljon kronor bättre än budget, men 31 miljoner kronor sämre än föregående års resultat. Årsprognosen för 2013 är kraftigt påverkad av resultatet för bussdepån i Fyrislund med ett underskott om 8 miljoner kronor respektive Psykiatrins nya hus om 13 miljoner kronor. Till detta kommer avskrivningsoch ränteeffekter av nya fastighetsinvesteringar med ett underskott om 7 miljoner kronor och en reservation för rivning av byggnad V1 med 3 miljoner kronor. Tas hänsyn till ovanstående poster är 2013 års prognos i nivå med utfallet för föregående år. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Övrigt Finansiering Årets resultat Avvikelsen på en miljon kronor kan hänföras till lägre räntekostnader orsakat av en lägre beräkningsbas för räntor än vad som beräknades i budget. Landstingsservice driver idag en verksamhet som totalt sett är underfinansierad, vilket syns allra tydligast inom fastighetsverksamheten där 45 miljoner kronor av det totalt prognostiserade underskottet redovisas. Detta uppvägs till viss del av ett överskott på 20 miljoner kronor från övrig verksamhet. Detta förhållande har gällt under ett flertal år, men har i takt med ökande kapitalkostnader, en hög nivå av tomställda fastigheter, ökande energikostnader etc. nått ett läge då genomförda och pågående kostnadseffektiviseringar inte räcker till för att nå ett över tid balanserat resultat. Effekten av ovan beskrivna obalans är att lokaler och tjänster inte erbjuds landstingsinterna kunder till självkostnadspris, varken avseende fastighetsverksamheten (subvention) eller serviceverksamheten (överpris). Produktion Produktionstakten har varit och är fortsatt hög, vilket påverkar organisationen i hög grad. Framtiden för Landstinget i Uppsala län innebär med säkerhet stora förändringar avseende fastighetsbeståndet både avseende nybyggnation och ombyggnation av fastigheter. Akademiska sjukhuset står under de närmaste 5-10 åren inför ett stort behov av upprustning och nyproduktion, där de första investeringsbesluten inom Framtidens Akademiska har fattats, vilket innebär; byggnation av ett nytt teknikhus vid B14, en byggnad för tekniska installationer och hissar för materialtransport, som möjliggör etappvis renovering av vårdavdelningarna i 85-huset. Teknikhuset beräknas vara färdigställt till sommaren 2013, renovering av vårdavdelningarna inom B14, vilka beräknas vara färdigställda till slutet av 2015, byggnation av ett nytt teknikhus vid B11, en byggnad för tekniska installationer och hissar för materialtransport, som möjliggör etappvis renovering av vårdavdelningarna i 70-huset. Teknikhuset beräknas vara färdigställt under 2015, renovering av vårdavdelningarna inom B11, vilka beräknas vara färdigställda till slutet av Den relativt sett höga investeringsvolymen som detta medför och med det antalet projekt som ökar med en hög och intensiv takt kräver stora insatser av organisationen för att kunna genomföras på ett professionellt sätt. Landstingsservice Förändring % jmf 2012 Mediaförbrukning egna fastigheter (el och värme) kwh/kvm - 6 % Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm - 2 % Driftkostnader kr/kvm 9 % Hyreskostnadsindex (Hyra/vård) +/- 0 Mediaförbrukningen avseende el och graddagsjusterad värme beräknas med hjälp av energieffektiviseringsprojektet minska med 2 (8)

33 3 (8) 6 procent jämfört med 2012, vilket beräknas resultera i en kostnadsminskning mellan åren på 2 procent. Ökande priser för el och värme medför att full kostnadseffekt utifrån besparingen inte kan nås. Kostnaderna för fastighetsdrift beräknas öka med 9 procent jämfört med Kostnadsökningen är enligt plan och är föranledd av att driftorganisationen inte var fullt bemannad under 2012 samt att driften för Psykiatrins nya hus tas över Hyreskostnadsindex redovisas som en kvot av förhållandet mellan landstingets hyreskostnader och den totala kostnadsomslutningen exklusive kostnader för läkemedel. Utfallet har sedan 2004 fram t o m 2011 legat på ca 6 procent, men sjönk till knappt 5 % för Utfallet för 2012 måste dock analyseras och säkerställas. Någon större förändring för 2013 förväntas inte. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 5,43 % - 9-4,1 % 4,40 % 4,22 % - 0,13 0 mnkr 0 mnkr Personalstrukturen är under pågående förändring på grund av pensionsavgångar och effekten av konkurrensutsättning av verksamheter. Personalkostnaderna är föremål för ständig granskning. Kompetensnivån är föremål för prövning vid varje avgång, kraven på kompetens kan komma att höjas för att anpassas till den tekniska utvecklingen. Förvaltningens totala sjukfrånvaro uppgår till 4,22 procent per februari 2013, vilket är 0,18 procentenheter lägre än årets mål och 0,13 procentenheter lägre än föregående års utfall på 4,35 procent. Den längre sjukfrånvaron, 60 dagar och mer är 2,48 procent, vilket är en minskning med 0,92 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar uppgår till 1,93 procent, vilket är en ökning med 0,47 procent. De högsta sjuktalen redovisas för ingenjörer med 7,57 procent, administratörer 5,0 procent, vaktmästare 4,76 procent och tekniker 4,47 procent. Förvaltningen arbetar aktivt med tidig rehabilitering, nära samarbete med företagshälsovården och Friskhuset. Thord Hägg Förvaltningsdirektör Timlönekostnaden uppgår till 219,96 per februari 2013, vilket är en ökning med 5,43 procent jämfört med föregående år. Timlönekostnadens ökning beror på att antalet ingenjörer och handläggare ökat samt på effekten av konkurrensutsättning av verksamheter under Ökningen är enligt plan. Antalet årsarbetare har minskat med nio jämfört med samma period förra året. Närvarotiden, mätt i årsarbetare, uppgår till 217 per februari 2013, jämfört med samma period förra året som uppgick till 226. Yrkeskategorin administratörer står för minskningen av årsarbetare (- 18), vilket beror på konkurrensutsättning av televäxel och tryckeri. Handläggare har ökat med sju, vilket bl a beror på överföring av medarbetare från Akademiska sjukhuset till Landstingsservice. Bilagor 1. Årsprognos 2. Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet

34 4 (8) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Landstingsservice tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

35 5 (8) Noter Utfall 2013 Utfallet per februari är påverkat av att intäkter för interna hyror och vissa service- och driftintäkter inte har debiterats förvaltningarna och har inte heller reserverats som intäkt inom Landstingsservice. Debitering kommer att göras under mars månad för perioden januari mars Förseningen av debitering är föranledd av att Landstingsservice har uppgraderat fastighetssystemet Landlord till en ny version och i samband med det säkerställer att debiteringsunderlag för 2013 stämmer överens med ingångna avtal. Avvikelser mellan prognos och budget 1. Verksamhetens intäkter 2. Verksamhetens personalkostnader 3. Verksamhetens övriga kostnader (- 0,1 miljoner kronor) Inga kommentarer! 4. Avskrivningar/nedskrivningar 5. Verksamhetens nettokostnad (- 0,1 miljoner kronor) Inga kommentarer! 6. Finansiering (+1,2 miljoner kronor) Utfallet för beräkningsbas för räntor blev lägre än budget. 7. Periodens resultat (+ 1,1 miljoner kronor) Se ovan under not Fastighetsinvesteringar

36 6 (8) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET TOTALT Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING RESULTAT LANDSTINGSSERVICE

37 7 (8) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET FASTIGHET Resultaträkning Fastigheter BESKRIVNING Period Helår TKR Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 7,6% 9,1% -1,5 7,6% 9,1% 8,1% HYRESINTÄKT 29,46 249,93-220, , , ,47 MEDIA -41,32-49,65-8,32-223,75-223,72-230,66 DRIFTKOSTNAD -9,81-19,71-9,89-118,26-118,25-112,42 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -3,42-19,07-15,65-114,43-114,42-127,70

38 8 (8) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET ÖVRIG VERKSAMHET Resultaträkning Övrig verksamhet BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

39 1 (2) Primärvårdens månadsrapport februari 2013 Ekonomi Lämnad årsprognos efter februariutfallet ger lägre intäkter i vårdcentralsuppdraget. Det uppvägs delvis av minskade kostnader. Förändrad hantering av kostnader för vårdtungt material förklarar en del av minskningen för såväl intäkter som kostnader. Resultaten för vårdcentraler uppfyller inte uppställda resultatkrav. Åtgärder planeras och bedöms genom kostnadsreduceringar få viss effekt under Ytterligare åtgärder kommer att planläggas men är i nuläget allt för osäkra för att räknas hem i lagd prognos. Aktuell prognos rymmer inga utvecklingsinsatser i enlighet med produktionsstyrelsens beslut PS , Fastställande av resultatmål och budgetar Tabell: Resultat 2013, budget och prognos Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 744,4 731,0-13,4 Personalkostnader -514,8-516,0-1,2 Övr kostn (inkl avskr) -431,8-420,0 11,8 Nettokostnad -202,2-205,0-2,8 Fast ersättning 212,9 213,0 0,1 Övrigt -2,0-2,0 0,0 Finansiering 210,9 211,0 0,1 Årets resultat 8,7 6,0-2,7 Produktion Produktionen är stark under inledningen av året såväl vad gäller läkarbesök som besök i sjukvårdande behandling. Det föreligger dock en stor variation mellan olika vårdcentraler. Primärvården Förändr % Totalkostnadsmått/produktivitet 2,0 % Läkarbesök 5,0 % -varav läkarbesök vc-uppdrag 5,2 % Övriga besök 3,9 % -varav övriga besök vc-uppdrag 3,9 % Medarbetare Tabell:Personalnyckel Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 0,08 % 27 antal 4,2 % 4,4 % 5,02 % +0,25 % 25 mnkr 0 mnkr Primärvårdens mål när det gäller timlön och utveckling av antalet årsarbetare är att det ska motsvara verksamhetens behov och rymmas inom de intäkter/anslag som Primärvården har. Antalet årsarbetare har ökat under de första månaderna. I stort sett är detta önskade/planerade ökningar som att antalet distriktsläkare och ST-läkare är fler. Målet är att timlönekostnaden för 2013 inte ska öka mer än att det finns ryms inom befintligt ekonomisk utrymme. Utfallet de två första månaderna för sjukfrånvaron är 5,02 procent. En närmare analys av vilken sjukfrånvaro som är arbetsrelaterad och inte arbetsrelaterad kommer att göras under året. Det är fortsatt vakanser bland allmänläkare vilket innebär att Primärvården kommer att behöver hyra in personal för att klara uppdraget. Riktade frågor Några riktade frågor har ej ställts inför rapportering i februari. Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilaga 1. Årsprognos

40 Bilaga Årsprognos Primärvården tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not Notverk till årsprognos, avvikelse 5 procent eller 10 Mnkr. 1. Övriga intäkter prognostiseras lägre än budget mot bakgrund av ändrat upplägg för redovisning av medicinsk service för egen produktion. 2. Ett budgetmässigt vakansavdrag har lagts mot läkarlöner främst för att matcha kostnaderna resurspool. Budgeten borde ha varit fördelat även till övrig personal. 3. Övriga personalkostnader prognostiseras lägre än budget vilket bör kunna uppnås med strikt budgetdisciplin. 4. Köpt vård är egentligen i huvudsak de privata vårdgivarnas läkarinsatser i särskilda boenden. Prognostiserad nivå bedöms realistisk. 5. Övriga kostnader omfattar drygt 50 olika konton genom budgetdisciplin bedöms nå prognostiserat utfall.

41 Produktionsdirektörens rapport 26 mars 2013 Landstingets ledningskontor

42 Produktionsdirektörens rapport Åtgärder för tillgänglighet Närvården ställningstaganden från koncernledningen PS & Prod.avd inriktning 2013 Landstingets ledningskontor

43 Ökad tillgänglighet till LULs specialistvård Kortsiktiga åtgärder Upphandlingar Förstärkt VG-enhet öka slussning Öka beställning till AS & LE? Produktionsplaneringsverktyg tillgängligt Analys av status produktionsstyrning (kan ge underlag för riktade insatser ) (Ta bort taket.? / beslut att prioritera tillgänglighet före beställningsnivå om konflikt) (Analys + åtaganden från sjh.dir. underlag för riktade insatser) Långsiktig handlingsplan 1. Lägg fast en inriktning mot ett nytt styr-/ ersättningssystemen som premierar flöde & resultatet av vård Utse förvaltare för ersättningssystemet 2. Ta fram ett ramverk inom vilket LULs processutveckling ska ske Väck liv i det vilande vårdprogramsarbetet & besluta om struktur Vårdprogram = processer Integrera även ledtider & resultatmål Vilka centrala och förvaltningsvisa resurser finns/ska finnas tillgängliga och hur ska dessa kunna nyttjas? Vilket ansvar ska LLK respektive olika förvaltningar ha? Hur skapar vi genomgående en kultur av ständiga förbättringar? 3. Säkerställ att beställning from 2014 = behovet av produktion för att skapa tillgänglighet 4. Utveckla IT-stöd för riktig produktionsstyrning även resurser 5. Överväg att införa systematisk LUL-modell för prio / ransonering 6. Se över gällande regelverk / riktlinjer för att stödja jämna flöden +55 mnkr till HSS Landstingets ledningskontor

44 Landstingets ledningskontor Närvård

45 Närvården Förtydliganden avseende styrning/ledning KL H&sjv = styrgrupp för Närvård (inkl. olika nationella satsningar) Samordnare utsedd för närvårdsstrategerna föredrar arbetet i KL LUL förstärker representationen i TKL (HSS utser) LUL föreslår i TKL att Närvårdsplaner införs Annika & Andreas tar fram förslag till hur PS & HSS respektive ansvar för närvård ska fördelas / förtydligas LS står för övergripande inriktning & uppsiktsplikt Förtydliganden avseende innehåll TKLs definition används Ingår inte i närvård: Högspec vård som kräver sjukhusets resurser Patienter som enbart behöver landstingets vård mm Landstingets ledningskontor

46 Landstingets ledningskontor PS / PAs inriktning 2013

47 PS uppdrag enl reglemente LULs egna verksamheter effektiva & konkurrenskraftiga Fastställer LUL-förvaltningarnas BU & egna styrkort Ansvarar för & följer upp ekonomi och verksamhet (ej medicinsk kvalitet?) Samordnar vård var/vem ska utföra? Initiera strukturfrågor (Gräns HSS?) Närvårdsfrågor?? (LS, HSS, PS ) Bevakar förvaltningarnas FoU-arbete Ansv för investeringar till viss nivå Samordnar/driver utvecklingsarbete för att få : Effektiva system för uppföljning & utvärdering Öka produktivitet och kostnadseffektivitet Ansvarar för LRC & LSU Följer upp att gällande regelverk på personalområdet tillämpas av förv. PD och Produktionsavdelningen påverkar genom att: Peka på förbättringsmöjligheter Ställa frågor Föra dialog med verksamheterna Bereda och föra fram ärenden för beslut i PS PS ej förhandlingspart i VAL PD ej linjechef för förvaltningschefer Landstingets ledningskontor

48 Vad har vi gjort hittills? Skapat bättre struktur för den formella hanteringen av ärenden till PS Drivit på utvecklingen mot ekonomi i balans AS Föreslagit LS att införa principer för realistisk budget. Etablerat goda relationer till AS vårt viktigaste & mest kända varumärke i LUL & till övriga förvaltningsledningar (LE, PV, LSU) PS har beslutat om projektering av Framtidens Akademiska (pekat på behovet av finansiering ) Visualiserat köerna, föredras i alla styrelser Initierat projekt och skapat verktyg för PP Tillsammans med H&sjv-dir kartlagt projekt i närvården Tillsammans med H&sjv-dir initierat insatser för att tydliggöra och strukturera närvårdsarbetet Chefsutbildning + stöd till verksamheter att utveckla PP PD ägare beslutsstödsprojektet Utredning vad ska gälla egna förvaltningar vid LOV Anslagsfinansierade verksamheter Primärvården - utredning Landstingets ledningskontor

49 2013 och framåt viktiga frågor sett ur PS/PAs perspektiv (Verksamhetsplan) Fortsatt regelbunden och fokuserad ekonomi- och verksamhetsuppföljning av PS förvaltningar (OBS här finns mer att önska ) Bidrag i LULs styrprocess (LPB, BU, Bokslut, Styrkort) Få till avgöranden i kostfrågan & Framtidens Akademiska Öka tillgängligheten till vård vid våra sjukhus Se till att ProVer används Ha tillgång till aktuella data om tillgänglighet Bistå HSS med underlag avseende tillgänglighet Förmedla kontakter/goda exempel till sjukhusen Regelbunden kontakt med sjukhusens produktionsansvariga Utveckla uppföljningen av produktion och remisser Bidra till att beställningsnivån blir rätt undvik tilläggsbeställning 2014 Öka direktkontakten mellan politik & förvaltningar Öka direktkontakten mellan PS & HSS & stärk PS ställning i organisationen Säkra effektiv ärendeberedning till PS Ta fram struktur för processtyrning inom LUL Pröva möjligheten att väcka liv i vårdprogramsarbetet (genom att integrera med processutveckling) Bredda och förbättra nyckeltal för produktivitet Förtydliga innehållet i och styrningen av Närvård Påverka andra för att få till övriga delar som krävs för att effektivisera produktionssystemet Landstingets ledningskontor

50 Kingmans formel Medelkötiden för en process beror på kapacitetsutnyttjandet, medelprocesstiden samt variationen i processen och i ankomsterna Landstingets ledningskontor

51 PS Vårdgarantin och kömiljarden Primärvården ( offentlig o privat ) utfall Telefontillgänglighet samma dag Tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar Kömiljard utfall Nybesök = enl SKL:s grundkrav Operation/åtgärd = enl SKL:s grundkrav Landstingets ledningskontor

52 Primärvården Telefontillgänglighet: 93 % ( jan 87 %) Variationen: % Årsta 86 %, Svartbäcken 74 %, Gottsunda 78 % klarar inte nivån för det interna målet på 90 % ( nivå för målrelaterad ersättning är 85 % ) Tillgänglighet läkarbesök: 91 % ( jan 92 % ) Variationen: % Gimo 89 %, Österbybruk 88 %, Heby 86 %, Svartbäcken 83 % klarar inte nivån för det interna målet på 90 % ( nivå för målrelaterad ersättning är 85 % ) Landstingets ledningskontor

53 Privat primärvård Telefontillgänglighet: 89 % ( jan 90 %) Variationen: % Husläkargruppen 78 % klarar inte nivån för målrelaterad ersättning på 85 % Tillgänglighet läkarbesök: 91 % ( jan 84 %) Variationen: % Hälsohuset 84 % och Bålstadoktorn 82 % klarar inte nivån för målrelaterad ersättning på 85 % Landstingets ledningskontor

54 Uppföljning besöksgaranti - specialist Landstingets ledningskontor

55 Besök - antal väntande totalt och antal väntande mindre än 60 dagar Antal väntande totalt Antal väntande mindre än 60 dgr Produktion av besök Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Landstingets ledningskontor

56 Uppföljning besöksgaranti - specialist Landstingets ledningskontor

57 Uppföljning behandlingsgaranti - specialist Landstingets ledningskontor

58 Operation - antal väntande totalt och antal väntande mindre än 60 dagar Antal väntande totalt Antal väntande mindre än 60 dgr Produktion av operationer Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Landstingets ledningskontor

59 Uppföljning behandlingsgaranti - specialist Landstingets ledningskontor

60 Kömiljard 2013 måluppfyllelse grundkrav och nivå för prestationsersättning Kömiljarden Grundkrav Krav för prestationsersättning Besöksgaranti 64,3% ( 70% ) 59,1% ( 70% resp 80% ) Behandlingsgaranti 61,1% ( 70% ) 49,7% ( 70% resp 80% ) Landstingets ledningskontor

61 Kömiljard 2013 måluppfyllelse grundkrav Landstingets ledningskontor

62 Analys och slutsatser Totalt Telefontillgängligheten och tillgängligheten till besök inom 7 dagar på en hög nivå. Tillgängligheten till nybesök ökar från 59,3 % till 64,3 % och tillgängligheten till operation/behandling ökar från 56,8 % till 61,1 %. Kön för de som väntat längst minskar åter. Antal väntande i kön för nybesök ökar med 90 personer samtidigt som kön till operation/behandling minskar med 283 personer. Totalt minskar därmed kön med 193 personer. Produktionen inom ortopenden på AS för elektiv vård är mycket låg under januari och februari till följd av stängd vårdavdelning till följd av sjuksköterskebrist. Ortopeden mycket oroad över bemanningen inför sommaren. Även kvinna- o barndivisionen har fått ställa in operationer till följd av sjukskrivningar. Kösituationen försvåras av ett ökat inflöde av remisser som ökat kraftigt jämfört med motsvarande period föregående år. För AS med remisser eller 3,9 % och för LE med 625 remisser eller 9 %. På landstingsnivå motsvarar detta 4,5 %. Resursökning till följd av demografisk förändring mellan är 1,4 %. Dåligt utgångsläge inför 2013 på grund av: Kösituation vid utgången av 2012 Nya regler för tilldelning av kömiljarden 2013 ( grund- och prestationskrav ) Ökad remissinströmning Landstingets ledningskontor

63 - Slut på presentation - Landstingets ledningskontor

64 Besöksgaranti Akademiska sjukhuset Första besök - specialistvård AS - väntande - besök (specialist) AS - väntande - besök (specialist) % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% dgr dgr dgr dgr dgr dgr 0-30 dgr % Handkir Neurologi Plastikkir Ögonsjukv Lungsjukv Neurokir Hudsjukv Ortopedi 0 Handkir Neurologi Plastikkir Ögonsjukv Lungsjukv Neurokir Hudsjukv Ortopedi Landstingets ledningskontor

65 Besöksgaranti Lasarettet i Enköping Första besök - specialistvård LE - väntande - besök (specialist) LE - väntande - besök (specialist) % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% dgr dgr dgr dgr dgr dgr 0-30 dgr % Hud Ögonsjukv Handkir Urologi Allm int med Ortopedi 0 Hud Ögonsjukv Handkir Urologi Allm int med Ortopedi Landstingets ledningskontor

66 Behandlingsgaranti Akademiska sjukhuset AS - väntande - operation/behandling AS - väntande - operation/behandling % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AS-thoraxkir AS-ögon AS-öron,näs,hals AS-urologi AS-neurokirurgi AS-gynekologi AS-ortopedi AS-ryggkirurgi dgr dgr dgr dgr dgr dgr 0-30 dgr AS-urologi 159 AS-thoraxkir AS-ögon ASöron,näs,hals ASneurokirurgi AS-gynekologi AS-ortopedi AS-ryggkirurgi Landstingets ledningskontor

67 Behandlingsgaranti Lasarettet i Enköping LE - väntande - operation/behandling LE - väntande - operation/behandling % 80% dgr 60% 40% 20% dgr dgr dgr dgr dgr 0-30 dgr % LE-kirurgi+plastik LE-handkir LE-urologi 8 0 LE-kirurgi+plastik LE-handkir LE-urologi Landstingets ledningskontor

68

69

70

71 ÄRENDE Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin 2013 års första rapportering visar att Lasarettet i Enköping klarade vårdgarantimålet 80 procent beträffande nybesökbesök årets första två månaderna. Målet beträffande operation/behandling uppnåddes varken i januari eller i februari. Kön till nybesök ökade i januari med 174 patienter jämfört med december 2012 till 2300 patienter. Ökningen skedde främst inom områdena handkirurgi, ögonsjukvård samt kirurgi. Under februari skedde ingen större förändring gällande totalt antal väntande men det kan konstateras att antal väntande till handkirurgi och kirurgi fortsatte att öka medan kön till ortopedi minskade under februari med 123 patienter. Av de 2288 patienter som väntade på ett nybesök hos specialist hade 1825 patienter väntat mindre än 90 dagar 80 procent. Det är inom områdena ortopedi, ögonsjukvård och kardiologi en något lägre nivå kan noteras. Operationskön har jämfört med december 2012 minskat med 114 patienter och av de 1011 patienter som i februari väntade på operation/behandling hade 744 patienter väntat mindre än 90 dagar - 74 procent. Det är till vissa ingrepp inom kirurgi och urologi som köer är längre. Inom handkirurgin har kön ökat under februari till följd av att handkirurgen hade planerad semester under sex veckor och kön kommer att reduceras inom kort. En förbättring har skett inom ortopedin. Se utfall för 2013 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden under januari eller februari för nybesök. I februari var det 1466 patienter som väntat mindre än 60 dagar av den totala kön vilket ger en andel på 64 procent vilket är en förbättring jämfört med januari men i nivå med utfall december Problemområdet är främst handkirurgi, ortopedi, urologi men även kardiologi samt ögon- och hudsjukdomar. Ungefär 39 procent av alla väntande utgörs av ortopedpatienter. Ögonmottagningen har under 2012 haft problem med väntetiderna. Väntelistan har ökat med 51 patienter jämfört med december 2012 vilket motsvarar 37 procent. Andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är nu 66 procent vilket är en förbättring med 12 procentenheter mot januari och med 16 procentenheter mot december Under senare delen av 2012 hävdes remisstoppet och remisser styrdes om från Akademiska. Patienter från den privata ögonmottagningen tillkom. Detta gjorde att kön snabbt fylldes på. Sedan januari 2013 har ögonmottagningen tre mottagningsdagar per vecka, en dubblering jmf med föregående år. Det har medfört en bättre genomströmning Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

72 2 (7) av patienter, och jmf med föregående år (februari) är det en ökning av antalet besök med 138 st, därav 91 nybesök. Remissinflödet är per vecka, men genom utökning av antal mottagningsdagar till tre dagar per vecka och en produktionsplanering så kommer kön successivt att minska. Hudmottagningen har ökat sin väntelista till 171 patienter och i februari väntade 66 procent mindre än 60 dagar vilket är en förbättring med 6 procentenheter mot utfall januari. En del av förklaringen till avvikelsen mot målet att lägst 70 % ska vänta < 60 dagar kvarstår, är att planerade mottagningsdagar har avbokats pga färre konsultläkartillfällen än avtalat. Hittills i år (februari) är det tre mottagningsdagar, ca 15%, som inte blivit utförda enlig plan, vilket inneburit 36 färre besök än motsvarande period 2012, varav 26 är nybesök. Inflödet av remisser är ca per vecka. Då tillgången till antalet mottagningsdagar framöver ser ut att kunna följa planeringen bättre, dvs 2 dagar per vecka, samtidigt som man aktivt börjar arbetet med produktionsplanering görs bedömningen att målet kommer att nås. Kardiologimottagningen har en väsentligen oförändrad väntelista med hänsyn tagen till antal patienter, 97 st. En förbättring har dock skett avseende väntetid mindre än 60 dagar, från 48 procent i januari till 57 procent i februari. Utöver de interna vårdbeskeden, är inflödet av externa remisser ca st per vecka, som utifrån en medicinsk prioritering ska planeras till ett besök. Förhoppningsvis kommer den positiva trenden, andelen väntande patienter < 60 dagar, fortsätta under våren genom att mottagningen ökar resurserna som framöver självständigt kan utföra ekokardiografier samtidigt som man utökat med ytterligare en ekokardiografi/ultraljudsapparat. Det bör innebära en successiv ökning av andelen som väntat < 60 dagar, men med tanke på befintlig kösituation och sommarsituationen med reducerad mottagningsverksamhet, är det rimligt att anta att målet 70 % som väntat < 60 dagar, inte kommer att nås förrän tidigast till hösten. För att motverka ovanstående inkl reducerad mottagning under sommaren, undersöks möjligheterna att kunna genomföra kvällsmottagningar under våren. Remissinflödet inom länskirurgin har ökat med 14 procent under januari och februari jämfört med motsvarande period förra året. Ökningen har skett inom ortopedi. Väntelistan inom urologi är i tidigare nivå med 135 patienter varav 87 st väntat mindre än 60 dagar vilket motsvarar 64 procent. Det är en försämring med 13 procentenheter jämfört med december 2012 och med 12 procentenheter jämfört med januari. Utfallet beror på låg läkarbemanning, vilket ska förbättras från och med april. För att förbättra kösituationen planeras 300 ortopedpatienter att slussas vidare till andra vårdgivare. I slussningen ingår även eventuell behandling och operation. Se utfall 2013 i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping har under årets första två månader inte lyckats nå målet när det gäller operation/behandling. Vid mätningen i februari hade 61 procent av patienterna väntat mindre än 60 dagar vilket är en förbättring jämfört med januari men en marginell försämring jämfört med december Den samlade väntelistan utgörs nu av 1011

73 3 (7) patienter varav 447 st eller 44 procent finns inom ortopedi. Problemområdena vad gäller väntetider är främst handkirurgi och kirurgi men även inom urologi. Urologin har under en tid besvärats av allt längre operationsköer, vilket främst beror på bemanningsproblem. Urologpatienter har slussats vidare men inte i tillräcklig omfattning för att uppnå balans. Under våren planeras 100 urologoperationer slussas vidare till annan vårdgivare. Inom urologin måste även läkartider prioriteras för återbesök/cancerkontroller på mottagningen vilket inverkar negativt på operationstiden. Inom gynekologi har en förbättring skett under februari där 22 patienter av 25 väntat mindre än 60 dagar. Det motsvarar 88 procent vilket är en förbättring med 26 procentenheter. Möjligheterna till läkarutbyte med Akademiska har undersökts och när det gäller fotkirurgi håller förslag på att utarbetas. Kirurgin ligger under målnivån främst inom områdena gallkirurgi och ljumskbråck. Läget ska förbättras från och med mars då ombyggnationen av operation etapp 1 är klar och åter förfogar över sex operationssalar. En ytterligare åtgärd är att fortsätta att omfördela operationstid från slutenvårdsoperationer till öppenvårdsoperationer. Den omfördelningen kommer att få full effekt under Operationstider för icke akuta gynekologiska operationer har också begränsats till förmån för kirurgiska öppenvårdsoperationer. Se utfall 2013 i bifogade grafer Thomas Ericson Sjukhuschef

74 ÄRENDE 16. Utfall vårdgaranti 2013 Vårdgaranti nybesök < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vårdgaranti operation/behandling < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

75 ÄRENDE 16. Utfall kömiljard 2013 Kömiljarden nybesök < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kömiljarden operation/behandling < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

76 6 (7) Utfall operationsväntelista och väntetid Antal väntande och väntetid totalt > Antal väntande och väntetid inom ortopedi >

77 7 (7) Antal inkomna remisser till Kirurgiskt centrum, lnskirurgi januari t o m december 2013 och 2012 Totalt antal inkomna remisser under 2013 Månad Kirurgi Urologi Handkir Ortopedi varav artros Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa Totalt antal inkomna remisser till länskirurgin under Totalt antal inkomna remisser under 2012 Månad Kirurgi Urologi Handkir Ortopedi varav artros Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa Totalt antal inkomna remisser till länskirurgin under

78 1(14) Statusrapport vårdgarantin och kömiljarden februari 2013 Förbättrad måluppfyllelse för kömiljarden både avseende nybesök och operation/behandling Antalet patienter som står i kö till nybesök uppgick i februari till vilket är förbättring jämfört med januari då patienter stod i kö. Såväl antalet väntande C-läns patienter som riks och regionpatienter minskade mellan januari och februari. Andelen väntande C-läns patienter minskade med 1,2 procent medan andelen väntande riks och region patienter minskade med 3,7 procent jämfört med januari. Sammantaget förbättrades måluppfyllelsen för kömiljarden från 60 procent i januari till 65 procent i februari. Även antalet patienter som står i kö för operation/behandling har minskat mellan januari och februari. I februari stod det knappt 130 stycken färre patienter i kö till operation behandling än i januari. Liksom nybesök minskade både antalet C-länspatienter och riks- och regionpatienter. Måluppfyllelsen för kömiljarden förbättrades från 58 procent i januari till 62 procent i februari. Uppfyllelse av kömiljard och vårdgaranti samt antal väntande patienter. Totalt och fördelat på C-läns och riks och region patienter. Januari och februari Kömiljard andel inom 60 dagar Kömiljard andel inom 60 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Antal väntande patienter Antal väntande patienter januari februari januari februari januari februari Nybesök - AS 60% 65% 78% 77% varav C-län 62% 65% 79% 78% varav Riks och region 53% 62% 70% 73% Behandling/operation AS 58% 62% 74% 74% varav C-län 58% 61% 74% 74% varav Riks och region 60% 63% 74% 73% Avseende nybesök uppvisar samtliga sjukhusets divisioner på divisionsnivå en bättre måluppfyllelse under februari än januari. Inom de verksamhetsområden där kömiljardens mål inte nås utför eller planerar divisionerna utföra åtgärder som exempelvis extra mottagningar under kvällstid/helger, ökad produktionsstyrning och produktionsoptimering samt användande av telemedicin. 1 Data för januari och februari är hämtade ur Business Objects den 19:e februari resp. 12:e mars. Slutdatum för rapportering till Väntetider i vården är den 20:e varje månad. Därmed kan det ovan presenterade resultatet skilja sig från det till Väntetider i vården rapporterade resultatet.