Förvaltningarnas första tertialrapporter 2012

Transkript

1 Dnr PS Landstingets ledningskontor Andreas Endrédi Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas första tertialrapporter 2012 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att: till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset understryka betydelsen av att förskjutningen mot kostnadsreduktion kommer till stånd skyndsamt och kraftfullt i arbetet med att realisera kostnadsanpassningsprogrammet påtala att givna ekonomiska ramar fortsatt gäller för alla förvaltningar i övrigt lägga förvaltningarnas tertialrapporter till handlingarna att delge landstingsstyrelsen detta beslut till sammanträdet omedelbart justera besluten i detta ärende Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen har inkommit med tertialrapporter. De förvaltningar som i första hand uppvisar en oväntat negativ utveckling är Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Gemensamt för sjukhusen gäller att produktionen omräknat i DRG-poäng ligger något över (ca 1%) beställd nivå. Köerna utvecklas åt rätt håll på flera sätt. Vi ser att vidtagna köåtgärder generellt sett förbättrar köläget inom de områden där särskilda satsningar skett. Något undantag finns där sjukdomar under våren gjort det svårt att öka produktionen. Totalt för landstinget minskar den totala kön både när det gäller antalet väntande till 1:a besök och väntande till operation/behandling. Minskningen mellan marsutfallet och aprilutfallet (som är senast tillgängliga data) är i storleksordningen 10%. Detta är mycket glädjande och ger på sikt väsentligen förbättrade möjligheter att klara vårdgaranti och kömiljardgränser. Vi kan även se att produktionsökningen (totalt ca 1%) är ojämnt fördelad men med klart kraftigare produktionsökning inom de områden som varit föremål för kökortningsinsatser. Detta betyder omvänt att produktionen varit lägre inom andra områden. Utfallet i relation till kömiljardsgränsen har dock inte förbättrats utan marginellt försämrats i den senaste mätningen. Att kön totalt sett minskar med 10% samtidigt som vi har sämre utfall i kömiljarden beror på att vi sedan föregående mätning i hög grad Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

2 2 (3) erbjudit besök och behandling till patienter som nyligen hamnat i kön. Detta är ett område som mer systematiskt behöver styras utan att ge avkall på medicinska prioriteringar. Den totala produktionen ligger som nämnts i storleksordningen 1% över beställning. Denna nivå efter fyra månader är i sig inte en stor avvikelse men ger såvida den står sig för hela året en klar negativ ekonomisk konsekvens för sjukhusen. Akademiska uppskattar värdet (patientrelaterad ersättning) av överproduktionen till 37 mnkr. Detta innebär att båda sjukhusen skyndsamt behöver ta upp en diskussion med beställaren om hur den befarade överproduktionen ska hanteras. Att ta upp detta ligger i linje med vårdavtalen. Nuvarande hantering tynger sjukhusets ekonomi i ett läge då fokus behöver ligga på kostnadsanpassning. Produktivitetsutvecklingen är klart negativ för de båda sjukhusen enligt redovisade nyckeltal. Det är i nuläget oklart hur långtgående slutsatser det går att dra av dessa data och materialet behöver analyseras ytterligare. Akademiska sjukhuset redovisar en prognos som är 82 mnkr sämre än budget och lika mycket sämre än föregående prognos som lämnades för en månad sedan. Av de 82 är 50 mnkr hänförliga till årets verksamhet och 32 mnkr avser beslut fattat av HSS om återbetalning av medel till följd av att mål i vårdavtalet 2011 inte uppnåtts. Sett i detta ljus är inte prognosförsämringen dramatisk. Däremot framgår att sjukhusets initiala strategi för kostnadsanpassning inte bedöms hålla. Sjukhusdirektören konstaterar i tertialrapporten att intäkterna för riks-/regionpatienter inte ökar enligt sjukhusets ambitioner. Istället krävs nu ett större fokus på kostnadsreduktion för att klara sjukhusets ekonomi. Handlingsplan Produktionsstyrelsen Vid sidan av de ytterligare beslut som produktionsstyrelsen fattar i detta ärende kan följande sägas om produktionsstyrelsens hantering: Enligt tidigare beslut i produktionsstyrelsen ska Akademiska till produktionsstyrelsens sammanträde i juni redovisa hur sjukhusets ekonomi planeras utvecklas månad för månad fram till och med december I denna beskrivning är det angeläget att förskjutningen från intäktsökning till kostnadsreduktion tydligt framgår. Även tågordningen för sjukhusets redovisning av genomförande och framdrift av kostnadsanpassningsprogrammet är tidigare beslutad och ligger fast. Handlingsplan på tjänstemannanivå Flera av åtgärderna är motiverade av att Akademiska sjukhuset under en övergångstid har begränsade resurser inom vissa områden för analys och åtgärdsarbete. Detta i avvaktan på rekrytering. I vissa delar kommer interrimistiskt stöd att hämtas från ledningskontoret.

3 3 (3) I dialog mellan sjukhusledningen och landstingets tjänstemannaledning (ledningskontoret) har följande handlingsplan överenskommits: Tempot i inköpsprojektet kommer att ökas genom att resurserna som är tillgängliga för projektet ökas. Uppföljningsdialoger införs mellan ledningskontoret och förvaltningarna (gäller samtliga förvaltningar men initialt är sjukhusen prioriterade). Första möte i juni. Syftet är bl.a. att få till bättre och fördjupade analyser av utfallet och inte minst avseende produktivitetsutvecklingen. Skapa bättre flyt i vårdkedjan för äldre patienter som stannar onödigt länge på Akademiska. Ledningskontoret kommer under tidig höst 2012 att ha en serie med möten med samtliga kommunledningar i länet. Sjukhusdirektören för Akademiska kommer under hösten att ha direktkontakter med kommunchefen Uppsala kommun för att löpande diskutera aktuellt läge beträffande utskrivningsklara patienter. Utöver detta pågår redan en rad andra insatser som har samma syfte att skapa en bättre vårdkedja för de mest sjuka äldre. Sjukhusdirektören tillsätter en särskild analysgrupp som bemannas med personer både från sjukhuset och från ledningskontoret. Gruppen har sitt först möte redan under maj månad. Landstingets HR-direktör bistår sjukhusdirektören med att samordna arbetet kring att konkretisera den personalreduktion som är nödvändig för att klara ekonomin. Landstingets produktionsdirektör ser till att landstinget erhåller ett IT-baserat verktyg för produktionsplanering för vården vid landstingets sjukhus. Andreas Endrédi Produktionsdirektör

4 Ärende (10) Första tertialrapporten 2012 (T1) Akademiska sjukhuset

5 Ärende (10) Tertialrapport Ekonomi För 2012 finns en överenskommelse mellan sjukhusdirektör, respektive divisionschef och övrig verksamhet avseende förutsättningar och nödvändiga åtgärder för att klara årets budget. Årsprognosen efter första tertialet visar dock ett underskott på 50 miljoner kronor mot budget. Till det underskottet tillkommer 32 miljoner för återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år Sammanlagt ett underskott på 182 miljoner kronor. En förklaring till första tertialets resultat är att produktionsökningen skett inom C- länsvården som ligger över beställningen. En orsak till detta är att vi har färdigbehandlade patienter som väntar på kommunal vård. Överproduktionen av C-länsvård som inte ersätts motsvarar på årsbasis 37 miljoner kronor i patientrelaterad ersättning. Omkostnaderna ökar mer än budget till stor del beroende av den ökade produktionen. Sjukhusets externa intäkter ökar marginellt mer än budget, 6 miljoner kronor. Dock ökar inte riks-/regionvården enligt den planerade omfattningen som är nödvändig för en ekonomi i balans. En ytterligare förklaring till underskottet är att åtgärder, inom kostnadsanpassningsprogrammet, som planeras genomföras från och med maj och framåt som beräknas sänka nettokostnaderna med cirka 65 miljoner kronor nu till en större del än planerat beräknas falla ut under Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Kommentarer till tabellen -Intäkterna redovisar ett positivt resultat i årsprognosen på 6 miljoner kronor. Riks- /regionintäkterna avviker negativt med 29 miljoner kronor vilket förklaras av den lägre produktionen. Övriga intäkter avviker positivt. Det är framför allt försäljningen av tjänster såsom medicinsk service och IT som ökar. -Personalkostnadsprognosen i stort sett i nivå med budget -Omkostnadernas årsprognos uppgår till minus 50 miljoner kronor. Avviker gör medicinskt material, köpt vård, medicinsk service och övriga kostnader såsom sjukresor, patientkost, tvätt, reparationer och underhåll av medicinteknisk utrustning. Kostnadsposter som följer produktionsutvecklingen. -Finansiering avviker negativt med 37 miljoner kronor, vilket framför allt förklaras av återbetalning av målrelaterad ersättning från 2011 och bedömning att den målrelaterade ersättningen 2012, som betalas ut per månad, inte kommer att uppnås fullt ut vad gäller behandling. Den positiva prognosen för övrigt är lägre internränta genom att 2011 års underskott inte belastas med internränta. Divisionerna prognostiserade ett underskott på 29 miljoner kronor i månadsrapporterna efter mars månads utfall. Underskottet hänför sig dels till minskade riks- /regionintäkter. Till exempel har den ökade C-länsproduktionen inom Neonatologin inneburit att riks-/regionpatienter motsvarande 10 miljoner kronor inte kunnat vårdas där under första tertialet. Ett intäktstapp som kommer att vara svårt att återhämta under resten av året. Dels effekterna av förskjutningar i kostnadsanpassningsprogrammet. Den 21:a maj kommer divisionerna att redovisa sina tertialrapporter. Trenden visar på ett årsresultat efter första tertialet på minus 232 miljoner kronor istället för budgeterade minus 100 miljoner kronor. En försämring med 32 miljoner kronor mot föregående månad. Då har hänsyn tagits till föreslagna 14,7 miljoner kronor i kökortningsmedel och föreslagna 32 miljoner kronor i återbetalningen av målrelaterad ersättning från Däremot ingår inga ökade kostnader för kommunals löneavtal utöver 2,6 procent. Analysen av hur mycket kostnaderna för avtalet innebär är ännu inte klar.

6 Ärende (10) För 2012 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 244 miljoner kronor beviljats. Merparten av beviljade medel exklusive psykiatrins hus, hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 39 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner mer än samma period Flera stora upphandlingar har slutförts. CT-utrustning, 5 mnkr Två ambulanser, 3 mnkr IT-utrustning, 2 mnkr Interventionsutrustning. Fortfarande märks effekterna av dispensansökningsförfarandet. Detta tillsammans med en bedömning av vad verksamheterna och upphandlingen kommer att hinna med under år 2012 gör att prognosen för året uppgår till 150 miljoner kronor. Det är 94 miljoner lägre än beviljad ram. Sjukhuset har ålagts att sänka sina kostnader med cirka 350 miljoner kronor till och med 2013 års utgång. I det beloppet ingår de tidigare beslutade kostnadsminskningarna om 100 miljoner kronor för Till detta tillkom nya poster, dels en högre uppräkning för kommande löne- och prisuppräkningar om cirka 50 miljoner kronor och dels en uppräkning av kostnaderna på cirka 100 miljoner kronor för den demografiska utvecklingen, Psykiatrins hus, nya läkemedel och för ny medicinsk teknik med mera. Sammanlagt ca 350 miljoner kronor. Detta förutsatte att ingen målrelaterad ersättning från 2011 behövde återbetalas till Hälso- och sjukvårdstyrelsen under Den målrelaterade ersättningen för 2011 kommer nu att behandlas på HSS:s sammanträde den 21 maj och förslaget är att Akademiska sjukhuset ska återbetala 32 miljoner kronor för ej uppnådda mål under I första tertialets prognos har hänsyn tagits till återbetalningen. Sjukhuset har valt att åstadkomma kostnadsanpassningen med hjälp av tre strategier: Ökade intäkter Minskade personalkostnader Minskade omkostnader. Fördelningen mellan de tre strategierna och mellan åren var preliminär och kommer att ändras. Dels vad gäller fördelningen mellan de tre strategierna och dels fördelningen mellan 2012 och Sjukhuset har haft en inriktning i budgetprocessen där vi trodde att en ekonomi i balans skulle kunna nås genom ökade riks- /regionintäkter, minskade omkostnader och oförändrade personalkostnader. Efter första tertialet ser vi dock att denna strategi inte håller. Vi kommer nu att växla inriktning och fokusera på minskade personalkostnader. Vårt kostnadsanpassningsprogram är igång och vissa åtgärder har vidtagits. Men eftersom programmet ännu inte fått avsedd effekt kommer också krafttag vidtas för att åstadkomma en ökad takt i programmet. Avslutningsvis ser vi tendenser till att den ökade C-länsvården, som är svår att kontrollera, tränger undan riks-/ regionvård och vi noterar att intäkterna för riks-/regionvård inte når upp till budget. En bekymmersam ekonomisk konsekvens av detta är att sjukhuset inte ersätts fullt ut för den ökade C- länsvården, motsvarande 37 miljoner kronor. En orsak till den ökade C-länsvården är att vården av de mest sjuka äldre ökar. Detta är en komplicerad framtidsfråga som Akademiska sjukhuset ensam inte kan hantera utan den förutsätter ett gemensamt ansvarstagande av flera aktörer. De övergripande strategier och planer som sjukhuset arbetar med för att nå en ekonomi i balans har resulterat i inkomna åtgärder motsvarande 239 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor högre än det för 2012 uppsatta målet att vidta åtgärder om 220 mnkr.

7 Ärende (10) Produktion Akademiska/lasarettet Exkl vårdval Avvik % Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 2,8% Vårdtillfällen antal utfall/beställning +/-0,0% Läkarbesök DRG utfall/beställning 1,8% Läkarbesök antal utfall/beställning 2,1% Övriga besök antal utfall/beställning +/-0,0% Produktionen för C-länsvården ligger i fas eller över beställningen för såväl DRG som antal kontakter. I tabellen har produktionsutfallet justerats för de verksamheter som ingår i vårdvalet. Tyvärr finns vissa brister i registreringen av ögonbottenfotograferingen som innebär att antal övriga besök mot beställningen blir falskt för låg. En mer korrekt siffra för övriga besök antal utfall/beställningen är 2,7 procent. Felet är under utredning. På sjukhusnivå återfinns ökningen av slutenvården inom den elektiva vården. Den ökar inom samtliga divisioner utom OTMdivisionen. Där är det den akuta vården och framför allt infektionssjukdomar som ökar. I april avtar dock konsekvenserna av den svåra influensaepidemin. Samma trend inom syns för läkarbesöken att det är den elektiva vården som ökar. Ökningarna återfinns bland annat inom gynekologi 6,8 procent, handkirurgi 16,0 procent och onkologi 11,5 procent jämfört med samma period föregående år. Slutenvården inom riks- och regionvården minskar med 0,6 procent jämfört mot föregående år. OTM divisionen minskar stort inom den elektiva slutenvården. Det är framför allt onkologin, minus 21,0 procent som tappar men även thorax, minus 6,7 procent och specialmedicin, minus 15,4 procent minskar. Kirurgdivisionen ökar den elektiva vården med 12,5 procent medan den akuta vården minskar med 14,4 procent. Riks- och region läkarbesök har ökat med 2,0 procent jämfört med samma period föregående år. Även här är det den akuta (8,1 procent) vården som minskar och den elektiva (4,0 procent) som ökar. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 8 procent jämfört mot år 2011 injklusive 2,7 procent för indexuppräkning. Med hänsyn till tagen till volymminskningen blir prognosen för året efter första tertialet att sjukhuset inte kommer att nå upp till budget utan ett underskott om 29 miljoner kronor prognostiseras. Hittills har knappt 30 procent av intäktsbudgeten uppnåtts, vilket utgör 574 miljoner kronor Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 0,9 % 73 1,2% 5,0% 0,0 29 mnkr 29 mnkr Timlönekostnaden för 2012 är enligt plan. Förändringen är en effekt av 2011 års lönerevision tillsammans med den avtalsenliga ökade kostnaden för arbete under obekväm arbetstid. Personalstrukturen till och med april har förändrats för framförallt sjuksköterskegruppen men även undersköterskor och läkare ökar. Det är en effekt av i huvudsak planerade verksamhetsförändringar. Samtidigt har sjukhuset brist på specialistsjuksköterskor som exempelvis operationssjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor. Det pågår ett arbete med att ta fram en sjukhusgemensam kompetensförsörjningsplan för specialistsjuksköterskegruppen för att identifiera viktiga faktorer som kan påverka tillgång och efterfrågan på personal samt identifiera sjukhusövergripande utvecklingsområden. Antalet årsarbetare har ökat med i genomsnitt 73 årsarbetare jämfört med samma period Det är 12 fler årsarbetare jämfört med föregående månad. Ökningen förklaras av; 6 årsarbetare; externfinansierad verksamhet inklusive driftprojekt och ALF verksamhet. -16 årsarbetare; verksamhet som förts över till annan vårdgivare 17 årsarbetare; övertagande av GE Healthcares personal till PET centrum 88 årsarbetare; effekter av beslutade verksamhetsförändringar omorgansationer och kvalitetsförbättringar såsom

8 Ärende (10) akutsjukvården, intermediäravdelning, neurokirurgens intermediärvårdsavdelning, psykiatrins hus, Sjukfrånvaron är 5,0 procent till och med mars, något högre än samma period i fjol och motsvarar en minskad närvarotid med 9 årsarbetare. Som exempel kan nämnas att undersköterskegruppen och administratörer är grupper som ökat sin sjukfrånvaro jämfört med tidigare år. Korttidssjukfrånvaron är högre än föregående år. En förklaring kan vara att säsongens influensa kom först i februari. Samtidigt har korttidsjukfrånvaron varit ökande sedan 2011 en tendens som man ser i hela riket. Sjukhuset förväntas inte uppnå målet på en sjukfrånvaronivå på 4,5 procent. Kostnaderna för inhyrd personal på 9,6 miljoner kronor vilket är 0,9 miljon kronor lägre än föregående år. Sjukhuset beräknas ha köpt ungefär lika mycket läkartjänster som föregående år. Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov. Psykiatrin har för den långsiktiga personalförsörjningen utökat antal ST-block Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse

9 Ärende (10) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad ) Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning ) Försäljning av fastigheter Not 1) Detta förutsätter att att HSS i maj fattar beslut i enlighet med liggande förslag angående medel för att korta köerna. 2) Prognosen är nedjusterad p g a lägre volym än planerat under årets första månader och framför allt under aprilmånad. Samtdigt med den lägre produktionen inom riks-/regionvårdeden har C-länsvården ökat över beställningen. T ex inom neonatologin har C-länsvården utgjort en betydligt större andel av vården hittills i år vilket resulterat i 10 mnkr lägre riks-/regionintäkter än planerat. 3) Intäkter från försäljning av medicinska tjänster, IT tjänster och utskrivningaklara patienter ökar mer än planerat. Inflödet av intäkter till driftprojekt har även ökat. 4) Köpt medicinsk service ökar inom alla divisionerna. Inom klinisk genetik ökar analyserna för bl a genetisk vägledning/utredning vad gäller analyser som vi idag inte kan hantera själva. 5) Ökade kostnader p g a ökad verksamhet. 6) Ökade kostnader p g a ökad produktion bl a kostnader för patientkost, sjukresor och tvätt. Vidare ökar kostnaderna för reparation och underhåll av mecinteknisk utrustning och förbrukningsinventarier. Även programvaror och licenser ökar. 7) Lägre avskrivningskostnader än planerat p g a senareläggning av utrusningsinköp. 8) Internräntan har justerats mot nedskrivning av underskottet. 9) Avvikelsen motsvarar den del av 10% målrelaterad ersättning som inte bedöms kunna uppnås under 2012 samt 32 mnkr i återbetald målrelaterad ersättning ) Budgetnivån är fastställd utifrån vetksamhtens behov av re- och nyinvesteringar. Prognosen bygger på en bedömning av vad som kommer att hinna investeras under året.

10 Ärende (10) 3) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Lokal- och fastighetskostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggningstillgångar

11 Ärende (10) BILAGA 2 MÅLUPPFYLLELSE MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Grad av implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder Mål: Arbetsrutiner har börjat införas för samtliga indikatorer på samtliga divisioner Aktuell situation för implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är att det pågår pilotprojekt på flera enheter och att dessa finns spridda inom sjukhusets divisioner. Implementeringsarbetet har startats utifrån de enheter som enligt riktlinjerna har prioriterade grupper exempelvis inom psykiatridivisionen. Patienternas bedömning av sjukhusets tillgänglighet (patientenkät) Mål: 2010 års resultat Patientenkät genomförs hösten 2012, varför svar inte kan lämnas i T1. Ekonomi Upplevd tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning: Målkvalitetsindex Mål: 3,6 - Målkvalitetsindex i genomförd medarbetarenkät 2012 är oförändrad jämfört med tidigare: 3,6. Alla frågor är inte identiska mellan åren men av som går att jämföra är det tydliga mål på arbetsplatsen som ökat mest från 55 % till 63 %. Enkät LUL Mål: Enkät har genomförts Arbetet med att ta fram en enkät för att dels mäta hur väl sjukhusets produktionsstyrning är, samt hur tydligheten i ekonomistyrningen upplevs är under utarbetade. Produktion Återredovisa totalkostnadsmål i förhållande till total produktion Totalkostnad per producerad DRG-poäng Mål: 2011 års resultat Totalkostnad per producerad DRG-poäng ökar med 2,5 procent från 74,1 till 75,9 Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal Mål: 2011 års resultat Antalet DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal ökar med 1,6 procent mellan 2011 och 2012 från 1,35 till 1,38. Beläggningsgraden för tillgängliga operationssalar Mål: + 5 % jämfört med 2011 Akademiska sjukhusets tillgängliga operationssalar har ökat med 1 procent jäm-

12 Ärende (10) fört med 2011 och antalet op-/an-minuter har ökat med 3 procent per sal. Detta innebär att beläggningsgraden för tillgängliga operationslokaler har ökat mellan 2011 och 2012, men inte i den omfattning som målet föreskriver. Prognosen är dock att målet kommer att uppnås under Slutenvård: antal DRG-poäng per månad och MDC och redovisade efter akut och elektiv vård Mål: = beställning C-län och 2011 års resultat inom riks-/regionvården Antal DRG-poäng slutenvården C-län ligger på 2,8 procent över beställningen i perioden om hänsyn tas till ej DRG-satta vårdtillfällen. Per MDC är dock spridningen stor och flertalet MDC ligger under beställningen. Orsaken är att så här tidigt på året står de ogrupperade vårdtillfällena för en oproportionerligt stor andel, 6,9 procent, av totala antalet vårdtillfällen. Akuta flödet är i stort sett oförändrat mot 2011 medan den planerade slutenvården ökar med 246 vårdtillfällen eller 3,8 procent Antalet DRG-poäng slutenvård riks- och region ökar med 2,6 procent jämfört med samma period föregående år. Per MDC är spridningen ännu större än för C-län. Akuta flödet ökar med 1,9 procent och det elektiva med 2,7 procent. Läkarbesök: antal DRG-poäng per månad och MDC och redovisade efter akut och elektiv vård Mål: = beställning C-län och 2011 års resultat inom riks-/regionvården Beställningen är inte fördelad på läkarbesök och dagsjukvård. Kommentarerna kring beställningen inkluderar därför även dagsjukvården. Antal DRG-poäng läkarbesök (inkl dagsjukvård) C-län ligger på 2,5 procent över beställningen i perioden om hänsyn tas till ej DRG-satta vårdtillfällen. Om man exkluderar besök som gjorts inom vårdvalet så är ökningen 1,8 procent. Per MDC är spridningen stor och precis som för slutenvården ligger flertalet MDC under beställningen. 4,8 procent är ännu ej DRG-satta och detta påverkar MDCfördelningen. Antalet DRG-poäng för akuta läkarbesök minskar med 1,7 procent medan poängen för de elektiva läkarbesöken är i stort sett oförändrade mellan åren Antalet DRG-poäng läkarbesök (inkl dagsjukvård) riks- och regionvård ökar med 2,4 procent jämfört med samma period föregående år. Även här ser vi en ökning av den elektiva vården medan den akuta ligger mer stilla. Dagsjukvård: antal DRG-poäng per månad och MDC och redovisade efter akut och elektiv vård Mål: = beställning C-län och 2011 års resultat inom riks-/regionvården Då beställningen inte är fördelad på dagsjukvård kommenteras här bara dagsjukvården mot föregående år och akut eller elektiv vård. Den akuta dagsjukvården C- län DRG-poäng ligger i princip stilla medan den elektiva vården ökar med 3,1 procent. Riks- och regionvård dagsjukvård DRG-poäng ökar med 11,4 procent. Ökningen ligger framför allt inom den elektiva vården. Förnyelse Prioriterade strategiska områden Mål: Framtida rikssjukvårdsområden är definierade på sjukhusnivå Under våren 2012 har rikssjukvårdsnämndens tjänstemannagrupp inom respektive region-/universitetssjukhus gjort en översyn av de 23 tidigare till möjliga riks-

13 Ärende (10) sjukvårdsområden initierade verksamheterna. Efter översynen kvarstod 11 områden. Från Uppsala läns landsting fanns tidigare 7 verksamheter anmälda. Efter genomgång återanmäldes ingen av dessa som rikssjukvårdsområde. De områden som i första hand bedömdes komma ifråga för utredning som rikssjukvårdsområde är Dysmeli (armprotesverksamhet) (anmälare Örebro), ECMO (långtidsbehandling lung-ecmo) (anmälare Stockholm) samt svår blödarsjuka hos barn (anmälare Skåneregionen). Tillstånd: Intrauterina behandlingar (Uppsala ansökt): Nämnden kommer att föreslås att tillstånd ges till en enhet (Stockholm). Beslut i rikssjukvårdsnämnden 23 maj Behandling av barnglaukom och barnkatarakt (Uppsala ej ansökt): Beslut i rikssjukvårdsnämnden 23 maj Definition (beslut att verksamheten skall betecknas som rikssjukvård): Avancerad barn- och ungdomskirurgi: Tjänstemannagruppen kunde inte ställa sig bakom att verksamheten skulle definieras som rikssjukvårdsområde vid denna tidpunkt utifrån den utredning som gjorts framförallt p g a oklarheter över volymer och påverkan på närliggande verksamheter samt att inga kvalitetsvinster med koncentration säkert kunnat visas. Behandling av plexus brachialisskador. Beslut i rikssjukvårdsnämnden 23 maj Viktiga samarbeten Mål: Är definierade på sjukhusnivå Antal center of excellence/comprehensive centers Mål: + 1 grundat på utvärderingen KoF 11 Arbetet med att identifiera och formatera minst ett nytt comprehensive center inom sjukhuset pågår. På samma sätt pågår arbete med att identifiera och förstärka redan befintliga samarbeten samtidigt som nya potentiellt viktiga samarbetspartners identifieras. Medarbetare Redovisa den totala sjukfrånvaron efter april och om målet för året kommer att uppnås Mål: 4,5 % Sjukfrånvaron är 4,97 procent till och med april, något högre än samma period Akademiska sjukhuset förväntas inte uppnå målet på en sjukfrånvaronivå på 4,5 procent för 2012.

14 Ärende 70 1 (4) Tertialrapport Folktandvården Ekonomi Resultatutvecklingen t o m april är positiv, även om överskottet för tertialet inte når upp till budgeterad nivå. Avvikelsen beror huvudsakligen på att intäkterna inte når budgeterad nivå, vilket till viss del kompenserats av framförallt lägre personalkostnader. De lägre personalkostnaderna (jämfört med budget) beror dels på att alla ersättningsrekryteringar ännu inte genomförts och dels på att årets lönerevision ännu inte är fastställd. Folktandvården väljer att tills vidare bibehålla en prognos på budgeterad nivå. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt 2 2 Finansiering Produktion Folktandvården Förändr % Allmäntandvård och sjukhustandvård 7,3 % Frisktandvårdsavtal 4,5 % Såväl produktionen som antalet tecknade Frisktandvårdsavtal har utvecklats positivt under det första tertialet. vård av barn samt avvaktan med ersättningsrekryteringar. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 190, vilket kan jämföras med 2011, då timlönekostnaden uppgick till 189,42. Den procentuella ökningen är 0,30 och väntas öka efter den årliga löneöversynen. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 4,7 %. Det innebär en ökning med 0,45 procentenheter. Målet för 2012 är 4,3 %. Orsaken till ökningen kan förklaras av att den korta sjukfrånvaron har ökat med 0,52 procentenheter. Dock har sjuktalet minskat från föregående månad, då det totala sjuktalet uppgick till 4,9 %. Många medarbetare har under perioden har haft influensan, förkylning och magsjuka. Långtidsjukfrånvaron för perioden har också ökat marginellt med 0,06 procentenheter och uppgick till 1,89 %. Inhyrd personal Under en begränsad period kommer vi att ta in inhyrd personal (en tidigare pensionerad medarbetare) vid vår Tandregleringsklinik i Enköping i avvaktan på en nyanställning pga pensionsavgång Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 0,30 % ,2 % 4,71 % + 0, tkr 120 tkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 400. Det är en minskning med 3,2 %. Minskningen kan förklaras av en ökad frånvaro under perioden pga sjukdom och

15 Ärende 70 2 (4) BILAGA 2 ÅRSPROGNOS Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i utrustning

16 Ärende 70 3 (4) BILAGA 2 MÅLUPPFYLLELSE = Prognosen är att målet kommer att uppnås 2012 = Prognosen är att målet kommer att delvis uppnås 2012 = Prognosen är att målet inte kommer att uppnås 2012 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål: Minska köer - Max 3 mån väntetid för att komma till vård för alla patienter. Allmäntandvården Barnpatienter kallas inom 3 månader utom för en klinik där väntetiden är 4 månader. Nya vuxna patienter tas emot på all kliniker utom tre. För vuxna revisionspatienter har 11 kliniker längre väntetider än 3 månader. Specialisttandvården Kötiden för oprioriterade remisser är inom vissa specialiteter avsevärt längre än 3 månader. Akuta patienter får tid inom några dagar. Kötid för oprioriterade remisser mars 2012: Specialitet Bettfysiologi Endodonti Parodontologi Protetik Pedodonti Narkostandvård Kötid som längst 13 mån 19 mån 3 mån 16 mån 3 mån 5 mån Köerna till narkostandvård är helt beroende på att tandvården inte tilldelas narkosresurser av Akademiska sjukhuset. Samtliga patienter i kön för att få tandvård är prioriterade patienter. Inom tandregleringen finns inga köer. Mål: 10 % fler tider bokade via Internet Antal bokade internettider januari-mars år 2011 var År 2012 har tider bokats under motsvarande period, dvs. en ökning med 11,6 %. Ekonomi Ekonomiska mål 2012 Rumsanvändningen >=48 tim rum/vecka Budgeterat överskott Alla nätverk ska följa nya styrningsverktyget/ledningssystem (Nyckeltal mm) Nettokostnaden får ej öka mer än anslagsökningen Folktandvården räknar med att uppnå de flesta ekonomiska målen för Det mål som kan vara svårast att uppnå gäller det övergripande målet för rumsanvändningen. Däremot kan enskilda klinker uppnå målet.

17 Ärende 70 4 (4) Produktion Antal avslutade remisser inom specialistvården (Folktandvården) Specialitet Antal avslutade remisser janapril 2012 Bettfysiologi % Endodonti % Parodontologi % Protetik % Pedodonti 129 Förändring antal väntande remisser sedan hösten 2011 Förnyelse Prioriterade strategiska områden Folktandvården arbetar med följande strategiska områden: Förebyggande arbete särskilt barn och äldre Öka tillgängligheten till tandvård för befolkningen Forskning särskild inriktning på laser och äldretandvård Viktiga samarbeten Inom det förebyggande arbetet är kommunen den viktigaste samarbetspartnern. Under görs en satsning på hälsofrämjande arbete tillsammans med Enköpings kommun. Inom IT och särskilt utvecklingen av den elektroniska patientjournalen finns samarbete med övriga Folktandvårdsorganisationer i Sverige. Inom forskning och utveckling sker samarbete med universitet, högskolor och andra landsting. Medarbetare Det totala sjuktalet för perioden uppgick till 4,7 % och årsmålet är 4,3 %. Det är dock en minskning från föregående månad, då sjuktalet uppgick till 4,9 %. Det är den korta sjukskrivningen som ökat.

18 Ärende 70 1 (7) Tertialrapport Lasarettet i Enköping

19 Ärende 70 2 (7) Tertialrapport Ekonomi Lasarettet prognostiserar med underskott -6,6 Mkr. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Prognosen förutsätter att HSS i maj fattar beslut i enlighet med liggande förslag angående fördelning av kökortningsmedel. Riks- och regionvårdsintäkterna beräknas understiga budget med 6,5 mkr vilket är en förbättring med 1,1 mkr mot föregående prognos. Avvikelsen förklaras av den intensiva satsning på kökortning som lasarettet medverkar i. De extra beställningar på st protesoperationer och 300st koloskopier innebär 10 mkr i ökad rörlig ersättning. Ytterligare kökortningsinsatser är utförda och planerade vilket beräknas generera 3,9 mkr. Antalet röntgenundersökningar har sjunkit och utfallet efter fyra månader visar att konventionell röntgen har minskat med 33 procent jämfört med samma period föregående år. Huruvida minskningen av remisser från primärvården beror på minskat länsbehov eller ökat utbud av utförare är i dagsläget inte klargjort. Om utvecklingen är bestående befaras det leda till ett inkomstbortfall motsvarande 1 miljoner kronor för lasarettet. Intäktsposten övriga externa intäkter balanseras dock totalt, efter justering av extrabeställda koloskopier som ligger budgeterade på övriga externa intäkter men redovisas som rörlig intäkt från HSS. Förklaringen till budgetbalansen är att vi ser en ökning av intäkter från kommunerna för utskrivningsklara patienter vilket är ur lasarettets perspektiv en negativ utveckling. Lasarettet nådde inte målet på ett antal områden för målrelaterad ersättning De områden som inte var kända vid bokslutet 2011 kommer att belasta årets resultat. Då vissa områden ännu inte är fastställda väljer lasarettet att prognostisera ett inkomstbortfall med 1,5 mkr. För 2012 års målrelaterad ersättning prognostiseras ett inkomstbortfall med 700 tkr. Fast ersättning från HSS beräknas sammantaget understiga budget med 2,2 mkr. Föregående års trend med höga kostnader för inhyrd personal fortsätter. Kostnaden är obudgeterad och ska rymmas inom ordinarie personalbudget vilket inte kommer att vara möjligt Prognosen visar att personalkostnader inklusive inhyrd personal kommer att överstiga budget med 9,2 mkr. Kostnadsökningen är framförallt en konsekvens av svårigheten att rekrytera läkare med specialistkompetens men även en hög intern personalomsättning bland sjuksköterskor och en ökad sjukfrånvaro bland läkargruppen påverkar utfallet negativt i form av höga kostnader för introduktioner och inhyrd personal. Utifrån rekryteringssvårigheterna ser vi för medicinskt centrum, på kort sikt, få möjligheter att reducera kostnaden för hyrpersonal, då den framförallt kan hänföras till "akutvården". Att i dagsläget reducera hyrpersonalinsatsen på kirurgiskt centrum riskerar innebära negativa konsekvenser för kösituationen och produktionsmålen i landstinget. Övriga patientrelaterade kostnader beräknas överstiga budget med 2 mkr. Proteskostnaden överstiger budget med 600 tkr med anledning av ökat protesuppdrag. Medicinsk service ligger i perioden 1,2 mkr över budget och med ett beräknat årsutfall på 3,2 mkr över budget vilket delvis förklaras av den höga produktionstakt som föreligger men även av att planerade kostnadsreduseringar inte genomförts. Till viss del motverkas dessa kostnadsökningar av minskade övriga externa kostnader samt lägre avskrivningskostnader på grund av fördröjda upphandlingar. Produktion Förändr % Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 6,8 % Vårdtillfällen antal utfall/beställning 5,2 % Läkarbesök DRG utfall/beställning 8,6 % Läkarbesök antal utfall/beställning 2,7 % Övriga besök antal utfall/beställning 13,0 %

20 Ärende 70 3 (7) Produktionstakten på lasarettet ligger över periodiserad budget främst med anledning av den beslutade kökortningsinsatsen. För att möjliggöra snabbt omhändertagande av tillkommande 150st protesoperationer och 300st koloskopier har en intensiv satsning för att förbättra lasarettets egen kösituation genomförts. De extra helgsatsningar som gjordes både på kirurgmottagningen och på operationsavdelningen under mars och april föll väl ut. På mottagningen har läkarbesök genomförts på fyra månader, vilket är nästan 600 fler än periodiserat. Andelen nybesök är 58 procent. Trots hög produktionstakt har kön till operation av höftoch knäartros ökat, vilket är en effekt av ett högt remissinflöde som varit större än förväntat, remisser på fyra månader. Kön innehåller fortfarande det femtiotal patienter som avses remitteras till annan vårdgivare för operation. Medicinskt centrum följer periodiserad produktionsbeställning gällande övriga besök. Antal vårdvalsbesök uppgår till 591st fördelat på ögonbottenfotografering 319st och ljusbehandling 272st. Produktionen av läkarbesök följer planering och ligger över periodiserad beställning vilket förklaras av utökat uppdrag med 300st koloskopier. Slutenvården ligger över periodiserad beställning med 81 vårdtillfällen och 39 DRG. Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 1,1% Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år 7,0% Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år 0,9% Inhyrd personal, årsprognos 12,9 mnkr Årsprognos jämfört med årsbudget 12,9 mnkr Timlönekostnaden har ökat från 206,3 till 208,7 det vill säga med 1,1 procent jämfört med Ökningen beror på ökade kostnader som en följd av löneöversynen samt till viss del en förändring av personalstrukturen, där andelen läkare och sjuksköterskor ökat medan andelen undersköterskor minskat. Att den genomsnittliga timlönekostnaden inte ökat mer, beror på att vi använt hyrpersonal i högre utsträckning än vid motsvarande period föregående år. Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat från 404 till 432 jämfört med föregående år, vilket ger en ökning på 7,0 procent. Ökningen beror framförallt på det utökade uppdraget inom kirurgin samt rekrytering till den nya Närvårdsavdelningen. Det är i gruppen sjuksköterskor som vi ser den största ökningen. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 13,5 procent högre än för motsvarande period Ökningen beror dels på att antalet årsarbetare ökat men också på att sjuklönekostnaden och kostnaden för övertid har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 4,6 miljoner kronor, vilket är 1,5 miljoner kronor högre än för samma period föregående år. Ökningen beror till största del på svårigheter att rekrytera överläkare inom vissa specialistområden. Lasarettets mål är att under 2012 minska sjukfrånvaron till 4,4 procent. Hittills i år har sjukfrånvaron ökat med 0,9 procent och ligger nu på 5,3 procent. Sjukfrånvaron har ökat för både kvinnor och män. Den ökade sjukfrånvaron beror framförallt på ökad korttidsfrånvaro där influensa och Calici är den främsta orsaken. Vi kan även se att frånvaron på grund av planerade operationer ökat markant jämfört med samma period föregående år. Produktionen är fortsatt hög och har inte påverkats av sjukfrånvaron. Bemanningen har klarats med hjälp av vikarier och övertidsarbete. Mot bakgrund av att vi nu går mot en årstid då Calici och influensa bör minska samt att övriga långtidssjukskrivningar är svåra att påverka, är vår bedömning att vi i nuläget inte behöver vidta några särskilda åtgärder avseende sjukfrånvaron. TF sjukhuschef Torbjörn Söderström Bilagor 1. Årsprognos laddas från Excelerator 2. Måluppfyllelse

21 Ärende 70 4 (7) Bilaga 1 ÅRSPROGNOS

22 Ärende 70 5 (7) BILAGA 2 MÅLUPPFYLLELSE MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Redovisa hur arbetet fortgår med införandet av arbetsrutiner för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder för samtliga indikatorer (endast HoS-förvaltningar) På Lasarettet i Enköping har en implementeringsgrupp tillsatts bestående av avdelningschefer, biträdande avdelningschefer, läkare och andra nyckelaktörer. Gruppens syfte är att skapa en treårig struktur ( ) för implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i den dagliga verksamheten på lasarettet. Implementeringsgruppen består av har arbetat fram en struktur som presenteras för lasarettets ledningsgrupp i slutet av maj Strukturen innehåller förslag på nya lasarettsövergripande åtgärdsrutiner för levnadsvanearbetet, plan för utbildning (inom sjukdomsförebyggande synsätt, Motiverande samtalsteknik (MI) och levnadsvanor), spridnings- och kommunikationsplan samt övergripande tidsplan Tillsammans med andra förvaltningar arbetar lasarettet med att uppdatera livsstilsformuläret och tillhörande manual och mall samt utveckla landstingsgemensamma dokumentationsrutiner för åtgärder och uppföljning av åtgärder. Redovisa arbete med tillgänglighet på respektive förvaltning. Redovisa arbete med uppsatta mål kring tillgänglighet (alla förvaltningar) Arbetet med att förbättra tillgängligheten fortsätter och man kan se en stadigt ökande trend vad gäller andelen patienter där LE klarar vårdgarantin. Tillgängligheten har hittills i år ökat från 79 till 90% för nybesök och ligger över 80% för behandling utom i februari då andelen var 73%. Vad gäller kömiljarden så klaras 70%- målet för nybesök under mars och april, för operation/behandling klaras 70%- målet för nybesök under mars. Vad gäller upplevd tillgänglighet så är Lasarettet pilot i projektet "Kallelse som färdbevis". Alla patienter som blir kallade till lasarettet ges nu möjlighet att resa kostnadsfritt till sitt vårdbesök. Tillsammans med patientens kallelse bifogas ett färdbevis som gäller på all UL-trafik inom länet: Upptåget, regionbussarna, tätortsbussarna och stadsbussarna. Projektet kommer att utvärderas under hösten. Lasarettet arbetar också vidare med tjänsten Mina Vårdkontakter. De enheter vid Lasarettet som ska ansluta sig till tjänsten är: Kirurgmottagningen Gynekologmottagningen Medicinmottagningen Operationssektionen (operationskoordinatorerna)

23 Ärende 70 6 (7) Ekonomi Respektive förvaltning redovisar prognos för sina mål inom ekonomi och en analys kring dessa (alla förvaltningar) Förbättra och förtydliga budgetprocessen, Budgetavvikelse < 5% per månad. Målet har mätts på totalkostnaden då ersättningsmodellen inte varit klar. Målet har uppnåtts 3 av 4 månader. Avvikelsen i mars uppgick till 5,41% Förbättra analysprocessen. Årlig genomsnittsavvikelse < 2%. Redovisas i bokslutet Kartlagd investeringsbudgetprocess och identifierat bör-läge. Kartläggningen planeras starta i juni och identifierat bör-läge ska vara klargjort i november Nettokostnad/DRG C-länsvård skall vara 2011 års Nettokostnaden per producerad DRG är kr i april månad vilket är en ökning med 6,4% mot motsvarande period förra året vilket förklaras av den nystartade Närvårdsavdelningen. Jämfört med årsutfall 2011 är ökningen 0,2%. Minimera kvalitetsbristkostnader Kvalitetsmål är uppsatta och förarbetet med ekonomiska beräkningsmodeller har påbörjats. Rättvisande resultat på verksamhetsnivå 2012 har lasarettet infört interndebitering av röntgenavgifter. Målrelaterad ersättning har styrts till de verksamhetsområden som avses. Budget för vårdproduktion, läkemedelsrabatten, posthantering m.m har styrts om till verksamheterna. Ökat medarbetarintresse för lasarettets verksamhet och ekonomiska ställning. Arbetet planeras starta i höst. Produktion Återredovisa totalkostnadsmål i förhållande till total produktion (enligt definition som respektive förvaltning har gjort utifrån det LULöverprigande målet gäller alla förvaltningar) -Totalkostnad per producerad DRG-poäng (Akademiska och lasarettet) Totalkostnaden per producerad DRG är kr i april månad vilket är en ökning med 6,4% mot motsvarande period förra året vilket förklaras av den nystartade Närvårdsavdelningen. Jämfört med årsutfall 2011 är ökningen 1,6%. Förnyelse Redovisa arbete med att definiera prioriterade strategiska områden (alla förvalt-

24 Ärende 70 7 (7) ningar) Bra vårdkedjor och nya vårdformer för äldre multisjuka prioriteras. Vi fortsätter att intensifiera närvårdsutvecklingen via gemensamma vårdkedjeprojekt och gemensamt kommun- och landstingsdrivna verksamheter. Inrättande av mobila resurser för sjuka äldre. Närsjukvårdsutveckling primärvård/sjukhus. Elektiv kirurgi och ortopedi inom sekundärvård är prioriterade strategiska områden. Redovisa arbete med att definiera viktiga samarbeten (alla förvaltningar) En benchmarking via öppna jämförelser har öppnat för möjligheten till viktiga samarbeten på verksamhetsutvecklingsfronten, bl.a planeras samarbete med Frölunda Specialistsjukhus. Samarbetet med Enköpings, Håbo- och Heby kommun är mycket viktiga och gemensamt utvecklingsarbete fortsätter. Medarbetare Redovisa den totala sjukfrånvaron efter april och om målet för året kommer att uppnås (alla förvaltningar) Hittills i år har sjukfrånvaron ökat med 0,9 procent och ligger för närvarande på 5,3 procent. Den negativa utvecklingen med ökad sjukfrånvaro har stannat av, men mot bakgrund av att flertalet av våra befintliga långtidssjukskrivningar har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna påskynda tillfrisknandet, är vår bedömning är att det kommer att bli svårt att nå målet på 4,4 procent.

25 Ärende 70 1 (5) Tertialrapport Landstingets resurscentrum

26 Ärende 70 2 (5) Tertialrapport Ekonomi Prognosen för år 2012 visar på ett resultat på +- 0 kr. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Medarbetare Löneöversynen står för ökningen av timlönekostnaden. Inför varje nyrekrytering omprövas kompetensbehovet. Målsättningen är att andelen handläggare ska öka. Därmed kan en ökning av timlönekostnaden förväntas. Ökningen av antalet årsarbetare och personalkostnaderna beror i huvudsak på att förvaltningen har fått ett ökat uppdrag, Mina vårdkontakter och HSA katalogen. Tre nya medarbetare har rekryterats till dessa verksamheter. Den totala sjukfrånvaron är 3,76 % och målet för 2012 är 4,3 %. Minskning har till skett för sjukfrånvaron > 60 dgr. Den största minskningen av sjukfrånvaron har gruppen > 50 år, från 4,4 % till 2,9 %. Den högsta sjukfrånvaron, 4,67 % har åldersgruppen år och de har ökat sjukfrånvaron med 0,47 % jämfört med Vilka är förvaltningens mål/planering för år 2012 gällande utvecklingen av närvarotiden mätt i årsarbetare, timlönekostnaden och förändringar i personalstrukturen? Hur ser utfallet ut för närvarotiden mätt i årsarbetare och timlönekostnaden i jämförelse med föregående år och mål. Om aktuellt kommentera även utifrån rapporten i LIS för den detaljerade närvarotiden. Analys av sjukfrånvaron, den korta respektive längre, utvecklingen på yrkesgruppsnivå något särskilt att lyfta fram? Hur ser utfallet ut för sjukfrånvaron i förhållande till målet i styrkortet? Hur ser utvecklingen av personalkostnaderna och kostnaderna för inhyrd personal ut bl a med tanke på utvecklingen av närvarotiden mätt i årsarbetare och utvecklingen av produktionen. Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1,86 % 4 2,9 % 3,76 % -0,45 % 0 mnkr 0 mnkr Exempel på frågor till stöd för analysen:

27 Ärende 70 3 (5) BILAGA 1 - ÅRSPROGNOS