FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde måndagen den 28 september 2015 kl , landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde måndagen den 28 september 2015 kl , landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 131 Ärenden Val av justerare. I tur: Anna-Karin Klomp (KD) Tid för justering: 2015-xx-xx 132 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 133 Förvaltningarnas delårsrapporter (T2) PS Akademiska sjukhusets åtgärdsprogram för KOMPLETTERAS PS Förvaltningarnas produktionsutfall t.o.m. augusti PS Uppföljning av tillgänglighet t.o.m. augusti PS Produktionsdirektörens rapport PS Rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Akademiska sjukhuset PS Patientsäkerhetsrapport till produktionsstyrelsen PS Motion angående den äldre människans besök på akutmottagningen Yttrande PS Motion angående vårdcentraler längs med länsväg 282 Yttrande PS Motion angående återinförande av tidigare IVPA-kriterier - Yttrande PS Fördjupad redovisning av personalomsättningen vid Akademiska sjukhuset PS Svar på yrkanden angående cellprovtagningskontroller PS Plan för genomförande av beslutet om fördjupat samarbete kring äldrefrågor (äldrecentrum) 146 Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Svar till revisionen PS PS Initiering av upphandling av bemanningstjänster PS Ledningssystem förtydligande av uppdrag - KOMPLETTERAS PS

3 149 Stenhagens vårdcentral godkännande av fördjupat planeringsarbete PS Gottsunda vårdcentral godkännande att teckna hyresavtal PS Granskning av årsredovisning Svar till revisionen PS Förnyad initiering av anropsstyrd taxi PS Redovisning av beslutade fastighetsinvesteringar PS Inhyrning av lokaler till Akademiska Sjukhuset för Biobank, Uppsala Clinical Research Center, Kliniskt träningscenter samt laboratorium för mikrobiologi PS Vårdnära tjänster redovisning av tilläggsuppdrag till Akademiska sjukhuset PS Anmälan av delegationsbeslut PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom 158 Initiering gällande upphandling av läkemedlet PD1-hämmare PS

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 131 Val av justerare Produktionsstyrelsen utser Ann-Karin Klomp (KD) att jämte ordföranden Sören Bergqvist (V) justera dagens protokoll. Tid för justering: 2015-xx-xx, kl. xx.xx Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2A. 132 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Produktionsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Dnr PS Förvaltningarnas delårsrapporter 2015 (T2) Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att att åter uppdra åt t f sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att arbeta vidare med och utöka tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder för att minimera det förväntade ekonomiska underskottet uppmana förvaltningscheferna för Landstingets resurscentrum och Landstingsservice att arbeta vidare för att minimera de förväntade ekonomiska underskotten. i övrigt lägga förvaltningarnas delårsrapporter T till handlingarna. Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognosticerar ett totalt underskott med minus 214 miljoner kronor. Detta är en försämring mot tidigare prognos med 102 miljoner kronor. Den enskilt största orsaken till den försämrade prognosen är att Akademiska sjukhuset försämrat sin ekonomiska prognos med ytterligare 100 miljoner kronor från ett förväntat underskott på minus 100 miljoner kronor till ett förväntat underskott på minus 200 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping rapporterar en förbättrad ekonomisk prognos från tidigare ett 0-resultat till ett förväntat överskott på plus 7 miljoner kronor. Detta förutsätter dock att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbetet med Akademiska sjukhuset kring operationsverksamheten. Hälsa och habilitering redovisar också en förbättrad prognos från ett förväntat underskott på minus 1 miljon kronor till ett förväntat överskott på plus 8 miljoner kronor. Vidare försämrar både Landstingets resurscentrum och Landstingsservice sina ekonomiska prognoser med sammantaget minus 18 miljoner kronor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Förvaltning Progn Progn Förändr mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Summa hälso- och sjukvård Landstingets resurscentrum Landstingsservice Summa service Summa totalt Akademiska sjukhuset har tidigare under året rapporterat ett ekonomiskt läge för 2015 som kräver resultatförbättringar på minst 200 miljoner kronor för att klara en ekonomi i balans. Med anledning av detta har sjukhuset arbetat fram ett åtgärdsprogram med syfte att uppnå ekonomi i balans. Åtgärdsprogrammet innehåller intäktsökningar på ca 120 miljoner kronor och kostnadssänkningar på ca 80 miljoner kronor det vill säga en total resultatförbättring på 200 miljoner kronor för Den prognos som nu rapporteras från sjukhuset innebär en ytterligare försämring med 100 miljoner kronor från ett förväntat underskott på minus 100 miljoner kronor till ett nu förväntat underskott på minus 200 miljoner kronor. Huvudorsaken till det förväntade underskottet är liksom tidigare stora svårigheter att uppnå budgeterad nivå för riks- och regionintäkterna. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatt kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd. Detta försvårar kraftigt möjligheterna att uppnå budgeterad intäktsnivå. Sammantaget innebär detta att kraven i åtgärdsprogrammet måste ökas från 200 miljoner kronor till minst 300 miljoner kronor för sjukhuset. Lasarettet i Enköping prognosticerar nu ett ekonomiskt överskott på plus 7 miljoner kronor. Detta förutsätter att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbetet med Akademiska sjukhuset. Utan detta tillskott bör därmed det förväntade ekonomiska resultatet vara minus 4,2 miljoner kronor. Primärvården prognosticerar en ekonomi i balans. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Folktandvården prognosticerar liksom tidigare ett förväntat ekonomiskt resultat på plus 10 miljoner kronor vilket är i nivå med det resultatkrav förvaltningen har för Hälsa- och habilitering har tidigare under året redovisat ett förväntat underskott på minus 1 miljoner kronor. Nu rapporterar förvaltningen ett förväntat överskott på plus 8 miljoner kronor. Den förbättrade ekonomiska prognosen är kopplad till svårigheter att rekrytera vissa yrkeskategorier vilket har resulterat i vakanser samt en förändrad bedömning av kostnaderna för hjälpmedel. Landstingsservice har hittills prognosticerat ett förväntat underskott på minus 5 miljoner kronor. Det förväntade negativa resultatet förklaras med projektet vårdnära service (VNS) som bedrivs inom Akademiska sjukhuset som en pilot. I budgetarbetet antogs att förvaltningen skulle få debitera Akademiska sjukhuset för VNS-tjänsterna vilket ej blivit fallet. Styrelsen uppdrog då till förvaltningsdirektören att undersöka möjligheterna att reducera det förväntade ekonomiska underskottet till noll under 2015 utan konsekvenser för projektet vårdnära service. Förvaltningen har i sin månadsrapport rapporterat åtgärder för att uppnå ekonomisk balans. Bland annat har förvaltningen från den 1 juni 2015 infört stopp för ny- och ersättningsrekrytering. Dessa kräver nu förvaltningsdirektörens godkännande. Med dessa åtgärder hade förvaltningen förhoppning att rapportera en ekonomi i balans efter augusti månads utfall. Nu har dock förvaltningens ekonomiska utfall förvärrats ytterligare med minus 14 miljoner kronor till ett förväntat ekonomiskt resultat på minus 19 miljoner kronor. Huvudorsaken till denna försämring är kostnader för den så kallade personalpendeln som varit en temporär lösning i samband med byggnationen av ett nytt parkeringsgarage på Akademiska sjukhusets område. Ytterligare orsaker till det förväntade ekonomiska resultatet är kostnader för en avbruten förstudie av så kallade AGV-truckar. Landstingets resurscentrum försämrar sin ekonomiska prognos ytterligare från ett förväntat ekonomiskt resultat på minus 17 miljoner kronor till ett förväntat resultat på minus 21 miljoner kronor. Denna försämring är liksom tidigare kopplad till kostnaderna för sjukresor med minus 13 miljoner kronor och kostnaderna för tillståndslösa, egenbetalande patienter och smittskydd med minus 7 miljoner kronor. Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum har tidigare under året inkommit med en skrivelse till styrelsen där pågående och genomförda åtgärder redovisas. Initialt redovisas att de överförda budgetmedlen från 2014 redan innehöll en underfinansiering med ca 10 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum finner det inte möjligt att under pågående verksamhetsår genomföra åtgärder som kan eliminera det prognosticerade underskottet. Landstingets resurscentrum har ytterst små möjligheter att påverka kostnaderna för taxiresor då det är läkare inom sjukvården som utfärdar intyg för taxiresor. Sjukresor med taxi är den del av verksamheten som ökar och antalet resenärer med sjukresebuss har en lägre nivå. Förvaltningen kommer i sina kunddialoger att informera berörda förvaltningar om den ökade förskrivningen av sjukresor samt informera om gällande regelverk för detta. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Den sammanfattande bedömningen som styrelsen gör efter att tagit del av förvaltningarnas delårsrapporter är att det ekonomiska läget är ytterst allvarligt med kraftigt försämrade ekonomiska prognoser från flera av förvaltningarna tillsammans med en oförändrad produktion samt oförändrad tillgänglighet jämfört med tidigare år. Styrelsen har tidigare under året tydligt uppmanat de förvaltningschefer som ansvarar för förvaltningar som uppvisar ekonomiska underskott, att arbeta vidare med åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Styrelsen har tidigare också uppmanat sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att trots den försämrade ekonomiska prognosen arbeta vidare med och utöka de tidigare redovisade effektiviseringsåtgärderna. Styrelsen måste säkerställa att dessa insatser intensifieras från samtliga berörda förvaltningars sida. Styrelsen har tidigare beslutat att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att löpande skriftligen återrapportera utfallet av det åtgärdsprogram som tidigare presenterats. Utifrån den nu kända nivån för det förväntade ekonomiska utfallet förändrar förutsättningarna för det tidigare framtagna åtgärdsprogrammet. Nivån på detta måste nu höjas från nu 200 miljoner kronor till minst 300 miljoner kronor. För ytterligare information kring förvaltningarnas produktion, ekonomi och måluppfyllelse hänvisas till respektive förvaltnings tertialrapport T 2 augusti Kopia till: T f sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset T f förvaltningsdirektör för Landstingsservice Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören Bilaga 133 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas delårsrapporter 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att att åter uppdra åt t f sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att arbeta vidare med och utöka tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder för att minimera det förväntade ekonomiska underskottet uppmana förvaltningscheferna för Landstingets resurscentrum och Landstingsservice att arbeta vidare för att minimera de förväntade ekonomiska underskotten. i övrigt lägga förvaltningarnas delårsrapporter T till handlingarna. Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognosticerar ett totalt underskott med minus 214 miljoner kronor. Detta är en försämring mot tidigare prognos med 102 miljoner kronor. Den enskilt största orsaken till den försämrade prognosen är att Akademiska sjukhuset försämrat sin ekonomiska prognos med ytterligare 100 miljoner kronor från ett förväntat underskott på minus 100 miljoner kronor till ett förväntat underskott på minus 200 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping rapporterar en förbättrad ekonomisk prognos från tidigare ett 0-resultat till ett förväntat överskott på plus 7 miljoner kronor. Detta förutsätter dock att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbetet med Akademiska sjukhuset kring operationsverksamheten. Hälsa och habilitering redovisar också en förbättrad prognos från ett förväntat underskott på minus 1 miljon kronor till ett förväntat överskott på plus 8 miljoner kronor. Vidare försämrar både Landstingets resurscentrum och Landstingsservice sina ekonomiska prognoser med sammantaget minus 18 miljoner kronor. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

10 2 (4) Förvaltning Progn Progn Förändr mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Summa hälso- och sjukvård Landstingets resurscentrum Landstingsservice Summa service Summa totalt Akademiska sjukhuset har tidigare under året rapporterat ett ekonomiskt läge för 2015 som kräver resultatförbättringar på minst 200 miljoner kronor för att klara en ekonomi i balans. Med anledning av detta har sjukhuset arbetat fram ett åtgärdsprogram med syfte att uppnå ekonomi i balans. Åtgärdsprogrammet innehåller intäktsökningar på ca 120 miljoner kronor och kostnadssänkningar på ca 80 miljoner kronor det vill säga en total resultatförbättring på 200 miljoner kronor för Den prognos som nu rapporteras från sjukhuset innebär en ytterligare försämring med 100 miljoner kronor från ett förväntat underskott på minus 100 miljoner kronor till ett nu förväntat underskott på minus 200 miljoner kronor. Huvudorsaken till det förväntade underskottet är liksom tidigare stora svårigheter att uppnå budgeterad nivå för riks- och regionintäkterna. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatt kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd. Detta försvårar kraftigt möjligheterna att uppnå budgeterad intäktsnivå. Sammantaget innebär detta att kraven i åtgärdsprogrammet måste ökas från 200 miljoner kronor till minst 300 miljoner kronor för sjukhuset. Lasarettet i Enköping prognosticerar nu ett ekonomiskt överskott på plus 7 miljoner kronor. Detta förutsätter att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbetet med Akademiska sjukhuset. Utan detta tillskott bör därmed det förväntade ekonomiska resultatet vara minus 4,2 miljoner kronor. Primärvården prognosticerar en ekonomi i balans. Folktandvården prognosticerar liksom tidigare ett förväntat ekonomiskt resultat på plus 10 miljoner kronor vilket är i nivå med det resultatkrav förvaltningen har för Hälsa- och habilitering har tidigare under året redovisat ett förväntat underskott på minus 1 miljoner kronor. Nu rapporterar förvaltningen ett förväntat överskott på plus 8 miljoner kronor. Den förbättrade ekonomiska prognosen är kopplad till svårigheter att rekrytera vissa yrkeskategorier vilket har resulterat i vakanser samt en förändrad bedömning av kostnaderna för hjälpmedel.

11 3 (4) Landstingsservice har hittills prognosticerat ett förväntat underskott på minus 5 miljoner kronor. Det förväntade negativa resultatet förklaras med projektet vårdnära service (VNS) som bedrivs inom Akademiska sjukhuset som en pilot. I budgetarbetet antogs att förvaltningen skulle få debitera Akademiska sjukhuset för VNS-tjänsterna vilket ej blivit fallet. Styrelsen uppdrog då till förvaltningsdirektören att undersöka möjligheterna att reducera det förväntade ekonomiska underskottet till noll under 2015 utan konsekvenser för projektet vårdnära service. Förvaltningen har i sin månadsrapport rapporterat åtgärder för att uppnå ekonomisk balans. Bland annat har förvaltningen från den 1 juni 2015 infört stopp för ny- och ersättningsrekrytering. Dessa kräver nu förvaltningsdirektörens godkännande. Med dessa åtgärder hade förvaltningen förhoppning att rapportera en ekonomi i balans efter augusti månads utfall. Nu har dock förvaltningens ekonomiska utfall förvärrats ytterligare med minus 14 miljoner kronor till ett förväntat ekonomiskt resultat på minus 19 miljoner kronor. Huvudorsaken till denna försämring är kostnader för den så kallade personalpendeln som varit en temporär lösning i samband med byggnationen av ett nytt parkeringsgarage på Akademiska sjukhusets område. Ytterligare orsaker till det förväntade ekonomiska resultatet är kostnader för en avbruten förstudie av så kallade AGV-truckar. Landstingets resurscentrum försämrar sin ekonomiska prognos ytterligare från ett förväntat ekonomiskt resultat på minus 17 miljoner kronor till ett förväntat resultat på minus 21 miljoner kronor. Denna försämring är liksom tidigare kopplad till kostnaderna för sjukresor med minus 13 miljoner kronor och kostnaderna för tillståndslösa, egenbetalande patienter och smittskydd med minus 7 miljoner kronor. Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum har tidigare under året inkommit med en skrivelse till styrelsen där pågående och genomförda åtgärder redovisas. Initialt redovisas att de överförda budgetmedlen från 2014 redan innehöll en underfinansiering med ca 10 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum finner det inte möjligt att under pågående verksamhetsår genomföra åtgärder som kan eliminera det prognosticerade underskottet. Landstingets resurscentrum har ytterst små möjligheter att påverka kostnaderna för taxiresor då det är läkare inom sjukvården som utfärdar intyg för taxiresor. Sjukresor med taxi är den del av verksamheten som ökar och antalet resenärer med sjukresebuss har en lägre nivå. Förvaltningen kommer i sina kunddialoger att informera berörda förvaltningar om den ökade förskrivningen av sjukresor samt informera om gällande regelverk för detta. Sammanfattande bedömning Den sammanfattande bedömningen som styrelsen gör efter att tagit del av förvaltningarnas delårsrapporter är att det ekonomiska läget är ytterst allvarligt med kraftigt försämrade ekonomiska prognoser från flera av förvaltningarna tillsammans med en oförändrad produktion samt oförändrad tillgänglighet jämfört med tidigare år. Styrelsen har tidigare under året tydligt uppmanat de förvaltningschefer som ansvarar för förvaltningar som uppvisar ekonomiska underskott, att arbeta vidare med åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Styrelsen har tidigare också uppmanat sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att trots den försämrade ekonomiska prognosen arbeta vidare med och utöka de tidigare redovisade effektiviseringsåtgärderna.

12 4 (4) Styrelsen måste säkerställa att dessa insatser intensifieras från samtliga berörda förvaltningars sida. Styrelsen har tidigare beslutat att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att löpande skriftligen återrapportera utfallet av det åtgärdsprogram som tidigare presenterats. Utifrån den nu kända nivån för det förväntade ekonomiska utfallet förändrar förutsättningarna för det tidigare framtagna åtgärdsprogrammet. Nivån på detta måste nu höjas från nu 200 miljoner kronor till minst 300 miljoner kronor. För ytterligare information kring förvaltningarnas produktion, ekonomi och måluppfyllelse hänvisas till respektive förvaltnings tertialrapport T 2 augusti Bilagor: - Förvaltningarnas delårsrapporter Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen för augusti 2015 Kopia till: Tf sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset Tf förvaltningsdirektör för Landstingsservice Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören

13 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen Augusti 2015

14 2 (11) Ekonomi Landstingets årsprognos är minus 52 miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 67 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror främst på att Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 100 miljoner kronor. Sjukhusets prognos är nu minus 200 miljoner kronor. Även Landstingsservice, Landstingets resurscentrum och Kollektivtrafikförvaltningen försämrar sina prognoser. Samtidigt förbättrar hälsooch sjukvårdsstyrelsen, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering, Kultur i länet och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter sina prognoser. Oroväckande är att så många förvaltningar har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor 1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus 164 miljoner kronor. Landstinget behöver vidta strukturella åtgärder för att få en hållbar ekonomi över tid. Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,6 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Samtidigt ökar inte produktionen i motsvarande takt, vilket i längden inte är en hållbar utveckling. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 4 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är i nivå budget. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari-augusti är 130 miljoner kronor, vilket ska jämföras med periodens budget på 168 miljoner kronor. I utfallet ingår engångsintäkter på 100 miljoner kronor (AFA, SPV). Att resultatet är relativt bra i delåret kontra den årsprognos som gäller för landstinget beror på en förskjutning av ett flertal kostnadsposter. Dessa kommer falla ut under de sista fyra månaderna av året. Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst riksoch regionintäkter, skatter och Alf-intäkter som avviker negativt mot budget. Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram (innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas) så visas tydligt att utfallet konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos. 1 Återbetalning för AFA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner kronor.

15 3 (11) Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter Okt 13 - sep 14 Nov 13 - okt 14 Dec 13 - nov 14 RR-intäkter Helår Feb jan 15 Mars 14 - feb 15 April 14 - mars 15 Maj 14 - april 15 Juni 14 - maj 15 Juli 14 - juni 15 Aug 14 - juli 15 Sep 14 - aug 15 Utfall RR Budget RR På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C läkemedel. På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen per augusti för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön. Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så framgår det att tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget. Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material. Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material Okt 13 - sep 14 Nov 13 - okt 14 Dec 13 - nov 14 Medicinskt material Helår Feb jan 15 Mars 14 - feb 15 April 14 - mars 15 Maj 14 - april 15 Juni 14 - maj 15 Juli 14 - juni 15 Aug 14 - juli 15 Sep 14 - aug 15 Utfall medicinskt material Budget medicinskt material

16 4 (11) Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och ökade kostnader för inköpta servicetjänster. Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 225 miljoner kronor. Tabell 2: Prognos produktionsstyrelsens förvaltningar Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf Budget Förändring jmf föreg prog Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 7 7 Primärvården 0 0 Hälsa och habilitering 8 9 Folktandvården 0 0 Landstingsservice Landstingets resurscentrum Summa Från förvaltningarnas månadsrapporter bedöms följande viktigt att lyfta fram. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar ett resultat för perioden på minus 108 miljoner kronor, vilket är 224 miljoner kronor sämre än budget. Intäkterna avviker negativt mot budget med 151 miljoner kronor vilket framförallt beror på lägre riks- och regionvårdsintäkter än vad som budgeterats. Utfallet på kostnadssidan avviker negativt mot budget med 73 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset lämnar en försämrad prognos och beräknar att årets resultat kommer att bli minus 200 miljoner kronor. Den negativa prognosen beror både på att intäkterna förväntas understiga budgeterade nivåer och kostnaderna förväntas överstiga budget, framförallt avseende inhyrd personal och medicinskt material. Flera enheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatta kapacitetsproblem, framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt nyttjade operationssalar som följd, vilket har försvårat möjligheten att öka intäkterna enligt plan. Sjukhuset har genomfört en omfattande omorganisation, i den nya organisationen är det nu fokus på att ta fram ytterligare åtgärder, framförallt på kostnadssidan för att klara en ekonomi i balans. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping redovisar ett resultat för perioden på plus 11 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor bättre än budget. Lasarettet i Enköping prognostiserar med ett årsresultat på plus 7 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Prognosen förutsätter att avtalsdiskussionen gällande samarbete med Akademiska sjukhuset finner sin lösning och att 11,2 miljoner kronor tillförs lasarettet. Det förväntade överskottet beror till stor del på att röntgenintäkterna förväntas överstiga budgeterade nivåer. Primärvården Primärvården redovisar ett resultat för perioden på plus 15 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor bättre än budget. Den för tillfället positiva avvikelsen beror på periodiseringar samt att hänsyn inte har tagits i delårsbokslutet till regleringar av eventuella överskott för PV/IT-funktionen och primärvårdsjouren i Östhammar. Primärvården lämnar en årsprognos i enlighet med budget.

17 5 (11) Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering redovisar ett resultat för perioden på plus 20 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor bättre än budget. Hälsa och habilitering lämnar en årsprognos på plus 8 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Den positiva prognosen beror på att kostnaderna för hjälpmedel förväntas fortsätta minska under året samt på svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrkesgrupper och därtill medföljande vakanser. Folktandvården Folktandvården redovisar ett resultat för perioden på plus 16 miljoner kronor vilket är i enlighet med budget. Sett till resultatet för perioden är både intäkterna och personalkostnaderna lägre än budgeterat. Anledningen är färre antal årsarbetare och hög sjukfrånvaro vilket ger en lägre produktion och därmed lägre intäkter. Folktandvården prognostiserar trots det med ett årsresultat på plus 10 miljoner kronor vilket är i enlighet med budget. För att klara produktionen och tillgängligheten på ett bra sätt så arbetar förvaltningen intensivt med att försöka öka antalet anställda, framförallt tandhygienister. Införande av förändrad arbetstidsmodell kommer på sikt även leda till bättre tillgänglighet. Landstingsservice Landstingsservice redovisar ett resultat för perioden på plus 11 miljoner kronor vilket är 9 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen beror på ökade intäkter och lägre kostnader än budgeterat. Landstingsservice lämnar en försämrad prognos och prognostiserar ett årsresultat på minus 19 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Underskottet beror framförallt på kostnader för den så kallade personalpendeln som har varit en temporär lösning till dess att nya parkeringshuset på Akademiska öppnar i november. Vidare tillkommer kostnader för en avbruten förstudie om så kallade AGV-truckar. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum redovisar ett resultat för perioden som är plus 3 miljoner kronor vilket är i enlighet med budget. Landstingets resurscentrum lämnar en försämrad prognos och prognostiserar ett årsresultat på minus 21 miljoner kronor, vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Det förväntade negativa resultatet beror på underskottet avseende sjukresor, patientadministrationens verksamhet för bårtransporter m.m., ökade vårdkostnader för tillståndslösa samt att avskrivna kostnader för egenbetalande ökar. När det gäller vård av tillståndslösa så är det landstingets resurscentrum som redovisar kostnaderna, medan Finansförvaltningen har en intäkt för detta i form av generellt statsbidrag.

18 6 (11) Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings produktion anges bland annat i DRG vilket står för diagnosrelaterade grupper. DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som beskrivning av vilken typ av produktion som genomförs på sjukhusen. Förutom DRG används även antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att kvantifiera produktionen. Produktionen på sjukhusen kan delas in i slutenvård och öppenvård. Inom öppenvården mäts produktionen som dagsjukvård, läkarbesök samt övriga besök. Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan delas in i C-länsvård (vård till länsinvånare) respektive riks- och regionvård (vård till utomlänsinvånare). Vidare omfattas produktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping av patienter inom fritt vårdval. Primärvårdens produktion mäts i antal besök där en uppdelning görs mellan läkarbesök och övriga besök. Folktandvården mäter också sin produktion i antal besök och gör en uppdelning mellan besök inom allmäntandvården och specialisttandvården. Hälsa och habilitering mäter sin produktion i antal besök där en uppdelning görs mellan slutenvård, läkarbesök och övriga besök. Inför 2015 inkom alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar med produktionsbudgetar för Dessa följs upp löpande under året och redovisas under respektive förvaltning. Akademiska sjukhuset I månadsrapporten för maj 2015 var produktionsutfallet, för perioden januari till maj, under budget med cirka 2 procent (minus vårdkontakter). Inför sommarmånaderna (juni, juli och augusti) gjorde sjukhuset stora ansträngningar för att kunna upprätthålla en relativt hög bemanning och hög produktionsnivå för att kunna hämta hem något av den negativa avvikelsen mot produktionsbudgeten. Produktionen på sjukhuset var hög under sommarmånaderna. Framförallt var det mycket hög produktion i juni vilket har bidragit till att den negativa avvikelsen mot produktionsbudgeten innan sommaren på minus vårdkontakter nu efter sommarmånaderna har reducerats till minus vårdkontakter. Således ligger sjukhuset i stort sett i nivå med budgeterad produktionsvolym för perioden januari till augusti. Jämfört med föregående år, samma period, har sjukhuset till och med en något högre produktion sett på total nivå. Inom öppenvården uppvisar både läkarbesök och övriga besök fler antal besök än både budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall för perioden januari till augusti medan dagsjukvård uppvisar en något lägre produktion. Slutenvården ligger under budgeterad produktionsvolym och detta gäller för såväl C-läns produktionen som riks- och region produktionen. När det gäller riks- och region produktionen, totalt sett, så ligger produktionen något över både budgeterad volym och föregående års utfall. Dock finns negativa avvikelser mot budgeterad volym inom övriga besök och, som nämnts ovan, slutenvården. Den negativa produktionsavvikelsen för riks- och regionvården inom framförallt slutenvården har en negativ påverkan på intäkterna. Fortsatta kapacitetsproblem för flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård försvårar möjligheten att uppnå budgeterad produktionsvolym. I synnerhet gäller detta sektionen neurokirurgi som utöver bemanningsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd även har produktionsstörningar på grund av evakueringen och flytt i samband med ombyggnation av 85-huset. Under perioden januari till augusti hade sjukhuset i genomsnitt 10 disponibla vårdplatser färre jämfört med föregående år. Utfallet har försämrats på grund av att antalet stängda vårdplatser ökat mellan maj och augusti månad. Den ackumulerade beläggningen är emellertid i nivå med Medelvårdtiden för riks- och regionpatienter har minskat medan medelvårdtiden för C-läns patienter har ökat. Inom flera verksamhetsområden har genomsnitts-drg per patient ökat vilket tyder på mer resurskrävande patienter. Omstrukturering från slutenvården till öppenvården fortsätter inom sjukhuset vilket bland annat ger effekter på riks- och regionintäkterna.

19 7 (11) Omstrukturering inom den psykiatriska slutna vården fortsätter. Nya behandlingssätt med kortare medelvårdtider men med ökade sammantagna resurser. Bemanningsmässigt startade 2015 bättre än föregående år men i maj vände den positiva trenden och hösten ser mer osäker ut. Akademiska sjukhuset bedömer att sjukhuset kommer att producera i nivå med C-läns budgeten för öppenvården. Inom slutenvården kommer dock vissa verksamhetsområden inte uppnå budgeterad produktion. Detta gäller framförallt inom verksamhetsområde intern- och lungmedicin. När det gäller riks- och regionvården bedömer sjukhuset att slutenvårdsproduktionen kommer avvika med 5 procent från budgeterad volym medan sjukhuset bedömer att öppenvårdsproduktionen kommer producera över budget. Diagram 3: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Akademiska sjukhuset ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN AS: Slutenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER AS: Öppenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Diagram 4: Produktion, C-län och Riks- och regionvård, Akademiska sjukhuset ANTAL KONTAKTER AS: C-län, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER AS: RiksRegion, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Lasarettet i Enköping Innan sommarmånaderna (juni, juli och augusti) låg produktionsutfallet för Lasarettet i Enköping över både budgeterad volym (plus 437 vårdkontakter) samt föregående års utfall (plus 940 vårdkontakter). Produktionen under sommarmånaderna har varit hög och ackumulerat för perioden januari till augusti ligger nu lasarettet över budgeterad produktionsvolym med vårdkontakter. Jämfört med samma period föregående år är avvikelsen plus vårdkontakter. Lasarettets öppenvårdsproduktion, mätt i antal kontakter, är hög och såväl övriga besök som läkarbesök och dagsjukvård överstiger budgeterad volym. Lasarettets slutenvårdsproduktion, mätt i antal vårdtillfällen, har förbättrats och tidigare negativa avvikelse har hämtats upp. På lasarettet pågår uppstart av utvecklad lasarettsansluten hemsjukvård som beräknas genomföras under hösten, vilket förväntas exempelvis korta vårdtiderna och minska undvikbara återinläggningar på

20 8 (11) de akutmedicinska vårdavdelningarna. Lasarettet bedömer att budgeterad produktionsvolym för 2015 kommer att uppnås och att tillgängligheten kommer att förbättras under hösten. Diagram 5: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Lasarettet i Enköping ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN LE: Slutenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER LE: Öppenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Primärvården Produktionen inom Primärvården har varit förhållandevis hög under sommarmånaderna. Det är inom övriga besök som produktionen har varit högre än såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall under sommarmånaderna. För perioden januari till augusti uppnår Primärvården produktionsbudgeten och det tack vare övriga besök som fortsätter att öka och ligger därmed väsentligt över både budget och föregående år. Primärvården har tidigare annonserat att ökningen av övriga besök ska plana ut under året. Att det fortsatt är en stark ökning förklaras bland annat av ett fortsatt högt tryck i den drop-in verksamhet som numera erbjuds hos samtliga av Primärvårdens vårdcentraler. När det gäller läkarbesök så ligger produktionen fortsatt väsentligt under budget men i stort sett i nivå med föregående års utfall för samma period. Primärvården bedömer att övriga besök kommer överträffa budgeterad produktionsvolym medan läkarbesök inte kommer uppnå budgeterad produktionsvolym för Folktandvården Totalt sett var Folktandvårdens produktion under sommarmånaderna högre än budgeterad produktionsvolym tack vare hög produktion i juni. För perioden januari till augusti ligger emellertid såväl allmäntandvården som specialisttandvården under budgeterad produktionsnivå. Inom allmäntandvården är vårdtrycket stort beroende på ökad vårdefterfrågan. Ambitionen att öka antalet besök har dock inte uppnåtts då exempelvis rekrytering i tillräckligt stor utsträckning inte varit möjlig. Inom specialistvården fortsätter problemen med långa väntetider. De främsta orsakerna till väntetiderna är vakanser, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Folktandvården prognostiserar att antalet besök kommer vara lägre än budgeterad produktionsvolym för 2015 men förväntas bli något högre än föregående år. Hälsa och habilitering Totalt sett var Hälsa och habiliterings produktion under sommarmånaderna högre än budgeterad produktionsvolym tack vare hög produktion i juni. För perioden januari till augusti ligger Hälsa och habilitering, på total nivå, över budgeterad produktionsvolym tack vare att såväl läkarbesök som övriga besök har en högre produktionsvolym än budget. När det gäller slutenvården så ligger utfallet under budget vilket förklaras av att Närvårdsavdelningen har haft svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och därmed har inte planerad beläggning varit möjlig. Förvaltningens prognos är att produktionsutfallet för 2015, på total nivå, kommer ligga över budgeterad volym.

21 9 (11) Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,6 procent jämfört med Årets löneöversyn är avslutad och ny lön samt retroaktiv lön är utbetald för samtliga förbund. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 180 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med augusti i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med drygt 2 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor, ledning och specialistläkare. Sett till förvaltningarna har Akademiska sjukhuset ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 133 årsarbetare. Akademiska redovisar i sin delårsrapport att av dessa är 54 årsarbetare en effekt av beslutad verksamhetsutveckling under året. Ett flertal åtgärder inom ramen för kompetensförsörjning pågår inom Akademiska sjukhuset samt bland annat ett arbete att knyta ihop budgetarbetet och uppföljningssystem med produktionsplanering, bemanning och arbetstidsmodeller. Enligt delårsrapporten kan eventuella effektiviseringar inte bekräftas av detta arbete innan analysen och arbetet är genomfört under Hälsa och Habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som förvaltningen öppnade i Uppsala i augusti Förvaltningens uppdrag att vara stöd till den samlade primärvården och uppbyggnad av centrumbildningar bidrar också till en ökning av antalet årsarbetare. Primärvården har ökat antalet årsarbetare, bland annat fysioterapeuter och psykologer, för att bättre tillgodose krav på ökad tillgänglighet via telefon och mottagningsverksamhet. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av svårt rekryteringsläge. Diagram 6: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 55 miljoner kronor till och med augusti. Årsbudgeten är 35 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har haft behov av inhyrd personal vid nästan alla verksamhetsområden, främst sjuksköterskor men även inhyrda läkare och medicinska sekreterare. Primärvården har brist på anställda distriktsläkare vilket har lett till ett fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Primärvården ser i dagsläget inga tecken på att kostnaderna kommer att minska under Vid Lasarettet i Enköping kvarstår behovet av inhyrd personal på grund av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Hälsa och habilitering har behov av inhyrd personal både gällande läkare och sjuksköterskor.

22 10 (11) Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor, LUL Konto Ack utfall aug 2015 Ack utfall aug 2014 Årsbudget 2015 Bokslut 2014 Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Summa Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter augusti 4,9 procent. Sjukfrånvaron är på samma nivå som för helåret 2014 och för motsvarande tidpunkt i fjol var sjukfrånvaron 4,5 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (- 29 år, år, 50 år -) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön är sjukfrånvaron i stort oförändrad jämfört med 2014 för både kvinnor och män. Akademiska sjukhuset har gjort en fördjupad analys av sjukfrånvaron vid sjukhuset och åtgärder är planerade. Se vidare Akademiskas delårsrapport. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 46 miljoner kronor efter augusti och det är fem miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på cirka 13 procent. Diagram 7: Total sjukfrånvaro, LUL

23 11 (11) Bilaga Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

24 Dnr AS Delårsrapport 2015 Akademiska sjukhuset Delårsrapport Augusti 2015 Akademiska sjukhuset

25 2 VIKTIGA HÄNDELSER Efter samverkan med de fackliga parterna om förslaget till ny organisation av sjukhuset togs i januari beslut att genomföra den föreslagna förändringen. Sammanfattningsvis innebär detta att sjukhusets verksamhetsområden nu utgör kärnan för både vård, forskning och utbildning. Divisionsnivån har försvunnit och större ansvar och befogenheter knyts till sjukhusets verksamhetsområden och till de modeller för samverkan som ska utvecklas. Samverkan med Uppsala universitet ska stärkas. Sjukhusets administration ska specialiseras och utvecklas. I mars öppnades en ny korttidsavdelning kallad ADA (akutsjukvårdens diagnostikavdelning) som är knuten till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Syftet med satsningen var framförallt att avlasta akuten bland annat genom att tid ges för bedömning/utredning av vissa patienter för att underlätta eventuellt beslut om inläggning. I mars öppnades dessutom tio vårdplatser på lungavdelning 50 E. Platserna var avsedda för utskrivningsklara patienter som har fått en vårdplanering. Avsikten var att minska belastningen på akutmottagningen och övriga avdelningar på Akademiska. I april öppnade Akademiska sjukhuset en enhet för kortvårdskirurgi på Samariterhemmet. Främsta syftet är att kunna operera fler patienter genom ett bättre utnyttjande av de totala operationsresurserna. Inledningsvis ligger tyngdpunkten på bröstcancerkirurgi, men även titthålskirurgi och andra mindre kirurgiska ingrepp. Mer komplicerade operationer, som kräver omedelbar närhet till intensiv- och akutvårdsresurser, ska även i fortsättningen utföras på Akademiska sjukhusets kärnområde. Sjukhusledningen har beslutat att införa nya patientnära arbetssätt inom slutenvården på Akademiska. Viktiga grundprinciper är ökad patientdelaktighet, förstärkt teamsamarbete där även patienten ses som en del i teamet och en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Patientnära arbetssätt införs på alla slutenvårdsavdelningar med enpatientrum. I flerbäddsrum införs de av arbetssätten som är tillämpbara. De nya arbetssätten ska införas successivt med start under hösten. Som första sjukhus i världen behandlar Akademiska patienter med en ny antikropp mot spridd cancer. Antikroppen, som stimulerar immunförsvaret, injiceras direkt i metastaserna, i stället för via blodet som tidigare behandlingar av detta slag. Behandlingen ges inom ramen för en klinisk studie. Sedan början av 2000-talet kan patienter med svår typ 1-diabetes behandlas med insulinproducerande betaceller. En utmaning med transplantation är biverkningar av immundämpande läkemedel. För att slippa detta och minska risken för celldöd prövas nu en ny metod på Akademiska sjukhuset där ö-celler kapslas in och får syre genom en inbyggd syrgastank. Akademiska är först i världen med att kliniskt pröva denna inkapslingsmetod. SAMMANFATTNING Akademiska sjukhusets produktionsutveckling är hittills i år något under budgeterad nivå. Sjukhuset har fortsatt höga beläggningssiffror (95 % i somatiken) och en historiskt hög vårdtyngd (snittvikt DRGpoäng) jämfört med tidigare år. Medelvårdtiden har ökat hittills i år vilket också är ett tecken på en ökande vårdkomplexitet. Kapacitetsproblemen avseende operation och vårdplatser kvarstår vilket påverkar produktionsvolymerna och tillgängligheten negativt. Det redovisade resultatet för perioden januari-augusti är minus 224,2 miljoner kronor (231,4 mnkr tom juli). Av dessa 224,2 miljoner kronor är 67,1 miljoner kronor uppbokning av ett stort överskott på ALFforskning vilket påverkar sjukhusets periodresultat negativt. Exkluderas uppbokningen av ALFöverskottet är resultatet i perioden minus 157,1 miljoner kronor. Sjukhuset fokuserar på att öka ALFuttaget under resterande del av året vilket är nödvändigt för att nå ett förbättrat ekonomiskt resultat. Akademiska sjukhuset har ett svårt ekonomiskt läge 2015 och det krävs stora effektiviseringar för att klara en ekonomi i balans. Prognosen för helåret 2015 är försämrad och är nu på minus 200 miljoner

26 3 kronor. Den negativa prognosen beror både på för låga intäkter jämfört med planen men även på för höga kostnader gällande framförallt inhyrd personal och medicinska material. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatta kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd, vilket försvårat möjligheten att öka intäkterna enligt plan. I höst fortsätter därför sjukhuset satsningen på specialistsjuksköterskeutbildningen för att långsiktigt motverka kapacitetsproblemen. Sjukhuset har genomfört en omfattande omorganisation som innebar att divisionerna försvann och större ansvar och befogenheter har knutits till våra verksamhetsområden och till de modeller för samverkan som håller på att utvecklas. I den nya organisationen är det nu fokus på att ta fram ytterligare åtgärder framförallt på kostnadssidan för att klara en ekonomi i balans. Arbetet med framtagande av åtgärder måste präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande för att ge permanenta effekter som även kvarstår nästkommande verksamhetsår. Ekonomi ACKUMULERAT UTFALL Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Riks- och regionintäkter ,6 Övriga intäkter ,3 Personalkostnader inkl inhyrd personal ,6 Övriga kostnader ,7 Resultat ,2 Akademiska sjukhusets redovisade resultat för perioden är minus 224,2 miljoner kronor i förhållande till periodens budget. Utfallet avviker negativt på både intäktssidan (-150,9 mnkr), där budgetunderskottet för riks- och regionintäkter utgör merparten, och på kostnadssidan (-73,3 mnkr). På kostnadssidan är avvikelsen mer generell, men främst avviker medicinskt material, inhyrd personal och övriga kostnader. Periodens redovisade resultat innebär att sjukhuset försämrat resultatet från rapporteringen i maj med minus 83,0 miljoner kronor. På intäktssidan ökar budgetunderskottet med minus 29,4 miljoner kronor, främst riks- och regionintäkter, men det är på kostnadssidan som orsaken till resultatförsämringen i huvudsak återfinns. Resultatrader som kommer att analyseras och kommenteras i rapporten är utvecklingen av riks- och regionintäkterna, lönekostnader inklusive inhyrd personal, kostnader för köpt vård, kostnaderna för medicinskt material och övriga kostnader, eftersom utvecklingen av dessa bedöms som särskilt viktiga för sjukhusets ekonomiska resultat. Det ekonomiska resultatet i perioden är minus 157,1 miljoner kronor om effekten av den uppbokning (67,1 mnkr) av oförbrukade ALF-medel som gjorts i perioden exkluderas. INTÄKTER -150,9 MNKR (-2,7 %) Budgeten 2015 för riks- och regionintäkter, exklusive uppräkning, har räknats upp med 6,7 procent (135 mnkr) jämfört med bokslut För att klara det ökade budgetkravet måste den genomsnittliga riks- och regionintäkten öka med drygt 11 miljoner kronor per månad jämfört med föregående års utfall. I aktuell period avviker riks- och regionintäkterna med minus 93 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen vid föregående rapporteringstillfälle var minus 74 miljoner kronor. För att klara det ökade intäktskravet för året måste intäkterna öka med i genomsnitt drygt 23 miljoner kronor per månad jämfört med budget under de kommande 4 månaderna, se diagram nedan.

27 4 Trend RR-intäkter 2015 (mnkr) BOKSLUT 2014 ÅRSBUDGET 2015 TREND 1 TREND 2 Budget 2015 Utfall Underskott att inhämta 4 mån Verksamhetsområdena akademiska barnsjukhuset och kvinnosjukvård har under året haft en positiv produktionsutveckling med intäkter utöver budgeterade nivåer. Viktiga produktionsenheter så som verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar, verksamhetsområde klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, verksamhetsområde kirurgi samt verksamhetsområde plastikkirurgi och käkkirurgi, alla med stor andel riks- och regionvård, har fortsatta kapacitetsproblem. Bemanningsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd, avspeglar sig på intäktssidan på dessa verksamhetsområden. I synnerhet gäller detta sektion neurokirurgi som utöver nämnda kapacitetsproblem även påverkats av produktionsstörningar på grund av evakueringen och flytt i samband med ombyggnationen av 85-huset (B14). Underskotten i förhållande till budget på sektionerna onkologi och hematologi beror dels på verksamhetsensart med variationer över tiden men också på att patienter i större omfattning vårdas i hemlandstingen. Sjukhusets årsprognos för riks- och regionintäkter har bedömts till minus 125 miljoner kronor mot budget. Övriga intäkter, inklusive uppbokade oförbrukade ALF-medel och ersättning från HSS avviker negativt med 58,3 miljoner kronor. Drygt hälften av budgetunderskottet för övriga intäkter kan förklaras av att försäljningen av laboratorie- och röntgentjänster samt konsulttjänster inte når upp till budgeterade nivåer. Vårdvalsersättningen från HSS avviker med minus 5,0 miljoner kronor mot budget, främst inom vårdval ögon (katarakter). Det fria vårdvalet har inneburit konkurrens om läkarresurser som påverkar verksamhetsområde ögonsjukdomar. Inom vårdval gynekologi produceras mer vård enligt plan trots det klaras inte budgetkravet i perioden på grund av de låga ersättningsnivåerna. Sjukhusets årsprognos för övriga intäkter har bedömts till minus 20 miljoner kronor mot budget. KOSTNADER -73,3 MNKR (-1,4 %) Sjukhusets kostnader avviker negativt med 73,3 miljoner kronor mot periodens budget. Utfallet för personalkostnader inklusive inhyrd personal visar en negativ avvikelse mot budget på 13,6 miljoner kronor liksom utfallet för övriga kostnader som överstiger periodens budget med minus 59,7 miljoner kronor, se tabellen ovan. Totala personalkostnader inklusive inhyrd personal visar en negativ avvikelse mot budget på 13,6 miljoner kronor.

28 5 Kostnaden för inhyrd personal avviker på totalnivå med minus 23,9 miljoner kronor utöver budget, i synnerhet läkare (-16,0 mnkr). Avvikelsen på läkarsidan återfinns främst inom verksamhetsområde psykiatri (-12,4 mnkr). Psykiatrins arbete med att minska behovet av inhyrd personal har givet effekt. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna minskat med 3,8 miljoner kronor. Inom verksamhetsområdet öron-, näs- och halssjukdomar, verksamhetsområde geriatrik samt inom sektionen strokevård beror kostnaden för inhyrd personal främst på att det saknas sjuksköterskor. Lönekostnader läkare avviker positivt med 13,6 miljoner kronor medan lönekostnader övrig personal är princip i balans med budget (-1,7 mnkr). Negativa budgetavvikelser för lönekostnader övrig personal återfinns främst inom akademiska barnsjukhuset, kvinnosjukvården samt inom kirurgi och psykiatri. Underskottet inom psykiatrin, främst BUP, är bland annat effekter av att statliga- och landstingsmedel som inkommit under året bokförts på intäktssidan men inte budgeterats på kostnadssidan. Kostnaderna på verksamhetsområdena kvinnosjukvård matchas av ökade intäkter på grund av en stor produktion under året. Ökat ALF-uttag kommer att förbättra utfallet på läkarsidan och övrig personal. Övriga personalkostnader avviker negativt med minus 5,0 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen beror på ökade kostnader för rekrytering, utbildning och personalvård. Sjukhusets årsprognos för lönekostnader inkl inhyrd personal har bedömts till minus 32 miljoner kronor mot budget. Övriga kostnader avviker negativt med 59,7 miljoner kronor mot budget, vilket är en försämring med 46,9 miljoner kronor jämfört med bokslutet i maj. De resultatrader som summeras till övriga kostnader visar generellt negativa avvikelser med undantag för avskrivningar/nedskrivningar (+18,5 mnkr) och finansiell nettokostnad (+1,3 mnkr). Underskottet mot budget återfinns främst på resultatraderna köpt vård, köpt medicinsk service och övriga kostnader, men framförallt är det även fortsättningsvis kostnadsökningar för medicinskt material som är orsaken till underskottet. Ovan nämnda resultatrader står även för den negativa kostnadsutvecklingen sedan rapporteringen i maj. Kostnaderna för köpt vård har ökar med drygt 14 procent jämfört med föregående år. Kostnadsökningen återfinns främst för patienter med specialistvårdsremiss och i synnerhet för akademiska barnsjukhuset, sektion neonatologi. Ökningen återspeglar kapacitetsbristen som råder inom neonatologivården och som var påtaglig under våren då förlossningstalet var högt. Även kostnaderna för den nya patientlagen ökar kostnaderna för köpt vård. Sjukhusets årsprognos för köpt vård bedöms till minus 8 miljoner kronor mot budget. Underskottet för medicinskt material (-33,9 mnkr) återfinns främst inom verksamheter med omfattande operationsverksamhet samt på akademiska laboratoriet och bild- och funktionsmedicinskt centrum. Delar av underskottet härrör sig från lageruppbyggnad för att erhålla mängdrabatt, vilket inte är periodiserat i budget. Under året kommer detta underskott att utjämnas, vilket redan är märkbart och i bokslutet för augusti redovisas ett positivt utfall mot budget. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna ökat för främst medicinskt material, implantat och laboratoriematerial. Merparten av underskottet mot budget genererades under februari (- 11,4 mnkr), då en del av lageruppbyggnaden skedde. Resultatet i mars-augusti innebär ett fortsatt överskridande av budget (-17,2 mnkr), men inte i samma takt. Årsbudgeten för medicinskt material är marginellt uppskriven jämfört med utfallet i bokslutet 2014, vilket innebär att det är av största vikt att upphandlingarna som är planerade ger avsedd effekt för att undvika ytterligare underskott. Sjukhusets årsprognos för medicinskt material bedöms till minus 30 miljoner kronor mot budget.

29 6 Övriga kostnader avviker mot budget i aktuell period med minus 19,1 miljoner kronor, främst ses kostnadsökningar inom kontogrupp övriga tjänster vilket beror på kostnader för ett antal utvecklingsprojekt. Sjukhusets årsprognos för övriga kostnader bedöms till minus 10 miljoner kronor mot budget. Budgeten för året avseende investeringar uppgår till 476 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor för IT-utrustning. Under aktuell period har närmare 32 procent av den totala investeringsbudgeten använts. I paritet med detta används inte hela avskrivningsutrymmet och avskrivningskostnaderna understiger därmed budget med drygt 18 miljoner kronor. Flera större upphandlingar påbörjades i slutet av 2014 och kommer att avslutas 2015 och därmed börja ge ekonomiska effekter under året. Sjukhusets årsprognos för avskrivningar/nedskrivningar bedöms till plus 25 miljoner kronor mot budget. Jämförelse av sjukhuset resultat mellan T och T Avv T (mnkr) Avv T (%) Mnkr T T2 2014* Riks- och regionintäkter ,6% Övriga intäkter ,8% Personalkostnader inkl inhyrd personal ,6% Övriga kostnader ,5% Resultat *T korrigerat för jämförelsestörande poster: -Uppräkning av intäkter och kostnader enligt LPIK Differensen mellan åren för återbetalning av målrelaterad ersättning -Differensen mellan åren av bokförda avräkningar för rabatter på riks- och regionintäkter -Differensen mellan åren av väsentliga uppbokningar av intäkter och kostnader -Sjukresor/LRC/Hyror -Beslutade resursförändringar VÖK När resultatet i delårsrapporten 2014 korrigerats för väsentliga jämförelsestörande poster, se tabellen ovan, motsvarar ökningarna på kostnadssidan 3,0 procent medan intäkterna ökat med 5,8 procent mellan åren 2014 och Ändrade ersättningsmodeller för den vård som produceras till C-län medför att jämförbarheten mellan åren, främst på intäktssidan, blir svårtolkad. I Fast ersättning HSS 2015 ingår kompensation för tidigare års underskott vilket påverkar jämförelsen av intäkter mellan åren. Ökningen på intäktssidan består främst av ökade övriga intäkter medan riks- och regionintäkterna i princip är oförändrade (+1,6 %) mellan åren. Ökningen av övriga intäkter mellan åren är främst ett resultat av ändrad ersättningsmodell från HSS vilket omöjliggör en jämförelse mellan åren. På kostnadssidan ökar personalkostnaderna inklusive inhyrd personal med 2,6 procent. Personalkostnadsökningarna mellan åren utgörs främst av kostnader för strategiska lönesatsningar på sjuksköterskor och kostnader för löneöversyn. Övriga kostnader har ökat med 3,5 procent, ökningen återfinns främst för övriga kostnader, medicinskt material, medicinsk service och köpt vård.

30 7 ÅRSPROGNOS Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter ,0 Övriga intäkter ,3 Personalkostnader inkl inhyrd personal ,8 Övriga kostnader ,8 Resultat ,0 Det prognostiserade årsresultatet bedöms till minus 200 miljoner kronor. Det underskott som sjukhuset fört med sig från 2014 samt kostnadsökningar utöver budgetram 2015 som måste hanteras bedöms motsvara drygt 300 miljoner kronor på sjukhusnivå. För att klara en ekonomi i balans arbetar sjukhuset med att komplettera tidigare framtaget åtgärdsprogram med ytterligare åtgärder som ska ge motsvarande resultatförbättring. Fortsatta kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar förvårar dock möjligheterna att klara åtgärderna på intäktssidan samtidigt som den vård som ska bedrivas blir allt mer avancerad vilket fortsätter driva kostnaderna. Detta har föranlett att årsprognosen reviderats till minus 200 miljoner kronor. Vi ser framförallt kapacitetsproblem inom följande områden: neurointensiv-/intermediärvården (NIVA/NIMA) bemanningsproblem gällande specialistsjuksköterskor vårdplatser öron- näsa- halssjukdomar och plastikkirurgi svårare efter juni när avdelningen flyttat till enkelrum och inte kommer ha platser för överbeläggningar barnintensiven (BIVA) svårigheter att öppna tre platser enligt plan anestesisjuksköterskebrist inom specialanestesi (neurokirurgi, gynekologi, öron- näsa- halssjukdomar, plastikkirurgi och barnkirurgi) Årsprognosen har justerats med följande poster, se bilaga 1: Riks- och regionintäkter -125 miljoner kronor Övriga intäkter -20 miljoner kronor Inhyrd personal -32 miljoner kronor Köpt vård -8 miljoner kronor Medicinskt material -30 miljoner kronor Övriga kostnader -10 miljoner kronor Avskrivningar +25 miljoner kronor Summa prognosförändringar: -200 miljoner kronor Utöver detta har fast ersättning HSS justerats med minus 8,3 miljoner kronor. Prognosavvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 (+1,4 mnkr) samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 (-9,7 mnkr). Avvikelsen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp och därmed är prognosförändringen i balans med budget. Budgeten för året avseende investeringar är på 476 miljoner kronor. Prognosen avseende investeringar för året är 300 miljoner kronor. ÅTGÄRDER I budgetprocessen tog sjukhuset fram ett åtgärdsprogram som inarbetats i respektive verksamhetsområdes budget Totalt har sjukhuset definierat ett åtgärdsprogram på 197,3 miljoner kronor varav 127,9 miljoner kronor förväntas att uppnås under Dessa åtgärder räcker inte till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat arbetet med att ta fram ytterligare kostnadsåtgärder. För att klara en ekonomi i balans 2015 krävs det att sjukhuset lyckas genomföra effektiviseringar på totalt drygt 300 miljoner kronor.

31 8 De redan definierade åtgärderna återfinns inom följande områden: Ökade riks- och regionintäkter (103,7 mnkr) genom bland annat öppnande av operationsavdelning på Samariterhemmet, operationssamarbete med Enköping och expansion inom barnområdet (BIVA och utbyggnad dagkirurgi). Effekten hittills i år bedöms 37,5 miljoner kronor och prognosen helår är 65,6 miljoner kronor då många av åtgärderna har störst effekt under hösten. Ökade övriga intäkter (26,6 mnkr) genom bland annat ökade intäkter för flyget (luftburen intensivvård), akademiska laboratoriet, psykiatrin och bild- och funktionsmedicinskt centrum (PET-intäkter). Effekten hittills i år bedöms till endast 3,6 miljoner kronor och helårsprognosen 16,9 miljoner kronor. Det finns en del eftersläpningar i faktureringen som kommer förbättra resultatet under sista tertialet. Minskade personalkostnader (51 mnkr) genom bland annat åtgärder inom psykiatrin, pågående omstrukturering av vårdavdelningar och ökat resursutnyttjande personal. Effekten hittills i år bedöms till 10,7 miljoner kronor och helårsprognosen 32,2 miljoner kronor. Största effekten av de planerade åtgärderna kommer under hösten. Minska övriga kostnader genom bland annat upphandlingar, lager- och inköpsprojekt (medicinskt material) och minskad köpt vård orsakad av vårdgaranti. Effekten hittills i år bedöms till 6,7 miljoner kronor och helårsprognosen 13,2 miljoner kronor. Ryggimplantat upphandlingen är nu klar och kommer att ge positiv effekt under hösten. Åtgärder sammanställning period jan-aug 2015 Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom aug) Öka riks- och regionintäkter 103,7 65,6 37,5 Öka övriga intäkter 26,6 16,9 3,6 Minska personalkostnader 51,0 32,2 10,7 Minska övriga kostnader 16,0 13,2 6,7 Summa 197,3 127,9 58,5 Produktion JUNI - AUGUSTI UTFALL Sjukhuset gjorde en stor ansträngning att upprätthålla en relativt hög bemanning och produktionsnivå under sommaren för att hämta hem något av den avvikelse mot budget som vi gick in i sommaren med. Detta gjordes exempelvis genom olika former av extraersättningar på personalsidan. Sjukhuset lyckades hålla en hög produktion relativt budget under juni och juli, men hade sämre utfall i augusti. Sommarmånaderna innebar sammanfattningsvis en lägre slutenvårdsproduktion jämfört med plan medan öppenvården presterade bättre än plan. Efter sommaren ser vi ett bakslag avseende bemanningsutvecklingen. Detta har flera orsaker, men bland annat att fler sjuksköterskor än väntat kommit in på specialistutbildningar. Detta leder till färre disponibla vårdplatser mot plan och en kapacitetsbrist inom slutenvården framför allt för verksamhetsområdena kirurgi, ortopedi samt intern- och lungmedicin. Operationsverksamheten har i år legat på samma nivå som tidigare år över sommaren trots ett befarat produktionsunderskott på grund av anestesiresursbrist, tack vare extraersättningar och förskjuten semester. Elektiv kirurgi och subakut kirurgi har i sommar i högre utsträckning kunnat göras än tidigare år tack vare uppstarten av operationsverksamheten på Samariterhemmets sjukhus. Verksamheten har endast haft neddragen produktion 4 veckor och stängt 2 veckor.

32 9 Fortsatt kapacitetsbrist på neurokirurgens intermediärvårdsavdelning och intensivvårdsavdelning. Även sjukhusets operationsavdelningar har resursbrist vilket påverkar framförallt slutenvårdens produktionsvolym. Förutom kapacitetsproblem har akutsjukvårdens diagnostikavdelning (ADA) varit oplanerat stängd under lång tid i sommar. Den slutna vården avviker negativt med 8 procent, (-350 kontakter) jämfört med månadens budget. Framförallt är det augusti månad som avviker negativt. Riks-och region vården har ett underskott på 134 vårdkontakter jämfört med budget. Sjukhuset hade under sommarmånaderna i genomsnitt 24 färre disponibla vårdplatser än samma period föregående år. Samtidigt ökar inte medelbeläggningen av vårdplatser och överbeläggningarna är 17 procent lägre under perioden jämfört med föregående år. Att de disponibla vårdplatserna sjunkit beror till del på ombyggnationen av 85-huset och inte vårdplatsstängningar. Trenden från föregående månader håller i sig, DRG-vikten per kontakt i slutenvården och medelvårdtiden för C-länspatienter ökar. Medelbeläggningen av vårdplatser var i nivå med föregående år i juni och juli men sjönk betydligt i augusti. Sammanfattningsvis har sjukhuset inte helt uppnått produktionsbudgetens nivå för sommarmånaderna och det beror främst på att slutenvården för augusti har ett produktionsbortfall på grund av stängda vårdplatser. Positivt är att verksamhetsområdena kvinnosjukvård, psykiatri och kardiologi och klinisk fysiologi producerar över slutenvårdsbudget. Största produktionstappet har sektion neurokirurgi och verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, kirurgi, ortopedi och geriatrik. ACKUMULERAT UTFALL Sjukhusets ackumulerade produktion är i nivå med budget vid T sett till totala antalet vårdkontakter. Svaga produktionsmånader i förhållande till plan har januari, maj och augusti varit. Sett till enbart slutenvården avviker sjukhuset 5 procent negativt mot budget. Största avvikelserna inom slutenvården finns inom verksamhetsområdena geriatrik, infektionssjukdomar, intern- och lungmedicin samt plastik- och käkkirurgi. Inom det akuta slutenvårdsflödet (intern- och lungmedicin) ser slutenvårdsbudgeten ut att ligga för högt i och med de nya arbetssätt som införts inom exempelvis akutsjukvårdens diagnostikavdelning (ADA) där en stor del av patienterna går hem utan att skrivas in. Inom verksamhetsområde geriatrik ger ökade medelvårdtider färre vårdtillfällen, delvis på grund av svårt med utflödet från sjukhuset. Vi ser också en viss påverkan på disponibla vårdplatser och produktionen beroende på ombyggnationen av 85-huset. Verksamhetsområdena akademiska barnsjukhuset, kvinnosjukvård, kardiologi och klinisk fysiologi och psykiatri visar ett positivt produktionsresultat sett till helheten. Sjukhuset har ytterligare några verksamhetsområden som i stort sett klarar sin produktion medan verksamhetsområdena geriatrik, plastik- och käkkirurgi, intern och lungmedicin, infektion och ögonsjukdomar har ackumulerat de största obalanserna främst beroende på slutenvården. Neurokirurgens intermediärvårds- och intensivvårdsavdelning har haft stängda vårdplatser och minskad operationskapacitet under hela perioden till följd av brist på specialistsjuksköterskor. Det har gett upphov till minskad produktion även inom de verksamhetsområden som samutnyttjar deras vårdplatser.

33 10 Akademiska sjukhuset : Produktionstabell januari - augusti Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % Slutenvård, antal % % -308 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % C-län, antal (inkl vårdval) % % 28 Riks- och region, antal % % startade bemanningsmässigt bättre än föregående år men i maj vände trenden och hösten ser mer osäker ut. Samtidigt har olika åtgärder för att stabilisera framförallt den slutna vården gett effekt under våren och sommaren såsom öppnandet av operationsavdelning på Samariterhemmet och det utökade operationssamarbetet med Lasarettet i Enköping. Införandet av daglig styrning av slutenvårdsplatser har visat sig vara positivt. Inrättandet av slutenvårdsrådet ger rum för större handlingsfrihet för att strukturera och behovsstyra slutenvården. Det har inneburit en stabilare verksamhet och ett minskande antal överbeläggningar på de somatiska vårdavdelningarna (-13 %). Den somatiska vårdens beläggningsgrad är nu i nivå med föregående år, 95 procent (se även tabell nedan). Vissa vårdavdelningar har dock fortfarande beläggningsnivåer nära 100 procent eller mer. Den höga beläggningsgraden innebär i de flesta fall också en ökad bemanning. Verksamheterna har lagt sitt bemanningsbehov utifrån en betydligt lägre beläggningsgrad. Disponibla platser/dag Disponibla platser/dag och beläggning somatisk vård AS 2013 till 2015 jan-13 mar-13 maj-13 jul-13 sep-13 nov-13 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 maj-15 Disponibla platser/dag Beläggning % jul Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård fortsätter vilket ger effekter på riks- och regionintäkter. Samtidigt påverkas kostnaderna marginellt för till exempel läkemedel och medicinska material. Det positiva är att fler patienter kan behandlas men den ekonomiska marginaleffekten kan till och med vara negativ. Antalet vårdtillfällen och läkarbesök som ännu inte DRG-registrerats är nästan dubbelt så många i slutenvården jämfört med samma period förra året. Anpassning till rätt vårdnivå på vårdavdelningar med enkelrum sker genom en ökad poliklinisering och ses inom bland annat neurokirurgi. Samma anpassning sker inom sektion plastikkirurgi och verksamhetsområde öron-, näs- och halssjukdomar. SLUTENVÅRD Slutenvården har ett ackumulerat underskott på minus (-5 %) vårdtillfällen jämfört med budget (maj ). Det finns flera orsaker till underskottet:

34 11 Verksamhetsområdena intern- och lungmedicin (-769 kontakter), kirurgi (-396 kontakter) samt geriatrik (-198) har de största avvikelserna i antal mot plan. Samtliga har haft färre vårdplatser öppna än planerat till följd av ombyggnation eller resursbrist. Neurokirurgens intensivvårds- och intermediärvårdsavdelningar har haft kapacitetsbrist hela året, vilket har fått en negativ effekt på produktionen inom flera verksamheter. Under perioden januari till augusti hade sjukhuset i genomsnitt10 vårdplatser färre disponibla jämfört med föregående år. Utfallet har försämrats mot föregående period på grund av att antalet stängda vårdplatser ökade mellan maj och augusti månad. Den ackumulerade beläggningen är i nivå med 2014 (95 %) för Antalet överbeläggningar under perioden har trots detta minskat i den somatiska vården med 13 procent. Beläggningen ökar något i den psykiatriska vården till i genomsnitt 83 procent för perioden. Medelvårdtiden för riks- och regionpatienter har minskat med 2,8 procent till 4,7 vårddagar jämfört med C-läns patienternas medelvårdtid ökar med 1,3 procent till 5,3 vårddagar. Genomsnitts-DRG per patient har ökat med 2,6 procent för flera verksamhetsområden i den slutna vården (varav C-länspatienter med 3,4 %), vilket tyder på att vi har haft mer resurskrävande patienter. Framförallt ökar snittvikten för verksamhetsområdena öron- näs och halssjukdomar (12 %), kardiologi och klinisk fysiologi (8 %) kvinnosjukvård (7 %) och ortopedi (5 %). De som har minskad genomsnitts-drg är främst thoraxkirurgi och anestesi (-4 %) och infektionssjukdomar (-3 %). Omstruktureringen i den psykiatriska slutna vården fortsätter. Nya behandlingssätt med kortare medelvårdtider men med ökade sammantagna resurser. Antalet vårdtillfällen har ökat med 223 (10 %) jämfört med budget och 175 (7 %) jämfört mot föregående år. Samtidigt har genomsnitts- DRG per slutenvårdspatient ökat med 4 procent. Det är en förväntad ökning av DRG per patient med tanke på resursåtgång och vårdtyngd. ÖPPENVÅRD Antalet läkarbesök inklusive dagsjukvård är i nivå med budget (+18 besök). Framförallt är det sommarmånaderna som haft en produktion som överstiger plan. Antalet patienter som behandlats på sjukhuset totalt är vilket är (1 %) fler än samma period föregående år. Övriga besök överstiger budget något besök (1 %). Antalet patienter som behandlats på sjukhuset totalt är vilket är fler (7 %) än samma period föregående år C-LÄNSVÅRD Sjukhusets ackumulerade öppenvårdproduktion är i nivå med budget (+ 87 kontakter) till och med augusti. Inom slutenvården producerades vårdtillfällen (5 %) färre än budget vilket främst är en effekt av att verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, kirurgi och infektionssjukdomar inte uppnått planerad produktion. Samtidigt har den ökade medelvårdtiden i den somatiska vården inneburit att färre patienter kunnat behandlas. Läkarbesöken och dagsjukvården har tillsammans producerat i nivå med budget. Antalet övriga besök överstiger budget med 1 procent. Totalt sett har C-länsinnevånare fått vård på sjukhuset hittills i år en ökning på personer (2 %) jämfört med Ungefär var tredje länsbo har hittills i år fått vård på sjukhuset. Medelkontakt per patient är 3,8. VÅRDVAL Sjukhuset förväntas att producera i nivå med budget för kvinnosjukvården men för ögonsjukvården kommer det att vara svårt att uppnå budget eftersom ett ökat inflöde av remisser i kombination med

35 12 vakanta läkartjänster påverkar produktionen. Från och med den första mars upphörde ljusbehandlingar som ett vårdval och ingår istället i sjukhusets ordinarie verksamhet. RIKS- OCH REGIONVÅRD Vårdproduktionen för riks- och regionvården uppvisar inte samma mönster som C-länsvården, utan januari och april var svaga produktionsmånader i förhållande till budget. Den slutna vården avviker från budget med minus 422 kontakter (- 4 %). Verksamhetsområdena plastikoch käkkirurgi samt klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi har de största avvikelserna till följd av resursbrist. Tendensen är dock att de senaste månaderna börjar sektion neurokirurgi att återhämta sitt produktionsbortfall för riks- och regionvården, vilket är positivt. Antal läkarbesök och dagsjukvårdsbesök överstiger budget med besök (5 %) och övriga besök har en negativ avvikelse på 391 besök (-3 %). Medelvårdtiden för riks- och regionvård har minskat något jämfört med föregående år till 4,7 dagar och är generellt lägre jämfört med C-läns patienters medelvårdtid. Vårdtyngden mätt i DRG är knappt 2 procent högre i den somatiska vården, exklusive sektion neurokirurgi där nya behandlingssätt påverkar resultatet. För läkarbesök och dagsjukvård är genomsnitts-drg i nivå med föregående år. Totalt sett har utomlänspatienter fått vård på sjukhuset hittills i år, en ökning på personer (5 %) jämfört med Medelkontakt per patient är 2,4 ÅRSPROGNOS Bedömningen är att sjukhuset 2015 kommer att producera i nivå med C-läns budgeten för öppenvården. Slutenvården kommer inom vissa verksamhetsområden inte uppnå planerat antal kontakter, framförallt inom verksamhetsområde intern- och lungmedicin. Prognosen är att sjukhuset kommer att avvika med 5 procent från budget för riks-, och regionvårdens slutenvård i och med sjukhusets kapacitetsproblem. Öppenvården kommer dock att producera över plan. ÅTGÄRDER Divisionerna har i budgetprocessen inarbetat åtgärdsprogram för helår Dessa följs regelbundet upp av sjukhusets ledning. Eftersom sjukhusledningen sett att de åtgärdsprogram som finns behöver utökas ytterligare har ett arbete påbörjats att komplettera tidigare åtgärdsplan. Produktionsåtgärder som har genomförts eller startat upp är: Öppnandet av operationsavdelning på Samariterhemmet och operationssamarbete med Lasarettet i Enköping har utökats. Det ökar sjukhusets totala operationskapacitet och möjliggör en ökning av riks- och regionvård på kärnområdet. Ombyggnation av dagvården på barnkirurgen under 2014 möjliggör ökad dagkirurgi under Utökning BIVA med 1 vårdplats möjliggör ökade volymer i slutenvård för barnsjukhuset (pediatriken och barnkirurgen) dock har inte platsen kunnat öppnas ännu i år. Plan att öppna fler vårdplatser 2015 jämfört med 2014 möjliggör en ökning av riks- och regionvården, detta ha inte kunna förverkligas på grund av bemanningsproblem. Fortsatt arbete med att utveckla produktionsplanering och förbättrat resursutnyttjande. Ökat antal njurtransplantationer (LD) på thoraxoperation. Utökad riks- och regionproduktion inom kardiologin kardiologin är en av de verksamheter som producerar över produktionsbudget. En produktionsenhet med uppdrag att ta ett samlat grepp kring hela sjukhusets resurser har inrättats i den nya organisationen.

36 13 Sjukhuset förstärker resurser inom marknad och värdebaserad vård/tema. Särskilda åtgärder inom psykiatrin. Arbete med daglig styrning inom slutenvården ett samarbete mellan vårdavdelningarna Åtgärder som startar inom kort eller planeras är: Omstrukturering vårdavdelningar (slå ihop avdelningar större vårdgolv) med oförändrat antal vårdplatser. Nya arbetssätt förändrad fördelning av arbetsuppgifter mellan sjuksköterska/undersköterska/medicinsk sekreterare. Testas förnärvarande på några vårdavdelningar. Minska antalet operationsarbetslag på natten. Sjukhuset kommer framöver att arbeta med att säkra de ekonomiska och verksamhetsmässiga effekterna av: Poliklinisering av vårdproduktion från slutenvård till öppenvård. Nya metoder införs som effektiviserar behandlingen av patienter. I olika utvärderingar som gjorts ser sjukhuset att ökningen av dagvården och läkarbesök kräver proportionellt mer läkarresurser än slutenvården. Hur det påverkar produktionen och läkarbehovet och därmed kostnaderna behöver analyseras mera. Sjukhuset är ofta i framkant i metodutveckling vilket gör att DRG/intäkterna inte alltid speglar den faktiska produktionen. Vi behöver därför identifiera effekterna av dessa helst innan förändring sker vilket kan vara svårt i många fall där forskning och produktion arbetar nära varandra. Medarbetare Sjukhuset har till och med det andra tertialet en närvarotid på årsarbetare, exklusive externa projekt, vilket är 135 fler årsarbetare jämfört med samma period I tabellen nedan syns närvarotidsförändringen inom olika yrkesgrupper. Utfallet för personalkostnaderna inklusive inhyrd personal är hittills miljoner kronor och prognosen på årsbasis är minus 32 miljoner kronor. Yrkesgrupp Förändring närvarotid i årsarbetare Förändring i % Läkare 36 3,9% Sjuksköterska 32 1,8% Usk/skötare mfl 26 1,8% Ledning 16 7,7% Adm/handläggare 23 4,3% Psykolog -4-3,6% Övrigt 5 0,7% Summa AS 135 2,4% Personalförsörjningsläget 2015 har varit något bättre fram till maj än samma period föregående år för yrkesgrupperna inom vård-och omsorg. En del vakanta tjänster har kunnat återbesättas men till viss del är det en chimär, eftersom nya verksamheter och förändrade kvalitetskrav har tagit en del av resurserna. Cirka 54 årsarbetare är en effekt av beslutad verksamhetsutveckling under året

37 14 Beslutad verksamhetsutveckling 2015 och 2014 som påverkar närvarotiden Verksamhetsområde/ motsvarande Verksamhet Närvarotid utökning Anestesi- och intensivvård Samaritens operationsavdelning 4,5 0,0 3,5 1,0 Ambulanssjukvård Sjukvårdens larmcentral 11,5 3,0 8,5 0,0 Akutsjukvård Införande av ADA 4,2 0,3 3,2 0,7 Pediatrik Barnakutens arbetstidsmodell 3,2 0,0 3,4 0,3 Neonatologi Utökning avd 95F 6,7 0,7 3,3 2,7 Forskningsadministration KTC, kliniska prövningar, biobank 2,8 0,3 1,5 1,1 Onkologisk verksamhet 9 av 12 kontaktsjuksköterskor 6,9 0,0 6,9 0,0 Akademiska sjukhuset Vidareutbildning för sjuksköterskor (32) 0,0 0,0 0,0 0,0 Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it Ökad efterfrågan av tjänster från förvaltningarna (efterfrågestyrd intern verksamhet) varav ledning och administrativ personal varav sjuksköterskor varav övriga yrkesgrupper 7,2 11,2 0,0-3,9 Sjukhusadministrationen PDMS projektet 2,2 0,0 1,1 1,1 Sjukhusadministrationen FAS-projektet/Ledningsystem 4,4 4,0 0,0 0,4 Summa AS De återstående 81 årsarbetarna som sjukhuset ökat med, beror främst på återbesättning av vakanta tjänster inklusive semestervikarier och av anpassning till pågående produktionsförändringar. Ökningen av läkare utöver ovanstående, knappt 30 årsarbetare, hänförs bland annat till; 5 årsarbetare ökning av psykiatriläkare, omvandling från hyrläkare till egna läkare. 8 årsarbetare ökning av ST-läkarblocken. 8 årsarbetare, ökning av antalet läkare utan legitimation som används som vikarie i olika funktioner. 5 årsarbetare en kodningseffekt av omorganisationen (ej helt fastställd). 4 årsarbetare en blandning av olika effekter såsom anpassning till pågående planerade produktionsökningar främst inom öppenvården, närvarotid för operationer som utförs i Enköping. Ökningen av ledning och administrativ personal utöver ovan i tabellen nämnda, är 4 årsarbetare vilka fördelar sig främst till följd av förstärkningar inom produktion, kommunikation och administrativt stöd. Inför sommaren planerade sjukhuset ökat öppethållande i slutenvården jämfört med Sjukhuset hade intentioner att anställa fler sommarvikarier jämfört med Rekrytering inför sommaren för sjuksköterskor startade på de flesta verksamhetsområden redan i februari, vilket är tidigt. Detta med tanke på att det är svårt att rekrytera sjuksköterskor och att nyutexaminerade sjuksköterskor har en lång inskolningstid. För övriga yrkeskategorier främst undersköterskor rekryterade sjukhuset enligt normal sommarplanering i maj och juni. Under det första tertialet hade sjukhuset därför ett litet bättre personalförsörjningsläge inom slutenvården jämfört med samma period 2014 med något fler öppna vårdplatser. Detta vände dock under maj månad i och med att personalrörligheten för sjuksköterskor inte sjönk samtidigt som behovet av specialistsjuksköterskor kvarstod. Sommarersättningen har bidragit till att flera centrala verksamheter såsom ambulanssjukvården och förlossningen kunnat bemanna i stort sett enligt plan. Utfallet till och med juli är på 7,2 miljoner kronor. Under augusti månad har några avdelningar inte kunna öppna efter sommarstängningarna och på flera verksamhetsområden har man valt att ha hyrsjuksköterskor. En av anledningarna är att specialistutbildning drar igång och att 35 sjuksköterskor kommer att påbörja sin utbildning. Det saknas fortfarande resurser inom vissa läkarspecialiteter såsom ögonsjukvård och sjuksköterskor på vissa avdelningar med neddragna vårdplatser och minskad produktion som följdeffekt. Särskilt tydligt är det inom verksamhetsområde neurokirurgi. Det är även fortsatt kapacitetsproblem på anestesi- och operationsenheter vilket påverkar produktionen. Inom den närmaste tiden finns ingen tydlig lösning på rekryteringsbehovet. Diskussioner kommer att tas i samband med budgetarbetet 2016 hur vi kan jobba långsiktigt med kompetensförsörjningen av bristyrken. Samtidigt pågår ett åtgärdsprogram som påverkar personalförsörjningen. Inom verksamhetsområde psykiatri ska man minska personal vilket hittills har inneburit att man minskat med 11 årsarbetare jämfört

38 15 med samma period Under våren har psykiatrin nästan helt kunnat ta bort hyrläkare som arbetar under jourtid och en åtgärdsplan finns för att minimera antalet hyrläkare. Akademiska sjukhuset har ett ackumulerat underskott för perioden på 13,6 miljoner kronor för personalkostnader inklusive inhyrd personal. Om ALF och driftprojekt exkluderas har sjukhuset ett underskott på 30,8 miljoner kronor till och med augusti. Resultatet har försämrats sedan maj månad med 11,9 miljoner kronor. Underskottet är dels på grund av inhyrd personal samt outtagen forskningstid. Årsprognosen för personalkostnader inklusive inhyrd personal beräknas till minus 32 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrd personal är till och med augusti är 29,4 miljoner kronor (19,4 miljoner kronor i maj) vilket är en avvikelse mot budget med minus 23,9 miljoner kronor. Den främsta anledningen till detta är att verksamhetsområde psykiatri har inkluderat kostnader för hyrläkare i budgeten för lönekostnader läkare. Planen är att fasa över kostnader från hyrläkare till lönekostnader läkare. Nästan alla verksamhetsområden har kostnader för inhyrd personal men verksamhetsområdena öron-, näsa- och halssjukdomar, klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, akademiska laboratoriet och geriatriken har fått ökade kostnader på mer än en miljon kronor utöver budget för inhyrd personal. Det är främst sjuksköterskor som fattas. Därutöver saknas det medicinska sekreterare på sjukhuset. Det prognostiserade underskottet är 32 miljoner kronor på inhyrd personal för Sjukfrånvaron tom augusti 2015 är 5,1 procent vilket är 0,3 procentenheter högre än Korttidssjukfrånvaro 0-14 dagar ökar med 0,1 procentenheter vilket får direkt påverkan på verksamheterna. Främst är det dock långtidssjukfrånvaro mer än 60 dagar som ökar, 0,2 procentenheter. Långtidssjukfrånvaron är nästan 3 procent vilket är en hög nivå jämfört med tidigare år. Sjukhuset har därför utifrån en individnivå utrett och analyserat långtidssjukfrånvaron under sommaren och kan konstatera att 250 medarbetare var helt eller delvis sjukskrivna varav; 189 medarbetare har somatiska eller psykiatriska diagnoser. Av dessa har ett stort antal varit sjukskrivna länge och i många fall saknas rehabiliteringsplan och i enstaka fall även läkarintyg (74 %) 21 medarbetares sjukskrivningar var helt eller delvis arbetsrelaterad sjukfrånvaro (8 %) 39 medarbetare kommer att återgå i tjänst innan den 1 september (14 %) 9 medarbetare avslutar sin anställning med pension, sjukersättning egen uppsägning eller annat avslut (4 %) Sjukhusets HR-funktion kommer omgående att vidta åtgärder och tillsammans med den sjukskrivna undersöka vilka lösningar som kan finnas och som är bäst för den enskilde individen. Uppföljning och utvärdering av åtgärderna kommer att ske vid årsskiftet. Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,80% Förändring i antal årsarbetare jmf samma period 135 föreg. år, antal Procentuell förändring, % 2,40% Riktvärde/ Mål/ Budget 2015 Prognos 2015 Total sjukfrånvaro, % 5,13% Förändring jfr helår 2014, procentenheter 0,33% Inhyrd personal, mnkr 23,9 mnkr 8,5 mnkr 40 mnkr ÅTGÄRDER Sjukhuset arbetar med åtgärder ur ett sjukhusperspektiv med fokus på personalförsörjningen på kort och lång sikt. Dessutom har divisionerna i budgetarbetet inarbetade åtgärdsprogram för 2015.

39 16 För medarbetarområdet finns följande åtgärder: Studielön har införts för att vidareutbilda sjuksköterskor inom vissa specialistområden Till hösten har sjukhuset 7 platser för operationssjukvård, 14 platser intensivvård och 14 platser psykiatriskvård. Finansieringen från landstinget motsvarar kostnaden för 14 utbildningsplatser. Övriga, 21 platser, är sjukhusets egna strategiska satsning. Utökat löneutrymme utöver lönerevision till vissa yrkesgrupper genomfördes i årets lönerevision, effekt 24 miljoner kronor på årsbasis. Nya arbetssätt förändrad fördelning av arbetsuppgifter mellan sjuksköterska/undersköterska/medicinsk sekreterare. Projektet pågår sedan årsskiftet. Arbete pågår med omstrukturering av vårdavdelningar (slå ihop avdelningar större vårdgolv) med oförändrat antal vårdplatser för att minska utlokaliseringar och skapa en mer jämn produktion och därmed en förbättrad arbetsmiljö. Förbättra ledtider för att skapa bättre arbetsmiljö och i förlängningen mindre personalomsättning. Översyn av operationsverksamheten nattetid pågår. Översyn av regelverk kring visstidsanställning. Minska/ta bort inhyrd personal ett arbete som ständigt är pågående Utöka antalet ST-läkare för att säkra den framtida personalförsörjningen. Analys av bemanningsbehov och tillämpningen av arbetstidsmodeller utifrån planerad produktion kommer att genomföras det närmaste halvåret. Fokuserad uppföljning av sjukfrånvaron pågår. Rekryteringskampanj av operationssjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor. Under sommaren har flera medier rapporterat om den nationella resursbristen på sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och för vissa läkarspecialiteter. Sjukhuset räknar med fortsatta bemanningssvårigheter framöver och arbetar med att utveckla kompetensförsörjningsplanen och att kontinuerligt arbeta med långsiktiga aktiviteter för att säkra kompetensen, förbättra arbetsmiljön och säkra vårdproduktionen. För läkargruppen är det särskilt viktigt att man bedriver forskning enligt budgeterad plan och därmed får en verksamhetsmässig och ekonomisk balans. Sjukhuset arbetar med att knyta ihop budgetarbetet och uppföljningssystem med produktionsplanering, bemanning och arbetstidsmodeller. I det arbetet kan det finnas en del effektivisering men det kan inte bekräftas innan analysen och arbetet är genomfört under Måluppfyllelse styrkort I landstingets och sjukhusets bägge styrkort för året, finns 37 mål som sjukhuset ska uppnå. Vid delårsbokslutet beräknas 13 av dessa mål uppnås under året, 15 beräknas delvis uppnås, 7 beräknas inte uppnås, medan 2 saknar mätning, se bilaga 2. Riktade frågor VAD HAR SJUKHUSET FÖR PLAN FÖR UTNYTTJANDE AV KVARVARANDE ALF-MEDEL, DELS FÖR 2015 DELS FÖR ÄLDRE BALANSERADE MEDEL Från 1 september har sjukhusdirektören beslutat att administrationen av alla ALF-medel ska övergå till ALF-kansliet. Fram till dess har det nybildade ALF-kansliet administrerat cirka 20 procent av ALFmedlen medan resterande 80 procent hanterats av divisioner och verksamhetsområden. Genom centraliseringen kommer förutsättningar att finnas för att skapa sjukhusövergripande väl fungerande rutiner som möjliggör effektivt utnyttjande av ALF-medel under hela året. Dessutom kommer månatlig uppföljning att skapa en bra återkoppling till de cirka 500 forskare som har ALF-konton. För de ALF-medel

40 17 som tilldelats för 2015, och som av olika skäl inte förbrukats kommer ALF-kansliet att följa upp om orsak till att medlen inte nyttjats. Beror lågt uttag på låg forskningsaktivitet finns möjlighet att efter beslut i universitetssjukvårdsnämnden omfördela medel mellan forskare. Sannolikt beror en betydande del på brister i kontering vilket kan avhjälpas. Allt i avsikt att skapa ett effektivt och flexibelt system. För medel som tilldelats under 2014 och tidigare kommer ALF-kansliet att gå igenom alla kvarstående poster med målet att minimera den andel som kommer att behöva balanseras över kommande årsskifte. Trots den korta kvarstående tiden av året är bedömningen att det finns rimliga förutsättningar att uppnå ovanstående mål. HUR HAR SITUATIONEN VARIT UNDER SOMMAREN MED TANKE PÅ VERKSAMHETEN/PRODUKTIONEN SAMT UTFALL AV SOMMARERSÄTTNINGARNA? Bemanningssituationen på sjukhuset under sommaren har varierat mycket mellan olika avdelningar. Sammantaget har det varit svårast på de avdelningar som har samma produktions- och bemanningsbehov oavsett årstid med höga krav på kvalificerad personal. Detta visar sig också tydligt i hur avtalet om extra ersättning har nyttjats. Den sammantagna kostnaden för extraersättning under sommaren uppgår till cirka 7,2 miljoner kronor. Ett arbete med att se över våra arbetstidsmodeller inklusive hantering av sommarbemanning pågår. Detta kommer troligen inte vara klart och implementerat till sommaren 2016 vilket innebär att någon form av tillfälligt avtal för att hantera bemanning kommer behövas även sommaren VILKA FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER VIDTOGS FÖR ATT SÄKERSTÄLLA PATIENTSÄKERHETEN UNDER SOMMAREN 2015? Utifrån föregående sommars erfarenhet har man på sjukhusövergripande nivå bland annat arbetat tillsammans med fackliga företrädare. En riskanalys gjordes och utifrån detta har en rad åtgärder vidtagits. Bland annat har man som tidigare år arbetat med en öppethållandeplan utifrån det förväntade behovet av platser. En förstärkning av apotekare på vårdavdelningar planerades för utskrivningshjälp och läkemedelsgenomgångar och en utökning av apotekarinsatser jämfört med föregående år gjordes. Sjukhusets beredskapsplaner uppdaterades och kontakt med kommunerna och andra förvaltningar togs. Dagliga platsmöten som också tidigare funnits utvecklades inför denna sommar med vårdplatskoodinatorer som ansvariga för mötena och med alla avdelningar representerade. En gång i veckan har Uppsala kommun deltagit i möte på sjukhuset för att gå igenom vårdplanerade patienter. Förutom de sjukhusövergripande åtgärderna som vidtagits har man inom varje verksamhet också planerat sommaren utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. UTVÄRDERING AV HUR SAMARBETET HAR FUNGERAT MELLAN AKADEMISKA SJUKHUSET OCH LASARETTET I ENKÖPING Akademiska sjukhuset (AS) ser samarbetet med Lasarettet i Enköping (LE) kring operationsverksamheten som en framgång. Utan denna möjlighet skulle fler patienter köställas. Baskirurgin på LE är av vikt för att kunna behålla kompetens inom ortopedin i länet, samt inte behöva köpa denna vård i andra landsting. Under 2015 har antalet operationer som våra läkare utför på LE ökat jämfört med föregående år. Vi har tagit fram rutiner för gemensam planering och dialog, till exempel deltar AS i LE:s logistikmöten varannan vecka och LE deltar i AS operationsråd. Det är dock viktigt att ha en fortsatt dialog kring respektive sjukhus uppdrag och hur vi kan fortsätta en relation med ett ömsesidigt givande och tagande.

41 18 Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse styrkort 3. Riks- och regionintäkter 4. Produktionstabeller 5. Uppföljning av Produktionsbudget 6. Målrelaterad ersättning

42 19 Bilaga 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf ) Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal ) Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader ) Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter: 1) Prognosen för "Fast ersättning från HSS" avviker mot budget med -8,3 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 på +1,4 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 för icke uppnådda mål -9,7 mnkr. Avvikesen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp. Den totala prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Prognosen för riks- och regionintäkter är -125 mnkr mot budget. Kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar medför svårigheter att klara intäktskravet. Avvikelsen i perioden motsvarar 93 mnkr vilket innebär att underskottet att arbeta in motsvarar drygt 23 mnkr per månad, utöver periodiserad budget. 3) ALF-intäkten visar en avvikelse mot budget i perioden med -23,5 mnkr. Avvikelsen beror på en uppbokning av ALF-intäkter för att nettoresultatet ska bli "noll" i perioden. 4) Prognosen för övriga intäkter är -20 mnkr mot budget. Försäljningen av laboratorie- och röntgentjänster når inte upp till budgetarade nivåer och onkologen har minskad försäljningen av konsulttjänster vilket medför svårigheter att klara intäktskravet. Avvikelsen mot budget under aktuell period är -28,9 mnkr. Viss återhämtning av underskottet förväntas i och med att det finns en viss eftersläpning i faktureringen. Detaljerad redovisning per kontogrupp återfinns nedan. 5) Prognosen för lönekostnader inkl inhyrd personal är -27,8 mnkr varav -32 mnkr avser inhyrd personal och +4,2 mnkr avser minskade kostnader pga prognostiserade icke uppnådda mål under ) Kostnaderna för medicinsk service avviker med -11,5 mnkr mot budget. Kostnaderna ökar för "Köpt medicinsk service labanalyser", främst Stockholms läns landsting, och "Köpt medicinsk service röntgen" från Lasarettet i Enköping. 7) Den prognostiserade kostnaden för medicinskt material är -28,7 mnkr varav +1,3 mnkr avser minskade kostnader pga prognostiserade icke uppnådda mål under Ökat antal ingrepp och operationer som kräver dyrt medicinskt material och dyra implantat ökar vilket är kostnadsdrivande. Avvikelsen mot budget i perioden -32,9 mnkr. 8) Prognosen för övriga kostnader är -8,3 mnkr varav +1,7 mnkr avser minskade kostnader pga prognostiserade icke uppnådda mål under Avvikelsen mot budget i perioden är -19,1 mnkr, främst ses kostnadsökningar inom kontogrupp "Övriga tjänster" vilket beror på kostnader för ett flertal projekt. Detaljerad redovisning per kontogrupp återfinns nedan. 10) Investeringar genomförs inte i den takt som planerats vilket innebär att budgeten för avskrivningar inte nyttjas. Prognosen är därför 25 mnkr lägre än budget. Avvikeslen mot budget i perioden är +18,5 mnkr.

43 20 4) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggtillgånga

44 21 Bilaga 2 Måluppfyllelse styrkort = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Landstingets övergripande mål Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Prognosen är att målet uppnås Enheterna arbetar utifrån respektive handlingsplan. Den nationella patientenkäten återkommer våren På akutmottagningen används dagligen pekskärmar för att utvärdera bemötande. Pengar är sökta för inköp av fler skärmar i projektet Patientnära arbetssätt. Mål prognos Nå målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin Prognosen är att målet delvis uppnås Målen för väntetider har nåtts enstaka månader under början av året, men inte alls under sommarmånaderna. Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med Prognosen är att målet delvis uppnås Från 2014 års resultat om 12,2% var målet 11% Resultatet blev 11,2%, det vill säga målet nåddes inte riktigt. Handlingsplan för vårdrelaterade infektioner är framtagen och ska implementeras. Utbildning i Infektionsverktyget startar i november. Akademiska sjukhusets mål Fortsatt implementering av värdebaserad vård med ökat patientdeltagande Prognosen är att målet uppnås Implementeringen av värdebaserad vård fortsätter och omfattar nu 12 patientgrupper. De tre senaste grupperna som har påbörjat ett värdebaserat arbetssätt är patientgrupperna Trauma, Neuroendokrina tumörer och rikssjukvårdsområdet Kraniosynostos. I alla 12 patientgrupper finns det mellan 1-3 representanter för patienter, anhöriga och/eller patientföreningar. Utöver detta har flera grupper haft kontakt med och skickat ut förfrågningar till ett större antal patienter med frågor om synpunkter på vården och förslag på förbättringar. Under hösten startar Tema Cancer där ytterligare cancergrupper inom värdebaserad vård kommer att ingå. Implementerat mål- och visionsarbete Prognosen är att målet delvis uppnås Delar av organisationen har arbetat med mål- och visionsarbetet under året, dock något avstannande på grund av sjukhusets omorganisation. Metod och plan för genomförande har tagits fram för att matcha den nya organisationen och detta verkställs under hösten Skapa patientsäkerhetsutbildning Prognosen är att målet uppnås Efter en fördröjning i upphandlingsprocessen med ett halvår, löper arbetet på och planering pågår med den valda leverantören.

45 22 Nya långsiktiga regionavtal har tecknats med samtliga landsting i vår region samt med andra samarbetspartners. Prognosen är att målet delvis uppnås Avtalsprocessen fortskrider under hösten i samverkan med samtliga regionlandsting i syfte att teckna 4-åriga vårdavtal. Ett förslag till samverkansavtal, med vårdavtal som bilaga, är framtaget och bereds inför beslut i samverkansnämnden. Avtalsförhandlingar pågår även med Åland och Norrlandstingen. Ekonomi Landstingets övergripande mål Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll Prognosen är att målet inte uppnås Helårsprognosen är minus 200 miljoner kronor, främst beroende på att intäktsplanen för riks- och regionvården inte kommer att uppnås. Mål prognos Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Prognosen är att målet uppnås Om hänsyn tas till landstingsprisindex (LPIK) kommer målet att kunna uppnås vid årsskiftet. Akademiska sjukhusets mål Ny produkt- och prislista inför omförhandling av regionavtal och för bättre ekonomisk styrning Prognosen är att målet uppnås Sjukhuset håller på att utarbeta en ny pris- och produktlista (prismodell) som är föremål för förhandling i regionvårdsavtalet. Den nya pris- och produktlistan kommer med all sannolikhet att kunna tas i bruk från och med årsskiftet. Den framtagna prislistan är självkostnadsbaserad och syftet är att verksamheten ska få en långsiktig hållbar finansiering av sina vårdtjänster och förenkla förutsättningarna för att hantera framtida pris- och produktändringar. Den nya prislistan skapar också förutsättningar att koppla intäkter med faktisk produktion, vilket på sikt skapar en förbättrad ekonomistyrning på verksamhetsnivå. Regionens önskemål är att Akademiska även byter ersättningsmodell till DRG och modellen är nu under förhandling avseende ingående poängpris, effektiviseringskrav, riskavdrag, hantering av förändringar i vårdtyngd och produktmix etc. Nödvändiga systemanpassningar för att tillgodose regionens krav på ersättningsmodell är under utredning. SAS-verktyget implementerat för övergripande analys och presentation av verksamheten på olika organisationsnivåer Prognosen är att målet inte uppnås Rapportpaket för operation (operationspiloten) är tillgänglig för verksamheten. Övrig produktionsuppföljning avvaktar landstingsövergripande projekt. Ekonomi i balans Prognosen är att målet inte uppnås Helårsprognosen är minus 200 miljoner kronor, främst beroende på att intäktsplanen för riks- och regionvården inte kommer att uppnås.

46 23 En väl fungerande inköpsmodell och organisation etablerad för att möjliggöra löpande effektiv upphandling av förbrukningsmaterial Prognosen är att målet delvis uppnås Arbetet pågår med organisation och modell för inköps- och upphandlingsfrågor. Produktion Mål prognos Landstingets övergripande mål Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat. Prognosen är att målet delvis uppnås Idag finns det ett Excelbaserat verktyg för periodiserad planering av produktionen på verksamhetsområdesnivå. På en mer detaljerad nivå använder flera verksamheter ProVer. Vi arbetar enligt en plan för att alla verksamheter vid årets slut ska ha en detaljerad planering på samma nivå och som är tydligt länkad till produktionsbudgeten. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används systematiskt i Akademiska sjukhusets utvecklingsarbete. Prognosen är att målet uppnås Sjukhuset har mycket aktivt deltagit i framtagandet av Landstingets analys av Öppna jämförelser och i samband med detta har flera analys- och utvecklingsprojekt startats. Öppna jämförelser används frekvent och systematiskt i sjukhusets utvecklingsarbete. Akademiska sjukhusets mål Förbättrad produktionsstyrning på sjukhus-, verksamhets- och utförarnivå Prognosen är att målet delvis uppnås Sjukhuset förbättrar succesivt produktionsstyrningen på sjukhuset med en modell som knyter samman den sjukhusövergripande planeringen med den på verksamhets- och avdelningsnivå. Detta görs exempelvis genom arbete med operationsråd, slutenvårdsråd, daglig styrning på avdelningar, vårdplatskoordinering samt förbättrad uppföljning och nyckeltal. SAS-verktyget implementerat inom produktion Prognosen är att målet delvis uppnås Rapportpaket för operation (operationspiloten) är tillgänglig för verksamheten. Övrig produktionsuppföljning avvaktar landstingsövergripande projekt. Införa ledningssystem för Akademiska sjukhuset inom ramen för landstingets övergripande projekt Nytt ledningssystem Prognosen är att målet inte uppnås Projektet stoppades på landstingsnivå under våren och ansvaret för det fortsatta arbetet överfördes till respektive förvaltning. Inget arbete pågår för närvarande inom ramen för uppdraget, men ett landstingsövergripande nätverk beräknas starta under hösten Förnyelse Mål

47 24 Landstingets övergripande mål Akademiska sjukhuset har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Prognosen är att målet uppnås Sjukhuset har under året arbetat med ansökningar om förnyat uppdrag angående rikssjukvård för områdena brännskador samt viss kraniofacial kirurgi vilket även fortsättningsvis utgör två av sjukhusets prioriterade områden. Som en del i förstärkning av förutsättningarna för forskning inom dessa båda områden har sjukhuset ansökt till Uppsala universitet, och fått beviljat, en tjänst som adjungerad lektor inom respektive område. Akademiska sjukhuset arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Mätning saknas. Verksamheter ska vid införande av nya behandlingsmetoder nyttja mini-hta som del i den utvärdering som ska föregår eventuellt införande av nya metoder. Detta i enlighet med tidigare beslut inom landstingsstyrelsen. Det har inte efterfrågats någon central inrapportering när det gäller nyttjande av mini-hta varför följsamhet till detta regelverk inte kan bedömas. prognos --- Akademiska sjukhusets mål En egen definierad FoU-budget Prognosen är att målet delvis uppnås Arbetet med FoU-budget är påbörjat, men det finns kvarstående oklarheter vad som ska ingå samt hur FoU-budgeten ska koppla till vårdbudgeten. Implementering av Landstingets forskningsstrategi Prognosen är att målet inte uppnås Ingår som del av sjukhusets strategiska arbete. Landstingets handlingsplan för forskningsstrategin blir klar under hösten och ska sedan följas av förvaltningsspecifika handlingsplaner. Påbörja förändringar av ST inom utredning Framtidens ST inom Akademiska sjukhuset Prognosen är att målet delvis uppnås Betydande stöd skapat i form av specialitetsövergripande kurser samt nätverk för studierektorer. Förtydliga Akademiska sjukhusets fokus och profilering Prognosen är att målet delvis uppnås Arbete med förnyad rikssjukvårdsansökan för brännskadevård samt kraniofacial kirurgi inlämnade. Bredare och långsiktig profilering ingår sjukhusets strategiska arbete. Akademiska sjukhuset har ett strukturerat samarbete med regionen, universiteten samt företag inom life science-industrin Prognosen är att målet delvis uppnås Bildande av regional nod för kliniska prövningar pågår. Uppbyggnad av gemensam biobankstruktur pågår. Snabbt ökat antal projekt där Innovation Akademiska blivit engagerade av företag. Utveckling av nya arbetssätt och arbets-/organisationsmodeller för förbättrad arbetsmiljö och patientsäkerhet

48 25 Prognosen är att målet uppnås Modeller för fem nya arbetssätt är framtagna: personcentrerad rond, bedside-rapportering, timsrundor, daglig styrning och rollprojekt (tydliggörande av arbetsuppgifter för sjuksköterska/undersköterska). Implementering startar under hösten på enpatientsrum. En egen de Medarbetare Landstingets övergripande mål Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Prognosen är att målet uppnås Akademiska sjukhuset har handlingsplan för verksamhetsförlagd utbildning etablerade rutiner för introduktion av nya medarbetare Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning. Mätning saknas. Det är ännu oklart om mätning kommer att genomföras under året. Engagerat medarbetarindex (EMI) vid 2014 års mätning var 4,01. Mål prognos --- Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram Prognosen är att målet delvis uppnås Alla nya chefer kan inte delta i dagens chefsutvecklingsprogram på grund av platsbrist. Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Prognosen är att målet uppnås Arbete pågår med alla chefer ska ha ett adekvat uppdrag för sitt chefskap. Allmän visstidsanställning ska bara finnas i undantagsfall Prognosen är att målet delvis uppnås Genomgång av samtliga allmänna visstidsanställningar kommer att göras under hösten. Akademiska sjukhusets mål Förhållningssätt avseende medarbetarskap och ledarskap är implementerade Prognosen är att målet uppnås Implementeringen kommer att ske under hösten som en del i arbetet med den nya lönebildningsprocessen. Stärka sjukhusets arbetsgivarvarumärke inklusive utvecklingsområden Prognosen är att målet uppnås Arbete pågår enligt lagd plan. Kompetensförsörjningsprocess implementerad Prognosen är att målet inte uppnås Implementeringen medvetet pausad till Lönebildningsstrategi etablerad Prognosen är att målet uppnås 2015.

49 26 Utbildning i den nya lönebildningsprocessen kommer att genomföras för samtliga chefer under hösten inför LÖV % av medarbetarna har individuella styrkort Prognosen är att målet delvis uppnås I den nya lönebildningsprocessen inför LÖV2016 ingår upprättandet av individuella styrkort vid medarbetarsamtalet. Perioden för medarbetarsamtal sträcker sig fram till februari 2016 varför det ej är troligt att 60% är genomförda under detta år. Sjukfrånvaron är högst 4,5 % Prognosen är att målet inte uppnås Sjukfrånvaron i procent av total arbetstid är under perioden januari till augusti 5,17 %. För närvarande pågår ett arbete med analys av sjukfrånvaron på individnivå för att därefter vidta individuellt anpassade åtgärder.

50 Bilaga 3 Riks- och regionintäkter Kund Delår 2015 Delår 2014 Bokslut 2014 Not Riks- och regionvård Dalarna ) Gävleborg ) Västmanland Sörmland ) Värmland Örebro Stockholm ) Norra regionen ) Åland Övrigt ) Summa Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care TOTALT ) Kommentarer: 1) Totalt har riks- och regionintäkterna ökat med 5,1 % jmf med samma period fg år. Prisuppräkningen mellan åren är 2,8 %. Ökningen exklusive prisuppräkningen är därmed 2,3 %. 2) Dalarna ökar jmf med fg år med 17 mnkr (7,1 %). Motsvarande ökning sågs även under Främst ökar verksamhetsområde kvinnosjukvård (ffa gynekologi) och plastik- och käkkirurgi. 3) Gävleborg ökade med 6,5 % under 2014 men hittills i år ses en minskning med 2,2 %. Det ligger ffa inom verksamhetsområde klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi. Det är oklart huruvida det är en medveten förändring eller en normalvariation. En kraftig ökning ses dock inom verksamhetsområde akademiska barnsjukhuset med 13 mnkr (49 %). 4) Sörmland fortsätter att öka (10 mnkr, motsvarande 6,9 %) och i likhet med förra året återfinns ökningen främst inom verksamhetsområde kirurgi. 5) Stockholm minskar med 2,8 % vilket till stor del beror på färre antal brännskadepatienter jmf med fg år. 6) Norra regionen står för den största procentuella ökningen med 49 % (26 mnkr). 15 mnkr är att hänföra till brännskadevården. 7) Effekten av uppbokningar i delårsbokslutet jmf med fg år motsvarar 18 mnkr. Statliga myndigheter har ökat med 11 mnkr.

51 Bilaga 4 Produktionstabeller Bilaga 2 Akademiska sjukhuset: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % varav C-län % varav RR % varav vårdval % -72 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng* % varav C-län % varav RR % varav vårdval Slutenvård (vårdtillfällen), antal* % % varav C-län % % varav RR % % 41 - varav vårdval Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Dagsjukvård, DRG-poäng % varav C-län % 68 - varav RR % varav vårdval % -48 Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % 82 77% -372 Läkarbesök, DRG-poäng % varav C-län % varav RR % varav vårdval % -24 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % -619 Övriga besök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % -104 Vårddagar % Totalkostnad/antal DRG-poäng % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal ) 11,6 11,7 100% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % 329 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd 89 personal) 91 98% -2 Kostnader och närvarotid redovisas exklusive MSI AlF och driftprojekt samt externa projekt.

52 Bilaga 5 Uppföljning av produktionsbudget Bilaga 3: Akademiska sjukhuset, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård C-län R&R TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C-län Vårdval R&R Tot dagsjukvård Läkarbesök C-län Vårdval R&R Tot läkarbesök Övriga besök C-län Vårdval R&R Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

53 Bilaga 6 Målrelaterad ersättning "Detaljområde" Mål Målrelaterad ersättning Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Minskad förekomst av vårdrelatelaterade infektioner Minskad förekomst av vårdrelatelaterade infektioner Ersättning Ersättning/ totalt (tkr) mån Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug tkr, 333 tkr/månad(vid procents måluppfyllelse, dvs. om 80 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna ersätts hela beloppet Vid 70 procent ersätts 85 procent 283 Vid 65 procent ersätts 50 procent tkr, 333 tkr/månad (vid 90 procents måluppfyllelse, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna ersätts hela beloppet Vid 80 procent ersätts Vid 70 procent ersätts Ökad tillgänglighet tkr, 830 tkr per division om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) Kortare väntetider tkr eller tkr/månad/enhet om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar Kortare väntetider tkr eller tkr/månad/enhet om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar Kortare väntetider tkr om minst 90 procent har fått en första bedömning inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Kortare väntetider Förbättrade processer vid akutmottagningarna Förbättrade processer vid akutmottagningarna tkr om minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad utredning/behandling har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar tkr vid redovisning av andelen patienter vid akutmottagningen (akutmottagning ing 60 och barnakuten) som är klara för hemgång eller inläggning på sjukhus inom 4 timmar tkr om minst 50 procent av patienterna träffar läkare inom 60 minuter (exkl. psykiatriska mottagningen) Vid 45 procents måluppfyllelse ersätts 90 procent (exkl. psykiatriska mottagningen) Vid 40 procents måluppfyllelse ersätts 60 procent (exkl. psykiatriska mottagningen) Förbättrade tkr om psykiatriska processer vid mottagningen redovisar akutmottagningarna andelen patienter som träffar läkare inom 60 minuter Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Förbättrade tkr vid redovisning av processer vid antal och andel triagerade akutmottagningarna patienter i förhållande till totalt antal besök (akutmottagningen ingång 60) Förbättrade processer vid akutmottagningarna tkr vid redovisning av medelvärde och medianväntetid till läkare

54 1 (26) Delårsrapport 2015 Lasarettet i Enköping

55 2 (26) Viktiga händelser 1. Lasarettet har förstärkt och tydliggjort patientsäkerhetsorganisationen på alla nivåer. 2. LAH, Lasarettsansluten hemsjukvård. Lasarettets arbete med att utveckla den specialiserade hemsjukvården pågår och syftar till att minimera undvikbar slutenvård och behoven av besök på akutmottagningen. 3. Verksamheten med planerade röntgenundersökningar nattetid har övergått från projekt till drift. 4. Lasarettet deltar i satsningen på Kliniskt utvecklingsår samt vidareutbildning av sjuksköterskor. 5. Överenskommelse som reglerar samarbetet kring mottagnings- och operationsverksamhet, har ingåtts mellan Lasarettet och Akademiska sjukhuset. Sammanfattning Lasarettet prognostiserar ett positivt resultat på 7 miljoner kronor. Produktionen överstiger planerad nivå mätt i antal vårdkontakter medan DRG-produktionen inte uppnår planerad nivå. Lasarettet klarar inte kömiljards- och vårdgarantimålen fullt ut. Arbete pågår med att implementera lasarettets handlingsplan utifrån Nationella patientenkäten 2014 och HBT-certifieringen fortsätter enligt plan. Lasarettet arbetar med att utveckla den specialiserade hemsjukvården, LAH. Verksamheten med planerade röntgenundersökningar nattetid har övergått från projekt till drift. Patientsäkerhetsarbetet fortsätter enligt handlingsplan och följs regelbundet på lasarettsledningsnivå. Lasarettets sjuktal är fortsatt låga och prognostiseras understiga målet på 5 procent. Personalomsättningen är fortsatt hög varvid behovet av inhyrd personal, främst sjuksköterskor, kvarstår. Lasarettet deltar i regelbundna och utökade samarbetsforum med Akademiska sjukhuset, primärvården samt Enköpings och Håbos kommuner. Lasarettet klarar de flesta mål angivna i styrkort och vårdavtal. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Lasarettets ackumulerade utfall till och med augusti är 11,4 miljoner kronor vilket är 3,7 miljoner kronor över periodiserad budget. De totala intäkterna ligger 0,8 miljoner kronor över budget. Intäkter för riks- och regionvård avviker negativt med 6 miljoner kronor mot budget på grund av att lasarettet budgeterat intäkter motsvarande 11,2 miljoner kronor som kostnadstäckning för samarbetet med Akademiska sjukhuset. Rensat för ovanstående ligger utfallet för riks- och regionvård 580 tusen kronor över budget. Övriga intäkter överstiger budget med 6,8 miljoner kronor varav intäkter från försäljning av röntgentjänster ligger 2,9 miljoner kronor över budget. De landstingsinterna röntgenintäkterna överstiger budget med 3,9 miljoner kronor i perioden medan den externa försäljningen avviker negativt med 1 miljon kronor. Upplåtande av operationssal till neurokirurgen vid Akademiska sjukhuset har genererat 1,3 miljon kronor och intäkter för kommunfärdiganmälda patienter ligger 1,6 miljoner kronor över budget. Lasarettet har sökt och beviljats fondmedel motsvarande 1,7 miljoner kronor för fem delområden gällande Medicinskt centrums utvecklingsprojekt mot utökad lasarettsansluten hemsjukvård, LAH och undvikbar slutenvård. Dessa medel är resultatförda på intäktssidan medan tillhörande kostnader återfinns på kostnadssidan. Fast ersättning

56 3 (26) från HSS avviker mot budget med -0,6 miljoner kronor till följd av ej uppnådda tillgänglighetsmål. Kostnaderna ligger 2,9 miljon kronor under budget i perioden. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal överstiger budget med 1,7 miljoner kronor varav kostnaden för anställd personal understiger budget med 5,3 miljoner kronor till följd av fortsatt hög grad av vakanta tjänster främst bland sjuksköterskegruppen men även till viss del läkartjänster. Med anledning av ovanstående överstiger kostnaden för inhyrd personal budgeten med 6,9 miljoner kronor varav 4,1 miljoner kronor är att hänföra till inhyrda sjuksköterskor främst till IVA och kirurgavdelningen där bemanningssituationen har varit påtagligt bekymmersam. Övriga kostnader understiger budget med 4,5 miljoner kronor främst till följd av lägre DRGproduktion än planerat. 49 procent av överskottet är att hänföra till kostnadsposterna läkemedel, medicinsk service och medicinskt material. Tidigare års kostnadsutveckling gällande medicinskt material har dämpats under året vilket främst förklaras av förändrad produktionssammansättning i form av färre slutenvårdstillfällen och ökat antal läkarbesök och dagsjukvårdsverksamhet inom det kirurgiska verksamhetsområdet samt nytt avtal på implantat som medfört lägre priser. Utfallet för medicinskt material understiger budget med 1,6 miljoner kronor i perioden. Jämförelse med föregående års delårsbokslut Intäkter Lasarettets ackumulerade intäkter är 40,9 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år vilket motsvarar en ökning med 13 procent. En förändrad ersättningsmodell 2015 från DRG-ersättning till fast ramanslag medför att intäktsposterna Rörlig ersättning HSS och Fast ersättning från HSS bör analyseras sammantaget. Sammanlagt har ersättning från HSS ökat med 25,8 miljoner kronor, 10 procent. Vårdvalsintäkter har ökat med 5,5 miljoner kronor, 30 procent, vilket är helt att hänföra till vårdvalsområdet höft- och knäprotesoperationer. Intäkter för riks- och regionvård är 1,6 miljoner kronor högre, 15 procent, vilket främst är att hänföra till ökat antal kirurgiska öppenvårds- och dagkirurgiska besök. Ersättning från kommunerna gällande färdiganmälda patienter har ökat med 1,1 miljon kronor jämfört med motsvarande period föregående år, från 0,6 miljoner kronor till 1,7 miljoner kronor. Försäljning av lasarettsexterna röntgentjänster är 3,8 miljoner kronor högre än föregående år till följd av en ökad produktion mot landstingsinterna kunder där intäktsökningen motsvarar 30 procent för kundgruppen. De landstingsexterna röntgenintäkterna har minskat med 0,3 miljoner kronor vilket motsvarar -5,4 procent. Kostnader Lasarettets totala kostnader ligger 11 miljoner kronor högre i perioden jämfört med motsvarande period föregående år vilket motsvarar 3,3 procent. Personalkostnaden inklusive inhyrd personal har ökat med 7,3 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år vilket motsvarar 3,3 procent. Bristen på sjuksköterskor i kombination med hög rörlighet i yrkesgruppen har medfört att kostnaden för inhyrd sjuksköterskepersonal har ökat med 2,6 miljoner kronor medan kostnaden för inhyrda läkare ligger marginellt över föregående års delårsutfall. Kostnadsutvecklingen gällande medicinskt material har dämpats. Utfallet är 1,3 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år vilket motsvarar en minskning med 6,2 procent. Kostnaden för implantat har minskat med 1,6 miljoner kronor vilket till största delen förklaras med nytt upphandlat avtal och därmed sänkta priser. Hyreskostnaden har ökat med 3 miljoner kronor jämfört med föregående år, motsvarande 16 procent, vilket främst förklaras av helårseffekt av föregående års ombyggnationer som Närvårdens geriatriska avdelning och ombyggnation för installation av ny CT-kamera. Övriga kostnader har ökat med 1,3 miljoner kronor vilket motsvarar 4,7 procent varav utfördelningen av kostnaden för Resurscentrum förklarar 1,2 miljoner kronor. Sjukvårdstjänster från andra landsting har ökat med 0,5 miljoner kronor. Kostnaden för reparation och underhåll minskar och utfallet i perioden ligger 1 miljon kronor under motsvarande period föregående år.

57 4 (26) Avskrivningskostnaderna har ökat med 0,9 miljoner kronor till följd av en medveten strategi att hålla en stabil nivå på lasarettets tekniska utrustning. Årsprognos Lasarettet prognostiserar ett positivt resultat på 7 miljoner kronor. Prognosen förutsätter att avtalsdiskussionen gällande samarbete med Akademiska sjukhuset finner sin lösning och att 11,2 miljoner kronor tillförs lasarettet. Intäkterna prognostiseras till 10,8 miljoner kronor över budget. Prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning uppgår för 2015 till 1,1 miljoner kronor. Tillgänglighetsmålen beträffande kortare väntetider bedöms inte att uppnås 16 av de 24 månaderna gällande bedömning av remisser inom fem arbetsdagar har målet inte uppnåtts i maj men bedöms uppnås resterande del av året. Förutsatt att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbete med Akademiska sjukhuset prognostiseras Riks- och regionvårdsintäkterna till 1 miljon kronor över budget. Ökningen är att hänföra till det kirurgiska verksamhetsområdet och det är främst från Västmanland som patientflödet ökar. Övriga intäkter prognostiseras till 11,4 miljoner kronor över budget varav röntgenintäkterna prognostiseras överstiga budget med 4 miljoner kronor. Försäljningen mot övriga förvaltningar inom landstinget har ökat och beräknas överstiga budget med 5 miljoner kronor medan landstingsexterna beräknas minska med 1 miljon kronor jämfört med budget. Båda avvikelserna förklaras av förändrade volymer. Även volymen av klinikfärdiganmälda patienter har ökat under året och ersättningen från betalningsansvariga kommuner prognostiseras till 2,6 miljoner kronor vilket är 2,4 miljoner kronor över budget. Posten är svårbudgeterad då ersättningen varierar kraftigt mellan åren. Resterande intäktsökning förklaras av beviljade fondmedel, 1,6 miljoner kronor samt intäkter från upplåtande av operationssal till neurokirurgen vid Akademiska sjukhuset motsvarande 2,2 miljoner kronor. Kostnaderna prognostiseras till 3,8 miljoner kronor över budget. Lönekostnaden inklusive inhyrd personal beräknas överstiga budget med 7,9 miljoner kronor. Till följd av vakanta tjänster gällande specialistläkare och sjuksköterskor beräknas kostnaden för inhyrd personal till 16,3 miljoner kronor vilket är 10,4 miljoner kronor över budget och en resultatförsämring med 5,9 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Lönekostnad egen personal prognostiseras till 2,5 miljoner kronor under budget med hänvisning till vakanta läkartjänster. Verksamheternas vakansutrymme för övrig personal har till stor del använts för finansiering av övertids-, vikariesamt sjuklönekostnad. Kostnadsutvecklingen för medicinskt material är som tidigare påpekats avtagande. Lasarettet prognostiserar ett utfall på 2 miljoner kronor över under budget till följd av lägre implantatkostnader. Övriga kostnader prognostiseras till 1,2 miljon kronor över budget vilket förklaras av kostnader för köpta sjukvårdstjänster i form av läkartjänster från andra landsting vilket är budgeterat som en personalkostnad. Investeringsplanen kommer att nås även om vissa investeringar förskjutits i tid vilket medför att avskrivningskostnaderna beräknas till 1,5 miljoner kronor under budget. Åtgärder Inga ytterligare åtgärder planeras. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Progn jmf budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader

58 5 (26) Resultat Produktion Lasarettets produktion mätt i antal kontakter ligger 6 procent över planerad volym. Antal slutenvårdskontakter ligger enligt planerad nivå medan dagsjukvård, läkarbesök och övriga besök ligger över planerad nivå. Mätt i DRG ligger produktionen 2 procent under planering och 5,6 procent under motsvarande period föregående år. Avvikelsen förklaras dels av lägre slutenvårdsproduktion inom de akutmedicinska verksamhetsområdet vilket är en konsekvens av hög andel KFA-patienter samt brist på specialistläkare men även av en medveten styrning mot ökad poliklinisering. Senaste månadens utfall I augusti utförde lasarettet 744 DRG vilket är 31 DRG fler än planerat och 6 DRG mer än motsvarande period föregående år kontakter genomfördes vilket är 714 över plan och 632 fler kontakter än augusti månad föregående år. Den negativa avvikelsen gällande slutenvårdstillfällen har återställts under perioden då utfallet för augusti landade på 23 vårdtillfällen fler än planerat och ligger helt paritet med planering. Antal läkarbesök var 458 fler än plan och antal kontakter i dagsjukvården var 105 fler än planerat. Övriga besök var 135 fler än plan. Ackumulerat utfall Lasarettets slutenvårdproduktion mätt i antal vårdtillfällen har förbättrats och tidigare negativa avvikelse har återhämtats. Utfallet ligger efter perioden i paritet med planerad produktionsvolym. Slutenvårdsproduktion mätt i DRG avviker negativt 85 DRG under planering till följd det produktionsbortfall under årets första tre månader. Bristen på specialistläkare samt ökat antal kvarliggande klinikfärdiga patienter medförde lägre utskrivningsfrekvens och ökade medelvårdtider på de berörda enheterna. Återhämtning sker stegvis varje månad. Lasarettets öppenvårdsproduktion mätt i antal är hög och överstiger planeringen med 6 procent i perioden. Dagsjukvård ligger 586 besök över planering och läkarbesöken ligger 1845 besök över plan. Övriga besök ligger 237 besök över planering. Öppenvårdsproduktionen mätt i DRG ligger 32 DRG under planering vilket motsvarar 1,2 procent. Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % -5 98% -51 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 246 Årsprognos Lasarettet bedömer att produktionsplanen mätt i kontakter kommer att uppnås och att tillgängligheten förbättras under hösten. Åtgärder Lasarettet har anställt två utskrivningssjuksköterskor samt ökat bemanning av hyrpersonal i form av medicinska specialistläkare för att förbättra utskrivningsprocessen och för att bättre möta tillgänglighetsbehovet. Under hösten planeras ytterligare produktionsökning med stöd av hyrpersonal.

59 6 (26) Uppstart av utvecklad lasarettsansluten hemsjukvård pågår och beräknas genomföras under hösten vilket förväntas minska överbeläggningarna, korta vårdtiderna och minska undvikbara återinläggningar på de akutmedicinska vårdavdelningarna. Ett samarbetsavtal mellan lasarettet och Akademiska sjukhuset är slutet och framtagande av regelverk för samarbetet pågår för att säkerställa optimalt nyttjande av tillgängliga resurser vilket förväntas medföra ökad produktionstakt. Medarbetare Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 1,9 procent högre än för motsvarande period föregående år trots att antalet årsarbetare minskat med 2,9 procent. Ökningen beror delvis på kostnaden för löneöversynen 2014 och 2015 men också på fortsatt hög personalomsättning med introduktion och dubbelgång som följd. Även kostnaden för övertid, jour och beredskap har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 10,4 miljoner kronor vilket är 2,6 miljoner kronor högre än föregående år och är en konsekvens av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Den inhyrda personalen motsvarar 9,8 årsarbetare jämfört med 6,6 årsarbetare under samma period föregående år. En förskjutning har skett mot att vi nu hyr in betydligt fler sjuksköterskor än läkare. Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 4,3 procent vilket till största del är en konsekvens av löneöversynen 2014 och Förändringar i personalstrukturen påverkar också men i båda riktningarna. Antalet långtidssjukskrivningar är färre än föregående år vilket lett till att den totala sjukfrånvaron minskat från 5,1 till 4,5 procent. Tabell: Nyckeltal medarbetare Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Prognos 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 4,3 5 5 Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % -12-2, ,5 Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 4,5-0,6 5-0,1 4,8-0,3 Inhyrd personal, mnkr 10,4 5,9 16,3 Riktade frågor Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Hur har situationen varit under sommaren med tanke på verksamheten/produktionen samt utfall av sommarersättningarna? Inga allvarliga patientsäkerhetsproblem eller avvikelser har haft direkt koppling till sommarsituationen och samarbetet med kommunerna har fungerat bättre än tidigare år. Produktion, byggnation och bemanning har följt planering. Akutmottagningens flöden har fungerat bra vilket även gjort det möjligt att ta emot patienter från Akademiska sjukhuset. Bemanningssituationen har varit tillfredställande även om en del korttidsfrånvaro lett till övertid och kostnad för sommarersättning. Det ekonomiska utfallet av sommarersättnigen, exklusive övertid, beräknas till 1,5 miljoner kronor. Vilka förebyggande åtgärder vidtogs för att säkerställa patientsäkerheten under sommaren 2015? Inför sommaren gjordes en omfattande riskanalys med avseende på patientsäkerhetsläget sommaren 2015 av chefsläkare i samråd med samtliga avdelnings- och centrumchefer. Prioriteringsordningar och vikten av patientsäkerhetens upprätthållande tydliggjordes vid chefsmöten. Vid schemaläggning togs särskild hänsyn till att erfaren personal tjänstgjorde vid kritiska tidpunkter, exempelvis nattetid på akutmottagningen. Utskrivningssjuksköterska fanns i tjänst under sommarperioden för att säkra övergångarna till

60 7 (26) kommunerna vilket fick ett mycket positivt gensvar från både Enköpings och Håbo kommun. För att ytterligare stärka samverkan kring våra mest utsatta patientgrupper inrättades ett speciellt samverkansforum mellan chefsläkare och kommunernas MASar. Utvärdering av hur samarbetet har fungerat mellan Akademiska och Lasarettet. Samarbetet upplevs som mycket gott och har under året utvecklats med tydliggjorda ansvar och samarbetsformer runt gemensam planering och uppföljning. Inför året lades en produktionsplan tillsammans med Akademiska sjukhusets avseende operations- och mottagningssamarbetet. Antal operationer har t.o.m. augusti uppgått till 265 operationer vilket är ca 30 under plan. Utfall i DRG uppskattas till 40 under plan varav den i samarbetet tunga ryggoperationsverksamheten står för merparten. Inom ramen för vårdavtalet finns en kontinuerlig dialog runt fördelning av volymer och ingreppstyper. Exempelvis inom urologin där överenskommelse slutits om att de inom Enköpings upptagningsområde belägna vårdcentralerna rekommenderas sända samtliga remisser direkt till lasarettet. Detta förväntas ge ett jämnare och smidigare flöde. Under året har samarbetet vad gäller den akuta vården lyfts i diskussionerna för vårdöverenskommelse. En oklarhet föreligger kring lasarettets uppdrag avseende akut slutenvård av kirurgiska patienter som inte är i behov av operation. Lasarettets radiologiska verksamhet klarar sin fastställda produktion inklusive de volymer som ingår i samarbetet med Akademiskas Bild och Funktionscentrum. Nya verksamhetsområden utöver Vårdavtalet bedöms inte vara möjliga under Thomas Ericson Sjukhuschef Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell 3. Uppföljning av Produktionsbudget 4. Måluppfyllelse styrkort 5. Måluppfyllelse vårdavtal 6. Måluppfyllelse miljömål 7. Målrelaterad ersättning 8. Riks- och regionintäkter

61 8 (26) Bilaga 1 - Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning NOT: 1) Tillgänglighetsmål uppnås ej 2) Ökade intäkter främst från Västmanlands län 3) Ökade röntgenintäkter 4 mnkr, ers för upplåten OP-sal till neurokirurgi AS 2,2 mnkr, KFA-patienter 2,4 mnkr, beviljade fondmedel 1,6 mnkr 4) Ökade kostnader för inhyrd personal, främst sjuksköterskor. 5) Ej nyttjade utvecklingsmedel 6) Minskade implantatkostnader till följd av nytt avtal 7) Tjänsteköp från andra landsting 8) Förskjutna investeringar

62 9 (26) Bilaga 2 Produktionstabell Bilaga 2 Lasarettet i Enköping: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % 5 119% 25 - varav vårdval % % 254 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % 731 Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 7 - varav vårdval % % 239 Slutenvård (vårdtillfällen), antal % -5 98% varav C-län % 1 93% varav RR % % 11 - varav vårdval % 3 158% 136 Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % 595 Dagsjukvård, DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 11 - varav vårdval % 1 Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % varav RR % % 48 - varav vårdval % 8 Läkarbesök, DRG-poäng % % 58 - varav C-län % % 36 - varav RR % % 7 - varav vårdval % % 15 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % 248 Övriga besök, antal % % varav C-län % % 22 - varav RR % % 44 - varav vårdval % % 339 Vårddagar % Totalkostnad/antal DRG-poäng % % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 1,72 1,77 98% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % -174 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % -112 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 13,97 12,93 108% 1

63 10 (26) Bilaga 3 - Uppföljning av Produktionsbudget Bilaga 3: Lasarettet i Enköping, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård C-län Vårdval R&R AS aktiviteter TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot dagsjukvård Läkarbesök C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot läkarbesök Övriga besök C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

64 11 (26) Bilaga 4 - Måluppfyllelse styrkort = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål prognos Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Lasarettets mål: Samtliga mål i lasarettets handlingsplan (utifrån 2014 års resultat i Nationella patientenkäten somatik/psykiatri) ska vara uppnådda. Kommentar/lägesbeskrivning Lasarettsövergripande och enhetsvisa handlingsplaner är upprättade utifrån 2014 års resultat och åtgärder/förbättringar har genomförts inom tre prioriterade fokusområden: Information, bemötande och tillgänglighet. Två enheters resultat blev tillgängliga först i januari 2015, även deras handlingsplaner är upprättade och förbättringsarbete pågår Lasarettets mål: Akutmottagningens resultat i Nationella patiententenkäter ska förbättras jämfört med föregående mätning. Kommentar/lägesbeskrivning Akutmottagningens resultat har förbättrats. Lasarettets mål: 45 % av lasarettets medarbetare har HBT-certifierats. Kommentar/lägesbeskrivning 11 av 20 grupper kommer att vara certifierade vid årets slut, vilket motsvarar 55 procent av lasarettets medarbetare. Nå målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin Lasarettets mål: Samtliga mål gällande väntetider inom ramen för kömiljardskraven uppnås. Kommentar/lägesbeskrivning Lasarettet har uppnått målet för kömiljardskraven 4 av 16 månader och prognostiserar att under året uppnå målet 8 av 24 månader.

65 12 (26) Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med Lasarettets mål: Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med Kommentar/lägesbeskrivning Vårdrelaterade infektioner har i 2015 års punktprevalensmätning (4,4 %) minskat med 12% jämfört med 2014 (5,6 %). Lasarettets mål: Samtliga mål i "Handlingsplan för hälsofrämjande sjukhus" ska vara uppnådda. Kommentar/lägesbeskrivning Flertalet av målen i handlingsplanen kommer att uppnås under året. Ett av målen inom hälsofrämjande arbetsplats anordna inspirationsföreläsningar har med hänsyn till rådande bemanningssituation utgått. Ekonomi Mål prognos Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll Lasarettets mål: Lasarettets resultat ska vara lika med eller större än noll. Kommentar/lägesbeskrivning Lasarettet redovisar ett resultat på 11,4 miljoner kronor i perioden och prognostiserar ett årsresultat på 7 miljoner kronor. Lasarettets mål: Lasarettet ska uppnå samtliga mål för målrelaterad ersättning. Kommentar/lägesbeskrivning Samtliga mål kommer att uppnås förutom följande tre inom målområdet kortare väntetider Hälso- och sjukvård i rimlig tid, remissbedömning Prognos: 11 av 12 månader uppnås. Prognostiserad återbetalning 67 tusen kronor Hälso- och sjukvård i rimlig tid, nybesök Prognos: 2 av 12 månader uppnås. Prognostiserad återbetalning 670 tusen kronor Hälso- och sjukvård i rimlig tid, operation/behandling Prognos: 6 av 12 månader uppnås. Prognostiserad återbetalning 402 tusen kronor. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Lasarettets mål: Totalkostnad i förhållande till total produktion mätt i DRG ska jämfört med föregående år vara 2,6 % eller lägre. Kommentar/lägesbeskrivning Totalkostnaden per DRG har i perioden ökat med 8,2 procent. Prognos för året 10,1 procent vilket innebär att målet inte kommer att nås 2015.

66 13 (26) Produktion Mål prognos Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat. Lasarettets mål: Alla enheter ska använda ProVer vid produktionsplanering och uppföljning under förutsättning att funktionalitet finns. Kommentar/lägesbeskrivning ProVer används vid produktionsplanering och uppföljning vid alla de enheter där funktionalitet finns. Som komplement till ProVer används Excel. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används systematiskt i förvaltningarnas utvecklingsarbete. Lasarettets mål: Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används systematiskt i lasarettets utvecklingsarbete. Kommentar/lägesbeskrivning Lasarettet har deltagit i den landstingsövergripande analysen som kommunicerats i linjen. Analysen beaktas tillsammans med andra data i Lasarettets utvecklingsarbete bl.a. för att identifiera områden med förbättringspotential och som inspel till strategiska beslut. För de enskilda verksamheterna är det dock ofta mer relevant att arbeta med analys av data från enskilda kvalitetsregister som är mer finkorniga och aktuella. Den nyligen inrättade lasarettsövergripande stödfunktionen för öppna jämförelser kvarstår. Lasarettets mål: Alla mål för 2015 i lasarettets projektplan för införande av processbaserat ledningssystem är uppnådda. Kommentar/lägesbeskrivning Utebliven finansiering har påverkat möjligheterna att genomföra planerade insatser negativt men visst utvecklingsarbete rörande processorientering görs. Lasarettets mål: Kaizen 2.0 ska vara etablerat inom patientsäkerhet, styrkortsarbete och kundorientering. Kommentar/lägesbeskrivning Implementering pågår inom dessa tre områden, goda erfarenheter från motsvarande arbete inom arbetsmiljöområdet tas tillvara. Förnyelse Mål prognos Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Lasarettets mål: Lasarettet har stärkt sin utveckling inom: a) Patientsäkerhet

67 14 (26) b) Systematisk verksamhetsutveckling Kommentar/lägesbeskrivning Patientsäkerhet och systematisk verksamhetsutveckling tangerar ofta varandra. Inom bägge dessa prioriterade strategiska områden har flera utvecklingsinsatser skett utöver en organisatorisk signifikant förstärkning och utökad samverkan med externa aktörer. Som exempel på enskilda insatser kan nämnas stärkt organisation och fortbildning för hygienombud, utveckling av arbetssätt för uppföljning av postoperativa infektioner, förbättrad utskrivningsprocess, förbättrad struktur avseende avvikelse-, klagomåls- och anmälningshantering, förbättrad analys, utdatafångst och återrapportering från Infektionsverktyget, påbörjad implementering av Kaizen 2.0, fokuserat kvalitetsarbete avseende trycksår samt framtagande av nya handlingsplaner för patientsäkerhet. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Lasarettets mål: Alla Cosmicanvändare ska ha genomgått utbildning i R8. Kommentar/lägesbeskrivning Alla Cosmicanvändare och relevanta enheter har erbjudits olika typer av utbildningsformer som varit uppskattade. Att verifiera täckningsgraden har visat sig vara komplicerat men det finns inga indikationer från verksamheterna på att det finns användare som ej genomgått någon form av utbildning. Lasarettets mål: Lasarettet arbetar utifrån mini -HTA, en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Kommentar/lägesbeskrivning Lasarettet har informerat i linjen om den landstingsövergripande rutinen för mini- HTA som metod för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Att utvärdera och introducera nya behandlingsmetoder är dock för ett länsdelssjukhus ovanligt utan en stor del av det arbetet faller inom ramen för Akademiska sjukhuset. Trots detta har mini-hta redan utförts vid Lasarettet och ytterligare analyser förväntas. Medarbetare Mål prognos Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Lasarettets mål: Lasarettet ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser. Kommentar/lägesbeskrivning Handlingsplan är under framtagande och kommer att vara klar till årsskiftet. Lasarettets mål: Lasarettet ska ha en handlingsplan för introduktion. Kommentar/lägesbeskrivning Handlingsplan är under framtagande och kommer att vara klar till årsskiftet.

68 15 (26) Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning. Lasarettets mål: Engagerad Medarbetar Index (EMI) ska vara 4,1 eller högre. Kommentar/lägesbeskrivning Resultatet presenteras 11 januari Lasarettets mål: Personalomsättningen ska inte överstiga 13 procent. Kommentar/lägesbeskrivning Personalomsättningen ligger för närvarande på 13% vilket indikerar att vi inte kommer att klara målet. Prognosen pekar mot en personalomsättning på motsvarande 18-19%. Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram Lasarettets mål: Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram. Kommentar/lägesbeskrivning Alla nya chefer anmäls till landstingets operativa chefsprogram. Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Lasarettets mål: Alla chefer har ett tydligt chefsuppdrag. Kommentar/lägesbeskrivning Lasarettet använder landstingets mall för chefsförordnanden och ledaruppdrag. Allmän visstidsanställning ska bara finnas i undantagsfall Kommentar/lägesbeskrivning Antalet anställda med allmän visstidsanställning motsvarar 32 årsarbetare, vilket innebär 7,7 procent. Övervägande andel av dessa är adekvata men några är en konsekvens av bristande kunskap om när denna anställningsform ska användas. Vi behöver därför ytterligare förtydliga i vilka fall allmän visstidsanställning ska tillämpas.

69 16 (26) Bilaga 5 - Måluppfyllelse vårdavtal = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE KVALITETSBILAGA Mål Kommentar/Lägesbeskrivning Prognos 3.1 Kvalitet genom god vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Mål: God strokesjukvård Utföraren ska säkerställa en god strokesjukvård. Redovisas ej i delårsrapporten. Uppföljning 1. Redovisning av ledtiden mellan patientens ankomst till sjukhus och påbörjan av trombolysbehandling 2. Statistik ska återrapporteras könsuppdelat för ovanstående punkt 1 Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen. Om statistik inte är möjlig att redovisa könsuppdelat på grund av tekniska skäl dras ersättningen inte tillbaka. Mål: God hjärtsjukvård Utföraren ska säkerställa en god hjärtsjukvård. Mål: God diabetesvård Utföraren ska säkerställa en god diabetesvård. Redovisas ej i delårsrapporten. Uppföljning 1. Redovisas ej i delårsrapporten. 2. Redovisning av hur nationell behandlingsstrategi för patienter med typ 1 och typ 2 diabetes implementeras 3. Statistik ska återrapporteras könsuppdelat för ovanstående punkterna 1 och 2

70 17 (26) Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen. Om statistik inte är möjlig att redovisa könsuppdelat på grund av tekniska skäl dras ersättningen inte tillbaka. Mål: Kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Utföraren ska verka för att patienter i yrkesför ålder får en kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Utföraren ska tillse att läkemedelsförskrivningen är kostnadseffektiv. Redovisas ej i delårsrapporten. Redovisas ej i delårsrapporten. Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälso- och sjukvården samt utmönstra ej fungerande metoder. Redovisas ej i delårsrapporten Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Uppföljning 1. Redovisas ej i delårsrapporten. 2. Redovisas ej i delårsrapporten. 3. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från patientsäkerhetskulturmätningar Uppföljning 1. Se bilaga 7. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Se bilaga 7. Redovisning av andelen av personalen som följer fast-

71 18 (26) ställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 3. Redovisning av mätning och rapportering av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på samtliga vårdenheter (SKL:s punktprevalensmätning) Mål: Säker läkemedelsförskrivning Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet kring förskrivning av läkemedel. Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens Utföraren ska aktivt arbeta med att motverka ökad antibiotikaresistens Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet för patienter 75 år och äldre. Redovisas ej i delårsrapporten. Redovisas ej i delårsrapporten. Uppföljning 1. Redovisning av antal enkla läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre som är ordinerade minst fem läkemedel (redovisas på sjukhusnivå via Cosmic) 2. Redovisning av antal fördjupade läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre med komplex/riskfylld läkemedelsbehandling (redovisas på de enheter som har tillgång till klinisk apotekare) Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre Utföraren ska minska förskrivningen av följande läkemedel: a) antikolinerga preparat, b) tramadol, c) långverkande bensodiazepiner, d) propiomazin och e) NSAID-preparat Redovisas ej i delårsrapporten.

72 19 (26) Mål: Miljömål gällande användning av läkemedel Utföraren ska säkerställa att förskrivning/ordination av diklofenak samt kinoloner inte ökar Redovisas ej i delårsrapporten Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Hög patientupplevd kvalitet Utföraren ska säkerställa en hög patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården. Mål: Samordnade vårdprocesser Utföraren ska samordna vården för individer med behov av vårdinsatser från flera aktörer. Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Utföraren ska behovsanpassa patientoch anhöriginformationen. Uppföljning 1. Redovisning av upprättade handlingsplaner utifrån resultaten från undersökningarna inom Nationell patientenkät. Redovisas ej i delårsrapporten. Redovisas ej i delårsrapporten Effektiv hälso- och sjukvård Redovisas ej i delårsrapporten. Mål: Effektiva vårdprocesser Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda aktörer. Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Utföraren ska bidra till en samman- Redovisas ej i delårsrapporten. Uppföljning 1. Redovisning av utvecklingsarbetet med följsamheten till den förstärkta utskrivningsprocessen.

73 20 (26) hållen vård och förstärkt utskrivningsprocess för vårdtunga patienter som riskerar återinläggning på sjukhus. Kommentar återrapportering: Endast Medicinskt centrum Mål: Rökstopp inför planerade operationer Utföraren ska aktivt arbeta för rökstopp inför planerade operationer. Uppföljning 1. Redovisas ej i delårsrapporten. 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått remiss till tobaksavvänjning (kvalificerad rådgivning) Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik Utföraren ska återrapportera statistik könsuppdelat för de mål där kravet anges. Mål: Riktlinjer för hjälpmedel Utföraren ska utveckla individuellt behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning enligt fastställd policy och allmänna riktlinjer i Uppsala län Redovisas ej i delårsrapporten. Uppföljning 1. Följs upp under respektive mål. Redovisas ej i delårsrapporten Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser enligt Socialstyrelsens nat- Redovisas ej i delårsrapporten.

74 21 (26) ionella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive enhets verksamhet. Mål: Stöd för minskat tobaksbruk Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat tobaksbruk. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om tobaksvanor 2. Redovisas ej i delårsrapporten. 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått enkla råd kring sitt tobaksbruk enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 1 4. Redovisas ej i delårsrapporten. 5. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått remiss till tobaksavvänjning (kvalificerat rådgivande samtal) Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat riskbruk av alkohol. Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om alkohol (AUDIT 3) 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön och ålder med riskbruk (positivt svar på AUDIT 3) 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön med riskbruk som har fått enkla råd enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 4. Redovisas ej i delårsrapporten. Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum Uppföljning 1. Redovisning av antalet enheter som har infört ett systematiskt arbetssätt för riskbedömning av malnutrition enligt vägledning av god vård och omsorg och ett systematiskt arbetssätt kring ohälsosamma matvanor enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdoms- 1 Avser patienter på mottagningar med planerad verksamhet där de tekniska förutsättningarna i Cosmic finns

75 22 (26) förebyggande metoder 2. Redovisas ej i delårsrapporten. 3. Redovisas ej i delårsrapporten. 4. Redovisas ej i delårsrapporten. 5. Redovisas ej i delårsrapporten. 6. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått remiss till dietist (kvalificerat rådgivande samtal) Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum (punkt 1) Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för fysisk aktivitet Hälso- och sjukvård i rimlig tid Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 2. Redovisas ej i delårsrapporten. 3. Redovisas ej i delårsrapporten. 4. Redovisas ej i delårsrapporten. 5. Redovisning av antalet förskrivna recept på fysisk aktivitet (FaR) fördelat på kön Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården. Mål: Kortare väntetider Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisas ej i delårsrapporten 2. Se bilaga 7. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit Uppföljning 1. Se bilaga 7. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från rem datum 2. Se bilaga 7. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats

76 23 (26) 3. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits i syfte att minska köerna Mål: Förbättrade processer vid akutmottagningen Utföraren ska förbättra processerna vid akutmottagningen. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att minska inflödet till akutmottagningen och förbättra processer inom akutmottagningen 3.2 Närvård Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvård i samarbete med andra förvaltningar inom landstinget och kommunerna. Redovisas ej i delårsrapporten.

77 24 (26) Bilaga 6 Måluppfyllelse miljömål = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Prognos Transporter Minska koldioxidutsläppen från lasarettets tjänsteresor med 3 % under 2015 jämfört med Kommentar/lägesbeskrivning Koldioxidutsläppen per årsarbetare ökade med 10,4 procent under första halvåret 2015 jämfört med 2014, främst på grund av ökat antal flygresor. Förbrukningsvaror Ej öka förbrukningen av kontorspapper under 2015 jämfört med år 2014 Kommentar/lägesbeskrivning Förbrukningen av pappersark/årsarbetare ökade med 5,3 % under första halvåret 2015 jämfört med år Målet beräknas ändå kunna uppnås före årets slut. Hälsosam och giftfri miljö Läkemedel Utföraren ska säkerställa att förskrivning/ordination av diklofenak samt kinoloner inte ökar. Kommentar/lägesbeskrivning Lasarettet har minskat sin förskrivning av diklofenak med 37 procent jämfört med samma period Lasarettet har ökat sin förskrivning av fluorokinoloner med 26 procent jämfört med samma period Hållbar och effektiv resursanvändning Avfall Andelen materialåtervunnet avfall ska vara minst 33 % av den totala avfallsmängden Kommentar/lägesbeskrivning Andelen materialåtervunnet avfall är 33,5 procent.

78 25 (26) Bilaga 7 - Målrelaterad ersättning Uppföljning av målrelaterad ersättning i månadsrapporteringen LE "Detaljområde" Mål "Uföraren ska" Uppföljning Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Ökad tillgänglighet Kortare väntetider Kortare väntetider Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats Fyll i uppnådd nivå Ersättning /mån Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Målrelaterad ersättning Ersättning totalt (tkr) 700 tkr vid 85 procents 700 måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 85 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna % 95% 94% 95% 95% 93% 95% 96% Vid 75 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr vid 90 procents 700 måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna % 99% 100% 100% 100% 95% 100% 98% Vid 80 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) 800 tkr om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar (punkt 1) 800 tkr om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar (punkt 2) % 93% 92% 81% 78% 97% 89% 91% 67 54% 50% 63% 67% 66% 70% 68% 51% 67 61% 55% 73% 74% 69% 84% 63% 47%

79 26 (26) Bilaga 8 - Riks- och regionintäkter Intäkter riks- och regionvård Kund Delår 2015 Delår 2014 Bokslut 2014 Not Riks- och regionvård Dalarna Gävleborg Västmanland Sörmland Värmland Örebro Stockholm Norra regionen Åland Övrigt Summa Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care TOTALT

80 Dnr PV Delårsrapport augusti 2015 Primärvården Det självklara valet för god vård och hälsa

81 Sammanfattande analys 2 (7) Primärvården befinner sig på en konkurrensutsatt marknad där privata vårdgivare har en fri etableringsrätt utifrån relativt grunda kvalificeringskrav. Under hösten 2015 kommer en ny privat etablering i stadsdelen Librobäck/Luthagen. Primärvården har genomfört och fortsätter sina ansträngningar att utveckla och stärka tillgängligheten, bemötandet och verksamhetens kvalitet. Under tidig höst 2015 kommer Fålhagens vårdcentral att öppna i nya lokaler i anslutning till Resecentrum. Delar av koncept som utvecklats över tid ska användas vid denna etablering vilket förhoppningsvis ska tilltala såväl nya som gamla kunder till verksamheten. De för verksamheten väsentligaste händelserna under årets första åtta månader är följande, Etablering av Fålhagens vårdcentral i nya lokaler vid resecentrum. En vårdcentral för dagens stressade människor såväl som för patienten med stora vårdbehov. Primärvården har stärkt sina aktiviteter för att säkerställa politiska beslut om ett tillräckligt antal utbildningsplatser för specialister i allmänmedicin. Arbetet med verksamheternas kliniska processer pågår och ett breddinförande planläggs. Primärvården har på alla plan arbetat för att säkerställa tillgänglighet till verksamheten. Det kanske viktigaste inslaget har varit den under fjolåret breddinförda drop-in verksamheten. Under 2015 har belastningen i verksamheten påverkat arbetsmiljön och sjuktalen. Detta har analyserats och åtgärder har vidtagits. För framtiden är kompetensförsörjningen en ödesfråga. Åtgärder behöver göras nu för att skörda effekter av detta i framtiden. Primärvården har planer för åtgärder inom de delar som kan påverkas lokalt. Medborgare och kund Vid årsskiftet infördes den nya patientlagen vilken successivt trots viss initial oro har kommit att landa. Primärvården har i sitt styrkort valt att fokusera bemötande, tillgänglighet och hälsoinriktat arbete. I vårdcentralernas styrkort har även målet patientdelaktighet i den egna hälso- och sjukvården fokuserats. Inom bemötandeområdet har samtliga vårdcentraler genomgått en större bemötandesatsning via ett upplägg baserat på improvisationsteater. Den aktuella satsningen har varit obligatorisk och har utgått från att all personal på ett interaktivt sätt prövats i olika bemötandesituationer. I nuläget är det viktigt att systematiskt arbeta vidare med att utveckla bemötandet i verksamheten. När det gäller tillgängligheten så har Primärvården sedan hösten 2014 förändrat innehållet i telefontillgängligheten så att den omfattar den samlade verksamheten vid vårdcentralen och inte bara telefontillgänglighet till läkare. När det gäller den fysiska tillgängligheten till besök pågår ett utvecklingsarbete för att under 2015 säkerställa tillgängligheten till samtliga professioner. Detta arbete ligger i linje med pågående utvecklingsarbete gällande verksamhetens processer och ett arbetssätt baserat på BEON, Bästa Effektiva OmhändertagandeNivå. När det gäller de krav på tillgänglighet som ingår i den nationella vårdgarantin och där målnivåer framgår av beslutade regelböcker så klarar Primvården inte kraven för samtliga av sina vårdcentraler. Det finns åtgärdsplaner för samtliga enheter som ännu inte lyckats etablera en stabil och uthållig tillgänglighet. När det gäller tillgänglighet till rökavvänjning så finns vissa brister som bland annat tar sig uttryck i att Primärvården inte når tillräckligt många deltagare i vare sig individuell eller gruppbehandling. Utredning av åtgärder för att utveckla detta område har inletts och förväntas slutföras under hösten Ekonomi Ackumulerat utfall Periodutfallet är i god överensstämmelse med periodiserad budget. Det resultatmässiga överskottet i verksamheten förklaras främst av sommarperiodiseringen av personalkostnader. Det

82 vill säga personalkostnaderna är lägre under sommaren när personalen har semester. Även om verksamheternas intäkter har budgeterats på en något lägre nivå än under en normalmånad har produktionen varit förhållandevis hög under sommaren. 3 (7) Utfallet i delårsrapporteringen bygger på uppbokningar av vissa väsentliga poster som till exempel den rörliga besöksersättningen och läkemedelskostnaden. I periodutfallet saknas reglering av eventuellt överskott i den branschgemensamma PV/IT funktionen och reglering av överskott vid primärvårdsjouren i Östhammar. Praktiskt innebär det att resultatet delvis är falskt för bra i perioden. Det innebär på motsvarande sätt att budgetavvikelsen i perioden också är falskt för bra. I jämförelse med föregående år så motsvaras intäktsökningen av en ökad kapitering om cirka 7 miljoner kronor som förklaras av uppräkning och vissa justeringar främst vad gäller ersättningen i regelböckerna för barnhälsovård och barnmorskemottagning. Besöksersättningen ökar med cirka 5 miljoner kronor i perioden vilket främst förklaras av ökad produktion i verksamheten. Periodens kostnadsökning förklaras främst av en personalkostnadsökning för övrig personal. Här ingår bland annat förstärkningar gällande personalkategorierna fysioterapeut, psykolog, distriktssköterska och sjuksköterska. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Primärvården lämnar en årsprognos i enlighet med årsbudget. De poster som nämnts under utfallsanalysen ovan kommer att belasta årsprognosen vad gäller främst den reglering som ska göras för primärvårdsjouren i Östhammar och Tierp. Denna reglering genomförs med stöd i beslutad vårdöverenskommelse. Överslagsvis kan denna reglering komma att uppgå till drygt 1 miljon kronor för berörd anslagsfinansierad verksamhet. Primärvården räknar med att behöva återbetala målrelaterad ersättning för bristande tillgänglighet och även vad gäller hembesök för nyfödda för några av våra vårdcentraler. Bedömning görs att dessa regleringar per 31 december ska kunna rymmas i det prognostiserade utfallet. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Åtgärder Redan tidigt under året har Primärvården fokuserat vårdcentraler med ekonomiska problem vilket rapporterats av förvaltningen redan efter utfall i april. För huvuddelen av berörda vårdcentraler har resultatutvecklingen stabiliserats. När det gäller Östervåla vårdcentral så har det efter vattenskadan och de störningar det innebar i princip varit ekonomisk balans i efterföljande perioder. Primärvården har en utestående begäran hos fastighetsägaren om kompensation för det men och den ekonomiska skada detta åsamkat verksamheten. Beredning av denna typ av ärenden sker i en tjänstemannakonstellation kallad investeringsrådet. Det aktuella ärendet är ännu inte avgjort. Bland övriga vårdcentraler som tidigt kom att uppvisa ekonomisk obalans kan nämnas Flogsta, Heby och Gottsunda vårdcentraler. När det gäller Flogsta vårdcentral konstateras att verksamheten har en kostnadsmassa som inte uppvägs av aktuell listning eller produktion. Åtgärder för att minska kostnaderna är nödvändiga. Heby vårdcentral tog under inledningen av året in för

83 4 (7) mycket inhyrda läkare i förhållande till sin listning och produktion. Åtgärder har genomförts för att i möjligaste mån balansera upp denna ekonomiska skada. Vad gäller Gottsunda vårdcentral så har den ett negativt årsresultat i budget. Detta mot bakgrund av att avsikten har varit att bemanna upp verksamheten i nivå med nästa års CNI redan Hittills under 2015 har det varit svårt att skapa en stabil bemanning särskilt vad gäller läkare vid vårdcentralen. Förmågan att anpassa verksamheten till finansiering i såväl upp- som nedgång är avgörande för Primärvården att nå uppställda resultatmål såväl som helhet som för delarna i verksamheten. Den prognos som lämnats ovan bygger på ett antal vårdcentraler som överlevererar, det vill säga lämnar ett större överskott än budgeterat. Noterbart ifråga om överleverans är att det i något fall uppvisas ett ekonomiskt utfall som är bättre än budgeterad nivå men att det kan finnas brister i annan måluppfyllelse. Bruttoomsättningen i vårdcentralsuppdraget uppgår till cirka 780 miljoner kronor vilket utgör 93 procent av den samlade verksamheten under Primärvårdens ansvar. Den anslagsfinansierade verksamheten gällande jour i Tierp, Enköping och Östhammar, beredskapsverkamhet, PV/IT och några mindre uppdrag drivs verksamhetsmässigt och ekonomiskt i enlighet med budget och plan. Primärvården hade hoppats på ett lite smidigare överlämnande av den anslagsfinansierade beredskapsverksamheten till förvaltningen Hälsa och habilitering. Ny assistentresurs har anställts vid Hälsa och habilitering för att bland annat administrera denna uppgift. Primärvårdens assistent i motsvarande funktion har introducerat i aktuella arbetsuppgifter. Ett sömlöst överlämnande redan under hösten 2015 till den nya förvaltningen ser dock inte ut att kunna göras utan sikte tas nu på 1 januari Rådande oklarheter kring den branschgemensamma IT-funktionen för primärvård kvarstår. Fortsatta utredningar har inte löst ut hur en framtida IT-organisation ska läggas upp. Den anslagsfinansierade verksamheten omsätter drygt 60 miljoner kronor. Med störd i pågående tjänstemannadialog planläggs för vissa förändringar inför 2016 vad gäller anslagsfinansierad verksamhet. Produktion Primärvårdens produktionsplanering tar utgångspunkt i beslutade uppdrag och behoven hos patienter och kunder. Det handlar samtidigt om att kunna säkerställa ett erbjudande om en likvärdig vård och verksamhet oberoende av vilken vårdcentral patienten vänder sig till. Primärvården har verksamheter i hela länet med undantag av Håbo kommun där det i nuläget enbart finns privata vårdgivare. Produktionsmål fastställs dels på övergripande vårdcentralsnivå dels för varje enskild profession och enskild medarbetare. Olika utvecklingsinsatser har genomförts i syfte att säkerställa att patienten träffar rätt profession direkt och att exempelvis det operativa arbetet med tidböcker i verksamheten optimeras. Nedanstående diagram visar att produktionen totalt för Primärvården hålls uppe relativt väl även under semesterperioden. Tabell: Antal besök per månad Antal besök per månad jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 Läkarbesök (ink tel/rec), antal Övriga besök (inkl tel/rec), antal

84 Vid kvalificerad tjänsteproduktion som hälso- och sjukvård utgör personalen en nyckelresurs i verksamheten och i våra processer. Det finns som tidigare rapporterats vissa tendenser till att verksamhetstrycket är så högt under vissa perioder eller i vissa verksamheter att detta påverkar arbetsmiljön negativt. Även i detta avseende ska ett beslutsstöd som utgår från en fungerande produktionsplanering kunna utgöra ett underlag för såväl analys som förslag till åtgärder. Fungerande processer i verksamheten tillsammans med ett arbete som utgår från BEON är viktigt för en fungerande produktionsapparat inom Primärvården. Ackumulerat utfall 5 (7) Produktionen för läkarbesök ligger under budget men är i nivå med föregående år. En väsentlig förklaring till denna avvikelse är att verksamheten i budgethänseende utgår från full bemanning. Bristen på anställningsbara läkare medför att Primärvården trots anlitande av hyrläkare inte når upp till budgeterad produktionsvolym. Att säkerställa att befintliga läkare ges möjlighet att ha så mycket direkt patient tid som möjligt utgör en väsentlig utgångspunkt i förvaltningens utvecklingsarbete gällande verksamhetens processer. Övriga besök ligger väsentligt över såväl budgeterad nivå som föregående år. Primärvården har tidigare annonserat att denna utveckling ska plana ut under året. Att det fortsatt är en stark ökning bedöms förklaras av ett fortsatt högt tryck i den drop-in verksamhet som numera erbjuds hos samtliga av våra vårdcentraler. Inom vissa områden ingår samtidigt att en viss personalförstärkning har gjorts vad gäller exempelvis fysioterapeuter, sjuksköterskor, dietister och psykologer. Tendensen för innevarande år är även att besökstypen telefon och recept relativt sett ökar mer än de fysiska besöken. Utifrån BEON kan detta vara en bra service till våra patienter. Primärvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Läkarbesök, antal % % varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl te % % varav telefonrådg/receptförnyelse % % Övriga besök, antal % % varav övriga besök vc-uppdrag (inkl % % varav telefonrådg/receptförnyelse % % Totalkostnad/besök* % % -8 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % % 2 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 175 * besök är totalt antal besök (läkarbesök och övriga besök) Det övergripande produktivitetsmåttet visar på en nivå som är bättre än såväl budget som föregående år. Indikativt visar det att produktionen ökar mer än verksamhetens kostnader i nuläget. Motsvarande mått för personalkostnaden visar på en lägre nivå än budget men något högre än föregående år. Förklaringen är som tidigare nämnts att viss personalförstärkning har skett. Det genomsnittliga antalet besök per årsarbetare uppgår till 175 stycken för årets första åtta månader. Det innebär drygt 8 kontakter per dag vilket är i hygglig överensstämmelse med upprättad plan. Årsprognos Produktionsmålen vad gäller läkarbesök bedöms inte komma att uppnås under När det gäller produktionsmålen för övriga besök så bedöms dessa överträffa de mål som satts i budgeten. Åtgärder Löpande under resterande fyra månader av året kommer fördjupad analys att göras av de vårdcentraler som uppvisar störst avvikelse mot produktionsplan. Det gäller ifråga om läkarbesök Gottsunda, Skutskär och Årsta vårdcentraler. En generell fördjupning mer med sikte på kom-

85 mande år sker i de styrkortsdialoger som genomförs med samtliga vårdcentraler/verksamhetschefer med inledning i mitten av september. En viktig fråga i dessa genomgångar är som tidigare nämnts målsättningen att optimera den direkta patient tiden för läkarresursen. Långsiktigt måste landstingets beslutsfattare säkerställa att antalet ST-block är tillräckliga för att möta dagens brist och framtida pensionsavgångar. 6 (7) Vad gäller övriga besök och då specifikt de besök som genereras via en utvecklad drop-in verksamhet kommer Primärvården att fortsätta att följa utvecklingen i syfte att bland annat säkerställa en god arbetsmiljö i verksamheten. Förnyelse Den verksamhetsnära utvecklingen utgör en förutsättning för en stark och framgångsrik offentlig primärvård. Samtliga medarbetare i Primärvården har ett ansvar i sin ordinarie roll men också för att bidra till en kontinuerlig utveckling. Gemensamt för förvaltningen finns resurser med uppdrag att på övergripande nivå driva utvecklingsaktiviteter och bedriva omvärldsspaning. Utvecklingsfrågorna ingår i alla perspektivområden i förvaltningens styrkort på olika nivåer från övergripande nivå till det individuella styrkortet. Primärvården har tagit ställning till lokalt införande av ett processbaserat ledningssystem. Förutsättningarna har kommit att ändras genom centrala beslut kring det övergripande projektet. Vår befintliga projektorganisation ansvarar för samordningen till de restaktiviteter som löpt/löper på landstingsnivå. Under hösten 2015 kommer en införandeplan att upprättas för införande av de hittills kartlagda och dokumenterade processerna. Målsättningen är att inom en inte allt för avlägsen framtid ha gått i mål med att införa processer som omfattar cirka 80 procent av den samlade verksamheten. Parallellt kommer projektet att arbeta vidare med bland annat lednings- och stödprocesser samt processer gällande förebyggande verksamhet. Under våren 2015 har en gemensam utvecklingsplan för Primärvården tagits fram. Den aktuella planen avser bland annat att utgöra ett stöd för verksamhetschefernas planering av lokala utvecklingsaktiviteter vid vårdcentraler. Medarbetare Kompetensförsörjningen är avgörande för Primärvårdens förutsättningar att klara det samlade uppdraget. Verksamheten har fortsatt stora svårigheter att nå bemanningsmålen avseende specialistläkare i allmänmedicin. En avgörande faktor för att på sikt nå balans är tillgången på STtjänster. För att balansera rådande underskott och möta framtida pensionsavgångar måste antalet ST-tjänster inom allmänmedicin utökas. Primärvården har även initierat ett arbete för att på sikt bättre och snabbare kunna ta tillvara de utlandsutbildade läkare som finns i Sverige. Även tillgången på sjuksköterskor och distriktssjuksköterskor har försämrats jämfört med tidigare år. Närvarotiden ökar med 24 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror delvis på planerade utökningar av fysioterapeuter, psykologer och dietister, delvis på utökningar för att svara upp till krav på ökad tillgänglighet via telefon och mottagningsverksamhet. Förändringen av timlönekostnaden är efter avslutad löneöversyn måttlig i förhållande till budget. Detta förklaras av att ersättningsrekryteringar har skett och att löneläget för dessa är lägre än de som lämnat organisationen. Sjukfrånvaron är högre än motsvarande period föregående år, vi ser dock att ökningen inte är lika stor som vid föregående rapportering. En fördjupad analys av sjukfrånvaron har genomförts och insatser för att minska sjukfrånvaron pågår på såväl organisatorisk som individnivå. Som exempel på åtgärder kan nämnas arbetet med anpassning av arbetssätt utifrån nya organisatoriska förutsättningar samt stödinsatser av företagshälsovården. Kostnaderna för inhyrd personal baseras till stor del på inhyrda läkare i verksamheten. Med bakgrund mot det svåra bemanningsläget ser vi i dagsläget inga tecken på att kostnaderna kommer

86 minska under Vår bedömning är att helårskostnaden kommer överstiga den budgeterade nivån. 7 (7) Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Prognos 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % +1,27 +1,75 +1,75 Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % , , ,0 Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 5,23 4,8 5,0 Inhyrd personal, mnkr Åtgärder Personalresursen ska vid varje given tidpunkt vara balanserad mot uppdrag, produktion och finansiering. Verksamhetschefens uppdrag är att vidta åtgärder i såväl upp- som nedgång i produktionen. Kompetensförsörjningen i ett brett perspektiv inklusive vår förmåga att vara en attraktiv arbetsgivare måste med nödvändighet vara ett prioriterat område. Fördjupande aktiviteter planläggs för närvarande inom ramen för arbetet inför 2016 och framöver. Miljö Uppföljningen av vissa miljömål redovisas i den samlade målbilagan till denna rapport. Bland mer framträdande avvikelser noteras att andelen tankad etanol i våra leasade bilar har minskat istället för att öka. En fördjupad analys och dialog med verksamheterna kommer att ske under hösten Riktade frågor Primärvården har inte noterat några riktade frågeställningar i anslutning till teritalrapporteringen. Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Årsprognos 3. Produktionstabell 7. Målbilaga

87 Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 BILAGA 1 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

88 BILAGA 3 Bilaga 3: Primärvården, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Läkarbesök (ink tel/rec), antal Övriga besök (inkl tel/rec), antal TOTALT: Primärvårdens produktionsbudget 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Läkarbesök (ink tel/rec) Övriga besök (inkl tel/rec) TOTALT: Avvikelse produktion per månad 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Läkarbesök (ink tel/rec) Övriga besök (inkl tel/rec) TOTALT:

89 Bilaga 7 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat och följsamhet till handlingsplan Upplevelsen av gott bemötande har ökat Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården har ingen ny officiell mätning utifrån den nationella patientenkäten. Ny mätning görs under senare delen av hösten Vår förhoppning är att det fokus och de riktade insatser som gjorts inom området ska medföra att vårdcentraler som tidigare har haft sämre resultat på denna punkt ska ha lyft sig i den nya mätningen. Bland större gemensamma satsningar kan nämnas den utbildningsinsats som började under hösten 2014 och som fortsatt i arbetsplatsvisa rollspel kring bemötandefrågor. För närvarande upprättar Primärvårdens ledningskontor ett verktygsstöd för verksamhetschefer och medarbetare att arbeta vidare med på hemmaplan. Nå målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården kommer inte att klara målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin för samtliga vårdcentraler. Vårdcentralerna Gottsunda och Svartbäcken kommer med stöd i utfallet i den mätning som gjordes i mars att misslyckas med att nå tillgänglighetsmålet 90 procent. Enligt beslutade regelböcker för landstinget i Uppsala län beräknas måluppfyllelsen utifrån genomsnittet av de två nationella mättillfällena i mars och oktober. Primärvården har utvecklat det hälsoinriktade arbetet för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Kommentar/lägesbeskrivning Den nationella strategin för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar och de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder möjliggör prioritering av insatser till personer med störst behov. De förbättringsområden som lyfts fram är; patientcentrering, kunskapsbaserad vård, tidig upptäckt och rekommenderad åtgärd. I framtagna beskrivningar av våra kliniska processer tydliggörs de häl-

90 soinriktade insatserna vilket i större utsträckning än i dag möjliggör att rekommenderade åtgärder erbjuds patienten. Processerna tydliggör vad som bör erbjudas, till vem och av vem. Ekonomi Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården bedömer med stöd i ekonomiskt utfall till och med augusti att verksamhetens årsresultat kommer att vara >= 0 kr. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Kommentar/lägesbeskrivning Primärvårdens produktivitetsmått till och med april är bättre än budget och i samma nivå som motsvarande period föregående år. Produktion Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat. Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården använder ett egenutvecklat verktyg i form av PvPro som lokalt produktions- och resursplaneringsverktyg. Verktyget användes för första gången inför budgetarbetet Användarna var delvis ovana vid verktyget och sättet att planera. Basen i det verktyg som används för 2016 är detsamma varför etablerandet är säkerställt. Primärvården har vidareutvecklat produktionsstyrningen av verksamheten Kommentar/lägesbeskrivning Produktionsstyrningen är en integrerad del i den samlade styrningen. I arbetet med styrkort för 2016 kommer produktionsstyrningen att vara fokuserad i syfte att säkerställa rätt verksamhet ur befintlig produktionsapparat. Det handlar då om att befintliga resurser används på ett optimalt sätt utifrån uppdrag och behov. I den andra ändan av skalan handlar det samtidigt om att produktionsstyrningen är så utvecklad att den ger ett stöd för att verksamheten inte går på rött under för lång tid utan att signalsystemet har alarmerat. Produktionsstyrningen måste vara integrerad med pågående utvecklingsarbete av våra kliniska processer och i utvecklingen av arbetsformer som säkerställer bästa effektiva omhändertagandenivå. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används systematiskt i förvaltningarnas utvecklingsarbete. Primärvården använder öppna jämförelser i sitt utvecklingsarbete Kommentar/lägesbeskrivning Genom Primärvårdens chefsläkare ställs relevanta uppgifter samman ur öppna jämförelser. Dessa används dels för en allmän genomgång och diskussion i den samlade chefsgruppen dels för olika former av utvecklingsinsatser. Översiktligt kan samtidigt sägas att underlagen ur öppna jämförelser är relativt begränsade just vad gäller primärvård. Arbetet med införande av processbaserat ledningssystem är inlett Kommentar/lägesbeskrivning

91 Primärvården har kartlagt och dokumenterat några av sina väsentliga kliniska processer. Arbetet med att införa ett lokalt processbaserat ledningssystem fortsätter under hösten med bland annat fastställande av organisation och roller. Primärvården har en bibehållen marknadsandel, jämfört med (listade patienter) och (producerade besök) Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården noterar ett svagt tapp vad gäller marknadsandel för listade patienter. Månad för månad så ökar de privata relativt sätt mer än vad Primärvården gör. Primärvården håller dock uppe produktionen och uppvisar en bättre utveckling är de privata vårdgivarna. Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården fortsätter sitt arbete med att utveckla affärsmässigheten i syfte att stärka den samlade verksamheten. Inom ramen för den samlade affärsplanen finns utvecklade strategier för såväl etableringar som marknadskommunikation. Med stöd av de löpande resultatet från bland annan nationell patientenkät samt en egen attitydundersökning är bemötandefrågorna ett prioriterat område. Under våren 2015 har steg två i en större bemötandesatsning rullats ut. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Primärvården arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Kommentar/lägesbeskrivning Det finns behov av en modell för ett mer strukturerat införande av nya metoder. I landstinget är det beslutat att Mini-HTA ska användas, denna har ännu inte testats i Primärvården. Idag används Uppdragil/Projektil vid initiering, planering och uppföljning av utvecklingsaktiviteter och det bör utvärderas om Mini-HTA tillför något ytterligare. Processarbetet som påbörjats i och med införandet av ledningssystem kan ytterligare möjliggöra att kontrollen/styrningen av utvecklingsinsatser ökar. Primärvården har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen, planering och uppföljning. Kommentar/lägesbeskrivning Primärvårdens målsättning har varit att använda handfasta exempel på hälsoekonomiska analyser till stöd för styrning, planering och uppföljning. Några sådana exempel finns i nuläget men är inte tillräckligt spridda i organisationen ännu. I framtagandet av beskrivningar av våra kliniska processer har hälsoekonomiska studier använts som en del i underlaget. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Primärvården har upprättat en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning

92 Primärvården tillhandahåller kliniska utbildningsplatser för studerande vid vårdoch läkarutbildningen i enlighet med avtal. Då det gäller läkare-, sjuksköterskeoch fysioterapeutprogrammen så finns en upparbetad modell som anger hur många studenter varje vårdcentral förväntas ta emot. Varje vårdcentralchef har stöd i Klipp-verktyget, ett administrativt stöd för en god översikt av studenter/elever inom landstingets verksamheter. Studenter för övriga program placeras i dialog mellan utvecklingschef och Centrum för Verksamhetsförlagd Utbildning, CVU. Samordningen mellan och inom program vid Uppsala Universitet kan förbättras. Primärvården uppfattar att dessa brister påverkar vårdgivarens planering och genomförande av aktuella utbildningsplatser på ett negativt sätt. I enlighet med kvalitetskriterierna så finns inom sjuksköterskeprogrammet utsedda huvudhandledare som tillsammans med verksamhetschef ansvarar för introduk-tion av nya studenter. Även på övriga program finns utsedda handledare med motsvarande uppdrag. Innehållet i introduktionen har tagits fram tillsammans med programansvariga/kliniska adjunkter på Uppsala universitet. Varje termin utvärderar studenterna sin verksamhetsförlagda utbildning. Resultatet kopplas tillbaka till verksamhetschefer och handledare och används i arbetet med att göra VFUplaceringen ännu bättre för kommande studenter. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning. Kommentar/lägesbeskrivning Vid 2014-års mätning redovisade Primärvården det högsta resultat avseende EMI bland landstingets förvaltningar. Primärvårdens EMI var 4,28 vilket är att jämföra med det för landstinget genomsnittliga värdet på 4,06. Samtliga verksamheter inom Primärvården arbetar med åtgärder utifrån den handlingsplan som upprättades utifrån den enskilda verksamhetens medarbetarenkätresultat. Med bakgrund mot det höga EMI-resultatet 2014 är vår ambition att bibehålla resultatet vid 2015-års mätning. Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram Kommentar/lägesbeskrivning Samtliga nya chefer inom Primärvården anmäls till landstingets chefsutvecklingsprogram. Då antalet platser är begränsade kan det hända att den nya chefen inte får genomgå programmen inom önskvärd tid. Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Samtliga chefer i Primärvården har ett tydligt chefsuppdrag Kommentar/lägesbeskrivning Samtliga chefer inom Primärvården har ett skriftligt chefsuppdrag som tydliggör Primärvårdens gemensamma uppdrag och affärsidé samt vad det innebär att vara chef i Landstinget i Uppsala län samt Primärvården. I chefsuppdragen fastställs även chefens ansvar utifrån de fem styrkortsperspektiven. Allmän visstidsanställning ska bara finnas i undantagsfall Kommentar/lägesbeskrivning Anställningsformen allmän visstidsanställning används i begränsad utsträckning inom Primärvården. Vår ambition är att erbjuda tillsvidareanställningar och i förekommande fall vikariat. Det finns dock situationer då vi bedömer att allmän visstidsanställning är en adekvat anställningsform, exempelvis vid anställning av icke legitimerade läkare för kortare uppdrag samt tidsbegränsade anställningar kopplade till utvecklingsprojekt.

93 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Transporter Öka andelen tankad etanol i leasade bilar i jämförelse med 2014 Prognos Kommentar/lägesrapport Enligt rapport har andelen tankad etanol minskat från 61 % 2014 till 51 % första halvåret 2015 för PV:s leasade bilar. Denna utveckling måste vi vända. Målet uppfylls inte första halvåret Inte öka utsläppen av koldioxid från Primärvårdens tjänsteresor under 2015 jämfört med Kommentar/lägesbeskrivning Utsläpp av koldioxid från PV:s tjänsteresor under januari- juni 2015 har minskat med 35,78 % jämfört med 2014, enligt rapport. Förbrukningsvaror Minska användningen av kontorspapper under 2015 jämfört med Kommentar/lägesbeskrivning Förbrukningen av kontorspapper under första halvåret 2015 jämfört med 2014 har minskat med 12 % i primärvården. Denna minskning kan vara kopplad till de informationsinsatser som gjort gällande Primärvårdens tidigare stigande kontorspappersförbrukning. Diskussioner kring pappersförbrukningen har ägt rum på ledningens miljögenomgång samt på träff med Primärvårdens miljöombud. Hälsosam och giftfri miljö Läkemedel Utsläpp av läkemedel med stor risk för miljöpåverkan har minskat jämfört med år (LULs mål 2015) Medverka till att målet uppfylls. (PVs mål 2015) Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården har under första halvåret 2015 minskat sin förskrivning av diklofenak med 14 %, däremot visar rapporten en ökning av kinoloner med 8 % jämfört med Hållbar och effektiv resursanvändning Biologisk mångfald Fortsätta att informera patienter och medarbetare om utflyktsmål i Uppsala län genom väntrums-tv och APT. Kommentar/lägesrapport Primärvården arbetar aktivt med att informera om utflyktsmål via väntrums-tv samt skickar ut foldrar om utflyktsmål höst och vår till samtliga miljöombud på vårdcentralerna. Miljöombuden tars edan upp utflyktsmålen som en punkt på APT.

94 Dnr. HOH Peter Björebo Delårsrapport (T2) 2015 Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings ledningskontor Kungsgärdets center S:t Johannesgatan 28 A Box Uppsala tel fax hoh@lul.se

95 2 (22) Sammanfattning Viktiga händelser under tertial 2 Förvaltningen har fortsatt dialogen med Landstingets ledningskontor angående överenskommelsen om verksamhet och budget (vårdöverenskommelsen) för Förslag som finns är bl a att Hälsa och habilitering får ett förstärkt anslag för hjälpmedel och inkontineshjälpmedel samt att Beredskapsjouren flyttas från Primärvården till förvaltningen. Diskussioner förs också om en lågtröskelmottagning vilken föreslås samlokaliseras med Cosmos asyl- och integrationshälsan och Husläkarmottagningen på Märstagatan. Under augusti månad startade förvaltningen, tillsammans med LSU, projektet med en ny kundtjänst på Kungsgärdet. En ombyggnation av huvudentrén och flytt och ombyggnation av kundmottagningen syftar till att förbättra mottagandet och erbjuda en bättre service till brukare/patienter. Under perioden har också kontrakt skrivits för nya lokaler på Märstagatan för Cosmos asyl- och integrationshälsan och Husläkarmottagningen för hemlösa. Hälsoäventyret har blivit uppsagda från sina lokaler i centrala Uppsala. Hälsa och habiliterings Folkhälsoenhet har genomfört en rad informations- och utbildningsaktiviteter under tertial 2. I maj månad genomfördes en levnadsvanedag för hälso- och sjukvårdspersonal inom Landstinget där 90 personer deltog. Enheten har också genomfört föreläsningar om fysisk aktivitet och utbildning i tobaksavvänjning för sjuksköterskor. Förvaltningen har omorganiserat habiliteringsverksamheten och skapat två nya verksamhetsområden, Habilitering länet och Habilitering Uppsala. Syftet med förändringen är att skapa en tydligare ledningsstruktur och en effektivare verksamhet. Årets prognostiserade resultat - måluppfyllelse Hälsa och habiliterings måluppfyllelse är god. Bedömningen görs att förvaltningen kommer att klara de allra flesta målen i styrkort och vårdavtal Inom perspektivet Medborgare och kund är resultaten mycket goda av besökares upplevelser av ett gott bemötande i förvaltningen. Förvaltningen har en god kostnadskontroll och kostnadseffektivitet. Inom produktionsperspektivet genomför Hälsa och habilitering ett ambitiöst arbete med implementering av en modell för produktions- och kapacitetsplanering. Målet är att effektivisera och jämna ut flöden i verksamheten och därmed kunna öka tillgängligheten för brukare/patienter. Inom perspektivet förnyelse har förvaltningen stärkt sin forskning och utveckling inom prioriterade områden och fortsatt arbetet med ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Inom perspektivet Medarbetare arbetar Hälsa och habilitering efter det avtal för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som finns och en rutin och handlingsplan för mottagande av studenter har tagits fram. Ekonomi Efter tertial 2 år 2015 redovisar Hälsa och habilitering ett utfall på 19 mnkr lägre än den periodiserade budgeten. Vid samma period år 2014 var utfallet 9,8 mnkr lägre än periodens budget. Att notera är att förvaltningen har periodiserat budgeten i enlighet med det förväntade utfallet, som beräknas öka under hösten. Ersättningen i form av anslag betalas ut i 12-delar vilket innebär att överskottet kommer att minska under årets fyra sista månader. Förvaltningens arbete med att minska ökningstakten för hjälpmedelskostnaderna har fått genomslag under tertial 2. Detta i

96 3 (22) kombination med svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrkesgrupper, och medföljande vakanser, utgör en stor del av orsaken till förvaltningens överskott och årsprognos. Ekonomi Hälsa och habilitering, ackumulerat utfall januari-augusti Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Landstingets audionommottagning Landstingets audionommottagning redovisar ett underskott på drygt 1 mnkr. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Hälsa och habiliterings årsprognos Förvaltningen prognostiserar ett ekonomiskt utfall på 8 mnkr över budget år Orsakerna till prognosen är vakanser pga svårigheter att rekrytera vissa yrkeskategorier samt en bedömning av att kostnaderna för hjälpmedel kommer fortsätta att minska under året. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Förvaltningens produktionsutfall ligger besök över budgeten för tertial 2. Efter tertial 1 låg förvaltningen under periodens budget. Vad gäller slutenvården så ligger utfallet under budgeten, vilket har sin grund i att Närvårdsavdelningen har haft svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och inte har haft den beläggning som planerats. Förvaltningens utfall för läkarbesök och övriga besök ligger över planen efter tertial 1. Den finns avvikelser mellan olika verksamhetsområden. Habiliteringen i Enköping, Tierp och Östhammar har en lägre produktion jämfört med samma period år Cosmos asyl- och integrationshälsan och Tolkcentralen har en högre produktion. Detta förklaras till en del av vakanser inom vissa yrkeskategorier och, i de fall volymerna har ökat, av ett ökat behov av tjänster. Förvaltningens prognos är att produktionsutfallet totalt kommer att ligga över budgeten för år 2015.

97 4 (22) Hälsa och habilitering: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Totalt antal besök % % 259 *Slutenvård, antal % % 265 Läkarbesök, antal % % -804 Övriga besök, antal % % 798 Utfall jmf föreg. år, antal Total nettokostnad/antal besök % % 227 Totalkostnad/besök* % % 732 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % % 222 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % 1 94 % -2 Medarbetare Förvaltningens timlönekostnad beräknas att öka med ca 4 % under Då har hänsyn tagits till löneöversynen 2015 samt de extra medel som förvaltningen fick i samband med denna. Förvaltningen har även ökade OBA-ersättningar som kan hänföras till den nya Närvårdsavdelningen. I september kommer förvaltningens Närvårdsavdelning att utöka med flera vårdplatser och nya medarbetare kommer att rekryteras vilket kommer att påverka OBA-ersättningarna. Antalet årsarbetare har ökat från 250 till 268. Öppnandet av Närvårdsavdelningen i Uppsala i augusti förra året är fortfarande det som till största delen påverkar att antalet årsarbetare har ökat. Under hösten nyrekryterades också medarbetare för att arbeta med förvaltningens uppdrag att vara stöd till den samlade primärvården och uppbyggnad av centrumbildningar. Under perioden januari till augusti var sjukfrånvaron 3,63 vilket är en minskning jämfört med T1 då sjukfrånvaron var 4,04. Det är den totala korttidssjukfrånvaron som under perioden står för nästan hela minskningen. Den totala sjukfrånvaron för 2014 var 3,82. Förvaltningens mål för sjukfrånvaron 2015 är 4,0. Vår bedömning är att målet kommer att uppnås för Förvaltningen har under perioden januari till augusti hyrt in personal för mnkr. Det är förvaltningens verksamhetsområde Särskild vård och integration som genererat kostnaderna och till största delen Närvårdsavdelningen i Uppsala. Inhyrda läkare står för ca kr. Det är verksamhetens äldrevårdsenhet som står för den största delen där man valt att hyra in en läkarlinje under rekryteringsfasen. Denna kommer att kvarstå ytterligare en tid tills full bemanning finns. Vår bedömning är att lösningen är ca 20 % mer kostsam än ordinarie bemanning. Inhyrda sjuksköterskor står för ca Svårigheten att rekrytera sjuksköterskor vid uppstarten av Närvårdsavdelningen i augusti 2014 resulterade i att avdelningen har sjuksköterskor anställda för arbete på dag- och kvällstid medan sjuksköterskor för arbete på natten har hyrts in. För att minska kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor inför utökningen av antal platser på Närvårdsavdelningen i september 2015 är, ambitionen att rekrytera sjuksköterskor för arbete på dag som natt, d v s rotationstjänstgöring.

98 5 (22) Tabell: Nyckeltal medarbetare Ack utfall Riktvärde/Mål/ Prognos Nyckeltal medarbetare 2015 Budget Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % ,5 4,0 Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 7,4 3,63-0,19 4,0 4,0 Inhyrd personal, mnkr 2 3 Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Minskade intäkter för Landstingets audionommottagning 2. - Ökat anslag Cosmos asyl- och integrationshälsan tkr som ej var budgeterad. - Interna projektmedel 900 tkr till Särskild vård och integration tkr ersättning för att förvaltningen tar emot studenter under året. 3. Närvårdsavdelningen i Uppsala 3 mkr plus övergripande ledning 3,4 mkr 4. Ökade kostnader handledning chefer 5. Ökade kostnader för inhyrd personal tkr, inkontineshjälpmedel 900 tkr, hjälpmedel tkr och lokalvård 500 tkr

99 6 (22) Bilaga 2 och 3 Produktionsbudget och utfall Hälsa och habilitering + audionom 2015 utfall jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård Läkarbesök övrigt TOTALT: Hälsa och habilitering + audionom utfall-budget 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård Läkarbesök övrigt TOTALT: MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Medborgare och kund Prognos/Utfall LUL: 1 a) Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. HOH: 1 a) Andelen besökare som upplever att de fått ett gott bemötande överstiger 85 % Kommentar/lägesbeskrivning I resultaten av Hälsa och habiliterings genomförda mätningar 2015 överstiger upplevelsen av gott bemötande 85 %. Prognosen är att målet uppnås b) 100 % av målen i HoH:s Handlingsplan för likabehandling ur ett medborgarperspektiv är uppfyllda Kommentar/lägesbeskrivning Alla nyanställda på Hälsa och habilitering har tagit del av introduktion om bemötande, tillgänglighet och god vård på lika villkor, samt fått information om att landstinget har en likabehandlingspolicy. Uppföljningar av detta mål görs också vid arbetsplatsträffar. Prognosen är att målet uppnås c) 100 % av HoH:s åtaganden för 2015 enligt Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter är uppfyllda

100 7 (22) Kommentar/lägesbeskrivning Inom Hälsa och habilitering utgår verksamheten alltid från Barnkonventionen och stort fokus finns på barns säkerhet. Misstanke om eventuella missförhållanden rapporteras till socialtjänsten och stöd ges också till barnfamiljer, främst i form av samtal. Habiliteringsverksamheterna har genomfört en träff med en barnpanel. I juni genomfördes en verksamhetsdag med tema Delaktighet där bl. a landstingets jurist och länsbo deltog. Prognosen är att målet uppnås 2015 LUL: 2-3) Nå målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin. HOH: 2 a) 80 % av alla enheter har öppet på vardagar Kommentar/lägesbeskrivning Vid uppföljningar görs bedömningen att minst 80 % av förvaltningens enheter har öppet på vardagar mellan Prognosen är att målet uppnås b) 100 % av alla enheter är tillgängliga på telefon vardagar kl Kommentar/lägesbeskrivning Vid uppföljningar görs bedömningen att i princip samtliga enheter är tillgängliga på telefon mellan Hörcentralen och Syncentralen har telefontid 8-11 resp. 9-12, vilket innebär att förvaltningen inte helt lever upp till målet 100 %. I samband med att förvaltningen inför en gemensam kundtjänst så kommer telefontillgängligheten ytterligare att utökas. Prognosen är att målet delvis uppnås c) Kartläggning av när våra kunder vill att vi ska vara tillgängliga är genomförd ja/nej Kommentar/lägesbeskrivning Hälsa och habilitering har identifierat de kartläggningar av tillgänglighet som genomförts avseende att alla ska kunna ta del av förvaltningens verksamhet. Exempel är öppettider och möjlighet att kommunicera med och ta del av information från förvaltningen. Ytterligare arbete genomförs under hösten Prognosen är att målet uppnås 2015 HoH 3) HOH har genomfört en patientsäkerhetmätning Kommentar/lägesbeskrivning Hälsa och habilitering har genomfört en patientsäkerhetskulturmätning. Resultatet av denna har redovisats till förvaltningsledningen och en handlingsplan har beslutats. Förvaltningens chefer har fått uppdraget att genomföra handlingsplanen.

101 8 (22) Prognosen är att målet uppnås % av de relevanta enheterna använder rutinerna kring levnadsvanor i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kommentar/lägesbeskrivning Alla relevanta enheter inom Hälsa och habilitering känner till rutinerna kring levnadsvanor i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Av dessa använder nio av tio enheter sig av rutinerna. Uppföljning av implementeringen visar att vissa enheter inte fullständigt registrerar insatser kring levnadsvanor enligt gällande rutiner. Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 Ekonomi LUL: Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. HOH: 1a) 95 % av förvaltningens kostnader redovisas där de genereras. Kommentar/lägesbeskrivning 1a) I budget 2015 har Hälsa och habilitering budgeterat mer än 95 % av kostnaderna där de förväntas genereras. Prognosen är att målet uppnås b) Förvaltningens resultat är lika med eller större än noll ja/nej Kommentar/lägesbeskrivning: 1b) Förvaltningens resultat är större än noll efter tertial 2 Prognosen är att målet uppnås 2015 LUL: 2. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre HOH 2. Nettokostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre ja/nej Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen nettokostnad i förhållande till total produktion har ökat. Detta grundar sig på lägre beläggning/produktion än planerat på bl a Närvårdsavdelningen i Uppsala. Vakanser har inneburit lägre kostnader, men nettokostnaden är högre beroende på konstanta fasta kostnader. Prognosen är att målet inte uppnås 2015

102 9 (22) Produktion LUL:1) Ett verktyg för produktionsstyrning finns etablerat. HOH 1 b) 100 % av förvaltningens enheter tillämpar modell för produktionsplanering. Kommentar/lägesbeskrivning: Förvaltningens enheter tillämpar landstingets modell för produktionsplanering. Arbetet med att utveckla och införa metoder och modeller som stöd för produktionsstyrningen fortsätter. Målet är att implementera en gemensam plan på förvaltningen med aktiviteter som verksamheterna ska arbeta med i sin produktionsstyrning. I samband med detta ska det finnas beslut på vilka KVÅ-koder som ska användas vid registrering, vilka produktionsmått som ska användas av enheter som inte använder Cosmic och riktlinjer för schemaläggning i tidböcker. Prognosen är att målet uppnås LUL: 2) Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används systematiskt i förvaltningarnas utvecklingsarbete. HOH 2 a) Analyser av Nysam-rapporter och kvalitetsregister används systematiskt av alla verksamheter i deras utvecklingsarbete. Kommentar/lägesbeskrivning Under året finns inplanerad återrapportering från kvalitetsregistren och Nysam. Analyser av resultaten används i ledningsgrupper och utvecklingsgrupper. Med Nysam som samarbetsgrund har också en nationell enkät genomförts på Tolkcentraler i Sverige där brukarna har tillfrågats om hur nöjda de är med sin tolkcentral. Uppsala får ett bra resultat i denna enkät S Prognosen är att målet uppnås b) 100 % av målen i HoH:s projektplan för processbaserat ledningssystem är uppfyllda Kommentar/lägesbeskrivning: Under våren har projektet följt aktivitetsplanen trots att landstingets övergripande projekt lades ned. Efter förändrade förutsättningar inom framförallt habiliteringen har planen reviderats och alla aktiviteter kommer inte att genomföras under året. Projektet kommer att arbeta vidare med att tydliggöra ramen för ledningssystemet och vad förvaltningen redan har på plats samt arbeta vidare för att nå målen på övergripande förvaltningsnivå. Prognosen är att målet delvis kommer att uppnås 2015

103 10 (22) Förnyelse LUL: 1) Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden. HOH: 1. Förvaltningen har stärkt FoU inom centrumbildningar och inom område kommunikativt och kognitivt stöd ja/nej Kommentar/lägesbeskrivning: Med forskningsplan inom området kommunikativt och kognitivt stöd har medarbetare antagits som doktorand vid Uppsala universitet och har från Hälsa och habilitering erhållit doktorandstöd då området är prioriterat av förvaltningen. Centrum för funktionshinder/närvårdsteam NPF medverkar i forskningsprojekt i Uppsala-Örebro regionen. Centrum för funktionshinder/suf-kunskapscentrum medverkar i forskningsprojekt om föräldrar med kognitiva svårigheter som har barn i familjehem. Förvaltningen har arbetat med aktiviteter för att alla brukare ska mötas av en kommunikativ miljö t ex uppdatering/utveckling av bildstöd och kommunikationsmaterial i lokalerna. Hörcentralen har ur ett likabehandlingsperspektiv filmat in två informationsfilmer på teckenspråk Personal på Hjälpmedelscentralen har utvecklat Fotokalendern en app för personer med kognitiva svårigheter. Den har spridits nationellt. Ett projekt med bildstöd har också genomförts på Hjälpmedelscentralen och finns också som stöd i utvecklingen på habiliteringsenheterna och andra enheter inom förvaltningen. Prognosen är att målet uppnås LUL: 2 a) Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. HOH 2 a) Alla verksamheter arbetar enligt modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder och utmönstring av gamla metoder Kommentar/lägesbeskrivning Utbildning i Evidensbaserad praktik och Mini-HTA finns på Ping-pong. Riktlinjer, rutin och blankett för användning av modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder och utmönstring av gamla metoder finns. Information till samtliga verksamheters ledningsgrupper och till alla medarbetare i verksamheterna är genomförd. Plan finns för att hösten 2015 genomföra en webbaserad enkät om kännedom och användning av modellen hos anställda inom Hälsa och habilitering. Prognosen är att målet uppnås b) Tre beskrivna insatser per dokumenterad huvudprocess innehåller beskrivning av evidens Kommentar/lägesbeskrivning: Tre beskrivna insatser per process innehåller evidensbeskrivning Arbetet med evidensbeskrivning fortskrider och kommer att bli klart under året. Prognosen är att målet uppnås 2015

104 11 (22) Medarbetare LUL: Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. HOH: 1 a) HoH arbetar enligt en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion ja/nej Kommentar/lägesbeskrivning 1 a) Hälsa och habilitering arbetar efter det avtal för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som finns mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet. Rutin och handlingsplan för mottagande av studenter har tagits fram. Under året kommer förvaltningen att arbeta enligt denna. Prognosen är att målet uppnås b) All rekrytering sker med produktionsutfall och prognos som grund Kommentar/lägesbeskrivning 1b) I samband med rekrytering har förvaltningens HR funktionen en diskussion med rekryterande chef med fokus på att rekryteringen görs med produktionsutfall och prognos som grund. Förvaltningen har en kontinuerlig dialog med cheferna och följer kontinuerligt upp detta. Prognosen är att målet uppnås c) Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan utifrån verksamhetens uppdrag och mål Kommentar/lägesbeskrivning 1c) Samtliga medarbetare erbjuds en kompetensutvecklingsplan utifrån verksamhetens uppdrag och mål. Prognosen är att målet uppnås 2015 LUL: Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning. HOH: 2 a) HoH har påbörjat arbetet med en gemensam värdegrund för hela förvaltningen ja/nej Kommentar/lägesbeskrivning HoH:s ledning har berett frågan hur arbetet med en gemensam värdegrund skulle kunna genomföras. Frågeställningar som diskuteras är bl a inriktning, resursåtgång och tidpunkt för implementering. Beslut har fattas att påbörja värdegrundsarbetet under Prognosen är att målet inte uppnås b) EMI 2015 är lika med eller högre än 2014 Kommentar/lägesbeskrivning Medarbetarundersökning inkl. mätning av Engagerad Medarbetar Index (EMI), kommer att genomföras under hösten 2015.

105 12 (22) Prognosen är att målet uppnås a) Samtliga medarbetare har individuella styrkort Kommentar/lägesbeskrivning Samtliga medarbetare på Hälsa och habilitering, som har en anställningstid på minst 6 månader, har individuella styrkort. Prognosen är att målet uppnås b) 100 % av HoH:s enheter har arbetat med dialogverktyget lönebildning Kommentar/lägesbeskrivning Hälsa och habiliterings HR-avdelning har gått igenom dialogverktyget lönebildning med samtliga enhetschefer i förvaltningen. Enhetschef och medarbetare på respektive arbetsplats kommer under året att arbeta med materialet på en arbetsplatsträff Prognosen är att målet uppnås 2015 LUL: Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram. HOH: 3 c) Minst 80 % av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens nya chefer har genomgått landstingets chefsutvecklingsprogram. Prognosen är att målet uppnås 2015 LUL: Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. HOH: 3 d) Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 % Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen arbetar för att samtliga chefer har ett tydligt chefsuppdrag. De individuella chefsstyrkorten, en aktuell skriftlig delegation mm utgör också ett kompletterande stöd till chefsuppdraget. Prognosen är att målet uppnås 2015

106 13 (22) MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Transporter Mål: Minska utsläppen av koldioxid från HoH:s totala tjänsteresor under 2015 jämfört med 2014 (Kg CO2 per årsarbetare) Prognos Samtliga förvaltningar Kommentar/lägesbeskrivning Målet har ej uppnåtts. Koldioxidutsläppen per årsarbetare har ökat marginellt med 0,77 för totala tjänsteresor jämfört med Det är delmålet flygresor i tjänsten som har ökat med 257 procent i jämförelse med Prognosen r att målet delvis nås Energi Kommentar/lägesbeskrivning Förbrukningsvaror Kommentar/lägesbeskrivning Hälsosam och giftfri miljö Kemikalier Kommentar/lägesbeskrivning Läkemedel Kommentar/lägesbeskrivning Livsmedel Kommentar/lägesbeskrivning Hållbar och effektiv resursanvändning Miljöanpassade fastigheter Kommentar/lägesbeskrivning Avfall Mål: Minska pappersanvändningen jämfört med år LSU, UL AS, FTV, LE, PV, UL LSU, UL, VF AS, LE, PV KoB AS, LSU AS, HoH, LE, LSU Kommentar/lägesbeskrivning Hjälpmedelscentralen har under året sett över sina rutiner för avfall och arbetet med att ta fram en avfallspolicy fortgår- Prognosen är att målet nås 2015 Biologisk mångfald Kommentar/lägesbeskrivning PV

107 14 (22) MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL Mål Prognos/Utfa ll 3. Hälso- och sjukvård 3.1 Mål och uppföljning: Kvalitet genom god vård Kvalitet inom hälso- och sjukvården Mål: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten Kommentar/lägesbeskrivning Hälsa och habilitering rapporterar till HabQ, CPUP, Hörselbron samt ÖNHregistret för grav hörselnedsättning. Resultatet från bl a Hörselbron redovisas och diskuteras med medarbetarna och brukarorganisationer. Förbättringsåtgärder skrivs in i styr- och aktivitetskort. HoH rapporterar också till kvalitetsregistren som berör verksamheten ex senior alert, diabetesregistret. Demensregistret. Resultat ur kvalitetsregistren finns i Öppna jämförelser. Med Nysam som samarbetsgrund har också en nationell enkät genomförts via Indikator, på Tolkcentraler i Sverige där brukarna har tillfrågats om hur nöjda de är med sin tolkcentral. Uppsala ligger bra till inom alla områden. Nysam används systematiskt i tolksverige. Det är en bra grund för att ha samma kvalitet på statistik, få syn på olikheter och likheter, vad som är bra och vad som behöver utvecklas. Prognosen är att målet uppnås 2015 Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälsooch sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa nya behandlingsmetoder och/eller nya vårdprogram. 2. Redovisning av områden där det bedrivs utvecklingsarbete som beslutats inom ramen för det regionala samarbetet i Samverkansnämnden Uppsala- Örebroregionen och som berör förvaltningens verksamheter. Kommentar/lägesbeskrivning 1. Utbildning i Evidensbaserad praktik och Mini-HTA finns på Ping-pong. Riktlinjer, utbildning och blankett för användning av modell för ordnat infö-

108 15 (22) rande av nya effektiva behandlingsmetoder och utmönstring av gamla metoder finns. Information till samtliga verksamheters ledningsgrupper och till alla medarbetare i verksamheterna är genomförd. Plan finns för att hösten 2015 genomföra en webbaserad enkät om kännedom och användning av modellen hos anställda inom Hälsa och habilitering. I planen finns ingår också handledning i att praktiskt göra beslutsunderlag med stöd av Mini-HTA i varje verksamhet. 2. Föreningen Sveriges habiliteringschefer ger i uppdrag till habiliteringsverksamheter att i samverkan med universitet utarbeta vetenskapliga rapporter om Evidensbaserad habilitering. Inom ramen för Specialitetsrådet Funktionshinder i Samverkansnämnden i Uppsala Örebroregionen beslutar sen förvaltningscheferna i länen årliga workshops där innehållet i rapporterna diskuteras med medarbetare från länen. Workshopen i november 2015 är Behandlingsinsatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteende. Prognosen är att målet uppnås Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från årets patientsäkerhetsberättelse Kommentar/lägesbeskrivning Hälsa och habilitering har genomfört en patientsäkerhetskulturmätning och en förvaltningsövergripande handlingsplan har beslutats utifrån resultatet av mätningen. Handlingsplanen följs upp på enhets- och verksamhetsnivå och en redovisning kommer att göras i årsredovisningen och i patientsäkerhetsberättelsen. Prognosen är att målet uppnås Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Samordnade vårdprocesser Utföraren ska samordna vårdprocesserna för individer med behov av insatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet implementera riktlinjer och rutiner för samordnad individuell plan (SIP) Berörda enheter inom förvaltningen arbetar med SIP i samverkan med övriga landstingsverksamheter, kommuner och/eller i vissa fall Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Under 2015 genomförs en uppföljning av SIP på uppdrag av TKL där Hälsa och habilitering deltagit.

109 16 (22) Prognosen är att målet uppnås 2015 Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Utföraren ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning 1. Redovisning och analys av arbetet med ett system för att regelbundet ta reda på brukarens och närståendes behov och förväntningar på verksamheten och behovet av information avseende utredning, vårdinsatser, behandlingsalternativ och hälsorådgivning (inkl. hur brukaren/anhöriga värderar informationen, tillgängligheten, bemötandet, delaktigheten och hur rätten till integritet tillgodoses) 2. Redovisning av hur utföraren har utvecklat de administrativa rutinerna för kommunikation med anhöriga och arbetet med att implementera handlingsplanen för anhörigstöd. (Fotnot: Redovisning av arbetet med att implementera handlingsplan gäller endast i det fall som en landstingsgemensam handlingsplan har tagits fram). Målrelaterad ersättning: 200 tkr (punkt 1), 200 tkr (punkt 2) Kommentar/lägesbeskrivning: Hjälpmedelscentralens personal har utvecklat projekt inom området kognition och kommunikation. Resultatet finns som stöd för övriga verksamheter inom förvaltningen HoH. Habiliteringsenheterna fortsätter att i samband med utvärdering och uppföljning av habiliterings- och rehabiliteringsplaner utvärdera upplevelsen av måluppfyllelse, nöjdhet, delaktighet och bemötande. Tillgänglighetsundersökning är gjord. Samtalsmottagning för anhöriga finns fortsatt inom verksamheterna och den landstingsgemensamma handlingsplanen kommer att implementeras En arbetsgrupp kring anhörigstöd på habiliteringen kommer att under hösten arbeta fram en lokal handlingsplan för påbörjad implementering Kommunkoordinator på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset informerar de patienter som är över 65 år och sökt akut under dagtid vardagar om mobila äldreakuten. Ingen patientenkät har genomförts under första delen av Prognosen är att målet uppnås 2015 Mål: Inflytande och delaktighet Utföraren ska tillse att brukarna/patienterna har inflytande och delaktighet i insatserna. Uppföljning 1. Redovisning av andelen brukare/patienter som har en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen) Målrelaterad ersättning: 300 tkr för bibehållen eller förbättrad andel brukare/patienter som har en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen).

110 17 (22) Kommentar/lägesbeskrivning: Andel habiliteringsplan inkl. SIP Habilitering länet: Bålsta: 84 % Enköping: 67 % Tierp: 78 % Östhammar: 87 % Hörcentralen 32 % Syncentralen: 48 % Habilitering Uppsala: Asperger/ADHD enheten: 75 % Autism enheten: 74 % Utvecklingsstörning enheten: 78 % Rörelsehinder enheten 92 % Medicinska enheten: inte aktuellt 78 % har en aktuell habiliteringsplan inom habiliteringen för barn och vuxna. För syn- och hörcentral behöver vi ta fram bättre rutiner för att säkerställa att vi får rätt utdata. Brukare med behov av ny habiliteringsplan varierar under året därför kan det förekomma en viss variation av antalet aktuella planer vid mättillfället. På Närvårdsavdelningen och Äldrevårdsenheten får alla en egen vårdplan utifrån ett personcentrerat arbetssätt. Prognosen är att målet uppnås Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda vårdgivare. Uppföljning 1. Redovisning av interna och externa samarbeten med berörda vårdgivare som syftar till att definiera gemensamma processer, rutiner för remisshantering, an svarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer. 2. Redovisning av samverkan med patient-/brukar-, anhörig- och handikapporganisationer för att aktivt ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbetet. Kommentar/lägesbeskrivning: 1. Inom Hälsa och habilitering har ett flertal samarbetsmöten under året hållits med olika vårdgivare. Bland annat sker regelbundna möten med vuxenpsykiatri, primärvård, barnpsykiatri och äldrepsykiatri för att diskutera rutiner, ansvarsfördelning och gemensam planering. Ett samarbete har också startats med Hätö Närpsykiatri AB respektive Psykiatrimottagningen för unga vuxna. Verksamhetschef har också deltagit i styrgrupp vid Psykiatrins projekt kring neuropsykiatri. Samarbete pågår kontinuerligt med Akademiska sjukhuset, Primärvården och Uppsala kommun för att ta fram kriterier för vårdprocessen för inläggning på Närvårds-

111 18 (22) avdelningen. Kommunkoordinator finns på Akutmottagningen för triage av patienter över 65 år för undvikbar inläggning, om behovet kan lösas på annat sätt är specialistvård. Mobila äldrevårdsakuten är både kommun och landstingsägt. Äldrevårdsenheten har samordningsansvar för särskilda boenden och samarbetar med samtliga boendens medicinsk ansvarigs sjuksköterskor (MAS). Cosmos har fortlöpande kontakt med migrationsverket, kommunen och övriga vårdgrannar. Förvaltningen samverkar i projektet för att utveckla närvård i Tierps kommuns. 2. Under året är samverkansmöten med flera organisationer planerade och några möten som sker flera gånger per år är genomförda. Prognosen är att målet uppnås Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och lik behandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villko oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillh righet eller sexuell identitet 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 3. Redovisning och analys av givna habiliterings-/rehabiliteringsinsatser utifrån ett ge nusperspektiv (NYSAM-data). Kommentar/lägesbeskrivning: 1. Policyn och dokument i kvalitetshandboken hålls aktuella och diskuteras på arbetsplatsmöten. 2. Som rutin informeras vårdnadshavare/anhöriga och barn vid första besöket om barnets rättigheter och broschyr delas ut. Förvaltningen har påbörjat arbetet med en barnanpassad webbmiljö där informationsfilmer och texter särskilt anpassade för barn ska finnas. Arbete har påbörjats med att bilda en barnpanel för samverkan med brukare. En verksamhetsdag. har genomförts förvaltningen med tema Delaktighet med länsbo, patient lagen mm. Barnambassadörer finns på varje enhet. 3. Nysam I åldern 0 17 år är 69 % pojkar och 31 % flickor på habiliteringen Analys Forskning visar att pojkar har en högre andel inom AST (Autism spektrum störning). Pojkar märker ut sig mer under skoltiden än flickor. Flickor upptäcks senare och uppvisar andra symtom än pojkar. Gällande vuxna (18 år -) utgör männen 58 % och kvinnorna 42 % Analys Pojkar som inte har behov av kontakt i vuxen ålder faller ifrån. Unga kvinnors behov visas allt tydligare och de söker hjälp.

112 19 (22) Habiliteringen Uppsala och Länet ger fler insatser till flickor än pojkar trots att flickorna är färre i antal. (53 % av insatser till flickor respektive 47 % av insatser till pojkar) Analys: Flickor har stora behov när de väl kommer till habiliteringen Vad gäller vuxna brukare får männen fler insatser än kvinnorna (52 % av insatser till män respektive 48 % av insatser till kvinnor) Analys Män och kvinnor får lika många besök per brukare. Stämmer väl överens med antalet män och kvinnor. Vad gäller nöjdhet med brukarinsatserna (95 % nöjda), påverkan på habiliteringsplanering (98 % nöjda), måluppfyllelse (85 % nöjda) samt bemötande (100 % nöjda) ses ingen skillnad mellan könen. Prognosen är att målet uppnås Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser för relevanta grupper enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive divisions/enhets verksamhet. Utföraren ska aktivt medverka i metod- och utvecklingsarbetet av motiverande samtal. Uppföljning 1. Redovisning av arbete med att införa arbetsrutiner för hälsoinriktade insatser integrerat med respektive enhets verksamhet (frågor, råd och dokumentation av levnadsvanor) 2. Redovisning av arbete med kvalitetssäkring av registrering av levnadsvanor i journalerna Kommentar/lägesbeskrivning: 1. Utbildning kring arbetet med rutiner för sjukdomsförebyggande metoder har skett i mars, workshops har genomförts vid två tillfällen i juni för alla relevanta enheter. Under hösten planeras ytterligare fördjupning. 2. Kvalitetssäkring av registrering av levnadsvanor sker kontinuerligt genom uppföljningar i Cosmic. Utbildning i MI erbjuds under hösten. Prognosen är att målet uppnås 2015 Mål: Stöd för minskad tobaksanvändning Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskad tobaksanvändning. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om tobaksvanor

113 20 (22) Målrelaterad ersättning: 300 tkr Kommentar/lägesbeskrivning: 148 personer har hittills tillfrågats om tobaksvanor enligt de nya riktlinjerna. Implementering och stöd fortsätter under året. Prognosen är att målet uppnås 2015 Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om matvanor 2. Redovisning av arbetet med att utveckla strategier och metodstöd kring ohälsosamma matvanor (förstärkning av en dietisttjänst) Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Kommentar/lägesbeskrivning: personer har hittills tillfrågats om matvanor enligt de nya riktlinjerna. Implementering och stöd fortsätter under året. 2. För att förbättra arbetet kring ohälsosamma matvanor har metodutveckling med bildstöd genomförts under våren En dietist har gått en vidareutbildning vid Uppsala Universitet inom området sjukdomsförebyggande metoder. Prognosen är att målet uppnås 2015 Mål: Stöd för fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om fysisk aktivitet. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder för att utveckla ett systematiskt arbetssätt inom den egna förvaltningen för rekommendationer av fysisk aktivitet. 3. Redovisning av arbetet med att verka för en tillförlitlig och rationell förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) inom den egna förvaltningen. Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Kommentar/lägesbeskrivning: personer har hittills tillfrågats om fysisk aktivitet enligt de nya riktlinjerna. Implementering och stöd fortsätter under året. 2. En fritidspedagog har gått en vidareutbildning vid Uppsala Universitet inom området sjukdomsförebyggande metoder. 3. Besök av friskvårdslotsar till relevanta enheter har inletts under året för att tydliggöra och stödja förskrivning av FaR. Det sker en kontinuerlig uppföljning av

114 21 (22) förskrivning av FaR och friskvårdslotsning inom den egna förvaltningen. Företrädare för förvaltningen ingår aktivt i den landstingsgemensamma samordningsgruppen i arbetet med fysisk aktivitet och friskvårdslotsning. Arbetet har lett till att LUL:s metod för friskvårdslotsning har befästs och beskrivits tydligare samt att strategier utvecklas för tillförlitlig och rationell förskrivning av far. Prognosen är att målet uppnås Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till Hälsa och habilitering. Uppföljning 1. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten. 2. Redovisning av arbetet med att förbättra brukarens/patientens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning. Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Kommentar/lägesbeskrivning: 1. Alla enheter inom förvaltningens habiliteringsverksamhet har i arbetet med sina aktivitetsplaner diskuterat och tagit fram olika aktiviteter kring tillgänglighet. 2. Hälsa och habilitering har påbörjat arbetet med att kartlägga vad brukare/patienter anser är god tillgänglighet. Prognosen är att målet uppnås 2015 Mål: Uppfyllelse av vårdgarantin Utföraren ska uppfylla vårdgarantins regler för besök och behandling. Uppföljning 1. Redovisning av väntetider till Habilitering för barn och vuxna 2. Redovisning av väntetider till Syncentralen 3. Redovisning av väntetider till Hörcentralen 4. Redovisning av andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 och andelen som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar Kommentar återrapportering: Rapportering i särskild ordning om avvikelser från måluppfyllelsen samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av avvikelserna Målrelaterad ersättning: tkr om väntetiderna till första besöket inte överstiger tre månader (punkt 1) tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 2) tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 3) tkr om minst 90 procent har fått en första bedömning inom 30 dagar (punkt 4) tkr om minst 80 procent med beslut om en fördjupad utred-

115 22 (22) ning/behandling har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar (punkt 4) Kommentar/lägesbeskrivning: För de aktuella enheterna: 1) Vårdgarantin (tre månader) uppfylls 2) Vårdgarantin (tre månader) uppfylls 3) Vårdgarantin (tre månader) uppfylls 4) Förstärkta vårdgarantin första bedömning 100 procent. 5) Förstärkta vårdgarantin på börjad utredning/behandling 100 procent. Prognosen är att målet uppnås Närvård Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvården i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att utveckla Närvården och samarbetet med berörda aktörer. 2. Redovisning av arbetet med den nationella psykiatrisatsningen (PRIO). Kommentar/lägesbeskrivning: 1. I Uppsala sker olika samarbetsmöten med representanter för Uppsala kommun, bland annat Vård och bildning samt Konsultativt stöd. Verksamhetsamhetschefen för Habilitering Uppsala deltar i Centrum för funktionshinder. Arbetsgrupper kring Närvård finns i alla övriga kommuner där förvaltningen finns representerad. 2. Vid diskussioner i samband med förhandlingar kring vårdavtalet 2014 framkom att PRIO för vår förvaltning avser den statliga förstärkta vårdgarantin som redovisas för ovan. Prognosen är att målet uppnås 2015 Lena Dahlman Förvaltningsdirektör

116 Delårsrapport 2015 Folktandvården

117 2 (12) Sammanfattning Resultatet för perioden är i nivå med budget, trots en lägre omsättning rensat för prisökningar. Produktionen för allmäntandvården är något bättre än föregående år men uppfyller inte förväntad nivå. För specialisttandvården är volymen något lägre än föregående år och även lägre än vad som planerats. Antalet unika patienter är fler än motsvarande period föregående år, något som bådar gott för framtida utveckling. Personalantalet är fortfarande färre än vad som budgeterats och sjuktalet högt. Arbetet med att rekrytera personal har varit intensivt under våren med varierat resultat, alla tjänster har inte blivit tillsatta. Den bemanningsökning som var budgeterad kommer inte att lyckas. Allt sammantaget förväntas Folktandvården nå fastställt resultatmål. Viktiga händelser Under året har flera klinikchefer och arbetsledare gått i pension. Rekrytering av nya chefer har skett externt, genom rockader, arbetsledare som lyfts upp eller från Folktandvårdens eget chefförsörjningsprogram. Rockader mellan kliniker har ägt rum för att ge färska ledare en lämpligt stor klinik att börja med. Sammantaget har 7 klinikchefer och 11 arbetsledare tillsats eller bytt klinik under året på Folktandvårdens 24 enheter. Ny arbetstidsmodell och därmed nytt arbetssätt har införts på prov i Östhammar. Om modellen faller väl ut kommer arbetssättet att införas på fler kliniker. Förberedelse och planering för Drop-in -klinik vid Resecentrum samt nya lokaler för Gottsunda och Dragarbrunn har ägt rum. Om allt går enligt planerna kommer flyttlasset att gå under år 2016 för alla tre klinikerna Stora insatser har gjorts för att förbereda och planera för Mobila teamet som kommer att arbeta med uppsökande och nödvändig tandvård för vårdbehövande på boenden och i egna hem över hela länet. Vården består av munhälsobedömningar samt enklare tandvård. Mobila teamet kommer att vara utrustade med bärbar tandvårdsutrusning. En stor utmaning är att finna en effektiv och väl fungerande logistik samt administration. Mobila teamet kommer att sjösättas vid årsskiftet. Arbetet med processorienterat kvalitetsledningssystem fortskrider enligt framtagen projektplan. Innan årets slut kommer kärnprocesserna att vara dokumenterade med tillhörande rutiner och styrande dokument. Ekonomi Ackumulerat utfall Folktandvården visar ett ackumulerat resultat efter andra tertialet på 15,9 MSEK, vilket är 0,4 MSEK lägre än budget. Ur ett helhetsperspektiv är omslutningen lägre, både intäkter och personalkostnader är volymmässigt mindre än budget. Intäkterna ligger 8,7 MSEK lägre än budget och avvikelsen är i huvudsak volymrelaterad. Barn och Ungdom ligger volymmässigt högre än föregående år samtidigt är volymen Styckepris vuxna lägre än föregående år. Effekten av denna mix är att lägre volym Styckepris vuxna har stor påverkan på intäkterna. Hög sjukfrånvaro samt färre årsarbetare än vad som budgeterats påverkar också volymer och därmed intäktsnivån. Frisktandvård ligger något lägre i volym jämfört med föregående år, dock är intäktsnivån högre än föregående år på grund av att tidigare prisjusteringar nu fått effekt. Totalt sett ligger kostnaderna 8,4 MSEK under budget. Personalkostnaderna är 5,2 MSEK lägre än budget och avvikelsen är både pris och volymrelaterad. Jämfört med motsvarande period föregående år är antalet årsarbetare en färre. Till det kommer utökningar som budgeterats men ännu inte är på plats, kommit senare eller där rekryte-

118 3 (12) ringen inte lyckats. Prisrelaterad förändring beror på att äldre medarbetare ersätts med unga, något som leder till lägre lönekostnad beräknad till cirka 3,6 MSEK. Den långa sjukfrånvaron är fortsatt hög och leder även den till lägre personalkostnader. Köpt tandteknik och tandvård ligger under budget med 1,7 MSEK, vilket är i linje med den lägre intäktsnivån för Styckepris vuxna. Raden övriga kostnader har en positiv avvikelse mot budget med 1,9 MSEK, utfallet är i nivå med föregående år. Marknadsföring har underförbrukats med 0,5 MSEK, reparationer och underhåll ligger under budget med 0,6 MSEK samt är 0,5 MSEK lägre än föregående år. Glädjande är den tydliga effekten av ett snabbare utbyte av behandlingsstolar med minskade driftkostnader som följd och därmed minskat produktionsbortfall. Kundförluster ligger under budget och föregående års utfall med 0,5 MSEK, något som Folktandvården bedömer orealistiskt. Utredning sker av LRC samt Landstingets redovisningschef. Avskrivningarna ligger över budget med 0,7 MSEK där avvikelsen helt beror på den felaktiga simulering som gjordes vid budgetarbetet. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Resultatmålet på 10,2 MSEK förväntas nås på helårsbasis. Budget för styckeprisintäkter är för hög och justeras i prognos till den nivå som bedöms för helåret. Färre personal än vad som budgeterats samt lägre genomsnittslön sänker lönenivån och därmed justeras prognos. Åtgärder Resultatet är i paritet med budget. För att klara produktionen och tillgängligheten på ett bra sätt arbetas intensivt med att öka antalet personal, framför allt tandhygienister. Införande av förändrad arbetstidsmodell kommer också att på sikt leda till bättre tillgänglighet. I budget låg en ambition att öka personalen med 20 personer, i dagsläget är bedömningen att en ökning med 5 personer är mer realistiskt. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Senaste månadens utfall Under augusti var det totala antalet besök i Folktandvården I allmäntandvården genomfördes fler besök än samma månad år 2014, +2,7%, och antalet besök var i stort sett lika med budget +0,5%. I specialisttandvården var antalet besök 2,1% färre än motsvarande månad föregående år och avvikelsen mot budget var lika stor. Nettotillskottet för nya frisktandvårdsavtal var 15 stycken avtal, vilket är lägre än budgeterat antal och nettotillskottet för 2014 motsvarande månad.

119 4 (12) Ackumulerat utfall Totalt har Folktandvården genomfört patientbesök under januari augusti Av dessa har allmäntandvården genomfört knappt besök. Antalet besök överstiger antalet under samma period föregående år med 1%, men ligger 4% under budgeterat antal. Specialisttandvården inklusive sjukhustandvården har genomfört nästan besök, vilket är 2% färre besök jämfört med samma period 2014 och budgeterat. Ambitionen har varit att antalet besök ska öka genom rekrytering av fler medarbetare för att möte det stora vårdtrycket. Rekryteringar i tillräcklig utsträckning har inte varit möjlig då det är brist på utbildad tandvårdspersonal. En annan faktor som påverkar antalet besök är högre sjukfrånvaro jämfört med Att äldre, rutinerade medarbetare har slutat och ersatts av yngre medarbetare med mindre rutin är ytterligare en faktor som påverkar antalet besök. Antalet unika patient ID som fått vård under perioden är något högre än föregående år. Problemen med långa väntetider inom specialisttandvården fortsätter. I slutet av augusti fanns 868 patienter i kö som väntade på att få tid hos specialisttandvården. Prioriterade patienter, barn och patienter med särskilda behov får tid inom tre månader och akuta patienter får tid inom några dagar. Väntetiden för oprioriterade patienter är 6 mån för pedodonti (specialiserad barntandvård), 7-8 månader för bettfysiologi och parodontologi. För endodonti är väntetiden 10 mån och protetik 20 månader. Just nu finns väntetid på 4 mån för tandregleringen i Enköping, en nyligen genomförd rekrytering förväntas lösa problemet. Tillströmningen av remisser har ökat inom bettfysiologi, men är oförändrat inom övriga områden. Inom de flesta vuxenspecialiteter ökar andelen remisser från privattandvården. Den främsta orsaken till väntetiderna inom specialisttandvården är vakanser på grund av ej tillsatta tjänster, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Rekryteringsläget för specialisttandläkare är svårt. Inom allmäntandvården är vårdtrycket stort beroende på ökad vårdefterfrågan. Inflyttning till länet, ett ökat antal asylsökande, satsning på äldretandvård och rekryteringsproblem är några av anledningarna till det ökade vårdtryket. Rekryteringssvårigheterna beror dels på att för få tandhygienister och tandsköterskor utbildas samtidigt som personal går till privata vårdgivare och andra landsting som erbjuder högre löner. Väntetiden för undersökningar av barn och ungdomar överstiger aldrig tre månader. När det gäller planerade behandlingar för vuxna har flertalet kliniker förseningar som kan innebära svårigheter att bereda plats för nya patienter som efterfrågar en regelbunden tandvårdskontakt. Folktandvården kan alltid ta emot patienter med kort väntetid på några kliniker i länet. Alla kliniker tar emot akuta patienter utan dröjsmål. Nettotillskottet av nya frisktandvårdsavtal är 1656 under perioden, vilket är högre än budgeterat men något lägre än förra årets tillskott. Folktandvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Allmäntandvård, antal besök % % Specialisttandvård, antal besök % % -645 Antal i kö, specialistvård 868 Nettotillskott, nya frisktandvårdsavtal sedan årets början % % -61 Antal frisktandvårdsavtal vid periodens utgång % % Totalkostnad/besök* % % 41 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % % 15 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % % 0 * besök är totalt antal besök (allmänoch specialisttandvård)

120 5 (12) Årsprognos Prognosen för antalet besök i förväntas bli något högre än föregående år, men lägre än budgeterat. Väntetiderna för att komma till specialisttandvården kommer att överstiga tre månader för flertalet specialistområden. Åtgärder Nya arbetssätt Under våren har en ny arbetstidsmodell/arbetssätt tagits fram som innebär att fler timmar för patientarbete skapas. Modellen ska möjliggöra att fler behandlare kan anställas på kliniken. En klinik har infört modellen på prov, om provet faller väl ut kommer fler kliniker kommer att börja arbeta enligt det nya arbetssättet. Rekrytering På grund av konkurrens från privattandvården och att utbildningen av tandhygienister och tandsköterskor är otillräcklig är rekryteringsläget svårt för dessa grupper. Sedan hösten 2014 finns tandsköterskeutbildning i Uppsala. I december är den första kullen färdig och då ökar möjligheten att anställa tandsköterskor. Rekryteringen av tandhygienister är mer problematisk då utbildningen är underdimensionerad nationellt. Arbete pågår för att om möjligt starta en ny utbildning på någon av de universitet/högskolor som finns i området. Kompetenshöjning Utbildning av specialisttandläkare genomförs i egen regi inom flera områden. Resursteam utbildas inom allmäntandvården för att minska antalet patienter som behöver remitteras till specialisttandläkare. Medarbetare Antal årsarbetare uppgick för perioden till 359 en minskning med 1 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Antalet tandhygienister har ökat med 6 stycken, vilket är glädjande då målet är att öka andelen tandhygienister i förhållande till tandläkare. Antalet årsarbetande tandläkare har minskat med 6 stycken och antalet tandsköterskor/tandvårdsarbetande har minskat med två stycken. Sjuktalet är ovanligt högt och ligger på 5,39 vilket är en ökning med 1,0 jämfört med motsvarande period föregående år. Sjuktalet har minskat i förhållande till tertial 1 med 0,8 vilket ses som ett trendbrott. Den långa sjukfrånvaron har ökat med 0,57 och den korta sjukfrånvaron har minskat med 0,09. Timlönekostnaden har ökat motsvarande 1,04% jämfört med föregående år, en nivå som är lägre än lönerevisionen. En förklaring till varför timlönekostnaden ökat mindre än vad lönerevisionen gav är att medarbetare med hög medelålder och därmed högre lönenivå ersätts med yngre medarbetare med lägre löner. Många erfarna medarbetare går i pension under de närmaste åren, vilket leder till att fler yngre kommer in i verksamheten. Åtgärder Målet och ambitionen är att öka antalet anställda för att anpassa produktionen till vårdefterfrågan. Behovet av rekrytering gäller främst tandsköterskor, tandhygienister samt specialisttandläkare. Sedan hösten 2014 driver Folkuniversitetet tandsköterskeutbildning i Uppsala, något som förväntas förbättra rekryteringsläget. Första kullen tandsköterskor går ut december 2015, en del av dessa är redan nu timanställda på Folktandvården för att locka till kommande anställning. För tandhygienister görs riktade marknadsföringsåtgärder i form av arbetsmarknadsdagar, praktikplatser, sommarjobb med mera. Högskolan i Dalarna har uppvaktats angående det nationella

121 6 (12) rekryteringsbehovet och vikten av att utbilda fler tandhygienister. Planer på att uppvakta andra universitet/högskolor i samma ärende finns. Rekryteringssituationen skulle förbättras med en tandhygienistutbildning i närområdet. Utbildning av specialisttandläkare genomförs i egen regi. Vid rekrytering av specialister är det svårt för Folktandvården att matcha de sökandes lönekrav. För att komma till rätta med det höga sjuktalet kommer analys och uppföljning att göras med berörda kliniker. Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Prognos 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % +1,04 +2,4 +1,8 Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % ,0 +5,0 Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 5, ,4 5,0 Inhyrd personal, mnkr 0 0,,0 0,0 Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse Styrkort 3. Måluppfyllelse Miljömål 4. Produktionstabell

122 7 (12) Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikels e årsprog Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Not 1: Övriga intäkter prognostiseras 0,5 MSEK lägre än budget då försäljningen av munvårdsprodukter inte når bedömd nivå i budget. Not 2: Avskrivningarna i budget är felaktig då simulering saknade delar av två kliniker, av den anledningen justeras avskrivningarna i prognos.

123 8 (12) Bilaga 2 Måluppfyllelse MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål prognos Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Nationella patientenkäter finns inte inom tandvården. Folktandvården genomför en stor patientenkät var 3:e år och ny enkät genomförs våren Under 2015 ligger fokus på små barns uppfattning om bemötande och kostnadsinformation till vuxna patienter (se mål nedan). En databaserad enkät för förskolebarn som distribueras med hjälp av surfplattor togs fram under Efter utvärdering breddinförs den under De sex klinikerna i nätverk 1 har använt surfplattorna under fyra månader och resten av klinikerna kommer att starta från 1 oktober. FTV: 10% fler kunder/patienter skall anse att de fått tillräcklig prisinformation Mätning kommer att genomföras senare under hösten. Målet redovisas i årsrapporten. FTV: Klinikernas tillgänglighet ökar genom att bokad patienttid ökar med minst 10% Under årets första åtta månader har bokad patienttid ökat med 0,5 %. Målet redovisas i årsrapporten. Ekonomi Mål prognos Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll FTV: Resultatet ska vara budget. Resultatmålet är på 10,2 MSEK och förväntas nås vid årets slut. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Totalkostnaden per besök är något högre än föregående år. Kostnaden per besök kommer alltid att stiga då kostnadsökningen är större än ökningen av antalet besök. Produktion Mål prognos Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat. Folktandvården arbetar med produktionsplanering av vården på individnivå genom beslutsstödet R2 och lokala/nationella register i följande steg: 1) identifiera patienters och befolkningens behov 2) hälsobedömningen i R2 ligger till grund för produktionen 3) resurserna planeras utifrån befolkningens behov 4) produktionen följs upp med nyckeltal Kontinuerligt sker en utveckling av valet av nyckeltal för att säkerställa att relevanta faktorer mäts och att nyckeltalen anpassas till förändringar i arbetssätt.

124 9 (12) FTV: Alla mål för 2015 i projektplanen för införande av processbaserat ledningssystem är uppnådda Arbetet med ledningssystemet fortgår enligt plan. Målet redovisas i årsrapporten. FTV: Antal unika ID ökar med 5% jämfört med föregående år Under januari augusti har antalet unika patient ID ökat med 0,7%. Målet redovisas i årsrapporten. Förnyelse Mål prognos Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden FTV: FoU-planerna för äldretandvård fullföljs. Prioriterade forskningsområden för Folktandvården är äldretandvård och laserbehandling. Inom Kunskapscentrum för äldretandvård pågår sex FoU-projekt. Två forskningsprojekt är avslutade och publicering i vetenskaplig tidskrift pågår. Inom laserforskning pågår forskning inom ett doktorandprojekt samt enskilda projekt. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Införandet av nya behandlingsmetoder, liksom avskaffandet av ineffektiva metoder, styrs främst genom Nationella riktlinjer. I kvalitetsledningssystemet beskrivs processen för förbättringsarbetet och med stöd av den landstingsgemensamma rutinen Mini-HTA ska nya behandlingsmetoder och materialval värderas. Genom checklistan God vård som klinikerna arbetar med årligen säkerställs att effektiva metoder används i patientarbetet. FTV: Ny arbetstidsmodell som ökar tillgängligheten införs under året. Under våren har en ny arbetstidsmodell tagits fram som innebär att fler timmar för patientarbete skapas. Modellen testas på en klinik och utvärderas därefter. Modellen bygger på att arbetstiden planeras så att fler behandlare får plats på kliniken. Testerna försvåras av rekryteringsproblem av ny personal. FTV: Instrument för att mäta kundnöjdhet hos barn 3-6 år ska införas. Se under perspektiv Medborgare/kund. Medarbetare Mål prognos Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Avtalade utbildningsplatser är ej aktuellt för Folktandvården. Handlingsplan introduktion kommer att revideras under hösten Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning. Mätning av EMI kommer att göras under november månad.

125 10 (12) Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram Målet kommer att vara uppnått innan årsskiftet Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Alla chefer och arbetsledare har idag ett tydligt chefsuppdrag. Allmän visstidsanställning ska bara finnas i undantagsfall Allmän visstidsanställning användas endast undantagsvis. FTV: Bibehålla andelen tandsköterskor och öka andelen tandhygienister till 0,6 av antalet tandläkare. Andelen tandsköterskor är färre än motsvarande period föregående år. Tandhygienister av antalet tandläkare än 0,58.

126 11 (12) Bilaga 3 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Prognos Transporter Mål för 2015: Inte öka utsläppen av koldioxid från Folktandvårdens totala tjänsteresor under 2015 jämfört Antal telemedicinronder har ökat under året. Resepolicyn har aktualiserats för alla chefer och arbetsledare. En minskning med 4 % har skett i jämförelse med delårsrapporten Förbrukningsvaror Målet för 2015: Inte ökad användning M-tork handdukar och pappershanddukar under år 2015 jämfört med år Hygienrutinerna har repeterats på klinikerna. Under perioden har stycken pappershanddukar använts att jämföra med samma period 2014 då stycken användes. M-tork har använts meter att jämföra med 2014 då meter användes. En övergång till att använda M-tork gör att användningen av handdukar har minskat medan M-torkandvändningen har ökat. Bedömningen är att den totala förbrukningen av handdukar kommer att var oförändrat mot 2015.

127 12 (12) Bilaga 4 Folktandvården, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Allmäntandvård, antal besök Specialisttandvård, antal besök TOTALT:

128 Delårsrapport 2015 Landstingets resurscentrum

129 2 (12) Viktiga händelser Under året har ytterligare arbetsuppgifter tagits över från kärnverksamheten, exempelvis utskrift av anställningsavtal, administration av landstingets sommarjobbare och tandvårdadministration från Landstingets ledningskontor (LLK). Vårdsystemen, Elektronisk patientjournal (EPJ) och Administration för bild- och informationssystem (ABIS), har genomfört omfattande systemuppgraderingar. För ekonomisystemet fortsätter arbetet med att automatisera och säkra flöden. I arbetet med bromsa kostnadsökningen för sjukresor pågår ett projekt i tillsammans med Kollektivtrafikförvaltningen. Arbetet inriktas på att möjliggöra för patienterna att öka sitt resande kollektivt till och från sjukvården, något som i förlängningen bör ha en positiv inverkan på kostnaderna. Landstingets resurscentrums (LRC) Shared Service Center (SSC) ingår i ett nätverk med andra landsting i landet. Resultatet från den mognadsgradsanalys som har genomförts visar att LRC:s SSC är den verksamhet i nätverket som har den största förbättringen av resultatet. Vi tillhör nu en av de ledande verksamheterna inom nätverket. Den av Produktionsstyrelsen beslutade landstingsgemensamma arkivarietjänsten har etablerats och de första uppdragen är nu igång. Sammanfattande analys Förvaltningen använder för första året den fastställda prismodellen. Vi kan redan nu se att enbart genom att uppmärksamma verksamheten på arbetssätt, rutiner och kostnader så har vi fått igång ett bra samarbete med kärnverksamheten i frågor kring att jobba smartare och ta bort icke är värdeskapande rutiner och arbetssätt. Akademiska sjukhusets omorganisation har inneburit mycket arbete och ett intensifierat samarbete med genomlysning av vissa arbetsuppgifter och rutiner. Produktionen för SSC, vilket består av ekonomi-, lön-, patient- och pensionsadministration, är i fas med de fastställda produktionsmålen. Förvaltningen fortsätter, i samarbete med kärnverksamheten, att förbättra kvalitén på våra tjänster och att arbeta med effektiviseringsåtgärder. Exempelvis har införande av E-frikort inneburit en ökad systemkostnad för LRC men å andra sidan effektiviseringsmöjligheter för kärnverksamheten. Vårdsystemen, EPJ och ABIS, har under första tertialet genomfört omfattande systemuppgraderingar. EPJ:s uppgradering av Cosmic har inneburit ett antal avvikelser såsom minskad prestanda i vissa arbetsmoment och problem med underlag för fakturering av riks- och regionvård. Ingen avvikelse har inneburit någon risk ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Satsningar har gjorts på personella resurser som anställts under viss tid en satsning som inneburit en ökad närvarotid och som främst finansierats av minskade kostnader av externa konsulter. Den anslagsfinansierade verksamheten prognosticerar för året ett underskott på dryga 19 miljoner, vilket främst beror på att det i årets budget lades ett besparingskrav på 10 mnkr för sjukresor. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter minskar under budgetåret och prognosen för sjuktransporter ökar med 13 mnkr netto i förhållande till budget. Kostnaderna för tillståndslösa, egenbetalande patienter och smittskydd beräknas överskrida budget med ca 6,7 mnkr. Jämfört med föregående år har kostnaden för tillståndslösa och smittskydd ökat något. En översyn av budget- och redovisningsmodell för tillståndslösa, egenbetalande m.m. bör göras inför I nuvarande modell belastar kostnaderna LRC medan intäkterna bokförs på annan förvaltning, vilket ger ett ytterst missvisande ekonomiskt resultat för LRC.

130 3 (12) Ekonomi Ackumulerat utfall Ackumulerat utfall jämfört med budget LRC har ett positivt nettoresultat för perioden. Både intäkter och kostnader har under perioden ökat och avviker mot budget med 15 mnkr. Asylverksamheten har 8,3 mnkr i ökade intäkter och 9,4 mnkr i ökade kostnader i förhållande till budget för perioden. Differensen mellan intäkter och kostnader beror på eftersläpning i rekvireringen av medel från Migrationsverket. Prognosen är ett nollresultat vid årets slut. Sjukresor har en nettokostnadsökning med 7 mnkr i förhållande till budget. Förvaltningsobjektet R7e-arkiv har en intäkt från deltagande landsting på 4 mnkr mer än budget. Andra avvikelser mot budgeterade kostnader är: nedskrivning av intäkter för egenbetalande utländska patienter vårdkostnader för tillståndslösa kostnader för obduktioner och bårhus kostnader för smittskydd Vårdsystemen har en eftersläpning av projekt- och förvaltningskostnader med 5,1 mnkr jämfört med budget. Ackumulerat utfall jämfört med samma period föregående år LRC avviker negativt med 9 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Elektronisk patientjournal har ökat sina personalkostnader med 6,7 mnkr jämfört med samma period föregående år, mer om detta finns att läsa under avsnittet Medarbetare. Övriga kostnader som har ökat i jämförelse med tidigare år är: nedskrivning av intäkter för egenbetalande utländska patienter vårdkostnader för tillståndslösa kostnader för obduktioner och bårhus kostnader för smittskydd

131 4 (12) Asyl har ingen påverkan på nettot men har ökat med 11 mnkr både i intäkter och kostnader jämfört med motsvarande period föregående år. För att kunna göra jämförelse mellan åren har följande poster tagits bort från årets utfall. Sjukresor flyttades över från Akademiska sjukhuset vid årsskiftet och finns inte med i jämförelsen (intäkt 50,3 och kostnad 57,9). På grund av utökningen av R7e-arkiv och därmed ökade intäkter från andra landsting har 5 mnkr har tagits bort från jämförelsen. Årsprognos LRC beräknar få ytterligare försämrat resultat och prognosticerar ett underskott på 21 mnkr i förhållande till budget. Varav anslag och övrig verksamhet I samband med årets budgetarbete lades ett besparingskrav på sjukresor med 10 mnkr. Förvaltningen har ingen påverkansmöjlighet på kostnaderna då de uppkommer inom vården genom förskrivning av vårdgivarintyg för sjukresor. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter kommer att minska under budgetåret och prognosen för sjukresor ökas till ett underskott på 13 mnkr netto. Patientadministrationen har en ram och intäkt för hantering av kostnader för bårtransporter, bårhus, obduktioner och smittspårning på totalt 3,6 mnkr. Utfallet visar att kostnaderna ökar och att nettot i förhållande till budget kommer att öka med totalt 2,5 mnkr varav 1,4 mnkr kan hänföras till smittspårning och 1,1 mnkr till bårtransporter. Vårdkostnader för tillståndslösa och avskrivna kostnader för egenbetalande har ökat och ny prognos för dessa konton är netto 4,7 mnkr utöver budget. LRC redovisar kostnaderna för vård av tillståndslösa och medan de bidrag som betalas ut bokförs på annan förvaltning. För kostnader till egenbetalande har LRC ett anslag på 1,6 mnkr. Antalet asylsökande i Uppsala län har fortsatt att öka. Vi förväntar oss att det blir ett nollresultat och en ökning av intäkter och kostnader med 11,2 mnkr i förhållande till budget. Efter att LRC rapporterade sin budget tog styrgruppen för förvaltningen av R7e-arkiv beslut om en utökning av budgeten med 5 mnkr, vilket påverkar omslutningen.

132 5 (12) Varav SSC I den prislista som började användas 2015 ingår tjänster där förvaltningarna genom ett förändrat beteende kan påverka volymerna. För ekonomi har volymerna för felaktiga referenser och manuella kundfakturor minskat och det resulterar i en lägre intäkt motsvarande mer än 1 mnkr - motsvarande lägre kostnad återfinns i kärnverksamhetens resultat. Införande av E-frikort har inneburit en ökad systemkostnad för LRC runt 1 mnkr - men å andra sidan effektiviseringsmöjligheter för kärnverksamheten genom att tid har frigjorts. Varav Vårdsystem Införandet av Cosmic Release R8.1 är försenat med drygt ett halvår vilket gör att kostnaderna för avskrivningar 2015 minskar med 2 mnkr. ABIS och Multimedia förväntas få minskade kostnader för konsulttjänster jämfört med budget. Totalt ger detta en minskad intäkt från förvaltningarna med 3 mnkr. Produktion Ackumulerat utfall Resurscentrums SSC-del har genomfört en mognadsgradsanalys där verksamhetens mättes inom 7 områden. Exempel på områden är hur tydligt uppdraget är, finns prismodell, service- och tjänstekataloger, är systemen ensade, finns dokumenterade processer inom flertalet processer etc. Landstinget i Uppsala län har i jämförelse med de övriga 7 deltagande landstingen gjort den största förbättringen och vi tillhör nu de ledande inom nätverket. Personalenheten har genomfört en benchmark med ett nätverk bestående av de landsting i Sverige som har kommit längst i sitt arbete med Shared Service. Vårt landsting har gjort stora framsteg och vi har ett mycket bra resultat i processen Tid & lön. Vi har ökat från 799 löner per årsarbetare 2013 till 1250 löner per årsarbetare Ekonomienheten fortsätter sitt arbete med att kvalitetssäkra och effektivisera sina processer. Inom kundfakturering kan vi se en effektivisering genom minskad bemanningen och att en större andel fakturor hanteras maskinellt istället för manuellt.

133 6 (12) Löneadministrationen har tagit över utskriften av anställningsavtal för samtliga förvaltningar. Under perioden 1 mars till sista augusti har enheten skrivit mer än anställningsavtal. Arbetet med landstingets sommarjobbare är också ett nytt uppdrag för personalenheten. 669 ansökningar inkom och 111 ungdomar fick erbjudande om arbete i sommar. Vårdgarantienheten har utökat sina arbetsuppgifter och är den enhet i landstinget som idag svarar på frågor från medborgarna i Uppsala län, om den nya patientlagen och valfrihet att söka vård. EPJ och ABIS har genomfört omfattande systemuppgraderingar. EPJ:s uppgradering av Cosmic ledde till en del prestandaproblem vilka till stor del är åtgärdade. Förvaltning och utveckling av vårdsystemen går i stort sett enligt plan. Den största avvikelsen mot plan är att införandet av releasen R8.1 är försenat med ett halvår. Förseningen beror på kvalitetsproblem i produkten. Landstingsarkivet medverkar i införandeprojektet Diarium och ärendehantering samt i projekt för Dokumenthantering. Det förra innebär utbildning i, test och konfiguration av Public 360. Landstingsarkivet har även tagit fram en klassificeringsstruktur och diarieplan för systemet. Utdataenheten medverkar i Beslutsstöd där de bl.a. arbetat med att utveckla ett chefspaket som är ett grundpaket av rapporter inom ekonomi och personal. Arbetet i Beslutsstöd innebär, förutom utveckling av rapporter i SAS Visual Analytics, även att bygga upp ett datalager med information från flera av landstingets system. Medarbetare Resurscentrums personalkostnader har ökat med 17,15 procent (9,5 mnkr) jämfört med samma period Ökningen beror huvudsakligen på att EPJ under 2014 påbörjade en, av styrgruppen 1 beslutad, satsning för att ytterligare förbättra funktionaliteten i vårdsystemen samt att förbereda för en uppgradering av Cosmic. För att klara uppdragen har EPJ rekryterat flera nya medarbetare. I och med det har de ökat närvarotiden med 14 årsarbetare och personalkostnaderna med 6,7 mnkr i jämförelse med Uppgraderingen är genomförd och därmed har anställningarna avslutats för utbildarna. Ytterligare förhållanden som har påverkat ökningen av personalkostnaderna är löneöversynen 2015, senarelagda rekryteringar som har tillsatts, att utdataenheten 2015 inte längre har medarbetare utlånade till datalagerprojektet och den nya tjänsten för arkivstöd till landstingets förvaltningar. Ökningen av personalkostnaderna är inom budgeterad ram. 1 Styrgruppen består av kärnverksamheten och är finansiärer av EPJ och ABIS

134 7 (12) Tabell: Nyckeltal medarbetare Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Prognos 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 4,24 4,4 % Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 17 st 13,4 % 17 Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 3,90 % 0,76 % 3,6 % 3,8 % Inhyrd personal, mnkr 0,28 mnkr 0,336 mnkr Timlönekostnaden har jämfört med 2014 ökat med 4,24 procent. Orsaken är ökade kostnader för övertidsersättning i samband med bokslut, systemuppgraderingar och förändringar av kompetensstrukturen som har skett i samband med rekrytering av nya medarbetare. Det som även har påverkat timlönekostnaden är löneöversyn 2015 och att utdataenhetens medarbetare under 2015 inte längre har sina medarbetare utlånade till datalagerprojektet. Som tidigare nämnts beror ökningen av antalet årsarbetare till största delen på den satsning som genomförs på EPJ. Att utdataenheten 2015 inte längre har medarbetare utlånade till datalagerprojektet medför en ökad närvarotid. Förvaltningen har under året fått flera nya uppdrag från verksamheten så som arkivstöd till förvaltningarna, utskrift av anställningsavtal och tandvårdsadministration. Efter sommaren har Resurscentrum påbörjat övertagandet av första linjens support i HR-system från Akademiska sjukhuset. Det här medför att förvaltningen kommer att öka antalet årsarbetare och prognosen för året har därför justerats till en ökning med 17 årsarbetare. Sjukfrånvaron har under året har ökat mer än förväntat. Jämfört med 2014 är ökningen 0,76 procent. Efter diskussion i ledningsgruppen kan vi konstatera att antalet rehabiliteringsärenden inte ökat och att sjukfrånvaron i huvudsak beror på olika sjukdomstillstånd som inte går att hänföras till arbetsmiljön. Ekonomienheten har gjort en tillfällig insats med inhyrd resurs för att kunna genomföra sitt planerade förbättringsarbete. Prognosen för kostnaden för inhyrd personal är 336 tkr. Bilagor 1. Årsprognos Måluppfyllelse styrkort

135 8 (12) Bilaga 1 Årsprognos 2. Årsprognos Avvikelser ackumulerat utfall mot ackumulerad budget 1. Sjukreseenhetens intäkter från färdtjänsten är budgeterat som en övrig intäkt. 2. Intäkter från Migrationsverket för asyl ökade med tkr i förhållande till budget. R7e-arkiv ökar budgeterade intäkter med tkr från de åtta landsting som ingår i förvaltningsobjektet. Sjukreseenheten får betalt från landstingets vårdande enheter för sjukresor som ges utanför reglementet. Det är totalt tkr utöver budget. Personalkostnader är 723 tkr mindre än budgeterat vilket är felperiodisering av EPJ:s kostnader. 3. Utdataenheten har inte deltagit i utbildningar i den takt som var planerat vid budgettillfället vilket motsvarar 264 tkr mindre i utfall i förhållande till budget. 4. Kostnaden för köpt vård ökar med och av dessa kostnader avser Asylverksamheten. Resterande budget på tkr avser EU-direktiv där utfallet redovisas under övriga kostnader. 5. Medicinsk service ökar för smittspårning och obduktion med 962 tkr mer än budget. 6. Köpt tandteknik och tandvård ökar för Asyl med 912 tkr och för Tillståndslösa med 78 tkr i förhållande till budget. 7. Hyreskostnaderna är 668 tkr lägre än budgeterat vilket beror på viss osäkerhet kring periodisering och det faktiska utfallet av hyran för EPJ och ABIS i deras nya lokaler. 8. Övriga kostnader avviker negativt med tkr mot budget. Sjukresor avviker med tkr, vårdkostnader tillståndslösa tkr, nedskrivning av kundfordringar för egenbetalande och bårtransporter 759 tkr. Vårdsystemen har en eftersläpning av projekt och förvaltningskostnader och avviker positivt med tkr. 9. Utfallet för dröjsmålsränta kundfordringar är högre än budgeterat.

136 9 (12) Avvikelser budget mot prognos 1) 2) Intäkterna förväntas avvika positivt i förhållande till budget med tkr: Intäkter från Migrationsverket tkr Intäkter för sjukresor från förvaltningarnas vårdande enheter tkr Intäkter från deltagande landsting till förvaltningsobjektet R7e-arkiv tkr Minskade intäkter från förvaltningarna till EPJ tkr, ABIS 800 tkr, Ekonomienheten 800 tkr 3) Vårdgarantienheten anställer en och halv tjänst mindre än planerat. 4) 5) Kostnad för köpt vård för asylsökande förväntas öka i förhållande till budget med tkr. Prognosbelopp tkr för patientrörlighet EU-direktiv flyttas till raden övriga kostnader. 6) Årsprognosen för smittspårning beräknas till tkr vilket ger en ökad prognos med tkr. 7) Köpt tandteknik förväntas öka för asylsökande med 655 tkr och för tillståndslösa med 200 tkr. 8) 9) Prognosen för övriga kostnader förväntas avvika negativt mot budget med tkr. Sjuktransporter avviker med tkr varav tkr täcks av interna intäkter från de vårdande enheterna (punkt 2). Övrig prognosförändringar: Vårdkostnad given till tillståndslösa 1995 tkr i förhållande till budget. Nedskrivning av kundförluster för egenbetalande patienter tkr Bårtransporter tkr. R7e-arkiv tkr

137 10 (12) Bilaga 2 Måluppfyllelse = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Mål prognos Nöjd kund ska vid nästa mättillfälle för ekonomi- och personaladministrationen vara 85 procent. Index för nöjd kund mäts med attribut bemötande, servicenivå och kompetens. Mätning av nöjd kund före ekonomi- och personaladministration genomförs i kvartal 4. Samtliga fastställda internkontrollplaner ska vara genomförda Arbetet med internkontrollplaner genomförs enligt plan. Ekonomi Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Mål prognos Resultat i balans eller bättre Landstingets resurscentrum kommer att redovisa ett negativt resultat 2015 och det är verksamheten för hantering av vårdkostnader för tillståndslösa, avskrivning av vårdkostnad egenbetalande samt sjuktransporter. Övriga verksamheter visar på ett resultat lika med eller större än noll. Totalkostnaden i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Ingår ej i styrkortet för Landstingets resurscentrum Att ha och använda en korrekt och väl fungerande prismodell och produktionsredovisning. Utvärdering av prismodell och produktionsredovisning genomförs under kvartal 4. Diskussioner pågår om hur utvärderingen ska genomföras. Produktion Mål prognos Antalet lönebesked, kundfakturor, leverantörsfakturor och utlämnade journaler per full time equivalent (FTE) 2 ska vara fler än föregående år. 2 Ett vedertaget begrepp för heltidsårsarbetare inom t ex benchmark

138 11 (12) Allt visar på att antalet lönebesked, kundfakturor, leverantörsfakturor och utlämnade journaler per full time equivalent (FTE) 1 kommer att vara fler än föregående år. Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Resurscentrum är ett av de ledande Shared Service Center inom landstingen i Sverige. Mål prognos LRC:s SSC har genomfört en mognadsgradsanalys där verksamhetens mäts efter 7 förbättringsområden. Exempel på områden som följs upp är hur tydligt uppdraget är, finns prismodell, service- och tjänstekataloger, är systemen ensade, finns dokumenterade processer inom flertalet processer etc. Landstinget i Uppsala län har i jämförelse med de övriga 7 deltagande landstingen gjort den största förbättringen och vi tillhör de ledande inom nätverket. Resurscentrums verksamheter har stärkt sina interna varumärken. Genom kunddialoger och vårt sätt att kommunicera med verksamheten har vårt förtroende i organisationen stärkts. Medarbetare Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning. Mål prognos Engagerad Medarbetar Index (EMI) ska uppgå till minst 4,1. Landstingets medarbetarundersökning kommer att genomföras under november. Därmed är det först till årsbokslutet som vi har möjlighet att veta om vi har uppnått vårt mål. Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram Nya chefer ska delta i landstingets chefsutvecklingsprogram inom ett år. LRC har under året anställt fyra funktions/gruppchefer och de har ännu inte deltagit i något av landstingets chefutvecklingsprogram. I planeringen ingår att de ska gör det under nästa år. Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. De chefer som nyrekryteras får ett skriftligt chefsuppdrag. Övriga chefer kommer att erhålla ett skriftligt underlag för att ytterligare förtydliga deras uppdrag. Allmän visstidsanställning ska bara finnas i undantagsfall LRC har under året haft ett antal personer anställda på allmän visstidsanställning. Det har huvudsakligen varit på EPJ där de har varit och är anställda för att medverka i genomförandet av olika projekt som finns inom verksamheten. Om vi inte använt oss av anställningsformen allmän visstidsanställning skulle projekten inte kunna ha genomförts. Sjukfrånvaron är högst 3,6 procent LRC har jämfört med 2014 ökat sjukfrånvaron 0,76 procent och har en sjukfrånvaro på 3,9 procent. Utifrån hur trenden för sjukfrånvaron brukar se ut under ett år är bedömningen att vi inte kommer att nå vårt mål på 3,6. Efter diskussion i ledningsgruppen kan vi konstatera att antalet rehabiliteringsärenden inte ökat och att

139 12 (12) sjukfrånvaron i huvudsak beror på olika sjukdomstillstånd (långdragen influensa m m) som inte går att hänföras till arbetsmiljön. 1 Ett vedertaget begrepp för heltidsårsarbetare inom t ex benchmark

140 Delårsrapport Augusti 2015 Landstingsservice Sida 1 av 13

141 Viktiga händelser Landstingsstyrelsen har beslutat att under 2 månader tillfälligt bromsa delar av projektet att bygga den nya vård- och behandlingsbyggnaden som benämns ingång 100 även kallat J-huset. Byggnationen fortsätter enligt plan, men en omfattande översyn av organisation och kostnadsutveckling har startats med målet att få ett bra hus till ett bättre pris. Landstingsservice tidigare förvaltningsdirektör har som en följd av beslutet om översyn, entledigats från sin tjänst. Pilotprojektet VNS (vårdnära service) fortsätter, och ett beslut om breddinförande fr.o.m är taget. "Vårdnära service" innebär att vissa typer av tjänster, som patientnära städ, kost- och tvätt-hantering, utförs av annan personal än vårdpersonal vilket bl.a. visat sig minska risken för infektioner hos patienter förutom att tid frigörs för vårdpersonalen till vårdande aktiviteter. Byggnationen av en ny miljöstation inom sjukhusområdet är nu klar och har färdigställts på utsatt tid och inom tilldelade medel, samt utan några anmärkningar. Energisparprogrammet pågår och har utökats och omfattar nu även perioden Utredning om stadsbussdepån har genomförts och avlämnats till politiken. Helikopterplattan på Akademiska är i behov av renovering och en kostnadseffektiv och temporär lösning är nu klar tack vare gott samarbete med Ärna flygplats och försvaret. Sammanfattning Landstingsservice verksamhet kan delas upp i 2 delar; fastighetsförvaltning och projekt/ byggnation. Förvaltningens strävan är att erbjuda optimala lokaler för medborgare och kunder, där landstingets egna förvaltningar som grupp utgör den största hyresgästen. Den fastighetsförvaltande delen omfattar ca kvm yta varav ca kvm utgörs av egna fastigheter och resten är inhyrda lokaler via externa fastighetsägare. Vakansgraden i de egna fastigheterna uppgår för perioden till 4,6 procent eller kvm att jämföra med föregående år då vakansgraden var 5,5 procent eller kvm. Av bilaga 5 framgår att mediakostnaden för el, fjärrvärme och kyla i fastigheterna uppvisar ett bättre utfall per kvm 2015 än i samma period Landstingsservice fortsätter att arbeta för att ytterligare optimera driften av fastigheterna vilket kommer såväl medborgare som kunder till godo. För projektdelen kan noteras att antalet projekt som förvaltningen hanterar har ökat sedan föregående år. Per augusti 2015 uppgår antalet projekt till 350 stycken, vilket är en ökning med 30 projekt sedan april För 2014 fanns dessvärre inga jämförbara siffror men en grov uppskattning är att volymen av projekt ökat med % från 2014 till En sammanfattande bild av investeringsverksamheten framgår av bilaga 1. Årets prognos har justerat ner till miljoner kronor jämfört med budget på miljoner kronor. Justeringen beror främst på förskjutningar i tid av projekt i genomförandefas och framförallt det s.k. J-huset eller ingång 100. Ytterligare i tid förskjutna projekt utgörs av nytt produktionskök där beslut skall tas senare i år liksom om stadsbussdepån. Förvaltningens leveransgrad av projekt jämfört med budget uppgår per augusti 2015 till 81 procent och man räknar med att nå 88 procent vid årets slut. Detta skall jämföras med 63 respektive 83 procent under Landstingsservice uppvisar per augusti ett resultat som genererat ett överskott på 11 miljoner kronor men på årsbasis kommer detta resultat inte att kunna bestå, då vissa engångskostnader påverkar utfallet som leder till ett underskott på minus 18,7 miljoner kronor. Sida 2 av 13

142 Trots fokus på effektivare förvaltning och kostnadsjakt inom samtliga avdelningar kan förvaltningen inte klara sin ordinarie verksamhet och dessutom ta större engångskostnader då möjligheten att justera hyror och andra avgifter saknas. Förvaltningen har dessutom absorberat ca 3,3 miljoner kronor tom augusti för det s.k. Vårdnära service projektet. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa riks- och region intäkter Summa övriga intäkter Summa personalkostnader(inkl. inhyrd) Summa övriga kostnader Resultat Landstingsservice resultat för perioden januari-augusti uppvisar ett överskott på 11 miljoner kronor, vilket är drygt 9,4 miljoner bättre än budget. Avvikelsen beror främst på ökade intäkter om ca 4 miljoner kronor och lägre kostnader än budget. På kostnadssidan är det främst tidsförskjutning av värdeminskning om ca 13 miljoner kronor, lägre kostnader för personal om 1 miljon kronor samt lägre kostnader för inköpt medicinskt material & service om 2 miljoner som förklarar det förbättrade resultatet. Kostnader för lokaler och fastigheter har dock ökat med 11 miljoner kronor under perioden och gör att kostnadsreduktioner uppgår till netto till 5 miljoner kronor och bidrar till det kraftigt förbättrade resultatet. Landstingsservice har också förmått absorbera kostnaderna för finansieringen av det s.k. Vårdnära service projektet som pågår inom Akademiska sjukhuset. Per augusti uppgår dessa kostnader till 3,4 miljoner kronor och för helåret beräknas de komma upp i drygt 5 miljoner kronor. Jämfört med motsvarande period 2014 kan noteras att förvaltningens intäkter ökat med ca 34 miljoner kronor. Ökningen är främst hänförligt till ökade hyresintäkter om 21 miljoner kronor inkl. 2,6 procent årliga hyreshöjning, ökade externa avtalsarbeten om 6 miljoner kronor samt ökad försäljning av servicetjänster om 6 miljoner kronor. Personalkostnader har ökat med 6 miljoner kronor vid jämförelse med samma period föregående år och beror på en ökning av antalet årsarbetare med 11 stycken vilket motsvarar 5 procent och är den främsta orsaken till kostnadsökningen. Höjningen av sociala avgifter för ungdomar påverkar förvaltningen då många yngre medarbetare är sysselsatt inom vår transportavdelning. Övriga kostnader har jämfört med föregående ökat från 676 miljoner kronor till 698 miljoner kronor, en ökning med 3,2 procent vilket motsvarar knappt 22 miljoner kronor. Den främsta orsaken till kostnadsökningen utgörs av 79 miljoner kronor i ökad internränta som förvaltningen debiteras av landstinget men som delvis uppvägs av lägre kostnader för värdeminskning om 44 miljoner kronor samt lägre lokal- och fastighetskostnader om 14 miljoner kronor. Under 2014 övergick landstinget till att tillämpa s.k. komponentavskrivning på egna fastigheter, vilket påverkar tiden och basen för värdeminskning och ger en lägre kostnad än med tidigare modell för värdeminskning. Sida 3 av 13

143 Årsprognos Fel! Ogiltig länk. Av tabellen ovan framgår att förvaltningen inte räknar med att kunna visa ett resultat i balansför året. Underskottet beräknas hamna på minus 18,7 miljoner kronor och är främst hänförligt till kostnader som inte kan aktiveras i balansräkningen utan som måste kostnadsföras i förvaltningens resultat. De kostnader som avses är 15,3 miljoner kronor för den s.k. personalpendeln som varit och är en temporär lösning till dess att det nya parkeringshuset kan öppna i november Till detta skall läggas kostnader för en för Akademiska sjukhuset avbruten förstudie, om s.k. AGV- truckar till en kostnad om 2,3 miljoner kronor. För vidare detaljer hänvisas till bilaga 1. Landstingsservice kan inte kompensera sig för effekter av de ökade engångskostnaderna genom höjda hyror eller genom att debitera vidare kostnaden på sjukhuset. Förvaltningen har försökt reducera alla möjliga kostnadsposter i syfte att minimera underskottet, men ser i dagsläget ingen möjlighet att nå ett resultat i balans. Det bör noteras att Landstingsservice redan har absorberat 3,3 miljoner kronor i kostnader för pilotprojektet Vårdnära service, i enlighet med de riktlinjer och beslut som tagits. Förvaltningen räknar med att på årsbasis klara kostnaden för nämnda pilotstudie som beräknas kosta drygt 5 miljoner kronor. Medarbetare Ack utfall Riktvärde/Mål/ Nyckeltal medarbetare 2015 Budget 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,94 2,2 Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 10 4,8 % 3 3,0 % Prognos 2015 Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 3,82 % -0.14% 4,0 % Inhyrd personal, mnkr 0,3 0,3 0,5 Tabell: Nyckeltal medarbetare Landstingsservice har f.n. ett antal vakanser, främst inom den tekniska avdelningen. Rekryteringen av ersättare har tagit något längre tid än beräknat och en fördröjning förutspås då det är förvaltningsdirektören som ska sedan i juni skall tillstyrka samtliga ny- och ersättningsanställningar. En vakant tjänst som förvaltare nyligen hade dock 29 sökanden. Vakanserna påverkar löne- och personalkostnader och per augusti noteras en lägre kostnad för personal jämfört med budget på nästan 1 miljon kronor. Effekten av de befintliga vakanserna tros fortsätta året ut och i årsprognosen förutspås lägre personalkostnader på ca 3 miljoner kronor. Till viss del löses vakanser på den tekniska sidan med inhyrd personal från ramavtalsleverantörer, men prognosen för inhyrningar är dock modest med en beräknad kostnad på drygt 0,5 miljoner kronor. Sjukfrånvaron per augusti är totalt 3,82 procent, vilket är 0,18 procent lägre jämfört med föregående år. Den korta sjukfrånvaron är 1,31 procent vilket är 0,10 procent lägre jämför med Den längre sjukfrånvaron 60 dagar och längre är 1,84 procent vilket motsvarar en minskning med 0,12 procent. De högsta sjuktalen har tekniker 4,29 procent, därefter följer i fallande ordning; vaktmästare 4,28 procent, handläggare 4,21 procent, ingenjörer 4,10, administratörer 2,54 procent och ledning 0,86 procent. HR-chef följer utvecklingen av sjukfrånvaro tillsammans med respektive avdelningschef liksom eventuellt behov av rehabilitering. Antalet årsarbetare uppgår per augusti till 227, vilket motsvara en ökning med 11 årsarbetare och en procentuell ökning med 5,02 enheter. Ökningen förklaras av att transport och logistikavdelningen har kontrakterat många semestervikarier. Sida 4 av 13

144 Timlönekostnaden är 201,42 kronor, en ökning med 1,94 jämfört med 2014, målet för 2015 är 2,2 procent. Långsiktig rekrytering och strategisk kompetensförsörjning är i fokus liksom diskussion om vilka mässor LSU ska delta i för att marknadsföra sig, främst gentemot tekniker. Kompetensnivån är fortsatt viktig och föremål för prövning vid varje rekrytering. Kravet på specialistkompetens är fortsatt stort och behöver anpassas till den tekniska utvecklingen. T.f. förvaltningsdirektör Jens Larsson Måluppfyllelse styrkort Alla förvaltningar utom LLK (som följer LUL:s styrkort och arbetar enbart på avdelningsnivå med styrkortet) ska i bilaga 2 återredovisa målen i landstingets balanserade styrkort. I bilaga 2 ligger med kursiv text målen från det landstingsövergripande styrkortet. Dessa ska ligga kvar i förvaltningarnas delårsrapport. Förvaltningarna ska sedan: 1. Lägga in de förvaltningsspecifika mål som är kopplade till ett landstingsövergripande mål under respektive landstingsövergripande mål 2. Även förvaltningsspecifika mål som inte är kopplade till ett landstingsövergripande mål ska läggas in och återredovisas 3. Göra en bedömning och en sammanfattande beskrivning av måluppfyllelsen för varje enskilt förvaltningsmål 4. Göra en sammanfattande bedömning av samtliga förvaltningsspecifika mål som sorterar in under ett landstingsövergripande mål I Mål prognos-kolumnen i bilaga 2 finns angivet vilka förvaltningar som respektive mål gäller för. Bilagor 1. Årsprognos laddas från Excelerator 2. Måluppfyllelse styrkort (finns nedan) 3. Riks- och regionintäkter (excelbilaga) 4. Miljömål 5. Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet (endast Landstingsservice enligt separat bilaga) Bilaga 1- Årsprognos Sida 5 av 13

145 Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT , INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter Avvikelser ackumulerat utfall mot ackumulerad budget 1. Intäkter (+ 4,2 miljoner kronor) Intäktsökningen kan hänföras till ej budgeterade externa avtalsarbeten 8,4 miljoner kronor, ökade intäkter från försäljning av servicetjänster såsom städning, vaktmästeri m.m. på 4,7 miljoner kronor som delvis reduceras av lägre hyresintäkter på 6,5 miljoner kronor och övriga tjänster på 2,3 miljoner kronor. 2. Övriga personalkostnader (+ 2,7 miljoner kronor) Avvikelsen < 5 %. 3. Medicinskt material (+ 2,1 miljoner kronor) Främst ökad försäljning av gas i flaska och i vägg samt lägre avtalspris på gas som driver kostnadsreduktionen 4. Lokal- & fastighetskostnader (- 11,9 miljoner kronor) Kostnadsökningen hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten på 9,3 miljoner kronor, ökad kostnad för extern inhyrning 5 miljoner kronor, ökade kostnader inkl. pris på inköpta service tjänster om 3,4 miljoner kronor, kostnad för beräknad försäkringspremie som ej budgeterats tidigare om 1,1 miljoner kronor samt kostnad för avbruten förstudie avs. AGV- transporter om 2,3 miljoner kronor. Kostnadsökningarna reduceras delvis av lägre kostnader för planerat underhåll om 7,3 miljoner kronor samt lägre driftskostnader på, 6 miljoner kronor. Sida 6 av 13

146 5. Övriga kostnader ( - 1,2 miljoner kronor) Utgörs av lägre kostnader för konsulter 5,4 miljoner kronor, ökade kostnader för IT drift 1,3 miljoner kronor samt kostnader för den s.k. Sterilen (MSI) som ej budgeterats - 2,9 miljoner kronor. 6. Summa kostnader ( + 5,2 miljoner kronor) Se ovan punkterna Resultat ( + 9,4 miljoner kronor) Se ovan punkterna Fastighetsinvesteringar ( -175,6 miljoner kronor) Utfallet per augusti uppgår till 760, 4 miljoner kronor mot budgeterade 936,1 miljoner kronor och ger en avvikelse på 175,6 miljoner kronor. Prognosen per augusti 2015 består av; hyresgästinitierade(hi) investeringar på 991 miljoner kronor och fastighetsägarinitierade (FI) investeringar på 247 miljoner kronor. Avvikelsen för HI investeringar består främst av förskjutningar i tid för framförallt för projekt i genomförande, nybyggnation av J-huset 107 miljoner kronor samt Rudbeck R4 11 miljoner kronor under budget. Pågående investeringar i genomförandefasen som ligger över budget är A1, 24 miljoner kronor (dyrare och mer omfattande än budgeterat). Ytterligare ett antal projekt beräknas bli dyrare pga. förskjutningar i tid jämfört med budget exv. Rudbeck R3 med 68 miljoner kronor, Akuten i Enköping 8 miljoner kronor och övriga investeringar inom Framtidens Akademiska 47 miljoner kronor. Stora avvikelser finns också för planerade investeringar exv. Stadsbussdepå 37 miljoner kronor under budget, nytt produktionskök 39 miljoner kronor under budget och där ett politiskt beslut angående produktionsmetod inväntas innan projektet kan fortsättas, Prognosen för FI investeringar ligger i linje med budget på 247 miljoner kronor. FI åtgärder ligger 83 miljoner kronor över budget och avvikelsen består av åtgärder som budgeterats vara färdigställda före 2015, men där projekten ej blivit färdigställda enligt den tidplan som fanns vid budgettillfället. Infrastrukturåtgärder ligger 58 miljoner kronor under budget vilket beror på kostnaden för sop- och tvättsug samt rörpost inte når upp till budgeterade belopp för 2015, utan investeringen ligger under kommande år. Förvaltningen leveransgrad av projekt utifrån budgeterade medel uppgår per augusti 2015 till 81 procent och man räknar med att nå 88 procent vid årets slut. Detta skall jämföras med 63 respektive 83 procent under Avvikelser budget mot prognos 1. Intäkter (+ 4,7 miljoner kronor) Avvikelsen < 5 %. 2. Övriga personalkostnader ( + 1,0 miljoner kronor) 3. Medicinskt material (+ 2,5 miljoner kronor) Det lägre avtalspriset var inte klart 2014 varvid prognosen har justerats ner för att bättre matcha pris och volym som ger en 29 procentiga minskning. 4. Lokal- & fastighetskostnader (- 26,8 miljoner kronor) Sida 7 av 13

147 Främst ökade fastighetskostnader i projekt 20,4 miljoner kronor, ökade kostnader för inköp av servicetjänster 5,4 miljoner kronor, ökade kostnader för reparation & underhåll om 4,6 miljoner kronor samt ökad kostnad för extern inhyrning om 2,5 miljoner kronor liksom 1,4 miljoner kronor p.g.a. försäkringsskador. Kostnadsökningen reduceras delvis av lägre kostnader för planerat underhåll och drift om 4,1 respektive 3,2 miljoner kronor. 5. Övriga kostnader ( - 2,8 miljoner kronor) Avvikelsen < 5 % 6. Summa kostnader (-23, 5 miljoner kronor) Se ovan punkterna Resultat ( -18,7 miljoner kronor) Främst kostnadsföring av ej budgeterade kostnader för den s.k. p-pendeln på 15,3 miljoner kronor tillsammans med avbruten förstudie avs. AGV truckar på 2,3 miljoner kronor och en nedjustering av intäkter på 1 miljon kronor som budgeterats men som ej bedöms kunna realiseras. Sida 8 av 13

148 Bilaga 2.1 Måluppfyllelse Alla förvaltningar ska, så långt det är möjligt, göra en bedömning kring prognostiserad måluppfyllelse av utvalda mål från landstingets balanserade styrkort. En redogörelse ska även göras för respektive mål. = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning: Förvaltningens fastighetsavdelning har regelbundna möten med interna hyresgäster d.v.s. andra förvaltningar om deras lokal- och servicebehov. Man genomför även kundenkäter som indikerar att kunder/ hyresgäster ökat sin grad av kundnöjdhet med Landstingsservice. Vårdnära service projektet har fortsatt under 2015 med ökad kvalitet i leveransen och enligt beslut skall konceptet bredd-införas fr.o.m Parkeringssituationen på Akademiska har varit ansträngd p.g.a. den pågående byggnationen av parkeringshuset som skall öppna i november I syfte att underlätta tillgängligheten har parkeringsplatser reserverats för patienter och besökare vilket bedöms har lett till en tillfredsställande parkeringssituation. För att underlätta tillgängligheten för personalen på Akademiska, har en temporär personalpendel mellan parkering på Ulleråkersområdet och Akademiska inrättats som också bedöms har varit tillfredsställande givet de begränsningar som en omfattande byggnation medför. Ekonomi Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll Mål prognos Landstingservice anser inte att det är möjligt att klara ett resultat i balans för 2015 då ett antal kostnader av engångskaraktär, som delvis ligger utanför den egna förvaltningens möjlighet att påverka, har belastat förvaltningens årsprognos. De aktuella kostnaderna uppgår f.n. till 18,7 miljoner kronor och kan inte mötas med ökade hyror eller serviceavgifter. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Landstingsservice har inget direkt mått för att mäta detta men hänvisar till det faktum att mängden projekt ökat med ca procent jämfört med motsvarande period föregående år, att leveransgraden av projekt ökat trots en större volym jämfört med 2014 så att man per augusti uppnått 81 procent att jämföra med 63 procent i augusti Vidare framgår av bilaga 5 att mediakostnader för egna fastigheter har reducerats med ca 10 procent jämfört med föregående år trots att ytan att fördela ut kostnader på har minskat och en del retroaktiva debiteringar har gjorts av medialeverantörer. Produktion Mål Sida 9 av 13

149 Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat prognos Landstingsservice bedriver inte vårdverksamhet med den produktionsplanering som där krävs, men har tagit egna mått på produktion som testas under Måtten utgörs exv. av leveransgrad i budgeterade investeringar, mediaförbrukning, förvaltad yta etc. som ställs i relation till föregående års utfall. För leveransgrad bedöms att förvaltningen kommer uppnå en ökad leverans om 88 procent av budgeterade medel för helåret 2015, då 100 % ej är möjligt att uppnå pga. förseningar och förskjutningar i tid av projekt. En del förskjutningar har Landstingsservice svårt att påverka då de kan bero av politiska beslut. En samlad bedömning görs att delar av målet om produktion kommer uppnås under Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Mål prognos Pilotstudien inom Vårdnära service har fortsatt under året och resulterat i kvalitetsförbättringar som bl.a. påvisar lägre infektionsrisk för patienter. Det goda utfallet har varit en grund för beslutet att breddinföra konceptet på Akademiska Fortsatt utveckling av samarbetet med interna hyresgäster inom andra förvaltningar har fortsatt under året och med ökad frekvens av kundmöten. Med regelbunden återkoppling om hyresgästernas lokal- och servicebehov bedömer Landstingsservice att man bättre kan bidra till effektiva lösningar av kundbehoven. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Kommentar/lägesbeskrivning: Omfattar ej Landstingsservice Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning. Mål prognos Gäller de förv. som tar emot studenter och elever under utb. Förvaltningen gjorde senast EMI mätning i februari 2014, nästa EMI kommer göras under 2016 varför detta mål ej är tillämpligt på Landstingsservice Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram Kommentar/lägesbeskrivning Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Kommentar/lägesbeskrivning Allmän visstidsanställning ska bara finnas i undantagsfall Nyttjas endast vid tillfälliga arbetstoppar och då inom Transportavdelningen, Sida 10 av 13

150 Bilaga 2.2 måluppfyllelse miljömål Alla förvaltningar ska så långt det är möjligt göra en bedömning kring prognostiserad måluppfyllelse av de mål som fastställts i respektive förvaltningsledning för att bidra till uppfyllelsen av landstingets miljöprogram Landstingets förvaltningar har sina specifika miljömål resultatmål och utredningsmål, som härleds till landstingets miljöprogram och dessa miljöområden. Nedan redovisas målområdena. Under respektive miljömålsområde nämns förkortningen för de förvaltningar som fastställt egna mål inom miljömålsområdet och förväntas redovisa något/några mål. I tabellen fyller respektive förvaltning i de förvaltningsspecifika miljömålen, samt en kort kommentar hur status är för respektive mål. I prognoskolumnen fylls någon av följande figurer i. = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Transporter Kommentar/lägesbeskrivning Prognos Landstingsservice har reducerat CO 2 utsläppen från transporter med 0,6% (446 kg C0 2 ) jämfört med första halvåret Vilket är i linje med förvaltningens (LSUs) transportmål. Mil och koldioxidutsläpp totalt från Landstingsservice, januari-juni Totala mil och CO Förändring i Landstingsservice Tjänstebilar mil kg CO mil kg CO mil kg CO mil Hyrbilar Egen bil i tjänsten kg % CO ,13% ,49% ,44% Tåg ,75% 4 Flyg ,99% Totalt ,64% Energi Kommentar/lägesbeskrivning Energisparprojektet går enligt plan och projektet fokuserar på att reducera energiförbrukningen per hus för att hitta synergier mellan olika system och installationer. Förbrukningen av fjärrvärme och fjärrkyla har reducerats markant jämfört mot föregående år, (se nedan). Detta beror på att ett flertal energiåtgärder har börjat ge effekt på förbrukningen samt att det har varit en kall vår. Följande resultat kan presenteras per energislag och förbrukning avser (jan aug) (ej graddagskorrigerade värden) Sida 11 av 13

151 - El-förbrukning: minskning med 4 % jämfört mot föregående år - Fjärrvärmeförbrukning: minskning med 12,5% jämfört mot föregående år - Kyla förbrukning: minskning med 18 %, jämfört mot föregående års förbrukning (ej graddagskorrigerade värden) Förbrukningsvaror Kommentar/lägesbeskrivning E T Hälsosam och giftfri miljö Kemikalier Kommentar/lägesbeskrivning Landstingsservice arbetar kontinuerligt med att byta ut hälsoskadliga kemikalier (drift, transport) och ställer hårda miljökrav på byggmaterial och dess innehåll. Vi ställer även krav på att samtliga produkter ska registreras i Sunda hus (klassificering samt värdering). Antalet A-klassade produkter som används i landstingets fastigheter ökar kontinuerligt. Läkemedel Kommentar/lägesbeskrivning Livsmedel Kommentar/lägesbeskrivning E T E T Hållbar och effektiv resursanvändning Miljöanpassade fastigheter Kommentar/lägesbeskrivning Till dags dato arbetar samtliga projekt som klassas som nyproduktion och/eller som större ombyggnation i enlighet med Miljöbyggnads kriterier. Vilket är i linje med stipulerade miljömål inom landstinget. Avfall Kommentar/lägesbeskrivning Statistiken avser sjukhusområdena och första halvåret för resp. år. Verksamhetsavfall År 2014 År 2015 Totalt kg kg Återvinningsbart kg kg Andel % återvunnet 32 % 34 % - Den totala mängden avfall har minskat mellan åren vilket är i linje med gällande miljömål (avfall). Andelen återvunnet avfall visar på en positiv trend vilket är i linje med landstingets övergripande miljömål (avfall). - Mängden Deponiavfall har minskat drastiskt i och med att Ragn-Sells under evakueringsperioden har varit Landstinget behjälpliga med att omsortera avfall från driften Landstingsservice. Mängden kemavfall har minskat i och med att Landstinget och Uppsala Universitet numera har varsitt avtal för omhändertagande av kemikalier. Biologisk mångfald Kommentar/lägesbeskrivning E T Sida 12 av 13

152 Bilaga 4: Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet Resultaträkning Landstingsservice BESKRIVNING TKR Period Helår Ackum. Ackum Avvikelse Prognos Budget Föreg år Utfall Budget RESULTAT LANDSTINGSSERVICE Fördelning per verksamhet: Fastigheter INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat Fastigheter Övrig verksamhet INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat Övrig verksamhet Bilaga 5: Medianyckeltal egna fastigheter och förvaltningsnyckeltal Landstingsservice- Aug 2015 Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. Utfall jmf år, % föreg. år, antal Total fastighetskostnad/kvm % -20,0-4,1% -66,0 Mediaförbruk. egna fastigheter FJV kwh/kvm 73,7 50,1 83,4-47,1% -23,6 11,6% 9,7 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm 80,4 59,0 83,1-36,3% -21,4 3,2% 2,7 Mediaförbruk.egna fastigheter KYLA, kwh/kvm 11,2 4,7 13,9-138,3% -6,5 19,4% 2,7 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 132,2 136,3 137,7 3,0% 4,1 4,0% 5,5 Driftkostnader kr/kvm 76,4 74,7 68,9-2% -1,7-10,8% -7,5 Sida 13 av 13

153 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Dnr PS Akademiska sjukhuset åtgärdsprogram för 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Akademiska sjukhuset redovisade tidigt på året ett tufft ekonomiskt läge för Rapporteringen under det första halvåret har visat att det krävs effektiviseringar på minst 200 miljoner kronor för att sjukhuset ska klara en budget i balans Vid produktionsstyrelsens sammanträde presenterade sjukhusdirektören planerade åtgärder för att uppnå dessa effektiviseringar. I samband med aprilmötet uppdrog styrelsen till sjukhusdirektören att återkommande under året skriftligen återrapportera de åtgärder som sjukhusdirektören kommer att vidta. Enligt beslutet ska återrapporteringen till styrelsen innehålla resultat i förhållande till tidsplan. I händelse av att tidsplanen förskjuts ska det prognosticerade resultatet justeras och de föreslagna åtgärderna biläggas protokollet. Akademiska sjukhuset har inkommit med en beskrivning av åtgärdsprogrammet för perioden januari-augusti, som i sin helhet redovisas i bilaga till ärendet. Den nu rapporterade prognosen efter augusti månads utfall är minus 200 miljoner kronor, det vill säga 100 miljoner kronor ytterligare i underskott mot budget Detta främst till följd av att sjukhuset inte bedöms nå åtgärderna i budgeten för riks- och regionintäkterna. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatta kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd, vilket försvårar möjligheten att öka intäkterna enligt åtgärdsplanen. De hittills planerade åtgärderna räcker inte till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat åtgärdsarbetet och en rad nya sjukhusövergripande åtgärder har tagits fram. Totalt har sjukhuset hittills definierat ett åtgärdsprogram som uppgått till 195 miljoner kronor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

154 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Nivån på åtgärdsprogrammet måste nu ökas ytterligare till följd av den försämrade ekonomiska prognosen. Kopia till: Landstingsstyrelsen T f sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Gustaf af Ugglas, Ekonomidirektören Bilaga 134, kompletteras! Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

155 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Dnr PS Förvaltningarnas produktionsutfall t.o.m. augusti Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga redovisningen angående förvaltningarnas produktionsutfall till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Akademiska sjukhuset För perioden januari till maj uppvisade Akademiska sjukhuset en negativ avvikelse på cirka 2 procent (minus vårdkontakter) beträffande produktionsutfall jämfört med budgeterad produktionsvolym. Inför sommarmånaderna (juni, juli och augusti) gjorde sjukhuset stora ansträngningar för att kunna upprätthålla en relativt hög bemanning och hög produktionsnivå för att kunna hämta hem något av den negativa avvikelsen mot produktionsbudgeten. Produktionen på sjukhuset var hög under sommarmånaderna. Framförallt var det mycket hög produktion i juni vilket har bidragit till att den negativa avvikelsen mot produktionsbudgeten, nu efter sommarmånaderna, har reducerats till minus vårdkontakter. Således ligger sjukhuset i stort sett i nivå med budgeterad produktionsvolym för perioden januari till augusti. Jämfört med föregående år, samma period, har sjukhuset till och med en något högre produktion sett på total nivå. När det gäller riks- och regionproduktionen, totalt sett, så ligger produktionen något över både budgeterad volym och föregående års utfall. Dock finns negativa avvikelser mot budgeterad volym inom övriga besök och slutenvården. Den negativa produktionsavvikelsen för riks- och regionvården inom framförallt slutenvården har en negativ påverkan på intäkterna. Fortsatta kapacitetsproblem för flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård försvårar möjligheten att uppnå budgeterad produktionsvolym. I synnerhet gäller detta sektionen neurokirurgi som utöver bemanningsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd även har produktionsstörningar på grund av evakueringen och flytt i samband med ombyggnation av 85-huset. Lasarettet i Enköping Innan sommarmånaderna (juni, juli och augusti) låg produktionsutfallet för Lasarettet i Enköping över både budgeterad volym (plus 437 vårdkontakter) samt föregående års utfall (plus 940 vårdkontakter). Produktionen under sommarmånaderna har varit hög och Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

156 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) ackumulerat för perioden januari till augusti ligger nu lasarettet över budgeterad produktionsvolym med vårdkontakter. Jämfört med samma period föregående år är avvikelsen plus vårdkontakter. Lasarettets öppenvårdsproduktion, mätt i antal kontakter, är hög och såväl övriga besök som läkarbesök och dagsjukvård överstiger budgeterad volym. Lasarettets slutenvårdsproduktion, mätt i antal vårdtillfällen, har förbättrats och tidigare negativa avvikelse har hämtats upp. Primärvården Produktionen inom Primärvården har varit förhållandevis hög under sommarmånaderna. Det är inom övriga besök som produktionen har varit högre än såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall under sommarmånaderna. För perioden januari till augusti uppnår Primärvården produktionsbudgeten och det tack vare övriga besök som fortsätter att öka och ligger därmed väsentligt över både budget och föregående år. När det gäller läkarbesök så ligger produktionen fortsatt väsentligt under budget men i stort sett i nivå med föregående års utfall för samma period. Folktandvården Totalt sett var Folktandvårdens produktion under sommarmånaderna högre än budgeterad produktionsvolym tack vare en hög produktion i juni. För perioden januari till augusti ligger emellertid såväl allmäntandvården som specialisttandvården under budgeterad produktionsnivå. Hälsa och habilitering Totalt sett var Hälsa och habiliterings produktion under sommarmånaderna högre än budgeterad produktionsvolym tack vare en hög produktion i juni. För perioden januari till augusti ligger Hälsa och habilitering, på total nivå, över budgeterad produktionsvolym tack vare att såväl läkarbesök som övriga besök har en högre produktionsvolym än budget. När det gäller slutenvården så ligger utfallet under budget. Bilaga 135 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

157 Produktionsuppföljning 2015 Hälso & sjukvårdsförvaltningarna PS LLK, Produktionsavdelningen: Pernilla Öhngren Landstingets ledningskontor

158 Akademiska sjukhuset: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -308 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % AS: Slutenvård, utfall , budget 2015 AS: Öppenvård, utfall , budget ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Produktionen under sommarmånaderna var hög, framförallt i juni vilket har bidragit till att AS nu ligger stort sett i nivå med produktionsbudgeten för perioden januari till augusti och något över föregående års produktionsutfall (jan-aug). Inom öppenvården ligger läkarbesök och övriga besök över budget medan dagsjukvård ligger under budget. Slutenvården ligger under produktionsbudgeten för både C-län och Riks- och region. Under perioden januari till augusti hade sjukhuset i genomsnitt 10 disponibla vårdplatser färre jämfört med föregående år. Landstingets ledningskontor

159 Akademiska sjukhuset: Produktion, C-län & RiksRegion Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % 28 Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % AS: C-län, utfall , budget 2015 AS: RiksRegion, utfall , budget ANTAL KONTAKTER ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Riks- och region produktionen ligger, totalt sett, över både budgeterad volym och föregående års utfall. Negativa avvikelser finns dock mot budgeterad volym inom övriga besök och slutenvården. Den negativa produktionsavvikelsen inom framförallt slutenvården har en negativ påverkan på intäkterna. Fortsatta kapacitetsproblem för flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård försvårar möjligheten att uppnå budgeterad produktionsvolym. I synnerhet gäller detta sektionen neurokirurgi. Landstingets ledningskontor

160 Lasarettet i Enköping: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % -5 98% -51 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % LE: Slutenvård, utfall , budget 2015 LE: Öppenvård, utfall , budget 2015 ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Hög produktion under sommarmånaderna på Lasarettet. Lasarettets öppenvårdsproduktion, mätt i antal kontakter, är hög och såväl övriga besök som läkarbesök och dagsjukvård överstiger budgeterad produktionsvolym för perioden januari till augusti. Lasarettets slutenvårdsproduktion, mätt i antal vårdtillfällen, har förbättrats och tidigare negativa avvikelse har i stort sett hämtats upp. Landstingets ledningskontor

161 Lasarettet i Enköping: Produktion, C-län & RiksRegion Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 246 LE: C-län, utfall , budget 2015 LE: RiksRegion, utfall , budget ANTAL KONTAKTER ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Landstingets ledningskontor

162 Primärvården: Produktion, Läkarbesök & Övriga besök Primärvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Läkarbesök, antal % % Övriga besök, antal % % Primärvården: Läkarbesök (ink tel/rec), utfall , budget 2015 Primärvården: Övriga besök (ink tel/rec), utfall , budget ANTAL BESÖK ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök, budget 2015 Läkarbesök, utfall 2015 Övriga besök, budget 2015 Övriga besök, utfall 2015 Läkarbesök, utfall 2014 Läkarbesök, utfall 2013 Övriga besök, utfall 2014 Övriga besök, utfall 2013 Produktionen inom Primärvården har varit förhållandevis hög under sommarmånaderna. För perioden januari till augusti uppnår Primärvården produktionsbudgeten och det tack vare övriga besök som fortsätter att öka och ligger därmed väsentligt över både budget och föregående år. Fortsatt stark ökning förklaras bland annat av ett fortsatt högt tryck i den drop-in verksamhet som numera erbjuds hos samtliga av Primärvårdens vårdcentraler. När det gäller läkarbesök så ligger produktionen fortsatt väsentligt under produktionsbudget men i stort sett i nivå med föregående års utfall för samma period. Fortsatt brist på läkare råder. Landstingets ledningskontor

163 Hälsa & habilitering: Produktion, Läkarbesök, Övriga besök & Slutenvård Hälsa och habilitering: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % 259 Slutenvård, antal % % 265 Läkarbesök, antal % % -804 Övriga besök, antal % % 798 Hälsa & habilitering: Läkarbesök, utfall , budget 2015 Hälsa & habilitering: Övriga besök, utfall , budget 2015 ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök, budget 2015 Läkarbesök, utfall 2015 Övriga besök, budget 2015 Övriga besök, utfall 2015 Läkarbesök, utfall 2014 Övriga besök, utfall 2014 Totalt sett var Hälsa och habiliterings produktion under sommarmånaderna högre än budgeterad produktionsvolym tack vare hög produktion i juni. För perioden januari till augusti ligger Hälsa och habilitering, på total nivå, över budgeterad produktionsvolym tack vare att såväl läkarbesök som övriga besök har en högre produktionsvolym än budget. Inom slutenvården ligger utfallet under budget vilket förklaras av att Närvårdsavdelningen har haft svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och därmed har inte planerad beläggning varit möjlig. Landstingets ledningskontor

164 Folktandvården: Produktion, Allmäntandvård & Specialisttandvård Folktandvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Allmäntandvård, antal besök % % Specialisttandvård, antal besök % % -645 Folktandvården: Allmäntandvård (besök) utfall , budget 2015 Folktandvården: Specialisttandvård (besök), utfall , budget ANTAL BESÖK ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Allmäntandvård, besök, budget 2015 Allmäntandvård, besök, utfall 2015 Allmäntandvård, besök, utfall 2014 Allmäntandvård, besök, utfall 2013 Specialisttandvård, besök, budget 2015 Specialisttandvård, besök, utfall 2015 Specialisttandvård, besök, utfall 2014 Specialisttandvård, besök, utfall 2013 Totalt sett var Folktandvårdens produktion under sommarmånaderna högre än budgeterad produktionsvolym tack vare hög produktion i juni. För perioden januari till augusti ligger emellertid såväl allmäntandvården som specialisttandvården under budgeterad produktionsnivå. Inom allmäntandvården är vårdtrycket stort beroende på ökad vårdefterfrågan. Ambitionen att öka antalet besök har dock inte uppnåtts då exempelvis rekrytering i tillräckligt stor utsträckning inte varit möjlig. Inom specialistvården fortsätter problemen med långa väntetider. De främsta orsakerna till väntetiderna är vakanser, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Landstingets ledningskontor

165 Produktionsuppföljning Produktion i detta sammanhang är INTE kronor. Produktion i detta sammanhang ÄR antal: kontakter, vårdtillfällen, besök Produktionen följs upp varje månad i samband med månadsrapporterna. Produktionsutfallet följs upp jämfört med inlämnad produktionsbudget samt föregående års produktionsutfall. Produktionsutfallet följs upp jämfört med budget per månad och ackumulerat. Landstingets ledningskontor

166 Produktionsuppföljning Akademiska sjukhuset (AS) & Lasarettet i Enköping (LE) Produktionen kan (bl a) mätas i kontakter, vårdtillfällen Produktionen kan delas in i Slutenvård och Öppenvård Slutenvård (vårdtillfällen) Öppenvård (kontakter) Dagsjukvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen kan delas in i C-län och RiksRegion..dessutom vårdval som till största delen är C-läns produktion Landstingets ledningskontor

167 Produktionsuppföljning Primärvården (PV), Hälsa & habilitering (HoH), Folktandvården (FTV) Produktionen kan mätas i antal besök Produktionen inom Primärvården kan delas in: Läkarbesök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Övriga besök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Produktionen inom Hälsa & habilitering kan delas in: Slutenvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen inom Folktandvården kan delas in: Besök inom Allmäntandvården Besök inom Specialisttandvården Landstingets ledningskontor

168 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 136 Dnr PS Uppföljning av tillgänglighet t.o.m. augusti Förslag till beslut Produktionsstyrelsen lägger informationen till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter för hur förvaltningarna lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och tidigare kömiljarden t.o.m. augusti månad vilket redovisas i bilaga till ärendet. Bilaga 136 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

169

170

171 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping klarar inte vårdgarantimålet 100 procent varken gällande nybesök eller operation/behandling i augusti. Det preliminära utfallet för nybesök ligger på ca 85 procent och operation/behandling ligger på ca 95 procent. Totalt antal väntande till nybesök i aug är 1688 patienter där 319 patienter väntat mer än 90 dagar varav 6 patienter väntat mer än 180 dagar. Av de 319 patienter som väntat mer än 90 dagar är 76 patientvald väntan. Antal väntande har ökat under de två sommarmånaderna med 216 patienter jämfört med maj månad och med 121 patienter sedan motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen förbättrades stadigt under föregående år men minskade något i december till en nivå som stabiliserades runt 90 procent. En återhämtning skedde under årets tre första månader och måluppfyllelsen har under våren legat runt 97 procent men under sommarperioden har måluppfyllelsen sjunkit till 85 procent. Samtliga specialitetområden ligger över 90 procent förutom hud, kirurgi och ortopedi som uppnår måluppfyllnad på 80, 86 respektive 77 procent. Antal väntande inom ortopedi är i augusti 681 patienter. Kösituationen inom kirurgin och ortopedin ligger för augusti under målet och orsaken till det är sommar och semesterperioden. Vi har under augusti och september startat upp en hög takt på nybesök på kirurgmottagningen. Det kommer att ha god effekt på tillgängligheten månaderna framöver. Kirurgiskt centrum har en pågående översyn av flödet för patienten från remiss till besök och eventuell behandling samt uppföljande besök vad gäller alla specialiteter. Medicinmottagningen, verksamhetsområde kardiologi, ligger fortsatt i fas avseende nybesök och når enligt prognos målet 100 procent resterande del av året. Detta genom ett fortsatt aktivt arbete med produktions- och resursplanering, innefattande en logistikbaserad schemaläggning för specialistläkare parallellt med användandet av produktionsverktyget ProVer. Det lagstadgade målet 100 procent uppnås även för övriga verksamhetsområden inom medicinmottagningen. Hudmottagningens måluppfyllnad gällande vårdgarantin har marginellt försämrats, en procentenhet, jämfört mot tidigare mätning. Förklaringen till de senaste månadernas försämring är att mottagningen varit stängd under fem veckor. Eftersom konsultläkardagarna är begränsade till två dagar per vecka är det svårt att göra extraordinära satsningar. Kontakt med Vårdgarantienheten har inneburit att 57 patienter har eller kommer att erbjudas vård på annat håll och remisser som ej har förtur styrs över till Akademiska Sjukhuset. Trots dessa åtgärder har remissinflödet ökat så mycket de sista veckorna att den redan långa kön har vuxit. Det kan konstateras att remissinflödet inte harmonierar med läkarresurserna. Vid planering för hösten visar det sig att vi har bra bemanning från och med vecka 33 och framåt. Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

172 2 (7) Ögonmottagningens andel patienter som väntat mindre än 90 dagar är 97 procent vilket är en acceptabel måluppfyllelse med hänvisning till att mottagningen har varit stängd under en vecka i augusti, totalt fyra veckor under de senaste två månaderna. Förra årets konsultläkarbrist som uppstod på grund av sjukdom har nu ersatts med ögonläkare från bemanningsföretag på 60 procent, vilket motsvarar uppdraget som Akademiska sjukhuset har att bemanna med ögonläkare. Det innebär att andelen väntande succesivt prognostiseras att minska. Preliminärt antal väntande till operation/behandling är i augusti 716 patienter och av dessa hade 75 patienter väntat längre än 90 dagar varav 42 är patientvald väntan. Samtliga specialitetsområden ligger över 90 procent förutom urologi som uppnår 88 procents måluppfyllnad. Operationsavdelningen har under 4 veckor i sommar varit stängd för ombyggnation och det har inverkat på möjlighet till måluppfyllelse. Kirurgiskt centrum vidtar åtgärder i form av bemanning och resursfördelning för att så snabbt som möjligt återhämta sommarstängningens effekter Se utfall för 2015 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden i augusti. Grundkravet når 56 procent vilket är 12 procentenheter lägre jämfört med föregående månad. Prestationskravet når 51 procent vilket ca 16 procentenheter lägre än juli månad. Av 1688 totalt väntande patienterna var det 944 som väntat mindre än 60 dagar och av de 737 utförda besöken hade 379 patienter väntat mindre än 60 dagar. Samtliga områden når grundkravet förutom kirurgi, ortopedi och hudmottagningen som i augusti uppnår 51, 43 respektive 46 procent i måluppfyllnad. Prestationskravet nås endast av specialitetsområdet gynekologi. 40,3 procent av alla väntande i augusti utgörs av ortopedpatienter där antal väntande mindre än 60 dagar uppnår 43 procent och antal utförda besök inom 60 dagar uppnår 28 procent. Prestationskravet för Kirurgmottagningen vad gäller ortopedin och kirurgi har sjunkit och orsaken är sommaren och semesterstängning av operationsavdelningen. Rekrytering pågår och vi har förstärkt både kirurgi- och ortopedresursen till hösten vilket kommer att inverka positivt på tillgängligheten Gynekologimottagningen når både grund- och prestationskravet och prognosen är att mottagningen ska klara tillgänglighetsmålet under hela För medicinmottagningen, samtliga verksamhetsområden, är andelen patienter som i augusti väntat mindre 60 dagar 82 procent eller 19 stycken av totalt 23 väntande patienter. Samtliga patienter har väntat mindre 90 dagar. 15 av de väntande är

173 kardiologiska patienter, varav 14 (93 procent) väntat mindre 60 dagar. Prognosen för hösten är att patienterna kommer att kallas inom 2 månader. 3 (7) Hudmottagningen, där andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är 46 procent av totalt 216 väntande patienter, vilket är en försämring jämfört med föregående period. Det kan delvis förklaras av sommareffekten då mottagningen varit stängd under fem veckor varav två veckor i augusti. Prognosen bedöms som osäker för framtiden, utifrån hur vi tillsammans med Akademiska sjukhuset lyckas lösa läkarbemanningen. En lösning kan vara att Akademiska Sjukhuset tar över de remisser som ej klassas som förtur. Ögonmottagningen, där andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är 71 procent av totalt 95 väntande patienter, vilket är en försämring på grund av eftersläpningar av sommareffekten och semesterstängning jämfört med föregående period då mottagningen varit stängd en vecka i augusti. Utifrån produktionsplanen prognostiseras att tillgänglighetsmålet kommer att uppnås resterande del av året. Se utfall 2015 i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping klarar målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation/behandling i augusti men prestationsmålet nås inte. 441 operationer/ behandlingar genomfördes i augusti och av dessa hade 208 patienter väntat mindre än 60 dagar, 47 procent. Den samlade väntelistan utgörs nu av 716 patienter varav 524 patienter väntat i mindre än 60 dagar, 73 procent. Samtliga områden klarar både grundkravet förutom specialitetområdet urologi. Prestationsmålet uppnås endast av specialitetområdet kardiologi som har ett ytterst begränsat underlag. Operationsavdelningen har under 4 veckor i sommar varit stängd för ombyggnation och det har inverkat på möjlighet till måluppfyllelse. Kirurgiskt centrum vidtar åtgärder i form av bemanning och resursfördelning för att så snabbt som möjligt återhämta sommarstängningens effekter Se utfall 2015 i bifogad graf Thomas Ericson Sjukhuschef

174 Utfall vårdgaranti 2015 (augusti preliminär)

175 5 (7)

176 Utfall kömiljard 2015 (augusti preliminär) 6 (7)

177 7 (7) 2015 VÅRDGARANTI - diagnoser som ingår i VIVrapportering jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Vårdgarannybesök Utfall andel väntande <90 dagar (%) 84% 87% 94% 95% 96% 94% 86% 81% Antal väntande total VIV nybesök Antal väntande > 90 dagar nybesök Antal väntande >180 dagar nybesök Antal utförda total nybesök Utfall andel väntande <60 dagar 62% 73% 84% 84% 80% 77% 68% 56% nybesök Utfall andel utförda <60 dagar 54% 50% 63% 67% 66% 70% 68% 51% nybesök Antal väntande > 60 dagar nybesök Antal utförda total <60 dagar operation Totalt antal väntande Vårdgaranoperation Utfall andel väntande <90 dagar 87% 87% 94% 95% 96% 94% 91% 89% Antal väntande total VIV operation Antal väntande > 90 dagar operation Antal väntande >180 dagar operation Antal utförda total operation Utfall andel väntande <60 dagar 71% 74% 84% 87% 87% 84% 71% 73% operation Utfall andel utförda <60 dagar 61% 55% 73% 74% 69% 84% 63% 47% operation Antal väntande <60 dagar operation Antal utförda total <60 dagar

178 1(6) Tertialrapport vårdgaranti juni-augusti 2015 Försämrad måluppfyllelse under sommarmånaderna juni t.o.m. augusti. Som vanligt har produktionen under sommarmånaderna i huvudsak bestått av akut verksamhet vilket har medfört att måluppfyllelsen för vårdgaranti sjunkit för nybesök och operation/behandling under juni, juli och augusti. Sammantaget hade sjukhuset under sommaren jämfört med vt 2015, mellan vårdplatser färre. Positivt under sommaren var att operationsverksamheten på Samariterhemmet endast hade 4 veckor neddragen produktion och två veckor stängt och att mer elektiv och subakut kirurgi därför kunde göras än vad som annars hade varit fallet. Fortfarande är läget problematiskt med bemanningen på både avdelnings-, anestesi och operationssjuksköterskor. Exempelvis har VO Ortopedi stängda vårdplatser och tvingas dra ner sina slutenvårdsoperationer och försöker växla till mer dagkirurgisk verksamhet tills läget förbättrats. För anestesisjuksköterskor inom specialanestesi (ÖNH, plastik, neuro, barn och gyn) samt operationssköterskor inom VO Kirurgi finns också bemanningsproblem. Operationskapaciteten totalt i Landstinget har utökats i och med samarbetet med Lasarettet i Enköping och Samariterhemmets operationsenhet, där operationsrådet fördelar resurser utifrån behov. Akademiska sjukhuset kommer att fortsätta arbetet i de olika vårdråden inom operation och slutenvård Man påbörjar också under hösten arbetet med att inrätta ett mottagningsråd som nu har inletts med tre pilotprojekt för produktionsoch resursplanering inom VO Ögonsjukdomar, VO Kvinnosjukvård och inom VO Specialmedicins endokrin- och metabolmottagning. Samordnare för de olika råden har utsetts. I maj var måluppfyllelsen för besök närmare 71 procent medan den i juni och juli sjönk något till 68 respektive 70 procent. Måluppfyllelsen för augusti är preliminärt 65 procent. Antalet väntande patienter har sedan maj ökat med stycken till stycken. Måluppfyllelsen för operation/behandling var i maj 81 procent. I juni och juli blev måluppfyllelsen 81 resp. 73 procent. Måluppfyllelsen för augusti är preliminärt 66 procent. Liksom för besök har antalet väntande patienter ökat med 500 stycken under sommarmånaderna och uppgår i augusti till 3679 stycken. Nedan redovisas det sjukhusövergripande utfallet för juni till augusti för kömiljarden, vårdgarantin och antalet väntande patienter för nybesök respektive operation/behandling. Det är det grundläggande kravet för kömiljarden som redovisas dvs. andelen patienter som har väntat 60 dagar eller kortare på första besök respektive behandling/operation.

179 NYBESÖK 2(6)

180 OPERATION 3(6)

181 4(6) Verksamheterna har inför tertial två, fått fylla i en webbrapport och beskriva sin väntetidsituation utifrån resultatet ovan. Nybesök Verksamhetsområden som uppnått delmål 1 (minst 90 %.) Vad anser du vara era framgångsfaktorer för den positiva utvecklingen av väntetidssituationen? 5 svarande Verksamhetsområden som inte uppnått delmål 1 (minst 90 %.)Vad anser du vara orsaken till att ni inte uppnår delmål 1? Antal svarande: 13

182 5(6) Har du inom din mottagningsverksamhet arbetat med något eller några av följande åtgärder? Antal svarande: 13 Operation Verksamhetsområden som uppnått delmål 1 (minst 90 %.) Vad anser du vara era framgångsfaktorer för den positiva utvecklingen av väntetidssituationen? Antal svarande: 2

183 6(6) Verksamhetsområden som inte uppnått delmål 1 (minst 90 %.)Vad anser du vara orsaken till att ni inte uppnår delmål 1? Antal svarande: 9 Har du inom din operationsverksamhet arbetat med något eller några av följande åtgärder? Antal svarande: 9 Sammanfattning verksamheternas svar De verksamheter som klarar sina mål har genomgående arbetat aktivt med väntelistorna, överfört patienter till annan yrkesgrupp och sett över återbesök. Bland verksamheterna som har svårt att klara sina mål finns oftast en flaskhals inom någon yrkesgrupp samt ett ökat remissinflöde.

184 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 137 Produktionsdirektörens rapport Förslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Produktionsdirektören lämnar vid sammanträdet en muntlig och skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga 137, kompletteras (vid mötet)! Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

185 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 138 Dnr PS Rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingar enligt bilaga. Ärendet Vid dagens sammanträde ges produktionsstyrelsen en skriftlig och muntlig rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 15 september med Akademiska sjukhuset. Bilaga 138 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

186 Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Akademiska sjukhuset den 15 september 2015 Planering och styrning av öppenvården År 2014 var ett starkt produktionsår för sjukhuset. Sjukhuset har hitintills i år hållit samma produktionstakt som under 2014 inom både mottagnings- och operationsverksamheten. Sjukhuset ser dock samtidigt att remissinflödet ökar vilket också gör att köerna ökar. Bemanningsproblem inom vissa specialiteter skapar flaskhalsar i vårdproduktionen. Vi mötet informeras om en ny produktionsstyrningsmodell som är under införande på sjukhuset. Modellen utgår från ett sjukhusövergripande perspektiv men med verksamhetsinriktade insatser. När det gäller ett effektivare nyttjande av mottagningsoch läkarresurser finns det många frågor och lösningar som är generella och applicerbara för de flesta verksamhetsområden. Sjukhuset har därför satt ihop ett analyspaket och en verktygslåda som ett slags hjälp till självhjälp som är tillgänglig för alla verksamheter att använda. Riktat stöd ges till de verksamheter som har störst behov av detta. Det riktade stöder innebär att produktionen bryts ned per vecka och veckodag för att möjliggöra analys av produktionen över veckans dagar kopplat till bemanningsresurser, remissinflöde m.m. Analysarbetet resulterar i en handlingsplan för respektive verksamhet, med ägarskap inom varje verksamhet. Sjukhuset har sedan tidigare tillskapat ett operationsråd vars arbete ska leda till att effektivisera och skapa en mer flexibel operationsplanering inom sjukhuset. Sjukhuset planerar också för att under hösten 2015starta upp ett mottagningsråd. Personalfrågor Vid mötet redogörs för personalläget inom sjukhuset. I korthet kan särskilt kommenteras följande: Personalförsörjningsläget är fortsatta bekymmersamt, med produktionsbortfall som konsekvens och risk för högre sjukfrånvaro. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

187 2 (3) Oklara budgetförutsättningar efter omorganisationen och/eller budgetansvar måste stärkas. Specialistutbildningarna är nödvändiga (dock är ett problem att personalresurser försvinner från ordinarie verksamhet under utbildningstiden). Pågående åtgärder: Bemanningsbehov utifrån produktionsplanen. Kartläggning av arbetstidsmodellen, var finns hindren i nuvarande modeller, tillämpning och koppling till produktionsbehov behöver genomföras. Stärka chefernas budgetkompetens, t.ex. ledarskapsmodeller. Jobba aktivt utifrån kompetensförsörjningsplanen. Fokuserad uppföljning av sjukfrånvaron pågår. Ekonomi Kostnadsutvecklingen för Akademiska sjukhuset ligger i paritet med övriga universitetssjukhus i landstinget. Landstingen i Sverige har i snitt ökat sina kostnader med 5,2 %, hitintills i år. Sjukvårdens och Akademiska sjukhusets nuvarande kostnadsutveckling ( ) innebär att resultatet för sjukhuset årligen försämras med ca 200 mnkr utöver LPIK (Landstingsprisindex). För att Akademiska sjukhuset ska klara 2015 års resultat krävs det ytterligare 200 mnkr i åtgärder. Sjukhuset arbetar därför med att ta fram ytterligare åtgärder med fokus på kostnadssidan. Vid mötet redogör sjukhusledningen för orsaker till kostnadsutvecklingen inom sjukvården i stort, som också gäller för Akademiska sjukhuset. 1) Ökade lönekostnader är den största gemensamma orsaken - ökar med ca 5 % för universitetssjukhusen vilket motsvarar en resultatförsämring med 120 mnkr/år - ökade löner för framförallt sjuksköterskor - ökad personalomsättning på sjuksköterskor som leder till höga kostnader för inskolning, övertid och inhyrd personal - denna utveckling har samtliga universitetssjukhus och de flesta andra sjukhus 2) Ökade kostnader för medicinska material - ökat med ca 14 % på två år samtidigt som LPIK ökat med 5-6 % - försämrar resultatet med ca 25 mnkr per år - drivs av alltmer laparaskopisk kirurgi och alltmer skräddarsydda implantat vilket gör kostnaderna högre per patient - även laboratoriematerial (AL) och interventionsmaterial (BFC) ökar kraftigt 3) Ökade kostnader för läkemedel - ökar med 5 % årligen för universitetssjukhus - försämrar resultatet med ca 20 mnkr per år 4) Om- och nybyggnationer på många sjukhus däribland AS - leder till högre hyreskostnader och avskrivningskostnader - Kostnadsökningar på AS år 2016 på ca 40 mnkr

188 3 (3) 5) Volymökningar varierar mellan sjukhusen men ökar på AS 2 %/år - Försämrar nettoresultatet med ca 80 mnkr med nuvarande ersättningsmodeller (fast anslag c-län, prislista riks- och region) Den nya organisationen och ledningsstrukturen vid Akademiska sjukhuset Vid mötet presenteras den nya organisationen vid Akademiska sjukhuset. I och med att divisionsnivån har försvunnit kan den nya organisationen beskrivas som plattare med två huvudsakliga nivåer; sjukhusledningsnivå samt verksamhetschefsnivå. En struktur för samverkan mellan olika verksamhetsområden inom patient- och produktionsperspektivet är tänkt att knyta ihop sjukhuset olika delar. Vid mötet diskuteras den nya organisationens fördelar respektive framtida utmaningar. Verksamhetschefen för barnsjukhuset deltar för att dela med sig av sina erfarenheter hur det är att arbeta i den nya organisationen utifrån ett verksamhetsperspektiv.

189 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 139 Dnr PS Patientsäkerhetsrapport till produktionsstyrelsen Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Vid produktionsstyrelsens sammanträde den 19 maj 2015 beslöts att fortlöpande återrapportering ska ske om patientsäkerhetsarbetet samt redovisning av resultat från mätningar enligt återrapporteringsplan för 2015 (bilaga). Nulägesanalys En nulägesanalys av patientsäkerhetsarbetet vid Landstinget i Uppsala län har genomförts med syfte att få en bild av patientsäkerhetsarbetet. Syftet var också att undersöka i vilken utsträckning SKL:s indikatorer och krav är en del av patientsäkerhetsarbetet trots att den nationella patientsäkerhetssatsningen upphörde under Analysen visar att SKL:s indikatorer och krav är en fortsatt del av patientsäkerhetsarbetet trots att ekonomiska incitament har upphört. Analysen visar också att merparten av SKL:s krav har uppfyllts eftersom åtgärder har genomförts i stor utsträckning. Dock återstår åtgärder inom förbättringsområden men en del av dessa ingår i det kontinuerliga förbättringsarbetet där inget slutligt resultat kan förväntas eller redovisas. Under hösten 2015 ska en landstingsövergripande patientsäkerhetsplan upprättas som beskriver mål, strategier och metoder för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vidare ska landstingsövergripande handlingsplaner upprättas som beskriver arbetet med följande förbättringsområden: vård på rätt vårdnivå, multisjuka äldre, VRI och läkemedel. Mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Nationella punktprevalensmätningar (PPM) för följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler genomfördes i mars 2015 vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Utöver PPM görs lokala hygienobservationer varje månad vid de båda sjukhusen. Nedan redovisas resultat från den nationella mätningen i mars samt lokal hygienobservation som gjordes i maj Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

190 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, 2015 Lasarettet i Enköping Akademiska sjukhuset PPM, mars Lokal mätning, maj Variationsvidd januari - maj 94 % hygienrutiner 95 % hygienrutiner 93 % - 95 % hygienrutiner 100 % klädregler 100 % klädregler 99 % % klädregler 83,9 % hygienrutiner 81 % hygienrutiner 81 % - 90 % hygienrutiner 96,3 % klädregler 97 % klädregler 96 % - 97 % klädregler Identifierade förbättringsområden för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler är fortsatta mätningar samt att verksamheterna analyserar resultatet, vidtar åtgärder och återkopplar till personal. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar indikator för sammanhållen vård och omsorg Enligt Öppna Jämförelser uppges måttet för oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar vara antal patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd och som återinskrivits inom 30 dagar. Exempel på kvalitetsbrister som kan påverka måttet är vård som inte utformats i samverkan med patienten, för tidig utskrivning från sluten-vården samt bristande vårdövergångar och samverkan mellan vårdgivare och den kommunala omsorgen. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar t.o.m. juli Variationsvidd, jan juli 2015 Akademiska sjukhuset 190/mån 180/mån 170/mån Lasarettet i Enköping 31/mån 33/mån 31/mån Exempel på förvaltningarnas pågående åtgärder för att förebygga oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar är bland annat: Fördjupningsstudie av orsak till återinskrivningar har gjorts under 2015 Förstärkt utskrivning inklusive uppringning två dagar efter utskrivning från Akademiska sjukhuset Vid Medicinskt centrum, lasarettet i Enköping, har två utskrivningssjuk-sköterskor anställts för att förbättra kvaliteten vid övergångarna mellan sjukhus och kommunalt eller eget boende Kliniska apotekare säkerställer att läkemedelslistan är korrekt inför utskrivning till korttidsboende och läkemedelsgenomgångar genomförs Akademiska sjukhuset har upprättat en riktlinje som avser utskrivningsmed-delande med läkemedelsberättelse. Syftet är att patienten ska få information om rätt användning av läkemedel samt att nästa vårdgivare ska få rätt information Landstingsövergripande riktlinje för läkemedel har upprättats av läkemedelskommittén och implementering påbörjas i september 2015 Samarbete med mobila äldreakuten Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

191 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Utredning av mobila team i landstinget pågår Vid lasarettet i Enköping pågår en utveckling av den lasarettsanslutna hemsjukvården (LAH) som tidigare prövats med framgång på Närvårdsavdelningen och Medicinmottagningen Palliativa rådgivningsteamet utbildar läkare i brytpunktssamtal Koordinator vid akutmottagningen Kopia till: Ann-Lis Söderberg, patientsäkerhetssamordnare Bilaga 139 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

192 Dnr PS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann-Lis Söderberg Produktionsstyrelsen Återrapportering av resultat vid mätningar samt nulägesanalys av patientsäkerhetsarbetet vid landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Vid produktionsstyrelsens sammanträde den 19 maj 2015 beslöts att fortlöpande återrapportering ska ske om patientsäkerhetsarbetet samt redovisning av resultat från mätningar enligt återrapporteringsplan för 2015 (bilaga). Nulägesanalys En nulägesanalys av patientsäkerhetsarbetet vid landstinget i Uppsala län har genomförts med syfte att få en bild av patientsäkerhetsarbetet (bilaga). Syftet var också att undersöka i vilken utsträckning SKL:s indikatorer och krav är en del av patientsäkerhetsarbetet trots att den nationella patientsäkerhetssatsningen upphörde under Analysen visar att SKL:s indikatorer och krav är en fortsatt del av patientsäkerhetsarbetet trots att ekonomiska incitament har upphört. Analysen visar också att merparten av SKL:s krav har uppfyllts eftersom åtgärder har genomförts i stor utsträckning. Dock återstår åtgärder inom förbättringsområden men en del av dessa ingår i det kontinuerliga förbättringsarbetet där inget slutligt resultat kan förväntas eller redovisas. Under hösten 2015 ska en landstingsövergripande patientsäkerhetsplan upprättas som beskriver mål, strategier och metoder för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vidare ska landstingsövergripande handlingsplaner upprättas som beskriver arbetet med följande förbättringsområden: vård på rätt vårdnivå, multisjuka äldre, VRI och läkemedel. Mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Nationella punktprevalensmätningar (PPM) för följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler genomfördes i mars 2015 vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Utöver PPM görs lokala hygienobservationer varje månad vid de båda sjukhusen. Nedan redovisas resultat från den nationella mätningen i mars samt lokal hygienobservation som gjordes i maj Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

193 2 (3) Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, 2015 Lasarettet i Enköping Akademiska sjukhuset PPM, mars Lokal mätning, maj Variationsvidd januari - maj 94 % hygienrutiner 95 % hygienrutiner 93 % - 95 % hygienrutiner 100 % klädregler 100 % klädregler 99 % % klädregler 83,9 % hygienrutiner 81 % hygienrutiner 81 % - 90 % hygienrutiner 96,3 % klädregler 97 % klädregler 96 % - 97 % klädregler Identifierade förbättringsområden för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler är fortsatta mätningar samt att verksamheterna analyserar resultatet, vidtar åtgärder och återkopplar till personal. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar indikator för sammanhållen vård och omsorg Enligt Öppna Jämförelser uppges måttet för oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar vara antal patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd och som återinskrivits inom 30 dagar. Exempel på kvalitetsbrister som kan påverka måttet är vård som inte utformats i samverkan med patienten, för tidig utskrivning från slutenvården samt bristande vårdövergångar och samverkan mellan vårdgivare och den kommunala omsorgen. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping t.o.m. juli Variationsvidd, jan juli /mån 180/mån 170/mån /mån 33/mån 31/mån (Statistiker Inna Feldman vid landstingets ledningskontor) Exempel på förvaltningarnas pågående åtgärder för att förebygga oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar är bland annat: Fördjupningsstudie av orsak till återinskrivningar har gjorts under 2015 Förstärkt utskrivning inklusive uppringning två dagar efter utskrivning från Akademiska sjukhuset Vid Medicinskt centrum, lasarettet i Enköping, har två utskrivningssjuksköterskor anställts för att förbättra kvaliteten vid övergångarna mellan sjukhus och kommunalt eller eget boende Kliniska apotekare säkerställer att läkemedelslistan är korrekt inför utskrivning till korttidsboende och läkemedelsgenomgångar genomförs Akademiska sjukhuset har upprättat en riktlinje som avser utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelse. Syftet är att patienten ska få information om rätt användning av läkemedel samt att nästa vårdgivare ska få rätt information Landstingsövergripande riktlinje för läkemedel har upprättats av läkemedelskommittén och implementering påbörjas i september 2015 Samarbete med mobila äldreakuten

194 3 (3) Utredning av mobila team i landstinget pågår Vid lasarettet i Enköping pågår en utveckling av den lasarettsanslutna hemsjukvården (LAH) som tidigare prövats med framgång på Närvårdsavdelningen och Medicinmottagningen Palliativa rådgivningsteamet utbildar läkare i brytpunktssamtal Koordinator vid akutmottagningen Bilagor Nulägesanalys av patientsäkerhetsarbetet vid landstinget i Uppsala län, augusti Återrapporteringsplan för 2015.

195 Nulägesanalys av patientsäkerhetsarbetet inom Landstinget i Uppsala län Ansvarig för innehållet: T.f. patientsäkerhetssamordnare Ann-Lis Söderberg Augusti 2015

196 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning Bakgrund Vad vill politikerna uppnå med patientsäkerhetsarbetet? Syfte Underlag för analysen Nulägesanalys av landstingets patientsäkerhetsarbete Sammanställning av SKL:s patientsäkerhetssatsning Patientsäkerhetskulturmätning Iakttagelser angående landstingets systematiska patientsäkerhetsarbete Metoder och verktyg som används i landstingets patientsäkerhetsarbete Avvikelsehantering Riskanalys och egenkontroll Planeringsdag med chefsläkarnätverket och patientsäkerhetsteamet Sammanfattande diskussion Slutsats... 12

197 2 Inledning Nulägesanalysen är en del i den fortlöpande återrapporteringen som produktionsstyrelsen efterfrågar (dnr PS ). Analysen gjordes av patientsäkerhetssamordnaren vid landstinget i Uppsala län under juli och augusti 2015 och har kommunicerats med landstingets chefsläkarnätverk samt tjänstemannaledningen på landstingets ledningskontor. Syftet med nulägesanalysen är att få en bild av landstingets patientsäkerhetsarbete samt att bidra till ytterligare utveckling inom området. Syftet är också att undersöka i vilken utsträckning patientsäkerhetssatsningens indikatorer är en del av landstingets patientsäkerhetsarbete. Sammanfattning Analysen visar att SKL:s indikatorer och krav är en fortsatt del av patientsäkerhetsarbetet trots att ekonomiska incitament har upphört. Analysen visar också att merparten av SKL:s krav har uppfyllts eftersom åtgärder har genomförts. För att uppnå ökad patientsäkerhet i landstinget måste dock en landstingsövergripande patientsäkerhetsplan upprättas som beskriver mål, strategier och metoder för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vidare bör handlingsplaner upprättas på landstings- förvaltnings- och verksamhetsnivå, som beskriver arbetet med följande förbättringsområden: vård på rätt vårdnivå, multisjuka äldre, VRI och läkemedel. Utifrån underlaget föreslås följande åtgärder för att förbättra patientsäkerheten: o Att patientsäkerhetsteamet vid landstingets ledningskontor, i samverkan med chefsläkarnätverket, upprättar en landstingsövergripande strategi för systematiskt patientsäkerhetsarbete som innehåller mål, strategier och metoder. o Att patientsäkerhetsteamet, i samverkan med chefsläkarnätverket, upprättar landstingsövergripande handlingsplaner inom förbättringsområden som innehåller mål, strategier och metoder. o Att ansvariga på förvaltnings- och verksamhetsnivå upprättar handlingsplaner inom förbättringsområden som innehåller mål, strategier och metoder. o Att minska VRI med 10 % jämfört med En förutsättning för att uppnå landstingets mål är att Infektionsverktyget används systematiskt i alla verksamheter vilket innebär att analys av resultat sker för utvalda vårdrelaterade infektioner, att handlingsplaner upprättas och att åtgärder vidtas. Förutsättningen för att ange realistiska mål är att verktyget valideras både tekniskt och funktionellt. o Att ansvariga inför Stramas 10-punktsprogram i verksamheterna. o Att öka följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Verksamhetschefernas egenkontroller av personalens följsamhet till rutiner bör betonas för att uppnå en positiv utveckling.

198 3 o Att öka trycksårspreventionen samt risk- och hudbedömningar för att minska andelen patienter med trycksår. Verksamhetschefernas egenkontroller av personalens följsamhet till rutiner är av stor vikt. o Att resultat av utredningar, mätningar och förbättringsområden återkopplas till personal av ansvariga. o Att det proaktiva patientsäkerhetsarbetet ökas genom riskanalyser och egenkontroll. o Att det reaktiva patientsäkerhetsarbetet fortsätter genom ökad rapportering av avvikelser, händelseanalyser och markörbaserad journalgranskning. o Att ordination av läkemedel till äldre förbättras genom ökad följsamhet till läkemedelskommitténs rekommendationer samt direkta insatser från kliniska apotekare. o Att förvaltningar tar del av andras lyckade projekt kan bidra till minskad förekomst av vårdskador. Analysen visar också att det finns olika uppfattningar om behov av ökad avvikelserapportering. En synpunkt är att det inte är angeläget att öka antalet avvikelserapporter. En annan däremot framför planer på en kampanjvecka med syfte att öka rapporteringen. Andra åtgärder som föreslås för att öka rapportering är regelbundna möten med chefer samt förstärkning inom det lokala patientsäkerhetsområdet. Av analysen framgår också att två av fem hälso- och sjukvårdsförvaltningar har upprättat en patientsäkerhetsplan med syfte att förebygga undvikbara vårdskador. 1 Bakgrund Landstinget i Uppsala län har i uppdrag att bland annat arbeta för hög patientsäkerhet vilket är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Målet för det ständiga patientsäkerhetsarbetet är att så långt som möjligt förhindra att patienter drabbas av vårdskador. Under pågick SKL:s patientsäkerhetssatsning med indikatorer som var kopplade till ekonomisk ersättning utifrån uppnådda resultat. Våren 2014 bedömde SKL att landstingets patientsäkerhetsarbete uppnått nivå 3/5 eftersom landstinget arbetar systematiskt enbart inom några områden. För att uppnå 5/5 behövs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete inom många områden där mål och strategier är kopplade till resultat och metoder och det ska finns en kontinuitet från politikens mål till utförande i verksamheterna (röda tråden). 1.1 Vad vill politikerna uppnå med patientsäkerhetsarbetet? Av Landstingsplan och budget (LPB) framgår bland annat följande politiska mål och uppdrag: o minimera antalet vårdskador o skapa en landstingsövergripande strategi för patientsäkerhetsarbetet som innehåller mål, strategier och metoder o upprätta handlingsplaner för patientsäkerhet o redovisa uppnådda resultat

199 4 o använda Infektionsverktyget, förebygga VRI, ändamålsenlig antibiotikaförskrivning o minska VRI med 10 % jämfört med 2014 o säkerställa att läkemedelsgenomgångar genomförs för alla patienter som är 75 år eller äldre och som har fem eller flera läkemedel o standardisera läkemedelsinformationen till patienter o säkra vårdkedjor mellan vårdgivare o patientfokuserad hälso- och sjukvård inklusive helhetssyn av patienten o jämlik vård o stärka patientsäkerhetskulturen inom landstinget 2 Syfte Syftet med analysen är att undersöka i vilken utsträckning indikatorerna är en fortsatt del av patientsäkerhetsarbetet trots att ekonomiska incitament har upphört. Syftet är också att få en nulägesbild av landstingets patientsäkerhetsarbete samt att bidra till ytterligare utveckling inom området. 3 Underlag för analysen o Landstingsplan och budget o Beslut från Produktionsstyrelsen (dnr PS ) o SKL:s patientsäkerhetssatning o Resultat och uppnådda krav enligt SKL:s patientsäkerhetssatsning (dnr HSS ) o Patientsäkerhetskulturmätning vid Akademiska sjukhuset, lasarettet i Enköping och den offentliga primärvården o Landstingsövergripande handlingsplan ang. patientsäkerhetskulturmätningen, 2014 o Offentliga primärvårdens handlingsplan ang. patientsäkerhetskulturmätningen, 2015 o SKL:s redovisning av punktprevalensmätning (PPM) för basala hygienrutiner och klädregler o SKL:s redovisning av PPM för vårdrelaterade infektioner (VRI) o Chefläkarnas svar på frågeformulär som var relaterade till SKL:s patientsäkerhetssatsning o Minnesanteckningar från planeringsdag med chefsläkarnätverket, o Patientsäkerhetsplan, lasarettet i Enköping o Patientsäkerhetsplan, offentliga primärvården o Förvaltningarnas årsrapporter, tertialrapporter och patientsäkerhetsberättelser o Information från Strama o Information från läkemedelskommittén o Kvalitetshandbok för LUL och förvaltningarna o Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) o Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete o Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria

200 5 4 Nulägesanalys av landstingets patientsäkerhetsarbete 4.1 Sammanställning av SKL:s patientsäkerhetssatsning SKL:s indikatorer och krav samt landstingets resultat och förbättringsområden redovisas nedan. Indikatorer och krav Resultat Förbättringsområden Infektionsverktyget (indikator) - inför IT-stödet och validera datakvaliteten Infördes i slutenvården i juni 2013 Teknisk validering och utbildning av personal pågår under 2015 Att minska förekomst av VRI. Målet är att VRI ska minska med 10 % under PPM för VRI, mars 2015: AS: 12 % (oförändrat sedan 2014) LE: 4,4 % (jämfört 5,6 % 2014) Hygienombud rapporterar i VRISSdatabasen/mån Handlingsplan mot VRI (AS och LE) Rutin för redovisning av VRI (LE) Att verksamheter tar ut rapporter från Infektionsverktyget samt bedömer om rapporterna är tillförlitliga, analyserar tillförlitliga resultat, sätter upp mål, vidtar åtgärder och återkopplar till personal Att redovisa data i tertial- och årsrapporter Att upprätta landstingsövergripande handlingsplan mot VRI (arbete påbörjas i september 2015) Mät följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (indikator) Lokala hygienobservationer/mån Nationella PPM/år PPM i mars 2015: AS: 83,9% hygienrutiner 96,3 % klädregler (oförändrat sedan 2014). LE: 94 % hygienrutiner 100 % klädregler Att infektionsverktyget anpassas till primärvården under 2016 Att uppnå 100 % följsamhet till rutinerna Att verksamheterna analyserar mätningarnas resultat, vidtar åtgärder och återkopplar till personal Att en utsedd person vid verksamheterna ansvarar för uppföljning av resultat samt utveckling av det proaktiva arbetet Läkemedelsanvändning (indikator) - översikt av förskrivning på förskrivarnivå och utvärdera effekten Följande landstingsövergripande rutiner finns: Riktlinje för läkemedel godkändes av läkemedelskommittén i mars 2015, implementering påbörjas i september Rutin för enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång (LMG) Landstingsövergripande dokument för ansvar och roller avseende läkemedelshantering Läkemedelskommitténs rekommendationslista används och uppföljning sker eftersom förskrivningsråden har lagts in i budget (AS) Att implementering av läkemedelsrekommendationerna fortsätter Att dialog och uppföljning med läkare fortsätter på vårdcentraler

201 6 Antibiotikaanvändning (indikator) - minska förskrivning Utskrivningsinformation (grundkrav) - läkemedelsberättelse Landstingsövergripande handlingsplan för läkemedel och miljö Enkel LMG av apotekare, 2014 AS: 4223 LE: 1230 PV: 1206 LMG har resulterat i minskad förskrivning av läkemedel som är mindre lämpliga till äldre och minskad förskrivning av antalet förskrivna läkemedel utan aktuell indikation. Förskrivningsfel har identifierats och korrigerats Exempel på åtgärder som genomförts av Strama: Verkat för ökad följsamhet till Stramas rekommendationer i öppenvården (46 vårdcentraler har besökts under 2014) Introduktionspaket för nyanställda Minska antibiotikaförskrivningen i öppenvård Påvisa att minst 50 % av vårdcentralerna försett förskrivare med en individuell förskrivarprofil samt utvärdera effekt av förskrivarstatistiken och återkoppla till Strama Information riktad till allmänheten (nov 2014) Infektionsspecialister har anställts vars uppgift är att intervenera i pågående behandlingar för att öka rationell antibiotikaanvändning Riktlinje som avser utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelse med syfte att patienten ska få information om rätt användning samt att nästa vårdgivare ska få rätt information (AS). Utskrivningshjälp (klinikapotekare) riktas till patienter som skrivs ut till korttidsboende: LMG genomförs, dosordinationer kontrolleras, läkemedelslistan uppdateras etc. Utskrivningssköterskor har anställts för att förstärka utskrivning och kommunicera med externa aktörer. med stor andel äldre för att undvika polyfarmaci Att nödvändiga LMG genomförs i samverkan mellan kliniska apotekare och förskrivande läkare Att ordination av läkemedel till äldre förbättras genom ökad följsamhet till läkemedelskommitténs rekommendationer samt insatser från kliniska apotekare Att fortsätta genomförandet av Stramas 10-punktsprogram (förhindra smittspridning, minska behovet av antibiotika, optimera bakteriologisk diagnostik och använd antibiotika rationellt) Att andel utskrivningsmeddelanden med läkemedelsberättelse ökar för patienter som är 75 år och äldre.

202 7 Trycksår (indikator) - förekomst av trycksår ska mätas, uppdatera handlingsplaner och bedriva förbättringsarbete vid minst 80 % av alla slutenvårdsavd PPM, andel patienter med trycksår: LUL LE AS ,0% 18,6% 16,9% ,5% 7,0% 16,5% ,1% 15,4% 12,9% (PPM mäter trycksår som är både samhälls- och sjukusförvärvad) PPM i mars 2015 visade följande: Riskbedömning inom 24 h ca 30 %. Hudbedömning inom 24 h ca 54 %. Lägesändring i säng av riskpatienter förekommer i ca 50 %. Riskpatienter som hade hälavlastning var ca 20 %. Andra förebyggande åtgärder vidtogs inte heller i tillräcklig omfattning. Landstingsövergripande rutin för trycksår finns. Senior Alert kvalitetsregister. Nätverk för trycksårsansvariga sjuksköterskor finns. PUCLAS- utbildning (Pingpong) för all vårdpersonal. Att trycksårsprevention ökar genom ökad följsamhet till den landstingsövergripande rutinen. Att risk- och hudbedömning ökar inom 24 h efter patientens ankomst till sjukhuset Att goda exempel sprids Överbeläggningar (indikator) - mät överbeläggningar enligt fastställda definitioner och utarbeta handlingsplan Beredskapsplan vid ökat behov av vårdplatser och överbeläggningar (AS) Riskanalyser görs inför sommar och jul Inrätta lokal Stramagrupp (grundkrav) Nationella patientenkäter (grundkrav) Landstinget har sedan 2011 inrättat en Strama-grupp som även samarbetar med externa parter. Somatik och psykiatri öppen- och slutenvård, 2014 Primärvård, 2013 Barnenkäter, 2013 Att patientens delaktighet ökar Resultat från NPE visar förbättrat resultat för somatik angående "information" men angående "delaktighet" så är resultatet lägre jmf med Resultatet för psykiatrin är oförändrat sedan Patientsäkerhetskulturmätning (grundkrav) - upprepa mätning av patientsäkerhetskultur bedriv och utvärdera förbättringsarbete och uppdatera handlingsplaner Upprättad handlingsplan för LUL, 2015 Resultat vid 2014 års mätning visade ffa förbättringsområden angående högsta ledningens stöd till patientsäkerhetskulturen, benägenhet att Att rapportering samt uppföljning av tillbud och negativa händelser ökar Att personal får återkoppling på avvikelser

203 8 Strukturerad journalgranskning (grundkrav) - arbeta systematiskt med strukturerad journalgranskning NPÖ (grundkrav) - arbeta vidare med NPÖ och visa på en bredare användning jämfört med föregående år rapportera avvikelser och återföring kring avvikelser. Årlig patientsäkerhetsutbildning för alla chefer vid LE Patientsäkerhetsdag har genomförts för chefer och personal vid AS AS: 40 journaler/mån granskades under From 2015 granskas 20 journaler/mån LE: 20 journaler/mån granskas Information i NPÖ tillgängliggörs via Cosmic. Följande information publiceras: kontakter, journalanteckningar, diagnoser, patientuppgifter, rtg-undersökningar, besvarade remisser Att patientsäkerhetsutbildning för samtliga chefer och medarbetare sker Att planera för en ny patientsäkerhetskulturmätning under 2017 Att planera för en landstingsövergripande patientsäkerhetsdag 2016 Att resultat och förbättringsområden återkopplas till personal 4.2 Patientsäkerhetskulturmätning Offentliga primärvården gjorde en mätning av patientsäkerhetskulturen under våren Styrkor uppgavs vara samarbete inom vårdenheten, information och stöd till patient och personal vid negativ händelse, öppenhet i kommunikationen och säkerhetsmedvetenhet. En handlingsplan har upprättats utifrån följande förbättringsområden: benägenhet att rapportera händelser, högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet, arbetsbelastning och personaltäthet, återföring och kommunikation kring avvikelser. Arbetet med patientsäkerhet och kvalitet har tydliggjorts i en patientsäkerhetsplan som innehåller mål för Under våren 2014 gjordes en mätning av patientsäkerhetskulturen vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Medarbetarna bedömde att samarbetet inom vårdenheterna fungerade bäst och förbättringsområden var i stort sett samma områden som uppgavs i primärvårdens mätning, se ovan. Handlingsplaner upprättades av dåvarande divisioner vid Akademiska sjukhuset. Av handlingsplanerna framgår att viss uppföljning har gjorts men när det gäller psykiatrin så uppges att åtgärder ska införas. Av underlaget framgår inte att uppföljning har gjorts vid psykiatrin. Under våren 2015 genomfördes en patientsäkerhetsdag som var tillgänglig för all personal. Vid lasarettet i Enköping genomfördes under 2014 en utbildningsdag för alla chefer med temat Patientsäkerhetskulturen - resultat och åtgärder för LE. Förslag på åtgärder togs fram och handlingsplan upprättades. Av handlingsplanen framgår att patientsäkerhet ska var en stående punkt vid avdelningsmöten och att ledningen ska öka sin tillgänglighet i verksamheterna. Även en patientsäkerhetsplan upprättades som beskriver det långsiktiga arbetet. Med anledning av resultatet i patientsäkerhetskulturmätningen (2014) upprättades en landstingsövergripande handlingsplan som bland annat beskriver följande förbättringsområden: o Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetskultur o Benägenheten att rapportera avvikelser o Återföring och kommunikation kring avvikelser

204 9 Av chefläkarnas svar i frågeformuläret framgår att förvaltningsledningens engagemang för patientsäkerhetsarbetet främst visas vid patientsäkerhetsdialoger (PSD). Engagemang visas också genom att en förvaltningschef är ordförande i patientsäkerhets- och kvalitetsrådet (inom primärvården) och att patientsäkerhetsdagar genomförs samt att patientsäkerhet är en stående punkt på agendan vid bl.a. ledningsgruppsmöten och APT. Det individuella ansvaret för patientsäkerhetsarbetet tydliggörs vid medarbetarsamtal och i individuella styrkort samt i avvikelsehanteringsrutin. 4.3 Iakttagelser angående landstingets systematiska patientsäkerhetsarbete Genomläsning av landstingets och förvaltningarnas kvalitetshandböcker, årsrapporter, tertialrapporter, patientsäkerhetsberättelser samt vårdavtal ger följande intryck Metoder och verktyg som används i landstingets patientsäkerhetsarbete Nedan ges exempel på metoder och verktyg som används för att främja patientsäkerheten. o Patientsäkerhetsdialoger (PSD) o Markörbaserad journalgranskning o Avvikelsehantering via MedControl o Händelseanalyser o Vårdhygienronder o Infektionsverktyget o Nationella PPM-mätningar (VRI, basala hygienrutiner och klädregler, trycksår) o Lokala mätningar (basala hygienrutiner och klädregler) o Läkemedelsrekommendationer för att säkra rätta val av läkemedel o Individuella läkemedelsgenomgångar o Klinikapotekare säkerställer läkemedelslista vid utskrivning o Utskrivningssköterska o Utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelse o Värdebaserad vård o Processbaserat arbetssätt Avvikelsehantering Av svaren i frågeformuläret framgår olika uppfattningar om det finns behov av ökad avvikelserapportering. En synpunkt är att det inte är effektivt att öka antalet avvikelserapporter. En annan chefläkare uppger att regelbundna möten med chefer samt att organisationen har förstärkts med lokala patientsäkerhetssamordnare är bidragande åtgärder som förväntas öka rapporteringen. Uppföljning och återkoppling av avvikelser sker främst vid APT och PSD. I förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser beskrivs en väl fungerande avvikelsehantering med stöd av MedControl som är landstingets IT-baserade avvikelsehanteringssystem. Under 2014 har avvikelserapportering ökat med 12 % vid lasarettet i Enköping. Resultaten sammanställs, analyseras och återrapporterats till sjukhusledningen och centrumledningen. I det dagliga arbetet identifieras risker som analyseras och åtgärdas med Kaizen-metoden. Vid Akademiska sjukhuset rapporteras ca avvikelser/år. Avvikelser sänds till verksamhetens ärendeansvarig som fördelar handläggningsroller; orsaksutredare, åtgärds- och uppföljnings-

205 10 ansvarig. Händelseanalyser genomförs av team, patienter/närstående erbjuds möjlighet att delta, risker följs upp och resultat återkopplas till verksamheten. Den offentliga primärvården uppger att avvikelserapporter har minskat under 2014 och därmed planeras en kampanjvecka i september 2015 med temat Avvikelser gör skillnad. Hälsa och habilitering har en systematisk dialog kring kvalitet och patientsäkerhetsarbete på lednings- och verksamhetsnivå. Rutinen beskriver sammanställning, analys och återföring av resultat. I förbättringsarbetet används även Kaizen-metoden. Folktandvården uppger att antalet avvikelserapporter har ökat under 2014 och att risker och tillbud samt negativa händelser rapporteras i MedControl. Intrycket av kvalitetshandböckerna är att det förekommer många aktiviteter som är kopplade till avvikelsehantering men som upplevs vara isolerade aktiviteter d.v.s. patientsäkerhetsarbetet är inte sammanhållet. I förvaltningarnas ledningssystem så finns möjlighet att det systematiska förbättringsarbetet blir mera sammanhållet och tydliggjort Riskanalys och egenkontroll Av informationen i underlaget framgår inte tydligt om riskanalyser och egenkontroller görs i sådan omfattning att kvaliteten säkras och att det proaktiva arbetet utvecklas Planeringsdag med chefsläkarnätverket och patientsäkerhetsteamet En uppfattning som framkom på planeringsdagen var att patientsäkerhetsarbetet har hög prioritet eftersom brister leder till lidande för patienter och närstående samt ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Bristerna kan även påverka andra landstings förtroende för vår hälso- och sjukvård vilket kan innebära mindre försäljning av landstingets vård och därmed lägre intäkter. Sammanställning av politikernas mål och uppdrag avseende patientsäkerhetsarbetet presenterades. Vi kom överens om att en landstingsövergripande handlingsplan (makronivå) ska upprättas som beskriver landstingets arbete med följande förbättringsområden: vård på rätt vårdnivå, multisjuka äldre, VRI och läkemedel. Under hösten 2015 påbörjas arbetet med att upprätta handlingsplanen. Nästa steg är att förvaltningarna ska upprätta egna mål och handlingsplaner för läkemedel, fall, trycksår, undvikbara återinläggningar och VRI inklusive BHK och Infektionsverktyget. Konkret innebär det att göra dessa fokusområden till viktiga verksamhetsstyrningsfrågor med hjälp av resultat från mätningar etc. 5 Sammanfattande diskussion Analysen visar att indikatorerna och SKL:s krav är en fortsatt del av landstingets patientsäkerhetsarbete trots att ekonomiska incitament har upphört. Analysen visar också att merparten av SKL:s krav har uppfyllts eftersom åtgärder har genomförts i stor utsträckning. Vidare framgår av analysen att det behövs en fortsatt utveckling av det systematiska patientsäkerhetsarbetet som bland annat innebär att skapa en landstingsövergripande strategi för patientsäkerhetsarbetet. Handlingsplaner bör upprättas på landstings- förvaltnings- och verksamhetsnivå, som beskriver arbetet med följande förbättringsområden: vård på rätt vårdnivå, multisjuka äldre, VRI och läkemedel.

206 11 Analysen visar också att det proaktiva arbetet behöver ökas. Riskanalyser är nödvändiga för att förhindra att vårdskador inträffar. Även egenkontroll bör betonas för att analysera resultat och göra uppföljningar. Det finns olika uppfattningar om behov av ökad avvikelserapportering. Rapportering av avvikelser har inget värde i sig om inte informationen leder till analys och utredning samt att förbättringsåtgärder vidtas och att resultatet återkopplas till personal. Chefers uppriktiga engagemang tillhör framgångsfaktorer i patientsäkerhetsarbetet. Upplevd brist på nytta med avvikelserapportering kan leda till låg motivation att rapportera och därmed ges inte möjlighet att förebygga vårdskador. Patientsäkerhetsrisker ska så långt som möjligt förutses och åtgärder vidtas för att hålla riskerna under kontroll. Men när tillbud och negativa händelser inträffar så är avvikelserapportering en viktig källa för ett lärande av hur verksamheten kan bli säkrare. Följande förbättringsområden har identifierats utifrån underlaget: o Att en landstingsövergripande strategi för systematiskt patientsäkerhetsarbete upprättas av patientsäkerhetsteamet vid landstingets ledningskontor. o Att patientsäkerhetsteamet upprättar landstingsövergripande handlingsplaner inom förbättringsområden som innehåller mål, strategier och metoder. o Att ansvariga på förvaltnings- och verksamhetsnivå upprättar handlingsplaner inom förbättringsområden som innehåller mål, strategier och metoder. o Att minska VRI med 10 % jämfört med En förutsättning för att uppnå målet är att Infektionsverktyget används systematiskt i alla verksamheter vilket innebär att analys av resultat sker för utvalda vårdrelaterade infektioner, att handlingsplaner upprättas och att åtgärder vidtas. Förutsättningen för att ange realistiska mål är att verktyget valideras både tekniskt och funktionellt. o Att följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler ökar. Målvärdet 100 % borde kunna uppnås. Verksamhetschefernas egenkontroller av personalens följsamhet till rutiner bör betonas för att uppnå en positiv utveckling. Vidare kan en annan funktion utses vid verksamheterna som ansvarar för uppföljning av resultat samt utveckling av det proaktiva arbetet. o Att trycksårspreventionen ökar. För att minska andelen patienter med trycksår behövs ökad prevention samt risk- och hudbedömningar i enlighet med den landstingsövergripande rutinen. Verksamhetschefernas egenkontroller av personalens följsamhet till rutiner är viktiga för en positiv utveckling. o Att resultat av mätningar och förbättringsområden återkopplas till personal av ansvariga. o Att det proaktiva patientsäkerhetsarbetet ökas genom riskanalyser och egenkontroll. o Att det reaktiva patientsäkerhetsarbetet fortsätter genom ökad rapportering av avvikelser, händelseanalyser och markörbaserad journalgranskning.

207 12 o Att ordination av läkemedel till äldre förbättras genom ökad följsamhet till läkemedelskommitténs rekommendationer samt direkta insatser från kliniska apotekare. o Att förvaltningar tar del av andras lyckade projekt kan också bidra till minskad förekomst av vårdskador. Under 2014 genomfördes ett projekt vid dåvarande kirurg- och onkologdivisionen som resulterade i ca 11 % minskning av trycksår. Aktiviteterna i deras projekt kan med stor sannolikhet genomföras även i andra verksamheter. 6 Slutsats Sammanfattningsvis är det positivt att SKL:s indikatorer och krav är en fortsatt del av landstingets patientsäkerhetsarbete trots att ekonomiska incitament har upphört. För att uppnå ökad patientsäkerhet i landstinget måste dock en landstingsövergripande patientsäkerhetsplan upprättas som beskriver mål, strategier och metoder för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vidare bör landstingsövergripande handlingsplaner upprättas som beskriver arbetet med följande förbättringsområden: vård på rätt vårdnivå, multisjuka äldre, VRI och läkemedel. Konkreta åtgärder som förvaltningarna kan vidta, utan att invänta övergripande initiativ, är att öka det proaktiva arbetet och att fortsätta med reaktiva åtgärder samt utveckla patientsäkerhetskulturen enligt handlingsplaner.

208 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 140 Dnr PS Yttrande angående motion om den äldre människans besök på akutmottagningen Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avge yttrande angående motion om den äldre människans besök på akutmottagningen enligt bilaga. Ärendet I en motion av Siv Godberg (M) och Marie-Louise Ekholm (M) föreslås att Landstinget i Uppsala län säkerställer att äldre människor inte blir utan mat, dryck och omvårdnad i väntan på akut vård vid landstingets mottagningar. Motionärerna skriver att det finns tillfällen då det är extra hög belastning på akutmottagningen med längre väntetider för undersökning och behandling. Under lång väntetid på mottagning bör det tas särskild hänsyn till den äldre sköra personens fysionomi. Äldre har svårare att klara flera timmars väntan på akuten utan mat, dryck och omvårdnad. Produktionsstyrelsen har under beredningen av yttrandet inhämtat underlag från Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping. Av underlaget från sjukhuschefen vid Lasarettet i Enköping framgår att man vid lasarettet är högts medveten om att det är ett generellt problem med långa väntetider för äldre på akutmottagningar. Lasarettet har därför startat ett projekt med geriatrisk kompetens på akutmottagningen. Syftet med projektet är att snarast identifiera personer som tillhör riskgruppen och inleda en geriatrisk bedömning för att tidigt bedöma och säkerställa den äldres behov av vård, omsorg, nutrition och rehabilitering. Lasarettet vill med detta ge de sköra äldre ett gott omhändertagande, minska onödig inläggning och minimera risken för återinläggning. Lasarettet kommer, förutom ovanstående, även att genomföra utbildningsinsatser för att höja den allmänna geriatriska kompetensen hos personalen på akutmottagningen. Av yttrandet från Akademiska sjukhuset (undertecknat en av chefsläkarna) framgår Akademiska sjukhuset tar emot många äldre patienter på akutmottagningen. Patienterna tas alltid omhand i relation till hur akuta deras tillstånd är och därför kan vissa få längre väntetider än andra. Ibland uppkommer också väntetider innan man kan beredas vårdplats när beslut om Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

209 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) inläggning har tagits. Målsättningen är alltid att patienterna ska tas omhand utan långa väntetider. Vid sjukhuset är mycket väl medveten om de äldre sköra patienternas behov och gör allt man kan för att tillgodose dessa behov. På akutmottagningen ansvarar man för att patienterna får den omvårdnad som behövs under väntetiderna och ombesörjer också att dessa patienter får något att äta. Det kan innebära kaffe och smörgås, yoghurt eller om väntetiden blir längre fryst lagad mat som värms. Den frysta maten finns tillgänglig på akutvårdsavdelningen och intermediärvårdsavdelningen vilka båda ligger i anslutning till akutmottagningen. Under dagtid finns också på flera ställen på sjukhuset möjlighet för patient eller medföljande anhöriga att köpa mat på restaurang/affär på sjukhuset. Vanliga måltider som inneliggande patienter får beställs dock i förväg och kan tyvärr inte erbjudas akutpatienter. På vanliga mottagningar erbjuds i princip aldrig mat, då besökstiderna där är bestämda och väntetiderna korta. Produktionsstyrelsen vill också i detta sammanhang lyfta fram att det pågår insatser inom landstinget som syftar till att minska onödiga inläggningar och återinläggningar på sjukhusen och därmed undvika att äldre, sköra patienter utsätts för långa väntetider vid våra akutmottagningar. Exempel på detta är arbetet mobil verksamhet som ökar möjligheten för patienter att få vård i den egna länsdelen. Närvårdsavdelningen vid förvaltningen Hälsa och habilitering inrättades bl.a. med syftet att avlasta Akademiska sjukhuset och minska onödiga inläggningar av äldre på sjukhus. Kopia till: Landstingsstyrelsen T f sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Bilaga 140 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

210 Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Yttrande angående motion om den äldre människans besök på akutmottagningen Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avge yttrande angående motion om den äldre människans besök på akutmottagningen enligt bilaga. Ärendet I en motion av Siv Godberg (M) och Marie-Louise Ekholm (M) föreslås att Landstinget i Uppsala län säkerställer att äldre människor inte blir utan mat, dryck och omvårdnad i väntan på akut vård vid landstingets mottagningar. Motionärerna skriver att det finns tillfällen då det är extra hög belastning på akutmottagningen med längre väntetider för undersökning och behandling. Under lång väntetid på mottagning bör det tas särskild hänsyn till den äldre sköra personens fysionomi. Äldre har svårare att klara flera timmars väntan på akuten utan mat, dryck och omvårdnad. Produktionsstyrelsen har under beredningen av yttrandet inhämtat underlag från Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping. Av underlaget från sjukhuschefen vid Lasarettet i Enköping framgår att man vid lasarettet är högts medveten om att det är ett generellt problem med långa väntetider för äldre på akutmottagningar. Lasarettet har därför startat ett projekt med geriatrisk kompetens på akutmottagningen. Syftet med projektet är att snarast identifiera personer som tillhör riskgruppen och inleda en geriatrisk bedömning för att tidigt bedöma och säkerställa den äldres behov av vård, omsorg, nutrition och rehabilitering. Lasarettet vill med detta ge de sköra äldre ett gott omhändertagande, minska onödig inläggning och minimera risken för återinläggning. Lasarettet kommer, förutom ovanstående, även att genomföra utbildningsinsatser för att höja den allmänna geriatriska kompetensen hos personalen på akutmottagningen. Av yttrandet från Akademiska sjukhuset (undertecknat en av chefsläkarna) framgår Akademiska sjukhuset tar emot många äldre patienter på akutmottagningen. Patienterna tas alltid omhand i relation till hur akuta deras tillstånd är och därför kan vissa få längre väntetider än andra. Ibland uppkommer också väntetider innan man kan beredas vårdplats när beslut om inläggning har tagits. Målsättningen är alltid att patienterna ska Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

211 2 (2) tas omhand utan långa väntetider. Vid sjukhuset är mycket väl medveten om de äldre sköra patienternas behov och gör allt man kan för att tillgodose dessa behov. På akutmottagningen ansvarar man för att patienterna får den omvårdnad som behövs under väntetiderna och ombesörjer också att dessa patienter får något att äta. Det kan innebära kaffe och smörgås, yoghurt eller om väntetiden blir längre fryst lagad mat som värms. Den frysta maten finns tillgänglig på akutvårdsavdelningen och intermediärvårdsavdelningen vilka båda ligger i anslutning till akutmottagningen. Under dagtid finns också på flera ställen på sjukhuset möjlighet för patient eller medföljande anhöriga att köpa mat på restaurang/affär på sjukhuset. Vanliga måltider som inneliggande patienter får beställs dock i förväg och kan tyvärr inte erbjudas akutpatienter. På vanliga mottagningar erbjuds i princip aldrig mat, då besökstiderna där är bestämda och väntetiderna korta. Produktionsstyrelsen vill också i detta sammanhang lyfta fram att det pågår insatser inom landstinget som syftar till att minska onödiga inläggningar och återinläggningar på sjukhusen och därmed undvika att äldre, sköra patienter utsätts för långa väntetider vid våra akutmottagningar. Exempel på detta är arbetet mobil verksamhet som ökar möjligheten för patienter att få vård i den egna länsdelen. Närvårdsavdelningen vid förvaltningen Hälsa och habilitering inrättades bl.a. med syftet att avlasta Akademiska sjukhuset och minska onödiga inläggningar av äldre på sjukhus. Bilagor Yttrande angående motion om den äldre människans besök på akutmottagningen Yttrande från Akademiska sjukhuset Yttrande från Lasarettet i Enköping Motion Angående den äldre människans besök på akutmottagningen Kopia till: Landstingsstyrelsen

212 FÖRSLAG Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Yttrande angående motion om den äldre människans besök på akutmottagningen Produktionsstyrelsen avger följande yttrande över motionen om den äldre människans besök på akutmottagningen. I en motion av Siv Godberg (M) och Marie-Louise Ekholm (M) föreslås att Landstinget i Uppsala län säkerställer att äldre människor inte blir utan mat, dryck och omvårdnad i väntan på akut vård vid landstingets mottagningar. Motionärerna skriver att det finns tillfällen då det är extra hög belastning på akutmottagningen med längre väntetider för undersökning och behandling. Under lång väntetid på mottagning bör det tas särskild hänsyn till den äldre sköra personens fysionomi. Äldre har svårare att klara flera timmars väntan på akuten utan mat, dryck och omvårdnad. Produktionsstyrelsen har under beredningen av yttrandet inhämtat underlag från Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping. Av underlaget från sjukhuschefen vid Lasarettet i Enköping framgår att man vid lasarettet är högts medveten om att det är ett generellt problem med långa väntetider för äldre på akutmottagningar. Lasarettet har därför startat ett projekt med geriatrisk kompetens på akutmottagningen. Syftet med projektet är att snarast identifiera personer som tillhör riskgruppen och inleda en geriatrisk bedömning för att tidigt bedöma och säkerställa den äldres behov av vård, omsorg, nutrition och rehabilitering. Lasarettet vill med detta ge de sköra äldre ett gott omhändertagande, minska onödig inläggning och minimera risken för återinläggning. Lasarettet kommer, förutom ovanstående, även att genomföra utbildningsinsatser för att höja den allmänna geriatriska kompetensen hos personalen på akutmottagningen. Av yttrandet från Akademiska sjukhuset (undertecknat en av chefsläkarna) framgår Akademiska sjukhuset tar emot många äldre patienter på akutmottagningen. Patienterna tas alltid omhand i relation till hur akuta deras tillstånd är och därför kan vissa få längre väntetider än andra. Ibland uppkommer också väntetider innan man kan beredas vårdplats när beslut om inläggning har tagits. Målsättningen är alltid att patienterna ska Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

213 2 (2) tas omhand utan långa väntetider. Vid sjukhuset är mycket väl medveten om de äldre sköra patienternas behov och gör allt man kan för att tillgodose dessa behov. På akutmottagningen ansvarar man för att patienterna får den omvårdnad som behövs under väntetiderna och ombesörjer också att dessa patienter får något att äta. Det kan innebära kaffe och smörgås, yoghurt eller om väntetiden blir längre fryst lagad mat som värms. Den frysta maten finns tillgänglig på akutvårdsavdelningen och intermediärvårdsavdelningen vilka båda ligger i anslutning till akutmottagningen. Under dagtid finns också på flera ställen på sjukhuset möjlighet för patient eller medföljande anhöriga att köpa mat på restaurang/affär på sjukhuset. Vanliga måltider som inneliggande patienter får beställs dock i förväg och kan tyvärr inte erbjudas akutpatienter. På vanliga mottagningar erbjuds i princip aldrig mat, då besökstiderna där är bestämda och väntetiderna korta. Produktionsstyrelsen vill också i detta sammanhang lyfta fram att det pågår insatser inom landstinget som syftar till att minska onödiga inläggningar och återinläggningar på sjukhusen och därmed undvika att äldre, sköra patienter utsätts för långa väntetider vid våra akutmottagningar. Exempel på detta är arbetet mobil verksamhet som ökar möjligheten för patienter att få vård i den egna länsdelen. Närvårdsavdelningen vid förvaltningen Hälsa och habilitering inrättades bl.a. med syftet att avlasta Akademiska sjukhuset och minska onödiga inläggningar av äldre på sjukhus.

214 Dnr: AS CK Yttrande över motion angående den äldre människans besök på akutmottagningen Bakgrund I en motion till landstingsfullmäktige beskrivs tillfällen med extra hög beläggning på akutmottagningen med längre väntetider för undersökning och behandling. Man efterlyser att extra hänsyn ska tas till äldre sköra personer och man påpekar att äldre har svårare att klara flera timmars väntan på akuten utan mat, dryck och omvårdnad. Utifrån detta vill man att Uppsala län säkerställer att äldre människor inte blir utan mat, dryck och omvårdnad i väntan på akut vård vid alla mottagningar. Yttrande På Akademiska sjukhuset tas många äldre patienter emot på akutmottagningen. Patienterna tas alltid omhand i relation till hur akuta deras tillstånd är och därför kan vissa få längre väntetider än andra. Ibland uppkommer också väntetider innan man kan beredas vårdplats när beslut om inläggning har tagits. Målsättningen är alltid att patienterna ska tas omhand utan långa väntetider. Man är mycket väl medveten om de äldre sköra patienternas behov och gör allt man kan för att tillgodose dessa behov. På akutmottagningen ansvarar man för att patienterna får den omvårdnad som behövs under väntetiderna. Man ombesörjer också att dessa patienter får något att äta. Det kan innebära kaffe och smörgås, yoghurt eller om väntetiden blir längre fryst lagad mat som värms. Den frysta maten finns tillgänglig på akutvårdsavdelningen och intermediärvårdsavdelningen vilka båda ligger i anslutning till akutmottagningen. Under dagtid finns också på flera ställen på sjukhuset möjlighet för patient eller medföljande anhöriga att köpa mat på restaurang/affär på sjukhuset. Vanliga måltider som inneliggande patienter får beställs dock i förväg och kan tyvärr inte erbjudas akutpatienter. På vanliga mottagningar erbjuds i princip aldrig mat, då besökstiderna där är bestämda och väntetiderna korta. Margareta Öhrvall Chefläkare Akademiska sjukhuset

215

216

217 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 141 Dnr PS Yttrande angående motion om vårdcentraler längs med länsväg 282 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avge yttrande angående motion om vårdcentraler längs med länsväg 282 enligt bilaga. Ärendet I en motion av Simon Alm (SD) rörande vårdcentraler längs med länsväg 282, föreslås: - att vårdcentralerna i Knutby och Länna inte avvecklas, - att ett åtgärdsprogram tas fram för att vårdcentralerna i Knutby och Länna ska hålla en standard som lever upp till framtida vårdbehov, - att den planerade vårdcentralen i Almunge anpassas till förväntat patientunderlag med hänsyn tagen till att Knutby och Länna vårdcentraler inte läggs ned. Motionären menar att det bästa alternativet för samtliga boende i berörda områden skulle vara att ha en mindre vårdcentral på varje ort. Detta skulle innebära att en ny men mindre vårdcentral likväl behöver uppföras i Almunge samt att de befintliga vårdcentralerna i Knutby och Länna byggs om. Produktionsstyrelsen avger yttrande över motionen enligt nedan. Produktionsstyrelsen beslutade i februari 2011att godkänna förslaget att samlokalisera Knutby-Länna till Almunge vårdcentral (Dnr PS ). Förslaget föregicks av en behovsanalys angående placering och omfattning av ny vårdcentral för Knutby-Almunge- och Lännaområdet. Bakgrunden till behovsanalysen var att primärvårdsförvaltningen ansåg sig ha svårigheter att fullfölja sitt uppdrag i Länna respektive Knutby, bl.a. på grund av på lokalernas skick och ändamålsenlighet. Inom ramen för behovsanalysen övervägdes olika alternativa lösningar. Det alternativ som i behovsanalysen bedömdes bäst svara mot ställda krav var alternativet med en ny vårdcentral med placering i Almunge, bl.a. utifrån geografisk placering och rimliga avstånd till berörda bygder, goda kommunikationer, fysisk närhet till övriga funktioner (skola, hemsjukvård) m.m. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

218 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) I beredningen av ärendet har yttrande inhämtats från Primärvården. Primärvårdens svar på de i motionen framförda yrkandena är att vårdcentralen i Knutby och filialen i Länna är i mycket dåligt lokalskick. Bedömningen är att dessa lokaler inte går att bygga om. Om fortsatt verksamhet ska bedrivas i lokalerna i linje med motionärens önskemål måste nybyggnation ske, vilket i sig är mycket kostnadskrävande. Nuvarande listning om ca 2500 listade personer på vartdera stället kan enligt Primärvårdsdirektören inte bära upp dessa kostnader. En vårdcentral med ekonomisk bärkraft bör baseras på listade invånare. Detta innebär en bemanning om ca 4-5 läkare med därtill hörande övrig personal. Denna storlek på vårdcentral ger en bärkraft för samtliga verksamheter såsom husläkare, sjukgymnast, mödravårdscentral och barnavårdscentral. Detta samtidigt som sårbarheten i verksamheten minimeras vid t ex sjukfrånvaro osv. Vid en geografisk delning av verksamheten på tre mindre vårdcentraler uppnås inte dessa listningstal för vårdcentralerna och bärkraft för en rationell verksamhet saknas. Primärvården gör bedömningen att den planerade vårdcentralen i Almunge kan möta en befolkningstillväxt under överskådlig tid. Kopia till: Landstingsstyrelsen Primärvårdsdirektören Bilaga 141 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

219 Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Yttrande angående motion om vårdcentraler längs med länsväg 282 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avge yttrande angående motion om vårdcentraler längs med länsväg 282 enligt bilaga. Ärendet I en motion av Simon Alm (SD) rörande vårdcentraler längs med länsväg 282, föreslås: - att vårdcentralerna i Knutby och Länna inte avvecklas, - att ett åtgärdsprogram tas fram för att vårdcentralerna i Knutby och Länna ska hålla en standard som lever upp till framtida vårdbehov, - att den planerade vårdcentralen i Almunge anpassas till förväntat patientunderlag med hänsyn tagen till att Knutby och Länna vårdcentraler inte läggs ned. Motionären menar att det bästa alternativet för samtliga boende i berörda områden skulle vara att ha en mindre vårdcentral på varje ort. Detta skulle innebära att en ny men mindre vårdcentral likväl behöver uppföras i Almunge samt att de befintliga vårdcentralerna i Knutby och Länna byggs om. Produktionsstyrelsen avger yttrande över motionen enligt nedan. Produktionsstyrelsen beslutade i februari 2011att godkänna förslaget att samlokalisera Knutby-Länna till Almunge vårdcentral (Dnr PS ). Förslaget föregicks av en behovsanalys angående placering och omfattning av ny vårdcentral för Knutby- Almunge- och Lännaområdet. Bakgrunden till behovsanalysen var att primärvårdsförvaltningen ansåg sig ha svårigheter att fullfölja sitt uppdrag i Länna respektive Knutby, bl.a. på grund av på lokalernas skick och ändamålsenlighet. Inom ramen för behovsanalysen övervägdes olika alternativa lösningar. Det alternativ som i behovsanalysen bedömdes bäst svara mot ställda krav var alternativet med en ny vårdcentral med placering i Almunge, bl.a. utifrån geografisk placering och rimliga Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

220 2 (2) avstånd till berörda bygder, goda kommunikationer, fysisk närhet till övriga funktioner (skola, hemsjukvård) m.m. I beredningen av ärendet har yttrande inhämtats från Primärvården. Primärvårdens svar på de i motionen framförda yrkandena är att vårdcentralen i Knutby och filialen i Länna är i mycket dåligt lokalskick. Bedömningen är att dessa lokaler inte går att bygga om. Om fortsatt verksamhet ska bedrivas i lokalerna i linje med motionärens önskemål måste nybyggnation ske, vilket i sig är mycket kostnadskrävande. Nuvarande listning om ca 2500 listade personer på vartdera stället kan enligt Primärvårdsdirektören inte bära upp dessa kostnader. En vårdcentral med ekonomisk bärkraft bör baseras på listade invånare. Detta innebär en bemanning om ca 4-5 läkare med därtill hörande övrig personal. Denna storlek på vårdcentral ger en bärkraft för samtliga verksamheter såsom husläkare, sjukgymnast, mödravårdscentral och barnavårdscentral. Detta samtidigt som sårbarheten i verksamheten minimeras vid t ex sjukfrånvaro osv. Vid en geografisk delning av verksamheten på tre mindre vårdcentraler uppnås inte dessa listningstal för vårdcentralerna och bärkraft för en rationell verksamhet saknas. Primärvården gör bedömningen att den planerade vårdcentralen i Almunge kan möta en befolkningstillväxt under överskådlig tid. Bilagor Motion om vårdcentraler längs med länsväg 282 Kopia till: Landstingsstyrelsen Primärvårdsdirektören

221 FÖRSLAG Dnr PS Dnr CK Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Yttrande över angående motion om vårdcentraler längs med länsväg 282 I en motion av Simon Alm (SD) rörande vårdcentraler längs med länsväg 282, föreslås: - att vårdcentralerna i Knutby och Länna inte avvecklas, - att ett åtgärdsprogram tas fram för att vårdcentralerna i Knutby och Länna ska hålla en standard som lever upp till framtida vårdbehov, - att den planerade vårdcentralen i Almunge anpassas till förväntat patientunderlag med hänsyn tagen till att Knutby och Länna vårdcentraler inte läggs ned. Motionären menar att det bästa alternativet för samtliga boende i berörda områden skulle vara att ha en mindre vårdcentral på varje ort. Detta skulle innebära att en ny men mindre vårdcentral likväl behöver uppföras i Almunge samt att de befintliga vårdcentralerna i Knutby och Länna byggs om. Produktionsstyrelsen avger yttrande över motionen enligt nedan. Produktionsstyrelsen beslutade i februari 2011att godkänna förslaget att samlokalisera Knutby-Länna till Almunge vårdcentral (Dnr PS ). Förslaget föregicks av en behovsanalys angående placering och omfattning av ny vårdcentral för Knutby- Almunge- och Lännaområdet. Bakgrunden till behovsanalysen var att primärvårdsförvaltningen ansåg sig ha svårigheter att fullfölja sitt uppdrag i Länna respektive Knutby, bl.a. på grund av på lokalernas skick och ändamålsenlighet. Inom ramen för behovsanalysen övervägdes olika alternativa lösningar. Det alternativ som i behovsanalysen bedömdes bäst svara mot ställda krav var alternativet med en ny vårdcentral med placering i Almunge, bl.a. utifrån geografisk placering och rimliga avstånd till berörda bygder, goda kommunikationer, fysisk närhet till övriga funktioner (skola, hemsjukvård) m.m. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

222 2 (2) I beredningen av ärendet har yttrande inhämtats från Primärvården. Primärvårdens svar på de i motionen framförda yrkandena är att vårdcentralen i Knutby och filialen i Länna är i mycket dåligt lokalskick. Bedömningen är att dessa lokaler inte går att bygga om. Om fortsatt verksamhet ska bedrivas i lokalerna i linje med motionärens önskemål måste nybyggnation ske, vilket i sig är mycket kostnadskrävande. Nuvarande listning om ca 2500 listade personer på vartdera stället kan enligt Primärvårdsdirektören inte bära upp dessa kostnader. En vårdcentral med ekonomisk bärkraft bör baseras på listade invånare. Detta innebär en bemanning om ca 4-5 läkare med därtill hörande övrig personal. Denna storlek på vårdcentral ger en bärkraft för samtliga verksamheter såsom husläkare, sjukgymnast, mödravårdscentral och barnavårdscentral. Detta samtidigt som sårbarheten i verksamheten minimeras vid t ex sjukfrånvaro osv. Vid en geografisk delning av verksamheten på tre mindre vårdcentraler uppnås inte dessa listningstal för vårdcentralerna och bärkraft för en rationell verksamhet saknas. Primärvården gör bedömningen att den planerade vårdcentralen i Almunge kan möta en befolkningstillväxt under överskådlig tid.

223

224 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 142 Dnr PS Yttrande angående motion om återinförande av IVPA-kriterier Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avge yttrande angående motion om återinförande av IVPAkriterier enligt bilaga. Ärendet I en motion av Simon Alm (SD) föreslås att: - att de tidigare kriterierna för IVPA som gällde före 2009 års förändringar återinförs, - att en utredning tillsätts för att se över möjligheterna att stationerna ambulanser på fler orter i Uppsala län. I beredningen av ärendet har yttrande från landstingets ambulanssjukvård vid Akademiska sjukhuset inhämtats. Av yttrandet från ambulanssjukvården framgår följande. Landstinget i Uppsala län har en länstäckande ambulansverksamhet där medicinska behov och nytta styr tillgång och fördelning av resurser. Ambulansstationernas placering bygger på analys av historiska data av insatstider och befolkningstäthet. Det finns idag en balanserad spridning av ambulanserna i länet sett till tillgängliga resurser och största möjliga befolkningsnytta. Demografi och befolkningstäthet ändras över tid varför vi ständigt följer utvecklingen för att justera framtida placering av våra gemensamma resurser i länet. En utredning rörande ambulansresurser och dess placering gjordes 2012, och behandlades i sjukhusledningen. Vi utvärderar kontinuerligt resurstillgänglighet i länet och uppfyllnad av politiska mål. En ny utredning är redan under framtagande och kommer att ingå i höstens budgetarbete. Insatser från andra samhällsinstanser i väntan på ambulans (IVPA) används i vårt län i de fall där lekmän kan göra medicinsk nytta, det vill säga minska sjuklighet och/eller dödlighet för patienten. Nationella och internationella studier samt erfarenheter och uppföljning av över 20 års IVPA i vårt län, visar sammantaget på en sannolik nytta med IVPA vid hjärtstillestånd. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

225 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Därför larmar vi IVPA på hjärtstillestånd samt närliggande kriterier som kan tänkas bero på hjärtstillestånd (t.ex. medvetslöshet). Vi vet att tidig defibrillering kan vara livräddande vid hjärtstillestånd, och i delar av länet kan räddningstjänsten ibland vara på plats snabbare än ambulansen. Uppföljning visar att vi med detta arrangemang, i bästa fall, räddar ca ett liv/år i vårt län. Vad gäller IVPA-kriterier som användes 2009 och tidigare visar uppföljning att dessa kriterier inte medför någon minskad sjuklighet och/eller dödlighet (förutom hjärtstillestånd enligt ovan). Det finns med andra ord i dagsläget inga medicinska motiv för att utöka kriterierna för IVPA i vårt län. Övriga län/regioner i Sverige har likartade eller något stramare kriterier jämfört med vad vi har i Uppsala län. Kopia till: Landstingsstyrelsen Per Andersson, Verksamhetschef Ambulanssjukvården Hans Blomberg, Ambulansöverläkare Bilaga 142 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

226 Dnr CK Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Yttrande angående motion om återinförande av IVPA-kriterier Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avge yttrande angående motion om återinförande av IVPA-kriterier enligt bilaga. Ärendet I en motion av Simon Alm (SD) föreslås att: - att de tidigare kriterierna för IVPA som gällde före 2009 års förändringar återinförs, - att en utredning tillsätts för att se över möjligheterna att stationerna ambulanser på fler orter i Uppsala län. I beredningen av ärendet har yttrande från landstingets ambulanssjukvård vid Akademiska sjukhuset inhämtats. Av yttrandet från ambulanssjukvården framgår följande. Landstinget i Uppsala län har en länstäckande ambulansverksamhet där medicinska behov och nytta styr tillgång och fördelning av resurser. Ambulansstationernas placering bygger på analys av historiska data av insatstider och befolkningstäthet. Det finns idag en balanserad spridning av ambulanserna i länet sett till tillgängliga resurser och största möjliga befolkningsnytta. Demografi och befolkningstäthet ändras över tid varför vi ständigt följer utvecklingen för att justera framtida placering av våra gemensamma resurser i länet. En utredning rörande ambulansresurser och dess placering gjordes 2012, och behandlades i sjukhusledningen. Vi utvärderar kontinuerligt resurstillgänglighet i länet och uppfyllnad av politiska mål. En ny utredning är redan under framtagande och kommer att ingå i höstens budgetarbete. Insatser från andra samhällsinstanser i väntan på ambulans (IVPA) används i vårt län i de fall där lekmän kan göra medicinsk nytta, det vill säga minska sjuklighet och/eller dödlighet för patienten. Nationella och internationella studier samt erfarenheter och uppföljning av över 20 års IVPA i vårt län, visar sammantaget på en sannolik nytta med Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

227 2 (2) IVPA vid hjärtstillestånd. Därför larmar vi IVPA på hjärtstillestånd samt närliggande kriterier som kan tänkas bero på hjärtstillestånd (t.ex. medvetslöshet). Vi vet att tidig defibrillering kan vara livräddande vid hjärtstillestånd, och i delar av länet kan räddningstjänsten ibland vara på plats snabbare än ambulansen. Uppföljning visar att vi med detta arrangemang, i bästa fall, räddar ca ett liv/år i vårt län. Vad gäller IVPA-kriterier som användes 2009 och tidigare visar uppföljning att dessa kriterier inte medför någon minskad sjuklighet och/eller dödlighet (förutom hjärtstillestånd enligt ovan). Det finns med andra ord i dagsläget inga medicinska motiv för att utöka kriterierna för IVPA i vårt län. Övriga län/regioner i Sverige har likartade eller något stramare kriterier jämfört med vad vi har i Uppsala län. Bilagor Yttrande angående motion från ambulanssjukvården, Akademiska sjukhuset Motion om återinförande av tidigare IVPA-kriterier Kopia till: Landstingsstyrelsen Per Andersson, Verksamhetschef Ambulanssjukvården Hans Blomberg, Ambulansöverläkare

228 CK Svar angående motion från Sverigedemokraterna gällande ambulansers placering och IVPA larm Vi har en länstäckande ambulansverksamhet i vårt län där medicinska behov och nytta styr tillgång och fördelning av våra resurser. Ambulansstationernas placering bygger på analys av historiska data av insatstider och befolkningstäthet. Vi har idag en balanserad spridning av ambulanserna i länet sett till tillgängliga resurser och största möjliga befolkningsnytta. Demografi och befolkningstäthet ändras över tid varför vi ständigt följer utvecklingen för att justera framtida placering av våra gemensamma resurser i länet. En utredning rörande ambulansresurser och dess placering gjordes 2012, och behandlades i sjukhusledningen. Vi utvärderar kontinuerligt resurstillgänglighet i länet och uppfyllnad av politiska mål, och en ny utredning är redan under framtagande och kommer att ingå i höstens budgetarbete. Insatser från andra samhällsinstanser i väntan på ambulans (IVPA) används i vårt län i de fall där lekmän kan göra medicinsk nytta, det vill säga minska sjuklighet och/eller dödlighet för patienten. Nationella och internationella studier samt erfarenheter och uppföljning av över 20 års IVPA i vårt län, visar sammantaget på en sannolik nytta med IVPA vid hjärtstillestånd. Därför larmar vi IVPA på hjärtstillestånd samt närliggande kriterier som kan tänkas bero på hjärtstillestånd (ex medvetslöshet). Vi vet att tidig defibrillering kan vara livräddande vid hjärtstillestånd, och i delar av länet kan räddningstjänsten ibland vara på plats snabbare än ambulansen. Uppföljning visar att vi med detta arrangemang, i bästa fall, räddar ca ett liv/år i vårt län. Vad gäller IVPA-kriterier som användes 2009 och tidigare visar uppföljning att dessa kriterier inte medför någon minskad sjuklighet och/eller dödlighet (förutom hjärtstillestånd enligt ovan). Det finns med andra ord i dagsläget inga medicinska motiv för att utöka kriterierna för IVPA i vårt län. Övriga län/regioner i Sverige har likartade eller något stramare kriterier jämfört med vad vi har i Uppsala Län. Per Andersson Verksamhetschef, Ambulanssjukvården Hans Blomberg Ambulansöverläkare, Ambulanssjukvården

229

230 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 143 Dnr PS Fördjupad redovisning av personalomsättningen vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga redovisningen till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Vid produktionsstyrelsens sammanträde i juni 2016 redogjordes för personalomsättningen vid Akademiska sjukhuset, uppdelat på olika yrkeskategorier och över tid. Personalomsättningen avsåg i redovisningen den externa omsättningen, dvs. antalet personer som börjat eller slutat vid Akademiska sjukhuset. Styrelsen uppdrog vid junimötet till t f sjukhusdirektören att återkomma med en fördjupad uppföljning av personalomsättningen till sammanträdet i september En fördjupad redovisning har lämnats av sjukhuset. Denna återfinns som bilaga till ärendet. Bilaga 143 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

231 Uppsala den 21 september Personalomsättning inom Akademiska sjukhuset Sjukhuset redovisade i maj den aktuella personalomsättningen på sjukhuset under 2014 och de första fem månaderna Produktionsstyrelsen konstaterade att en fördjupad redovisning behövdes av personalomsättningen för att styrelsen skulle kunna bilda sig en uppfattning om effekterna av den hade sjukhuset en personalomsättning på 13 procent. Trenden på personalomsättningen för 2015 ser ut att överstiga 10 procent. Sammanfattning Sjukhuset ser att den höga personalomsättningen i kombination med rekryteringsbehov inom vissa yrkesgrupper medför; Rekryteringsbehov innebär en minskad produktion eller att införande av nya verksamheter försenas samtidigt kvarstår vissa kostnader (kostnad per producerad enhet blir dyrare) Personalomsättning i sig är positiv, under kontrollerade förhållanden (så länge det är en balans mellan tillgång och efterfrågan matchar varandra). De nyanställdas löner kan bli högre än de redan anställda med konsekvenser att budgetens ramar för löneökningar urholkas Ett kompetensgap uppstår mellan avlämnande och ny personal. Lönespridningen trycks ihop vilket inte gynnar avsikterna med differentierad individuella löner. Skapar höga introduktionskostnader Detta skapar i sin tur missnöjda medarbetare och arbetsgivaren får ett sämre rykte och därmed färre sökanden till utannonserade tjänster en ond cirkel uppstår. Sjukhuset har arbetat med dessa frågeställningar under en längre tid och lösningar på ovanstående punkter bemöts på olika sätt Sjukhuset arbetar i de nyinrättade operationsrådet, slutenvårdsrådet och snart öppenvårdsrådet för att allokera om resurser så att produktionen kan optimeras. Översyn av tillämpningen av arbetstidsmodeller. Vidare förs diskussioner om att inrätta en bemanningspool för att lättare kunna omfördela interna resurser. Införande av studielön vilka har medfört höga studielönekostnader samt vikariekostnader för specialistutbildningar. Nya arbetssätt inom vården ett projekt som startade i januari 2015 och tester pågår bland annat inom verksamhetsområde infektion. Förbättrade och mer styrda rekryteringsrutiner kommer att införas för att tillse att regler runt extern/internrekrytering hålls. En löneanalys har skickats in till landstinget med förslag på åtgärder.

232 2 Ett arbete med arbetsgivarvarumärket internt och externt har pågått sedan Utöver detta kommer sjukhuset se över rutinerna vid anställningars avslutande för att se kontrollera om det går att förfina statistikunderlaget och därmed få en mer träffsäker bild av orsaken till att medarbetare slutar. Historia - jämförelse Under 2000-talet har personalomsättningen fluktuerat. I början av 2000 talet hade man en personalomsättning strax över 10 procent främst på grund av sjuksköterskebrist. Sedan 10 år tillbaka har man haft en stabilare personalomsättning. I personalbokslut från 2005 redovisades en personalomsättningen på 9,4 procent. Även åren runt omkring 2005 hade sjukhuset mellan 7,5-9,5 procent i personalomsättning. Mellan yrkesgrupperna avvek läkarna med en hög omsättning på mellan procent. Det beror på att AT-läkarna har en naturlig omsättning i och med utbildningstiden är begränsad och till viss del gäller det även ST-läkare som även inkluderar ST-läkare från andra landsting som under perioder askulterar på sjukhuset. Även att en större andel läkare utnämns till chefer påverkar deras omsättning (om mäter personalomsättning utifrån yrkeskategori). Detta innebar att övriga yrkesgrupper hade en betydligt lägre personalomsättningsnivå. Sjukhuset kunde till och med 2012 räkna med en personalomsättning som var förhållandevis låg även om man i olika forum signalerade att personalförsörjningen skulle bli kärvare allteftersom 40- talisterna pensionerades. Under hela 2000 talet hade sjukhuset dock brist på specialistsjuksköterskor. En orsak var att vården i allt större utsträckning kräver allt mer specialistutbildade sjuksköterskor för att klara utvecklingen av vården och vårdkvalitetskraven samtidigt var det få sökande till utbildningarna till specialistsjuksköterska. Olika tillfälliga utbildningsinsatser och riktade löneöversyns satsningar gjordes för att kunna rekrytera specialistsjuksköterskor men det fattades mellan 20 till 40 specialistsjuksköterskor strukturellt. Det hanterades genom att beslutade verksamhetsutvecklingar försenades och det tog längre tid än beräknat att bygga upp olika verksamheter såsom BIVA och BRIVA. Den interna personalomsättningen har under denna period inte varit ett stort problem. Inom HR visste man att en betydande del av de nyutexaminerade sjuksköterskorna startade sin karriär på kirurgen, ortopeden eller inom internmedicin för att efter något år kanske fortsätta på någon av de andra specialiteterna. För att inte skapa intern konkurrens infördes kontrollstationer inom HR på hela landstinget. Detta fungerade inte alltid, särskilt inte mellan förvaltningar. Åldersstrukturen för olika yrkesgrupper 2015 Sjukhuset har kontinuerligt följt upp åldersstrukturen och framtida möjliga pensionsavgångar. Analys har gjort på specialitetsnivå. Syftet var att i tid kunna minimera framtida kompetensförlust. Som framgår i tabellen nedan som visar på yrkesgrupperna sorterade utifrån antalstorlek, är det inom vissa yrkesgrupper som sjukhuset har särskilda behov. Överläkargruppen där vi inom en femårsperiod kan räkna med att uppåt en tredjedel, cirka 170 medarbetare bör gå i pension och ska ersättas. Inom vissa smala specialiteter är det därför extra viktigt att sjukhuset klarar kompetensförsörjningen framöver. En STläkarutbildning tar 5 år och långsiktighet blir därför viktig. Sjukhuset har begärt att få

233 3 ytterligare medel för att kunna inrätta nya ST-läkarblock på bland annat inom smala specialiteter. Från 2016 har sjukhuset fått beviljat 5 ST- block (av 10 äskade för 2016) beviljade från Specialistsjuksköterskor är en grupp som sjukhuset behöver tänka långsiktigt för att upprätthålla kompetensnivån. Studielön under utbildning har visat sig vara en positiv utveckling och enligt socialstyrelsen har de flesta landsting någon form av studiestöd. Väldigt många prövar utbildning på halvfart för att samtidigt gå på praktik på den framtida avdelningen. Det finns yrkesgrupper med få medarbetare där sjukhuset är särskilt känslig för personalförändringar. Personalomsättningen 2014 tom juli 2015 Landstinget har svårt att ta fram en tillförlitlig och enkel personalomsättning ifrån nuvarande personalsystem, därför utvecklas en sådan förnärvarande i SAS landstingets nya uppföljningssystem. Det beslutet har inte uppfyllts med har förbättrats jämfört med Sjukhuset fokuserar på antalet som slutat sin anställning eftersom rekryteringsbehovet överstiger de medarbetare som slutat sin anställning Underlaget som används i denna rapport har hämtats ifrån Primulas olika grundregister. Från och med i år ska registrering av avslutsorsak vara tvingande. När underlaget, rådata från personalsystemet Primula, har stickprovskontrollerats har några fel hittats. Det kan uppstå fel framförallt på de personer som inte har en avslutsorsak. Det kan innebära att underlaget inte är helt korrekt samtidigt så har sjukhuset i diverrapporten Headcount 2014 som mäter antal anställda utifrån personnummer och den är i nivå med rådata för Bedömningen är förnärvarande att materialet är korrekt men att de eventuella skevheter som kan finnas bedöms vara i på grund av omorganisationen. Resultatet visar på att om trenden fortsätter kommer sjukhuset ha en högre personalomsättning jämfört mot Till och med juli 2015 hade sjukhuset 184 fler medarbetare som slutat sin anställning jämfört med 2014 samma period (se tabell nedan). Antal medarbetare som slutat 2014 tom juli 2015 Antal medarbetare som slutat Månad sin anställning Diff jan feb mars april maj juni juli aug sept 68 okt 47 nov 50 dec 111 Totalsumma Hittills till och med juli månad har 8,5 procent av de månadsanställda slutat sin anställning. Motsvarande siffra 2014 var 6,3 procent (helår 13 %).

234 4 Orsak till avslut av anställning fördelad på anställningsform Tillsvidareanställd Vikariat Visstidsanställning Provanställning Totalt Orsaks till avslut Avtal/ålderspension motsv Egen uppsägning motsv Ingen avslutsorsak reg Övrigt Totalsumma I genomsnitt har den som slutar på sjukhuset varit anställd i 8,7 år både 2014 och Sedan varierar det något vad gäller avslutsorsak och yrkesgrupp. Avslutsorsak mer specifierat, kopplat till genomsnittlig anställningstid 2014 till juli 2015 Avslutsorsak Antal 2014 till juli 2015 Genomsnittlig anställningstid i år Totalsumma ,7 Avslutsorsak ej angiven 603 4,9 Arbetsbrist 3 18,3 Avliden 8 18,9 Avtalspension hel/partiell 32 23,6 Egen uppsägning 1 8,8 Egen uppsägning externt 593 8,4 Egen uppsägning internt 239 9,0 Nytt arbete - internt LUL 2 12,8 Personliga skäl 8 5,0 Sjukersättning hel/partiell 12 18,8 Tidsbegränsad anställning upph 55 2,7 Verksamhetsövergång 1 17,3 Ålderspension ,1 Överenskommelse 8 10,8 Övrigt 25 8,0 Eftersom avslutsorsak saknas på en större andel av de som slutat kan man inte dra några reella slutsatser, men däremot se trender. För att få en bättre överblick så behövs individuell analys. I de yrkesgrupper som sjukhuset har rekryteringsbehov inom är det mer intressant att följa avslutsorsaker som en trend. (se tabell nedan). Inom läkargruppen (ST/AT motsvarande) har de flesta ingen avslutsorsak. När det gäller läkare med specialistkompetens så har 116 slutat sin anställning har cirka 20 procent erhållit ålderspension/avtalspension med en genomsnittlig anställningstid på 20 år. Egenuppsägning motsvarande för 62 (53 %) med en genomsnittlig anställningstid på 11 år. Inom sjuksköterskegruppen (exklusive specialistutbildade) har dryg 20 procent av de totalt 461 som slutat ingen avslutsorsak. Främsta orsaken var egen uppsägning eller motsvarande, 312 (68 %) sjuksköterskor avslutade på så sätt sin anställning 2014 till och med juli 2015: Deras genomsnittliga anställningstid var 7 år. Avtalspension eller ålderspension har 26 erhållit enligt underlaget När det gäller sjuksköterskor med specialistkompetens så har 202 slutat sin anställning har 26 (13 %) erhållit ålderspension/avtalspension med en genomsnittlig anställningstid på 24 år. Även här är egen uppsägning eller motsvarande den största gruppen med 134 medarbetare (66 %) med en genomsnittlig anställningstid på 11 år.

235 5 Avslutsorsak per yrkesgrupp fördelat 2014 och ackumulerat till och med juli 2015 Avslutsorsak ej angiven Avtalpension/ålders pension motsv. Egen uppsägning motsvarande Övrigt Yrkesgrupp Administratör/handläggare BMA Hälso och sjukvård övrigt IT tjänster Ledning Läkare Läkare specialist Paramedicin Sjuksköterska Sjuksköterska specialist Tand övriga Teknik Tandläkare Undersköterska Övrigt Totalsumma Sammanfattningsvis så behöver sjukhuset efterregistrera, om det är möjligt, anställda som hittills i år inte har någon avslutskod för att göra en förbättrad analys. Rutiner och lösning på detta problem kommer utvecklas under hösten. Personalomsättningen inom sjukhuset för de yrkesgrupper som vi har störst rekryteringsbehov beror till största delen på egen uppsägning. För att få mer uttömmande beskrivning om varför dessa grupper avslutar sin anställning behövs kompletterande informell information som mer beskriver orsaken till den egna uppsägningen.

236

237

238 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 144 Dnr PS Svar på yrkanden angående cellprovtagningskontroller Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att uppdra till t f sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att ta fram en handlingsplan som syftar till att få fler kvinnor i Uppsala län att regelbundet delta i cellprovtagningskontroller och öka täckningsgraden inom Uppsala län, återrapportering av uppdraget sker till produktionsstyrelsens sammanträde i december Ärendet Kajsa Dovstad (FP) och Janine Bichara (FP) har väckt ett ärende i produktionsstyrelsen rörande förbättrade rutiner för cellprovtagningskontroller, i syfte att få fler kvinnor att gå på kontrollerna. Detta mot bakgrund av att många kvinnor i Uppsala län fortsatt uteblir från cellprovtagningskontroller. De förslag som framförs är följande: 1. Dagens öppna inbjudningar till cellprovtagning med kallelse utan en förutbestämt tid tas bort och ersätts av en kallelse till cellprovtagning med en bestämd tid som dessutom lätt ska kunna gå att boka om på nätet. 2. Påminnelse till cellprovtagning ska skickas ut senast efter tre månader. 3. Erbjudande om hemtest ska erbjuda kvinnor som inte bokat tid efter påminnelse. 4. Uppdra till Akademiska sjukhuset att återkomma med en bedömning av en informations- och utbildningssatsning för att på så sätt öka andelen kvinnor som går på cellprovtagningskontroller. Produktionsstyrelsen tog upp ärendet vid augustisammanträdet och beslutade då att bordlägga detta för vidare beredning och behandling vid septembermötet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

239 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) I beredningen av ärendet har yttrande inhämtats från Akademiska sjukhuset. Yttrande har inkommit från Styrgruppen för GHK (gynhälsokontroller) i Uppsala län, som i sin helhet återfinns i bilaga till ärendet. Av de kommentarer som styrgruppen lämnat till ovanstående förslag kan konstateras att utvecklingsarbete redan idag bedrivs i linje med vad som föreslås under punkten 1-2 ovan, dvs. kring införande av kallelse med fast tid samt införande av påminnelse vid uteblivet besök. Landstinget kommer redan under hösten 2015 öppna upp möjligheten för webbtidbokning och börja med att pröva detta vid en pilotmottagning. Målet är att länets barnmorskemottagningar, som genomför provtagning inom programmet för cervixcancerprevention, vid årsskiftet ska erbjuda webbtidbokning till alla kvinnor som enligt rutin kallas för cellprovskontroll. Detta innebär att dagens öppna inbjudningar till cellprovtagning med kallelser utan en förutbestämd tid tas bort och ersätts av en kallelse till cellprovtagning med en bestämd tid som dessutom lätt ska kunna gå att boka om på nätet. När det är dags för provtagning kommer kvinnan att kunna se sina bokade tider samt av- och omboka tider i Cosmic via 1177 Vårdguidens e-tjänster (tidigare Mina vårdkontakter). Samtliga barnmorskemottagningar använder idag Cosmic och fr.o.m. januari 2016 ska samtliga mottagningar använda 1177 Vårdguidens tjänster. När det gäller förslaget om att påminnelse till cellprovtagning ska skickas ut senast inom tre månader, har styrgruppen redan fattat ett beslut om att påminnelse ska skickas ut till de kvinnor som inte lämnat prov inom 6 månader istället som gör nu inom 12 månader (eventuellt kan ytterligare kortare tid mellan kallelse och påminnelse övervägas). Styrgruppen ställer sig positiv till förslaget om erbjudande om hemtest till kvinnor som inte bokat tid efter påminnelse. Enligt styrgruppen vore sannolikt det bästa om all provtagning gjordes som självprovtagning för kvinnor 30 år eller äldre, där det enligt Socialstyrelsens rekommendation nu ska tas prov för HPV-test och inte för cytologi. Detta öppnar upp för självprovtagning, vilket också skulle kunna öka täckningsgraden. Mot bakgrund av den låga täckningsgraden inom Uppsala län föreslås produktionsstyrelsen uppdra till t f sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att ta fram en handlingsplan som syftar till att få fler kvinnor i Uppsala län att regelbundet delta i cellprovtagningskontroller samt öka täckningsgraden inom länet. Handlingsplanen bör utgå från en nulägesbeskrivning/probleminventering som därefter ligger till grund för att identifiera åtgärder för att få fler att delta inom organiserad screening och att uppnå en högre täckningsgrad. Som en del av del av de samlade åtgärderna kan en bedömning av informations- och utbildningssatsningar ingå. Uppdraget föreslås återrapporteras till produktionsstyrelsen under hösten, dock senast vid decembermötet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

240 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Kopia till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektören T f sjukhusdirektören Lena Axén, samordningsbarnmorska, Akademiska sjukhuset Birgitta Segeblad, mödrahälsovårdsöverläkare, Akademiska sjukhuset Bilaga 144 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

241 Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Svar på yrkanden angående cellprovtagningskontroller Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att uppdra till t f sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att ta fram en handlingsplan som syftar till att få fler kvinnor i Uppsala län att regelbundet delta i cellprovtagningskontroller och öka täckningsgraden inom Uppsala län, återrapportering av uppdraget sker till produktionsstyrelsens sammanträde i december Ärendet Bakgrund Kajsa Dovstad (FP) och Janine Bichara (FP) har väckt ett ärende i produktionsstyrelsen rörande förbättrade rutiner för cellprovtagningskontroller, i syfte att få fler kvinnor att gå på kontrollerna. Detta mot bakgrund av att många kvinnor i Uppsala län fortsatt uteblir från cellprovtagningskontroller. De förslag som framförs är följande: 1. Dagens öppna inbjudningar till cellprovtagning med kallelse utan en förutbestämt tid tas bort och ersätts av en kallelse till cellprovtagning med en bestämd tid som dessutom lätt ska kunna gå att boka om på nätet. 2. Påminnelse till cellprovtagning ska skickas ut senast efter tre månader. 3. Erbjudande om hemtest ska erbjuda kvinnor som inte bokat tid efter påminnelse. 4. Uppdra till Akademiska sjukhuset att återkomma med en bedömning av en informations- och utbildningssatsning för att på så sätt öka andelen kvinnor som går på cellprovtagningskontroller. Produktionsstyrelsen tog upp ärendet vid augustisammanträdet och beslutade då att bordlägga detta för vidare beredning och behandling vid septembermötet. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

242 2 (3) I beredningen av ärendet har yttrande inhämtats från Akademiska sjukhuset. Yttrande har inkommit från Styrgruppen för GHK (gynhälsokontroller) i Uppsala län, som i sin helhet återfinns i bilaga till ärendet. Av de kommentarer som styrgruppen lämnat till ovanstående förslag kan konstateras att utvecklingsarbete redan idag bedrivs i linje med vad som föreslås under punkten 1-2 ovan, dvs. kring införande av kallelse med fast tid samt införande av påminnelse vid uteblivet besök. Landstinget kommer redan under hösten 2015 öppna upp möjligheten för webbtidbokning och börja med att pröva detta vid en pilotmottagning. Målet är att länets barnmorskemottagningar, som genomför provtagning inom programmet för cervixcancerprevention, vid årsskiftet ska erbjuda webbtidbokning till alla kvinnor som enligt rutin kallas för cellprovskontroll. Detta innebär att dagens öppna inbjudningar till cellprovtagning med kallelser utan en förutbestämd tid tas bort och ersätts av en kallelse till cellprovtagning med en bestämd tid som dessutom lätt ska kunna gå att boka om på nätet. När det är dags för provtagning kommer kvinnan att kunna se sina bokade tider samt av- och omboka tider i Cosmic via 1177 Vårdguidens tjänster (tidigare Mina vårdkontakter). Samtliga barnmorskemottagningar använder idag Cosmic och fr.o.m. januari 2016 ska samtliga mottagningar använda 1177 Vårdguidens tjänster. När det gäller förslaget om att påminnelse till cellprovtagning ska skickas ut senast inom tre månader, har styrgruppen redan fattat ett beslut om att påminnelse ska skickas ut till de kvinnor som inte lämnat prov inom 6 månader istället som gör nu inom 12 månader (eventuellt kan ytterligare kortare tid mellan kallelse och påminnelse övervägas). Styrgruppen ställer sig positiv till förslaget om erbjudande om hemtest till kvinnor som inte bokat tid efter påminnelse. Enligt styrgruppen vore sannolikt det bästa om all provtagning gjordes som självprovtagning för kvinnor 30 år eller äldre, där det enligt Socialstyrelsens rekommendation nu ska tas prov för HPV-test och inte för cytologi. Detta öppnar upp för självprovtagning, vilket också skulle kunna öka täckningsgraden. Mot bakgrund av den låga täckningsgraden inom Uppsala län föreslås produktionsstyrelsen uppdra till t f sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att ta fram en handlingsplan som syftar till att få fler kvinnor i Uppsala län att regelbundet delta i cellprovtagningskontroller samt öka täckningsgraden inom länet. Handlingsplanen bör utgå från en nulägesbeskrivning/probleminventering som därefter ligger till grund för att identifiera åtgärder för att få fler att delta inom organiserad screening och att uppnå en högre täckningsgrad. Som en del av del av de samlade åtgärderna kan en bedömning av informations- och utbildningssatsningar ingå. Uppdraget föreslås återrapporteras till produktionsstyrelsen under hösten, dock senast vid decembermötet. Bilagor

243 3 (3) - Yttrande över Initiativ till ärende i produktionsstyrelsen gällande förbättringar kring cellprovtagningskontroller från Styrgruppen för GHK (gynhälsokontroller) i Uppsala, - Yrkanden angående förbättringar kring cellprovtagningskontroller från Kajsa Dovstad (FP) och Janine Bichara (FP). Kopia till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektören T f sjukhusdirektören Lena Axén, samordningsbarnmorska, Akademiska sjukhuset Birgitta Segeblad, mödrahälsovårdsöverläkare, Akademiska sjukhuset

244 Angående Initiativ till ärende i Produktionsstyrelsen gällande förbättringar kring Cellprovtagningskontroller från Folkpartiet liberalerna så vill vi från styrgruppen i Uppsala kommentera det som står i dokumentet och de frågor/krav som framförs. Det är ungefär 450 nya fall av cervixcancer/år i Sverige och under 2013 registrerades 26 nya fall i Uppsala. Antalet fall har ökat numerärt på senare år men det är långt från någon statistisk ökning utan det är slumpen som gör att det rör sig lite upp och ner. I Uppsala deltar ca 69 % inom organiserad screening där riksgenomsnittet också är 69 %. Beträffande täckningsgraden ligger Uppsala lågt, näst lägst i riket med 72 %, riksgenomsnittet är 81 %. Det är förhållandevis många kvinnor i Uppsala som inte får kallelse eller kallas inte inom planerade tidsintervall. Här är vi också bland det sämsta i landet. Sammanfattningsvis så beskrivs en rad svagheter i programmet för cervixcancerprevention i Uppsala. I dokumentet finns fyra frågor som vi kommenterar nedan: 1. Dagens öppna inbjudningar till cellprovtagning med kallelser utan en förutbestämd tid tas bort och ersätts av en kallelse till cellprovtagning med en bestämd tid som dessutom lätt ska kunna gå att boka om på nätet. Kommentar: Det pågår för närvarande ett utvecklingsarbete inom området cervixcancer prevention som ligger i linje med vad som här framförs som ett krav. Redan under hösten 2015 kommer Landstinget i Uppsala Län att öppna upp möjligheten för webbtidbokning vid en pilotmottagning. Målet är att länets barnmorskemottagningar (BMM) som genomför provtagning inom programmet för cervixcancerprevention vid årsskiftet ska erbjuda webbtidbokning till alla kvinnor som enligt rutin kallas för cellprovskontroll. Dagens öppna inbjudningar till cellprovtagning med kallelser utan en förutbestämd tid tas bort och ersätts av en kallelse till cellprovtagning med en bestämd tid som dessutom lätt ska kunna gå att boka om på nätet. När det är dags för provtagning kommer kvinnan att kunna se sina bokade tider samt boka, av- och omboka tider i Cosmic via Mina vårdkontakter. Det är oklart när detta kommer att vara helt genomfört men ambitionen är att det ska ske inom närmaste året. Det finns en del förutsättningar för att detta ska fungera och det är att enheten (mottagningen) måste finnas i Mina vårdkontakter och man måste använda Cosmic, vilket inte är fallet idag, mycket pga kostnadsskäl. Verksamheten styr vad invånaren ska se och kunna göra i webbtidboken. Tanken är att kvinnan ska kunna se bokade tider i Cosmic, nyboka, avboka och omboka. Den här åtgärden kommer att öka täckningsgraden, ge ökad tillgänglighet, minska trycket på telefonrådgivning/tidbokning och ge färre uteblivna besök.

245 Det är dock av största vikt att detta genomförs inom alla enheter och det är för en rad privata enheter en kostnadsfråga att införa Cosmic. Det föreligger alltså ett behov av finansiering. 2. Påminnelse till cellprovtagning ska skickas ut senast efter tre månader. Kommentar: Styrgruppen har redan fattat beslut om att påminnelse ska skickas ut till de kvinnor som inte lämnat prov inom 6 månader istället för som nu inom 12 mån. Möjligen ska vi ha en ännu kortare tid mellan kallelse och påminnelse om det inte inkommer något prov. Systemet kommer att uppgraderas så att påminnelser kan skickas ut automatiskt redan från slutet av Som läget är nu så saknas ekonomiska medel för ebrevhanteringen, dvs. kostnader för utformning av olika kallelsebrev/svar och posthantering. 3. Erbjudande om hemtest ska erbjudas kvinnor som inte bokat tid efter påminnelse. Kommentar: Det är ett mycket bra förslag där vi vet att närmare 40 % av de kvinnor som inte lämnat cellprov på minst 6 år, dom lämnar självprov för analys av HPV. Detta introducerades 2007 men togs bort för några år sedan på grund av stora studier med självprovtagning i Uppsala. Detta bör introduceras igen. Det sannolikt bästa vore att all provtagning gjordes som självprovtagning för kvinnor 30 år eller äldre där det enligt socialstyrelsens rekommendation nu ska tas prov för HPV-test och inte för cytologi. Detta öppnar upp för självprovtagning vilket också skulle öka täckningsgraden. Enligt data från en uppsalastudie så föredrar drygt 80 % självprovtagning framför provtagning av barnmorska eller gynekolog. Alternativet med provtagning av barnmorska eller gynekolog måste naturligtvis finnar kvar. Självprovtagning kan göras när som i menstruationscykeln utom vid mensblödning. Provtagningen är oerhört lätt att göra och kan utan problem göras av kvinnan själv. Självprovtagning innebär stora samhälls- och hälsoekonomiska vinster. Kvinnan behöver inte ta ledigt för provtagningen eller ta sig till och från en mottagning. Vidare belastas inte provtagaren, ofta en barnmorska med provtagning som kvinnan kan göra själv. Självprovtagning ger lika säkert svar som prov taget av barn morska med den provtagningsmetod som för närvarande används i Uppsala. 4. Uppdra till Akademiska sjukhuset att återkomma med en bedömning av en informations -och utbildningssatsning för att på så sätt öka andelen kvinnor som går på cellprovtagningskontroller. Kommentar: Vi önskar resurser för en ansvarig barnmorska som på deltid arbetar med utveckling av screeningverksamheten så vi når en betydligt högre täckningsgrad av provtagning för cervixcancerprevention, för alla kvinnor från 23 år upp till Detta inkluderar telefonrådgivning i frågor rörande cellprovtagning, självprovtagning, cellförändringar, HPV samt vaccination.

246 Vi önskar resurser för en informationskampanj som riktar sig till medborgarna i allmänhet men kvinnor i synnerhet. Detta för att öka kunskapen om hur cervixcancer uppkommer och att man genom deltagande i programmet för cervixcancerprevention genom att lämna prov regelbundet i minskar risken att drabbas av cervixcancer nära nog reduceras till noll. Här bör ingå information om självprovtagning. Vi önskar införa en årlig (nationell) cellprovsvecka där olika professioner, patientföreningar och geografiska enheter jobbar tillsammans för att påminna hela Sverige om det viktiga med deltagande i programmet för cervixcancerprevention! Det är viktigt att vi i Uppsala är med vid ett sådant event. Ett sådant event kostar naturligtvis men skulle säkerligen bidra till en bättre täckningsgrad i Uppsala. Bland annat tillkommer kostnader för framtagande av informationsmaterial (till exempel väskor, jackor och tröjor till personer som deltar i kampanjarbetet), annonser och broschyrer. Man kan också tänka sig att använda sig av en ambulerande provtagningsbuss under den här veckan och en sådan verksamhet är också förenad med kostnader. Utbildningsprogram för alla som deltar i provtagningsverksamheten, huvudsakligen barnmorskor. Detta erbjuds regelbundet av Mödrahälsovårdsenheten som har ansvar för kvalitetsuppföljning av barnmorskemottagningar i Landstinget i Uppsala Län. Vi har diskuterat möjligheten att centralisera all provtagning till en mottagning centralt i Uppsala, de mottagningar som redan deltar i provtagning inne i stan. En lättillgänglig mottagning dit alla kvinnor, oavsett sexuell läggning, etniskt ursprung eller tradition, skall känna sig trygga och naturligt att komma. Vidare skulle kompetensen vara lite högre på den mottagningen som då blir lite av en specialmottagning. Kallelsedatabasen skulle med fördel placeras här i stället för som nu på patologen. Den typen av organisation skulle underlätta oerhört i samband med utvärdering av verksamheten och också i samband med utvecklings- och forskningsprojekt. Vidare bör vi komma igång med utbildningsprogram för skolsköterskor och personal på ungdomsmottagningar. Information ges lämpligen i årskurs 8 eller 9 i samband med övrig sexualupplysning. Alla flickor och pojkar bör ges samma information. Styrgruppen för GHK (gynhälsokontroller) Landstinget i Uppsala Län

247

248

249 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 145 Dnr PS Plan för genomförande av beslutet om fördjupat samarbete kring äldrefrågor (äldrecentrum) Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att godkänna planen för genomförande av beslutet om ett fördjupat samarbete kring äldrefrågor (äldrecentrum) enligt bilaga, uppmana förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering att fortsätta förankringsarbetet av planen med berörda aktörer, i syfte att utveckla samverkan och insatser som rör vården av mest sjuka äldre. Ärendet Vid produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med förvaltningen Hälsa och habilitering den 11 augusti 2015 redovisades bl.a. för status gällande införandet av ett Centrum för äldrefrågor i landstinget (äldrecentrum). Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2014 om att vid Hälsa och habilitering inrätta ett äldrecentrum med företrädare för bl.a. landstinget, länets kommuner och Regionförbundet (Dnr CK ). Detta beslut hade föregåtts av ett tidigare beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen med samma inriktning (Dnr HSS ). Av underlagen till införandebesluten framgår att ett äldrecentrum bör ses som ett nätverk som hålls ihop av ett råd, där berörda aktörer är representerade, och som samordnas av förvaltningen Hälsa och habilitering. I nätverket bör ingå företrädare från till exempel Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, primärvården, samt länets kommuner och Regionförbundet. Syftet med nätverket ska vara att diskutera frågor om samverkan och utveckling av insatser som rör vården av de mest sjuka äldre i länet. Vid förvaltningsträffen med produktionsstyrelsens arbetsutskott framkom att Hälsa och habilitering önskar påbörja bildandet av ett äldrecentrum, i form av ett fördjupat nätverkssamarbete. Produktionsstyrelsen uppdrog därför vid augustimötet till förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering att till styrelsens sammanträde i september presentera en plan för genomförande av beslutet om äldrecentrum. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

250 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Förvaltningsdirektören har inkommit med en genomförandeplan, som i sin helhet föreligger som bilaga till ärendet. Planen innehåller en beskrivning av det förberedelsearbete som hitintills genomförts, en tänkbar modell för samverkan samt en beskrivning av hur det fortsatta arbetet är tänkt att läggas upp. Produktionsstyrelsen föreslås godkänna genomförandeplanen. För att intentionerna och syftet med nätverkssamarbetet ska infrias uppmanar produktionsstyrelsen förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering att fortsätta förankringsarbetet av genomförandeplanen med berörda aktörer. Kopia till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören T f sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Bilaga 145 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

251 Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Plan för genomförande av beslutet om fördjupat samarbete kring äldrefrågor (äldrecentrum) Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att godkänna planen för genomförande av beslutet om ett fördjupat samarbete kring äldrefrågor (äldrecentrum) enligt bilaga, att uppmana förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering att fortsätta förankringsarbetet av planen med berörda aktörer, i syfte att utveckla samverkan och insatser som rör vården av mest sjuka äldre. Ärendet Vid produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med förvaltningen Hälsa och habilitering den 11 augusti 2015 redovisades bl.a. för status gällande införandet av ett Centrum för äldrefrågor i landstinget (äldrecentrum). Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2014 om att vid Hälsa och habilitering inrätta ett äldrecentrum med företrädare för bl.a. landstinget, länets kommuner och Regionförbundet (Dnr CK ). Detta beslut hade föregåtts av ett tidigare beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen med samma inriktning (Dnr HSS ). Av underlagen till införandebesluten framgår att ett äldrecentrum bör ses som ett nätverk som hålls ihop av ett råd, där berörda aktörer är representerade, och som samordnas av förvaltningen Hälsa och habilitering. I nätverket bör ingå företrädare från till exempel Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, primärvården, samt länets kommuner och Regionförbundet. Syftet med nätverket ska vara att diskutera frågor om samverkan och utveckling av insatser som rör vården av de mest sjuka äldre i länet. Vid förvaltningsträffen med produktionsstyrelsens arbetsutskott framkom att Hälsa och habilitering önskar påbörja bildandet av ett äldrecentrum, i form av ett fördjupat nätverkssamarbete. Produktionsstyrelsen uppdrog därför vid augustimötet till förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering att till styrelsens sammanträde i september presentera en plan för genomförande av beslutet om äldrecentrum. Förvaltningsdirektören har inkommit med en genomförandeplan, som i sin helhet föreligger som bilaga till ärendet. Planen innehåller en beskrivning av det Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

252 2 (2) förberedelsearbete som hitintills genomförts, en tänkbar modell för samverkan samt en beskrivning av hur det fortsatta arbetet är tänkt att läggas upp. Produktionsstyrelsen föreslås godkänna genomförandeplanen. För att intentionerna och syftet med nätverkssamarbetet ska infrias uppmanar produktionsstyrelsen förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering att fortsätta förankringsarbetet av genomförandeplanen med berörda aktörer. Bilagor - Plan för genomförande av beslutet om Centrum för äldrefrågor Kopia till: Förvaltningsdirektören, Hälsa- och habilitering Hälso- och sjukvårdsdirektören

253 Plan för genomförande av beslutet om Centrum för äldrefrågor Hälsa och habilitering avser att påbörja arbetet med ett centrum för äldrefrågor hösten 2015 Vad har hänt hittills? - Förankring har gjorts mer inofficiellt med Regionförbundet och länets kommuner i den s.k. Plattformsstyrgruppen (grupp ur TKL som på uppdrag av TKL arbetar med nationella satsningar). Intresset har varit stort för att delta centrumet. - Preliminära samtal har förts med chefsläkare vid Akademiska sjukhuset, som leder den nuvarande landstingsarbetsgruppen inom ramen för satsningen Bättre liv för de mest sjuka äldre. - Under våren har också representanter från bl.a. Regionförbundet, representanter för samordningsavdelningen, HoH träffats och tagit fram förslag till framtida länsgemensamma äldrefrågor för arbetet Organiserandet av centrumet följer den mall som tagits fram för alla centrum på HoH. Den översta nivån är rådgivande och där ska landstinget representeras av chefstjänstemän från berörda förvaltningar. Övriga deltagare är länets kommuner, Regionförbundet, Universitetet och andra tänkbara intressenter. Gruppen leds av politiker från landstinget. Eventuella förslag och synpunkter från gruppen ska antingen förankras politiskt i respektive organisation o/e föras ned till näste nivå. Mellannivån = centrumledningsgruppen som motsvarar landstingets arbetsgrupp för Bättre liv för de mest sjuka äldre. Gruppen leds i dagsläget av chefläkare Margareta Öhrvall och samtliga berörda förvaltningar samt landstingets ledningskontor finns med i gruppen. Gruppen ska arbeta med ständiga förbättringar och uppföljningar utifrån rådets intentioner och egna framtagna förbättringsförslag. Gruppen rapporterar regelbundet till koncernledningen.

254 Nedersta nivån är de verksamheter som utifrån beslut ska verkställa de föreslagna förbättringarna. Handlingsplan (Inför regionkommunbildningen skissa på ett förslag till styrning Styrning i samverkan runt personer med behov av vård och stöd av socialtjänst och sjukvård) Förankra modellen i TKL (Tjänstemannaberedningen i kommuner och landsting) och be kommunerna att utse representanter till rådet. Information i TKL i september av förvaltningsdirektör. Förankra modellen i koncernledningen förvaltningsdirektör hösten 2015 I rådet start okt/nov 2015 fastställa viktiga fokusområden för 2016 t.ex. Sammanhållen vård och omsorg; in- och utskrivningsprocessen, lokala lösningar för läkarvård i hemmet. Kvalitetsindikatorer som kan följas är återinläggningar inom 30 dagar, undvikbar slutenvård samt utförda hembesök av läkare från vårdcentral. God vård vid livets slutskede; klargörande av ansvar för kommun resp. landstinget, utveckling av en länsgemensam lösning för SAH i länet vilket skulle möjliggöra dygnet runt vård, kompetensutveckling av all personal i palliativ vård. Kvalitetsindikatorer som kan följas är registrering i Svenska palliaitivregistret, dödsfall på sjukhus, dödsfall efter återinläggning på sjukhus. Demensvård implementering av nya demensriktlinjer. Kvalitetsindikatorer som kan följas är registrering i Svenska 2

255 Demensregistret, registreringar i BPSD-registret, förändring av antal remisser till äldrepsykiatrin från boenden. Dessa fokusområden utgår från länets resultat i satsningen Bättre liv för de mest sjuka äldre. Utifrån ovanstående fokusområden göra en plan för arbetet i centrumledningsgruppen. 3

256 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 146 Dnr PS Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet till den ortopediska verksamheten Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lämna bifogat svar till landstingets revisorer. Ärendet Landstingets revisorer har överlämnat en revisionsskrivelse och revisionsrapport till produktionsstyrelsen avseende ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten. Revisorerna önskar svar på vilka åtgärder som styrelsen vidtagit och avser vidta med anledning av granskningen. Revisorerna önskar också svar från hälso- och sjukvårdsstyrelsen respektive landstingsstyrelsen. Landstingets revisorer bedömer att landstinget inte i tillräckligt utsträckning säkerställer att den ortopediska verksamheten är ändamålsenlig och tillgänglig. Revisorerna rekommenderar att landstinget säkerställer att tillgänglighet ges fortsatt hög prioritet i utveckling av de ortopediska verksamheterna i landstinget. Revisionen rekommenderar att den ortopediska verksamheten ser över förutsättningar för planering av operationer och möjligheter att avlasta Akademiska sjukhuset. Vidare rekommenderar revisionen att landstinget säkerställer att det utarbetas tydliga skriftliga instruktioner för remisser. Landstinget rekommenderas säkerställa att det finns enhetliga rutiner för avvikelsehantering och uppföljning av vårdrelaterade infektioner samt system för hantering av register och statistik. T f produktionsdirektören föreslår produktionsstyrelsen besluta att lämna bifogat svar till landstingets revisorer. Kopia till: Revisionschefen, Ulrika Mårtensson Bilaga 146 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

257 Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Svar till revisionen Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lämna bifogat svar till landstingets revisorer. Ärendet Landstingets revisorer har överlämnat en revisionsskrivelse och revisionsrapport till produktionsstyrelsen avseende ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten. Revisorerna önskar svar på vilka åtgärder som styrelsen vidtagit och avser vidta med anledning av granskningen. Revisorerna önskar också svar från hälsooch sjukvårdsstyrelsen respektive landstingsstyrelsen. Landstingets revisorer bedömer att landstinget inte i tillräckligt utsträckning säkerställer att den ortopediska verksamheten är ändamålsenlig och tillgänglig. Revisorerna rekommenderar att landstinget säkerställer att tillgänglighet ges fortsatt hög prioritet i utveckling av de ortopediska verksamheterna i landstinget. Revisionen rekommenderar att den ortopediska verksamheten ser över förutsättningar för planering av operationer och möjligheter att avlasta Akademiska sjukhuset. Vidare rekommenderar revisionen att landstinget säkerställer att det utarbetas tydliga skriftliga instruktioner för remisser. Landstinget rekommenderas säkerställa att det finns enhetliga rutiner för avvikelsehantering och uppföljning av vårdrelaterade infektioner samt system för hantering av register och statistik. T f produktionsdirektören föreslår produktionsstyrelsen besluta att lämna bifogat svar till landstingets revisorer. Bilagor 1. Revisionssvar 2. Revisionsskrivelse och revisionsrapport Kopia till: Revisionschef Ulrika Mårtensson Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

258 FÖRSLAG Dnr PS Produktionsavdelningen Marianne Lindé Tfn E-post Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Produktionsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Under 2014 har revisionen, genom HiO AB, granskat de ortopediska verksamheterna inom Uppsala läns landsting avseende dess ändamålsenlighet och tillgänglighet. Revisionen konstaterar efter intervjuer och journalgranskning att den ortopediska verksamheten inte är ändamålsenlig avseende tillgängligheten. Revisionen rekommenderar att landstinget säkerställer att tillgänglighet ges fortsatt hög prioritet i utveckling av de ortopediska verksamheterna i landstinget. För att den ortopediska verksamheten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt och optimalt sätt bör landstinget se över förutsättningar vid planering av operationer och möjligheten att avlasta Akademiska sjukhuset. För att undvika onödiga kompletteringar på grund av att uppställda kvalitetskrav inte efterlevs, bör landstinget säkerställa att det utarbetas tydliga skriftliga instruktioner för remisser. Landstinget bör vidare säkerställa att det finns enhetliga rutiner för avvikelsehantering och uppföljning av vårdrelaterade infektioner samt system för hantering av register och statistik. Revisionens synpunkter på ändamålsenlighet och tillgänglighet till den ortopediska verksamheten har bemötts av verksamheten för ortopedi. Möjligheter att avlasta Akademiska sjukhuset Remissinflödet till den ortopediska verksamheten har ökat under de senaste åren. För att avlasta Akademiska sjukhuset och minska remissinflödet till specialistvården anser produktionsstyrelsen att det är viktigt att det finns en väl fungerande sammanhållen vårdkedja där patienten ges vård på bästa omhändertagande nivå. Akademiska sjukhusets ortopediska verksamhet ser att det finns möjlighet att utveckla den vård som idag kan erbjudas i primärvården, av bland annat sjukgymnaster. Genom att utveckla första linjens vård kan fler patienter ges tidiga insatser, på rätt vårdnivå. En Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

259 2 (4) god extern och intern samverkan inom den specialiserade vården är enligt den ortopediska verksamheten en förutsättning för ett minskat remissinflöde till den specialiserade vården. Förutsättningar vid planering av operationer Produktionsstyrelsen instämmer i revisionens bedömning att det är viktigt att se över förutsättningarna vid planering av operationer för att optimera operationsverksamheten och förbättra tillgängligheten. Produktionsstyrelsen har alltsedan styrelsen tillkom lagt stort fokus på att följa tillgängligheten till besök och behandling inom bl.a. den specialiserade vården. För att möta det ortopediska behovet i länet och förbättra tillgängligheten påtalar den ortopediska verksamheten behovet av utökade resurser för operationsverksamheten. Störst är behovet av att utöka tillgänglig operationstid per dag. I den nya organisationen vid Akademiska sjukhuset kommer planering och bemanning av operationsresurserna samordnas inom ett och samma verksamhetsområde dit både operation och anestesi tillhör. Inom den nya organisationen kommer även konceptet med en operationsplaneringsenhet att vidareutvecklas. Denna enhet arbetar med planering och uppföljning av väntelistor, för att säkerställa att planeringslistornas kvalitet. Samarbeten Produktionsstyrelsen anser att det är viktigt att det samarbete som idag finns etablerat mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kring operationsverksamheten av viss baskirurgi fortsätter och om möjligt vidareutvecklas. Säkerställa tydliga skriftliga instruktioner för remisser Enligt revisionens rekommendation ska tydliga instruktioner utarbetas avseende remisshantering. I kvalitetshandboken för Landstinget i Uppsala län finns dokument som övergripande anger hur remiss ska hanteras i patientjournal. Regler finns för upprättande av vårdbegäran (remiss) och mottagande av vårdbegäran. Dokumentet anger att verksamhetsområdena har ett eget ansvar att skriva fram en rutin för hur vårdbegäran (remiss) hanteras inom respektive verksamhetsområde. Den ortopediska verksamheten har en specifikt framtagen rutinbeskrivning som remittenten ska följa för ett godtagbart bedömningsunderlag. Rutinen är formulerad som stöd till remittenten avseende kriterier för undersökning inför en ortopedisk bedömning. Denna rutin är framtagen och gäller för all primärvård i länet, likväl som för när läkare vid annan specialiserad verksamhet remitterar för ortopediska besvär. Enhetliga rutiner för avvikelsehantering och uppföljning av vårdrelaterade infektioner Revisionen föreslår att tydliga instruktioner utarbetas avseende avvikelsehantering och uppföljning av vårdrelaterade infektioner. Inom landstinget används MedControll som avvikelsehanteringssystem. Verktyget är ett stöd för att systematiskt rapportera, följa upp och åtgärda problem som fångas upp i verksamheten. MedControll kommer även i fortsättningen att vara ett stöd för det systematiska kvalitetsförbättrande arbete som ständigt pågår inom Landstinget i Uppsala län.

260 3 (4) Produktionsstyrelsen instämmer med revisionens bedömning att det är viktigt att följa upp förekomsten av infektioner vid den ortopediska verksamheten och att det finns fungerande rutiner för detta. Produktionsstyrelsen tog under våren 2015 beslut om att en sammanfattande patientsäkerhetsrapport löpande ska ges till styrelsen med särskilt fokus på bl.a. vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner kan idag följas via den nationella tjänsten på, en webbportal dit vårdrelaterade infektioner rapporteras automatiskt från det patientadministrativa systemet. På verksamhetsnivå följs den inrapporterade förekomsten av infektion via den nationella plattformen. Infektionsverktyget används som ett uppföljningsinstrument. Analyser görs och vid ökad förekomst eller annan avvikelse tillsätter ortopeden en intern haverikommission som granskar de ökande fallen och tar fram förslag till åtgärder för minskad förekomst av infektioner. I det regionvårdsavtalet finns bl.a. krav på omhändertagande av patienter med postoperativa komplikationer i form av infekterade proteser. Dessa patienter är således inte primäropererade på Akademiska sjukhuset, utan remitterade pga. postoperativ infektion. Akademiska sjukhuset har utvecklat ett revisionsprogram för patienter med infekterad proteser efter ortopedi. Till det programmet remitteras även regionpatienter då vården ej erbjuds i hemlandstinget. Två gånger om året genomförs punktprevalensmätningar på hela sjukhuset, så också vid ortopeden. Prevalensmätningarna ger tillfälle att lyfta fram vikten av god hygien. I samband med dessa mätningar går verksamheten igenom regler för hygien, så som korrekt användande av arbetsdräkten, handhygien och hur följsamhet till regler minskar smittspridning mellan patienter. System för hantering av register och statistik Många sjukdomstillstånd och diagnoser har specifika register som samlar in en omfattande mängd data från rikets olika vårdgivare. Så sker också för ortopedisk verksamhet. Överföringen av data sker idag manuellt. Möjligheterna att automatisera denna typ av dataöverföring till kvalitetsregister finns men kräver it-tekniska lösningar. För närvarande pågår ett arbete i landstinget med att utveckla automatiserad dataöverföring till kvalitetsregister. Arbetet är dock inte specifikt inriktat på ortopediska kvalitetsregister. Produktionsstyrelsen lyfter fram ett antal områden för fortsatt utveckling som den ortopediska verksamheten ser som viktiga att arbeta vidare med: Se över hur information om ortopediska remisser från primärvård kan vidareutvecklas, Fortsatt utveckling av data till kvalitetsregister, t.ex. Infektionsverktyget, Fortsatt utveckling av samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, Framtagande av en handlingsplan för en sammanhållen vårdkedja. Löpande revidering av kvalitetsdokument för remiss till ortopeden samt dokument om remisshantering.

261 4 (4) Regelbunden uppföljning av följsamhet och efterlevnad till gällande kvalitetsdokument. Fortsätta att följa indikator för vårdrelaterade infektioner och vid avvikelser agera enligt den egna handlingsplanen för haverikommissionen. För Landstinget i Uppsala län Sören Bergqvist Ordföranden Tord Jansson Direktören

262

263

264 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Revisionen Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Rapport

265 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten SAMMANFATTNING HiQ Stockholm AB, nedan nämnt HiQ, har fått i uppdrag av Landstingets revisorer i Uppsala län att granska den ortopediska verksamheten i landstinget. Syftet med granskningen är att säkerställa att landstinget har en ändamålsenlig ortopedisk verksamhet med hög tillgänglighet. Metod Granskningen har baserats på dokumentstudier, semistrukturerade intervjuer med tjänstemän och verksamhetschefer vid de berörda förvaltningarna samt granskning av ett urval av patientjournaler. Journalgranskningen har omfattat ett urval av 120 patientjournaler inom verksamheterna för ortopedi vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping samt Elisabethsjukhuset i Uppsala. Granskningen av journalerna har genomförts på plats vid respektive sjukhus med direkt tillgång till journalsystemet Cosmic. Sedvanliga sekretessförbindelser har undertecknats av granskarna och av respektive verksamhetschefer. Iakttagelser och bedömningar Intervjuer I granskningen har ett urval om 13 företrädare för den specialiserade ortopediska verksamheten, primärvården och den centrala administrationen i landstinget intervjuats. I intervjuerna har inte framkommit några kritiska synpunkter på formerna för samverkan mellan sjukhusen eller mellan dessa och primärvården eller kommunerna. En allmän uppfattning är att samverkan fungerar väl. Behovet av fortsatt uppmärksamhet på behovet av nivåstrukturering framhålls. De granskade verksamheterna redovisar system för intern ledning och styrning som är utformade efter vars och ens specifika behov. Önskemål om ökade möjligheter till direktremisser utan föregående granskning vid Akademiska sjukhuset framförs vid några intervjuer. Samtliga granskade enheter rapporterar till relevanta kvalitetsregister. Systematisk och strukturerad avvikelsehantering redovisas vid samtliga granskade enheter. Det föreligger dock viss oklarhet när det gäller förutsättningarna för uppföljning av vårdrelaterade infektioner. De granskade enheterna redovisar samtliga aktiva åtgärder för att förbättra tillgängligheten, bland annat insatser för att förbättra tillgänglighet per telefon och möjligheter att boka tid. Journalgranskning I journalgranskningen har vi bedömt väntetid från remiss till första besök vid ortopedisk klinik respektive tid från besök till operation. Vidare har vi granskat kvaliteten i inkommande remisser, förekomst av komplikationer och kriterier för intagning till sjukhus. För cirka hälften av patienterna i vårt urval har väntetiden till första besök varit kortare än 90 dagar. Tid från besök till operation var också kortare än 90 dagar för cirka hälften av patienterna. Kvaliteten i inkommande remisser bedöms bristfällig vad avser beskrivning av patientens besvär. I samtliga fall då vi har bedömt grunderna för intagning till sjukhus har intagningen ansetts väl motiverad. Indikationerna har bedömts väl dokumenterade utom i ett fall vid Akademiska sjukhuset och två fall vid Lasarettet i Enköping där dokumentationen bedömts ha vissa brister. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Med utgångspunkt i det material som vi har tagit del av är vår samlade bedömning att den ortopediska verksamheten vid Landstinget i Uppsala län inte är ändamålsenlig vad avser tillgängligheten. Vi har noterat ett flertal områden där fortsatt utvecklingsarbete är angeläget. Med utgångspunkt i våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi därför Landstingsstyrelsen att: Säkerställa att fullmäktiges mål nås vad avser tillgänglighet, vårdgarantin och kömiljarden. 2 (35)

266 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Initiera en översyn över möjligheterna att avlasta Akademiska sjukhuset genom utökade möjligheter att utföra allmän ortopedi. Följa upp effekterna av den beslutade organisationsförändringen vid Akademiska sjukhuset med avseende på tillgängligheten till ortopedisk vård. Se över förutsättningarna att utveckla operationsplaneringen för att optimalt utnyttja tillgängliga resurser för ortopediska verksamheten vid Akademiska sjukhuset. Säkerställa att det utarbetas tydliga instruktioner för utformning av remisser till den ortopediska verksamheten så att dessa uppfyller uppställda kvalitetskrav och onödiga att kompletteringar undviks. Säkerställa att enhetliga rutiner för avvikelsehantering med uppföljning av vårdrelaterade infektioner och återkoppling av information om dessa tillämpas inom hela den ortopediska verksamheten vid sjukhus och i primärvården. Initiera en översyn över arbetet med att registrera och hantera statistik i olika former bland annat att hantera kvalitetsregister. 3 (35)

267 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten UPPDRAGET BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNING REVISIONSFRÅGOR REVISIONSKRITERIER PROJEKTORGANISATION JÄV METOD UTGÅNGSPUNKTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR NUVARANDE OCH FRAMTIDA BEFOLKNING I UPPSALA LÄN TILLGÄNGLIGHET OCH VÅRDGARANTI ORGANISATION OCH RESURSER INOM ORTOPEDI ORTOPEDISK SJUKVÅRD RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR REDOVISNING AV IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR BESLUT I LANDSTINGSFULLMÄKTIGE OCH STYRELSER INTERVJUER REDOVISNING AV JOURNALGRANSKNING SAMMANFATTANDE BEDÖMNING SVAR PÅ REVISIONSFRÅGOR SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER (35)

268 1 UPPDRAGET 1.1 Bakgrund HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Landstingets revisorer har beslutat att genomföra en granskning av att den ortopediska verksamheten är ändamålsenlig och att det tillhandahålls en tillfredsställande tillgänglighet inom det ortopediska området. Befolkningen ökar i Uppsala län och det är därför av stor vikt att landstinget kan erbjuda den vård länsinvånarna behöver och efterfrågar. Ortopediska kliniken vid Akademiska sjukhuset har under flera år haft svårighet med tillgängligheten, men har under 2013 aktivt arbetat med att bland annat förkorta väntetider genom olika åtgärder. Ett resultat av detta arbete har inneburit för patienter med ortopediska åkommor att väntetiderna har förbättrats i jämförelse med 2012, enligt landstinget. 1.2 Syfte Syftet med granskningen är att säkerställa att landstinget har en ändamålsenlig ortopedisk verksamhet med hög tillgänglighet. 1.3 Avgränsning Granskningen har omfattat länets båda sjukhus och primärvården samt privata aktörer som landstinget samarbetar med. Granskningen har också omfattat alla delar av kedjan för ortopedi. Granskningen har omfattat både dokumentstudier och intervjuer med företrädare för landstinget på central nivå och berörda vårdgivare. 1.4 Revisionsfrågor Den övergripande revisionsfrågan har varit om och på vilket sätt landstinget säkerställer att den ortopediska verksamheten är ändamålsenlig och tillgänglig. Granskningen ska bland annat besvara följande delfrågor: 1. Är verksamheten ändamålsenlig och tillgänglig utifrån läns- och regioninvånarnas behov? 2. Finns det förutsättningar för att leda och styra verksamheten? 3. Finns det en tydlig ansvarsfördelning inom landstinget och mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården? 4. Finns det tillförlitliga och säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp medicinska och ekonomiska resultat (inklusive avvikelsehantering)? 5. Följs resultatet i verksamheten upp och rapporteras det till berörda beslutsfattare på ett tillfredsställande sätt? 6. Arbetar ortopediska avdelningen på ett ändamålsenligt sätt för att uppfylla vårdgarantin, kömiljarden och ingångna avtal med andra landsting? 7. Hur säkerställs tillgängligheten avseende läkarbesök, telefonkontakt- och telefontider m.m.? 1.5 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterier kan hämtas från lagar och förarbeten, förordningar, föreskrifter eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. Granskningen har också utgått från gällande regelverk och skriftligt material, som de styrdokument som finns på olika nivåer inom organisationen, samt i tillämpliga delar jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. Lagar Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Patientsäkerhetslag (2010:659). 5 (35)

269 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Förordningar och föreskrifter Förordning (2010:349) om vårdgaranti. SOSFS (2011:9) (MS) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. SOSFS 2004:11 (M) Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. Interna riktlinjer och styrdokument Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län. Budget 2014 och landstingsplan Vårdavtal för aktuella verksamheter. Handlingsplan för patientsäkerhetsarbetet i Landstinget i Uppsala län. Policy för patientsäkerhetsarbetet i Uppsala län. Offentliga underlag Socialstyrelsen: Förslag till nationell strategi för ökad patientsäkerhet. Rikshöft Nationella höftfrakturregistret. Svenska Höftprotesregistret. Svenska Knäprotesregistret. Nationella Registret över Smärtrehabilitering. Reumaregistret Svensk Reumatologis Kvalitetsregister. Svenska Ryggregistret. Svenska Axel- och Armbågs- Artroplastik Registren. Svenska korsbandsregistret. Handkirurgiskt kvalitetsregister. Amputations- och Protesregistret. SKL: Öppna jämförelser: hälso- och sjukvård I övrigt har vi arbetat i enlighet med SKYREVs riktlinjer och vägledning vad gäller revisionsarbete, god revisionssed etc. Vi har också utgått från tidigare utredningar som revisorerna gjort inom det aktuella området. Vid granskning och bedömning har vi tillämpat lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för aktuell period. 1.6 Projektorganisation Uppdragsansvarig har varit Bo Anderson, seniorkonsult och certifierad kommunal revisor. Övriga medverkande i granskningsteamet har varit Bengt Larsson, civilekonom och seniorkonsult samt Madeleine Nordström, seniorkonsult. Medicinska experter har varit Gustaf Neander och Tobias Wirén, specialister i ortopedi, samt Maj Rönnegård och Eva Blom, specialister i allmänmedicin. Journalgranskning har genomförts av Gustaf Neander, Maj Rönnegård och Eva Blom. Medicinsk kvalitetsgranskning har gjorts av professor Olle Svensson, specialist i ortopedi och professor Bo Lindblom. 1.7 Jäv Särskild prövning av granskningsteamets oberoende har visat att det inte funnits omständigheter som kan rubba förtroendet för granskarnas opartiskhet och självständighet. 1.8 Metod För att få konkret underlag till svar på revisionsfrågorna om den ortopediska vårdens ändamålsenlighet och tillgänglighet har vi inriktat granskningen på primärvården och de tre sjukhusen som utgör de verkställande instanserna. 6 (35)

270 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten På den politiska nivån har det varit svårare att finna någon instans med specifikt ansvar för den ortopediska verksamheten. Rekommendationerna riktar vi därför till landstingsstyrelsen som genom sin uppsiktsplikt har ett yttersta ansvar för att säkra att verksamheten fungerar tillfredsställande. Granskningen avser år 2014 och uppgifter från detta år används i den omfattning de är tillgängliga och relevanta. Redovisning av underlag från journalgranskningen avser Uppgifter som hämtats ur kvalitetsregistren avser senaste uppgifter som dessa register redovisar. Befolkningsstatistik på helårsnivå finns tillgänglig fram till år Granskningen har baserats på dokumentstudier, semistrukturerade intervjuer med tjänstemän och verksamhetschefer vid de berörda förvaltningarna samt granskning av ett urval av patientjournaler. Till stöd vid intervjuerna har använts ett formulär med frågor om de intervjuades uppfattning om ledning och styrning av den ortopediska verksamheten, styrdokument, formulering av mål och riktlinjer, uppföljning och kontroll. Frågeformuläret redovisas i bilaga 1. Journalgranskningen har omfattat ett urval av patientjournaler inom verksamheterna för ortopedi vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping samt Elisabetsjukhuset i Uppsala. Formuläret för journalgranskningen redovisas i bilaga 2. Granskningen av journalerna har genomförts på plats vid respektive sjukhus med direkt tillgång till journalsystemet Cosmic. Sedvanliga sekretessförbindelser har undertecknats av granskarna och av respektive verksamhetschefer. 2 UTGÅNGSPUNKTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Granskningen har utgått från en beskrivning av de krav som befolkning och befolkningsutveckling i Uppsala län ställer på landstingets organisation av ortopedin i länet. Mot det ställs nuvarande resurser och hur dessa möter befolkningens behov när det gäller tillgänglighet och kvalitet. 2.1 Nuvarande och framtida befolkning i Uppsala län I uppdragsbeskrivningen noterades att befolkningen ökar i Uppsala län och att det därför är av stor vikt att landstinget kan erbjuda den vård länsinvånarna behöver och efterfrågar. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) har befolkningen i Uppsala län ökat från cirka 240 tusen till 320 tusen mellan åren 1980 och Det motsvarar en ökningstakt om 2,9- till 3,4 procent per femårsperiod som statistiken redovisar med den högsta ökningstakten under den senare delen av perioden. Utvecklingen redovisas i diagrammet nedan till vänster där den linjära regressionslinjen indikerar en stabil ökningstakt. Fördelningen av den aktuella befolkningen i länet efter ålderskategorier jämfört med riket illustreras i diagrammet nedan till höger. Statistiken indikerar att andelen 65 år och äldre är något lägre i Uppsala län än för riket som helhet. Andelen i Uppsala län är cirka 18 procent medan den för riket är cirka 19,5 procent. Diagram 1. Befolkningsutveckling. Diagram 2. Åldersfördelning. 7 (35)

271 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Enligt Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län bedöms befolkningen i Uppsala län år 2015 vara cirka och år 2025 ha ökat till cirka Det motsvarar en ökning om tio procent jämfört med befolkningen De största ökningarna både procentuellt och i absoluta tal beräknas ske i åldersgruppen år fram till Det innebär en ökning på 40 procent. Även gruppen 85 år och äldre ökar mycket i procent räknat men detta är en mycket mindre åldersgrupp och i absoluta tal är ökningen betydligt mindre. Befolkningsprognoserna i landstingets strategiska plan kan jämföras med aktuella siffror från Uppgifterna från SCB om befolkningen i Landstinget i Uppsala län 31 december 2014 pekar mot att prognosens beräkning av folkmängden år 2015 är korrekt. 2.2 Tillgänglighet och vårdgaranti Enligt den nationella vårdgarantin har patienten rätt till: Kontakt med primärvården samma dag Samma dag som patienten söker hjälp ska patienten få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök. Läkarbesök i primärvården inom sju dagar Bedömer vårdpersonal att patienten behöver träffa en läkare ska denne få tid inom högst sju dagar, till exempel på vårdcentralen eller hos familjeläkaren. Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar Om patienten får en remiss till den specialiserade vården ska denne få en tid för besök inom 90 dagar. Det gäller även om personen sökt vård utan remiss. Behandling påbörjad inom 90 dagar Efter beslut om behandling, till exempel operation, ska patienten få en tid inom 90 dagar. En patient som inte kan erbjudas specialistvård inom 90 dagar kan åberopa vårdgaranti och bli erbjuden vård hos en annan vårdgivare. I uppdragsbeskrivningen framhålls att ortopediska kliniken vid Akademiska sjukhuset under flera år haft svårighet med tillgängligheten, men att de under 2013 aktivt har arbetat med att bland annat förkorta väntetider genom olika åtgärder. Ett resultat av detta arbete har inneburit för patienter med ortopediska åkommor att väntetiderna har förbättrats i jämförelse med 2012, enligt landstinget. I syfte att minska köerna har bland annat ett nytt arbetssätt inletts i projektform, där sjukgymnaster tar hand om ryggpatienter till ett första besök, vilket frigör tider till läkarbesök. Enligt landstinget har även arbetet för att uppfylla vårdgarantin varit omfattande under Vårdgarantienheten har genomfört ett arbete inom ortopedi där patienter som väntat länge eller riskerar att vänta länge har kontaktats samt erbjudits stöd och hjälp med att matcha rätt vårdgivare. Resultatet av arbetet har enligt landstinget resulterat i att 521 ortopedpatienter har slussats från Akademiska sjukhuset till andra vårdgivare. Antalet väntande patienter till besök har därmed minskat med 51 procent under Samma arbete har gjorts vad gäller väntande vid Lasarettet i Enköping Väntetider i vården i Landstinget i Uppsala län Tillgängligheten i primärvården mätt enligt nationella vårdgarantins kriterier redovisas löpande för landets sjukvårdshuvudmän och för riket totalt. I diagram 3 på följande sida till vänster återges uppgifter om tillgänglighet i primärvården för Landstinget i Uppsala län jämfört med uppgifter för riket i genomsnitt. Andelen patienter som har erbjudits läkarbesök inom sju dagar inom primärvården är generellt lägre i Landstinget i Uppsala län än i riket i genomsnitt. Både i Sverige genomsnittligt och i landstinget är 8 (35)

272 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten andelen fallande över åren vilket illustreras av de linjära regressionslinjerna. Tendensen till minskning är dock mer uttalad i landstinget än i riket i genomsnitt. I diagram 4 nedan till höger redovisas andelen patienter inom ortopedi som väntat på operation kortare tid än 90 dagar i landstinget och i riket under Lasarettet i Enköping och Elisabethsjukhuset uppvisar här mycket höga värden medan Akademiska sjukhuset med sin större och mer differentierade verksamhet ligger nära riksgenomsnittet och följer dess variationer. Diagram 3. Väntetid till läkarbesök i primärvården. Digram 4. Väntetid till operation inom ortopedi Ersättningar enligt kömiljarden 1 För att stärka landstingens incitament att erbjuda ett första besök och behandlingsstart inom 90 dagar till den specialiserade vården, har regeringen tillfört extra medel i form av den så kallade kömiljarden från och med Det rör sig om en extra miljard som ges som en särskild satsning i statsbudgeten. Över åren har kriterierna för prestationsersättningen förändrats och kraven på landstingen har ökat. För 2013 har kraven förändrats på så sätt att landstingen måste uppfylla ett grundläggande krav att 70 procent av patienterna har väntat högst 60 dagar på besök eller behandling. De landsting som uppfyller det grundläggande kravet får ta del av kömiljarden om de även uppfyller något av de fyra prestationskraven. I två av prestationskraven har det skett en förändring för 2013 jämfört med 2012, nämligen från att patienten ska ha väntat högst 60 dagar till att ha genomgått behandling eller genomfört besök inom 60 dagar. Prestationsmedlen fördelas mellan landstingen efter hur väl de klarar av att leva upp till de fastlagda tidgränserna. Hela kömiljarden fördelas varje år, så desto färre landsting som uppnår målen desto större blir bidraget till dem som uppfyller kraven. För de landsting som uppnår målen fördelas miljarden efter antalet invånare i respektive landsting. Ersättningen från kömiljarden 2013 varierade från kronor (Jämtland) till 209 miljoner kronor (Stockholm). Gotland är det landsting som har erhållit högst ersättning per invånare med kronor. Gotland är ett av de få landsting som klarar nivåerna under juli, augusti och september och fick på det sättet mer ersättning. Värmland och Dalarna fick fyra kronor per invånare. Uppsala ligger också nära botten med 9 kronor per invånare i ersättning från kömiljarden Under 2012 utgick ingen ersättning ur kömiljarden till Uppsala medan landstinget 2011 fick ersättning med 23 kronor per invånare. 2.3 Organisation och resurser inom ortopedi Specialiserad ortopedisk verksamhet bedrivs inom Landstinget i Uppsala län vid ortopediska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Kirurgiskt centrum vid Lasarettet i Enköping samt vid Elisabeth- 1 Socialstyrelsen: Vårdgaranti och kömiljard. Uppföljning (35)

273 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten sjukhuset i Uppsala. Elisabethsjukhuset ägs av Aleris. För remittering till specialiserad ortopedi finns särskilda riktlinjer Riktlinjer för remiss till specialiserad ortopedisk vård Vårdval för primära höft- och knäprotesoperationer från 1 juli 2013 innebär att patienter med misstänkt artros i höft- och knä samt utan svårare oreglerad systemsjukdom, ska få välja vårdgivare vid remittering till ortoped för bedömning av åtgärd och eventuell operation. Patienterna ska vara folkbokförda i Uppsala län eller kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481). Patienten kan välja mellan: Kirurgi Enköping Capio Ortopediska Huset AB Ortopedmottagning Aleris Specialistvård Sabbatsberg Ortopedmottagning Aleris Specialistvård Nacka Patienter som inte kan eller inte vill välja vårdgivare remitteras till Lasarettet i Enköping. Patienter med symtomgivande komplicerande sjukdomar är undantagna från vårdvalet och ska remitteras till Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhuset ingår inte i vårdvalet och avvisar remisser avseende vårdvalspatienter med artros i höft- och knä. Riktlinjer för remiss har utformats som avser radiologisk utredning före remiss beträffande primär höft- och knäledsoperation, patienter med akut rotatorcuffruptur, artroskopi av knäleder samt förfrågan om valfrihetsremiss. Radiologisk undersökning ska vara utförd och svar finnas i remissen. En patient som inte kan lyfta armen efter ett trauma och inte har röntgenologiskt dokumenterad skelettskada antas ha rotatorcuffruptur och ska opereras inom tre veckor. Artroskopi av knäled med befintlig artros är olämpligt. Behandlingen saknar positiv effekt för patienten och medför risk för infektion. I valfrihetsavtalet ingår att hemlandstinget har skyldighet att bedöma vårdbehov och att utreda om indikation för operation finns. Reglerna för godkännande av remiss enligt vårdprogram och radiologisk utredning inför remiss gäller också för valfrihetsremisser Ortopediska kliniken vid Akademiska sjukhuset Vid enheten undersöks, behandlas, opereras och vårdas patienter med sjukdomar, skador och smärtor i rörelseapparaten. Verksamheten är bred med både akut- och planerad kirurgi. Huvudinriktningen är högspecialiserad vård men verksamheten innefattar även basortopedi inom de flesta ortopediska områden. Därutöver bedriver enheten forskning, utveckling och undervisning som en del i uppgiften som universitetssjukhus. Kliniken förfogar över två vårdavdelningar med 36 respektive vårdplatser beroende på veckodag. Avdelning 70 D bedriver akut- och planerad ortopedi med inriktning på den äldre människans akuta ortopediska besvär och på akut traumaortopedi. Alla akut inlagda ortopedpatienter som är äldre än 80 år och patienter med ytterligare sjukdomar äldre än 75 år hör hemma på avdelningen. Avdelningen ansvarar även för riks- och regionpatienter inom högspecialiserad traumaortopedi, som bäckenskador, hälbensfrakturer, oläkta och felläkta frakturer samt svåra lednära frakturer. Avdelning 70 E2 bedriver främst planerad, inneliggande vård för operationer i höftleder, knäleder, rygg, hand, axlar och fötter samt akuta rygg- och handpatienter. Enheten är indelad i sex sektioner med inriktning på specifika grenar inom ortopedi: Barn Fot Ledprotes Rygg 10 (35)

274 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Skulder-knä Trauma Ortopedi vid Lasarettet i Enköping Patienter som ska opereras i sluten vård vid Lasarettet i Enköping för något inom kirurgi, gynekologi, ortopedi eller urologi tas in på kirurgavdelningen. Där finns 21 vårdplatser måndag till fredag och 10 platser lördag och söndag. Patienter som besväras av värk i höft eller knä både vid belastning och vid vila kan efter remiss från primärvården komma till lasarettet för bedömning av en ortopedspecialist. Höft- och knäkedjan är ett förvaltningsövergripande processarbete där Lasarettet i Enköping, Akademiska sjukhuset och primärvården i Landstinget i Uppsala län gemensamt arbetar med målet att skapa förutsättningar för ett optimalt omhändertagande av patienter som har ledvärk i höft eller knä. Vid Lasarettet i Enköping genomförs mer än 700 protesoperationer per år. Mer än hälften av patienterna på vårdavdelningen har genomgått en protesoperation. Vid lasarettet utförs också knä-, korsbands-, axel- och fotkirurgi. Inom ramen för ett samarbete med Akademiska sjukhuset utförs en stor del av länets ryggkirurgi vid Lasarettet Elisabethsjukhuset i Uppsala Elisabethsjukhuset i Uppsala ingår i Aleris vårdkoncern som sedan 2010 ägs av Investor. Vid sjukhuset finns 55 anställda. Av dessa är sex överläkare inom ortopedi samt en överläkare inom fotkirurgi. Därutöver förfogar sjukhuset över tre läkare på konsultbasis och en heltidsanställd narkosläkare, två sjukgymnaster samt en arbetsterapeut. Elisabethsjukhuset har en vårdavdelning med 17 platser varav 15 platser är enkelrum. Vid sjukhuset genomförs cirka operationer per år. Antalet läkarbesök under 2014 var cirka De verksamheter som bedrivs vid sjukhuset innefattar ingrepp på axel och armbåge, fotkirurgi, handkirurgi, höftartroskopi, korsbands- och meniskkirurgi samt idrottsmedicin. Aleris Elisabethsjukhuset har avtal med Landstinget i Uppsala län. Sjukhuset har ingen akutverksamhet utan arbetar enbart med elektiva patienter. Dessa kommer både från Landstinget i Uppsala län och från riket i övrigt. För patienter boende inom Uppsala län krävs remiss. De som tillhör Stockholms läns landsting eller Landstinget Sörmland kan söka sig direkt till sjukhuset utan remiss eller via husläkare eller vårdcentral. Elisabethsjukhuset tar även emot privatbetalande patienter och försäkringspatienter. Elisabethsjukhuset är ISO-certifierat för miljö och kvalitet. 2.4 Ortopedisk sjukvård rörelseorganens sjukdomar Underlag som beskriver kvalitet och resultat i den ortopediska verksamheten går att hämta från de olika kvalitetsregister som respektive verksamheter medverkar i. I avsnittet om offentliga utredningar i sammanställningen av revisionskriterier förtecknas ett antal kvalitetsregister som är relevanta för granskningen. För att inte göra framställningen onödigt komplicerad och omfattande utnyttjas här de uppgifter ur kvalitetsregistren som redovisas i Öppna jämförelser. Sjukdomar och besvär i rörelseorganen är i Sverige den vanligaste anledningen till smärta, nedsättning av arbetsförmågan och långtidssjukskrivning. En tredjedel av all ohälsa och sjukfrånvaro beror på rörelseorganens sjukdomar och kostar därför samhället stora summor årligen, utöver det lidande som blir följden för de drabbade. 11 (35)

275 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten I Öppna jämförelser redovisas inom området ortopedisk sjukvård 22 indikatorer som avser operationer vid artros i höft- eller knäled, höftfraktur, läkemedelsbehandling efter benskörhetsfraktur och operationer vid andra sjukdomstillstånd som ryggkirurgi vid diskbråck och spinal stenos och operation vid korsbandsskada Knä- och höftledsplastik Artros i knäleden är relativt ovanligt före 50 års ålder men blir vanligare med stigande ålder. Kvinnor drabbas av knäledsartros betydligt oftare än män, särskilt bland äldre personer. Ökad förekomst av övervikt i befolkningen har bidragit till att antalet operationer ökat. Under 2013 utfördes drygt primära knäprotesoperationer på 74 kliniker. En viktig kvalitetsfaktor vid knäprotesoperation är att implantatet behåller sin funktion under lång tid och inte behöver bytas ut. En omoperation av knäprotes ger sämre resultat. Andel totala knäproteser som inte omopererades inom 10 år, ,var 96,1 procent för riket i genomsnitt. För Uppsala län var det 95,5 procent. Vad som i statistiken benämns relativ revisionsrisk innebär att mäta den relativa risken för omoperation där värdet per klinik är justerat för bland annat skillnader i köns- och åldersfördelning. Värdena redovisas per sjukhus där sjukhusen rankas efter kvalitet från 1 till 71. Med en relativ revisionsrisk om 0,47 kommer Lasarettet i Enköping på tredje plats. Elisabethsjukhuset i Uppsala rankas som nummer 18 med en frekvens om 0,73. Akademiska sjukhuset rankas som nummer 69 med en revisionsrisk om 1,71. Spridningarna är dock så stora att rankingen får tolkas med försiktighet eftersom det är mycket få statistiskt säkerställda skillnader. Det är viktigt att observera att vissa enheter enbart opererar okomplicerade rutinfall. Höftprotesregistret registrerade primära totala höftproteser under 2013, vilket är en viss ökning jämfört med tidigare år. I ett tioårsperspektiv har antalet protesoperationer ökat kraftigt. Fler kvinnor än män opereras. Ungefär 60 procent av operationerna görs på kvinnor. Under 2013 rapporterades därtill reoperationer. Ett viktigt kvalitetsmått vid total höftprotesoperation är hur länge protesen överlever efter operationen. Svenska Höftprotesregistret följer sedan länge denna kvalitetsindikator. Andel totala höftproteser som inte omopereras inom 10 år, , var 94,9 procent för Akademiska sjukhuset, 96,3 procent för Elisabethsjukhuset och 96,3 procent för Lasarettet i Enköping. Det högsta värdet som redovisas i sammanställningen är 98,3 procent. Det bör dock noteras att antalet reoperationer inte är ett direkt mått på resultaten eftersom svårt sjuka patienter inte omopereras på grund av operationsriskerna. Antalet omoperationer speglar också komplexiteten i primäroperationerna. Andelen omoperationer inom två år efter den ursprungliga operationen, oavsett vilken orsaken till ingreppen är, ger en snabbare återkoppling som underlag till kliniskt förbättringsarbete men den är så låg att den knappast är användbar som styrmedel. I riket som helhet omopererades två procent av patienterna inom två år, under mätperioden Detta motsvarar patienter. Jämförelsen baseras på närmare operationer under mätperioden. Variationen mellan landsting sträcker sig från cirka 1 till 3,6 procent. Landstinget i Uppsala län ligger med 1,99 procent tätt intill riksgenomsnittet om 1,95 procent och har i likhet med de flesta landsting förbättrat sina resultat, jämfört med jämförelseperioden I redovisningen framhålls att komplikationstalen är generellt sett låga. Patientsammansättning och slumpmässig variation har stor påverkan på resultaten. Samtidigt noteras att vissa landstings- och klinikers resultat samt spridningen på enhetsnivå indikerar utrymme för förbättringsarbete. 2 Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård. Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar 3 Källorna är olika ortopediska nationella kvalitetsregister, patientregistret och läkemedelsregistret på Socialstyrelsen samt KPP-databasen på SKL. 12 (35)

276 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Ryggoperationer Spinal stenos är den vanligaste orsaken till ländryggsoperation i Sverige och frekvensen har ökat mycket kraftigt under de senaste 10 åren. Mellan och operationer för spinal stenos utförs årligen. Spinal stenos innebär att det uppstått en försnävning av utrymmet i ryggmärgskanalen för nervstrukturerna i ryggen. Operationen syftar till att eliminera trycket på nerver till benen och därmed minska bensmärta samt förbättra funktion, särskilt gångförmåga. Kriterierna för spinal stenos är dock varierande och oprecisa. Sjukdomen drabbar huvudsakligen äldre människor, med en genomsnittsålder på 70 år. Den yttrar sig vanligen i smärtor och svaghet i benen, som gör att patienterna har svårt att gå längre sträckor. Symtomen orsakas av nervinklämning, det vill säga ett tryck på nerver till benen. Att mäta bensmärta och gångfunktion/gångsträcka ett år efter operation jämfört med tillståndet före operationen, är de bästa indikatorerna på i vilken omfattning patienten blivit hjälpt. Indikatorn bensmärta visar andelen patienter som ett år efter operationen anger att bensmärtan är helt försvunnen eller mycket bättre. Andelen patienter som anger att bensmärtan är mycket bättre eller helt försvunnen ett år efter operation för spinal stenos är i riket drygt 55 procent, med en spridning mellan landstingen från cirka 42 till knappt 65 procent. Över hälften av patienterna anger dock ofta en subjektiv smärtlindring även efter ineffektiv kirurgi. Det finns inga skillnader mellan könen. Jämförelsen baseras på patienter som opererades 2012 och som följdes upp till och med Med 48,7 procent hör Landstinget i Uppsala län till den grupp om fem landsting som har lägst andel patienter som redovisar förbättring. En ofta förbisedd faktor är dock att vidare indikationer ger sämre resultat och snävare indikationer ger bättre resultat. I en mätning per sjukhus redovisar Akademiska sjukhuset 52,5 procent patienter som anger att bensmärtan är helt förvunnen eller mycket bättre ett år efter operation för spinal stenos i ländryggen, Spridningarna i resultaten mellan verksamheterna är dock stora. Diskbråck är en annan vanlig orsak till operationer som berör ryggen och drabbar oftast nedre ländryggen. Mellan och diskbråcksoperationer i ländryggen utförs årligen i Sverige. Patienterna är förhållandevis unga, med en medelålder på 45 år. Diskbråcksoperation görs huvudsakligen vid bensmärta betingad av nervinklämning, som ger upphov till nervsmärta. Den kirurgiska behandlingen syftar till att eliminera trycket på en eller flera nerver till benet och därmed minska bensmärta/ischias. Liksom vid spinal stenos kan resultaten av ingreppen mätas i en indikator som anger andel patienter som anger att bensmärtan är helt förvunnen eller mycket bättre ett år efter operation. I mätning 2012 redovisas för riket att andelen patienter som uppger denna förbättring av bensmärtan är drygt 74 procent, med en spridning mellan landstingen från 60 till 80 procent. Landstinget i Uppsala län hör med andelen 63,0 procent till den grupp om fyra landsting som har lägst andel patienter som redovisar förbättring. Skillnaderna mellan verksamheterna kan som nämnts ha flera orsaker. Resultaten påvisar en god effekt av diskbråcksoperation, men med en spridning som gör att det är viktigt att bättre kunna förutse för vilka patienter där resultatet tenderar att kunna bli dåligt och därmed undvika kirurgi hos dessa patienter. Här har klinisk undersökning och smärtanalys större betydelse än undersökning med magnetkamera som visar att 70 procent av symtomfria människor har påvisbara diskbråck Korsbandsoperation Främre korsbandsskada är en knäskada, som ofta bidrar till att unga människor inte kan fortsätta med tungt arbete eller motionsidrott om adekvat behandling uteblir. Behandlingen innefattar långvarig och specialiserad rehabilitering med eller utan tillägg av kirurgisk rekonstruktion av det skadade ligamentet. Effekterna på sikt är dock inte kända. 13 (35)

277 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Förekomsten av främre korsbandsskada i befolkningen är inte säkert fastställd. Färska svenska studier tyder på en något högre förekomst än tidigare bedömningar, runt 80 fall per invånare och år, vilket skulle innebära att cirka individer skadar sitt främre korsband årligen i Sverige. Drygt hälften av dessa opereras för sin skada. Många som inte har fysiskt krävande arbeten eller fritidssysselsättningar klarar sig ofta bra med träning. Oavsett primär behandling har undersökningar visat att omkring 50 procent av patienterna uppvisar radiologiska tecken på knäledsartros inom år efter den initiala skadan. Senare tids studier visar att ungefär 20 procent av de opererade patienterna opereras igen inom några år på grund av komplikationer som framför allt menisk- och/eller broskskada, rörelseinskränkning eller svikt av det rekonstruerade korsbandet. Resultaten efter utbytesoperation är sämre än efter förstagångsoperationen. Tydlig förbättring har redovisats på kort sikt efter förstagångsoperation, men det finns bara få studier som har en lång uppföljningstid eller är sådana där resultatet av operation jämförs med annan behandling, i enlighet med kraven på kliniska, randomiserade studier. I en mätning som avser perioden redovisas för riket att andelen som genomgår utbytesoperation är två procent, med en variation mellan landsting från noll till drygt fem procent. Landstinget i Uppsala län hör med andelen 0,87 procent till den grupp om tre landsting som har lägst andel utbytesoperationer. En annan indikator på resultat är patienternas uppfattning om sina knärelaterade problem. Mätningen omfattar fem aspekter: smärta, andra symtom som svullnad, ledrörlighet och mekaniska symtom, funktionsnedsättning vid dagliga aktiviteter, funktionsnedsättning vid idrott och fritidsaktiviteter samt knärelaterad livskvalitet. Mätningen görs med hjälp av en skattningsskala. Patientskattat resultat två år efter förstagångsoperation av främre korsband, , är för riket i genomsnitt 61,9 i sammanvägning av indikatorer för funktion och livskvalitet i gruppen patienter år. Med skattningen 66,5 har Landstinget i Uppsala län näst bäst resultat av 19 landsting som ingår i mätningen Jämförelse av kostnader I öppna jämförelser redovisas också kostnad per vårdtillfälle 2013 vid primär total höftprotes- och knäprotesoperation. I diagrammet nedan återges kostnaderna för universitetssjukhusen i landet. Kostnaderna per vårdtillfälle skiljer sig inte nämnvärt åt mellan de jämförbara sjukhusen. Akademiska sjukhuset redovisar kostnader som ligger nära vad som redovisas för jämförbara sjukhus kr Kostnad per vårdtillfälle vid primär total protesoperation vid universitetssjukhus kr kr kr kr Höft 2013 Knä kr kr Akademiska sjukhuset Karolinska universitetssjukhuset Universitetssjukhuset Linköping Skånes universitetssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset universitetssjukhuset Örebro Norrlands universitetssjukhus Diagram 6. Kostnad per vårdtillfälle. 14 (35)

278 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten REDOVISNING AV IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR 3.1 Beslut i landstingsfullmäktige och styrelser För att få underlag för bedömning av relevanta ansvarsförhållanden har vi granskat beslutsdokument och protokoll från landstingsfullmäktige, hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt produktionsstyrelsen Redovisning av iakttagelser Landstingsfullmäktige Grundläggande för revisionell bedömning av verksamheter i landstinget är de direktiv som landstingsfullmäktige fastställt. För hälso- och sjukvården redovisas dessa i fullmäktiges beslut om landstingsplan och budget samt landstingsövergripande styrkort. Budget för 2014 och landstingsplan för samt styrkort för 2014 fastställdes av fullmäktige i juni Specifika direktiv som avser ortopedi redovisas inte i landstingsplanen för eller i beslutet om det landstingsövergripande styrkortet för I beslutet om budget för 2014 redovisas att anslagsram för hälso- och sjukvård går till hälso- och sjukvårdsstyrelsen som sedan beslutar om fördelningen av medel inom hälso- och sjukvårdsområdet. Några ytterligare direktiv redovisas inte. När det gäller tillgänglighet generellt är direktiven mer precisa. Grundkravet är enligt fullmäktige att landstinget klarar den lagstadgade vårdgarantin. Idag lever landstinget inte upp till dessa krav vilket kräver förbättringar på en lång rad områden. För att tillmötesgå patientens behov till fullo är målet en hälso- och sjukvård utan köer. I ett resonemang om kömiljarden sägs att kösituationen ska vara under kontroll inför Dessa krav kan förutsättas avse även den ortopediska verksamheten Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen träffar vårdavtal med leverantörer av hälso- och sjukvård där de ekonomiskt dominerande är Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården. I dessa avtal preciseras mål för verksamheterna men inga av dessa mål avser specifikt ortopedi. Under året har dock vissa ärenden som rör ortopedi behandlats. Vårdavtal som avser ortopedi har träffats med Aleris AB Elisabethsjukhuset. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att utlösa option avseende maximal ersättning för ortopedi om totalt fyra miljoner kronor. Avsikten med beslutet är att Elisabethsjukhuset genom att ta emot ett ökat flöde av remisser från Akademiska sjukhuset ska kunna bidra till förbättrad möjlighet för landstinget att nå uppsatta väntetidsmål. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att beställa 480 DRG-poäng utöver grundbeställningen vid Lasarettet i Enköping för produktion inom kirurgiska området. Av dessa avser 180 DRG-poäng proteskirurgi. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram förfrågningsunderlag utifrån lagen om valfrihetssystem för specialiserad ortopedi i öppenvård Produktionsstyrelsen Några ärenden som specifikt avser ortopedi har vi inte kunnat finna i produktionsstyrelsens protokoll för Det landstingsövergripande styrkortet överlämnas till förvaltningen för precisering av insatser inom respektive verksamhet. Förslag till styrkort fastställs av produktionsstyrelsen på förvaltningsnivå. Styrkorten är uppbyggda kring de fem perspektiv som gäller för planeringen i landstingets verksamheter: medborgare och kund, ekonomi, produktion, förnyelse och medarbetare. Förslag till styrkort för 2015 fastställdes av produktionsstyrelsen (35)

279 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Förvaltningarna ska också ta fram handlingsplaner med aktiviteter för att nå de i styrkortet uppställda målen. Produktionsstyrelsen tar dock inte ställning till dessa handlingsplaner. Det som föreligger för fastställande av produktionsstyrelsen är förvaltningarnas strategiska mål, framgångsfaktorer samt mål och mått Bedömning Vår tolkning av detta är att den politiska styrningen av landstingets verksamheter sker ner på lägst förvaltningsnivå men inte mer detaljerat, vilket innebär att det är svårt att följa den röda tråden i målhierarkin. Mål uttrycks inte specifikt för organisatoriska enheter. Till skillnad mot exempelvis strokesjukvård lyfts inte ortopedi fram särskilt i målen för Akademiska sjukhuset i vårdavtalet under rubriken kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. Beslutsordningen kan förstås så att den politiska ledningen delegerar beslutanderätt under förvaltningsnivå till förvaltningarna och professionen. Ansvaret för verksamheten kan dock aldrig delegeras utan ligger oavkortat på den politiska ledningen. För att bedöma om de förtroendevalda beslutsfattarna uppfyllt sin ledningsuppgift återstår då att granska om verksamheterna uppfyller adekvata kvalitetskrav. Det har vi gjort när det gäller den ortopediska verksamheten genom att granska information ur nationella kvalitetsregister, ett urval av journalhandlingar från berörda kliniker, statistik om väntetider samt uppgifter ur den nationella patientenkäten. Vi har kompletterat dessa uppgifter med intervjuer med företrädare för berörda verksamheter. De brister vi har kunnat konstatera är ett ansvar för den politiska ledningen. Med den oklara ansvarsfördelning som föreligger inom landstinget mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen finner vi att ansvaret för att den ortopediska verksamheten bedrivs ändamålsenligt med hög tillgänglighet vilar på landstingsstyrelsen med utgångspunkt i dess uppsiktsplikt. 3.2 Intervjuer Vi har, som tidigare nämnts i rapporten, intervjuat ett urval om 13 företrädare för den ortopediska verksamheten, primärvården och patientnämnden. Till stöd vid intervjuerna har använts ett formulär med frågor om de intervjuades uppfattning om organisation och verksamhet, ledning och styrning, intern uppföljning och kvalitetsgranskning samt åtgärder för att säkra tillgänglighet. Den följande redovisningen är uppställd enligt den strukturen, som även redovisas i bilaga 1. Grundtanken med intervjuerna har varit att fånga de intervjuades uppfattningar i de frågor som berörs. I vår redovisning återfinns därför inte enbart beskrivande avsnitt utan också texter som återger tydliga värderingar. Dessa redovisas nedan utan kommentarer eller synpunkter från vår sida. Innehållet i intervjusvaren har protokollförts. I det följande redovisas för varje frågeområde en sammanfattning av vad som har framkommit i intervjuerna. Redovisningen konkretiseras med exempel på uttalanden som hämtats direkt från de protokollförda samtalen Organisation, ledning och styrning Fördelning av uppgifter och ansvar Redovisning av intervjusvar Behovet av nivåstrukturering lyfts fram i intervjuerna som ett sätt att bättre utnyttja tillgänglig personal. Skillnad mellan offentlig och privat primärvård har också framhållits i intervjuerna. Privat primärvård har möjlighet att nischa sig mot specifika områden medan den offentliga primärvården alltid måste ta ett helhetsansvar. 16 (35)

280 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Vid stora arbetstoppar fördelar ortopederna på Akademiska sjukhuset ut remisser till Lasarettet i Enköping och Elisabethsjukhuset. Det samarbetet uppges fungera bra. Primärvården har en vårdöverenskommelse med bland annat ortopederna på Akademiska sjukhuset där det står vad primärvården ska utföra och vad ortopederna ska utföra. Det anses att samarbetet fungerar bra mellan primärvård och ortopedi. Intervjuade vid Akademiska sjukhuset anser att samarbetet med geriatriken fungerar bra. Närvårdsavdelningen vid Ulleråkers sjukhus är en ny inrättning som bedöms avlasta sjukhusen betydligt. Det handlar här om att hantera sjukhusens utflöden, inte om att skriva ut patienter i förtid. Vid sjukhuset har en sjukgymnastikmottagning för ryggpatienter öppnats som har avlastat verksamheten. Vid Lasarettet i Enköping framhålls att kontakterna med produktionsstyrelsen är goda och att de kan diskutera aktuella problem. Samarbetet med Akademiska sjukhuset anses också bra. Deras personal kommer till Enköping och opererar ryggar. Ibland genomför de protesoperationer. Patienter som rapporteras över från Akademiska sjukhuset till Lasarettet i Enköping planeras in på en gång. Vid Elisabethsjukhuset redovisas ett nära och tätt samarbete med landstinget och Akademiska sjukhuset. Sjukhuset har en tätare dialog nu jämfört med tidigare vilket är bra då köerna ändrar sig Bedömning Vid intervjuerna framkommer ingen kritik mot nuvarande fördelning av uppgifter och ansvar inom den ortopediska verksamheten. Det material som har framkommit i övrigt ger dock, enligt vår bedömning, anledning för verksamheterna att kontinuerligt utvärdera och se över existerande former för samverkan och uppgiftsfördelning. Vi finner det styrkt att landstinget genom arbetsfördelningen mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har skapat en organisation som förbättrar ortopedins förmåga att leva upp till sina mål. Att ortopeder från Akademiska sjukhuset genomför operationer vid Lasarettet i Enköping bedömer vi som ett effektivt sätt att utnyttja tillgänglig kapacitet Intern ledning och styrning Redovisning av intervjusvar Från primärvården framhålls att huvuddelen av artrospatienterna blir bättre av sjukgymnastik. Det kan dock vara besvärligt för patienter med mycket svåra smärtor. Primärvården har artrosskola och använder sig av BOA-registret 4 för att följa upp hur de behandlar artrospatienter. Artros är dock en kronisk sjukdom med fluktuerande förlopp. Det är sällan någon nackdel att avvakta med protesoperation innan enklare, billigare och mindre riskfyllda behandlingsalternativ har prövats. Företrädare för patientnämnden framhåller betydelsen av tillgången till specialister för tillgängligheten. Även kortare oplanerad frånvaro för exempelvis lättare sjukdom hos opererande ortoped kan påverka kösituationen. Under intervjuerna redovisades att det pågår en omorganisation vid Akademiska sjukhuset som innebär att divisionerna ska avvecklas. Den nya organisationen förväntas medföra positiva effekter vad gäller ledning och styrning. Fokus vid Lasarettet i Enköping är produktion, intern styrning, uppföljning och tillgänglighet. Resultat rapporteras månadsvis till ledningskontoret. De senaste åren har uppdraget varit att öka tillgängligheten och därmed produktionen så långt det är möjligt och något tak har inte i praktiken funnits. Från och med 2015 har ersättningssystemet ändrats vad gäller landstinget i Uppsala län exklusive vårdval och består numera av en rambudget. 4 Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. 17 (35)

281 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Vid Lasarettet i Enköping uppges brist på läkare och vissa grupper av sjuksköterskor, bland annat grundutbildade sjuksköterskor. Analyser genomförs för att så långt som möjligt utnyttja rätt kompetens till rätt uppgifter och på så sätt minska belastningen på framförallt sjuksköterskor och specialister. En funktion som bokningskoordinator har inrättats för att boka patienter i stället för att sjuksköterskor gör det. Sjukgymnast tar sedan flera år emot patienter för återbesök vid protesoperationer med okomplicerat postoperativt förlopp. Ett administrativt stöd till läkarna planeras. Vid Elisabethsjukhuset uppges att ett projekt har genomförts i syfte att förbättra informationen till patienterna. Sjukgymnaster har upptäckt att det går åt mycket tid för att informera patienter. På Elisabethsjukhuset pågår nu arbete med att ta fram instruktionsfilmer för att underlätta arbetet och skapa bättre kvalitet i informationen till patienten Bedömning Vi bedömer att det kontinuerliga arbete som bedrivs vid de granskade verksamheterna i syfte att förbättra intern ledning och styrning är värdefullt och har givit effekt. Vi vill också framhålla betydelsen av att patientnämndens information och resultat av de nationella patientenkäterna utnyttjas för kontinuerligt förbättringsarbete Remisshantering Redovisning av intervjusvar Vid Lasarettet i Enköping redovisas att remisserna fördelas mellan och bedöms av respektive läkare. En remiss ska vara bedömd inom fem dagar. I 90 procent av fallen uppfylls det målet i annat fall påminner den sekreterare som handlägger remissen. De händer inte så ofta att remisser skickas tillbaka. Remisser som saknar röntgen skickas dock alltid åter. Kompletteringar ska göras smidigt för att inte fördröja processen. Remisserna anses ofta ha en bra frågeställning. Uppgifterna om konservativ behandling (artrosskola) saknas dock ofta. Indikationen för kirurgi kan vara en effekt av misslyckad konservativ behandling. Vid Elisabethsjukhuset framhålls att kliniken vid Akademiska sjukhuset vill vara gatekeeper så alla remisser går direkt dit. Kvaliteten på remisser från primärvården anses vara blandad. Det finns patienter som kanske inte behöver komma till en ortoped först men som har behov av att komma i kontakt med sjukgymnast. Det finns exempel på andra landsting som har krav på att alla patienter måste gå via sjukgymnast innan de kommer till ortopedin. Företrädare för primärvården anser att nuvarande elektroniska remisser är krångliga att fylla i och skicka iväg. Innan remiss får skickas till ortopeden måste patienten först ha röntgenundersökts inom primärvården. Det uppges också att det kan vara svårt att avgöra om en patient ska remitteras till ortopeden eller till neurologen (t ex vid spinala stenoser). Ytterligare tvingande uppgifter i remissen är att fylla i om patienten röker eller har rökt. Företrädare för primärvården uppger att läkaren själv ringer upp patient för att verifiera detta. Dock är det svårare om någon annan än den behandlande läkaren skriver remissen. Vidare uppges det också vara tvingande att fylla i rutan om patienten exempelvis deltagit i sjukgymnastik eller artrosskola. Motsvarande gäller vid remisser rörande patienter med vissa andra tillstånd Bedömning Enligt vår uppfattning vore det värdefullt att pröva om vissa remissvägar kunde förenklas så att färre behöver passera genom ortopediska kliniken vid Akademiska sjukhuset. Vi bedömer att det elektroniska system som används för remisshantering är adekvat och väl fungerande. Fält som måste vara ifyllda för att en remiss ska kunna sändas iväg ökar, enligt vår bedömning, säkerheten för patienterna. 18 (35)

282 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Intern uppföljning och kvalitetsgranskning Redovisning av intervjusvar Akademiska sjukhuset redovisar att de rapporterar till alla aktuella kvalitetsregister utom Swedeamp. Regelbundna mätningar av vårdrelaterade infektioner genomförs vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Inom ortopedin arbetar man liksom i övrigt på Akademiska sjukhuset systematiskt med strukturerad avvikelsehantering. Inom programmet MedControl anmäls patientärenden liksom arbetsmiljö-, service- och säkerhetsärenden. Syftet med detta program är att det ska kunna ge en bra överblick över avvikelserna. Remisshanteringen är ett återkommande problem i MedControl-ärendena. Antalet ärenden har dock enligt uppgift minskat kraftigt. Lasarettet i Enköping rapporterar till höft- och knäprotesregister samt till frakturregistret. Underlaget används för kontinuerlig kvalitetsutveckling. Avvikelser redovisas i MedControl. Det finns en strävan att hantera detta på ett bättre och mer systematiskt sätt. Elisabethsjukhuset rapporterar till de kvalitetsregister som är relevanta för deras verksamhet. Ett krav är att rapportering till sådana register ska vara hundraprocentigt. Utöver de nationella kvalitetsregistren redovisas även till interna register inom Aleris exempelvis komplikation och infektion. Avvikelserapporteringen bedöms vid sjukhuset som ett av de viktigaste systemen för kvalitetssäkring. Personalen uppmanas att rapportera avvikelser både anonymt och med identitet. Avvikelserapporterna kommer till närmaste chef och är en stående punkt på varje ledningsgruppsmöte. En gång om året granskas samtliga avvikelser och eventuella trender analyseras. Personalen vid Elisabethsjukhuset uppmuntras systematiskt att inkludera patienten vid eventuella patientklagomål. Patientnämnden tar emot klagomål och synpunkter från patienter. Vid Akademiska sjukhuset uppges att ortopedi och psykiatri har flest klagomål. Elisabethsjukhuset hade 2014 fem synpunkter från patienter som främst handlade om behandling och resultat. År 2012 förekom inom ortopedin 69 patientärenden och under år 2013 förekom 116 patientärenden var antalet patientärenden inom ortopedin 121. Av dessa handlade 60 ärenden om vård och behandling Bedömning Vi bedömer det som utomordentligt värdefullt att samtliga granskade verksamheter medverkar i för dem relevanta kvalitetsregister och utnyttjar det underlaget för förbättringsarbete. Positiva effekter av sådana insatser har också kunnat redovisas. Arbetet med systematisk avvikelsehantering bedömer vi som central för det lokala utvecklingsarbetet. Även om sådana insatser redovisas finns erfarenhetsmässigt en betydande potential för fortsatt utvecklingsarbete. Vi bedömer det som särskilt angeläget att arbetet mot vårdrelaterade infektioner systematiseras och vidareutvecklas. Ortopedin har i alla sjukvårdssystem i industrialiserade länder en mycket stor del av klagomål och patientförsäkringsärenden beroende på ett komplext samspel mellan patientens förväntningar och naturalförloppet av olika ortopediska skador/sjukdomar som tyvärr ofta ger men, oavsett behandling Åtgärder för att säkra tillgänglighet Redovisning av intervjusvar När det gäller tillgängligheten till läkarbesök, telefonkontakt och telefontider m.m. upplevs det att dagens schemaläggning sträcker sig för kort. En schemaläggning på 3-6 månader framåt där det framgår aktuella mottagningar skulle förbättra tillgängligheten. 19 (35)

283 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten I dagens rådande kultur kan läkare tala om 4 veckor framåt vad de ska göra. Det är så länge som schemaläggningen vanligen sträcker sig för läkare. Önskemålet är att de ska vara schemalagda 3-6 månader framåt där det ska framgå vilka mottagningar de har osv. Primärvården Under intervjuerna med representanter från primärvården framhålls att primärvården arbetar aktivt för att ha en hög telefontillgänglighet. Telefontillgängligheten har förbättrats i samband med att patienterna endast behöver ett telefonnummer för att nå primärvården. Samma lösning kommer att erbjudas till sjukhuspersonal men på annat telefonnummer. Det pågår också arbete med att förbättra och samordna primärvårdens hemsidor där patienten ska ha en väg/kanal in. Tidigare hade landstinget dålig tillgång på sjukgymnaster/fysioterapeuter jämfört med andra landsting men så är det inte längre. Sjukgymnastiken har kraftfullt ökat inom primärvården de senaste åren. Idag finns det sjukgymnaster/fysioterapeuter på alla vårdcentraler. En åtgärd som primärvården har arbetat för är att akutmottagningarna i Tierp och Östhammar ska få finnas kvar. Äldre patienter behöver akut omvårdnad vilket anses vara relativt enkel sjukvård och som bör finnas nära patienterna. Akademiska sjukhuset Under intervjuerna med representanter från Akademiska sjukhuset framhålls att uppföljning av insatser för ökad tillgänglighet görs veckovis. Information kring aktuellt läge finns synligt och tillgängligt för alla medarbetare. Varje vecka samlas alla berörda och går igenom uppgift om väntetider och köer, både kopplat till mottagning och operation. Enligt intervjupersonerna har antalet väntande minskat under de senaste åren. I det följande har vi valt att ta med en del citat från intervjuerna för att ytterligare belysa vad som har framförts under intervjuerna. Totalt antal väntande har minskat avsevärt om man jämför 2013 med Ortopedkliniken på Akademiska sjukhuset ligger långt fram när det gäller poliklinisering enligt intervjupersonerna. Alla patienter läggs inte in direkt. Akuta patienter som inte omgående behöver inneliggande vård utan kan opereras polikliniskt tas omhand inom några dagar efter avvaktan i hemmet. Subakuta patienter eller halvakuta patienter kräver färre vårdplatser och optimerar vårdplaneringen. Följande åtgärder för att minska väntetiderna och uppfylla vårdgarantin, kömiljarden och ingångna avtal med andra landsting har vidtagits på Akademiska sjukhuset: ST-mottagning (nivåhantering). Ombyggnation (fler mottagningsrum). Slussning av patienter till Enköping, både mottagning och operation. Maximalt nyttjande/användande av avtal. Utökad sjukgymnastmottagning. Remisshantering sker av sekreterare. Planeringsenheten (alla operationsplanerare sattes samman på enheten). Framtagande av produktionsplaner. De har också arbetat med hur registrering i systemen sker. De har anställt underläkare på en avdelning där elektiva patienter skrivs ut. Tillgängligheten när det gäller tidbokning på Akademiska sjukhuset är enligt intervjupersonerna inte särskilt bra idag. Fokus vad gäller tidbokning har inte varit att öka telefontiderna utan att öka tillgängligheten på Mina Vårdkontakter. När det gäller åtgärder för att säkerställa tillgängligheten avseende läkarbesök, telefonkontakt- och telefontider har Akademiska sjukhuset möjliggjort fler telefontider tillgängliga på måndagar. Genom att öka tillgängligheten till telefontider på måndagen 20 (35)

284 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten minskas behovet av telefonkontakter under resten av veckan. Ytterligare en åtgärd är att patienter hänvisas till Mina Vårdkontakter. Lasarettet i Enköping Uppföljning av insatser för ökad tillgänglighet görs veckovis även vid Lasarettet i Enköping. Tillgänglighet diskuteras även på ledningsgruppsmöten och schemaplanering. Information om kö-läge och tillgänglighet finns inte visuellt. Vi försöker utifrån kösituation och kompetensen att göra en bedömning över volymen för att kunna göra en produktionsplan. Vi har ett veckomöte och har ett råd där vi diskuterar utveckling av köerna. Vid situationer med stora inflöden försöker lasarettet dels att omfördela resurser dels resursplanera efter verksamhetens behov. Hyrläkare förstärker vid låg bemanning. Det förekommer att vårdgarantienheten ibland lyckas att slussa patienter till andra enheter men det är inte alltid lätt då patienter inte alltid är villiga att opereras på annan ort. Under intervjuerna framkom det att lasarettet har ökat tillgängligheten när det gäller väntetider och tillgänglighet per telefon. Telefontiderna har ökat. Det har blivit en förbättring de senaste åren. De flesta bokningarna hos oss sker ju genom remisserna. Telefontiderna handlar mer om att svara på frågor. Elisabethsjukhuset Elisabethsjukhuset håller tillgängligheten inom ramen för sitt uppdrag. Det är ingen skillnad vad gäller kö-läget för patienter inom Landstinget i Uppsala län respektive övriga patienter. Det skiljer inte heller när det gäller tid till operation för de två grupperna. Vi kan inte göra så mycket på helheten. Får vi ett litet uppdrag kan vi göra mindre och ett större innebär att vi kan göra mer. För att få aktuella data gällande väntetider och prognos har Elisabethsjukhuset infört veckovisa avstämningar för att följa produktionen för att vid behov kunna ställa om resurser. Under intervjun framkom det att en utmaning när det gäller tillgänglighet är mottagningen snarare än operation vilket bekräftas av citatet nedan: Våra problem är inte tillgänglighet till operation utan det är tillgängligheten till mottagningen. Ibland kan det gå att få en tid inom två veckor men ibland kan det ta upp till åtta veckor. Tillgång till operationssalar har vi alltid lyckats med. Patientnämnden Vid intervju med företrädare för patientnämnden framhålls betydelsen av att använda information från den nationella patientenkäten i uppföljning och kvalitetssäkring. Uppgifter från patienter vid ortopediska kliniken på Akademiska sjukhuset indikerar brister i information om fortsatt vård. Detta genererar enligt patientnämnden onödiga förfrågningar och är en risk för patientsäkerheten Bedömning Intervjusvaren indikerar enligt vår bedömning att de granskade verksamheterna arbetar aktivt på flera sätt för att förbättra tillgängligheten. Det finns också tecken på att detta arbete lett till resultat. Det finns dock mycket kvar för att landstinget ska kunna uppfylla exempelvis vårdgarantins krav. Av de faktorer som verksamheterna kan påverka bedömer vi att förbättrad operationsplanering, schemaläggning av läkares arbetstid för längre tidsperiod än nuvarande samt åtgärder för att minska riskerna för att åtgärder för patienter med behov av akut vård i onödan tränger undan planerade operationer och därmed skapar förseningar och förlängda köer. 21 (35)

285 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Vården behöver enligt patientnämnden arbeta mer med patientsäkerheten samt ha ett dragande system så att de patienter som kommer in akut och behöver läggas in på vårdavdelning bereds plats. I dagsläget tränger akut verksamhet ut planerade operationer så att patienter måste strykas från operationer. Det innebär bland annat att kön blir längre. Förbättrad information till patienten vid utskrivning är enligt vår uppfattning ett väsentligt förbättringsområde med potential att både öka tillgänglighet och patientsäkerhet. Det är ett område där vi ser en betydande förbättringspotential Övrigt förslag på förbättringar Redovisning av intervjusvar När det gäller förslag på förbättringar för ökad tillgänglighet lyfter representanter för ortopedkliniken vid Akademiska sjukhuset fram mer resurser till operation. Ett annat förslag är att åter öppna Samariterhemmet (SHS) i syfte att öka dagkirurgin och kortvårdskirurgin. Att ha en och samma förvaltning för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping framförs också som ett förbättringsförslag som skulle underlätta styrningen. Större flexibilitet i remisshantering är ett förbättringsförslag som möjliggör att köerna kan kapas enligt representant från Elisabethsjukhuset. Förslag på förbättringar från primärvården är att i samband med ombyggnationen av Akademiska sjukhuset bör alla aktörer inom primärvården vara med och bemanna verksamheten och det ska även stå i regelboken vilka som i så fall ska vara med och bemanna enheten. När det gäller finansieringsform av en sådan enhet bör den vara anslagsfinansierad enligt företrädare för primärvården Bedömning Vi bedömer att ovanstående förslag till förbättringar är relevanta och värda att övervägas. Ökade resurser till ortopediska kliniken vid Akademiska sjukhuset och förslaget att inordna Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping i en gemensam förvaltning är dock frågor som faller utanför uppdraget i den här granskningen. 3.3 Redovisning av journalgranskning Urval av journaler Urvalet består av 120 journaler från ortopediska kliniken vid Akademiska sjukhuset, Kirurgavdelningen vid Lasarettet i Enköping samt Elisabethsjukhuset. Fördelningen av journaler i urvalet mellan sjukhus redovisas i tabell 1 nedan till vänster. Fördelningen av journaler i urvalet mellan sektioner inom ortopedi vid Akademiska sjukhuset redovisas i tabell 2 nedan till höger. Antal journaler i urvalet och urvalspopulationen Klinik Urval Population Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Elisabethsjukhuset Totalsumma Tabell 1. Tabell 2. Sektioner i urval för granskning Klinik Summa Fot 19 Ledprotes 19 Rygg 16 Skuldra-knä 16 Totalsumma 70 Underlaget som urvalet gjorts ur omfattar patientjournaler vid Akademiska sjukhuset, vid Lasarettet i Enköping samt vid Elisabethsjukhuset i Uppsala, totalt patientjournaler. 22 (35)

286 HiQ Stockholm AB Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten Åldersfördelning och könsfördelning i urvalet samt patienternas hemvist Åldersfördelningen och fördelningen på kön för de patienter som ingår i urvalet redovisas i tabellerna nedan. Materialet indikerar betydande skillnader i det underlag som redovisas från respektive verksamhet. Vid Elisabethsjukhuset är den dominerande delen av patienterna yngre än 65 år. Det finns en tydlig övervikt för män i urvalet. Även vid Akademiska sjukhuset är en stor andel av patienterna yngre än 65 år. Diagram 7. Könsfördelning per sjukhus. Diagram 8. Ålderfördelning per sjukhus. Samtliga patienter vid Lasarettet i Enköping och Elisabethsjukhuset i vårt urval har sin hemvist i Uppsala län. 11 patienter vid Akademiska sjukhuset kommer från övriga delar av Uppsala- Örebroregionen. Inga rikspatienter förekommer i vårt urval Väntetid till första besök och från besök till operation Redovisning av journalgranskning Vi har i granskningen noterat datum för remiss, datum för första besök vid sjukhuset samt datum för operation. Det ger underlag för bedömning av hur väl sjukhusen uppfyller villkoren i vårdgarantin om tillgänglighet inom 90 dagar. Resultatet av granskningen återges i tabellerna nedan. Antal dagar mellan remiss och första besök Sjukhus -90 dagar + 90 dagar Totalt Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Elisabethsjukhuset Totalsumma Tabell 3. Tid mellan remiss och första besök. Antal dagar mellan första besök och operation Sjukhus dagar dagar Totalt Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Elisabethsjukhuset Totalsumma Tabell 4. Tid mellan första besök och operation Bedömning Sammantaget kan noteras att verksamheterna, enligt det urval som ingår i granskningen, genomsnittligt endast uppfyller vårdgarantins villkor om högsta väntetid om 90 dagar för första besök respektive operation i cirka hälften av fallen. Skillnaderna är betydande mellan sjukhusen. Det bör dock observeras att Elisabethsjukhuset genom sin särställning arbetar under andra villkor än de landstingskommunala sjukhusen Granskning av remisser Redovisning av journalgranskning I det här avsnittet av granskningen har vi noterat om patienten har remitterats till sjukhuset eller sökt direkt. Vidare har vi granskat remisshandlingarna med avseende på dokumentation av klinisk 23 (35)