Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga förvaltningarnas månadsrapport för maj till handlingarna. Ärendet Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter föreligger som bilaga till detta ärende och presenteras vid produktionsstyrelsens sammanträde liksom en samlad månadsrapport för de förvaltningar som sorterar under produktionsstyrelsen. Kopia till: Landstingsstyrelsen Bilaga 61 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2

3 1 (8) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen maj 2013

4 2 (8) Ekonomi Landstinget beräknar efter maj månad att årets resultat kommer att uppgå till minus 259 miljoner kronor. Jämfört mot budget 1 är det en negativ avvikelse med 486 miljoner kronor. Prognosen efter maj har försämrats med 16 miljoner kronor jämfört med aprilprognosen. Försämringen beror huvudsakligen på lägre intäkter från läkemedelsstadsbidraget. Denna försämring är i sin tur kopplat till lägre kostnader på förvaltningarna för läkemedel inom förmånen. På grund av det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin har SKL beslutat att sänka diskonteringsräntan (RIPS07) med 0,75 procentenheter. Sänkt diskonteringsränta innebär att landstingets pensionsskuld ökar. Ökningen av pensionsskulden belastar resultatet 2013 med 452 miljoner kronor inklusive särskild löneskatt. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Statsbidrag Övrigt Finansiering Årets resultat Landstingets nettokostnad Kostnadseffekten av den sänkta diskonteringsräntan ska konteras som en finansiell post, vilket innebär att den inte påverkar nettokostnaden. Den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen är 6,0 procent precis som föregående prognos. Den höga nettokostnadsutvecklingen 2013 beror på de satsningar som görs inom hälsooch sjukvård och kollektivtrafik, med den nya SL-pendeln. I och med dessa satsningar höjdes skatten med 30 öre vilket motsvarar 200 miljoner kronor. Till följd av detta ökar även nettokostnaderna med 200 miljoner kronor. Bortser man från denna särskilda 1 I LPB är budgeten 227 mnkr. I den budgeten är utgångspunkten att alla förvaltningar har ett nollresultat i budget. PS har dock tagit beslut om resultatmål för vissa förvaltningar. Detta innebär att budgeten förbättras med totalt 17 mnkr. För att den totala budgeten ändå ska vara 227 mnkr så har Finansförvaltningen en budgetpost på minus 17 mnkr. satsning är nettokostnadsutvecklingen 3,5 procent. Procent Prog Budg Nettokostnutv 6,0 6,0 3,2 4,0 5,8 Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott mot budget med 10,7 miljoner kronor. Det är förvaltningar inom hälso- och sjukvård som har en negativ budgetavvikelse medan Landstingsservice och Landstingets resurscentrum har en positiv avvikelse. Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf budget Förändring jmf föreg prog AS 0 0 LE -2,6 0 PV -8,7 0 HoH -3,0-0,7 FTV 0 0 LSU 3,4-0,1 LRC 0,3 0 Summa -10,7-0,8 Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets redovisar till och med maj månad ett positivt resultat om 42 miljoner kronor i förhållande till periodens budget. De negativa avvikelserna avseende riks- och regionintäkter på grund av lägre produktion än planerat uppvägs till stor del av lägre läkemedelskostnader. Signaler finns dock att nationella rekommendationer kommer att vara kostnadsdrivande under året och genomlysningar av berörda verksamhetsområden pågår. Även de totala personalkostnaderna visar i perioden ett överskott mot budget. Den allmänna sjuksköterskebristen och specialistläkarbristen inom vissa områden påverkar dock kostnadsnivån och produktionen. Beslut om riktade satsningar för sjuksköterskor kommer att medföra en del kostnadsökningar. Det prognostiserade årsresultatet för Akademiska sjukhuset bedöms vara i nivå med budget, även om en ökad osäkerhet råder vad gäller riks- och regionintäkter, läkemedelskostnader samt personalkostnader inklusive inhyrd personal.

5 3 (8) Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett årsutfall på minus 2,6 miljoner kronor jämfört med budgeterat nollresultat. Avvikelsen är en följd av att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour flyttats från lasarettet, vilket inte var beslutat vid fastställandet av budgeten. Fast ersättning från HSS förväntas understiga budget med 2 miljoner kronor till följd av återbetalning av 2012 års målrelaterad ersättning, 1,3 miljoner kronor, samt 0,6 miljoner kronor för 2013 års mål. Detta då vissa av målen 2012 inte uppfylldes och 2013 prognostiseras att inte uppnås. För att till viss del möta detta underskott beräknas en ökad produktion av koloskopier. Kostnader för medicinsk service beräknas överstiga budget med 1,7 miljoner kronor men balanseras upp av minskade övriga kostnader om 1,5 miljoner kronor. Detta till följd av senarelagd flytt av Geriatrik/Westerlunds rehabilitering, vilket innebär en förskjutning av kostnaderna till Primärvården Primärvården lämnar en oförändrad prognos efter utfallet i maj. Primärvården prognostiserar ett nollresultat jämfört med ett budgeterat positivt utfall om 8,7 miljoner kronor. Avvikelsen på 8,7 miljoner kronor förklaras av att vårdcentralsuppdraget ej når den budgeterade nivån för intäkter samt av kostnadsutvecklingen gällande bland annat medicinsk service. Åtgärdsplaner har upprättats för de verksamheter med störst negativ budgetavvikelse. Hittills har effekterna varit för små för att årsprognosen ska förbättras. Primärvården har inte heller fått den önskade effekten av den lokaleffektiviseringen som förväntats. Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel kommer enligt prognos att redovisa ett underskott om 3,0 miljon kronor jämfört med budgeterat nollresultat. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader samt beräknat underskott vid hörselcentralens audionommottagning om 0,6 miljoner kronor. Folktandvården Folktandvårdens prognos kvarstår på budgeterad nivå. Budgeterat resultat för 2013 är 3,8 miljoner kronor. Prognosen bedöms stämma tämligen väl även om förändrade intäkter och kostnader för perioden mot föregående år leder till viss osäkerhet. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2013 som innebär ett underskott på 22 miljoner kronor, vilket är 3,4 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen på 3,4 miljoner kronor kan hänföras till ökade serviceintäkter inom transport/logistik och övriga servicetjänster, lägre kostnader för inhyrd personal och egen personal samt lägre avskrivnings- och räntekostnader. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrums prognos från april om ett positivt resultat om 1 miljon kronor ligger kvar. Budgeten för resurscentrum är plus 0,7 miljoner kronor. Produktion Akademiska sjukhusets och Lasarettets i Enköping förväntade vårdproduktion för det egna länets medborgare, C- länspatienter, utgår ifrån den överenskomna produktionsvolymen i vårdavtalen. Uppföljningen nedan fokuserar på budget och utfall i DRG-poäng. DRG-poängen i de presenterade diagrammen visar den sammanlagda poängen för sluten och öppen vård som är DRG-registrerad. Alla vårdkontakter med läkare DRG-registreras. Vårdkontakter med andra vårdgivarkategorier benämns som sjukvårdande behandlingar eller övriga besök. De räknas enbart i antal och presenteras inte här. Varje månad är det ett större antal vårdtillfällen och läkarbesök som inte hunnit bli DRG-grupperade vid månadens slut. I det totala DRG-måttet nedan ges dessa vårdkontakter en genomsnittlig DRG-vikt. Övriga staplar visar avvikelserna mellan utfall och periodiserad beställning för respektive sjukhus största MDC-grupper. Totalt är den beställda volymen fördelad på 23 MDCgrupper som är en gruppering av alla DRG-

6 4 (8) grupper utifrån var på/i människokroppen som olika huvuddiagnoser finns. Diagram 1: Avvikelse produktion Akademiska sjukhuset Avvikelse utfall/budget DRG-poäng sluten och öppen vård Akademiska C-län jan-maj 2013 De största MDC-grupperna Procentuell avvikelse 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-12,0-14,0-1,4-7,5-0,3-11,1-4,6-7,5-11,2 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -16,0-18,0-15,9 De stora MDC-grupperna Akademiska sjukhusets produktion ligger under beställningen sett till totala DRGpoäng. Den negativa avvikelsen är något större än i april. De stora negativa avvikelserna på MDC-nivå beror delvis på ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök som inte kunnat fördelas på olika MDCgrupper. Minskningen inom Muskler, skelett och bindväv förklaras även av att en vårdavdelning inom ortopedin har varit stängd på grund av sjuksköterskebrist. Akademiska sjukhuset har fått tillåtelse att producera mer C-länsvård inom områden där landstinget inte uppnår kömiljarden. Vid årets slut finns därmed möjlighet för Akademiska sjukhuset att ligga över den budgeterade beställningen. Det pågår ansträngningar inom flera områden på Akademiska sjukhuset för att nå en bättre tillgänglighet. Ökad produktionsstyrning, extra mottagningar under kvällar och helger samt att låta annan personal än läkare genomföra nybesök är några exempel. En viss återhämtning av produktionen, för främst läkarbesök och dagsjukvård, har skett under våren jämfört med det besvärliga läget vid årets början. Akademiska sjukhusets riks- och regionvård utgör drygt en fjärdedel av sjukhusets totala vårdproduktion. Vården är helt efterfrågestyrd och ingår inte i överenskommen produktionsvolym. Slutenvården för dessa patienter minskar i jämförelse med samma period förra året men en viss återhämtning har skett de senaste månaderna. Antal läkarbesök och dagsjukvård för riks- och regionpatienter ökar något jämfört med föregående år. Tidigare har Akademiska sjukhusets totalkostnad per producerade DRG-poäng ökat på grund av bortfall av produktion och svårigheter att anpassa kostnaderna. Nu är kostad per DRG i nivå med föregående år.

7 5 (8) Diagram 2: Avvikelse produktion Lasarettet i Enköping Avvikelse utfall/budget DRG-poäng sluten och öppen vård Enköping C-län jan-maj 2013 De största MDC-grupperna 20,0 17,7 15,0 Procentuell avvikelse 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 4,0 3,4-0,3 1-1,39-8,7-9,0-13,6 Totalt inkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -20,0 De stora MDC-grupperna Lasarettets sammantagna utfall i DRGpoäng i förhållande till budget uppvisar en positiv avvikelse. I utfallet finns även tilläggsbeställningen av 140 proteser som motsvarar cirka 3 procent av beställningen. Den stora positiva avvikelsen för MDCgruppen Muskler, skelett och bindväv (blå stapel ovan) förklaras till stora delar av den höga produktionstakten för just proteser. Lasarettet har en förskjutning mot färre vårdtillfällen men med högre DRG-vikt. Detta är ett resultat av åtgärder för att motverka återinläggningar, vilket leder till färre men längre och mer vårdtunga vårdtillfällen. Slutenvården minskar också på grund av en aktiv omfördelning till ökad öppenvårdsproduktion och införandet av ett nytt operationsplaneringsverktyg. Under hösten planeras för en ökad slutenvårdsoperation när ytterligare en operationssal ska finnas tillgänglig efter ombyggnad. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 1,9 procent jämfört med Förändringen av timlönekostnaden förklaras framför allt av utfallet från föregående års löneöversyn. Utöver löneöversyn bidrar även personalstrukturförändringar till ett något högre utfall. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en minskning med 9 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet för januari till och med maj i år med samma period i fjol. Akademiska sjukhuset har minskat närvarotiden med 71 årsarbetare. Akademiska skriver i sin månadsrapport att personalförsörjningssituationen är fortsatt mycket bekymmersam framför allt gällande specialistsjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor och specialistläkare inom vissa specialiteter. De åtgärder som har satts in har fått viss effekt bland annat har sjuksköterskor återtagit sina uppsägningar och det är fler sökande till utannonserade tjänster. En sjuksköterskebrist finns fortfarande över sommaren och en åtgärd kommer att vara att anställa sköterskor från bemanningsföretag under de mest kritiska veckorna vid vissa avdelningar. Akademiska skriver att effekten av nuvarande personalbrist är att sjukhuset inte kan producera vård enligt planering. Kostnaderna för inhyrd personal är 27 miljoner kronor till och med maj. Kostnaden samma period i fjol var 32 miljoner kronor. Årsprognosen för de tre förvaltningarna Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården ligger kvar på 46 miljoner kronor och för jämförelse var utfallet miljoner kronor. Av de tre förvaltningarna är det Primärvården som prognostiserar en ökad kostnad i år jämfört med Akademiska signalerar att årsprognosen är osäker beroende på hur sommaren utvecklar sig.

8 6 (8) Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat något jämfört med föregående månad och är efter maj 4,8 procent. Landstingets mål 2013 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,4 procent. Sjukfrånvaron har ökat inom samtliga åldersgrupper och hos både kvinnor och män. procent. Det kan jämföras med 2012 då den var 0,6 procent. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom drygt 26 miljoner kronor efter maj och det är 1,4 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 5 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar har minskat jämfört med föregående månad och är 1,4 procent efter maj. Den är fortfarande något högre i år jämfört med helår 2012 då den var 1,3 procent. Fler fall av influensa, förkylningar och magsjuka är troliga förklaringar. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är kvar på 2,5 procent vilket är på samma nivå som Sjukfrånvaron i intervallet dagar har ökat och är efter maj 0,7 Diagram: Total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro 2013, LUL mål 4,4 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2012 År 2013

9 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter (8) Not

10 Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2012 Nettokostn budget 2013 Nettokostn prognos (8) Resultat Budget Prognos Förgående Förvaltning, tkr prognos Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län

11 1 (4) Månadsrapport Lasarettet i Enköping

12 Månadsrapport 2013 Ekonomi Lasarettet prognostiserar en avvikelse med -2,6 miljoner kronor. Avvikelsen är en följd av att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour flyttas från lasarettet. Då beslutet fattades efter fastställande av budget ser vi begränsade möjligheter att möta detta inkomstbortfall. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat Den rörliga ersättningen från HSS avviker mot budget med 6,3 miljoner kronor. Den extra beställningen av 140 protesoperationer beräknas generera 8,9 miljoner. Lasarettet har budgeterat för större antal protesoperationer än grundbeställning vilket medför att den extra c-länsbeställningen justeras mot riks och regionintäkter. Fast ersättning från HSS förväntas understiga budget med 2 miljoner kronor till följd av återbetalning av 2012 års målrelaterad ersättning 1,3 miljoner kronor samt 0,6 miljoner kronor för 2013 års mål. Lasarettet nådde inte 2012 års mål gällande införande av rutiner för trombolysbehandling, -250 tusen kronor, god hjärtsjukvård, -690 tusen kronor samt fotundersökningar för diabetespatienter, -390 tusen kronor. För 2013 års målrelaterad ersättning prognostiseras en återbetalning på 0,6 miljoner kronor till följd av lasarettets bedömning att målen för kömiljarden endast kommer att uppnås 5 månader för operation/behandling samt 2 månader för nybesök. För att delvis möta ovanstående underskott planerar lasarettet för en ökad produktion av koloskopier till föregående års nivå vilket motsvarar 300 extra. Den ökade intäkten prognostiseras som riks- och regionvårdsintäkt men kan utfallsmässigt landa på rörlig ersättning från HSS om C-länsbehov föreligger. Kostnaderna för medicinsk service beräknas överstiga budget med 1,7 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med 6,9 procent jämfört med föregående års utfall. Kostnaden till och med maj är 5 procent mer än motsvarande periods utfall Öviga kostnader prognostiseras understiga budget med 1,5 miljoner kronor till följd av senarelagd flytt av Geriatrik/Westerlunds rehab vilket förskjuter kostnaderna till Produktion Till följd av ändrat uppdrag beträffande Husläkarmottagningens helgjour har lasarettets produktionsbudget justerats ner med 78 DRG. Hänsyn till detta har tagits i denna rapport och samtliga värden är exklusive Husläkarmottagningen. Lasarettet i Enköping Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 3,7% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal -2,5% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 2,7% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -7,5% Läkarbesök DRG utfall/beställning 5,9% Läkarbesök antal utfall/beställning -0,2% Övriga besök antal utfall/beställning 5,5% Slutenvårdsproduktionen ligger 59 DRG över periodiserad grundbeställning. Antal vårdtillfällen ligger -167 under periodiserad grundbeställning. Det är främst inom de medicinska verksamheterna som de stora avvikelserena mellan DRG-vikt och antal vårdtillfällen föreligger. Detta är ett resultat av de åtgärder som vidtagits för att motverka undvikbara inläggningar vilket leder till lägre antal vårdtillfällen men med en högre DRG-vikt. De största avvikelserna är inom MDC-grupperna A01 Sjukdomar i nervsystemet samt W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem där genomsnittsvikten ökat med 0,23 respektive 0,44. Inklusive extrabeställning av 140 protesoperationer är periodens utfall -48 DRG och -228 vårdtillfällen. Lasarettet har inte nått den slutenvårdsoperationstakt som ursprungligen planerats främst med anledning av en aktiv omfördelning till ökad öppenvårdsproduktion samt införandet av operationsplaneringsverktyget Craft. För att möta detta har operationsplanen omarbetats för en ökad operationstakt under hösten då 2 (4)

13 3 (4) ombyggnationen är färdigställd och ytterligare en operationssal finns tillgänglig. Öppenvårdsproduktionen på lasarettet ligger 89 DRG över periodiserad grundbeställning och antalet läkarbesök ligger 5 besök under beställning. Inklusive tilläggsbeställning av mottagningsbesök för 140 protesoperationer är utfallet 80 DRG över periodiserad beställning. Sammantaget ligger lasarettets produktion mätt i DRG 32 över periodiserad beställning inklusive tilläggsbeställning. I utfallet för övriga besök ingår vårdval ljusbehandling med 374 besök och ögonbottenfotografering med 419 besök. Exkluderat är avvikelsen -6,3 procent. Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 2,0 % Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring 2,9 % Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år -0,15 % Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 5,9 mnkr -1,5 mnkr Ökningen av timlönekostnaden från 211,7 till 216 är dels en konsekvens av löneöversynen 2012 men beror också på att vi har ersatt ett antal hyrläkare med ordinarie personal. Ökningen av timlönekostnaden skulle dock vara högre om samtliga vakanser var bemannade med ordinarie personal. det gäller sjukskrivningar längre än 60 dagar och för åldersgruppen äldre än 50 år. Korttidssjukfrånvaron har ökat och det är åldersgruppen yngre än 29 år som står för denna. Vår bedömning är att det kommer att bli svårt att klara målet på 4,4 procent för Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 5,2 procent högre än för motsvarande period Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversynen 2012, men också på att antalet årsarbetare har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 3,6 miljoner kronor, vilket är 2,5 miljoner kronor lägre än för samma period föregående år. I lasarettets handlingsplan för ekonomi i balans finns ett antal aktiviteter som medför att kostnaden för hyrpersonal kommer att vara högre under första halvåret. Vi bedömer därför att vi kommer att nå målet att minska kostnaden för hyrpersonal med 50 procent till årsskiftet. Sjukhuschef Thomas Ericson Bilagor 1. Årsprognos Närvarotiden har ökat från 433 till 445 årsarbetare jämfört med föregående år, vilket ger en ökning med 2,9 procent. Den största procentuella ökningen går att härleda till läkargruppen vilket är en del av planen för att minska kostnaden för hyrpersonal. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar ytterligare 4,8 årsarbetare per månad i jämförelse med föregående år då antalet motsvarade 7,8 årsarbetare per månad under det första tertialet. Sjukfrånvaron är lägre än föregående år och ligger nu på 4,73 procent. Sjukfrånvaron har minskat för kvinnor och är oförändrad för män. Minskningen är mest markant när

14 4 (4) Bilaga 1 Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter ,4 Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not 1) Avvikelse avser justering av jourmottagning Husläkarakuten -2,6 miljoner kronor samt extrabeställning 140 protesoperationer + 8,9 miljoner kronor 2) Avvikelsen avser planerade av 300 extra koloskipier + 1,1 miljoner kronor, justering av 140 protesoperationer omfördelad till C-länsintäkt -8,9 miljoner kronor 3) Ersättningskrav gällande intällda operationer på grund av haveri i fläktsystemet ) Ersättning för landstingsövergripande projektledare ) Fortsatt hög kostnadsutveckling för landstingsintern medicinsk service 6) Senarelagd inflyttning geriatrik/westerlunds rehab 7) återbetalning målrelaterad ersättning: ,3 miljoner kronor, ,6 miljoner kronor

15 Månadsrapport (201305) Akademiska sjukhuset 1 (8)

16 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Akademiska sjukhuset redovisar till och med maj månad ett positivt resultat om 42 mkr i förhållande till periodens budget. Utfallet på intäktssidan avviker negativt men balanseras upp av en positiv avvikelse på kostnadssidan. På intäktssidan är det främst utvecklingen av riks- och regionintäkterna som avviker i förhållande till budget. På kostnadssidan kommer särskilt läkemedels- och personalkostnaderna, inkl inhyrd personal, följas. Fortsatta bemanningsproblem av vissa yrkeskategorier, minskat antal vårdplatser och evakueringen av Neurodivisionen påverkar den planerade produktionen negativt och därmed även intäkterna. Minskningen av produktionen har bidrar till att kostnaderna är lägre än budget. Riks- och regionintäkterna avviker negativt mot periodens budget med 37 miljoner kronor, vilket förklaras av lägre produktion än planerat. Tappet mot budget återfinns främst inom Kirurgi- och onkologidivisionen ( kirurgi, handkirurgi, ortopedi) och Medicin- och thoraxdivisionen (Hematologi. hud och reumatologi, Thoraxkirurgi och anestesi, Specialmedicin). Ett positivt resultat jämfört med budget ses inom Kvinno- och barndivisionen, främst inom neonatalvården. Läkemedelskostnaderna visar i perioden en positiv avvikelse mot budget på 14 miljoner kronor. Signaler finns dock på att nationella rekommendationer, främst inom onkologin, kommer att bli kostnadsdrivande under året. Genomlysningar av berörda verksamhetsområden pågår. De totala personalkostnaderna visar i perioden ett överskott mot budget. Allmän sjuksköterskebrist och brist på specialistläkare inom vissa områden påverkar kostnadsnivån och produktionen. Beslutet med riktade satsningar för sjuksköterskor kommer att innebära kostnadsökningar. Det prognostiserade årsresultatet för sjukhuset bedöms i nivå med budget, även om en ökad osäkerhet råder vad gäller riks- och regionintäkterna, läkemedelskostnaderna samt personalkostnaderna inkl inhyrd personal. Arbetet för att nå ett noll-resultat kommer att fortgå enligt plan. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat För 2013 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 196 miljoner kronor beviljats, varav drygt 21 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 71 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor mer än under samma period Flera stora upphandlingar har slutförts: 1 ambulans, 1,2 mnkr IT-utrustning till Psykiatrinshus, 1 mnkr Utrustning till Psykiatrinshus, 14 mnkr Genomlysningsutrustning, Kirurgoch onkologidivisionen, 1,4 mnkr Hjärtkamera, Nucleärmedicin, 3,0 mnkr Retinalkamera, Ögon, 1,3 mnkr Intensivvårdsbårar, 1,2 mnkr Utrustning strålbehandlingen, 1,4 mnkr Utrustning PCI-enheten, 1,5 mnkr Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 161 miljoner kronor inkl IT-utrustning, vilket är 35 miljoner kronor lägre än beviljad ram. Sjukhusets kostnadsanpassningsprogram består av divisionsspecifika och sjukhus- 2 (8)

17 3 (8) gemensamma åtgärder. Åtgärderna i kostnadsanpassningsprogrammet är inarbetade i sjukhusets budget och utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet är därmed avhängigt utvecklingen av sjukhusets totala ekonomi. Under 2012 till och med maj 2013 ska enligt plan sjukhuset ha genomfört kostnadsanpassande åtgärder uppgående till 239 miljoner kronor. Utfallet blev knappt 212 miljoner kronor. Skillnaden mellan plan och utfall om cirka 27,1 miljoner kronor fördelar sig enligt; divisionsspecifika åtgärder (-4,3 miljoner kronor) och sjukhusgemensamma åtgärder (-22,9 miljoner kronor). Avseende de divisionsspecifika åtgärderna fördelar sig avvikelsen jämfört med plan enligt; personalkostnader (-0,4 mnkr), omkostnader (-1,2 mnkr) och ökade intäkter (- 2,6 mnkr). Utfallet av de sjukhus-gemensamma åtgärderna bedöms under perioden februari till maj 2013 uppgå till cirka 1 miljoner kronor. Vissa sjukhusgemensamma åtgärder har införts som översyn av schemaläggning och överlappningstider. Den samlade ekonomiska effekten av de sjukhusgemensamma åtgärderna är svår att bedöma. Produktion Produktionen, mätt i DRG, för C- länsvården ligger till och med maj -1,4 procent under beställningen. Övriga besök understiger beställningen med 5,4 procent. Produktionsutfallet är justerat för de verksamheter som ingår i vårdvalet. Utfallet per MDC varierar. På sjukhusnivå har det skett en viss återhämtning av produktionen de två senaste månaderna framförallt för läkarbesök och dagsjukvård men även övriga besök har en positiv trend. Inom slutenvården ses en fortsatt försiktig återhämtning för de två sista månaderna. Ser man till hela perioden tom maj månad så har flera verksamhetsområden ökat sin produktion som exempelvis verksamhetsområdena kirurgi, urologi och neurologi. Minskad produktion har framförallt verksamhetsområdena kvinnosjukvård (-5,8 procent) och kardiologi (-8,0 procent). Inom verksamhetsområde kvinnosjukvård ses dock en återhämtning de senaste månaderna. Kardiologin fortsätter att ha en minskande produktion vilket främst beror på en omvandling av vårdplatser till dagsjukvård. Antalet läkarbesök har ökat jämfört med beställningen med 2,4 procent. I läkarbesöken ingår dialysbehandlingar som tidigare har klassats som sjukvårdande behandling men from januari 2013 kodas som läkarbesök. Till och med maj motsvarar detta cirka besök. Om hänsyn tas till detta har antalet läkarbesök minskat mot beställningen med -1,4 procent samtidigt som övriga besök är enlighet med budget. Detta har inte tidigare varit känt och bör korrigeras i beställningen. Även slutenvården avseende riks- och region patienter har återhämtat något under de två senaste månaderna men antalet vårdtillfällen är 3,3 procent lägre än föregående år. Medicin- och thoraxdivisionen (-10,3 procent) och Kirurgi- och onkologidivisionen (-9,2 procent) har minskat antal vårdtillfällen. Den senare divisionen har bromsat sin tidigare negativa trend till följd av att man kunnat öppna vårdplatser som tidigare har varit stängda. Kvinno- och barndivisionen har ökat antal vårdtillfällen jämfört med föregående år med 7,7 procent och Neurodivisionen har återhämtat sitt tidigare tapp och antalet vårdtillfällen har ökat med 2,4 procent tom maj. Antal läkarbesök och dagsjukvård för riksoch regionpatienter har ökat med 2,6 procent jämfört med föregående år. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget 2013 på miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 6 procent jämfört med år 2012, inklusive 2,3 procent indexuppräkning. Prognosen i maj är att vi kommer att nå budgeterad nivå. Hittills har drygt 36 procent av intäktsbudgeten för året uppnåtts, vilket utgör 709 miljoner kronor. Tidigare har totalkostnaden per producerad DRG ökat på grund av bortfall av produktion och svårigheter att anpassa kostnaderna. Nu är totalkostnaden per producerad

18 4 (8) DRG i nivå med föregående år. Samtidigt producerar sjukhuset något mer per årsarbetare vilket är positivt. Sjukhuset ser positivt på utvecklingen men det den fortsatta utvecklingen är r naturligtvis beroende av sommarbemmaningen. Akademiska Förändr % Totalkostnad per producerad DRG* 0,0 % Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,3 % Vårdtillfällen DRG utfall/beställning -3,0% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -3,8 % Läkarbesök DRG utfall/beställning 2,4 % Läkarbesök antal utfall/beställning 2,3 % Övriga besök antal utfall/beställning -5,4 % *Hänsyn tagen till kostnadsuppräkning 2,4 % Sjukhuset nådde i maj inte måluppfyllelsen för kömiljarden. Utvecklingen under årets fem första månader, för såväl besök som operation/behandling, är dock positiv och preliminärt blev måluppfyllelsen i maj för besök 68 procent och för operation/behandling 66 procent. Jämfört med april har antalet väntande patienter framföra allt till besök ökat. Under perioden januari till maj har antalet mottagna remisser på totalnivå ökat jämfört med föregående år. Åtgärder pågår på sjukhuset för att ytterligare förbättra måluppfyllelsen (för exempel på åtgärder se Tertialrapport 1). Jämfört med vid motsvarande tid föregående år ligger sjukhuset något bättre till vad gäller måluppfyllelsen för kömiljarden, vilket förhoppningsvis gör att måluppfyllelsen kan hållas uppe något under sommarmånaderna. Sommarmånaderna innebär för sjukhuset neddragningar av antalet vårdplatser, vilket tillsammans med en bekymmersam personalförsörjningssituation (se vidare nedan) kan innebära problem för sjukhuset att hålla uppe produktionen. Målsättningen är att måluppfyllelsen för kömiljarden ska nås under året. Medarbetare Sjukhuset har till och med maj minskat närvarotiden med 71 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Den planerade minskningen av närvarotid sker främst via kostnadsanpassningsprogrammet. Minskning av närvarotid för övrig personal är mycket större än förväntat framför allt på grund av svårigheter att rekrytera. Närvarotiden återspeglar det ekonomiska utfallet. Kostnader för jour och beredskap samt övertid har ökat och motverkar till viss del effekterna av ett minskat antal årsarbetare. Timlönekostnaden för perioden är 2,18 procent högre än föregående år vilket är i nivå med lönerevisionernas utfall. Personalförsörjningssituation inom sjukhuset är mycket bekymmersam och detta gäller framförallt specialistsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa områden. Därtill har några verksamhetsområden hög personalomsättning och höga personalkostnader till följd av inskolningar och ökad extratid. Inför sommaren förväntas stora bemanningsproblem till följd av sjuksköterskebrist. Effekten av nuvarande personalbrist är att sjukhuset inte kan producera vård i den takt som är planerad. För att långsiktigt säkra bemanningen gör sjukhuset en tvåårig lönesatsning på grundutbildade sjuksköterskor som arbetar i vården samt startar ett traineeprogram för sjuksköterskor i höst. För att kortsiktigt klara bemanningen över sommaren görs två åtgärder dels en värvningskampanj, dels ges extra ersättning till sjuksköterskor som flyttar på sin sommarsemester. Sjukhuset ser att åtgärderna har givit viss effekt. - Sjuksköterskor har återupptagit sina uppsägningar. - På divisionerna är fler sökande till de utannonserade sjukskötersketjänster som tillsätts efter sommaren. - De kortsiktiga åtgärderna har fått viss effekt på sommarbemanningen. Fortfarande råder dock en sjuksköterskebrist i sommar. - En ytterligare åtgärd på bl. a infektionsavdelningen, är att anställa hyrsköterskor under de mest kritiska veckorna. Sammantaget bedöms det absolut kritiska lägena klaras av men stängningar av ytterli-

19 5 (8) gare vårdplatser, utöver det som tidigare planerats, är oundvikliga. Sjukfrånvaron är på en fortsatt hög nivå och är tom maj är 5,0 procent vilket är 0,1 procentenheter högre än samma period föregående år. Den största orsaken till den högre sjukfrånvaron är att långtidssjukfrånvaro mer än 60 dagar är högre än föregående år. Sjuklönekostnaderna är 1,0 miljon kronor högre än föregående år. Sjukhuset bedöms inte kunna uppnå målet med en sjukfrånvaro på 4,5 procent vid årets slut. Kostnaderna för inhyrd personal för perioden är 10 miljoner kronor vilket är 2,8 miljoner kronor högre än den ackumulerade periodbudgeten. Årsprognosen på 15 miljoner kronor ligger fast men prognosen är mycket osäker. Osäkerheten gäller framförallt hur sommaren kommer att utveckla sig, Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,18 % -71-1,2 % 4,5 % 5,0 % 0,1 15 mnkr 15 mnkr Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktion

20 6 (8) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not 1-2) Årsbudget är justerad för fritt vårdval enligt beslut LLK.

21 2) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader

22 BILAGA 2 PRODUKTION SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Lb Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik ÅR OCH MÅNAD: Maj 2013 budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall % Totalt ,0% ,9% ,4% ,3% Årsbudget Andel av överenskom prod i VAL ,7% 41,4% 42,5% 40,9% 44,3% 45,4% 43,8% 44,8% Ej grupperade A01 Sjukdom ar i nervsystem et ,4% ,3% ,7% ,6% B02 Sjukdom ar i öga oc h närliggande organ ,4% ,2% ,2% ,7% C 03 Sjukdom ar i öra, näsa, m un och hals ,3% ,1% ,2% ,6% D 04 Andningsorganens sjukdom ar ,5% ,5% ,4% ,2% E05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,7% ,3% ,4% ,4% F06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,1% ,9% ,7% ,5% G07 Sjuk domar i lever, gallvägar och bukspottkört ,9% ,3% ,0% ,3% H 08 Sjukdom ar i m uskler, skelett och bindväv ,4% ,9% ,5% ,0% J09 Sjukdomar i hud och underhud ,4% ,7% ,2% ,9% K30 Bröstkörtelsjukdomar ,0% ,3% ,4% ,4% L10 Endokrina, metabola och nutritionssjukdomar ,8% ,6% ,8% ,6% M11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,9% ,5% ,1% ,9% N12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,7% ,5% ,2% ,7% O13 Sjuk domar i kvinnliga köns organ ,4% ,9% ,3% ,5% P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,6% ,3% ,7% ,2% Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,0% ,9% ,0% ,4% R16 Blodsjukdom ar och imm unologiska rubbninga ,5% ,3% ,0% ,0% R17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specific ,3% ,2% ,8% ,4% S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklus ive HIV ,7% ,2% ,8% ,8% T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och ,7% ,2% ,7% ,3% U 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,0% ,4% ,8% ,7% U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk ,8% ,5% ,0% ,0% V22 Brännskador ,7% ,0% ,9% ,7% W 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,1% ,9% ,5% ,1% X40 MDC -övergripande problem i öppenvård ,2% ,0% Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård Z99 Ospecifik eller felaktig information ,5% ,8% 97 DR Gk od EjD RG DAT KB KIR NEURO MTH PSYK KFE

23 1 (4) Månadsrapport Maj 2013 Folktandvården Ekonomi Resultatet för Folktandvården till och med maj är bättre än förväntat. Jämfört med samma period föregående år ökar resultatet med 5,6 MSEK. Intäkterna är 4,7 MSEK högre än motsvarande period föregående år. En ökning med 2,5 MSEK beror på att ATB, allmänt tandvårdsbidrag, för Frisktandvårdavtal har ändrat redovisningsprincip samt att beloppet inte tidigare periodiserats. ATB utbetalas av Försäkringskassan. Resterande ökning härrör från årets prisjustering av referensprislistan. Kostnaderna under perioden minskar med 1,2 MSEK. Köpt tandteknik och tandvård samt Medicinskt material minskar med 2 MSEK jämfört med samma period föregående år samtidigt som Folktandvården betalar för tjänster från LRC för första gången 2013 med 0,9 MSEK för perioden. Folktandvårdens T1 prognos ligger kvar. Prognosen bedöms stämma tämligen väl. Kurvan för både intäkter och kostnader stämmer inte överens med tidigare år, vilket leder till viss osäkerhet. Prognosjustering görs i samband med T2 då en eventuell justering av resultatet i positiv riktning kan ske. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 378,5 359,0-19,5 Personalkostnader -273,6-265,8 +7,8 Övr kostn (inkl avskr) -152,5-140,8 +11,7 Nettokostnad -47,6-47,6 0 Fast ersättning 48,9 48,9 0 Övrigt 2,5 2,5 0 Finansiering 51,4 51,4 0 Årets resultat +3,8 +3,8 0 Produktion Under perioden januari-maj har ca patientbesök genomförts inom allmäntandvården för ca unika patienter. Detta är en ökning av antal patienter jämfört med motsvarande period förra året med +4,9 %. Inom specialisttandvården har ca patientbesök ägt rum och ca patienter har behandlats, vilket innebär en ökning av antalet patienter med 9,3 % jämfört med Den tydliga ökningen av patienter inom specialisttandvården har resulterat i kortare kötider. Tabell: Förändring i förhållande till produktion samma period föregående år, frisktandvårdsavtal = nettotillskott från årsskiftet. Antal besök allmäntandvård och sjukhustandvård 0% Antal behandlade personer allmäntandvård och sjukhustandvård 4,9% Antal besök specialisttandvård 0,9% Antal behandlade personer specialisttandvård 9,3% Frisktandvårdsavtal 4,0% Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 0,13 % -1 antal -0,4% 4,40% 4,68 % -0,63 0 tkr -40 tkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 401. Det är en minskning med 0,4 %. En ökning med två årsarbetare vad gäller gruppen tandhygienister, minskning med två för tandsköterskor samt en för gruppen tandläkare. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 194,47 vilket kan jämföras med 2012, då timlönekostnaden uppgick till 194,23. Den procentuella ökningen är 0,13 och väntas öka efter den årliga löneöversynen. Sjukfrånvaron Målet för sjukfrånvaro år 2013 är 4,4 %, ett mål Folktandvården förväntas uppnå. Det totala sjuktalet för perioden uppgick till 4,68 %. Det innebär en ökning med 0,63 procentenheter. Folktandvården följer den allmänna trenden med ökande sjuktal, ett systematsikt arbete med tidig återgång pågår.