Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter till handlingarna. Ärendet Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för mars månad presenteras vid sammanträdet. Bilaga 29 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2

3 1 (8) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen mars 2013

4 2 (8) Ekonomi Landstinget beräknar efter mars månad att årets resultat kommer att uppgå till 191 miljoner kronor. Jämfört mot budget 1 är det en negativ avvikelse med 36 miljoner kronor. Den största anledningen till den negativa budgetavvikelsen är en försämrad prognos gällande Finansförvaltningen. Trots en prognostiserad ökning av skatteintäkter visar prognosen en negativ avvikelse då statsbidragen totalt har försämrats med 80 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Statsbidrag Övrigt Finansiering Årets resultat Landstingets nettokostnad Prognosen för nettokostnadsutvecklingen är 5,9 procent, vilket i stort sett är i nivå med budget. Anledningen till den höga nettokostnadsutvecklingen 2013 beror på de satsningar som görs inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, med den nya SL-pendeln. I och med dessa satsningar höjdes skatten med 30 öre vilket motsvarar 200 miljoner kronor. Till följd av detta ökar även nettokostnaderna med 200 miljoner kronor. Bortser man från denna särskilda satsning är nettokostnadsutvecklingen 3,4 procent. Procent Prog Budg Nettokostnutv 5,9 6,0 3,2 4,0 5,8 1 I LPB är budgeten 227 mnkr. I den budgeten är utgångspunkten att alla förvaltningar har ett nollresultat i budget. PS har dock tagit beslut om resultatmål för vissa förvaltningar. Detta innebär att budgeten förbättras med totalt 17 mnkr. För att den totala budgeten ändå ska vara 227 mnkr så har Finansförvaltningen en budgetpost på minus 17 mnkr. Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott mot budget med 7 miljoner kronor. Det är förvaltningar inom hälso- och sjukvård som har en negativ budgetavvikelse medan Landstingsservice har en positiv avvikelse. Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf budget Förändring jmf föreg prog AS 0 0 LE -2,6 0 PV -2,7 0 HoH -2,8 0 FTV 0 0 LSU 1,1 0 LRC 0 0 Summa -7,0 0 Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets prognostiserade årsresultat efter årets tre första månader bedöms bli i nivå med budget. De negativa avvikelserna avseende riks- och regionintäkter på grund av lägre produktion än planerat uppvägs till stor del av lägre läkemedelskostnader. Signaler finns dock att nationella rekommendationer kommer att vara kostnadsdrivande under året och genomlysningar av berörda verksamhetsområden pågår. Hänsyn har inte tagits till återbetalning av målrelaterad ersättning Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett årsutfall på minus 2,6 miljoner kronor jämfört med budgeterat nollresultat. Avvikelsen beror på att den rörliga ersättningen från HSS kommer att avvika med minus 2,6 miljoner kronor. Detta beror på att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour föreslås justeras från Lasarettets beställning då det tillhör Primärvårdens vårdåtagande. Detta var inte beslutat vid fastställandet av budgeten. Fast ersättning från HSS förväntas understiga budget med 1,3 miljoner kronor till följ av återbetalning av 2012 års målrelaterad ersättning då vissa av målen inte upp-

5 3 (8) fylldes. För att möta detta underskott beräknas en ökad produktion av koloskopier. Primärvården Primärvårdens prognos är plus 6 miljoner kronor. Prognosen är 2,7 miljoner kronor sämre än budget. Den främsta förklaringen till den negativa avvikelsen är att såväl listningsutvecklingen som antal besök är lägre än budgeterad nivå. Efter mars månad noteras ingen förstärkt utveckling av vare sig listning eller besök varför februaris lämnade prognos kvarstår. Resultatet för vårdcentraler uppfyller inte uppställda resultatkrav. Åtgärder planeras och bedöms få viss effekt under Det är dock för tidigt att se resultatet av planerade och genomförda åtgärder. Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel kommer enligt prognos att redovisa ett underskott om 2,8 miljon kronor jämfört med budgeterat nollresultat. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader. Folktandvården Folktandvårdens prognos kvarstår på den budgeterade nivån. Budgeterat resultat för 2013 är 3,8 miljoner kronor. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2013 som innebär ett underskott på 25 miljoner kronor, vilket är 1 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen på en miljon kronor kan hänföras till lägre räntekostnader. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrums prognos kvarstår på den budgeterade nivån. Produktion Akademiska sjukhusets och Lasarettets i Enköping förväntade vårdproduktion för det egna länets medborgare, C- länspatienter, utgår ifrån den överenskomna produktionsvolymen i vårdavtalen. Denna budget, i DRG-poäng, antal vårdtillfällen, antal läkarbesök och antal övriga besök, jämförs med faktiskt utfall. Uppföljningen nedan fokuserar på budget och utfall i DRG-poäng. Extrabeställningen till Lasarettet i Enköping i mars 2013 på 140 proteser ligger med i utfall men ej i budget. Varje månad är det ett större antal vårdtillfällen och läkarbesök som inte är DRGgrupperade vid månadens slut. Så här tidigt på året utgör de en relativt stor andel av den totala produktionen. För det totala DRGmåttet ges dessa vårdkontakter en genomsnittlig DRG-vikt, men kontakterna kan inte hänföras till rätt MDC-grupp. Därför tenderar det att bli stora negativa avvikelser på den nivån under årets första månader. De 23 MDC-grupperna är en gruppering av alla DRG-grupper utifrån var på/i människokroppen som olika huvuddiagnoser finns. DRG-poängen i de presenterade tabellerna visar den sammanlagda poängen för sluten och öppen vård som är DRG-registrerad. Alla vårdkontakter med läkare DRGregistreras. Vårdkontakter med andra vårdgivarkategorier benämns sjukvårdande behandlingar eller övriga besök. De räknas enbart i antal och presenteras inte här. En genomgående trend är att slutenvården minskar och att öppenvården ökar på sjukhusen.

6 4 (8) Diagram 1: Avvikelse produktion Akademiska sjukhuset Avvikelse utfall/budget Akademiska C-län jan-mar 2013 De största MDC-grupperna 0,0 Procentuell avvikelse -5,0-10,0-15,0-20,0-3,5-12,1-5,0-13,6-9,0-12,8-17,0 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -21,0-25,0 De stora MDC-grupperna Akademiska sjukhuset ligger under beställningen sett till totala DRG-poäng med 3,5 procent. Förklaringen till de stora negativa avvikelserna på MDC-nivå framgår delvis av den statistiska förklaringen ovan. Minskningen inom Muskler, skelett och bindväv förklaras dock även av att en vårdavdelning inom ortopedin har varit stängd på grund av sjuksköterskebrist. Akademiska sjukhusets riks- och regionvård utgör drygt en fjärdedel av sjukhusets totala vårdproduktion. Vården är helt efterfrågestyrd och ingår inte i överenskommen produktionsvolym. Slutenvården för dessa patienter minskade liksom för det egna länet. Akademiska sjukhuset budgeterar riks- och regionvården i ekonomiska termer och budgeten 2013 motsvarar en ökning på 6 procent utöver prisuppräkning. Bedömningen är att den budgeten kommer att nås. Diagram 2: Avvikelse produktion Lasarettet i Enköping Avvikelse utfall/budget C-län Enköping jan-mar 2013 De största MDC-grupperna 20,0 15,0 16,3 Procentuell avvikelse 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0 3,3-2,4 4,6 1-5,4-16,0-9,3 Totalt inkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -25,0-30,0-23,4 De stora MDC-grupperna Lasarettets utfall i DRG-poäng i förhållande till budget uppvisar en positiv avvikelse på 3,3 procent. Överproduktionen motsvarar i princip tilläggsbeställningen av 140 proteser som ligger utanför den budgeterade beställningen. Lasarettet följer väl sin egen produktionsplanering.

7 5 (8) Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,3 procent jämfört med Förändringen av timlönekostnaden är i regel högre i början på ett år då löneöversynen året innan får ett större genomslag i utfallet. Utöver löneöversyn bidrar även personalstrukturförändringar till ett något högre utfall. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en minskning med 9 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med mars i år med samma period i fjol. Akademiska sjukhuset har minskat med 60 årsarbetare. Akademiska skriver i sin månadsrapport att minskningen av övrig personal är större än förväntat framför allt på grund av svårigheter att rekrytera specialistsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor. Närvarotiden påverkas även av den ökade sjukfrånvaron och ett ökat semesteruttag jämfört med föregående år. Kostnaderna för jour och beredskap samt övertid ökar och motverkar effekten på kostnaderna av minskat antal årsarbetare. Akademiska skriver även att konsekvensen av nuvarande personalbrist är att sjukhuset inte kan producera vård enligt planering. Kostnaderna för inhyrd personal är 14 miljoner kronor till och med mars. Kostnaden samma period i fjol var drygt 16 miljoner kronor. Årsprognosen för de tre förvaltningarna Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården är 44 miljoner kronor och för jämförelse var utfallet miljoner kronor. Av de tre förvaltningarna är det Primärvården som prognostiserar en ökad kostnad i år jämfört med 2012 men Primärvården skriver att prognosen kan komma att justeras ner om rekryteringar kan göras av nyckelresurser. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter mars 4,9 procent vilket är högre jämfört med 2012 då den var 4,6 procent. Landstingets mål 2013 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,4 procent. Det är den korta sjukfrånvaron 2 14 dagar som har ökat ytterligare och är 1,6 procent efter mars. År 2012 var den 1,3 procent. Vid samtliga förvaltningar ökar den korta sjukfrånvaron. Fler fall av influensa, förkylningar och magsjuka är troliga förklaringar. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är 2,4 procent vilket är lägre jämfört med 2012 då den var 2,5 procent. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 17,2 miljoner kronor efter mars och det är 1,6 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 10 procent. Diagram: Total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro 2013, LUL mål 4,4 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2012 År 2013

8 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter (8) Not

9 Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2012 Nettokostn budget 2013 Nettokostn prognos (8) Resultat Budget Prognos Förgående Förvaltning, tkr prognos Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län

10 8 (8)

11 1 (8) Månadsrapport (201303) Akademiska sjukhuset

12 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Intäkts- och kostnadssidan redovisar ett resultat som är bättre än periodens budget. Vi har dock avvikelser beträffande utvecklingen av riks- och regionintäkterna, läkemedels- och personalkostnaderna. Bemanningsproblem av vissa yrkeskategorier, minskat antal vårdplatser och evakueringen av Neurodivisionen påverkar den planerade produktionen negativt. Riks- och regionintäkterna avviker negativt mot periodens budget med 14 miljoner kronor, vilket förklaras av lägre produktion än planerat. Tappet mot budget återfinns främst inom Kirurgi- och onkologidivisionen ( kirurgi, ortopedi, handkirurgi) och Neurodivisionen (plastik- och käkkirurgen, neurologi, strokevård och rehabmedicin). Läkemedelskostnaderna visar i perioden en positiv avvikelse mot budget på 10 miljoner kronor. Signaler finns dock på att nationella rekommendationer, främst inom onkologin, kommer att vara kostnadsdrivande under året. Genomlysningar av berörda verksamhetsområden pågår. Personalkostnaderna balanserar på budget i perioden. Allmän sjuksköterskebrist och brist på specialistläkare inom vissa områden påverkar kostnadsnivån och produktionen. Det prognostiserade årsresultatet efter årets första tre månaderna bedöms dock i nivå med budgeten. Hänsyn har inte tagits till återbetalning av målrelaterad ersättning Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat För 2013 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 196 miljoner kronor beviljats, varav drygt 21 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 49 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner mer än samma period Flera stora upphandlingar har slutförts: 1 ambulans, 1,2 mnkr IT-utrustning till Psykiatrinshus, 1 mnkr Utrustning till Psykiatrinshus, 14 mnkr Genomlysningsutrustning, Kirurgdivisionen, 1,4 mnkr Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 161 miljoner kronor varav 21 miljoner kronor för IT-utrustning, vilket är 35 miljoner kronor lägre än beviljad ram. Kostnadsanpassningsprogrammet för sjukhuset 2013 var ursprungligen på 220 miljoner kronor men i budget har åtgärder för 241 miljoner kronor presenterats för produktionsstyrelsen. De divisionsspecifika åtgärderna följer i stort sett plan och 36 miljoner kronor har uppnåtts under januari till mars Totalt under 2012 till och med mars 2013 uppgår utfallet av de divisionsspecifika åtgärderna till 183 miljoner kronor. Produktion Produktionen för C-länsvården ligger till och med mars -3,5 procent under beställning för DRG. Övriga besök ligger under beställningen med -9 procent. Produktionsutfallet är då justerat för de verksamheter som ingår i vårdvalet. Utfallet per MDC varierar dock kraftigt mellan de olika MDC:na. På sjukhusnivå ser vi en minskning av det egna länets slutenvård medan såväl läkarbesök som dagsjukvård ökar. Inom slutenvården är det framför allt ortopedi (-14 procent), kvinnosjukvård (-5,6 procent) och infektion (-12,3 procent) som minskar medan kirurgen ökar (+5,8 procent). Minsk- 2 (8)

13 3 (8) ningen inom ortopedi beror på att en vårdavdelning har varit stängd på grund av sjuksköterskebrist. Antalet läkarbesök har ökat jämfört med beställningen med 0,7 procent. I detta ligger dock de dialyspatienter som tidigare har klassats som sjukvårdande behandling men from januari 2013 kodats som läkarbesök. Till och med mars motsvarar detta ca besök. Om hänsyn tas till detta har antalet läkarbesök minskat mot beställningen med - 2,8 procent. Detta har inte tidigare varit känt och bör korrigeras i beställningen. Slutenvården avseende riks- och regionpatienter har minskat under inledningen av året och ligger nu -5,8 procent jämfört mot föregående år. Det är MTh-divisionen (-13,9 procent) och kirurgdivisionen (-11,5 procent) som minskar kraftigt. Läkarbesök riks- och region är i princip oförändrat mellan åren. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 6 procent jämfört mot år 2012, inklusive 2,3 procent för indexuppräkning. Prognosen i mars är att vi kommer att nå budgeterad nivå. Hittills har drygt 19 procent av intäktsbudgeten för året uppnåtts, vilket utgör 377 miljoner kronor. En kombination av bortfall av produktion och svårigheter att anpassa kostnaderna i motsvarande mån har resulterat i att totalkostnaden per producerad DRG har ökat. Akademiska/lasarettet Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 2,6% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal -1,9% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning -4,2% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -4,0% Läkarbesök DRG utfall/beställning -1,9% Läkarbesök antal utfall/beställning 0,7% Övriga besök antal utfall/beställning -8,9% Medarbetare Sjukhuset har till och med mars minskat med 60 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Närvarotiden speglas väl i det ekonomiska utfallet. Kostnader för jour och beredskap samt övertid ökar och motverkar effekterna av minskat antal årsarbetare. Timlönekostnaden för perioden är 2,5 procent högre än föregående år och är i nivå med lönerevisionernas utfall. Sjukhuset har planerat en minskad närvarotid jämfört med föregående år. Minskning för övrig personal är större än förväntat framför allt på grund av svårigheter att rekrytera. Därutöver påverkas närvarotiden av den ökade sjukfrånvaron och ett ökat semesteruttag jämfört med föregående år. Personalförsörjningssituation inom sjukhuset är fortsatt bekymmersam för framförallt specialistsjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa specialiteter. Sjukhuset har även svårigheter att rekrytera grundutbildade sjuksköterskor. Därtill har några verksamhetsområden hög personalomsättning med höga personalkostnader till följd av inskolningar och ökad extratid. Effekten av nuvarande personalbrist är att sjukhuset inte kan producera vård i den takt som är planerad. Sjukfrånvaron är tom mars 5,0 procent vilket är 0,2 procentenheter högre än föregående år och är fortsatt på en hög nivå. Den viktigaste orsaken till detta är att långtidsjukfrånvaron över 60 dagar ökar för tredje månaden i rad och är på den högsta nivån på 4 år. Långtidssjukfrånvarons ökning är oroande och även om detta är en nationell trend så kan sjukhuset ännu inte dra några långtgående slutsatser. Sjuklönekostnaderna är 1,0 miljon kronor högre än föregående år. Kostnaderna för inhyrd personal för perioden är 4,8 miljoner kronor vilket är något lägre än den ackumulerade periodbudgeten. Kostnad och budget för inhyrda läkare ligger främst på psykiatridivisionen. Målet för divisionen är att från och med hösten 2013 ha en personalförsörjning i balans för lä-

14 4 (8) karna och därmed minimera kostnaderna för inhyrda läkare. Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,5% -60-1,2 % 4,5 % 5,0 % 0,2 15 mnkr 15 mnkr Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionsuppföljning

15 5 (8) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not

16 6 (8) 1) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader

17 7 (8) SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Lb Övr bes Övr bes Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc ÅR OCH MÅNAD: mars budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall Totalt ,2% ,0% ,9% ,7% Årsbudget Andel av överenskom prod i VAL ,5% 24,4% 25,4% 24,4% 26,6% 26,1% 26,3% 26,5% 27,1% 24,7% Ej grupperade A01 Sjukdomar i nervsystemet ,0% ,7% ,9% ,9% B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,6% ,0% ,0% ,4% C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,2% ,7% ,1% ,6% D04 Andningsorganens sjukdomar ,3% ,9% ,9% ,6% E05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,4% ,9% ,6% ,7% F06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,4% ,2% ,4% ,9% G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkört ,3% ,7% ,0% ,6% H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,1% ,2% ,3% ,3% J09 Sjukdomar i hud och underhud ,2% ,2% ,3% ,9% L10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- o ,2% ,4% ,3% ,3% M11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,4% ,9% ,5% ,5% N12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,5% ,2% ,1% ,4% O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,5% ,4% ,7% ,2% P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,7% ,6% ,2% ,1% Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,4% ,1% ,6% ,3% R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbninga ,3% ,5% ,0% ,2% R17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke spec ,3% ,0% ,8% ,2% S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,1% ,8% ,7% ,7% T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och ,0% ,3% ,1% ,7% U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,5% ,0% ,0% ,9% V22 Brännskador ,2% ,3% ,4% ,7% W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,3% ,6% ,6% ,3% U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk ,3% ,0% ,0% ,0% K30 Bröstkörtelsjukdomar ,1% ,5% ,2% ,0% X40 MDC-övergripande problem i öppenvård ,4% ,6% Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård 2 81 #DIVISION/0! Z99 Ospecifik eller felaktig information ,6% ,3% 97 DRGkod EjDRG #DIVISION/0! DAT 12 KB KIR NEURO Mth PSYK KFE

18 8 (8)

19 1 (2) Månadsrapport Mars 2013 Folktandvården Ekonomi Folktandvårdens prognos kvarstår på den budgeterade nivån. Både intäkter och kostnader är för högt värderade i budgeten, bedömningen är att resultatet ligger på rätt nivå. I samband med T1 kommer en grundlig analys att göras och den prognossättning den leder till blir Folktandvårdens rättesnöre resten av året. Intäktskurvan varierar mycket mellan åren, både antalet toppar samt när topparna infaller. Periodisering av budget för intäkter blir därmed vansklig. På grund av en felaktigt registrerad periodisering av intäkterna för Frisktandvården är det registrerade resultatet för perioden ca 1,5 mkr för lågt. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 378,5 378,5 0 Personalkostnader -273,6-273,6 0 Övr kostn (inkl avskr) -152,5-152,5 0 Nettokostnad -47,6-47,6 0 Fast ersättning 48,9 48,9 0 Övrigt 2,5 2,5 0 Finansiering 51,4 51,4 0 Årets resultat +3,8 +3,8 0 Produktion Under perioden januari-mars har patientbesök genomförts inom allmäntandvården för unika patienter. Detta är en liten ökning av antal patienter jämfört med motsvarande period förra året (+0,6%). I specialisttandvården har ca patientbesök ägt rum och ca patienter har behandlats, vilket innebär en ökning av antalet patienter med 5,1% jämfört med Den tydliga ökningen inom specialisttandvården är särskilt positiv eftersom tillgängligheten där har varit ett problem. Tabell: Förändring i förhållande till produktion samma period föregående år, frisktandvårdsavtal = nettotillskott från årsskiftet. Antal besök allmäntandvård och sjukhustandvård -3,7% Antal behandlade personer allmäntandvård 0,6% och sjukhustandvård Antal besök specialisttandvård -3,0% Antal behandlade personer specialisttandvård 5,1% Frisktandvårdsavtal 1,3% Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 0,43 % -2 antal -0,6% 4,40 % 4,84 % -0,78% 40 tkr 0tkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 397. Det är en minskning med 0,6 %. En ökning med två årsarbetare för gruppen tandhygienister, minskning med tre för tandsköterskor samt två för gruppen tandläkare. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 195,06 vilket kan jämföras med 2012, då timlönekostnaden uppgick till 194,23. Den procentuella ökningen är 0,43 och väntas öka efter den årliga löneöversynen. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 4,84 %. Det innebär en ökning med 0,78 procentenheter. Målet för 2013 är 4,4 %. Orsaken till ökningen kan förklaras av att den korta sjukfrånvaron har ökat med 0,47 procentenheter. Många medarbetare har under perioden haft influensa, förkylning och magsjuka. Långtidssjukfrånvaron för perioden har också ökat något med 0,011 procentenheter och uppgick till 1,87 %. Bilagor 1. Årsprognos

20 2 (2) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

21 1 (6) Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport Mars-2013.

22 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Resultatet, summan av kostnader och intäkter/bidrag t o m mars visar på ett överskott av 153 tkr. En jämförelse mellan fjolåret för samma period visar på ett bättre resultat för år Skillnaden beror på hur intäkter och kostnader har hunnit belastat resultatet. Det viktigaste måttet för förvaltningen är den prognos som redovisas varje månad och bygger på det troliga resultatet sista december. Habilitering och hjälpmedel fortsätter att prognostisera ett underskott på ca tkr. Det är förväntade kostnadsökning i jämförelse med budget för hjälpmedel som är orsaken till underskottet. I tabellen nedan visas kostnaderna för hjälpmedel mellan åren. Månad År 2012 År 2013 Avvikelse jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec tot Vid varje månadsuppföljning kommer tabellen att redovisas med uppdaterade siffror. Förvaltningen kommer att göra allt för att minska underskottet och förhoppningen är att minska prognosens negativa resultat vid årets slut. Produktion Habilitering och hjälpmedel Produktionen visar på en positiv förändring mellan åren för de flesta verksamheterna. De verksamheter som inte har ökat produktionen är syncentralen och habliteringen för barn och vuxna. För syncentralen har en hög sjukfrånvaro i början på året har bidragit till minskat antal besök. Även om produktionen är lägre i början på året för syncentralen, kommer vårdgarantin att hålla och förlorad produktion kommer hämtas in under resterande av året. Vi har inte säkerställt den minskade produktionen för habiliteringen. Vi kan se att vissa parametrar inte är jämförbara mellan åren. Vid nästa uppföljning kommer förvaltningen att ha säkerställda produktionssiffror och en korrekt jämförelse mellan åren. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Besök habilitering barn och vuxna -11% HjälpmedelsC 14% Besök SynC -21% Tolkuppdrag 9% Besök HörC 1,4% Besök HörC audionommottagning 10,5% 2 (6) Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 20,4 20,6 0,2 Personalkostnader -139,2-139,4-0,2 Övr kostn (inkl avskr) -60, ,1 Nettokostnad -179,7-182,8-3,1 Fast ersättning 180,3 180,3 0 Övrigt -0,6-0,3 0,3 Finansiering 179, ,3 Årets resultat 0-2,8-2,8

23 3 (6) Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1.28 % antal % 4.4% 4.10% 0.00% 0 mnkr 0 mnkr Utifrån uppdrag i vårdavtal planeras under 2013 ny verksamhet, vilket kommer att medföra att antal årsarbetare kommer att öka. Utfallet för närvarotiden mätt i årsarbetare jämfört med samma period föregående år har minskat vilket beror på frånvaro bland medarbetare som inte ersatts med vikarie. Utfallet jan mars ser bra ut i förhållande till målet i 2013 års styrkort. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar.

24 4 (6) Bilagor 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas)

25 5 (6) Bilaga 1. Årsprognos Habilitering och hjälpmedel tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

26 6 (6)

27 1 (4) Månadsrapport Lasarettet i Enköping

28 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Lasarettet prognostiserar en avvikelse med -2,6 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat Den rörliga ersättningen från HSS kommer att avvika mot budget med -2,6 miljoner kronor till följd av att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour flyttas från lasarettet. Då beslutet fattades efter fastställande av budget ser vi begränsade möjligheter att möta detta inkomstbortfall. Fast ersättning från HSS förväntas understiga budget med 1,3 miljoner kronor till följd av återbetalning av 2012 års målrelaterad ersättning. Lasarettet nådde inte målen gällande införande av rutiner för trombolysbehandling, -250 tusen kronor, god hjärtsjukvård, -690 tusen kronor samt fotundersökningar för diabetespatienter, -390 tusen kronor. För att delvis möta ovanstående underskott planerar lasarettet för en ökad produktion av koloskopier till föregående års nivå vilket motsvarar 300 extra. Den ökade intäkten prognostiseras som riks- och regionvårdsintäkt men kan utfallsmässigt landa på rörlig ersättning från HSS om C-länsbehov föreligger. Produktion Till följd av ändrat uppdrag beträffande Husläkarmottagningens helgjour kommer lasarettets produktionsbudget att justeras ner med 78 DRG. Hänsyn till detta har tagits i denna rapport. Även tilläggsbeställning på 140 extra protesoperationer med tillkommande besök är inberäknade i rapporten. Sammantaget ligger lasarettets produktion mätt i DRG i paritet med beställningen. Öppenvårdsproduktionen på lasarettet ligger 16 DRG över periodiserad beställning trots att antalet ligger 516 besök under beställning. Slutenvårdsproduktionen mätt i DRG ligger 15 DRG under periodiserad beställning och antal vårdtillfällen ligger 104 vårdtillfällen under beställning. I utfallet för övriga besök ingår vårdval ljusbehandling med 237 besök och ögonbottenfotografering med 194 besök. Exkluderat är avvikelsen -6,8 procent. Lasarettet i Enköping Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 12,2% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal -9,4% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning -1,1% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -7,6% Läkarbesök DRG utfall/beställning 1,9% Läkarbesök antal utfall/beställning -4,6% Övriga besök antal utfall/beställning 3,9% Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 2,8 % Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring 2,9 % Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år -0,35 % Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 4,4 mnkr 0 mnkr Ökningen av timlönekostnaden från 211,7 till 217,5 är dels en konsekvens av löneöversynen 2012 men beror också på att vi har ersatt ett antal hyrläkare med ordinarie personal. Ökningen av timlönekostnaden skulle dock vara högre om samtliga vakanser var bemannade med ordinarie personal. Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat från 426 till 439 i jämförelse med föregående år, vilket ger en ökning med 2,5 procent. Den största procentuella ökningen går att härleda till yrkesgrupperna administratör, legitimerade läkare och överläkare. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar ytterligare 4,8 årsarbetare per månad. Hittills i år har sjukfrånvaron minskat och ligger på 4,5 procent. Sjukfrånvaron är lägre för både kvinnor och män och minskningen är mest markant när det gäller sjuk- 2 (4)

29 3 (4) skrivningar längre än 60 dagar och för åldersgruppen äldre än 50 år. Om trenden håller i sig är vår bedömning att vi kommer att hamna i nivå med lasarettets mål på 4,4 procent. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 6,9 procent högre än för motsvarande period Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversynen 2012, men också på att närvarotiden och kostnaden för övertid har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 1,7 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än för samma period föregående år. Sjukhuschef Thomas Ericson Bilagor 1. Årsprognos

30 4 (4) Bilaga 1 Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not 1) Avvikelse avser justering av jourmottagning Husläkarakuten 2) Ökad produktion av koloskopier 3) Återbetalning målrelaterad ersättning 2012

31 1 (4) Månadsrapport Landstingets resurscentrum

32 Månadsrapport 2013 Ekonomi Resultatmålet för Landstinget resurscentrum år 2013 är ett överskott med 1344 tkr vilket motsvarar 2 % av landstingsanslaget. Efter justering med tillägg för återredovisning av budget för jubileumsboken (+436 tkr), finansiering av en ny tjänst inom vårdgarantienheten (-600 tkr) och nettot av minskat anslag på grund av debitering av konkurrensutsatt verksamhet inom Primärvården och Folktandvården (-470 tkr) är det budgeterade resultatet för förvaltningen 710 tkr. Förvaltningens prognostiserade resultat är minst i enlighet med resultatmålet dvs 710 tkr. Utförligare rapportering/analys sker i T1. Den ökade närvarotiden är förväntad. Utdataenheten har tillsatt två nya tjänster och ekonomienheten har återbesatt vakanthållna tjänster. Vår bedömning är att närvarotiden under 2013 kommer att öka med ytterligare någon årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron är 4,96 procent, en ökning med drygt 1 procent jämfört med Under årets tre första månader har många medarbetare haft influensa och varit förkylda, vilket har medfört att korttidssjukfrånvaron har ökat med 1,64 procent. Långtidssjukfrånvaron > 60 dagar är 2,62 procent, en ökning med 0,24 procent jämfört med Den största ökningen har gruppen > 50 år. De har ökat sin sjukfrånvaro med 2,52 procent till 5,88 procent och är därmed den grupp som har den högsta sjukfrånvaron. Den lägsta sjukfrånvaron har gruppen < 29 år med 0,20 procent, en minskning med 0,65 procent. 2 (4) Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat Medarbetare I samband med medarbetarsamtalen har arbetet med att upprätta individuella styrkort börjat. Förvaltningen har som mål att 50 % av medarbetarna ska ha individuella styrkort under Utifrån utfallet i löneöversynen 2012 och personalförändringar inom förvaltningen är förändringen av timlönekostnaden förväntad. Det förväntas en ökning av timlönekonstnaden efter löneöversynen Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget Bilagor 1. Årsprognos 2,28 % 3 st 2,6 % 4 % 4,96 % 1.07 % 0 mnkr 0 mnkr

33 Bilaga 1 3 (4)

34 4 (4)

35 1 (8) Månadsrapport Landstingsservice

36 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2013 som innebär ett underskott på 25 miljoner kronor, vilket är en miljon kronor bättre än budget, men 31 miljoner kronor sämre än föregående års resultat. Årsprognosen för 2013 är kraftigt påverkad av resultatet för bussdepån i Fyrislund med ett underskott om 8 miljoner kronor respektive Psykiatrins nya hus om 13 miljoner kronor. Till detta kommer avskrivningsoch ränteeffekter av nya fastighetsinvesteringar med ett underskott om 7 miljoner kronor och en reservation för rivning av byggnad V1 med 3 miljoner kronor. Tas hänsyn till ovanstående poster är 2013 års prognos i nivå med utfallet för föregående år. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Övrigt Finansiering Årets resultat Avvikelsen på en miljon kronor kan hänföras till lägre räntekostnader orsakat av en lägre beräkningsbas för räntor än vad som beräknades i budget. Med stöd av utfallet per mars kommer förvaltningen att göra en genomgripande prognos som presenteras i samband med tertialrapporten per april Landstingsservice driver idag en verksamhet som totalt sett är underfinansierad, vilket syns allra tydligast inom fastighetsverksamheten där 45 miljoner kronor av det totalt prognostiserade underskottet redovisas. Detta uppvägs till viss del av ett överskott på 20 miljoner kronor från övrig verksamhet. Detta förhållande har gällt under ett flertal år, men har i takt med ökande kapitalkostnader, en hög nivå av tomställda fastigheter, ökande energikostnader etc. nått ett läge då genomförda och pågående kostnadseffektiviseringar inte räcker till för att nå ett över tid balanserat resultat. Effekten av ovan beskrivna obalans är att lokaler och tjänster inte erbjuds landstingsinterna kunder till självkostnadspris, varken avseende fastighetsverksamheten (subvention) eller serviceverksamheten (överpris). Förutsättningar finns nu dock för att situationen förändras i och med att såväl Produktionsstyrelsen som Landstingsstyrelsen sagt ja till en ny hyres- och serviceprismodell för införande fr o m Frågan kvarstår att ta upp i Landstingsfullmäktige i april Produktion Produktionstakten har varit och är fortsatt hög, vilket påverkar organisationen i hög grad. Framtiden för Landstinget i Uppsala län innebär med säkerhet stora förändringar avseende fastighetsbeståndet både avseende nybyggnation och ombyggnation av fastigheter. Akademiska sjukhuset står under de närmaste 5-10 åren inför ett stort behov av upprustning och nyproduktion, där de första investeringsbesluten inom Framtidens Akademiska har fattats, vilket innebär; byggnation av ett nytt teknikhus vid B14, en byggnad för tekniska installationer och hissar för materialtransport, som möjliggör etappvis renovering av vårdavdelningarna i 85-huset. Teknikhuset beräknas vara färdigställt till sommaren 2013, renovering av vårdavdelningarna inom B14, vilka beräknas vara färdigställda till slutet av 2015, byggnation av ett nytt teknikhus vid B11, en byggnad för tekniska installationer och hissar för materialtransport, som möjliggör etappvis renovering av vårdavdelningarna i 70-huset. Teknikhuset beräknas vara färdigställt under 2015, renovering av vårdavdelningarna inom B11, vilka beräknas vara färdigställda till slutet av Den relativt sett höga investeringsvolymen som detta medför och med det antalet projekt som ökar med en hög och intensiv takt kräver stora insatser av organisationen för att kunna genomföras på ett professionellt sätt. 2 (8)