FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 26 mars 2013 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 26 mars 2013 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala"

Transkript

1

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 26 mars 2013 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Johnny Svahn (S) Föredragande Dnr Tid för justering: 13. Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 14. Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter Gustaf af Ugglas 15. Produktionsdirektörens rapport - KOMPLETTERAS Andreas Endrédi 16. Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden Tord Jansson PS PS PS Förvaltningarnas internkontrollplaner PS Förvaltningarnas årsrapporter 2012 (T3) Tord Jansson 19. Verksamhetsberättelse för produktionsstyrelsen 2012 Andreas Endrédi 20. Rapportering av skador och olyckor inom vägtransportsystemet (STRADA) PS PS PS Beslut om förändrad disposition av vårdplan i byggnad B11 Thord Hägg PS Programarbete för ombyggnad av driftavdelningens lokaler Thord Hägg PS Kvartalsuppföljning av kostnadsanpassningsprogrammet för kvartal fyra 24. Kostnadsberäkning för att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping - tilläggsuppdrag Lennart Persson PS PS Svar på motion angående patientmaten vid Akademiska sjukhuset Thord Hägg PS Anmälan av delegationsbeslut PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Val av justerare Produktionsstyrelsen utser Johnny Svahn (S) att jämte ordföranden Ludvig Larsson (FP) justera dagens protokoll. Tid för justering: xx, kl. Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2A. 13 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Produktionsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter till handlingarna. Ärendet Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter per den sista februari presenteras vid sammanträdet. Bilaga 14 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5

6 1 (8) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen februari 2013

7 2 (8) Ekonomi Landstinget beräknar efter februari månad att årets resultat kommer att uppgå till 182 miljoner kronor. Jämfört mot budget 1 är det en negativ avvikelse med 45 miljoner kronor. Finansförvaltningen är den förvaltning som visar den största avvikelsen. Trots en prognostiserad ökning av skatteintäkter visar prognosen en negativ avvikelse då statsbidragen totalt har försämrats med 80 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Statsbidrag Övrigt Finansiering Årets resultat Landstingets nettokostnad Prognosen för nettokostnadsutvecklingen är 5,9 procent, vilket i stort sett är i nivå med budget. Anledningen till den höga nettokostnadsutvecklingen 2013 beror på de satsningar som görs inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, med den nya SL-pendeln. I och med dessa satsningar höjdes skatten med 30 öre vilket motsvarar 200 miljoner kronor. Till följd av detta ökar även nettokostnaderna med 200 miljoner kronor. Bortser man från denna särskilda satsning är nettokostnadsutvecklingen 3,4 procent. Procent Prog Budget Nettokostnutv 5,9 6,0 3,2 4,0 5,8 Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott mot budget med 7,5 miljoner kronor. 1 I LPB är budgeten 227 mnkr. I den budgeten är utgångspunkten att alla förvaltningar har ett nollresultat i budget. PS har dock tagit beslut om resultatmål för vissa förvaltningar. Detta innebär att budgeten förbättras med totalt 17 mnkr. För att den totala budgeten ändå ska vara 227 mnkr så har Finansförvaltningen en budgetpost på minus 17 mnkr. Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf budget Förändring jmf föreg prog AS 0 0 LE -3 0 PV -2,7 0 HoH -2,8 0 FTV 0 0 LSU 1 0 LRC 0 0 Summa -7,5 0 Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets prognostiserade årsresultat bedöms bli i nivå med budget. Hänsyn har inte tagits till återbetalning av målrelaterad ersättning Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett årsutfall på minus 3 miljoner kronor jämfört med budgeterat nollresultat. Avvikelsen beror på att den rörliga ersättningen från HSS kommer att avvika med minus 2,6 miljoner kronor till följd av att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour föreslås justeras från Lasarettets beställning då det tillhör Primärvårdens vårdåtagande. Detta var inte var beslutat vid fastställandet av budgeten. Primärvården Primärvårdens prognos är plus 6 miljoner kronor. Prognosen är 2,7 miljoner kronor sämre än budget. Lägre intäkter i vårdcentralsuppdraget uppvägs till viss del av minskade kostnader. Hanteringen av kostnader för vårdtungt material förklarar en del av minskningen för intäkter såväl som kostnader. Resultatet för vårdcentraler uppfyller inte uppställda resultatkrav. Åtgärder planeras och bedöms få viss effekt under Aktuell prognos rymmer inga utvecklingsinsatser i enlighet med produktionsstyrelsens beslut PS Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel kommer enligt prognos att redovisa ett underskott om

8 3 (8) 2,8 miljon kronor jämfört med budgeterat nollresultat. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader. Folktandvården Folktandvårdens prognos kvarstår på den budgeterade nivån. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2013 som innebär ett underskott på 25 miljoner kronor, vilket är 1 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen på en miljon kronor kan hänföras till lägre räntekostnader. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrums prognos kvarstår på den budgeterade nivån. Produktion Akademiska sjukhusets och Lasarettets i Enköping förväntade vårdproduktion för det egna länets medborgare, C- länspatienter, utgår ifrån den överenskomna produktionsvolymen i vårdavtalen. Denna budget, i DRG-poäng, antal vårdtillfällen, antal läkarbesök och antal övriga besök, jämförs med faktiskt utfall. Uppföljningen nedan fokuserar på budget och utfall i DRG-poäng. Varje månad är det ett större antal vårdtillfällen och läkarbesök som inte är DRGgrupperade vid månadens slut. Så här tidigt på året utgör de en relativt stor andel av den totala produktionen. För det totala DRGmåttet ges dessa vårdkontakter en genomsnittlig DRG-vikt, men kontakterna kan inte hänföras till rätt MDC-grupp. Därför tenderar det att bli stora negativa avvikelser på den nivån under årets första månader. De 23 MDC-grupperna är en gruppering av alla DRG-grupper utifrån var på/i människokroppen som olika huvuddiagnoser finns. Rutinerna för att särskilja vårdvalsproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, vilken inte ingår i överenskommen produktionsvolym, är ännu inte kompletta. Det innebär att denna produktion under januari och februari bara kunnat reduceras i de totala produktionsmåtten men inte på MDC-nivå. Diagram 1: Avvikelse produktion Akademiska sjukhuset Avvikelse utfall/budget Akademiska C-län jan-feb 2013 De största MDC-grupperna 0,0 Procentuell avvikelse -5,0-10,0-15,0-20,0-1,0-7,3-5,5-12,2-7,7-13,8 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -21,0-21,0-25,0 De stora MDC-grupperna

9 4 (8) Akademiska sjukhuset ligger strax under beställningen sett till totala DRG-poäng. Förklaringen till de stora negativa avvikelserna på MDC-nivå framgår ovan. Liksom under 2012 minskar slutenvården samtidigt som läkarbesök och dagsjukvård ökar. Utvecklingen är stark för bland annat ortopedi och kvinnosjukvård vars negativa avvikelser i diagrammet ovan är bland de största. Minskningen inom ortopedi förklaras även av att en vårdavdelning har varit stängd på grund av sjuksköterskebrist. Akademiska sjukhusets riks- och regionvård utgör drygt en fjärdedel av sjukhusets totala vårdproduktion. Den vården är helt efterfrågestyrd och ingår inte i överenskommen produktionsvolym. Slutenvården för dessa patienter minskade liksom för det egna länets medan läkarbesök och dagsjukvård ökar kraftigt. Diagram 2: Avvikelse produktion Lasarettet i Enköping Avvikelse utfall/budget C-län Enköping jan-feb 2013 De största MDC-grupperna 15,0 13,2 10,0 9,4 Procentuell avvikelse 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0 0,1 4,8 1-5,4-15,7-4,5 Totalt exkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -25,0-21,3 De stora MDC-grupperna Lasarettets utfall årets två första månader i totala DRG-poäng motsvarar i princip den periodiserade beställningen. Trots att problemet med ej DRG-satta vårdkontakter på MDC-nivå även gäller lasarettet, så uppvisar till exempel gruppen Muskler, skelett och bindväv en större positiv avvikelse. En förklaring är att lasarettet inom ramen för 2013 års kösatsningar fått tillåtelse att producera 140 proteser utöver överenskommen produktionsvolym. Denna vård utgör drygt 3 procent av grundbeställningen. En sammantagen bedömning är att sjukhusens utfall för C-länsvården hittills följer förväntad produktion inklusive hittills beslutade kökortningssatsningar och att produktionen ligger inom de finansiella ramar som finns till hands. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 3,3 procent jämfört med Förändringen av timlönekostnaden är i regel högre i början på ett år då löneöversynen året innan får ett större genomslag i utfallet. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en minskning med 22 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med februari i år med samma period i fjol. Akademiska sjukhuset har minskat med 71 årsarbetare. Akademiska skriver i sin månadsrapport att det är för tidigt att säga om detta är en trend eller en effekt av ökad sjukfrånvaro, brist på specialistyrken och ökat semesteruttag jämfört med föregående år. Kostnaderna för jour och beredskap, övertid och ersättning för obekväm arbets-

10 5 (8) tid har ökat. Vid Primärvården och Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare ökat när det gäller läkare vilket är enligt planering. Kostnaderna för inhyrd personal är knappt 7 miljoner kronor till och med februari. Kostnaden samma period i fjol var drygt 9 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrd personal har minskat vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping men ökat vid Primärvården. Årsprognosen för de tre förvaltningarna är 44 miljoner kronor och för jämförelse var utfallet miljoner kronor. Av de tre förvaltningarna är det Primärvården som prognostiserar en ökad kostnad i år jämfört med Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter februari 4,8 procent vilket är högre jämfört med 2012 då den var 4,6 procent. Landstingets mål 2013 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,4 procent. Det är den korta sjukfrånvaron 2 14 dagar som ökar och är 1,5 procent efter februari. År 2012 var den 1,3 procent. Vid samtliga förvaltningar med undantag för Kultur i Länet och Kollektivtrafikförvaltningen ökar den korta sjukfrånvaron. Fler fall av influensa och vinterkräksjuka är troliga förklaringar. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är lägre jämfört med 2012 och är på 2,2 procent jämfört med 2,5 procent För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 11,4 miljoner kronor efter februari och det är 1,7 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 17 procent.

11 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter (8) Not

12 Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn budget 2013 Nettokostn prognos (8) Nettokostn Resultat Budget Prognos Förgående Förvaltning, tkr bokslut prognos Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län

13 8 (8)

14 1 (6) Månadsrapport (201302) Akademiska sjukhuset

15 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Det prognostiserade årsresultatet efter årets första två månaderna bedöms bli i nivå med budgeten. Hänsyn har inte tagits till återbetalning av målrelaterad ersättning Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat För 2013 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 196 miljoner kronor beviljats, varav drygt 21,5 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 17 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner mer än samma period Flera stora upphandlingar har slutförts: 1 ambulans, 1,2 mnkr IT-utrustning till Psykiatrinshus, 1 mnkr Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 161 miljoner kronor varav 21 miljoner kronor för IT-utrustning, vilket är 35 miljoner kronor lägre än beviljad ram. Kostnadsanpassningsprogrammet för sjukhuset 2013 var ursprungligen på 220 miljoner kronor men i budget har åtgärder för 241 miljoner kronor presenterats för produktionsstyrelsen. Redovisning av kostnadsanpassningsprogrammet kommer att ske i samband med kvartalsrapporteringen till produktionsstyrelsen. Produktion Produktionen för C-länsvården ligger till och med februari -1,0 procent under beställning för DRG. Övriga besök ligger under beställningen med -3,3 procent. Produktionsutfallet är då justerat för de verksamheter som ingår i vårdvalet. Utfallet per MDC varierar dock kraftigt mellan de olika MDC:na. På sjukhusnivå ser vi en minskning av det egna länets slutenvård medan såväl läkarbesök som dagsjukvård ökar kraftigt. Inom slutenvården är det framför allt ortopedi, kvinnosjukvård och infektion som minskar medan kirurgen ökar. Minskningen inom ortopedi beror på att en vårdavdelning har varit stängd på grund av sjuksköterskebrist. Antalet läkarbesök har ökat orimligt jämfört med beställningen. Vid närmare analys härrör ökningen till dialyspatienter som tidigare har klassats som sjukvårdande behandling men from januari 2013 kodats som läkarbesök. Detta har inte tidigare varit känt och bör korrigeras i beställningen. Antal läkarbesök har ökat med mot beställningen och ca av dessa kommer från dialysen. Slutenvården avseende riks- och regionpatienter har minskat under inledningen av året och ligger nu -6,2 procent jämfört mot föregående år. Det är kirurgdivisionen (-13,4 procent) och MTh-divisionen (-10,0 procent) som minskar kraftigt. Inom kirurgdivisionen är det återigen ortopeden som tappar. Inom MTh är det framför allt specialmedicin som tappar. Verksamheter som ökar är barnkirurgi och neonatologi, båda inom Kvinno- och barndivisionen. Läkarbesök riks- och region ligger i princip stilla mellan åren. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 6 procent jämfört mot år 2012, inklusive 2,3 procent för indexuppräkning. Prognosen i februari är att vi kommer att nå budgeterad nivå. Hittills har drygt 12 procent av intäktsbudgeten uppnåtts, vilket utgör 240 miljoner kronor. Akademiska/lasarettet Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 0,8% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,5% 2 (6)

16 3 (6) Vårdtillfällen DRG utfall/beställning -2,8% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -1,9% Läkarbesök DRG utfall/beställning 3,2% Läkarbesök antal utfall/beställning 5,1% Övriga besök antal utfall/beställning -3,3% Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 3,9% -71-1,2 % 4,5 % 5,0 % 0,5 15 mnkr 15 mnkr Sjukhuset har till och med februari minskat med 71 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Det är för tidigt att säga om detta är en trend eller en effekt av ökad sjukfrånvaro, brist på specialistyrken och ökat semesteruttag jämfört med föregående år. Kostnaderna för personal överstiger budget vilket är framförallt en effekt av kostnaderna för jour och beredskap för december och januari. Timlönekostnaden för perioden är 3,9 procent och är i nivå med lönerevisionernas utfall, om hänsyn tas till att kostnaderna för framförallt jour och beredskap var mycket höga till följd av fler helgdagar i jul- och nyårshelgen. Även kostnaderna för övertid ökade vilket är en effekt av ökad sjukfrånvaro i kombination med ett högt produktionstryck under jul och nyår. Sjukhuset har fortsatt brist på framförallt specialistsjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa specialiteter. Sjukhuset har även fortsatt svårigheter att rekrytera grundutbildade sjuksköterskor. Därtill har några verksamhetsområden hög personalomsättning med höga personalkostnader som följd. Sjukfrånvaron de första två månaderna är 5,0 procent vilket är 0,5 procent högre än föregående är och den högsta nivån sedan En bidragande orsak till detta är influensan i kombination med calici virus vilket syns på korttidssjukfrånvarons ökning. Ett observandum är att långtidsjukfrånvaron över 60 dagar har ökat och är på den högsta nivån på 4 år. Sjuklönekostnaderna är 1,2 miljoner kronor högre än föregående år. Kostnaderna för inhyrd personal för perioden är 1,9 mkr vilket är enligt budget när hänsyn tas till faktureringsflödet. Kostnad och budget för inhyrda läkare ligger främst på psykiatridivisionen som har läkarbrist sedan flera år tillbaka. Riktade frågor Riktade frågor kan komma att ställas till respektive förvaltning i samband med den månatliga rapporteringen. Bilagor 1. Årsprognos Produktionsuppföljning

17 4 (6) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not

18 5 (6) 1) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader

19 6 (6) MÅNADSRAPPORT PRODUKTIONSUPPFÖLJNING SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc ÅR OCH MÅNAD: Februari budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall Totalt ,8% ,9% ,2% Årsbudget Andel av överenskom prod i VAL ,4% 15,9% 16,3% 15,9% 17,0% 17,5% 16,8% 17,7% Ej grupperade A01 Sjukdomar i nervsystemet ,7% ,6% ,2% B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,0% ,9% ,1% C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,6% ,4% ,0% D04 Andningsorganens sjukdomar ,5% ,5% ,0% E05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,7% ,6% ,9% F06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,0% ,7% ,2% G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkört ,3% ,0% ,1% H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,3% ,7% ,0% J09 Sjukdomar i hud och underhud ,6% ,2% ,1% L10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- o ,0% ,9% ,1% M11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,7% ,1% ,3% N12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,1% ,4% ,6% O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,0% ,3% ,8% P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,8% ,1% ,0% Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,1% ,3% ,3% R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbninga ,9% ,9% ,7% R17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke spec ,9% ,1% ,9% S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,2% ,8% ,2% T19 Psykiska sjuk domar, beteendestörningar och ,6% ,4% ,2% U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,5% ,2% ,4% V22 Brännskador ,9% ,1% ,7% W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,8% ,9% ,5% U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk ,1% ,0% ,0% K30 Bröstkörtelsjukdomar ,4% ,4% ,1% X40 MDC-övergripande problem i öppenvård ,7% Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård Z99 Ospecifik eller felaktig information ########## ,0% DRGkod EjDRG 0 DAT KB KIR NEURO Mth PSYK KFE

20 1 (4) Månadsrapport Lasarettet i Enköping

21 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Lasarettet prognostiserar en avvikelse med -2,6 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat Den rörliga ersättningen från HSS kommer att avvika mot budget med -2,6 miljoner kronor till följd av att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour flyttas från lasarettet. Då beslutet fattades efter fastställande av budget ser vi begränsade möjligheter att möta detta inkomstbortfall. Produktion Till följd av ändrat uppdrag beträffande Husläkarmottagningens helgjour kommer lasarettets produktionsbudget att justeras ner med 78 DRG. Hänsyn till detta har tagits i denna rapport. Öppenvårdsproduktionen på lasarettet ligger i paritet med periodiserad beställning både gällande antal och DRG. Slutenvårdsproduktionen mätt i DRG ligger 24 DRG över periodiserad beställning trots att antal vårdtillfällen ligger efter två månader något under beställning. I utfallet för övriga besök ingår vårdval ljusbehandling med 151 besök och ögonbottenfotografering med 101 besök. Exkluderat är avvikelsen -2,0 procent. Lasarettet i Enköping Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 10,8% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal -7,6% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 3,1% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -2,2% Läkarbesök DRG utfall/beställning 0% Läkarbesök antal utfall/beställning -0,6% Övriga besök antal utfall/beställning 7,9% Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 3,9 % Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring 2,5 % Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år -0,7 % Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 4,4 mnkr 0 mnkr Ökningen av timlönekostnaden från 211,7 till 220,0 är framförallt en konsekvens av löneöversynen 2012 men också på att vi har ersatt en del hyrläkare med ordinarie personal. Ökningen av timlönekostnaden skulle dock vara högre om samtliga vakanser var bemannade med ordinarie personal. Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat från 426 till 437 i jämförelse med föregående år, vilket ger en ökning med 2,5 procent. Den största ökningen går att härleda till yrkesgrupperna legitimerade läkare och överläkare. Hittills i år har sjukfrånvaron minskat och ligger på 4,2 procent. Sjukfrånvaron är lägre för både kvinnor och män och minskningen är mest markant i åldersgruppen äldre än 50 år. Om den positiva trenden står sig är vår bedömning att vi kommer att klara lasarettets mål på 4,4 procent. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 6,8 procent högre än för motsvarande period Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversynen 2012, men också på att närvarotiden och kostnaden för övertid har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 550 tusen kronor, vilket är 1,2 miljoner kronor lägre än för samma period föregående år. TF sjukhuschef Torbjörn Söderström Bilagor 1. Årsprognos 2 (4)

22 3 (4) Bilaga 1 Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not 1) Avvikelse avser justering av jourmottagning Husläkarakuten

23 4 (4)

24 1 (2) Primärvårdens månadsrapport februari 2013 Ekonomi Lämnad årsprognos efter februariutfallet ger lägre intäkter i vårdcentralsuppdraget. Det uppvägs delvis av minskade kostnader. Förändrad hantering av kostnader för vårdtungt material förklarar en del av minskningen för såväl intäkter som kostnader. Resultaten för vårdcentraler uppfyller inte uppställda resultatkrav. Åtgärder planeras och bedöms genom kostnadsreduceringar få viss effekt under Ytterligare åtgärder kommer att planläggas men är i nuläget allt för osäkra för att räknas hem i lagd prognos. Aktuell prognos rymmer inga utvecklingsinsatser i enlighet med produktionsstyrelsens beslut PS , Fastställande av resultatmål och budgetar Tabell: Resultat 2013, budget och prognos Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 744,4 731,0-13,4 Personalkostnader -514,8-516,0-1,2 Övr kostn (inkl avskr) -431,8-420,0 11,8 Nettokostnad -202,2-205,0-2,8 Fast ersättning 212,9 213,0 0,1 Övrigt -2,0-2,0 0,0 Finansiering 210,9 211,0 0,1 Årets resultat 8,7 6,0-2,7 Produktion Produktionen är stark under inledningen av året såväl vad gäller läkarbesök som besök i sjukvårdande behandling. Det föreligger dock en stor variation mellan olika vårdcentraler. Primärvården Förändr % Totalkostnadsmått/produktivitet 2,0 % Läkarbesök 5,0 % -varav läkarbesök vc-uppdrag 5,2 % Övriga besök 3,9 % -varav övriga besök vc-uppdrag 3,9 % Medarbetare Tabell:Personalnyckel Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 0,08 % 27 antal 4,2 % 4,4 % 5,02 % +0,25 % 25 mnkr 0 mnkr Primärvårdens mål när det gäller timlön och utveckling av antalet årsarbetare är att det ska motsvara verksamhetens behov och rymmas inom de intäkter/anslag som Primärvården har. Antalet årsarbetare har ökat under de första månaderna. I stort sett är detta önskade/planerade ökningar som att antalet distriktsläkare och ST-läkare är fler. Målet är att timlönekostnaden för 2013 inte ska öka mer än att det finns ryms inom befintligt ekonomisk utrymme. Utfallet de två första månaderna för sjukfrånvaron är 5,02 procent. En närmare analys av vilken sjukfrånvaro som är arbetsrelaterad och inte arbetsrelaterad kommer att göras under året. Det är fortsatt vakanser bland allmänläkare vilket innebär att Primärvården kommer att behöver hyra in personal för att klara uppdraget. Riktade frågor Några riktade frågor har ej ställts inför rapportering i februari. Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilaga 1. Årsprognos

25 Bilaga Årsprognos Primärvården tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not Notverk till årsprognos, avvikelse 5 procent eller 10 Mnkr. 1. Övriga intäkter prognostiseras lägre än budget mot bakgrund av ändrat upplägg för redovisning av medicinsk service för egen produktion. 2. Ett budgetmässigt vakansavdrag har lagts mot läkarlöner främst för att matcha kostnaderna resurspool. Budgeten borde ha varit fördelat även till övrig personal. 3. Övriga personalkostnader prognostiseras lägre än budget vilket bör kunna uppnås med strikt budgetdisciplin. 4. Köpt vård är egentligen i huvudsak de privata vårdgivarnas läkarinsatser i särskilda boenden. Prognostiserad nivå bedöms realistisk. 5. Övriga kostnader omfattar drygt 50 olika konton genom budgetdisciplin bedöms nå prognostiserat utfall.

26 1 (2) Medarbetare Månadsrapporten 2013 Folktandvården Ekonomi Folktandvårdens prognos kvarstår på den budgeterade nivån. Både intäkter och kostnader är för högt värderade i budgeten, bedömningen är att resultatet ligger på rätt nivå. I samband med T1 kommer en grundlig analys att göras och den prognossättning den leder till blir Folktandvårdens rättesnöre resten av året. Intäktskurvan varierar mycket mellan åren, både antalet toppar samt när topparna infaller. Periodisering av budget för intäkter blir därmed vansklig. Intäkterna ligger något bättre än budget för perioden och bedömningen är att avvikelsen ligger inom normala variationer. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 378,5 378,5 0 Personalkostnader -273,6-273,6 0 Övr kostn (inkl avskr) -152,5-152,5 0 Nettokostnad -47,6-47,6 0 Fast ersättning 48,9 48,9 0 Övrigt 2,5 2,5 0 Finansiering 51,4 51,4 0 Årets resultat +3,8 +3,8 0 Produktion Under januari och februari har inom allmäntandvården, patientbesök genomförts för unika patienter. Detta är i stort sett oförändrat jämfört med I specialisttandvården har ca patientbesök ägt rum för knappt patienter, vilket innebär 8 % färre besök jämfört med 2012 men samtidigt 1,2 % fler patienter. Tabell: Förändring i förhållande till produktion samma period föregående år, frisktandvårdsavtal = nettotillskott från årsskiftet. Antal besök allmäntandvård och sjukhustandvård -0,5% Antal behandlade personer allmäntandvård och sjukhustandvård 0,2% Antal besök specialisttandvård -8,0% Antal behandlade personer specialisttandvård 1,2% Frisktandvårdsavtal 0,7% Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 0,43 % -1-0,2% 4,40% 4,72 % 0,66% 40 tkr 0 tkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 394. Det är en minskning med 0,2 %. En ökning med två årsarbetare för gruppen tandhygienister, minskning med tre för tandsköterskor samt två för gruppen tandläkare. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 195,05 vilket kan jämföras med 2012, då timlönekostnaden uppgick till 194,23. Den procentuella ökningen är 0,43 och väntas öka efter den årliga löneöversynen. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 4,72 %. Det innebär en ökning med 0,66 procentenheter jämfört med föregående år. Målet för 2013 är 4,4%. Ökningen orsakas av att den korta sjukfrånvaron har ökat med 0,31 procentenheter. Många medarbetare har under perioden haft influensa, förkylning och magsjuka. Långtidssjukfrånvaron för perioden har minskat med 0,07 procentenheter och uppgick till 1,69 %. Bilagor 1. Årsprognos

27 2 (2) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

28 1 (6) Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport Feb-2013.

29 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Nu när första månadsrapporten är klar, redovisar förvaltningen en årsprognos på ca tkr i underskott. Det är de förväntade ökade kostnader för hjälpmedel som är orsaken till underskottet. Förvaltningen har redan vid budgetering flaggat för att prognosen skulle hamna på tkr i underskott. För att visa hur kostnaderna för hjälpmedel påverka resultatet, kommer vi att redovisa kostnadsutvecklingen samt avvikelsen mellan budget och kostnader i tabellform. Eftersom endast två månader har belastat kontot är det svårt att se någon större avvikelse. Vi har därför valt att i denna månadsuppföljning redovisa kostnadsutvecklingen t o m år 2012 och fem år tillbaka i tiden. Produktion Habilitering och hjälpmedel Produktionen gäller endast för januari månad. Förändringarna kommer att kommenteras vid nästa månadsuppföljning då vi har fler månader att jämföra med och en klarare tendens hur produktionen har förändrats mellan åren. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Besök habilitering barn och vuxna -4,4% HjälpmedelsC 4,7% Besök SynC -21,7% Tolkuppdrag % Besök HörC 13,6% Besök HörC audionommottagning 33,4% 2 (6) Tkr Hjälpmedelskostnader ink avskrivningar Hjälpmedel ej syn och hör Avskrivning ej syn och hör Totalen ej syn och hör År-12 År-11 År-10 År-09 År-08 År-07 Förvaltningen kommer att göra allt för att minska underskottet och förhoppningen är att minska prognosens negativa resultat vid årets slut. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 20,4 20,6 0,2 Personalkostnader -139,2-139,4-0,2 Övr kostn (inkl avskr) -60, ,1 Nettokostnad -179,7-182,8-3,1 Fast ersättning 180,3 180,3 0 Övrigt -0,6-0,3 0,3 Finansiering 179, ,3 Årets resultat 0-2,8-2,8

30 3 (6) Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1.28 % antal % 4.4% 4.14% 0.04% 0 mnkr 0 mnkr Utifrån uppdrag i vårdavtal planeras under 2013 ny verksamhet, vilket kommer att medföra att antal årsarbetare kommer att öka. Utfallet för närvarotiden mätt i årsarbetare jämfört med samma period föregående år har minskat vilket beror på frånvaro bland medarbetare som inte ersatts med vikarie. Det är en mycket marginell förändring av den totala sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Utfallet jan feb ser bra ut i förhållande till målet i 2013 års styrkort. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar.

31 4 (6) Bilagor 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas)

32 5 (6) Bilaga 1. Årsprognos Habilitering och hjälpmedel tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

33 6 (6)

34 1 (4) Månadsrapport Landstingets resurscentrum

35 Månadsrapport 2013 Ekonomi Resultatmålet för Landstinget resurscentrum år 2013 är ett överskott med 1344 tkr vilket motsvarar 2 % av landstingsanslaget. Efter justering med tillägg för återredovisning av budget för jubileumsboken (+436 tkr), finansiering av en ny tjänst inom vårdgarantienheten (-600 tkr) och nettot av minskat anslag på grund av debitering av konkurrensutsatt verksamhet inom Primärvården och Folktandvården (-470 tkr) är det budgeterade resultatet för förvaltningen 710 tkr. Förvaltningens prognostiserade resultat är i enlighet med resultatmålet dvs 710 tkr. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat Medarbetare I samband med medarbetarsamtalen har arbetet med att upprätta individuella styrkort börjat. Förvaltningen har som mål att 50 % av medarbetarna ska ha individuella styrkort under Utifrån utfallet i löneöversynen 2012 och personalförändringar inom förvaltningen är förändringen av timlönekostnaden förväntad. Det förväntas en ökning av timlönekonstnaden efter löneöversynen Den ökade närvarotiden är förväntad. Utdataenheten har tillsatt två nya tjänster och ekonomienheten har återbesatt vakanthållna tjänster. Vår bedömning är att närvarotiden under 2013 kan komma att öka med ytterligare någon årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron är 4,89 %, en ökning med 1 % jämfört med Under årets första två månader har många medarbetare haft influensa och varit förkylda, vilket har medfört att korttidssjukfrånvaron har ökat med 1,54 %. Långtidssjukfrånvaron >60 dagar är 2,10 %, en minskning med 0,28 % jämfört med Den största ökningen har gruppen >50 år. De har ökat sin sjukfrånvaro med 2,78 % till 6,14 % och är därmed den grupp som har den högsta sjukfrånvaron. Den lägsta sjukfrånvaron har gruppen <29 år med 0,31 %, en minskning med 0,54 %. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget Bilagor 1. Årsprognos 1,63 % 3 st 2,4 % 4 % 4,89 % 1 % 0 mnkr 0 mnkr 2 (4)

36 Bilaga 1 3 (4)

37 4 (4)

38 1 (8) Månadsrapport Landstingsservice

39 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2013 som innebär ett underskott på 25 miljoner kronor, vilket är en miljon kronor bättre än budget, men 31 miljoner kronor sämre än föregående års resultat. Årsprognosen för 2013 är kraftigt påverkad av resultatet för bussdepån i Fyrislund med ett underskott om 8 miljoner kronor respektive Psykiatrins nya hus om 13 miljoner kronor. Till detta kommer avskrivningsoch ränteeffekter av nya fastighetsinvesteringar med ett underskott om 7 miljoner kronor och en reservation för rivning av byggnad V1 med 3 miljoner kronor. Tas hänsyn till ovanstående poster är 2013 års prognos i nivå med utfallet för föregående år. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Övrigt Finansiering Årets resultat Avvikelsen på en miljon kronor kan hänföras till lägre räntekostnader orsakat av en lägre beräkningsbas för räntor än vad som beräknades i budget. Landstingsservice driver idag en verksamhet som totalt sett är underfinansierad, vilket syns allra tydligast inom fastighetsverksamheten där 45 miljoner kronor av det totalt prognostiserade underskottet redovisas. Detta uppvägs till viss del av ett överskott på 20 miljoner kronor från övrig verksamhet. Detta förhållande har gällt under ett flertal år, men har i takt med ökande kapitalkostnader, en hög nivå av tomställda fastigheter, ökande energikostnader etc. nått ett läge då genomförda och pågående kostnadseffektiviseringar inte räcker till för att nå ett över tid balanserat resultat. Effekten av ovan beskrivna obalans är att lokaler och tjänster inte erbjuds landstingsinterna kunder till självkostnadspris, varken avseende fastighetsverksamheten (subvention) eller serviceverksamheten (överpris). Produktion Produktionstakten har varit och är fortsatt hög, vilket påverkar organisationen i hög grad. Framtiden för Landstinget i Uppsala län innebär med säkerhet stora förändringar avseende fastighetsbeståndet både avseende nybyggnation och ombyggnation av fastigheter. Akademiska sjukhuset står under de närmaste 5-10 åren inför ett stort behov av upprustning och nyproduktion, där de första investeringsbesluten inom Framtidens Akademiska har fattats, vilket innebär; byggnation av ett nytt teknikhus vid B14, en byggnad för tekniska installationer och hissar för materialtransport, som möjliggör etappvis renovering av vårdavdelningarna i 85-huset. Teknikhuset beräknas vara färdigställt till sommaren 2013, renovering av vårdavdelningarna inom B14, vilka beräknas vara färdigställda till slutet av 2015, byggnation av ett nytt teknikhus vid B11, en byggnad för tekniska installationer och hissar för materialtransport, som möjliggör etappvis renovering av vårdavdelningarna i 70-huset. Teknikhuset beräknas vara färdigställt under 2015, renovering av vårdavdelningarna inom B11, vilka beräknas vara färdigställda till slutet av Den relativt sett höga investeringsvolymen som detta medför och med det antalet projekt som ökar med en hög och intensiv takt kräver stora insatser av organisationen för att kunna genomföras på ett professionellt sätt. Landstingsservice Förändring % jmf 2012 Mediaförbrukning egna fastigheter (el och värme) kwh/kvm - 6 % Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm - 2 % Driftkostnader kr/kvm 9 % Hyreskostnadsindex (Hyra/vård) +/- 0 Mediaförbrukningen avseende el och graddagsjusterad värme beräknas med hjälp av energieffektiviseringsprojektet minska med 2 (8)

40 3 (8) 6 procent jämfört med 2012, vilket beräknas resultera i en kostnadsminskning mellan åren på 2 procent. Ökande priser för el och värme medför att full kostnadseffekt utifrån besparingen inte kan nås. Kostnaderna för fastighetsdrift beräknas öka med 9 procent jämfört med Kostnadsökningen är enligt plan och är föranledd av att driftorganisationen inte var fullt bemannad under 2012 samt att driften för Psykiatrins nya hus tas över Hyreskostnadsindex redovisas som en kvot av förhållandet mellan landstingets hyreskostnader och den totala kostnadsomslutningen exklusive kostnader för läkemedel. Utfallet har sedan 2004 fram t o m 2011 legat på ca 6 procent, men sjönk till knappt 5 % för Utfallet för 2012 måste dock analyseras och säkerställas. Någon större förändring för 2013 förväntas inte. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 5,43 % - 9-4,1 % 4,40 % 4,22 % - 0,13 0 mnkr 0 mnkr Personalstrukturen är under pågående förändring på grund av pensionsavgångar och effekten av konkurrensutsättning av verksamheter. Personalkostnaderna är föremål för ständig granskning. Kompetensnivån är föremål för prövning vid varje avgång, kraven på kompetens kan komma att höjas för att anpassas till den tekniska utvecklingen. Förvaltningens totala sjukfrånvaro uppgår till 4,22 procent per februari 2013, vilket är 0,18 procentenheter lägre än årets mål och 0,13 procentenheter lägre än föregående års utfall på 4,35 procent. Den längre sjukfrånvaron, 60 dagar och mer är 2,48 procent, vilket är en minskning med 0,92 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar uppgår till 1,93 procent, vilket är en ökning med 0,47 procent. De högsta sjuktalen redovisas för ingenjörer med 7,57 procent, administratörer 5,0 procent, vaktmästare 4,76 procent och tekniker 4,47 procent. Förvaltningen arbetar aktivt med tidig rehabilitering, nära samarbete med företagshälsovården och Friskhuset. Thord Hägg Förvaltningsdirektör Timlönekostnaden uppgår till 219,96 per februari 2013, vilket är en ökning med 5,43 procent jämfört med föregående år. Timlönekostnadens ökning beror på att antalet ingenjörer och handläggare ökat samt på effekten av konkurrensutsättning av verksamheter under Ökningen är enligt plan. Antalet årsarbetare har minskat med nio jämfört med samma period förra året. Närvarotiden, mätt i årsarbetare, uppgår till 217 per februari 2013, jämfört med samma period förra året som uppgick till 226. Yrkeskategorin administratörer står för minskningen av årsarbetare (- 18), vilket beror på konkurrensutsättning av televäxel och tryckeri. Handläggare har ökat med sju, vilket bl a beror på överföring av medarbetare från Akademiska sjukhuset till Landstingsservice. Bilagor 1. Årsprognos 2. Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet

41 4 (8) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Landstingsservice tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

42 5 (8) Noter Utfall 2013 Utfallet per februari är påverkat av att intäkter för interna hyror och vissa service- och driftintäkter inte har debiterats förvaltningarna och har inte heller reserverats som intäkt inom Landstingsservice. Debitering kommer att göras under mars månad för perioden januari mars Förseningen av debitering är föranledd av att Landstingsservice har uppgraderat fastighetssystemet Landlord till en ny version och i samband med det säkerställer att debiteringsunderlag för 2013 stämmer överens med ingångna avtal. Avvikelser mellan prognos och budget 1. Verksamhetens intäkter 2. Verksamhetens personalkostnader 3. Verksamhetens övriga kostnader (- 0,1 miljoner kronor) Inga kommentarer! 4. Avskrivningar/nedskrivningar 5. Verksamhetens nettokostnad (- 0,1 miljoner kronor) Inga kommentarer! 6. Finansiering (+1,2 miljoner kronor) Utfallet för beräkningsbas för räntor blev lägre än budget. 7. Periodens resultat (+ 1,1 miljoner kronor) Se ovan under not Fastighetsinvesteringar

43 6 (8) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET TOTALT Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING RESULTAT LANDSTINGSSERVICE

44 7 (8) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET FASTIGHET Resultaträkning Fastigheter BESKRIVNING Period Helår TKR Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 7,6% 9,1% -1,5 7,6% 9,1% 8,1% HYRESINTÄKT 29,46 249,93-220, , , ,47 MEDIA -41,32-49,65-8,32-223,75-223,72-230,66 DRIFTKOSTNAD -9,81-19,71-9,89-118,26-118,25-112,42 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -3,42-19,07-15,65-114,43-114,42-127,70

45 8 (8) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET ÖVRIG VERKSAMHET Resultaträkning Övrig verksamhet BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

46 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Produktionsdirektörens rapport Förslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Produktionsdirektören lämnar en muntlig och skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga 15, kompletteras! Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

47 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Uppföljning av vårdgarantin och kömiljaraden Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden. Bilaga 16 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

48

49

50

51 1(14) Statusrapport vårdgarantin och kömiljarden februari 2013 Förbättrad måluppfyllelse för kömiljarden både avseende nybesök och operation/behandling Antalet patienter som står i kö till nybesök uppgick i februari till vilket är förbättring jämfört med januari då patienter stod i kö. Såväl antalet väntande C-läns patienter som riks och regionpatienter minskade mellan januari och februari. Andelen väntande C-läns patienter minskade med 1,2 procent medan andelen väntande riks och region patienter minskade med 3,7 procent jämfört med januari. Sammantaget förbättrades måluppfyllelsen för kömiljarden från 60 procent i januari till 65 procent i februari. Även antalet patienter som står i kö för operation/behandling har minskat mellan januari och februari. I februari stod det knappt 130 stycken färre patienter i kö till operation behandling än i januari. Liksom nybesök minskade både antalet C-länspatienter och riks- och regionpatienter. Måluppfyllelsen för kömiljarden förbättrades från 58 procent i januari till 62 procent i februari. Uppfyllelse av kömiljard och vårdgaranti samt antal väntande patienter. Totalt och fördelat på C-läns och riks och region patienter. Januari och februari Kömiljard andel inom 60 dagar Kömiljard andel inom 60 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Antal väntande patienter Antal väntande patienter januari februari januari februari januari februari Nybesök - AS 60% 65% 78% 77% varav C-län 62% 65% 79% 78% varav Riks och region 53% 62% 70% 73% Behandling/operation AS 58% 62% 74% 74% varav C-län 58% 61% 74% 74% varav Riks och region 60% 63% 74% 73% Avseende nybesök uppvisar samtliga sjukhusets divisioner på divisionsnivå en bättre måluppfyllelse under februari än januari. Inom de verksamhetsområden där kömiljardens mål inte nås utför eller planerar divisionerna utföra åtgärder som exempelvis extra mottagningar under kvällstid/helger, ökad produktionsstyrning och produktionsoptimering samt användande av telemedicin. 1 Data för januari och februari är hämtade ur Business Objects den 19:e februari resp. 12:e mars. Slutdatum för rapportering till Väntetider i vården är den 20:e varje månad. Därmed kan det ovan presenterade resultatet skilja sig från det till Väntetider i vården rapporterade resultatet.

52 2(14) För behandling/operation uppvisar Neurodivisionen och Mth-divisionen sammantaget ett bättre utfall under februari än januari. Kirurg- och onkologidivisionen och Kvinno- barndivisionen redovisar ett sämre utfall under februari än i januari. För Kirurg- och onkologidivisionen bidrar stängda vårdplatser som beror på sjuksköterskebristen till det försämrade resultatet. I januari 2013 och stora delar av februari var en hel ortopedavdelning stängd vilket har inneburit att ortopeden i princip endast har gjort akuta operationer och dagkirurgi under årets första två månader. Problemen med stängda vårdplatser inom ortopedin påverkar även övriga verksamhetsområdens elektiva produktion då övriga vårdavdelningar får vårda flera akuta ortopedpatienter. Åtgärder för att förbättra läget pågår genom t.ex. genomlysning av väntelistan, produktionsstyrning och införande av produktionsstyrningsverktyg under våren 2013 samt start av en dagkirurgisk enhet. Beträffande Kvinno- och barndivisionen har sjukskrivningar hos personalen lett till operationsdagar har fått ställas in. Det pågår ett projekt där målet är att fler ingrepp ska kunna ske på mottagning för att på det sättet kunna frigöra operationsutrymme för större kirurgi. Nybesök kommentarer från Akademiska sjukhusets divisioner Kirurg- och onkologdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar januari Kömiljard andel inom 60 dagar februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar januari Vårdgaranti andel inom 90 dagar februari Antal väntande patienter januari Antal väntande patienter februari Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Handkirurgi 64 % 69 % 76 % 77 % % Kirurgi 84 % 86 % 93 % 95 % % Ortopedi 25 % 31 % 43 % 43 % % Urologi 86 % 94 % 99 % 97 % % Onkologi 97 % 94 % 97 % 99 % % Totalt kirdiv 51 % 56 % 65 % 66 % % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Under 2012 förbättrades väntetidssituationen avsevärt inom samtliga verksamhetsområden pga. en ökad produktion på våra mottagningar. Remissinflödet var i princip oförändrat vilket ledde till att produktionsökningen fick genomslag på antalet väntande patienter. Under 2012 minskade antalet väntande med hela 19 procent (593 patienter). Planen är att fortsätta att öka produktionen även under Hittills 2013 har måluppfyllelsen för kömiljarden förbättrats ytterligare samt antalet väntande till nybesök fortsatt att minska. Den främsta orsaken till de långa väntetiderna till nybesök är långa väntetider till operation. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. 2) Extra mottagningar på kvällstid/helger för att minska köerna. 3) Fokus på mottagningarnas produktionsstyrning för att möjliggöra produktionsökningar. Nytt produktionsstyrningsverktyg införs under våren 2013 och är obligatoriskt för samtliga medicinska sektioner. 4) Öka slussning av patienter till andra vårdgivare under förutsättning att finansiering sker via extra köpengar.

53 3(14) 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? a. Genomgång av väntelista pågår kontinuerligt. b. Under våren fortsätter vi med extra mottagningar inom flera sektioner. c. Produktionsstyrning pågår kontinuerligt och ger löpande effekt. d. Krävs beslut på att en del av de extra köpengarna avsetts till ökad slussning av patienter 4. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? I nuläget ej aktuellt. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2013 Prognosen är att vi kommer att fortsätta minskningen av antalet väntande under 2013 och därmed förbättra måluppfyllelsen för kömiljarden. Om kirurg- och onkologdivisionen kommer att få del av de särskilt satsade köpengar för 2013 så är planen att både öka produktionen och slussningen av patienter till andra vårdgivare. Neurodivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar januari Kömiljard andel inom 60 dagar februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar januari Vårdgaranti andel inom 90 dagar februari Antal väntande patienter januari Antal väntande patienter februari Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Neurokirurgi 41% 47% 60% 60% % Neurologi och strokevård 52% 63% 73% 82% % Plastik- och käkkirurgi 60% 61% 75% 76% % Smärtcentrum 66% 77% 94% 93% % Ögonsjukdomar 55% 59% 78% 74% % ÖNH 77% 83% 91% 92% % Totalt div 61% 67% 80% 81% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Bättre utfall i februari jämfört med januari beroende på att produktionen kommit bättre igång efter julhelgerna. Neurologi: Bättre utfall i februari jämfört med januari beroende på att produktionen kommit bättre igång efter julhelgerna. Plastik- och käkkirurgi: Produktionen på väg uppåt men ökningen av antalet remisser gör att målet inte nås. Smärtcentrum: Målet för kömiljarden nås med marginal i februari. Ögonsjukdomar: Liten ökning i februari jämfört med januari, målet är att under våren nå 70%. ÖNH: Målet nås med råge i februari.

54 4(14) 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: En omfattande produktionsoptimering har skett under det senaste året och arbetet fortsätter även under Neurologi: Arbetet med produktionsplanering fortsätter och målet är att klara målen för kömiljarden och vårdgarantin under Plastik- och käkkirurgi: Arbetet med produktionsplanering fortsätter. Ögonsjukdomar: Rekrytering har skett och det finns förhoppningar att vi hinner ikapp under När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Förväntningarna har varit att en förbättring skulle ske under hösten men detta förhindrades bl.a. av en omfattande brist på sköterskor på NIVA och NIMA. Denna brist kan även innebära en försämring i väntetiderna fortsättningsvis. Neurologi: Under första delen av Plastik- och käkkirurgi: Första delen av Ögonsjukdomar: Första delen av Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Ett förbättrat läge skulle kunna uppnås via en ombyggnation av två operationssalar, vilket framlagts till sjukhusledning. Neurologi Fortsätter med tidigare produktionsplan. Full effekt av planeringen har ännu inte uppnåtts. Plastik- och käkkirurgi: Vi kommer att fortsätta arbetet med produktionsplanering där behov och resurser ska matchas på ett bättre sätt än idag. Ögonsjukdomar: Vi har fortsatt hög produktion. 5. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Generellt är det längre väntetider för utomlänspatienter än för c-länspatienter. Medicin- och thoraxdivisionen Kömiljard Antal Prognos Kömiljard Vårdgaranti Vårdgaranti Antal andel inom väntande antal Andel inom andel inom andel inom andel inom väntande 60 dagar patienter väntande 60 dagar 60 dagar 90 dagar 90 dagar patienter februari februari patienter januari v.3 januari v.3 februari v.9 januari v.3 v.9 v Hud 29 % 42 % 89 % 59 % % Lungallergi 52 % 54 % 73 % 70 % % Totalt divisionen 51 % 59 % 85 % 72 % %

55 5(14) 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? HUD: Minskad produktion från slutet av september beroende på minskning (besparing) läkare. Inga åtgärder vidtogs i samband med detta. Den minskningen bedömdes inte påverka mottagningens förmåga att se patienterna inom 60 dagar. Det tillkom sedan ytterligare neddragningar på läkarsidan i form av föräldraledighet och sjukskrivning. Uttaget av forskningstid hade ackumulerats till slutet av året. Det sammantaget innebar att målet för kömiljarden inte uppnåddes. Men även inflödet av remisser från primärvården, främst från privata vårdgivare ökade. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? HUD: Planerade åtgärder är att minska köerna genom sjuksköterskebesök (vissa återbesök). PM till primärvården för att minska inflödet av remisser är skrivet, ska omarbetas så att det passar primärvården. Öka tiden till återbesök för vissa patientgrupper. Återinför telemedicinska ronder (Heby, Östervåla samt Gimo). Start april månad. Tre extramottagningar lördagar, två i mars månad samt en i början av april. Räknar med att ta emot ca 225 patienter både nybesök och återbesök. Fyra läkare kommer att sluta/vara tjänstlediga fr.o.m. jan-feb Dessa kommer att ersättas men av icke specialister. En position kommer att inrättas av överläkare för att stötta dessa läkare samt sjuksköterskorna som ska ha egen mottagning. Två läkare anställda på timmar under våren kommer att ha mottagning samt leda dermatologiska telemedicinska ronder. LUNGALLERGI: Kvällsmott, extra mottagningsveckor, ny genomgång av remissrutiner 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? HUD: Maj LUNGALLERGI: Andra halvåret Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? HUD: Inflödet av remisser bör minska. LUNGALLERGI: I den nuvarande utformningen endast till liten del, det stora problemet är en nationell brist på allergologer. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2013 HUD: Målet är att klara kömiljardens mål, 80 % av patienterna har en mottagningstid inom 60 dagar.

56 6(14) 6. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) HUD: Regionpatienterna har ofta ett större medicinskt behov än patienter från c-län. Prioriteras gör patienter med behov av snabb dermatologisk bedömning. Kvinno- och barndivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar Januari Kömiljard andel inom 60 dagar februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar januarir Vårdgaranti andel inom 90 dagar februari Antal väntande patienter januari Antal väntande patienter februari Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar C-län 69% 81% 92% 93% % R/R 54% 85% 100% 92% % Totalt divisionen 68% 81% 92% 93% ? % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kösiffrorna visar en positiv trend, d v s att vi klarar av de uppsatta målen på >70% andel inom 60 dagar. Orsaken är uppföljning av produktionsplaneringen. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Det är planerat ytterligare åtgärder i form av extra insatser, (kvällsmottagningar) under april och maj, för att uppnå en täckning på 85% inom 60 dagar och 100% på 90 dagar. Denna extra insats också viktigt för att inte gå in med en lång kö situation under sommaren. 4. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Uppföljning av produktionsplanering genom de verktyg som vi använder oss utav skall leda till arbetssätt som ger långsiktiga och permanenta effekter. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Det är svårt att ge prognos, men förväntningen är antal väntande inte skall överstiga den kapaciteten som vi har att erbjuda besök inom 60 och 90 dagar. 6. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för C-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar): Måluppfyllelsen ligger i februari på 93 respektive 92 procent.

57 7(14) Psykiatridivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar Januari Kömiljard andel inom 60 dagar Februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar Januari Vårdgaranti andel inom 90 dagar Februari Antal väntande patienter Januari Antal väntande patienter Februari Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Vuxenpsykiatri 76% 80,8% 93,3% 91, BUP (inom 30 dagar 86,7% 97% 100% 100% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kraftigt ökat remissinflöde för neuropsykiatriska patienter. 30 % ökning av patienter som söker den psykiatriska akutmottagningen 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? 4. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Vi arbetar med prioriteringar inom Allmänpsykiatri och Neuropsykiatri samt med samordnade insatser med Primärvård, Kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassa vad gäller neuropsykiatriska patienter. Mottagningen för Unga vuxna har tagit över bedömningarna direkt i stället för via Remissoch konsultenheten. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2012 Kraftigt ökat remissinflöde för neuropsykiatriska patienter 6. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Ökningen av antalet väntande ligger på C-länspatienter.

58 8(14) Operation/behandling - kommentarer från Akademiska sjukhusets divisioner Kirurg och onkologdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar januari Kömiljard andel inom 60 dagar februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar januari Vårdgaranti andel inom 90 dagar Februari Antal väntande patienter januari Antal väntande patienter februari Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Kirurgi 74 % 76 % 80 % 85 % % Ortopedi (exkl rygg) 51 % 42 % 71 % 56 % % Urologi 50 % 56 % 64 % 64 % % Ryggkirurgi 28 % 31 % 41 % 39 % % Handkirurgi 80 % 82 % 93 % 97 % % Totalt kirdiv 57 % 56 % 72 % 67 % % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Väntetidssituationen förbättrades avsevärt under 2012 inom samtliga verksamhetsområden pga. en ökad produktion på operation men även pga. ökat antal nybesök under hösten. Under 2012 minskade antalet väntande med hela 37 procent (470 patienter). Främsta orsaken till förbättringen under 2012 är att produktionen på centraloperation ökade med ca 5 procent. För att klara köerna framöver är det absolut nödvändigt med en bra bemanning och hög beläggning på centraloperation. Tyvärr har siffrorna försämrats senaste månaderna (december 2012-februari 2013) pga. stora problem med stängda vårdplatser som beror på sjuksköterskebristen. I januari 2013 och stora delar av februari var en hel ortopedavdelning stängd vilket har inneburit att ortopeden i princip endast har gjort akuta operationer och dagkirurgi under årets första två månader. Problemen med stängda vårdplatser inom ortopedin påverkar även övriga verksamhetsområdens elektiva produktion då övriga vårdavdelningar för vårda flera akuta ortopedpatienter. När vi har fullt öppet igen på ortopeden är planen för 2013 att fortsätta med produktionsökningen som startade Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. Arbetet har lett till att en del patienter har avförts från väntelistan vilket minskat antalet väntande totalt sett. 2) Sluss-in projekt på centraloperation som bl. a. innebär tidigare operationsstarter på morgonen. 3) Öka antalet seriedagar på centraloperation, dvs. göra flera likartade ingrepp på samma sal och dag. 4) Fokus på produktionsstyrning för att få ut ännu mer produktion per sal och tillgänglig personalresurs. Nytt produktionsstyrningsverktyg införs under våren 2013 och är obligatoriskt för samtliga medicinska sektioner. 5) Dagkirurgisk enhet har startats inom centraloperation för att förbättra det dagkirurgiska patientflödet. Har gett stora effekter på framförallt handkirurgens kösituation. 6) Divisionen behöver utöka sin operationskapacitet både i form av salar men även personal. Det pågår ett sjukhusövergripande projekt som skulle kunna bidra med att öka divisionens operationskapacitet. 7) Beslutat åtgärdspaket som gäller fr.o.m. hösten 2012, vilket bl. a. leder till tidigare operationsstarter, minskade bytestider och ökat operationssalsutnyttjandet. 8) Utöver ovanstående pågår det en rad åtgärder inom respektive verksamhetsområde, exempelvis extrasatsningar inom flera områden.

59 9(14) 3. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Utvecklingen har under 2012 gått åt rätt håll. Tyvärr har läget försämrats i början av 2013 pga. en stängd vårdavdelning på ortopeden. Om divisionen lyckas öppna samtliga planerade vårdplatser under våren 2013 finns förutsättningar och åtgärder på centraloperation för att bättra läget ytterligare under Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2012 Prognosen är att vi kommer att fortsätta minskningen av antalet väntande under 2013 och därmed förbättra måluppfyllelsen för kömiljarden. I och med att planen även är att öka antalet nybesök (fyller på operationskön) under 2013 kommer antalet väntande till operation inte minska lika mycket som produktionsökningen under året. Det finns planer som kommer att förbättra måluppfyllelsen för kömiljarden under året men detta förutsätter att kirurg- och onkologdivisionen får del av de särskilt avsatta köpengarna för Neurodivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar januari Kömiljard andel inom 60 dagar Februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar januari Vårdgaranti andel inom 90 dagar februari Antal väntande patienter januari Antal väntande patienter februari Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Neurokirurgi 56% 59% 71% 69% % Plastik- och käkkirurgi 69% 83% 85% 89% % Ögonsjukdomar 58% 64% 74% 77% % ÖNH 50% 58% 69% 71% % Totalt div 56% 63% 73% 76% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Bättre utfall i februari jämfört med januari beroende på att produktionen kommit bättre igång efter julhelgerna. Plastik- och käkkirurgi: Målet nås med råge i februari, produktionsökning har skett. Ögonsjukdomar: Bättre utfall i februari jämfört med januari beroende på att produktionen kommit bättre igång efter julhelgerna. ÖNH: Bättre utfall i februari jämfört med januari beroende på att produktionen kommit bättre igång efter julhelgerna. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: En omfattande produktionsoptimering har skett under det senaste året och arbetet fortsätter under 2013.

60 10(14) Plastik- och käkkirurgi: Arbetet med produktionsplanering fortsätter, för att öka ytterligare. Ögonsjukdomar: Rekrytering har skett och det finns förhoppningar att vi hinner ikapp under ÖNH: Återgång till normal verksamhet leder till förbättringar under När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Förväntningarna har varit att en förbättring skulle ske under hösten men detta förhindrades bl a av en omfattande brist på sköterskor både på NIVA och NIMA. Denna brist kan även innebära en försämring i väntetiderna även under nästa år. Plastik- och käkkirurgi: Under första delen av 2013 Ögonsjukdomar: Första delen av ÖNH: Första delen av Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Ett förbättrat läge skulle en ombyggnation av två operationssalar innebära vilket framlagts till sjukhusledning. Plastik- och käkkirurgi: Vi kommer att fortsätta arbetet med produktionsplanering där behov och resurser ska matchas på ett bättre sätt än idag. Ögonsjukdomar: Vi har fortsatt hög produktion ÖNH: Fortsatt hög produktion. 5. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Generellt är det längre väntetider för utomlänspatienter än för c-länspatienter. Kösituationen avseende nybesök vid Neurodivisionen jämfört med På hela divisionen är minskningen av produktionen -4,6 % under årets två första månader 2013 jämfört med samma period förra året och fördelat på respektive verksamhetsområde uppgår ökningen/minskningen enligt följande: Neurokirurgi 6,2 % Neurologi och strokevård - 3,3% Plastik- och käkkirurgi 17,6 % Smärtcentrum 5,9% Ögon -1,7% ÖNH -11,4%

61 11(14) Nedan redovisas hur kön har utvecklats avseende c-läns- respektive utomlänspatienter. Antal väntande patienter Antal väntande patienter Antal väntande c-läns patienter Antal väntande c-läns patienter Antal väntande utomläns - patienter Antal väntande utomläns - patienter Neurokirurgi Neurologi och strokevård Plastik- och käkkirurgi Smärtcentrum Ögonsjukdomar ÖNH Totalt div Antalet väntande har minskat på divisionen totalt, för c-länspatienter och utomlänspatienter jämfört med föregående år, dock är utomlänsminskningen ytterst marginell på totalnivå. Förändringen per verksamhetsområde och divisionen totalt ser ut enligt följande: VO Totalt C-län Utomläns Neurokirurgi -6,7% -9,0% -4,7% Neurologi och strokevård -20,3% -21,2% -14,1% Plastik- och käkkirurgi 21,1% 7,8% 51,1% Smärtcentrum -6,1% -7,9% 6,2% Ögonsjukdomar -12,0% -10,5% -23,2% ÖNH -1,4% -3,6% 21,2% Neurdivisionen -8,1% -9,5% -0,4% Produktionen totalt på neurodivisionen minskar och detsamma gäller för köläget. Även antalet remisser minskar på totalnivå, se vidare remissanalys längre ner. Kösituationen avseende operation/behandling vid Neurodivisionen jämfört med Under årets två första månader 2013 har samtliga verksamhetsområden inom Neurodivisionen utom Neurokirurgen ökat sin produktion jämfört med förra året. På hela divisionen är ökningen 9,7 % och fördelat på respektive verksamhetsområde uppgår ökningen/minskningen enligt följande: Neurokirurgi -7,4 % Plastik- och käkkirurgi 8,9 % Ögon 32,7 % ÖNH 0,5 %

62 12(14) Nedan redovisas hur kön har utvecklats avseende c-läns- respektive utomlänspatienter. Antal väntande patienter Antal väntande patienter Antal väntande c-läns patienter Antal väntande c-läns patienter Antal väntande utomläns - patienter Antal väntande utomläns - patienter Neurokirurgi Plastik- och käkkirurgi Ögonsjukdomar ÖNH Totalt div Antalet väntande har minskat på divisionen totalt, för c-länspatienter och utomlänspatienter jämfört med föregående år. Förändringen i procent per verksamhetsområde och divisionen totalt ser ut enligt följande: VO Totalt C-län Utomläns Neurokirurgi -23,2% -29,3% -21,3% Plastik- och käkkirurgi 0,0% -4,2% 16,1% Ögonsjukdomar -8,3% -8,9% -3,2% ÖNH 4,1% -4,1% -4,3% Neurdivisionen -8,7% -7,8% -11,8% Produktionen totalt på neurodivisionen har ökat och köläget har minskat under året. Samtidigt har antalet remisser minskat totalt på divisionen, se vidare längre ned för remissanalys. Remissanalys Minskningen av antalet remisser totalt på divisionen hittills under 2013 jämfört med förra året är -3,6% för hela divisionen. Per verksamhetsområde ser det ut enligt följande: Neurokirurgi -2,4% Neurologi och strokevård -9,0% Plastik och käkkirurgi 9,3% Smärtcentrum 8,3% Ögonsjukdomar -4,0% ÖNH -10,0% Medicin- och thoraxdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar Januari v.3 Kömiljard andel inom 60 dagar Februari v.9 Vårdgaranti andel inom 90 dagar Januari v.3 Vårdgaranti andel inom 90 dagar Februari v.9 Antal väntande patienter Januari v.3 Antal väntande patienter Februari v.9 Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Kardiologi 47 % 55 % 67 % 66 % % Totalt divisionen 60 % 68 % 77 % 77 % %

63 13(14) 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Brist på arytmologer, två gravida och en som slutat sep Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvällsmottagningar, Rekryteringsförsök avslutat, internutbildning pågår 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Hösten Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Nej 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Kvinno- och barndivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar Januari Kömiljard andel inom 60 dagar februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar januari Vårdgaranti andel inom 90 dagar februari Antal väntande patienter januari Antal väntande patienter februari Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar C-län 66% 64% 85% 86% % R/R 88% 71% 100% 86% 8 7 % Totalt divisionen 68% 65% 86% 86% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Andel patienter som får vård inom 60 respektive 90 dagar kan förbättras. Extremt svår vinter som har lett till flera sjukskrivningar hos operationspersonalen varför vi ställt in flera operationsdagar. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Vi skulle kunna flytta en del enklare ingrepp som inte behöver anestesin stöd. Dessa kan utföras på mottagningen. På det sättet kan vi frigöra operations utrymme för större kirurgi. Vi behöver en del stöd och uppbackning från flera håll. Projektet är under bearbetning och ansvariga skall lämna rapport i slutet mars Vi har dessutom ordnat extra insats dagar där vi opererar bort en del av kön. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Om vi lyckas få stöd kan vi hoppas på effekt i slutet av juni.

64 14(14) 4. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Ja, var god och se ovan; dvs utveckling av mottagnings operationsenhet MOP-enhet. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 januari 2013 Operationsutrymme för gynekologiska operationen är betydligt lägre än behovet. Vi har optimerat arbetssättet på många fronter för att minska ledtiderna. Det behövs fler åtgärder, varför vi håller på att utveckla ovanstående MOP verksamhet. 6. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Var god se ovan. 7. Analys inkommande remisser: Antal inkommande remisser har i stort sett inte förändrats jämfört med tidigare. I januari 843 st inkommande och i februari 753 st inkommande. Psykiatridivisionen Kömiljard andel inom 30 dagar Januari Kömiljard andel inom 30 dagar Februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar Januari Vårdgaranti andel inom 90 dagar Februari Antal väntande patienter Januari Antal väntande patienter februari Prognos antal väntande patienter Andel inom 30 dagar BUP (30 dagar) 100% 100% 100% 100% % Ingen har väntat längre än 30 dagar enligt SKL:s regelverk. De som väntat längre än 30 dagar men ligger utanför SKL:s regelverk är inte inräknade i antalet väntande Jan- Erik Sundquist Biträdande Sjukhusdirektör

65 ÄRENDE Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin 2013 års första rapportering visar att Lasarettet i Enköping klarade vårdgarantimålet 80 procent beträffande nybesökbesök årets första två månaderna. Målet beträffande operation/behandling uppnåddes varken i januari eller i februari. Kön till nybesök ökade i januari med 174 patienter jämfört med december 2012 till 2300 patienter. Ökningen skedde främst inom områdena handkirurgi, ögonsjukvård samt kirurgi. Under februari skedde ingen större förändring gällande totalt antal väntande men det kan konstateras att antal väntande till handkirurgi och kirurgi fortsatte att öka medan kön till ortopedi minskade under februari med 123 patienter. Av de 2288 patienter som väntade på ett nybesök hos specialist hade 1825 patienter väntat mindre än 90 dagar 80 procent. Det är inom områdena ortopedi, ögonsjukvård och kardiologi en något lägre nivå kan noteras. Operationskön har jämfört med december 2012 minskat med 114 patienter och av de 1011 patienter som i februari väntade på operation/behandling hade 744 patienter väntat mindre än 90 dagar - 74 procent. Det är till vissa ingrepp inom kirurgi och urologi som köer är längre. Inom handkirurgin har kön ökat under februari till följd av att handkirurgen hade planerad semester under sex veckor och kön kommer att reduceras inom kort. En förbättring har skett inom ortopedin. Se utfall för 2013 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden under januari eller februari för nybesök. I februari var det 1466 patienter som väntat mindre än 60 dagar av den totala kön vilket ger en andel på 64 procent vilket är en förbättring jämfört med januari men i nivå med utfall december Problemområdet är främst handkirurgi, ortopedi, urologi men även kardiologi samt ögon- och hudsjukdomar. Ungefär 39 procent av alla väntande utgörs av ortopedpatienter. Ögonmottagningen har under 2012 haft problem med väntetiderna. Väntelistan har ökat med 51 patienter jämfört med december 2012 vilket motsvarar 37 procent. Andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är nu 66 procent vilket är en förbättring med 12 procentenheter mot januari och med 16 procentenheter mot december Under senare delen av 2012 hävdes remisstoppet och remisser styrdes om från Akademiska. Patienter från den privata ögonmottagningen tillkom. Detta gjorde att kön snabbt fylldes på. Sedan januari 2013 har ögonmottagningen tre mottagningsdagar per vecka, en dubblering jmf med föregående år. Det har medfört en bättre genomströmning Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

66 2 (7) av patienter, och jmf med föregående år (februari) är det en ökning av antalet besök med 138 st, därav 91 nybesök. Remissinflödet är per vecka, men genom utökning av antal mottagningsdagar till tre dagar per vecka och en produktionsplanering så kommer kön successivt att minska. Hudmottagningen har ökat sin väntelista till 171 patienter och i februari väntade 66 procent mindre än 60 dagar vilket är en förbättring med 6 procentenheter mot utfall januari. En del av förklaringen till avvikelsen mot målet att lägst 70 % ska vänta < 60 dagar kvarstår, är att planerade mottagningsdagar har avbokats pga färre konsultläkartillfällen än avtalat. Hittills i år (februari) är det tre mottagningsdagar, ca 15%, som inte blivit utförda enlig plan, vilket inneburit 36 färre besök än motsvarande period 2012, varav 26 är nybesök. Inflödet av remisser är ca per vecka. Då tillgången till antalet mottagningsdagar framöver ser ut att kunna följa planeringen bättre, dvs 2 dagar per vecka, samtidigt som man aktivt börjar arbetet med produktionsplanering görs bedömningen att målet kommer att nås. Kardiologimottagningen har en väsentligen oförändrad väntelista med hänsyn tagen till antal patienter, 97 st. En förbättring har dock skett avseende väntetid mindre än 60 dagar, från 48 procent i januari till 57 procent i februari. Utöver de interna vårdbeskeden, är inflödet av externa remisser ca st per vecka, som utifrån en medicinsk prioritering ska planeras till ett besök. Förhoppningsvis kommer den positiva trenden, andelen väntande patienter < 60 dagar, fortsätta under våren genom att mottagningen ökar resurserna som framöver självständigt kan utföra ekokardiografier samtidigt som man utökat med ytterligare en ekokardiografi/ultraljudsapparat. Det bör innebära en successiv ökning av andelen som väntat < 60 dagar, men med tanke på befintlig kösituation och sommarsituationen med reducerad mottagningsverksamhet, är det rimligt att anta att målet 70 % som väntat < 60 dagar, inte kommer att nås förrän tidigast till hösten. För att motverka ovanstående inkl reducerad mottagning under sommaren, undersöks möjligheterna att kunna genomföra kvällsmottagningar under våren. Remissinflödet inom länskirurgin har ökat med 14 procent under januari och februari jämfört med motsvarande period förra året. Ökningen har skett inom ortopedi. Väntelistan inom urologi är i tidigare nivå med 135 patienter varav 87 st väntat mindre än 60 dagar vilket motsvarar 64 procent. Det är en försämring med 13 procentenheter jämfört med december 2012 och med 12 procentenheter jämfört med januari. Utfallet beror på låg läkarbemanning, vilket ska förbättras från och med april. För att förbättra kösituationen planeras 300 ortopedpatienter att slussas vidare till andra vårdgivare. I slussningen ingår även eventuell behandling och operation. Se utfall 2013 i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping har under årets första två månader inte lyckats nå målet när det gäller operation/behandling. Vid mätningen i februari hade 61 procent av patienterna väntat mindre än 60 dagar vilket är en förbättring jämfört med januari men en marginell försämring jämfört med december Den samlade väntelistan utgörs nu av 1011

67 3 (7) patienter varav 447 st eller 44 procent finns inom ortopedi. Problemområdena vad gäller väntetider är främst handkirurgi och kirurgi men även inom urologi. Urologin har under en tid besvärats av allt längre operationsköer, vilket främst beror på bemanningsproblem. Urologpatienter har slussats vidare men inte i tillräcklig omfattning för att uppnå balans. Under våren planeras 100 urologoperationer slussas vidare till annan vårdgivare. Inom urologin måste även läkartider prioriteras för återbesök/cancerkontroller på mottagningen vilket inverkar negativt på operationstiden. Inom gynekologi har en förbättring skett under februari där 22 patienter av 25 väntat mindre än 60 dagar. Det motsvarar 88 procent vilket är en förbättring med 26 procentenheter. Möjligheterna till läkarutbyte med Akademiska har undersökts och när det gäller fotkirurgi håller förslag på att utarbetas. Kirurgin ligger under målnivån främst inom områdena gallkirurgi och ljumskbråck. Läget ska förbättras från och med mars då ombyggnationen av operation etapp 1 är klar och åter förfogar över sex operationssalar. En ytterligare åtgärd är att fortsätta att omfördela operationstid från slutenvårdsoperationer till öppenvårdsoperationer. Den omfördelningen kommer att få full effekt under Operationstider för icke akuta gynekologiska operationer har också begränsats till förmån för kirurgiska öppenvårdsoperationer. Se utfall 2013 i bifogade grafer Thomas Ericson Sjukhuschef

68 ÄRENDE 16. Utfall vårdgaranti 2013 Vårdgaranti nybesök < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vårdgaranti operation/behandling < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

69 ÄRENDE 16. Utfall kömiljard 2013 Kömiljarden nybesök < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kömiljarden operation/behandling < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

70 6 (7) Utfall operationsväntelista och väntetid Antal väntande och väntetid totalt > Antal väntande och väntetid inom ortopedi >

71 7 (7) Antal inkomna remisser till Kirurgiskt centrum, lnskirurgi januari t o m december 2013 och 2012 Totalt antal inkomna remisser under 2013 Månad Kirurgi Urologi Handkir Ortopedi varav artros Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa Totalt antal inkomna remisser till länskirurgin under Totalt antal inkomna remisser under 2012 Månad Kirurgi Urologi Handkir Ortopedi varav artros Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa Totalt antal inkomna remisser till länskirurgin under

72

73 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas internkontrollplaner Förslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar att fastställa förvaltningarnas internkontrollplaner för Ärendet Internkontrollplaner 2013 för de förvaltningar som produktionsstyrelsen svarar för föreligger för fastställande av produktionsstyrelsen enligt bilaga till detta ärende. I beredningen av detta ärende har förvaltningarnas interna kontrollplaner samt riskanalyser stämts av mot de anvisningar som har gått ut till förvaltningarna. Bedömningen är att överensstämmelsen är god mellan anvisningarna och förvaltningarnas interna kontrollplaner. Kopia till: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Habilitering och hjälpmedel Förvaltningsdirektören, Folktandvården Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Förvaltningsdirektören, Landstingets resurscentrum Bilaga 17 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

74 ÄRENDE Dnr PS Ekonomienheten Mikael Gustafsson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Fastställande av förvaltningarnas interna kontrollplaner 2013 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att fastställa förvaltningarnas interna kontrollplaner för Ärende En viktig del av landstingets styrning är den interna kontrollen vilken är baserad på de regelverk som landstingsfullmäktige beslutat om. Den interna kontrollen omfattar hela organisationen och alla rutiner som säkerställer att resurser disponeras enligt fullmäktiges intentioner och att en riktig och fullständig redovisning görs. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att landstinget har god intern kontroll. Respektive styrelse eller nämnd ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska därför årligen anta en intern kontrollplan. Interna kontrollplaner för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna, Landstingsservice och Landstingets resurscentrum ska fastställas av produktionsstyrelsen. Respektive förvaltnings internkontrollplaner föreligger som bilaga i detta ärende. Den interna kontrollplanen ska, enligt fullmäktige antaget reglemente för intern kontroll, 6, innehålla följande information: Risk- och väsentlighetsbedömning Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment Omfattning av den interna kontrollen Vem som ansvarar för att utföra den interna kontrollen När, hur och till vem rapportering ska ske Landstingets resurscentrum Virdings Allé 26 LRC Uppsala tfn vx fax org nr

75 2 (2) Risk och väsentlighetsbedömning (Riskanalys) Inom ramen för intern kontroll och styrning I verksamhetsplaneringen ska riskanalyser genomföras. Riskanalys är ett sätt att systematiskt identifiera och hantera risker i verksamheten till en rimlig kostnad. Det är även ett verktyg som kan användas för att i förväg planera för hur verksamheten ska bedrivas under och efter svåra störningar. Genom att analysera befintliga risker och vidta åtgärder för att minimera dessa kan en god intern kontroll uppnås. Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment Riskanalysen ligger till grund för upprättande av förvaltningarnas interna kontrollplaner. Förvaltningarnas internkontrollplaner ska innehålla de för förvaltningen mest väsentliga riskerna inom respektive perspektiv utifrån landstingets balanserade styrkort. Riskanalysen ska användas som stöd i beslut om vilka rutiner, det vill säga åtgärder för att hantera identifierade risker, som förvaltningen ska lägga fast i den interna kontrollplanen. För dessa rutiner ska mätbara kontrollmål fastställas, hur kontroller ska genomföras samt hur ofta, vilka som ansvarar för att utföra dessa och vidarerapportera utfallet av kontrollerna. Avstämning av interna kontrollplaner mot anvisningarna I beredningen av detta ärende har förvaltningarnas interna kontrollplaner samt riskanalyser stämts av mot de anvisningar som har gått ut till förvaltningarna. Bedömningen är att överensstämmelsen är god mellan anvisningarna och förvaltningarnas interna kontrollplaner. Kopia till: Landstingsstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Folktandvården Förvaltningsdirektören, Habilitering och hjälpmedel Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Förvaltningsdirektören, Landstingets resurscentrum Bilaga Förvaltningarnas interna kontrollplaner för 2013.

76 Akademiska sjukhusets Internkontrollplan 2013 Kontrollmoment nr. Perspektiv Rutin Kontrollmål Riskvärde Metod / Kontrollmoment 1 Medborgare och kund E-posthantering Kontroll att mail läses i rimlig tid 8 Styrd stickprovskontroll görs via mailutskick Kontroll utvecklad? (J/N/K) Frekvens Ansvar för kontroll samt uppföljning J Tertialsvis Division/utsedd dokumenteras i uppföljning Avvikelse rapportering till Sjukhusledning, övergripande ansvarig 2 Ekonomi Kontroll av ofakturerade vårdkontakter 3 Ekonomi Fakturering från det patientadministriva systemet Kontroll att fakturering av vårdkontakter görs inom den tid som satts som mål Stickprovskontroller av att gällande rutiner för registrering i det patientadministrativa systemet av underlag för fakturering efterlevs 9 Fullständig kontroll utifrån Divermodell 8 Stickprovskontroll - görs av LRC på uppdrag av divisionerna J Tertialsvis Division/utsedd dokumenteras Sjukhusledning, övergripande i uppföljning ansvarig J Tertialsvis Division/utsedd dokumenteras Sjukhusledning, övergripande i uppföljning ansvarig 4 Ekonomi Externa projekt Kontroll av att externa projekt hanteras enligt gällande regler i ekonomihandboken 5 Ekonomi Efterlevnaden av lagen om offentlig upphandling Stickprovskontroller av att lagen om offentlig upphandling följs för konsulttjänster, dvs. att landstinget har tecknat avtal för den köpta tjänsten. 6 Stickprovskontroll - görs av LRC på uppdrag av divisionerna J Årsvis Division/utsedd dokumenteras i uppföljning 6 Stickprovskontroll J Tertialsvis Division/utsedd dokumenteras i uppföljning Sjukhusledning, övergripande ansvarig Sjukhusledning, övergripande ansvarig 6 Produktion Diktat Kontroll att digitala diktat blir inskrivna i Cosmic i tid 12 Underlaget hämtas ifrån diktatlistan i Cosmic 7 Produktion Patientnära städning Kontrollera att den patientnära städningen utörs i 8 Stickprovskontroll av checklistor enlighet kvalitetshandbokens regelverk (sammanställning 1 ggr per år via webropol) 8 Produktion Riskbedömning överbeläggningar Ej klar ny för i år 8 Heltäckande sammanställning 1 ggr per år via webropol J Tertialsvis Division/utsedd dokumenteras Sjukhusledning, övergripande i uppföljning ansvarig J Tertialsvis Division/utsedd dokumenteras Sjukhusledning, övergripande i uppföljning ansvarig N Årsvis Division/utsedd dokumenteras i uppföljning Sjukhusledning, övergripande ansvarig 9 Förnyelse Uppföljning av sjukhusdirektörsbeslut Kontroll att direktörsbeslut följs 4 Kontroll görs via diariet J Årsvis Sjukhusdirektörens kansli/utsedd dokumenteras i Sjukhusledning, övergripande ansvarig 10 Medarbetare Uppföljning kontroll av personalkostnader Kontroll att rutinen fungerar för den månatliga uppföljningen av personalkostnader. 6 Fullständig genomgång via webropol J Årsvis Division/utsedd dokumenteras i uppföljning Sjukhusledning, övergripande ansvarig 11 Medarbetare Uppföljning kontroll av tidsredovisning Kontroll att rutiner finns för tidredovisningen och att de följs och fungerar 12 Medarbetare Bisyssla Kontroll att bisyssla regsitreras och hanteras enligt rutinerna på sjukhuset 13 Medarbetare Läkares jour- och beredskapstid Kontroll att läkarna lämnar in tilläggslistor i tid till löneadministration samt att de är rätt ifyllda 3 Fullständig genomgång via webropol 4 Kontroll av alla månadsanställda årsvis - underlag fås av LRC 8 Underlag fås via LRC görs efter att Medinet införts J Årsvis Division/utsedd dokumenteras i uppföljning N Årsvis Division/utsedd dokumenteras i uppföljning J Årsvis Division/utsedd dokumenteras i uppföljning Sjukhusledning, övergripande ansvarig Sjukhusledning, övergripande ansvarig Sjukhusledning, övergripande ansvarig AS Internkontrollplan 2013.xls

77 Lasarettet i Enköpings Internkontrollplan 2013 Kontrollmoment nr. Perspektiv Rutin Kontrollmål 1 Produktion Efterlevnad av basala hygienrutiner och klädregler Att personal med patientnära kontakter följer anvisningarna Riskvärde Metod / Kontrollmoment 16 Stickprovskontroller av att personal med patientnära kontakter följer anvisningarna Kontroll utvecklad? (J/N/K) Frekvens Ansvar för kontroll samt uppföljning Avvikelse rapportering till J Tertialsvis Chefsläkare Sjukhuschef 2 Produktion Läkemedelsmodulen Att samtlig berörd personal har genomgått erforderlig utbildning i Cosmics läkemedelsmodul 3 Produktion Journaldiktering Kontroll av att diktering sker inom 48 timmar enligt rutinbeskrivning 16 Antal genomgångna utbildningar i förhållande till berörd person K Kvartalsvis Centrumchefer Sjukhuschef 12 Stickprovskontroll utförs av J Månadsvis Centrumchefer Sjukhuschef samordningssekreterare vid respektive centrum 12 Ny rutin behöver arbetas fram K Tertialsvis Utvecklingschef Sjukhuschef 4 Produktion Avvikelsehantering Att rapporterade ärenden i MedControl följs upp och avslutas 5 Produktion Rapporteringsrutiner Att beslutade rapporteringsrutiner följs i MEWS 12 Rapportutdrag från Cosmic K Månadsvis Utvecklingschef Sjukhuschef 6 Produktion Remisshantering Att lokala riktlinjer finns och efterlevs 9 Rutiner behöver inventeras och uppdateras 7 Produktion Inkorgen i Cosmic Att ärenden i Cosmic inkorg hanteras, signering 9 Svårt att få efterlevnad till och vidimering rutinen. 8 Ekonomi Investeringar Investeringar följer investeringsplanen 9 Avstämning mot anläggningsregistret 9 Medarbetare Behörighet Att anställd legitimerad personal har erforderlig behörighet 8 Stickprov på personal anställda efter 1/ K Kvartalsvis Chefsläkare Sjukhuschef K Månadsvis Centrumchefer Sjukhuschef J Tertialsvis Chefsekonom Sjukhuschef J Tertialsvis Personalchef Sjukhuschef LE Internkontrollplan 2013.xls

78 Landstinget i Uppsala län Primärvården Internkontrollplan 2013 Primärvården Kontrollmoment nr. Perspektiv Rutin Kontrollmål Riskvärde Metod / Kontroll- moment Kontroll utvecklad? (J/N/K) Frekvens Ansvar för kontroll samt uppföljning Avvikelse rapportering till 1 Medborgare och kund Avvikelsehantering (inkl patientklagomål) Att åtgärder vidtas vid avvikelse 12 Ärenden Medcontrol J Tertial Chefsläkare PV direktör 2 Kontaktuppgifter HSA Säkerställda uppgifter i HSA 9 Löpande uppföljn N Tertial Ansv HSA PV PV direktör 3 Remissflöden In- och utgående remisser hanteras 12 Cosmicrapport J Halvår Chefsläkare PV direktör 4 Läkemedel Säkerställd hantering för äldre 9 Stickprov och utdata sökord J Kvartal Chefsläkare PV direktör 5 Kvalitetsledning Säkerställt införande av Q-ledn sys 12 Uppföljning J Halvår FFoU chef PV direktör 6 Ekonomi Ersättning för utförd verksamhet Att Primärvården ersätts 12 Stickprov J Tertial Chefscontroller PV direktör 7 Patientavgifter (uteblivna besök) Att fakturering genomförs 9 Cosmicrapport J Tertial Chefscontroller PV direktör 8 Produktion Regelböcker och cosmic Utför reglerad verksamhet 12 Stickprov J Tertial Chefscontroller PV direktör 9 KVÅ-koder Avseende hälsoinriktat arbete 9 Cosmicrapport J Tertial Chefscontroller PV direktör 10 Förnyelse Styrning av utvecklingsinsatser Rätt effekt av gjord insats 9 Stickprov J Halvår Controller PV direktör 11 Forskning /ALF Säkerställd hantering forksn/alf 9 Rutin behöver tas fram N Halvår FFoU chef PV direktör 12 Medarbetare Verksamhetens löpande värdegrundsarbete Fördjupad förankring i verks 12 Stickprov K Tertial HR chef PV direktör 13 Lönebildning Att LULs och PVs måls uppnås 9 Totalgenomgång efter LÖV J 1 gg/år HR chef PV direktör 14 Personalomsättning Identifiera osund (hög) omsätt 9 Totalgenomgång, alla verks K Tertial HR chef PV direktör

79 Folktandvårdens Internkontrollplan 2013 Kontrollmoment nr. Metod / Perspektiv Rutin Kontrollmål Kontrollmoment 1 Medarbetare Sjukfrånvaro är högst 4,4 % Att inte sjukfrånvaron ökar! 8 Kotrolera statestik och använder framtagna riktlinjetlinjer "Tidig återgång" 2 Produktion Enbart anställda ska ha tillgång till ITsystem 3 Produktion Medarbetarna ansvarar för att rapportera avvikelser inom patientsäkerhetsområdet. 4 Produktion Enbart behöriga ska ha tillträde till patients journal Personal som har slutat ska ej ha kvar gamla konton, säkerhetsrisk Riskvärde 8 Samkörning av e-postkonton och Primula görs regelbundet av MIT Kontroll utvecklad? (J/N/K) Ansvar för Frekvens kontroll samt uppföljning Avvikelse rapportering till J Månadsvis HR-Chef Tandvårdsdirektören J Tertialsvis IT-chef Tandvårdsdirektören Samtliga kliniker rapporterar avvikelser 8 Patientsäkerhetsbokslut J Årsvis Chefstandläkaren Tandvårdsdirektören Krävs enligt lagstiftning 8 Slumpmässiga kontroller av logglistor görs. Riktade kontroller vid behov. J Tertialsvis IT-chef Tandvårdsdirektören 5 Produktion All personal ska göra en årlig uppföljning av reservrutinerna vid datorstopp 6 Medborgare och kund Koontroll att diarieföring sker enlig gällande landstingsplan FTV är beroende av att datadriften fungerar dagliga i verksamheten. Därför behövs klara rutiner för vad som ska ske vid datorstopp. Post som går genom registrator innebär liten risk. Post som kommer andra vägar större risk. 6 IT-ombuden på resp. klinik. Påminnelse kommer också från IT till klinikledning, J Årsvis IT-chef Tandvårdsdirektören 8 När ärenden avslutas i diariet. J Årsvis Registrator Tandvårdsdirektören FTV Internkontrollplan 2013.xls

80 Habilitering och hjälpmedel Internkontrollplan 2013 Kontrollmoment nr. Perspektiv Rutin Kontrollmål Riskvärde Metod / Kontrollmoment Kontroll utvecklad? (J/N/K) Frekvens Ansvar för kontroll samt uppföljning Avvikelse rapportering till 1 Medborgare och kund Vårdgarantin Hålla vårdgarantin 9 Via utdata+manuell hantering J Tertialsvis Verksamhetschef Förvaltningschef 2 Ekonomi Attestrutin Attest inte sker av egna utlägg samt att deltagarlista och syfte finns med på kostnader som rör utbildning, konferenser, resor och representation 3 Ekonomi Budgetuppföljningsrutin Att utfallet av summa kostnader/intäkter inte överskrider budget. 8 Stickprovskontroll en gång om året att attest inte sker av egna utlågg och/eller som berör en personligen samt att syfte och deltagarlista finns med 6 Kontroll med budgetansvariga och ekonomichef att rutinen efterföljs J Årsvis Ekonomichef Förvaltningschef J Månadsvis Eknomichef Förvaltningschef 4 Produktion Diarieföring Att diarieförda ärenden är kompletta 12 Stickprovskontroll att ärenden är J Årsvis Registrator Förvaltningschef kompletta 5 Produktion Informationssäkerhet Att egenkontroll genomförs och brister 12 Ifyllande av checklista vid J Årsvis IT-chef Förvaltningschef åtgärdas arbetsplatsträff 6 Produktion Säkerhetsledningssystem Enligt checklista för säkerhet 2012* 12 Ifyllande löpande av checklista enligt J Årsvis Säkerhetssamordnare Förvaltningschef säkerhetsledningssystemet 7 Produktion Miljöledningssystemet Enligt checklista för miljö 2012* 9 Ifyllande löpande av checklista enligt J Årsvis Miljösamordnare Förvaltningschef miljöledningssystemet 8 Förnyelse Rutiner vid avvikelsehantering Att avvikelser rapporteras, följs upp, 12 Kontroll av ärendehantering i J Månadsvis Kvalitetscontroller Förvaltningschef åtgärdas och avslutas MedControl 9 Förnyelse Rapportering av Kaizen Att antal Kaizenlappar med fastställd förbättring rapporteras 6 Rapport från Kaizenkonsult J Tertialsvis Utvecklingschef Förvaltningschef 10 Medarbetare Uppgifter enligt arbetsmiljölagen Enligt checklista för arbetsmiljö 2012* 6 Ifyllande av checklista arbetsmiljö J Årsvis Personalchef Förvaltningschef HoH - Internkontrollplan 2013.xls

81 Resurscentrums Internkontrollplan 2013 Kontrollmoment nr. Perspektiv Rutin Kontrollmål 1. Attestreglemente (Landstingsgemensam) 1.1 Alla Förnyelse Att attestdatabasen gås igenom, för att se att den är komplett 1.2 Lev Produktion Redov 1.3 Lön Produktion Att berättigad person attesterat fakturor i Elektronisk Faktura Hantering samt Elektronisk bokföringsorder i Agresso. Att berättigad person attesterat lönegrundande transaktioner Samtliga attestanter införda i nya attestdatabasen. Riskvärde Metod / Kontrollmoment 8 1. Attestanter för samtliga verksamheteröverflyttade till nya databasen 2. Jämföra databas med ekonomisystem och lönesystem. 3. Förvaltningsorganisation upprättad. Max 2 avvikelser/ kontrollmoment 8 Stickprov i huvudbok samt leverantörsreskontran (konto 4631), att fakturor med kostnader för personalnära tjänster eller varor attesterats av överordnad. Kontroll utvecklad? (J/N/K) Frekvens Ansvar för kontroll samt uppföljning J Årsvis Ekonomichef samt Lönechef Avvikelse rapportering till Förvaltningschef LRC, samt ansvarig för internkontroll vid respektive förvaltning J Halvårsvis Ekonomichef Förvaltningschef LRC, samt ansvarig för internkontroll vid respektive förvaltning Att gällande rutin följs 8 Stickprov J Tertialsvis Lönechef Förvaltningschef LRC, samt ansvarig för internkontroll vid respektive förvaltning 2. Betalning av leverantörsfakturor sker inte vid förfallodatum (Landstingsgemensam) 2.1 Produktion Överblick förfallna fakturor Målsättningen med undersökningen är att 12 Mäta hur länge fakturorna blivit liggande utan hantering, fördelat på parkerade Lev skapa en medvetenhet hos enheterna hur respektive icke parkerade fakturor/enhet 2.2 Produktion Fakturor som sänts till LRC innan de mycket fel det är på inkomna fakturor. Mäta antalet fakturor som kommer till LRC innan de skannas. Orsaken att de Lev skannats Vidare att hitta avgörande faktorer för kommer till LRC innan skanning brukar bero på att de har felaktig fakturaadress, mängden förfallna fakturor samt ge svar på saknar FE i adressen eller att de mailats till enheten. 2.3 Produktion Andel fakturor i Elektroniska fakturaflödet frågor som hur stora är problemen, vilka 12 Fullständig genomgång i maj. Mäta antalet fakturor som fastnar pga att de Lev som saknar eller har felaktig enheter är det som lämnar felaktiga saknar/har felaktig skanningsreferens vid ankomsttillfället. Följa upp och se vilken skanningsreferens vid ankomsttillfället uppgifter etcetera enhet fakturan härrör N Tertialsvis Ekonomichef Förvaltningschef LRC, samt ansvarig ekonom på respektive förvaltning Årsvis Ekonomichef Förvaltningschef LRC, samt ansvarig för internkontroll vid respektive förvaltning J Årsvis Ekonomichef Förvaltningschef LRC, samt ansvarig för internkontroll vid respektive förvaltning 3. Bristfällig rapportering (Landstingsgemensam) 3.1 Lön Medarbetare Att rätt underlag används för rapportering av föräldraledigheter Att gällande rutin följs 8 Stickprov/tertial N Tertialsvis Lönechef Förvaltningschef LRC, samt ansvarig för internkontroll vid respektive förvaltning 3.2 Lön Medarbetare Uppgift om bisyssla Att gällande rutin följs 9 Stickprov/tertial Tertialsvis Lönechef Förvaltningschef LRC, samt ansvarig för internkontroll vid respektive förvaltning 3.3 Produktion Att rätt underlag används för rapportering Målsättningen långsiktigt är att bristfälliga 9 Två kartläggningar av vilka fakturaunderlag som används ska genomföras i maj J 2 gånger per Ekonomichef Förvaltningschef LRC, samt ansvarig för Kund av manuell kundfaktura underlag ska sänkas till max 15 %, varav 0 % mycket bristfälliga och att fakturaunderlag med fel blankett ska sänkas. o nov. Fakturaadministratörerna ska notera varje blankett som kommer in. år internkontroll vid respektive förvaltning 4. Kvalitetskontroll (Landstingsgemensam samt Intern vid Landstingets Resurscentrum) 4.1 Lön Förnyelse Att felaktiga löner noteras och orsaken till felaktigheten dokumenteras, analyseras och åtgärdas Att gällande rutin följs 8 Fullständig genomgång maj och november J 2 gånger per år 4.2 Ekonomi Att utgående löneutfall följs upp månadsvis Löneutfall skall följas upp av samtliga Lön av chef chefer. 4.3 Kund Produktion 4.4 Produktion Redov. Korrekt moms faktureras via den manuella kundfaktureringen. Checklista för balanskonton vid bokslut skall vara kompletta och signerade samt följa Tidplan för månadsbokslut. Syftet är främst att vidareutveckla "lathunden av momssatser för utfakturerad moms" samt ge en bild av hur det fungerar 5.Tillgänglighet/support vid rapportering till kund (Intern vid Landstingets Resurscentrum) 5.1 Medborgare och kund Faktisk tillgänglighet funktionsbrevlådor Att Landstinggemensamt reglemente följs, Alla inom Ekonomi, Personal, EPJ, HSA och E- dvs att mail ska besvaras inom 48 h tjänstekort Lönechef Förvaltningschef LRC, samt ansvarig för internkontroll vid respektive förvaltning 8 Stickprov J Tertialsvis Lönechef Förvaltningschef LRC, samt ansvarig för internkontroll vid respektive förvaltning 9 Stickprovskontroll gällande korrekt använd momssats vid fakturerade utbildningar N Årsvis Ekonomichef Förvaltningschef och kurser samt vidareutveckling av "momslathunden för utfakturerad moms", mäts 2 gånger (halvårsvis) Komplett checklista vid varje bokslut. 8 Att kontoavstämning av balanskonto följs upp månadsvis av bokslutsansvarig. J Tertialsvis Ekonomichef Förvaltningschef 8 Ett mejl till respektive funktionsbrevlåda. Kontroll av mottagningsbevis/läskvitto. J Månadsvis Enhetschefer LRC Samtliga chefer inom LRC LRC Internkontrollplan LRC 2013.xls

82 Landstingsservices Internkontrollplan 2013 Kontrollmoment nr. Perspektiv Rutin Kontrollmål 1 Medborgare och kund Hyres- och serviceavtal Formella avtal skall finnas med alla Landstingsservice kunder 2 Medborgare och kund Tillgänglighet Åtgärder utförs enligt prioritering 2 från tillgänglighetsförstudien 3 Medborgare och kund Teknisk anvisning brand Kontroll att teknisk anvisning brand med tillhörande bilagor är implementerad i samtliga projekt 4 Ekonomi Byggprojekt > 10 miljoner Alla byggprojekt > 10 miljoner kronor ska kronor följas upp med efterkalkyl 5 Ekonomi Uppföljning av målen i Energianvändningen i Landstinget i Energieffektiviseringsprojekte Uppsala län ska år 2014 vara minst 20 % t lägre per kvm än år Produktion Uppföljning av aktiviteterna i investeringsplanen Minst 85 % av aktiviteterna i investeringsplanen ska bli utförda Riskvärde Metod / Kontrollmoment Kontroll utvecklad? (J/N/K) Frekvens Ansvar för kontroll samt uppföljning Avvikelse rapportering till 6 Kontroll att avtal finns och att debitering J Månadsvis Verksamhetsekonom Avdelningschef sker enligt avtal 8 Avstämning med projekt-avdelningen N Tertialsvis Förvaltare Avdelningschef 16 Utförs genom stickprov och intervjuer av projektledare Chef Systemförvaltning N Tertialsvis Projektsamordnare 6 Kostnadsutfall per kostnadsslag jämförs N Kvartalsvis Administrativ chef Förvaltningsdirektör 12 Total energiförbrukning - kwh//m2 BRA N Kvartalsvis Energicontroller Teknikchef (yta) per år jämförs med år Jämförelse görs mellan budgeterade aktiviteter enligt underlag med prognos, påbörjade och slutförda aktiviteter samt en jämförelse mellan det budgeterade investerings-värdet med prognos, påbörjade och slutförda projekt. Projektägare/projekt-ledare intervjuas. N Tertialsvis Fastighetsekonom Förvaltningsdirektör 7 Produktion Sundahus Kontroll om registrering i projekt görs 16 Uppföljning med stöd av extern resurs och J Kvartalsvis Projektadministratör Projektchef utifrån Sundahus databas projektchef/projektledare 8 Produktion Internrevision av projekt Kontroll att internrevision görs för minst 8 Uppföljning efterlevnad av rutiner enligt J Kvartalsvis Projektadministratör Projektchef 10 projekt per ansvarsområde under 2013 projekthandboken 9 Produktion Investeringsprocessen Kontroll att beslutsdokument med underlag följer reviderad investerings-process 9 Utförs genom stickprov och intervjuer av projektägarna N Kvartalsvis Fastighetsekonom Förvaltningsdirektör 10 Medarbetare Rehabilitering Rehabiliteringsprocessen följs 9 Kontroll att rutiner för rehabilitering följs N Årsvis HR-konsult HR-chef LSU Internkontrollplan 2013.xls

83 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas årsrapporter 2012 Förslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Förvaltningarnas årsrapporter 2012 för de förvaltningar som lyder under produktionsstyrelsen föreligger som informationsärende i produktionsstyrelsen. En sammanställning av förvaltningarnas årsrapporter samt en bedömning av graden av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort redovisas i bilaga till detta ärende. För mer detaljerad redovisning per förvaltning hänvisas till respektive förvaltnings delårsrapport. Kopia till: Landstingsstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Habilitering och hjälpmedel Förvaltningsdirektören, Folktandvården Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Förvaltningsdirektören, Landstingets resurscentrum Bilaga 18 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

84 ÄRENDE Dnr PS Ledningskontoret Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Sammanställning av förvaltningarnas årsrapporter (T3) 2012 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärende Nedan redovisas en kortfattad sammanställning av årsrapporterna per för de förvaltningar som lyder under produktionsstyrelsen. Graden av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort redovisas i bilagan. För mer detaljerad redovisning per förvaltning hänvisas till respektive förvaltnings delårsrapport. Akademiska sjukhuset Årets redovisade resultat: miljoner kronor Sjukhuset levererade en produktion av vård till c-länsinnevånare utöver den beställda volymen medan produktionen av riks- och regionvård inte når upp till budgeterad volym. Bristande operationskapacitet samt intensivvårdsplatser, som orsakas av en nationell brist på operations- och intensivvårdssjuksköterskor, har bidragit till att sjukhuset inte når upp till den planerade volymen av riks- och regionvård. Det har påverkat riksoch regionintäkter som därmed inte når den budgeterade nivån och sjukhuset tvingas redovisa ett ekonomiskt resultat på minus 170 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor sämre än budget om minus 100 miljoner kronor för år Inför 2012 godkände Landstingsstyrelsen ett budgeterat underskott på 100 miljoner kronor för Akademiska sjukhuset. Under året prognostiserade sjukhuset ett högre underskott på 202 miljoner kronor vilket förbättrades i slutet av året. Det förbättrade ekonomiska resultatet jämfört vad tidigare prognostiserats går att härleda till ersättning för den produktion över beställning som sjukhuset gjorde under 2012 på 1,6 %. För detta erhöll sjukhuset en ekonomisk kompensation på 19,8 miljoner kronor från hälso- och sjukvårdsstyrelsen och därmed förbättrades det ekonomiska resultatet. Personalkostnaderna visar ett överskott mot budget medan övriga kostnader överstiger budgeterad nivå. Det är främst den köpta vården och kostnaderna för medicinskt material som avviker. Utfallet av kostnadsan- Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

85 2 (8) passningsprogrammet för året följde inte planen. Enligt prognos i november 2012 så beräknas kostnadsanpassningarna för 2012 uppgå till 152 miljoner kronor. Tillgängligheten mätt i väntetider i vården för kömiljarden har inte lyckats förbättras under Detta gäller tillgängligheten till första läkarbesök och operation/behandling inom 60 dagar. Sjukfrånvaron 2012 är 4,75 % vilket är i princip i nivå med föregående år. Sjukhuset har inte uppnått målet i styrkortet på en sjukfrånvaronivå på 4,5 %. I styrkortet för Akademiska sjukhuset finns 36 mål upptagna. Av dessa så uppnås 28 helt eller delvis. Inkluderas även målen i vårdavtal mm så uppgår det totala antalet mål som Akademiska sjukhuset skall uppnå till 110 mål. Av dessa så uppnås 90 helt eller delvis. Genom att flera mål inte uppnås i vårdavtalet så kommer sjukhuset att förlora delar av den så kallade målrelaterade ersättningen vilket belastar sjukhusets ekonomi Lasarettet i Enköping Årets redovisade resultat: - 6 miljoner kronor. Lasarettet redovisar ett årsutfall på minus 6 miljoner kronor, vilket är en förbättring mot vad som prognostiserats under året. Förbättringen av det ekonomiska resultatet består fram för allt i ekonomisk kompensation för produktion över beställning från hälso- och sjukvårdsstyrelsen med 1,3 miljoner kronor och en senarelagd hyresdebitering med 1,4 miljoner kronor. Personalkostnaderna inkl inhyrd personal ligger fortsatt på en hög nivå. Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 15,5 miljoner kronor medan motsvarande post i budgeten för egen personal underskrids med 7,6 miljoner kronor. Trots omställningsproblematik med ombyggnad av operationsavdelning, etablering av ny närvårdsavdelning och svårigheter att med att rekrytera nyckelkompetenser upprätthåller lasarettet en hög produktionstakt. Lasarettets produktion överstiger grundbeställningen enligt vårdavtal samt tilläggsbeställning i form av kökortningsinsatser. För detta har lasarettet erhållit extra ekonomiskt kompensation enligt ovan. Lasarettet klarar varken kömiljardseller vårdgarantimålen fullt ut. I övrigt klarar lasarettet de flesta mål angivna i styrkortet och vårdavtalet. Lasarettet uppvisar ett gott resultat i medarbetarenkäten. Sjukfrånvaron har ökat något i perioden och ligger på 4,9 %. Bedömningen är att det är svårt att uppnå målet 4,5 %. Primärvården Årets redovisade resultat: + 22 miljoner kronor ( resultatkrav = + 33 miljoner kronor ) Primärvården redovisar ett årsutfall på + 22 mnkr vilket är 11 mnkr sämre än det beslutade resultatkravet. I vårdcentralsuppdraget bedöms 19 av 21 vårdcentraler redovisa ett positivt årsresultat. För samtliga stora vårdcentraler i Uppsala kommun redovisas stora negativa budgetavvikelser. En förklaring till detta är den konkurrens som råder på den lokala marknaden där. Sammantaget redovisar vårdcentralerna ett resultat om + 20,1 miljoner kronor och den anslagsfinansierade verksamheten resterande + 2,0 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnad har minskat mellan 2011 och Förklaringen till denna minskning är av läkemedelskostnaderna med drygt 20 miljoner kronor. Pri-

86 3 (8) märvården har under 2012 levererat verksamhet i enlighet med kraven i regelböcker och enligt beställning i vårdavtalet. Såväl den upplevda som den faktiska tillgängligheten till Primärvården har förbättrats under året. Produktionen har inte utvecklats riktigt så starkt som planerats. Parallellt med aktiviteter gällande produktionsplanering, fördjupad processutveckling, tidboksutveckling med mera behövs även andra åtgärder för att stärka produktionen. Detta kommer att tas i beaktande vid utformningen av kommande års styrkort inom organisationen. I vårdcentralsuppdraget minskar antalet läkarbesök med 0,4 % medan övriga besök ökar med 5,0 %. Sjukfrånvaron under året har ökat med 0,14 %. Målsättningen är att nå en sjukfrånvaro på maximalt 4,5 % vid årets slut uppnås därmed inte. Den totala sjukfrånvaron uppgår vid årets slut till 4,7 %. Habilitering och hjälpmedel Årets redovisade resultat: - 1 miljon kronor Habilitering och hjälpmedel redovisar ekonomiskt utfall på 1 miljon kronor. Resultatet föranleds av kostnadsökningar jämfört med föregående år främst inom området hjälpmedel. Dessa kostnadsökningar har initierat arbetet med kostnadsanpassningar inom verksamheten. En konsekvens av kostnadsanpassningarna är att insatser för brukare inom habiliteringen fått lov att glesas ut på ett sätt som verksamheten inte bedömer är hållbart på längre sikt. Förvaltningens produktion visar en ökning jämfört med samma period föregående år. Måluppfyllelsen avseende mål och uppdrag i både styrkort och vårdavtal är enligt prognos mycket god. Den totala sjukfrånvaron fortsätter att minska och ligger nu på 4,1 %. Folktandvården Årets redovisade resultat: + 11 miljoner kronor ( resultatkrav = + 5 miljoner kronor ) Folktandvården redovisar ett ekonomiskt resultat på + 11 miljoner kronor. Det ekonomiska utfallet överstiger budgeten och resultatkrav med 6 miljoner kronor. Under året har ett aktivt arbete med väntetider bedrivits. Vid årets slut är det 40 % färre personer i kö än vid årets början. Vid årets utgång hade personer Friskvårdsavtal med Folktandvården. Antalet avtal fortsätter att öka. Styrkortets mål liksom Vårdavtalet är i huvudsak uppnådda för året. Alla kliniker ska HBT-certifieras och detta kommer att vara avslutat Målet för sjukfrånvaro 2012 är 4,3 %. Folktandvårdens totala sjuktal hittills i år uppgick till 4,05 %. Landstingsservice Årets redovisade resultat: + 6 miljoner kronor ( resultatkrav = - 20 miljoner kronor ) Landstingsservice redovisar ett ekonomiskt resultat för 2012 på + 6 miljoner kronor. Redovisat utfall är därmed 26 miljoner kronor bättre än det fastställda resultatkravet och budget. Resultatet innebär ett fortsatt underskott för fastighetsverksamheten med 16 miljoner kronor och ett överskott från övrig verksamhet med + 22 miljoner kronor. Den rena resultatförbättringen mot resultatkravet är en kombination av högre uthyrningsgrad, vilket ger ökade hyresintäkter och lägre kostnader i form av energi, avskrivningar, räntor etc. Förvaltningen har under året arbetat fram en ny hyresmodell som ska säkerställa att fastighetsförvaltningen har en ekonomi i balans. Införandet av den nya modellen beräknas tidigast till Produktionstakten har varit fortsatt hög, vilket påverkar or-

87 4 (8) ganisationen i hög grad. Den höga investeringsvolymen som landstinget nu planerar för inom ramen för bland annat Framtidens Akademiska innebär ett stort antal projekt som skall drivas framöver. Förvaltningens totala sjukfrånvaro är 4,35 % att jämföra med föregående år då sjukfrånvaron uppgick till 4,61 %. Landstingets resurscentrum Årets redovisade resultat: + 5,3 miljoner kronor Landstingets resurscentrum redovisar ett ekonomiskt utfall på + 5,3 miljoner kronor för Årets resultat är en förbättring jämfört med 2011 med 0,8 miljoner kronor. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att finna kostnadseffektiva arbetssätt och rutiner. Verksamhetsåret 2012 är det första hela året som Landstingets resurscentrum är en egen förvaltning. Med anledning av att vissa delar av landstinget konkurrensutsatts ställs ändrade krav på mer specifika prisuppgifter vilket kommer att leda till att Landstingets resurscentrum måste utöka resurser och kompetens för att möta dessa förändrade krav. Den totala sjukfrånvaron är 3,89 %, en minskning med 0,32 % jämfört med Målet för 2012 är 4,3 %.

88 Bilaga: Grad av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort Enligt delårsrapport T Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Landstingsservice Landstingets resurscentrum. Medborgare o kund = 33% = 50% = 67% = 86% = 100% = 44% = 33% = 50% = 25% = 33% = 0% = 0% = 44% = 67% = 17% = 25% = 0% = 14% = 0% = 11% = 0% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% Ekonomi = 50% = 75% = 75% = 100% = 100% = 100% = 100% = 0% = 0% = 0% = 0% = 0% = 0% = 0% = 50% = 25% = 25% = 0% = 0% = 0% = 0% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% Produktion = 80% = 50% = 64% = 100% = 75% = 56% = 67% = 7% = 38% = 36% = 0% = 25% = 22% = 33% = 13% = 13% = 0% = 0% = 0% = 22% = 0% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% Förnyelse = 67% = 100% = 67% = 100% = 100% = 100% = 100% = 17% = 0% = 33% = 0% = 0% = 0% = 0% = 17% = 0% = 0% = 0% = 0% = 0% = 0% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% Medarbetare = 80% = 67% = 83% = 100% = 100% = 55% = 50% = 0% = 0% = 0% = 0% = 0% = 18% = 0% = 20% = 33% = 17% = 0% = 0% = 27% = 50% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% = Målet uppnått = Målet uppnås delvis = Målet uppnås ej

89 6 (8) Grad av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort Enligt årsrapport T Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Landstingsservice Landstingets resurscentrum. Medborgare o kund = 33% = 50% = 67% = 86% = 100% = 44% = 33% = 50% = 25% = 33% = 0% = 0% = 44% = 67% = 17% = 25% = 0% = 14% = 0% = 11% = 0% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% AS: Målet om ökad faktisk tillgänglighet är inte uppnått. För telefontillgänglighet har ingen statistik kunnat levereras. Funktionsbrevlådor är etablerade. Tillgänglighet mätt i väntetider i vården har inte förbättrats under LE: Målet om ökad faktisk tillgänglighet är inte uppnått. Resultat från patientenkät 2012 visar att patienternas upplevelse av öppenvårdstillgängligheten är att den försämrats och att slutenvårdstillgängligheten är oförändrad. HAB: Målet att andel av uppdrag där Tolkcentralen inte kunnat tillhandahålla tolk skall vara under 3 % har inte uppnåtts. Uppmätt värde är 3,3 % för LSU: Målet att avvikelser på patientmat skall vara lika eller mindre 2011 uppnås ej. Antalet avvikelser har ökat med 6 % jämfört med Enligt årsrapport T Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Landstingsservice Landstingets resurscentrum. Ekonomi = 50% = 75% = 75% = 100% = 100% = 100% = 100% = 0% = 0% = 0% = 0% = 0% = 0% = 0% = 50% = 25% = 25% = 0% = 0% = 0% = 0% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% AS: Ekonomiskt resultat i nivå med Landstingsfullmäktiges beslut uppnås ej. Redovisat ekonomiskt resultat 70 miljoner kronor över detta beslut. LE: Målet om att prognosavvikelsen skall vara maximalt 2 % uppnås ej. Den genomsnittliga avvikelsen var 8,3 %. LE: Målet att nettokostnaden per DRG skall vara mindre eller lika med 2011 uppnås ej. Förändring + 3,3 %. PV: Målet att ekonomiskt resultat är i nivå med Landstingsfullmäktiges beslut för 2012 har ej uppnåtts.

90 7 (8) Grad av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort Enligt årsrapport T Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Landstingsservice Landstingets resurscentrum. Produktion = 80% = 50% = 64% = 100% = 75% = 56% = 67% = 7% = 38% = 36% = 0% = 25% = 22% = 33% = 13% = 13% = 0% = 0% = 0% = 22% = 0% - = 100% - = 100% - =100% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% AS: Målet att beläggningsgraden operationssalar skall öka med 5 % jämfört med 2011 uppnås ej - måluppfyllelsen var 4 %. AS: Målet att tidsgränserna i vårdgarantin följs. Målet är inte uppnått. LE: Målet att totalkostnaden i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre - uppnås ej. LSU: Målet att minst hälften av verksamheterna har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser har ej uppnåtts. Arbeta pågår men 50 % har ej uppnåtts. LSU: Målet att utreda förutsättningarna för införande av SLU ( service level agreement ) har ej uppnåtts. Utredningen är inte påbörjad - kommer att ske under Enligt årsrapport T Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Landstingsservice Landstingets resurscentrum. Förnyelse = 67% = 100% = 67% = 100% = 100% = 100% = 100% = 17% = 0% = 33% = 0% = 0% = 0% = 0% = 17% = 0% = 0% = 0% = 0% = 0% = 0% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% AS: Målet att balanserade ALF-medel skall vara 35 % jämfört med årsskiftet 2011/2012 uppnås ej - måluppfyllelse 11 %.

91 8 (8) Grad av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort Enligt årsrapport T Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Landstingsservice Landstingets resurscentrum. Medarbetare = 80% = 67% = 83% = 100% = 100% = 55% = 50% = 0% = 0% = 0% = 0% = 0% = 18% = 0% = 20% = 33% = 17% = 0% = 0% = 27% = 50% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% - = 100% AS: Målet total sjukfrånvaro är högst 4,5 % uppnås ej. Måluppfyllelse är 4,75 %. LE: Målet att finnas på den övre halvan av AT-rankingen - uppnås ej. LE: Målet att den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 % - uppnås ej. Uppgår 2012 till 4,9 %. LE: Målet att antalet sjukfall per årsarbetare ska vara färre än 2,2 - uppnås ej. Uppgår 2012 till 2,3. PV: Målet att sjukfrånvaron högst skall uppgå till 4,5 % uppnås ej. Sjukfrånvaron uppgick till 4,7 %. LSU: Målet att medarbetarindex skall vara 3,9 eller högre uppnås ej. LSU-medarbetarindex var ,82. LSU: Målet att förvaltningen har en kompetensförsörjningsplan uppnås ej. LRC: Målet att delaktighetsindex skall vara 3,69 eller högre uppnås ej. LRC värde var ,6. LRC: Målet att informationsindex skall vara 3,9 eller högre uppnås ej. LRC värde var ,6. LRC: Målet att målkvalitetsindex skall vara 3,9 eller högre uppnås ej. LRC värde var ,8. LRC: Målet att förvaltningen har en kompetensförsörjningsplan uppnås ej.

92

93 Årsredovisning 2012

94 2 (43) Viktiga händelser Ett sömn- och andningscentrum bildades under våren genom att sömnutredningsmottagningen vid psykiatridivisionen och andningscentrum vid verksamhetsområde lungoch allergisjukdomar slogs samman. I juni bildades en ny sjukhusövergripande avdelning för forskning och utbildning. Avdelningen består dels av redan befintliga enheter, dels av nya enheter för att komplettera med den kompetens som behövs. I juni blev klinisk genetik vid Akademiska ett ackrediterat laboratorium, ett kvitto på att verksamheten håller god kvalitet på utförda analyser och att arbetet med avvikelsehantering och förbättringsåtgärder görs strukturerat och systematiskt. Sjukhuset inrättade i december ett Centre of Excellence för patienter med typ 1-diabetes. Främsta syftet med satsningen är att utveckla vården av patienter med typ 1-diabetes genom att läkare och forskare samarbetar på ett nytt sätt, så att flera mindre enheter tillsammans blir starkare. I december startade Akademiska sjukhuset med trycksårsronder för att minska förekomsten av trycksår bland inneliggande patienter. Ronderna gör det möjligt att lyssna in hur dagens rapporteringssystem och rutiner fungerar och att inhämta förslag till förbättringar. Sammanfattande bedömning Sjukhusets levererade en produktion av vård till c-länsinnevånare utöver den beställda volymen medan produktionen av riks- och regionvård inte når upp till budgeterad volym. Bristande operationskapacitet samt intensivvårdsplatser, som orsakas av en nationell brist på operations- och intensivvårdssjuksköterskor, har bidragit till att sjukhuset inte når upp till den planerade volymen av riksoch regionvård. Det har påverkat riks- och regionintäkter som därmed inte når den budgeterade nivån och sjukhuset tvingas redovisa ett resultat på minus 170 miljoner kronor vilket är 70 miljoner kronor sämre än budgeten om minus 100 miljoner kronor. Den bristande operationskapaciteten innebär även att tidsgränserna inom vårdgarantin och kömiljarden inte nås. Personalkostnaderna visar ett överskott mot budget medan de övriga kostnaderna överstiger budgeterad nivå. Det är främst den köpta vården och kostnaderna för medicinskt material som avviker. Medicinskt material har använts i större omfattning än planerat. Sjukhuset planerade att inte vara lika beroende av köpt vård under 2012 som under 2011 men detta har inte kunnat realiseras. En av orsakerna till detta är som ovan nämnts brist inom vissa yrkesgrupper. Utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet för året följde inte planen. Men enligt prognos november 2012 så beräknas kostnadsanpassningarna för 2012 uppgå till 152 miljoner kronor. Sjukhuset bedömer kunna nå de flesta målen i såväl styrkortet som vårdavtalet. Bekymmersamt är att flera mål i Kvalitetsbilagan inte uppnås vilket innebär att sjukhuset förlorar målrelaterad ersättning vilket belastar sjukhusets ekonomi Medborgare och kund På akutmottagningen vid ingång 60 ser vi ett stigande antal patienter som söker akutvård under senare år. Framför allt ökar andelen äldre multisjuka som tar längre tid för utredning. Andelen "övriga" patienter är den största gruppen som söker akutmottagningen och 4-timmars målet påverkas negativt av tillgängliga vårdplatser, väderlek och liknande. Avd 30C har ändrat utskrivningsrutiner för inneliggande patienter för att därigenom skapa vårdplatser tidigt under eftermiddagen för att kunna ta emot patienter från akutmottagningen. För att förkorta väntetiderna på akutmottagningen är ett projekt etablerat inom ramen av SKL:s nationella satsning. Repre-

95 3 (43) sentanter från akuten, kirurgen, ortopeden och medicin deltar med stort engagemang. En slutavstämning sker hösten Arbetsrutiner har implementerats för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer. Upplevelsen av gott bemötande har ökat/handlingsplanen följs och det har skett små förändringar mellan 2010 och Beträffande upplevelsen av tillgänglighet ansåg 75 procent av patienterna att tillgängligheten till den öppna vården är god mot 73 procent för den slutna vården. Vad gäller upplevelsen av tillgänglighet till den psykiatriska öppenvården ansåg 56 procent att den är god. Statistik beträffande telefontillgänglighet har inte levererats på grund av byte av leverantör. Samtliga funktionsbrevlådor vittjas dagligen. Tillgängligheten mätt i väntetider till nybesök och operation och behandling har inte förbättrats under Ekonomi Akademiska sjukhuset redovisar ett årsresultat på minus 170 miljoner kronor. För 2012 godkände Landstingsstyrelsen ett budgeterat underskott på 100 miljoner kronor för Akademiska sjukhuset. Detta har inte uppnåtts. Försämringen om 70 miljoner kronor beror främst på att sjukhuset inte har kunnat leva upp till alla de målrelaterade målen enligt vårdavtalet 2011 och därför återbetalat 32 miljoner kronor i målrelaterad ersättning. Sjukhuset har under året levererat en produktion av C-länsvård, mätt i DRG poäng, som är 1,6 procent (19,8 miljoner) över beställningen exklusive produktionen inom vårdval. Intäktsbudgeten för riks- och regionvård har inte uppnåtts trots att intäkterna ökat med 4,1 procent, (varav prisuppräkning 2,7 procent) jämfört med Den ökade C-länsvården har under 2012 inneburit en viss undanträngningseffekt när det gäller riks- och regionvård. En orsak till den ökade C-länsvården är den strategiska satsningen på kortandet av köerna inom framför allt kirurgi och gynekologi för vilken sjukhuset erhöll 14,7 miljoner kronor. Trots satsningar är vårdköerna bekymmersamma och landstinget/sjukhuset fick inte del av kömiljarden Under 2013 kommer särskilt starkt fokus att riktas mot vårdköerna och är ett prioriterat uppdrag för sjukhusets enheter Prognosen för övriga intäkter var försiktigt satt med anledning av den utveckling som varit tidigare under året men trenden kunde brytas och intäkterna ökade sista månaderna Under 2012 har sjukhuset arbetat aktivt inom inköps och materialprojekt för att effektivisera processerna kring lagerhållning och inköp. Effekten 2012 har uppskattats till minskade kostnader motsvarande 8 miljoner kronor. Projekt kommer att ge ytterligare effekt under Sjukhuset har även arbetat med läkemedelsförsörjningen vilket bidragit till att kostnadsökningen för läkemedel understiger prisuppräkningen. Ytterligare effekter förväntas Det förbättrade resultatet jämfört på prognosen på 202 miljoner kronor föranleds framförallt av att Akademiska sjukhuset har levererat en produktion över beställningen från landstingets hälso- och sjukvårdsstyrelse med 1,6 procent (19,8 miljoner kronor).

96 4 (43) Mnkr Budget Utfall Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Intäkterna redovisar ett positivt resultat på 32 miljoner kronor. Riks- och regionintäkterna avviker negativt med 71 miljoner kronor vilket förklaras av en lägre produktion än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet (10 miljoner kronor). Övriga intäkter avviker positivt med 62 miljoner kronor. Det är framför allt försäljningen av tjänster såsom medicinsk service och IT som ökat. -Personalkostnaderna visar ett överskott mot budget på 14 miljoner kronor. Se analys under rubriken Medarbetare. -Omkostnaderna uppgår till minus 79 miljoner kronor. Avviker gör, köpt vård, medicinsk service, medicinskt material och övriga kostnader såsom sjukresor och förbrukningsinventarier. Kostnadsökningar ses även för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT. -Finansieringen avviker negativt med 37 miljoner kronor, vilket främst förklaras av återbetalning av målrelaterad ersättning från 2011 och bedömning att den målrelaterade ersättningen 2012, avseende kömiljardsmålet som betalas ut per månad, inte kommer att uppnås fullt ut vad gäller behandling. Detta balanseras upp något av den positiva prognosen för den finansiella nettokostnaden års underskott belastas inte med internränta vilket ger en positiv effekt. För 2012 var en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 249 miljoner kronor beviljad, varav drygt 39 miljoner kronor avsåg beviljade medel för IT. Merparten av resterande beviljade medel, exklusive psykiatrins hus, hänförde sig till ersättningsutrustning. Utfallet 2012 avseende investeringar uppgick till 124 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner mer än Flera stora upphandlingar har slutförts under 2012: CT-utrustning, 5 mnkr Två ambulanser, 3 mnkr IT-utrustning, 6 mnkr Interventionsutrustning Utrustning till centraloperation, 1,3 mnkr Utrustning till strålbehandlingen, 1,4 mnkr Utrustning till anestesin, 1 mnkr Utrustning till neurokirurgen, 1,4 mnkr Konventionell röntgen, 2,4 mnkr Intervention anläggningar, 3,9 mnkr 1 Ambulans, 1,8 mnkr Luftburen intensivvård, 1,2 mnkr 95F, 2,3 mnkr Utrustning till datorhall i Psykiatrinshus, 4,6 mnkr Ultraljudsutrustning till Kvinnobarndivisionen, 3 mnkr Enligt Landstingsplanen ska intäkter och kostnader så långt som möjligt fördelas ut så att de belastar den verksamhet där de uppstår. Affärsmässighet ska råda. Under 2012 har den rörliga ersättningen bokförts på medicinskt ansvarig enhet. Däremot har inte budget för detta fördelats. Sjukhuset skall under våren 2013 tillsammans med Landstingets ledningskontor och Landstingets resurscentrum se över den ekonomiska styrmodellen. Målet är att införa en styrmodell som ger divisionerna och verksamhetsområdena ett ökat och tydligare ansvar för intäkter och kostnader. Samtidigt ska resultatansvaret definieras tydligare med fokus på leveranseffektivitet det vill säga verkligt produkt- och patientbehov, högt kapacitetsutnyttjande och en

97 5 (43) effektiv drift. Som ett led i ovanstående inriktningsbeslut kommer verksamheterna ha bättre möjligheter att definiera produkterna och så långt som möjligt redovisa verkliga kostnaderna för produkterna som levereras. Sjukhuset har i samband med budgetarbetet för 2013 fördelat ut kostnadsanpassningsåtgärder som en del i budgeten. Detta innebär att kostnadsanpassningsprogrammet utgör en integrerad del av budgeten och hanteras inte separat. Den nya ekonomiska styrmodellen kommer att kräva anpassningar i ekonomisystemet. Införandet av datalager, priskalkyleringsverktyg liksom KPP-system kommer att vara viktiga förutsättningar för att på ett bättre sätt koppla ihop produktion och ekonomi. Detta kommer även att bidra till ökad affärsmässighet och för kunden förståeliga prismodeller. Under 2011 infördes ny prismodell för Akademiska Laboratoriet med helårseffekt Under 2013 kommer modellen att utvärderas. Parallellt kommer även ny prismodell för Bild och Funktionsmedicinskt Centrum (BFC) tas fram. Vid sjukhuset pågår även ett intensivt arbete med att förbättra organisationen och rutinerna för inköp och lagerhållning som bl.a. ska leda till snabbare upphandlingar och därmed lägre kostnader. Produktion Produktionen för C-länsvården hamnade för helåret på 1,6 procent över beställning för DRG. Antalet producerade DRG-poäng inom slutenvården ligger över beställningen med 1,9 procent eller 848 poäng. Antalet DRG-poäng läkarbesök ligger 1,1 procent eller 209 DRG poäng över beställningen. Antalet slutenvårdstillfällen, läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök C- län ligger under beställningen med 0,6, 0,4 respektive 0,7 procent. Inom slutenvården är det den elektiva vården som ökar medan den akuta minskar. Det är framför allt kvinnosjukvården, ortopedi och kirurgi som ökar. Minskningarna återfinns inom internmedicin och pediatrik. Antalet DRG-poäng läkarbesök ökar med 1,1 procent mot beställningen Även för läkarbesöken är det den elektiva vården som ökar. Detta beror delvis på arbetet med kökortningen inom beslutade områden som inte ryms inom beställningen. Ökningarna återfinns bland annat inom barnkirurgi, gynekologi, onkologi och plastikkirurgi jämfört med samma period föregående år. Vidare ser vi att ökningen på läkarbesök återfinns inom den elektiva dagsjukvården som ökar. Ökningen återfinns inom ögonsjukdomar, kvinnosjukvården samt handkirurgi. Antalet slutenvårdstillfällen inom riks- och regionvården har minskat med 1,4 procent jämfört mot föregående år. Det är OTM divisionen som minskar kraftigt medan övriga divisioner ökar eller är oförändrade. Inom OTM är det framför allt onkologisk endokrinolog, onkologi och specialmedicin som tappar. De verksamhetsområden som ökar kraftigt är neurokirurgin (7,5 procent). Urologi (19,7 procent) och infektionssjukdomar (37,6 procent). Antal läkarbesök (inkl dagsjukvården) riksoch regionvård har ökat med 1,0 procent jämfört med samma period föregående år. Även här är det den akuta vården som minskar och den elektiva som ökar. Ökningen återfinns framför allt inom handkirurgi, barnkirurgi och onkologisk endokrinologi. Akademiska sjukhusets har intäkter på miljoner kronor i riks- och regionvård

98 6 (43) vilket motsvarar en ökning med 4,1 procent jämfört mot år 2011, inklusive 2,7 procent för indexuppräkning. Sjukhuset har dock inte nått upp till den budgeterade intäkten för året på miljoner. Ett landstingsdirektörsbeslut och ett projektdirektiv när det gäller framtagande och implementering av verktyg för produktionsplanering föreligger. Styrgruppen fastställde den 11 september projektplanen där målsättning var att ha ett verktyg klart innan årsskiftet och ta verktyget i drift under Verktyget är nu klart och projektet fortskrider såtillvida att utbildning i verktyget genomförs nu inom hela sjukhuset med målsättning att ha verktyget implementerat 1 mars Utöver ovan nämnda verktyg pågår ett antal projekt i syfte att förbättra produktions- och resursstyrningen såsom effektivare öppenvårdsprocesser, operationsmodulen Cosmic Craft och schemaläggningsverktyget Medinet. En samordning av dessa projekt kommer att ske i syfte att säkerställa effektiv hantering och undvikande av konflikter och dubbelarbeten. Det kanske allra viktigast för att kunna få en väl fungerande produktions- och resursstyrning är att utveckla ledarskapet. Ett optimalt användande av verktyg som de som nu implementeras förutsätter en större grad av beskrivning av ansvar och roller samt standardiserade processer för produktions- och resursplaneringen Viktiga områden som ledningen kommer att lägga ökad fokus kring under Diskussioner pågår i sjukhusledningen avseende sjukhusets huvudprocesser. Sjukhuset arbetar i allt större utsträckning enligt Lean där standardisering är en viktig komponent. Översynen av lagerhållning och inköp är ett annat arbete som pågår för att åstadkomma en högre grad av standardisering och därigenom öka patientsäkerheten och minska kostnaderna. Den vård sjukhuset erbjuder förutsätter att tillgängligt kunskapsunderlag är väl känt och tillämpas. Exempelvis nationella riktlinjer och SBU-rapporter är en del av detta underlag. Förändringar i exempelvis nationella riktlinjer leder till förändringar i verksamheternas riktlinjer för behandling. Under året har sjukhuset på olika sätt arbetat med att utveckla en kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning. Det har informerats om de nya rekommendationerna och rekommendationslistan har delats ut till samtliga läkare. I läkemedelsmodulen i Cosmic finns information om vilka läkemedel som är rekommenderade, motiveringar till terapivalen och det finns även markerat vilka läkemedel som är mindre lämpliga för de mest sjuka äldre enligt SKLs satsning. Nytt för 2012 är också att upphandlade läkemedel finns tydligt angivna i listan. Fler läkemedel har också upphandlats under Den utökade upphandlingen medför en besparing på ca 5-6 miljoner kr/ år. Vad gäller minskningen av vårdskador har fokus under 2012 legat på: SKL:s åtgärdspaket för fall och fallskador, infektioner, trycksår, undernäring och läkemedelsfel, Markörbaserad journalgranskning ( MJG ), patientsäkerhetsronder, trycksårsronder och dialogmöten om patientsäkerhet. Arbetet med införandet av infektionsverktyget pågår och går enligt plan. Landstinget i Uppsala län är pilotverksamhet i det nationella projektet. I sjukhusets Patientsäkerhetsberättelse finns en närmare beskrivning av arbetet med att minska vårdskadorna. Bemötande frågor är ett prioriterat område utifrån tidigare patientenkäter. I 2012 års patientenkät ses en förbättring i bemötande inom den somatiska slutenvården. I händelseanalyser i samband med allvarliga händelser och Lex Maria, deltar anhöriga/patient vilket är ovanligt i landet men finns stor erfarenhet på Akademiska. Se i övrigt patientsäkerhetsberättelsen. Information angående implementering av Samordnad Individuell Plan ( SIP ) har getts till sjukhusledning och divisioner.

99 7 (43) Projektarbetet med SIP pågår enligt plan i samarbete med Akademiskas patientsäkerhetsavdelning och beräknas vara klart hösten Under september anordnade en av sjukhusets divisioner en likabehandlingsvecka som främst bestod av föreläsningar för personalen. Föreläsningarna var välbesökta och uppskattade. Utöver detta har olika aktiviteter genomförts för att förbättra informationsmaterial och hemsidorna. Redogörelse och åtgärder avseende arbetet med att anpassa befintliga lokaler för personer med funktionsnedsättningar redovisas i Landstingsservice årsredovisning. Det är överenskommet att det är LSU:s Fastighetsavdelnings ansvar att identifiera brister, åtgärda och redovisa dessa. Förnyelse I föreliggande styrkort har frågor relaterade till forskning och utbildning inkluderats inom perspektivet förnyelse. Vad gäller uppställda mål konstateras att av de 7 uppställda för år 2012 utgörs 5 av konkreta mål som relativt lätt kan mätas medan 2 ska bedömas utifrån mått som inte på ett objektivt sätt kan beskriva graden av måluppfyllelse. Av de 5 mål där uppfyllelse borde kunna bedömas på ett tydligt sätt kan man konstatera att för ett av dessa saknas förutsättningar till bedömning. Det gäller målet om forskningsbokslut. Enligt beslut av sjukhusdirektören och sjukhusledningen under 2011 togs sjukhusets forskningsbokslut bort under 2011 varför förutsättningar att nå detta mål inte funnits under För de kvarvarande 4 målen där måluppfyllelse kan beskrivas utifrån objektiva mått har målet till fullo nåtts i 3 av dessa med målet endast delvis uppfyllts för 1. Noterbart är den tydliga förbättring som noteras för AT utbildningen. Denna påtagliga förbättring grundlades när Landstingsstyrelsen från och med 2011 beviljade riktade medel för detta ändamål. Den nu påtagliga förbättringen i den AT utbildning som ges på AS är en kvittens på att de riktade medlen använts på ett värdeskapande sätt som i ett längre perspektiv kommer att underlätta läkarförsörjningen. För 2 av målen finns inget tydligt mått för att bedöma graden av måluppfyllelse. Det gäller prioriterade strategiska områden samt viktiga samarbeten. Som framgår i redovisningen har det under året genomförts olika aktiviteter för att klargöra betydelsen av olika samarbeten men det är svårt att på ett tydligt sätt visa i vilken grad dessa ansträngningar lett till konkreta förbättringar avseende samarbeten samt prioritering av strategiska områden. Medarbetare Sjukhuset har under 2012 ökat med i genomsnitt 92 årsarbetare jämfört med samma period Det är färre antal årsarbetare än vad som planerats och budgeterats för. Att vi inte är i nivå enligt plan beror dels på att sjukhuset har brist på personal inom vissa yrkesområden. Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsresultat jfr årsbudget Andel verksamheter som har fått sitt medarbetarenkäts resultat återredovisat 2,98% 92 1,6% 4,75% +0,01 29 mnkr +2 mnkr 100% Ökningen av antal årsarbetare mellan åren förklaras av; -4 årsarbetare; externfinansierad verksamhet inklusive driftprojekt och ALF - verksamhet. -7 årsarbetare; verksamhet som förts över till annan vårdgivare som psykiatrin i Norduppland, geriatriken i Östhammar och omorganisation av kortvårdskirurgen 13 årsarbetare; övertagande av GE Healthcares personal till PET centrum

100 8 (43) 116 årsarbetare; effekter av beslutade verksamhetsförändringar omorganisationer och kvalitetsförbättringar såsom akutsjukvårdens intermediäravdelning, införande av barnintensivvårdsavdelning, neurokirurgens intermediärvårdsavdelning, psykiatrins hus, inväxling hyrläkare Personalstrukturen 2012 är något förändrad jämfört med föregående till stor del på grund av att närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat. Andelen sjuksköterskor och undersköterskor ökar vilket är en effekt av planerade verksamhetsförändringar. Denna förändring avseeende personalstrukturförändringar beräknas ge en effekt på knappt 0,3 procent Timlönekostnaden för 2012 är i nivå med lönerevisionernas utfall när man exkluderar effekten av personalstrukturförändringarna. Utfallet av den centrala lönerevisionerna blev 2,8 procent att jämföras mot den uppräkning på 1,7 procent som sjukhuset erhöll. Bristyrken på sjukhuset är framförallt specialistsjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa specialiteter. Bristerna inom dessa yrkesgrupper har fått effekten att sjukhuset inte har kunnat producera elektiv vård i den omfattning som planerats Sjukhuset ser ökade svårigheter att rekrytera grundutbildade sjuksköterskor. En del verksamhetsområden har något hög personalomsättning vilket också gett höga kostnader för inskolning och extratid som följd En effekt av att sjukhuset har brist på specialistläkare inom vissa specialiteter är fortsattas kostnader för inhyrd personal. Resultatet för 2012 visar 31 miljoner kronor för inhyrd personal vilket är 2 miljoner kronor över budget men 5 miljoner kronor lägre än föregående år. Effekten av inväxlingen av hyrläkare uppskattas 2012 vara 4 årsarbetare. Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt. Psykiatridivisionens mål är att hösten 2013 klara sig utan hyrläkare vid normal verksamhet Sjukfrånvaron 2012 är 4,75 procent vilket är i princip i nivå med föregående år. Sjukhuset har inte uppnått målet i styrkortet på en sjukfrånvaronivå på 4,5 procent Sjukhusets korttidssjukfrånvaro har ökat med 0,1 procent vilket har gett på en ökad sjuklönekostnad på 1,7 miljoner kronor jämfört med Måluppfyllelse Under 2012 ska sjukhuset uppfylla 110 mål eller uppdrag varav merparten härrör sig till vårdavtalet mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset. 82 procent av målen/uppdragen som lagts på sjukhuset har uppfyllts eller delvis uppfyllts under året.. Se även bilaga 3. Vad gäller målen i Kvalitetsbilagan som är kopplade till en målrelaterad ersättning har 5 mål inte uppnåtts och 8 mål endast delvis uppnåtts. Interna kontrollplaner Sjukhusadministrationen sammanställer förslag på internkontrollplan till sjukhusledningen för vidarebefordran och fastställande i landstingsstyrelsen. Internkontrollen utförs divisionsvis, enligt plan, varje tertial. Sjukhusets administrativa direktör har det övergripande ansvaret för internkontrollarbetet. En årsrapport sammanställs för internkontrollen. Inför internkontrollarbetet 2012 ersattes tre kontrollområden. De nya kontrollområdena 2012 var bisysslor, kliniska läkemedelsprövningar samt riskbedömning av överbeläggningar. De två sistnämnda kontrollområdena kunde aldrig genomföras. För kontrollområde överbeläggningar bedömdes rutinen vara för ny för kontroll eftersom den införts successivt under senare delen av Rutiner för kontrollområde kliniska läkemedelsprövningar utgick för att de inte fastställts av sjukhusledningen.

101 9 (43) Divisionernas engagemang för internkontrollen är god. Den interna kontrollplanen, för 14 kontrollområden, har 2012 utöver ovan nämnda kontrollområden fungerat väl. När avvikelser upptäcks påbörjas arbetet med att åtgärda problemen på divisionerna. I fall där rutinen är svår att tillämpa som till exempel vid upphandling av konsulttjänster så har sjukhuset återkopplat detta till berörda ansvariga. När avvikelser upptäckts arbetar sjukhuset metodiskt för att minska dem. I och med en noggrannare och mer preciserad kontroll upptäcks och åtgärdas fler avvikelser. Avvikelsernas karaktär är inte allvarligare eller mer systematiska än tidigare utan är ett led i en förbättrad kontroll Att uppgifterna i HSA-katalogen är ständigt korrekta blir allt viktigare för att personalen alls ska kunna arbeta i itsystemen. Uppgifterna matas in divisionsvis. Stickprovskontroller utförs också divisionsvis för att säkerställa datakvaliteten. Bilagor 1. Finansiellt bokslut 2. Produktion 3. Måluppfyllnad 4. Intern kontroll 5. Intäkter riks- och regionvård 6. Utförliga svar avseende angivna läkemedel i Kvalitetsbilagan Egenkontroll Informationssäkerhetsnivån i landstingets it-system är till största delen landstingsgemensam, t ex hur långt driftstopp som accepteras i det elektroniska patientjournalsystemet. Informationssäkerheten har under året höjts genom att det trådlösa nätet LUL03 har inrättats och mobila enheter (smartphones och surfplattor) inte längre kan använda LUL02. Erfarenheterna visade att otillåten nätutdelning skedde där, vilket utgjorde en risk då LUL02 har tillgång till verksamhetskritiska system, vilket LUL03 inte har. Behörighetstilldelning sker i många system genom att respektive chef beslutar vem som ska ha vilken behörighet och respektive divisions egen itorganisation tilldelar behörigheten. Borttagning av it-behörigheter när personalslutar sker genom att respektive divisions egen it-organisation markerar personens konto som inaktivt, vilket omedelbart stoppar all tillgång till landstingets system.

102 10 (43) BILAGA 1 FINANSIELLT BOKSLUT Akademiska sjukhuset RESULTATRÄKNING (tkr) Bokslut Bokslut Not VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR/NEDSKRIVNINGAR VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter - Generella statsbidrag och utjämning - Finansiella intäkter Finansiella kostnader Landstingsanslag 0 - Ersättning från HSS Övrig finansiering ÅRETS RESULTAT (tkr) ÅRETS INVESTERINGAR (tkr) ) Redovisningsprinciper för ersättning från HSS har ändrats mellan åren och kommer därför inte att kommenteras: - Rörliga ersättningens andel av totala C-läns intäkten har ökat Fast ersättning från HSS har bytt från intäkter till finansiering 2) Riks- och regionintäkten ökar med 4,1 procent varav prisuppräkningen utgör 2,7 procent. Patientavgifterna ökar med 9 mnkr vilket till största delen beror på höjda avgifter. Övriga intäkter ökar med 78 mnkr eller 12,3 procent. Främst ökar försäljningen av laboratorieoch it-tjänster. Intäkter för utskrivningsklara patienter ökar. Inflödet av intäkter för driftprojekt ökar. 3) Verksamheten kostnader har ökat med 280 mnkr eller 4 procent. Varav LPIK utgör 2,7 procent. - Personalkostnaderna inkl inhyrd personal förklarar 183 mnkr av ökningen eller 2,6 procent. - Övriga kostnader förklarar 98 mnkr av ökningen eller 1,4 procent. Större poster som förklarar ökningen är läkemedel 32 mnkr,medicinskt material 25 mnkr och hyror 12 mnkr. 4) Kostnader för avskrivningar/nedskrivningar har minskat med 9 mnkr eller 5,8 procent. Minskningen förklaras av lägre investeringsnivå än planerat. 5. De finansiella intäkterna ökar med 0,63 mnkr pga valutakursvinster. 6. De finansiella kostnaderna minskar med 2 mnkr eller 3,5 procent. Det förklaras av minskad kostnad för internränta. 7) Övrig finansiering har minskat med 2,7 mnkr, 23,7 procent. 8) Investeringarna har ökat med 10 mnkr vilket förklaras av att inköpsstoppet hävts. Investeringsnivån är dock fortsatt låg i förhållande till beviljad ram.

103 11 (43) BILAGA 2 - PRODUKTION PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET Utfall 2011 Utfall 2012 Avtalad volym 2012 Avvikelse -12 avtalad volym -12 (%)* Förändring (%) Not Akademiska sjukhuset 1) DRG-poäng per årsarbetare/närvarotid 1,28 1,29 0,8% Sluten och öppen vård DRG-poäng sammanlagt ,6% - varav C-länsvård ,6% -0,5% - varav utomlänsvård ,7% - varav vårdval 382 Vårdtillfällen sluten vård DRG-poäng ,2% - varav C-länsvård ,9% -0,8% - varav utomlänsvård ,0% - varav vårdval Vårdtillfällen antal ,8% - varav C-länsvård ,6% -0,6% - varav utomlänsvård ,4% - varav vårdval Läkarbesök DRG-poäng ,0% - varav C-länsvård ,1% 0,4% - varav utomlänsvård ,4% - varav vårdval 382 Läkarbesök antal ,5% - varav C-länsvård ,4% -1,2% - varav utomlänsvård ,0% - varav vårdval Övriga öppenvårdsbesök ,6% - varav C-länsvård ,7% -3,0% - varav utomlänsvård ,3% - varav vårdval ) Produktionen kommenteras under rubriken produktion i rapporten samt i bilaga 3 under produktionsavsnittet

104 12 (43) BILAGA 3 MÅLUPPFYLLNAD Nedan finns en samlad redovisning av måluppfyllnaden. De mål och uppdrag som redovisas nedan kommer från sjukhusets och landstingets balanserade styrkort för 2012, från Vårdavtalet mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska samt från miljöledningssystemet. I nedanstående redovisning har uppfyllelsegraden markerats enligt nedanstående. = Målet har uppnåtts 2012 = Målet har delvis uppnåtts 2012 = Målet har inte uppnåtts 2012 Sammanfattning Under 2012 ska sjukhuset uppfylla 110 mål eller uppdrag varav merparten härrör sig till Vårdavtalet mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset (65 av totalt 110). Måluppfyllelsen Balanserat styrkort Miljömål Vårdavtal - utvecklingsområden Vårdavtal Kvalitetsbilaga SUMMA % Kan ej än bedömas SUMMA Endast en liten andel av de mål eller uppdrag som lagts på sjukhuset bedöms inte kunna nås under året (ca 14 procent).

105 13 (43) MÅLUPPFYLLELSE MÅL Uppfyllelsegrad Medborgare och kund Arbetsrutiner har börjat införas för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer. Arbetsrutiner har börjat implementeras för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer. Implementeringsarbetet omfattar screening, åtgärd och uppföljning samt dokumentation för alla levnadsvanorna. På ett antal pilotavdelningar har vårdrutiner formulerats och testats. De pilotenheter som ingår har valts utifrån de i riktlinjerna prioriterade grupperna. Implementeringen har lite olika fokus för de fyra levnadsvanorna. För ohälsosamma matvanor pågår ett mer grundläggande arbete, fysisk aktivitet har inriktning på screeningstruktur och för riskbruk av alkohol samt tobak är fokus att anpassa tidigare arbete till riktlinjerna. Inom landstinget pågår ett arbete med att ta fram en gemensam kvalitetsnorm. Upplevelsen av gott bemötande har ökat/handlingsplanen följs Det har skett små förändringar mellan 2010 och 2012.Värdet för 2010 anges inom parentes Inom den somatiska vården är skillnaderna mycket små mellan åren: i den öppna vården var värdena oförändrade 81 (81) och i den slutna vården upplevdes bemötandet något bättre 85 (84). Upplevelsen av gott bemötande har förbättrats något inom den psykatriska öppenvården 82 (80) medan upplevelsen av ett gott bemötande inom den slutna vården försämrades 69 (74). Upplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs Inom den somatiska värden ansåg 75% att tillgängligheten till den öppna vården är god mot 73 % för den slutna vården. Vad gäller upplevelsen av tillgänglighet till den psykiatriska öppenvården ansåg 56 % att den är god. Ökad faktisk tillgänglighet På grund av byte av leverantör av tjänsterna från televäxel har ingen statistik kunnat levereras avseende telefontillgänglighet. Vad gäller tillgänglighet avseende funktionsbrevlådor som vittjas dessa dagligen och rutinen kontrolleras med jämna mellanrum. Tillgängligheten mätt i väntetider till nybesök och operation och behandling har inte förbättrats under 2012.

106 14 (43) Riks- och regionintäkterna > 2011 års resultat Akademiska sjukhuset har miljoner kronor i riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 4,1 procent jämfört mot år 2011, inklusive 2,7 procent för indexuppräkning. Sjukhuset har dock inte nått upp till den budgeterade intäkten för året på miljoner. Enkät till kunderna i regionen. Mål: Nöjd Kund Index > 70 I vår strävan att bli bättre genomför Akademiska sjukhuset regelbundet kundundersökningar. Under våren 2010 skickades en webbenkät med tre påminnelser ut till regionlandstingen. Enkäten skickades dels till remitterande läkare, dels till politiker och tjänstemän. Svarsfrekvensen blev generellt låg, endast 52 procent av remitterande läkare svarade, och siffran för politiker och tjänstemän var 40 procent. Då svarsfrekvensen är för låg för att kunna dra några slutsatser om hur nöjda kunderna är med sjukhuset, beslutades vid det senaste mötet med marknadsrådet, den 4 september 2012, att det är viktigare med en utökad dialog med kunderna än att skicka ut ännu en enkät. Fler besök i regionen, av framför allt verksamhetsföreträdare, har därefter genomförts i syfte att utöka dialogen med regionlandstingen och ge incitament till förbättringsarbete. Ett exempel är utvecklingen av telemedicinska insatser inom olika områden. Ekonomi Fler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning - målkvalitetsindex. Mål > 3,6 Målet har uppnåtts = 3,6. Resultaten pekar på att målen för arbetsplatsen blivit tydligare sedan senaste mätningen samtidigt som resultatet för påståendet "Jag känner att min arbetsinsats har betydelse för att uppnå målen för min arbetsplats" backat något. Enkät LUL har genomförts Ingen enkät har skickats ut från LLK under året - Ekonomiska resultatet: I enlighet med Landstingsfullmäktiges budgetbeslut för 2012 Akademiska sjukhuset redovisar ett årsresultat på 170 miljoner i underskott. Budget för 2012 om minus 100 miljoner vilket fastställdes av Landstingsstyrelsen som ett godkänt underskott för år 2012 har inte uppnåtts. Produktion Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Om hänsyn tas till den budgeterade prisuppräkningen om 1,6 procent är totalkostnaden per producerad DRG poäng lika mellan åren vilket betyder att sjukhuset har klarat målet. Tas hänsyn till faktisk prisutveckling mellan åren har sjukhuset blivit effektivare. Hos Totalkostnad per producerad DRG-poäng Mål: 2011 års resultat Målet uppnås när hänsyn tas till prisuppräkning mellan åren på 1,6 procent. Total-

107 15 (43) kostnaden per producerad DRG ökade med 1,6 procent från 77,0 till 78,2. Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal Mål: 2011 års resultat Antalet DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal ökar med 0,8 procent mellan åren från 1,28 till 1,29. Beläggningsgraden för tillgängliga operationssalar Mål: + 5 % jämfört med 2011 Operationsproduktionen på Akademiska sjukhuset har ökat med drygt 4 procent om man mäter antalet producerade operationer jämfört med helår Antalet tillgängliga operationssalar är oförändrat. Antalet operationer per sal har därmed ökat med 4 procent jämfört med samma period Beläggningsgraden (anestesitiden) per fysisk tillgänglig operationssal är i princip oförändrad mellan åren (+0,3 procent 2012). Fler, men något kortare, operationer har producerats på oförändrat antal fysiskt tillgängliga operationssalar. Slutenvård: antal DRG-poäng per månad och MDC och redovisade efter akut och elektiv vård Mål: = beställning C-län och 2011 års resultat inom riks-/regionvården Antal DRG-poäng slutenvården C-län ligger på 1,9 procent över beställningen om hänsyn tas till ej DRG-satta vårdtillfällen. Per MDC är dock spridningen stor men föranleder ingen oro. Det akuta flödet minskar med 507 vårdtillfällen eller 2,0 procent mot 2011 medan den planerade slutenvården ökar med 234 vårdtillfällen eller 1,2 procent. Antalet DRG-poäng slutenvård riks- och region ökar med 1,0 procent jämfört med samma period föregående år. Akuta flödet minskar med 1,2 procent. Även det elektiva flödet minskar med 1,5 procent. Läkarbesök: antal DRG-poäng per månad och MDC och redovisade efter akut och elektiv vård Mål: = beställning C-län och 2011 års resultat inom riks-/regionvården Beställningen är inte fördelad på läkarbesök och dagsjukvård. Kommentarerna kring beställningen inkluderar därför även dagsjukvården. Antal DRG-poäng läkarbesök (inkl dagsjukvård) C-län ligger på 1,1 procent över beställningen i perioden om hänsyn tas till ej DRG-satta läkarbesök. Besök inom vårdvalet har exkluderaats. Per MDC är spridningen precis som inom slutenvården stor. Antalet akuta läkarbesök är i stort sett oförändrat mellan åren medan de elektiva läkarbesöken ökar med 0,6 procent jämfört med föregående år. Antalet DRG-poäng läkarbesök (inkl dagsjukvård) riks- och region ökar med 7,4 procent jämfört med samma period föregående år. Även här ser vi en ökning av den elektiva vården medan den akuta ligger minskar. Dagsjukvård: antal DRG-poäng per månad och MDC och redovisade efter akut och elektiv vård Mål: = beställning C-län och 2011 års resultat inom riks-/regionvården

108 16 (43) Beställningen till sjukhuset är inte fördelad på läkarbesök och dagsjukvård. Kommentaren kommer därför att endast göras i jämförelse med föregående år. Antalet DRG poäng dagsjukvård C-län ökar mellan åren med 6,2 procent. Hela ökningen återfinns inom den elektiva vården. Antalet DRG-poäng dagsjukvård riks- och region ökar med 5,5 procent jämfört med samma period föregående år. I stort sett hela ökningen återfinns inom den elektiva vården medan den akuta ligger minskar. Minst 30 verksamhetsområden har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser på verksamhetsområdesnivå Arbetet har påbörjats under 2012 och kommer att fortsätta under Produktionsstyrningen har kontinuerligt förbättrats under året (Mäts med enkäter) Arbete med produktionsstyrning/planering har fortlöpande skett under året över hela sjukhuset. Införandet av operationsplaneringsprogrammet Craft har påbörjats samt produktionsplaneringsverktyget i LIS har vidareutvecklats och används redan nu av flera verksamhetsområden. Produktionsdirektören på LLK och bitr sjukhusdirektören med ansvar för ekonomi och produktion har besökt ett stort antal verksamhetsområden och avdelningar och genomfört intervjuer och fört dialog med ansvariga Några enkäter har inte skickats ut utan istället har ovanstående uppföljning gjorts. Prioriterade områden inom öppna jämförelser har analyserats på sjukhusnivå Analyser har utförts för en rad prioriterade områden, exempelvis cancervård, psykiatri, kirurgi, VRI, diabetes, hjärtinfarkt, stroke och återinskrivning. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar med minst ett projekt under vart och ett av God vård-områdena Mål: > 1 per division Målet är uppnått. Många av sjukhusets förbättringsprojekt utgår från säker vård, vård i rimlig tid, tillgänglighet och effektivitet. Införandet av GTT, implementering av FYSS och FAR är exempel på detta. Inom psykiatrin pågår projekt inom områdena ätstörning och DBT som bl.a. inkluderar en förstärkt öppenvård och samverkan inom slutenvårdens ram. Andel ingreppsrelaterade VRI i SKL:s mätningar Mål: < 2011 års resultat (<25% av 12% dvs 3%) Förekomsten av infektionerna i % - värden för 2011 anges inom parentes VT HT Förekomst av vårdrelaterade infektioner hela sjukhuset 10,5 (11,7) 9,5 (9,9) Postop infektion Övriga ingreppsrelaterade infektioner Andel verksamhetsområden som implementerat dem för dem relevanta SKL:s handlingsplaner mot VRI Mål: > 30 verksamhetsområden Minst 24 verksamhetsområden har implementerat olika handlingsplaner mot VRI.

109 17 (43) Observera att det totala antalet verksamhetsområden vid sjukhuset har minskat avsevärd jämfört med när målet sattes. Således bedömer vi att målet är nått. Andel divisioner som gått patientsäkerhetsrond med sjukhusledningen Mål: 100 % Målet är uppnått (100%). Tidsgränserna i vårdgarantin följs Målet är inte nått. Se de särskilda statusrapporterna avseende kömiljarden och vårdgarantinsom månatligen skickats till Produktionsstyrelsen.. Förnyelse Forskningsbokslut finns för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna Sjukhusets eget forskningsbokslut avskaffades av sjukhusledningen under 2011 Balanserade ALF medel. Mål: - 35% jämfört med årsskifte 2011/2012 Minskade från 16,3 mnkr 2011/2012 till 14,5 mnkr 2012/2013 d v s 11% Alla förvaltningar har definierat sina prioriterade strategiska områden Under 2012 har pågått ett intensivt arbete med att planera ett genomförande av ett omfattande renoverings- och nybyggnadsarbete i projektet Framtidens Akademiska. De strategiska övervägandena för placering av olika verksamheter i förhållande till varandra har skett och pågår även 2013 intensivt med utgångspunkt från framtidens vårdflöden. Ett viktigt strategiskt område är det arbete som inletts under hösten 2012 för att identifiera sjukhusets huvudprocesser, ett arbete som kommer att utvecklas ytterligare under Ett arbete att finna effektiva och för patienten värdeskapande arbetssätt har under året pågått inför inflytten av psykiatrin till sjukhusets kärnområde och nya Psykiatrins Hus. Alla förvaltningar har definierat viktiga samarbeten Sjukhusets främsta samarbetspartners är det Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet vid Uppsala Universitet samt de landsting som sjukhuset har avtal med avseende hälso- och sjukvård inkl Universitetssjukhuset i Örebro. Andra viktiga samarbetspartners är Karolinska Universitetssjukhuset och Norrlands Universitetssjukhus Därutöver har samarbete med ledande aktörer under året framförallt fokuserats på att förankra sjukhuset i det lokala och regionala life science klustret. Antal center of excellence/comprehensive centers. Mål: + 1 grundat på utvärderingen KoF 11 Under året bildades Center of Excellence Diabetes AT läkarna och läkarstudenternas utvärdering Mål: > 2011 års resultat I SYLFs utvärdering av AT rankades AS på plats 29 jämfört med plats 58 år I klinik-kurt där läkarstudenter bedömer sina kliniska placeringar höjde sig de flesta verksamheter jämfört med 2011

110 18 (43) Antal sjuksköterskor som genomgår specialistisjuksköterskeutbildning Mål: + 25% (jämfört med 2011) 91 sjuksköterskor genomgår specialistsjuksköterskeutbildning. Målet går inte att svara på då detta inte följdes upp Då angavs endast antal som erhöll studielön. - Medarbetare Totalt medarbetarindex är 3,78 eller högre Målet har uppnåtts = 3,83. Både antalet svarande och medarbetarindex har ökat sen föregående mätning 2010 samtidigt som stora förändringar pågått i samband med besparingsåtgärder inom Akademiska sjukhuset. Delaktighetsindex är 3,4 eller högre Målet har uppnåtts = 3,4. Utmärkande för området delaktighet är att påståendet "Jag har möjlighet att påverka beslut som tas på min arbetsplats" sjukit samtidigt som påståendet "Jag får stöd och uppmuntran när jag kommer med förslag till förbättringar" ökat. Ledarskapsindex är 37 eller högre Målet har uppnåtts = 3.8. Som helhet har medarbetarna svarat att man är nöjd med sin chef, det finns inga värden som står ut för området ledarskap. Alla förvaltningar har en kompetensförsörjningsplan En sjukhusövergripande kompetensförsörjningsplan har tagits fram. Under året har även tagits fram specifika kompetensförsörjningsplaner innehållande aktiviteter avseende specialistsjuksköterska och läkarsekreterare. Vi har även identifierat aktiviteter för att attrahera och rekrytera allmänssjuksköterska. Den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 % Målet har inte uppnåtts. Den ligger i samma nivå som 2011; 4,75%. Vårdavtal Utvecklingsområden Förbättrade flöden till, vid och ifrån akutmottagningarna Akutmottagningen: Kartläggning av flöden inom olika triagegrupper och framtagna nyckeltal har givit underlag till prioritering av förbättringsåtgärder. Bemanning av en daglinje med specialist i akutsjukvård har startat v 2 (2013) även en triage-/ledningsläkarfunktion planeras. Ändrat rumsnyttjande ska förbättra flödet, vilket ökar omsättningen av patienter/dygn. Flera arbetsuppgifter har setts över med syfte att ge ökad patienttid för patientnära personal. Sjukhusgemensam översyn av primärjourerna inleddes hösten 2012 med mål att en neurologprimärjour stationeras på akutmottagningen istället för en medicin B-jour. Flera av åtgärderna startar våren Pågående diskussioner med PV kring inflöde/hänvisningsmöjligheter från akutmottagningen till PV. Akutmottagningen och VO med/kir/ort deltar i SKL-projektet Akut förbättring.

111 19 (43) Kommunkoordinatorsprojekt med sjuksköterska från kommun, som handlägger äldre patienter med särskilda omvårdnadsbehov, har givit ökad patientsäkerhet och med stor sannolikhet färre äldre patienter med extremt lång väntetid på akutmottagningen. Projektet är väldigt uppskattat på akutmottagningen och det bedöms vara viktigt att denna funktion får permanentas. Barnakuten: Efter kartläggning av flödena sattes målen a) tid till läkare 40 min b) 90 % dörr-dörr-handläggning inom 4 h c) minskat antal väntande patienter på Barnakuten kl d) snabbare inläggning från Barnakuten till Akutvårdsavdelningen (mål 100 % < 60 min). Processarbetet har bl a resulterat i införandet av en flödessköterska, nya rutiner med snabbare handläggning av obstruktiva barn, en förändrad läkarbemanning över dygnet motsvarande inflödet samt - efter samarbete med 1177, Närakut och primärvårdsmottagnigarna - införandet av ett hänvisningstriage i syfte att leda sjuka barn till rätt vårdnivå. Sedan våren 2012 har Barnakuten inlett en kampanj för att informera familjer om sjukdomar och var dessa bör handläggas. Under hösten intensifieras informationskampanjen riktad mot befolkningen bl a med öppna föreläsningar och ett informationsmaterial riktat till allmänheten har sammanställts. I december infördes inre triage (retts-p) på barnakuten efter utbildning av all personal under hösten. För väntetider under året, se bilaga (ledtider Barnakuten 2012) Implementering av systematisk samordning kring individer (SOSFS 2008:20) (Samordnad Individuell Vårdplan - SIP) Under året har divisionsledningarna informerats och planerat implementeringen av föreskriften. Utbildningar har skett. Informationsmaterial har tagits fram inom psykiatridivisionen Utveckling av barnskyddsteam Barnskyddsteamet har varit igång sedan 1 jan Teamet har under sitt första år arbetat med cirka 300 ärenden rörande barn som misstänkts fara illa. Arbetet har sket inom vården och i samverkan med kommunerna och rättsväsendet via Barnahus. Teamet fungerar som remissinstans inom LUL och anlitas inom hela landstinget. Teamet ger råd och stöd till kollegor kring medicinsk handläggning och utredning vid misstänkt misshandel eller övergrepp samt med kontakt och uppföljning genom samverkande myndigheterna. Teamets läkare är även tillgängliga för vårdkedjan och socialtjänsten i regionen vissa tider under dygnet på jourtid i beredskap. Barnskyddsteamet arbetar med remisser från regionen och nationellt kring medicinska och rättsmedicinska utredningar

112 20 (43) om barnmisshandel och övergrepp. Barnskyddsteamets medlemmar har även arbetat konsultativt mot socialdepartementet och politiken och gentemot andra myndigheter (t ex Socialstyrelsen) som sakkunniga. Efterfrågan på utbildning i ämnet barn som far illa har varit stor. Utbildningar har erbjudits för såväl läkare från hela landet under specialistutbildning, som barnspecialister från regionen och inom Barnsjukhuset. Teamets medlemmar har föreläst under årets gång på inbjudan av sjukhus i regionen, sociala myndigheter lokalt och nationellt, samt Barnombudsmannen, Allmänna barnhuset och Rädda Barnen. Under 2012 initierade Barnskyddsteamet ett nätverk för barnskydd i Uppsala län Rekommendation och förskrivning av FaR till äldre Modellen för utveckling av stödjande strukturer för FaR till äldre kan delas upp i två grenar. De patienter som klarar att utföra den fysiska aktiviteten på egen hand följer den ordinarie modellen med friskvårdslotsar. För den grupp patienter som behöver stöd av anhörig eller boendet gjordes under 2012 en pilotstudie på Geriatrikens öppenvårdsmottagning. Alla patienter erbjöds ett FaR och de patienter som behövde extra hjälp och hade anknytning till Uppsala kommun (Vård & Bildning) lotsades till lämplig aktivitet via deras sjukgymnaster. Ett utvecklingsarbete med stöd från geriatriken har utarbetat ett kort (Seniorkortet) med tre utvalda övningar som är extra viktiga för äldre, exempelvis balansträning för att minskad fallrisk. Seniorkortet kommer att lanseras över sjukhuset under Internetbaserad diagnostik av klamydiainfektioner Klamydia på nätet har driftsatts från mars Under tiden marsdecember har totalt ca prover, varav 40 % från mä,n beställts. Generellt är andelen män som provtar sig 25 %. Således har både provtagningsmålet på årsbasis och målet att få fler män att provta nåtts. Informationen till allmänheten bör dock förbättras. Mina Vårdkontakter som kontaktväg är för närvarande otillräckligt anpassad för denna tillämpning. Åtgärder planeras under 2013 (STI-gruppen ansvarar) Landstingsövergripande läkemedelsmottagning för äldre Projektet är nedlagt då inga nya resurser tillförts Ökad valfrihet genom införande av vårdvalssystem Ingen rapporteringsskyldighet föreligger eftersom AS ej har huvudansvaret för området Kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska palliativregistret Registrering i Senior alert 2012: Samtliga divisioner på Akademiska sjukhuset har riskbedömningar inlagda i kvalitetsregistret Senior alert. Riskbedömningar i Senior alert har ökat från 1849 st år 2011 till 4646 år Av dessa riskbedömda patienter hade 1711 st risk för fall, 264 st risk för trycksår och 1633 risk för undernäring. Svenska palliativ registret: Registrering i svenska palliativ registret sker

113 21 (43) och alla relevanta avd på Akademiska sjukhuset ( 30 st ) är anslutna till registret. Uppsala län ( landsting och kommuner) har inte nått målet för prestationsersättninig för Implementering av socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder I implementeringsarbetet ingår screening, åtgärd och uppföljning samt dokumentation för de fyra levnadsvanorna; riskbruk av alkohol, tobaksbruk, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. På ett antal pilotavdelningar har vårdrutiner formulerats och testats. De pilotenheter som ingår har valts utifrån de i riktlinjerna prioriterade grupperna. Ett landstingsgemensamt arbete pågår med att ta fram en för landstinget gemensam kvalitetsnorm. Riskbruk av alkohol och tobaksbruk är etablerat och fokus är att anpassa åtgärd och struktur till riktlinjerna. För ohälsosamma matvanor och till viss del även fysiska aktivitet har arbetet en mer grundläggande arbete. Ett stöd för implementeringsarbetet är ett landstingsgemensamt metodstöd för samtalsmetoden motiverande samtal(mi), arbetet påbörjades i januari Under året arrangerades 10 grundkurser i metoden, handledning erbjöds till kollegiala lärandegrupper samt dessutom arrangerades i oktober en inspirationsdag för ca 70 deltagare. En webborientering i metoden samt metodstödssida i pingpong har påbörjats Vård för patienter med behov av medicinsk fotvård Nybesök (NB): Reuma: 36; Återbesök (ÅB): 139; Neuro: NB: 12, ÅB: 26. Hud: NB: 13, ÅB: 39. Behandlingarna har tagit 1-2,5 h. Köpt material: kr Utveckling av närvård Ingen rapporteringsskyldighet föreligger eftersom AS ej har huvudansvaret för området Socialpsykiatriska behandlingsteamet (SPBT) Detta var ursprungligen ett samarbetsprojekt mellan LUL och länets kommuner. Fr o m 2012 är det permanentat i driften, med halva finansieringen från kommunerna Stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre Kartläggning av de äldre patienternas väg in och genom sjukhuset görs inom ramen för Regionförbundets och SKL:s satsning Bättre Liv för sjuka äldre. Rapport beräknas vara klar i april VO Geriatrik startade med direktinläggning av äldre patienter på 30 A som ett projekt. Detta är nu etablerat. Patienter från ortopeden tas till geriatriken 48 timmar efter operation infördes under hösten Samarbete om läkarbemanning på ortopeden startade dec Samverkan kring vården av vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

114 22 (43) NPF-portalen, samarbetsprojekt mellan habilitering och psykiatri, kommer att omformas och enligt plan öppna igen hösten 2013 då även kommunen går med som delägare i projektet, som kommer att utgå från samordning av resurser. För övrigt sker ett samarbete inom divisionen och med externa vårdgivare Sjukskrivningsmiljarden En handlingsplan för jämställd sjukskrivning har tagits fram under året och implementering pågår. Ledningssystemet för sjukskrivning ska revideras och sjukhuset deltar i arbetet. När det gäller utbildningsprogrammet på plattformen ping-pong är denna just klar och en pilotklinik är utsedd. E-läkarintyg är fullt infört Rehabiliteringsgarantin Sjukhuset uppfyller kraven inom rehabiliteringsgarantin. Rutiner finns och är välfungerande inom berörda områden (smärtcentrum och psykiatridivisionen) Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Information om nya rekommendationslistan gavs på verksamhetsmötet i februari. Samtliga verksamhetsområden har också fått rekommendationslistan för utdelning till samtliga läkare. Medlemmar i läkemedelsrådet och läkemedelskommittén har också vid ett flertal möten på olika verksamhetsområden informerat om de nya rekommendationerna. I läkemedelsmodulen finns också information och motiveringar till terapivalen i den rekommenderade listan. information om vilka läkemedel som är rekommenderade markerat de läkemedel som är mindre lämpliga för de mest sjuka äldre enligt SKLs satsning. Nytt för 2012 är också att upphandlade läkemedel finns tydligt angivna i listan. Fler läkemedel har också upphandlats under Den utökade upphandlingen medför en besparing på ca 5-6 miljoner kr/ år Nya och/eller dyrare läkemedel Diskussion om läkemedelskostnader har förts med verksamhetschefer dels via läkemedelsrådets ordförande, sjukhusets läkemedelschef och med läkemedelskommittén. Nära samarbete finns också med stabens ekonomiansvariga och ekonomiansvariga på divisionerna. Verksamhetscheferna har fungerat som kontaktpersoner för läkemedelskommittén. I läkemedelskommitténs verksamhetsplan finns också att fortsätta arbetet med att få rutiner för ett ordnat införande av nya dyra läkemedel. Uppsala samarbetar med andra landsting och följer rekommendationer från NLT-gruppen. Budgetuppföljning 2012 Avvikelse från budget blev för läkemedel ,2 %, eller i kronor mnkr. Budgeterat 689,7 mnkr för 2012 och utfallet blev 691 mnkr.

115 23 (43) 8.3. Uppföljning av patientsäkerhetspolicyn och AS handlingsplan utifrån policyn - årlig uppföljning (OBS har ersatts av patientsäkerhetslagen) En mer utförlig redovisning av patientsäkerhetsarbetet ges i sjukhusets patientsäkerhetsberättelse Läkemedel och äldre Se nedan Kvalitetsbilagan Antibiotikaförskrivning och resistensproblematik Se nedan Kvalitetsbilagan Vårdgaranti Under perioden augusti december bedömdes 91% av elektroniskt inkomna remisser inom 5 dagar. Landstingsövergripande riktlinjer för remisshantering har under året utarbetats och godkänts av chefsläkargruppen. Kvalitetsbilagan Utföraren ska förbättra strokesjukvården genom att a) öka andelen trombolysbehandlade b) minska ledtiden mellan ankomst till sjukhus och trombolys c) öka andelen pat med lipidsänkande behandling, vid utskrivning från strokeenhet" Målet är inte uppnått för a) men uppnått för b) och c) a) 11 % (målet var >14 %) b) 61 min (målet var < 62 min) c) 62,7 % (målet var > 48,1 %) Utföraren ska ha en god hjärtsjukvård genom att bibehålla andelen reperfusionsbehandlade vid ST-höjningsinfarkt f pat som är 79 år och yngre. Mål: minst 85 %. Prognos för året är 95% Utföraren ska förbättra diabetesvården för pat med typ 1 diabetes genom att a) bibehålla en god registrering i NDR (mål minst 800 registreringar) b) bibehåll god metabolkontroll (mål minst 45% av kontrollerade pat på metabolenheten har HbA1c<65 mmol/mol) c) bibehålla god kontroll av fotstatus (mål minst 75% av pat på metabolenheten erbjuds kontroll av fotstatus) a) registreringar b) 58 % c) 90 % Nio kvalitetsregister inom psykiatrin samlas i en regiongemensam plattform. Utföraren ska ha använt varje register för att genomföra minst en förbättring inom det område som registret omfattar ECT registrerar till 100 %. Förbättringar i form av aktivt arbete med uppföljning av biverkningar och utfall av behandlingarna.

116 24 (43) Psykos R har ökat sin täckningsgrad och arbetar med implementering av nationella riktlinjer För övriga register finns fortfarande problem med plattformen. Inom kvalitetsregistret Bipolär finns en tillsatt kontaktperson som ska stödja arbetet med att utarbeta/utveckla rutiner och arbetssätt mot kvalitetsregistret för att vara väl förberedda när den nya plattformen går i drift och fungerar. Fram tills dess registreras enligt tidigare modell Fortfarande svårigheter att få relevanta utdata från registren. Detta försvårar förbättringsarbetet Utföraren ska för angivna läkemedelsgrupper enligt nedan redovisa för respektive grupp: TNF alfa preparat Psykostimulantia: Strattera, Concerta Onkologiska preparat: Herceptin, Avastin, Glivec Tysabri Antal patienter som har behandlats med läkemedlet TNF alfa preparat ; 691 Psykostimulantia: Strattera, Concerta 3445 Onkologiska preparat: Herceptin, Avastin, Glivec 77 Tysabri 51 Antal nya patienter som har tillkommit TNF alfa preparat 155 Psykostimulantia: Strattera, Concerta 152 Onkologiska preparat: Herceptin, Avastin, Glivec 39 Tysabri 8 Antal patienter som förväntas avsluta behandlingen 2012 TNF alfa preparat 105 Psykostimulantia: Strattera, Concerta 120 Onkologiska preparat: Herceptin, Avastin, Glivec 63 Tysabri 3 Eventuella nya indikationer? TNFalfa Ulcerös kolit Avastin- Vid hjärntumör Glivec- KML In och utsättningskriterier finns, mer information om respektive läkemedel, se separat sammanställning bilaga 7. Vårdrelaterade infektioner Sjukhusets medarbetare ska följa de fastställda hygien- och klädregler som gäller på sjukhuset. Varje månad ska minst 90 procent av medarbetarna följa hygien- respektive klädreglerna. (Detta mäts genom stickprov varje månad) Syftet är att åtgärderna ska leda till att förekomsten av vårdrelaterade infektioner minskar.

117 25 (43) Följsamheten till hygienregler antal månader då målet nåddes Division DAT KB KIR MTH NEURO PSYK Antal månader Följsamheten till klädregler antal månader då målet nåddes Division DAT KB KIR MTH NEURO PSYK Antal månader Sjukhuset ska två gånger per år mäta och rapportera in följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på alla avdelningar inom slutenvården genom SKL:s punktprevalensmätningar. Resultatet för hela sjukhuset var vid vårens mätning för basala hygienrutiner 80,2% o klädregler 96,4%. Vid höstens mätning för basala hygienrutiner 82,2% och klädregler 96,7% Sjukhuset ska inleda ett arbete med att registrera utvalda vårdrelaterade infektioner genom att mäta: Antalet avdelningar med utbrott av norovirus på Akademiska sjukhuset under året. Sjukhuset ska analysera resultaten och utifrån resultaten formulera en handlingsplan med mål och åtgärdsförslag i syfte att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Antalet avdelningar på sjukhuset med utbrott av Norovirus var 30 st under Antalet under 2011 var 73 st. Mängden utbrott av Norovirus har varit lägre under 2012 på ett nationellt plan. En åtgärdsplan finns för att minska antalet utbrott, och denna följs. Det dominerande åtgärdsförslaget för att ytterligare förbättra situationen är att tillämpa kohortvård i större utsträckning, vilket kräver större personaltillgång under den period då Norovirusinfektioner förekommer. Trycksår Riskbedömning (med hjälp av Modifierad Norton) och planering av åtgärder för identifierade riskpatienter skall genomföras och dokumenteras för inneliggande patienter 65 år och äldre. Varje månad ska minst 50 procent av de inneliggande patienter som är 65 år och äldre riskbedömas inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset. För identifierade riskpatienter ska en planering av åtgärder upprättas och dokumenteras. Andelen riskpatienter med planerade åtgärder skall redovisas. Syftet är att förekomsten av de på sjukhuset förvärvade trycksåren ska minska. a) Resultatet för hela Akademiska sjukhuset under 2012 har legat mellan 40-50% b) Andelen patienter som i november månad hade en el flera dokumenterade åtgärder uppgick till 50% av riskpatienterna jämfört med nov 2011 då 44% av riskpatienterna hade dokumenterad åtgärd

118 26 (43) Trycksår antal månader då mål a) nåddes Division KB KIR MTH NEURO Antal månader Utföraren ska medverka i den nationella punktprevalensmätningen av trycksår Av 660 undersökta patienter befanns 18 % ha trycksår kategori 1-4. Av dessa trycksår utgjordes kategori 1 (den lindrigaste graden) 10,3% (68 pat av 660). Förekomsten av trycksår kategori 2-4 var totalt 7,7 % (51 pat av 660). Ingen mätning HT 2012 Fallhändelser Riskbedömning (enligt SKL:s riktlinjer) och planering av åtgärder för identifierade riskpatienter skall genomföras och dokumenteras för inneliggande patienter 65 år och äldre. Varje månad ska minst 50 procent av de inneliggande patienter som är 65 år och äldre riskbedömas inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset. För identifierade riskpatienter ska en planering av åtgärder upprättas och dokumenteras. Andelen riskpatienter med planerade åtgärder skall redovisas. a) Resultatet för hela Akademiska sjukhuset för 2012 har legat mellan 45% och 55%. b) Andelen patienter som i november månad hade en eller flera dokumenterade åtgärder uppgick till 33% av riskpatienterna jämfört med 19% vid samma månad Fallhändelser antal månader då mål a) nåddes Division KB KIR MTH NEURO Antal månader Malnutrition Riskbedömning (med hjälp av SF-MNA) och planering av åtgärder för identifierade riskpatienter skall genomföras och dokumenteras för inneliggande patienter 65 år och äldre. Varje månad ska minst 50 procent av de inneliggande patienter som är 65 år och äldre riskbedömas inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset. För identifierade riskpatienter ska en planering av åtgärder upprättas och dokumenteras. Andelen riskpatienter med planerade åtgärder skall redovisas. a) Resultatet för hela Akademiska sjukhuset för 2012 har legat mellan 20% och 48%. b) Andelen patienter som i november månad hade en eller flera dokumenterade åtgärder uppgick till 51% av riskpatienterna jämfört med 47 % vid samma månad 2011.

119 27 (43) Malnutrition antal månader då mål a) nåddes Division KB KIR MTH NEURO Antal månader Läkemedelsfel vid vårdens övergångar ska registreras i Medcontrol Antal registrerade fel i vårdens övergångar som finns i Medcontrol uppgår till 60 under Exempel på registrerade fel är brister i dokumentationen, olika problem med Pascal samt en brist att alla verksamheter ej använder Cosmic läkemedelsmodul. Exempel på vidtagna åtgärder: Diskussion vid patientsäkerhetsronder, framtagande och implementering av rutiner. Information till berörda enheter och skärpt uppmärksamhet när patienter flyttas. Utföraren ska vid berörda verksamhetsområden genomföra läkemedelsgenomgångar alt läkemedelsavstämning för pat som är > 75 år med > 5 läkemedel och där vårdtiden > 48 t a) (allmän) internmedicin b) äldrepsykiatri c) ortopedi Det första året med landstingsanställda apotekare har nu passerat och kan summeras. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2011 att från och med 2012 anslå medel för att anställa kliniska apotekare, i stället för att som tidigare år köpa insatserna från Apoteket AB. Apotekarnas huvudsakliga uppgift är att, i nära samarbete med vården, genomföra läkemedelsgenomgångar för äldre patienter med många läkemedel. Under 2012 har totalt läkemedelsgenomgångar genomförts i vårt landsting. Läkemedelsgenomgångar utförda på Avdelning Antal LMG totalt (varav fördjupade angivna inom parentes) 30E: 905 (527) feb-dec MAVA: 30A med: 70B1/70B2: 607 (46) feb-dec 167 (51) sep-dec 641 (3) feb-dec 70D2: 695 (180) feb-dec Äldrepsyk: 30F inf: 30A ger: 133 (76) feb-dec 168 (5) okt-dec 148 (96) aug-dec Efter läkemedelsgenomgången finns en tydlig skillnad i förbättrad kvalitet på läkemedelslistan, något färre läkemedel och en minskning av överföringsfel. För mer info se bifogad rapport. Rapporten i sin helhet skickas också till Ledningskontorets läkemedelsenhet. Se rapporten Klinisk farmaci i Landstingets regi verksamhet under Checklista för läkemedelsgenomgång ska tillämpas

120 28 (43) Checklista har framtagits för att underlätta utförandet av läkemedelsgenomgångar. Den 28 augusti 2012 kom en ny författning som reglerar bl.a. hur läkemedelsgenomgångar ska utföras. Författningen benämns SOSFS 2012:9, och ersätter Socialstyrelsen föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i sjukvården. Läkemedelskommittén har tillsammans med chefläkarna arbetat med att ta fram rutiner för hur den nya författningen om läkemedelsgenomgångar ska implementeras i vårt landsting. Under 2013 kommer författningen att införas i landstinget. Vid utskrivning ska varje patient få en uppdaterad läkemedelslista och ett utskriftsmeddelande där de viktigaste läkemedelsförändringarna finns angivna. Stramamål Följsamhet till "Rekommendationer för empirisk antibiotikaterapi på Akademiska sjukhuset" 2011 Relevant odling ska tas före insättning av antibiotika, alltid blododlingar x 2 före insättning av intravenös antibiotika Följsamheten till rekommendationerna för empirisk antibiotikabehandling på Akademiska sjukhuset gällande blododling, före insättning av intravenös antibiotika, på fyra utvalda representativa avdelningar med hög antibiotikaförbrukning var 22/27 (81,5%). Läkemedelsgenomgångar ska registreras via sökord "Läkemedelsgenomgångar" i Cosmic Under 2012 har förberedelser gjorts för att vi under 2013 kommer vi att kunna följa antalet läkemedelsgenomgångar i Cosmic. Flera förvaltningar har redan läkemedelsgenomgångar som sökord i Cosmic För att snabbt kunna pat en återkoppling avseende hennes/hans remiss som inkommit till sjukhuset, ska remissen vara bedömd inom fem arbetsdagar från det datumet då remissen inkom till sjukhuset. Divisionerna följer månatligen upp hur stor andel av de elektroniskt inkomna remisserna som har bedömts inom 5 arbetsdagar. Under perioden augusti december bedömdes 91 % av elektroniskt inkomna remisser inom 5 dagar. SoS handbok "Din skyldighet att informera och göra pat delaktig" ska implementeras på sjukhuset Sjukhuset ska även implementera den handlingsplan som tas fram av LUL styrgrupp f nationell patientenkät Patientens delaktighet i planeringen av vården behöver bli bättre. Socialstyrelsens handbok om vårdens skyldighet att informera och göra patienten delaktig har successivt implementerats på Akademiska sjukhuset under Chefer på olika linje nivåer i organisationen har fått handboken samt information om handboken för att förbättra patientomhändertagandet Handlingsplan utifrån nationell patientenkät: På landstingsövergripande nivå kommer arbete att göras avseende städ och kost då detta fick låga betyg i enkäten. Inom Akademiska sjukhuset ska alla divisioner arbeta med

121 29 (43) förbättringar av information till patienterna för att minska återinläggningar och information avseende biverkningar av läkemedel. Väntetiden på akutmottagningen vid ingång 60 ska förkortas. a) Minst 75% av pat med ortopediska åkommor ska inom 4t vara klara för hemgång eller vara inlagda på sjukhuset. b) Minst 75% av pat med kirurgiska åkommor ska inom 4t vara klara för hemgång eller vara inlagda på sjukhuset. c) Minst 75% av pat med övriga åkommor ska inom 4t vara klara för hemgång eller vara inlagda på sjukhuset. Om 80% uppnås (medelvärde sep-nov, den 15:e i resp månad) utbetalas tkr/område. Om 85% uppnås (medelvärde sep-nov, den 15:e i resp månad) utbetalas tkr/område. a) ortoped medelvärde ca 70 % under året (64-77), 3 månader > 75 % b) kirurg medelvärde ca 57 % under året (53-65) c) övriga medelvärde ca 45 % under året (43-55) Vi ser ett stigande antal patienter som söker akutvård under senare år. Framför allt ökar andel äldre multisjuka som tar längre tid för utredning. Andel övriga patienter är den största gruppen som söker akutmott. 4- timmars målet påverkas negativt av tillgängliga vårdplatser, väderlek och likanande. Avd 30 C har ändrat utskrivningsrutiner för inneliggande patienter för att skapa vårdplatser tidigt under em och ta emot patienter akutmottagningen. Väntetiden på akutmottagningen vid ing 60 ska förkortas. Längden på maximal väntetid är beroende av pat medicinska tillstånd. En modell med fem triagenivåer ska arbetas fram och implementeras under året. Triage-system med fem nivåer är implementerat och rutin. All personal med mandat att triagera patienter har fått en utbildning.utfallet redovisas varje månad sedan maj. Se separat bilaga (Bilaga 5 Kvalitetsindikatorer ÅRR DAT 2012). Barnakuten ska månatligen redovisa sina väntetider (såväl medelvärde som median) Väntetider på barnakuten Minuter medelv ärde median jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

122 30 (43) Psykiatriska akutmottagningen ska månatligen redovisa sina väntetider (såväl medelvärde som median) 250 Väntetider på psykiatri akuten 200 Minuter medelv ärde median jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Minst 70% av antalet väntande till specialistbesök ska få sitt besök inom 60 dagar (nationellt mål för att ta del av kömiljarden 2012) Se de månatliga statusrapporterna avseende kömiljarden och vårdgarantin som skickats till Produktionsstyrelsen Minst 70% av antalet väntande till operation/behandling ska få sitt besök inom 60 dagar (nationellt mål för att ta del av kömiljarden 2012) Se de månatliga statusrapporterna avseende kömiljarden och vårdgarantin som skickats till Produktionsstyrelsen Utföraren fortsätter arbetet med att införa ett ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete (enligt SOSFS 2011:9) Sjukhuset har deltagit i framtagandet av grundläggande dokument för ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2011:9) Dokumenten är klara för revision, och det fortsatta arbetet är beroende av inriktningsbeslut från Landstinget. En kostnadseffektiv och rationell behandling med nya antikoagulantia Pradaxa Pradaxa har införts under strikt kontroll på hjärtmottagningen, inkl remisspatienter från PV, med kontinuerlig uppföljning av samtliga patienter i kvalitetsregistret Auricula Pat har fått information om rökstopp inför planerade operationer Patienterna tillfrågas om rökning och 345 patienter har fått rekommendation och information om rökstopp i samband med operation. Det har varit svårt att få tillförlitliga utdata och antalet bedöms vara falskt lågt. Exempelvis har kirurgdivisionen infört rutiner för rökstopp inför planerade operationer på hela divisionen, ett annat exempel är thorax. Flera enheter har infört att alla patienter får informationsbroschyr om rökstopp inför operation för att säkerställa att alla får information. Information och rekommendation samt broschyr om rökstopp inför operation lämnas till patienterna.

123 31 (43) Generellt är det vanligaste rutinen att patienterna tillfrågas om tobaksvanor och informeras om rökstopp vid operationsplaneringen ex vid det preoperativa läkarbesöket. Ortopeden och plastikkirurgin är exempel på enheter med mer utvecklade rutiner exempelvis rutin för systematisk uppföljning. Utifrån detta bedöms målet ha uppnåtts. Registrering av pat som fått frågan om tobaksvanor Totalt har patienter tillfrågats. I och med det pågående implementeringsarbetet av Socialstyrelsens riktlinjer har viss dokumentation skett på annat sätt, vilket innebär att utdata ej är heltäckande. Registrering av pat som fått tobakslutarstöd Patienter som får tobaksavvänjning kanaliseras huvudsakligen till lungmottagningen samt att man inom psykiatrin som har utarbetat specifikt rökslutarstöd, totalt 134. Patienterna har fått avvänjningsstöd i grupp eller individuellt (352 besök). Till detta kommer de patienter som fått kortare information eller stöd via telefonrådgivning. Minst 80% av sjukhusets vårdavdelningar bedriver ett alkoholarbete utifrån programmet "Drick mindre"/-audit3/hela AUDIT 80 % av sjukhusets vårdavdelningar arbetar efter alkoholpreventiva programmet Drick mindre, tillkommer att även att större delen av sjukhusets mottagningar arbetar efter programmet. En klar majoritet använder AUDIT3 men på kvinnokliniken används AUDITC samt att inom psykiatrin och på viss andra enheter används hela AUDIT. Riskbruk av alkohol uppmärksammas och pat m riskbruk får rekommendationer/information om riskfri alkoholkonsumtion patienter har under året screenats med AUDIT 3 eller hela AUDIT. Något fler kvinnor än män har tillfrågats. Av de screenade patienterna hade 16 % ett riskbruk. Andelen män med riskbruk är 20 % och av kvinnorna hade 13 % en riskfylld alkoholkonsumtion. Andelen patienter med riskbruk varierar mellan divisionerna från 12 till 40 %. Högsta andelen patienter som screenat för riskbruk finns inom psykiatridivisionen med 40 % och kirurgdivisionen med 20 %. Flest patienter med riskbruk finns i åldersgrupperna år (1 683) och år (1347) samt i åldern år (1 126). Utveckla ett systematiskt arbetssätt f rekommendationer av fysisk aktivitet Generella rutiner på övergripande sjukhusnivå finns i kvalitetshandboken. Samtliga divisioner har påbörjat arbetet med rutinbeskrivningar i kvalitetshandboken. Vissa divisioner har lagt det som en kvalitetsnorm för hela divisionen och andra har plockat ner det till arbetsbeskrivningen för olika yrkesgrupper eller i behandlingsriktlinjer. Utarbetande av landstingsövergripande kvalitetsnorm för otillräcklig fysisk aktivitet pågår. Utveckla ett systematiskt arbetssätt f förskrivning av Fysisk aktivitet på recept (FaR)

124 32 (43) I kvalitetshandboken för Akademiska finns generella rutiner på övergripande sjukhusnivå. På divisionerna finns även pågående arbeten med rutinbeskrivningar i kvalitetshandboken, ex som en kvalitetsnorm för hela divisionen eller rutinen med FaR kopplat till arbetsbeskrivningen som lagts i kvalitetshandboken. FaR-förskrivningen har ökat och det kan tillskrivas ett mer strukturerat arbetssätt. Det finns sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för flertalet diagnoser med avslut i en FaR-förskrivning. Dessa är dock inte inlagda i kvalitetshandboken. Utveckla systematiskt arbetssätt för riskbedömning av nutrition/ohälsosamma matvanor för pat på vårdavd enl SoS nationella riktlinjer f sjukdomsförebyggande metoder Ett systematiskt arbetssätt för riskbedömning av ohälsosamma matvanor har utarbetats utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riskbedömningen innebär användning av Socialstyrelsens screeningfrågor, som ger ett mått på kostens näringsmässiga kvalitet. Underlag för dokumentation i elektronisk patientjournal finns framtaget. Riskbedömningen har testats på tre pilotavdelningar, där även hela processen med påföljande åtgärd, uppföljning och dokumentation har genomförts. Arbetssätt för riskbedömningen av både undernäring och ohälsosamma matvanor finns formulerat i sjukhusövergripande kvalitetsnorm för publicering i kvalitetshandboken. Miljömål Transporter Minska utsläppen av CO2 från sjukhusets totala tjänsteresor med 2 % under år 2012, jämfört med år 2011 Utsläppen ökade med 10 % Delmål: Minska utsläppen av CO2 från tjänstebilar med 4 % under 2012 jämfört med 2011 Utsläppen minskade med 1,6 % Delmål: Minska användning av egen bil i tjänsten med 1 % under 2012, jämfört med år 2011 Utsläppen minskade med 7 % Delmål: Minska flygresor i tjänsten med 2 % under 2012, jämfört med år 2011 Utsläppen ökade med 16 % Delmål: Öka antalet vårdplaneringstillfällen som genomförts med videokonferens-teknik med 30 % jämfört med år 2011 Antalet minskade med 32 % Energi Elförbrukningen ska under år 2012 minska med 2 % jämfört år 2011 Utsläppen minskade med 1,5 %

125 33 (43) Kemikalier Fasa ut 10 % av sjukhusets kemikalier/kemiska produkter som finns med på landstingets avvecklingslista Årsförbrukningen av kemikalier som finns på avvecklingslistan har minskat med 75 %, och antalet har minskat med 18 % Avfall Andelen materialåtervunnet avfall ska vara 32 % av den totala avfallsmängden vid utgången av år Andelen minskade från 31,6 till 31,5 % Användning av kontorsmaterial Minska användning av kontorspapper med 2 % under år 2012 jämfört med år Användningen minskade med 5,2 %

126 34 (43) BILAGA 4 INTERN KONTROLL Rutin/system Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan som granskats Löneutbetalning Ja Stickprovskontroll för den månatliga uppföljningen av Informera Fortlöpande löneutbetalning Tidsredovisning Ja Stickprovskontroll att rutiner finns för tidredovisningen och att de följs och fungerar Informera / utveckla rutin Fortlöpande Bisyssla Ja Kontroll att bisyssla regsistreras och hanteras enligt rutin Läkares jour- och beredskapstid Ja Stickprovskontroll att läkarna lämnar in rätt ifyllda tilläggslistor i tid E-posthantering Ja Stickprovskontroll att e- post läses i rimlig tid Ofakturerade Ja Kontroll att fakturering av vårdkontakter vårdkontakter görs inom Fakturering från det patientadministrativa systemet Ja den tid som satts som mål Stickprovskontroller av rutiner för registrering i det patientadministrativa systemet. Externa projekt Nej Stickprovskontroll av att externa projekt hanteras enligt gällande regler. Upphandling Nej Stickprovskontroller av att lagen om offentlig upphandling följs för konsulttjänster Diktat Ja Stickprovskontroll att digitala diktat blir inskrivna i Cosmic i tid Remissrutiner Ja Remiss skall skickas/signeras inom 5 arbetsdagar efter remissbeslut Patientnära städning Ja Ja Nej Stickprovskontroll att den patientnära städningen utförs i enlighet kvalitetshandbokens regelverk Remissrutin kontroll att konsultationsremisser har bedömts i tid. Kontroll att direktörsbeslut informeras Informera Informera Informera Informera / utveckla rutin Informera och analysera mera Utveckla rutin Informera Informera Informera Informera Fortlöpande Fortlöpande Fortlöpande Följs fortlöpande Följs fortlöpande Följs fortlöpande Följs fortlöpande Följs fortlöpande Följs fortlöpande Följs fortlöpande Remissbekräftelser Fortlöpande Uppföljning av sjukhusdirektörsbeslut Fortlöpande

127 35 (43) BILAGA 5 INTÄKTER RIKS- OCH REGIONVÅRD (mnkr) Akademiska sjukhuset Kund Riks- och regionvård Budget 2012 Budgetavvikelse 2012 Not Dalarna Gävleborg Västmanland Sörmland Värmland Örebro Stockholm Norra regionen Åland Övrigt Summa: Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care TOTALT )Totalt har riks- och regionintäkterna ökat med 4,1 procent. Prisuppräkningen mellan åren var 2,7 procent således en ökning över prisuppräkningen med 1,4 procent. 2) Gävleborg minskar jmf med föregående år när det gäller slutenvård medan öppenvården ökar. Totalt sett en minskning ffa inom onkologisk endokrinologi och brännskadevård 3) Värmland ökar ffa inom neurokirurgi och smärtcentrum 4) Stockholm ökar kraftigt med 14,6 procent. Ökningen återfinns ffa inom neurokirurgi och urologi 5) Åland minskar ffa inom pediatrik och onkologi 6) Uppsala Care har under året ökat generellt över hela sjukhuset.

128 36 (43) BILAGA 6 Utförliga svar avseende angivna läkemedel i Kvalitetsbilagan TNF alfa Indikation IBD (inflammatory bowel disease) inflammatorisk tarmsjukdom Infliximab: Remicade Adalimumab: Humira a) Antal pat som behandlats under 2012: Ca b) Antal pat som påbörjat behandling Ca 25 c) Antal pat som avslutat behandling Ca 20 d) Adalimumab har fått indikationen ulcerös kolit. Ger troligen endast litet genomslag på läkemedelsanvändningen där infliximab är mycket väldokumenterat vid ulcerös kolit och huvudsakligen används i akutskedet. Insättningskriterier: TNF hämmare används för behandling av måttlig-svår, aktiv Crohns sjukdom och Ulcerös kolit hos patienter som inte svarat trots fullständig och adekvat behandling med kortikosteroider och/eller immunosuppressiv behandling; eller som är intoleranta eller har medicinska kontraindikationer för sådan behandling. Dvs enl FASS indikation och de nationella riktlinjer som finns. Det finns stöd i litteraturen att använda sig av en sk Rapid step up strategi där man inom 6 månader går in med TNF hämmare på patienter med otillräcklig effekt av förstahandspreparaten då data tyder på att man kan undvika långtidskomplikationer (tex tarmförträngningar) vid aggressiv initial terapi. Detta gäller fr.a vid Crohns sjukdom. Vid ulcerös colit används oftast infliximab som sk rescue behandling vid svårt akut skov. Detta har visat sig minska colektomifrekvensen. Infliximab ges då oftast som endosbehandling. Dvs preparatet sätts in först när patienten har tecken på signifikant aktivitet i tarmsjukan med tex. buksmärtor, diarréer och lab påverkan trots behandling med billigare preparat eller när patienten har kontraindikationer mot sådan behandling. Uppföljning av effekt och utsättningskriterier. Patienterna utvärderas efter ca 3 månader. Undantag är rescuebehadling vid akut skov av ulcerös kolit där pat är inneliggande och bedöms dagligen. Man sätter ut behandlingen om man bedömer att den inte haft effekt eller om patienten få biverkningar av allvarligare slag. Vi använder en kombination av kliniska och laboratoriska parametrar som sammanfattas i PGA (Physicians Global Assessment. Patienterna fyller även i livskvalitetsformulär. Om behandlingen haft effekt gör man antingen så att patienten får behandlingen vb, sk on demand behandling. En del patienter klarar sig då relativt lång tid innan ny behandling krävs. De flesta patienter återfår dock symptomen snabbt och då kan det ofta bli aktuellt med underhålls behandling under åtminstone 1 år. Det finns en del data som tyder på att man kan vid överväga utsättningsförsök om patienten varit besvärsfri i 6-12 månader och man endoskopiskt, symtommässigt och labmässigt har tecken på remission. Vissa patienter återfaller dock snabbt och för dessa patienter kan det vara aktuellt med mångårig behandling för att få en acceptabel livskvalitet för att kunna fortsätta med studier, yrkesverksamhet etc. Det finns också data som visar att användning av TNF hämmare minskar behovet av sjukhusvård och kirurgi vid inflammatorisk tarmsjukdom.

129 37 (43) Mari Thörn Sektionschef Psoriasis Indikationen för att påbörja behandling med TNFalfa är som tidigare år dvs psoriasis som inte har svarat på eller ej tolererat beh med systemiska läkemedel ( ffa methotrexat men också neotigason el. ciklosporin). PASI ( psoriasis activity score index) bör ligga över 10 samt att också livskvalitets index( DQLI) kan vägs in och ligger under 10. Samtliga patienter finns med i pso-reg och kallas var 3-6 månad för kontroll. Nu har vi 18 patienter som behandlas med TNF alfa ( Enbrel, remicade el humira). Fyra st på började behandlingen under Samtliga har diagnosen psoriasis förrutom två som behandlas för PPP( palmo plantar pustelos). Förutom TNF alfa behandlas 3 patienter med Stelara som räknas till biologiska läkemedel, dessa patienter har startat behandlingen 2011 eller tidigare. Hur många som har slutat är svårare att säga men tror att det är mellan 1-4 st patienter. Beroende på om stelara var medräknat förra året. Vi har också fyra patienter med psoriasis som sedan slutet av 2011 har deltagit i en studie av ett nytt läkemedel. Hade inte studien varit så hade de varit insatt på något TNF-alfa läkemedel. Marie Virtanen, sektionschef hud och könsjukdomar Reumatologiska sjukdomar De reumatologiska diagnoser hos vuxna patienter som är relevanta i detta sammanhang är reumatoid artrit, psoriasisartrit och ankyloserande pelvospondylit. Sammanställningen nedan innefattar dessa + ev enstaka andra mer udda svåra inflammatoriska reumatologiska diagnoser som kan beh m antitnf. Det finns fn fem (5) olika TNF hämmare. Redovisar också uppdelning per preparat. (Det finns flera andra biologiska läkemedel med samma indikationer ; IL-1 hämmare, Il-6 hämmare, CD-20 antagonister m fl men då de inte ingår i frågan så har jag räknat bort dessa). a) Hur många patienter som behandlas(=har pågående behandling vid årets slut) med läkemedlet under Enbrel 269, Humira 116, Remicade 137, Cimzia 15, Simponi 52. Totalt 589st (totalt genom alla år har ca 1400 patienter behandlats med antitnf på VO reuma Uppsala) b) Hur många nya patienter beräknas ha tillkommit 2012 Enbrel 32,Humira 22, Remicade ca 30, Cimzia 20,Simponi 22.. Total 126st. c) Hur många som har avslutat behandlingen 2012 Enbrel 32 Humira 12 Remicade 31 Cimzia 7 Simponi 2. Totalt 84st d) eventuella nya indikationer som tillkommit Se Socialstyrelsens nationella riktlinjer som antogs maj Inga nya diagnoser men utvidgade indikation på tidigare diagnoser dvs ffa tidigare insättning av dessa preparat på RA psoa och kanske mest slående nytt är indikationerna för tidig beh av reumatisk ryggsjd. Se nedan indikationer för behandling.

130 38 (43) e) in- och utsättningskriterier för respektive läkemedel Etanercept (Enbrel) Insättningskriterier Reumatoid artrit Tidigt påbörja behandlingmed MTX och TNF a hämmare vid RA med hög sjd aktivitet och flera markörer för dålig prognos.enbrel i kombination med MTX eller som monoterapi vid MTXintolerans vid svår eller medelsvår RA. Svår aktiv progredierande RA utan tidigare behandling med MTX. Psoriasisartrit Behandla med antitnf vid hög sjukdomsaktivitet. Aktiv och progredierande psoriasisartrit där behandling med andra konventionella sjukdomsmodifierande läkemedel varit otillräcklig. Ankyloserande pelvospondylit Behandla med antitnf vid otillräcklig effekt av NSAID. Uppföljning av effekt Värdering av effekt görs efter 3,eller högst 6 månader. Effektvariabel är DAS 28 (Disease Activity Index) eller ACR vid RA.Vid utebliven effekt (minst uppnått ACR 20 response eller minskat DAS 28 >= 1.2), skall behandlingen omprövas/seponeras. Adalimumab (Humira) Insättningskriterier Reumatoid artrit Tidigt påbörja behandlingmed MTX och TNF a hämmare vid RA med hög sjd aktivitet och flera markörer för dålig prognos.humira i kombination med MTX, eller som monoterapi vid MTXintolerans, vid svår eller medelsvår RA. Psoriasisartrit Behandla med antitnf vid hög sjukdomsaktivitet Aktiv och progredierande psoriasisartrit där behandling med andra konventionella sjukdomsmodifierande läkemedel varit otillräcklig. Ankyloserande pelvospondylit Behandla med antitnf vid otillräcklig effekt av NSAID. Uppföljning av effekt Värdering av effekt görs efter 3,eller högst 6 månader. Effektvariabel är DAS 28 (Disease Activity Index) eller ACR vid RA.Vid utebliven effekt (minst uppnått ACR 20 response eller minskat DAS 28 >= 1.2), skall behandlingen omprövas/seponeras. Infliximab (Remicade) Insättningskriterier Reumatoid artrit Tidigt påbörja behandlingmed MTX och TNF a hämmare vid RA med hög sjd aktivitet och flera markörer för dålig prognos.remicade i kombination med MTX, eller annat DMARD, vid svår eller medelsvår RA. Svår aktiv progredierande RA som inte tidigare behandlats med MTX eller andra DMARD.

131 39 (43) Psoriasisartrit Behandla med antitnf vid hög sjukdomsaktivitet. Aktiv och progredierande psoriasisartrit där behandling med andra konventionella sjukdomsmodifierande läkemedel varit otillräcklig. Kan gej i kombination m MTX eller som monoterapi vid MTX intolerans. Ankyloserande pelvospondylit Behandla med antitnf vid otillräcklig effekt av NSAID. Behandla med antitnf vid otillräcklig effekt av NSAID. Uppföljning av effekt Värdering av effekt görs efter 3,eller högst 6 månader. Effektvariabel är DAS 28 (Disease Activity Index) eller ACR vid RA.Vid utebliven effekt (minst uppnått ACR 20 response eller minskat DAS 28 >= 1.2), skall behandlingen omprövas/seponeras. Samma regler för insättning och utvärdering gäller för de nyare TNF a blockerarna Cimzia Simponi. Kvalitetsregister finns för uppföljning av alla biologiska läkemedel ( inkl TNFa blockerare) som används inom reumatologin, oavsett reumatologisk diagnos (ARTIS). VO reumatologi Uppsala rapporterar till detta register, och vi kan själva hämta data från registret avseende förskrivning, biverkningar, effektdata etc. Ann Knight VO reumatologi Barnsjukvården Reumatologi Kvalitetsregister för etanercept, infliximab och adalimumab dvs TNF-hämmare är det Svenska Barnreumaregistret som har införts under På barnsjukhuset har vi börjat använda registret men vi är också med och utvecklar det. Registret är i första hand ämnat för patienter med barnreumatism som får ett s.k. biologiskt läkemedel. De tre läkemedlen hör dit. Insättningskriterier: I de nationella riktlinjer som tagits fram av Arbetsgruppen för barnreumatologi inom svenska Barnläkarföreningen finns de kriterier att läsa som vi följer för insättning. Riktlinjerna är en sammanfattning av internationella studier och erfarenhet från erfarna barnreumatologer över landet. Inget av de tre preparaten ska användas annat än för barnreumatism som inte har svarat på behandling med metotrexat såväl peroralt som med subkutana injektioner. Etanercept är det biologiska läkemedel som provas i första hand. Indikationen är polyartikulär juvenil idiopatisk artrit (JIA) för barn 4-17 år gamla. Adalimumab har också indikation för polyartikulär JIA för barn 4-17 år gamla och är bättre att välja om barnet samtidigt har en reumatisk ögoninflammation. Infliximab är inte godkänt för behandling av barnreumatism men används ändå i enstaka svårbehandlade fall. Ibland är infliximab det enda medel vi kan ge p.g.a. svår stickrädsla hos barnet, då det ges som en i.v. infusion med några veckors mellanrum.

132 40 (43) Utsättningskriterier: Några tydliga kriterier för utsättning finns inte vare sig nationellt eller internationellt annat än att man rekommenderar att man efter ca ett år med bra behandlingseffekt tar ställning till att trappa ner eller sätta ut medicinen. Effektmått: Vi använder antal aktiva leder, antal rörelseinskränkta leder, stegring av SR och det s.k. child health assessment questionnaire, skattning av smärta och allmänt välbefinnande. Internationellt har man föreslagit ett effektmått som nu valideras (JADAS27). Lillemor Berntson Överläkare Barnmedicin Psykostimulantia a) Hur många patienter som behandlas med läkemedlet AP 71 patienter har behandlats med Stratera 165 patienter har behandlats med Concerta Beroende:511 hos ssk och 630 på behandlingsenhet, varav 63% män och 46% kvinnor. 276 patienter enbart cs och 165 cs och annan farmaka. 58 patienter har ej cs men annan farmaka. b) Hur många nya patienter beräknas tillkomma 2012 Remissinflöde till behandlingsdelen var för första kvartalet 38 stycken, vilket blir 152 nya på ett år Ett stort antal remisser till NPV har avvisats, 119 remisser. Uppskattningsvis kommer ca 700 i behandlingsdelen c) Hur många som förväntas avsluta behandlingen 10 per månad d) Eventuella nya indikationer som tillkommit Inga ändringar sedan redovisning i T2 e) In- och utsättningskriterier för respektive läkemedel Inga ändringar sedan redovisning i T2 BUP: Antal patienter som fått (Metylfenidat) Concerta är Antal som fått Strattera är 423 Onkologiska läkemedel Glivec Jag har sammanfattat mättetal för Glivec på Hematologen. Kunde tyvärr inte föra in datan i tabellen. Vill också säga att jag tagit med alla tyrosinkinashämmare(tki), Glivec, Sprycel och Tasigna. Både Sprycel och Tasigna är dyrare läkemedel än Glivec. Mätetal: a) Vi har ca 37 patienter i C-län som behandlas med Glivec, Sprycel eller Tasigna.

133 41 (43) b) Ca 5 nya patienter tillkommer varje år, så även c) Behandlingen för dessa patienter är livslång, så ser behandlingsrekommendationerna ut. Dock har vi en en Europeisk Akademisk (EURO-SKI)som vi deltar i, avslutat behandlingen för 3 patienter i C-län under året.dock vet vi inte om detta håller på sikt. d)inga nya indikationer. Dock ytterligare ett läkemedel på gång in på marknaden, Ponatinib (Iclusig). Godkänt i USA senaste veckorna. Ny indikation; Kronisk myeloisk leukemi (KML )patienter med T315I mutation. Pris i USA kr/patient/år. Kommer troligtvis att godkännas i Europa under e)insättningskriterier ; nydiagnostiserad Kronisk myeloisk leukemi (KML). Även molekylärt recediv efter Allogen stamcellstransplantation (SCT) för KML och akut lymfatisk leukemi (ALL) patienter. Vid KML inga utsättningskriterier utan livslång behandling ( förutom inom ramen för studie se ovan). Gist tumörer Glivec Nya patienter Glivec, 3-4 pat/år startas i Uppsala ( ca kr/mån). En av årets patienter hade Exon 9 vilket innebar dubbel dos (800mg) = kr mån, 10%-15% har exon 9 Genom att adjuvant behandlingen har slagit igenom så har antalet ökat något. totalt har vi ca 8-10 Uppsala patienter som behandlas med Glivec för Gist. Siffran kommer att öka något de närmaste 2 åren med ca 2 pat/år ( adjuvant behandlingen) men sen stabiliseras. Glivec patentet går ut om ca 2 år Herceptin och Avastin Bröstcancer Herceptin a) 33 st b) ca 30 c) ca 30 d) Inga e) 1. (Adjuvant) Standard är 1 års Herceptin i kombination med cytostatika vid HER2 positiv bröstcancer (utgör 10-15% av all ny bröstca) 2. (Palliativ/kurativ)Standard som tillägg till cytostatika vid spridd HER2 -positiv bröstcancer (medianöverlevnad ca 2-3 år) Avastin a) bröstca 3, Colorektalca, Ovarialca och Hjärntumör oklart ca 30 tot b) ca 30 c) ca 30 st d) Hjärntumör e) 1. Colorektalca: som tillägg till cytostatika vid 1.a linjens cytostatika vid avancerad sjukdom vid KRAS-muterade pat (ca 50%) 2. Ovarialca. Recidivpat tillsammans med cytostatika. 3. Hjärntumör: återfall efter primärbehandling, singel eller i kombination med cytostatika 4. Bröstaca: endast palliativt första linjen inom studier. Henrik Lindman Överläkare, Onkologi CNS patienter Avastin

134 42 (43) Vi har på ODA gett genomsnittligt 7.6 behandlingar med Avastin per månad. Vi ger det hos CNS patienterna var 14 dag, dosen är 10 mg/kg. Dvs detta ska motsvara ca 4 patienter per månad som får Avastin Vi ger inte Avastin aktuellt i adjuvant syfte men enbart som recidiv behandling. Oftast i 1. linje då detta tåls bättre än annan cytostatika Patienterna stoppar behandlingen med Avastin vid tecken på progression, blödningar, märgpåverkan eller vid tromboembolier. Avaglio studien som blev offentliggjord här i höstas pekar på att det har en roll adjuvant men vi avväntar slutresultaten från studiet som kommer under 2013 förmodligen till ASCO i juni. Därför används avastin fortfarande inte adjuvant. Kommer kanske att göras senare på året! Avaglio studien har dock visat signifikant bättre PFS med ca 4 månader men nästan lika viktigt är att patienterna får det generellt bättre under behandlingarna och kan hålla performance status i längre tid vilket är mycket viktigt hos dessa patienter. Avastin har en potentiell verkan för att minska biverkningar vid re-bestrålning av hjärntumörer. Detta kommer kanske avastin att användas för under 2013 men det handlar om mycket få och utvalda patienter, uppskattningsvis kanske max 5 i år. Gyn cancer Avastin I medeltal ca 8 pat/mån Ges ej adjuvant, Ges till pat som efter op har tumörbörda kvar (utvalda patienter) Ges vid 1:a recidiv (utvalda fall) Ges till pat som får recidiv och är platinum resistenta Medel behandlingstid ca 1 år Colorectal cancer Avastin I medeltal ca 10 pat/mån Ges till pat med metastaser, tillsammans med cytostatika 1:a linjen medelbehandlingstid 8 månader 2:a linjen medelbehandlingstid 5 månader Katarina Schoning, Vårdenhetschef MS läkemedel TYSABRI Tysabri är en form av förebyggande behandling. MS-behandlingarna innebär inte, som reuma- och kanske cancerbehandlingarna, att patienten blir mätbart bättre - i stället går den ut på att pat förhoppningsvis inte ska bli mätbart sämre. 1. Insättningskriterierna framgår av den text du bifogat. "Utsättningskriterier" har vi inga väldefinierade - men en tumregel kan vara att utsättningsförsök övervägs efter 5 års behandling med frånvaro av sjukdomsaktivitet; om aktivitet förekommit, kan behandlingen fortgå ytterligare flera år.

135 43 (43) Ett annat utsättningskriterium är om patienten tydligt går in i s k sekundärprogressiv fas av MS, då det är en annan sjukdomsmekanism än den initiala som tar över och ingen känd MS-behandling har någon effekt. 2. Effektvariabeln är "frånvaro av sjukdomsaktivitet" eller "bästa möjliga frånvaro av sjukdomsaktivitet". Behandlingen minskar enligt randomiserad stor studie sjukdomsaktiviteten med knappt 70%. Det innebär att drygt 30% av en faktiskt okänd framtida sjukdomsaktivitet förväntas fortgå trots behandlingen. Viss pågående sjd-aktivitet är alltså inte liktydigt med "terapisvikt" utan understryker paradoxalt nog behovet av fortsatt behandling - sjukdomen visar sig vara aktiv och behöver fortfarande undertryckas. Jan Fagius Professor, Neurodivisionen Sammanställning Strattera, Strattera, TNF alfa TNF alfa Concerta Concerta Herceptin Avastin Glivec Tysabri vuxna barn vuxna barn a) Hur många patienter behandlas med läkemedelt? IBD 60-70, Psoriasis 18, reum.sj 589 Reum.sjukdomar Bröstcancer 33 Bröstcancer 2, CNS 4, Gyn cancer 8, Colorectal cancer 10. Ca 30 totalt Hematologi 37, Gist b) Hur många nya patienter har tillkommit 2012? IBD 25, Psoriasis 4,reum sj. 126 Reum.sjukdomar Hematologi 5, Gist c) Hur många förväntas avsluta behandlingen 2012? IBD 20, Psoriasis 1-4, reum. sj 84 Reum.sjukdomar 3 10/månad Hematologi 3, 3 d) Eventuella nya indikationer som tillkommit? Ulcerös kolit nej nej nej hjärntumör KML nej e) In- och utsättningskriterier för respektive läkemedel Ja ja ja ja ja Ja ja Enligt uppdrag Astrid Forsström Läkemedelschef

136

137 Årsredovisning 2012 Lasarettet i Enköping

138 2 (36) Årsredovisning 2012 Viktiga händelser Efter flera års planerande inleddes ombyggnationen av operationsavdelningen och uppvakningsavdelningen. Lasarettet har medverkat i landstingets kökortningsinsatser. Lasarettets närvårdsavdelning invigdes i april 2012 Lasarettet är aktör i vårdval för ögonbottenfotografering vid diabetes samt ljusbehandling vid psoriasis. Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört en inspektion av strålsäkerheten på lasarettet. Sammanfattande bedömning Ekonomiskt redovisar lasarettet ett underskott med minus 6 Mkr. Trots omställningsproblematik med ombyggnad av operationsavdelning, etablering av närvårdsavdelning och svårigheter med rekrytering av nyckelkompetenser, upprätthölls en hög produktionstakt och lasarettets produktion översteg grundbeställning enligt vårdavtal och tilläggsbeställningar i form av kökortningsinsatser. Lasarettet klarar dock varken kömiljards- eller vårdgarantimålen fullt ut. I övrigt klarar lasarettet de flesta mål angivna i styrkort och vårdavtal. Lasarettet uppvisar ett mycket gott resultat i medarbetarenkäten. Lasarettets sjuktal har ökat marginellt men är fortsatt låga. Kaizenmetodiken har vidareutvecklats och omfattar nu även arbetsmiljö. Lasarettets goda samarbete med Enköpings och Håbos kommuner gällande fortsatt utveckling av närvård har intensifierats och fördjupats ytterligare. Medborgare och kund Hälsoinriktat arbete Implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder påbörjades under året. Åtgärdsrutiner utifrån riktlinjerna har fastställts i lasarettets ledningsgrupp och är kommunicerade till alla enheter. Gott bemötande och hög tillgänglighet Nationella patientenkätresultaten presenterades i september. Lasarettets resultat visar oförändrad upplevelse av gott bemötande men försämrad upplevelse av öppenvårdstillgängligheten. Tillgängligheten till slutenvård upplevdes som oförändrad. Arbete för ökad faktisk tillgänglighet har bedrivits bland annat genom utökad användning av webbtjänsten mina vårdkontakter. Fem mottagningar erbjuder sms påminnelse till besök, en mottagning har utökat telefontiden. Försöksverksamhet med kallelse till mottagning som färdbevis på Upplands lokaltrafik har startats. Röntgenavdelningen har genom förändringar av personalens schemaläggning ökat möjligheten att ha planerad verksamhet på magnetkameran och datortomografen under helger, samt infört drop in -mottagning för enklare undersökningar sex dagar per vecka. Som ett led i utvecklingen av lasarettets Kaizen-arbete har medicinmottagningen startat ett försök med att involvera även patienter med en reviderad, anpassad version av Kaizen-lappen. Patienterna uppmanas att bidra med synpunkter och förslag till förbättringar. Vårdgaranti och kömiljard Mottagningarna klarade vårdgarantimålet 80 procent utom tre månader vid årets inledning och vid höstens inledning. Kömiljardmålet klarades endast under fyra vårmånader och en höstmånad. Svårigheterna har varit störst inom specialiteterna ortopedi, urologi och hudsjukdomar trots att produktionen översteg planerad nivå. Utfallet för operation/behandling ligger trots extra satsningar något sämre till. Kömiljardmålet klarades endast två månader även om produktionen nådde planerad nivå. Totalt sett har köerna, både till mottagning och till operation, ökat under året även om en tydlig minskning skedde inför sommarperioden. Ökningen förklaras främst av att behovet överstiger produktionsnivån trots att den ökat utöver uppdraget.

139 3 (36) Hög säkerhet Omfattande arbeten har bedrivits i enlighet med lasarettets särskilda handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Övrigt säkerhetsarbete bedrivs i enlighet med lasarettets ledningssystem för säkerhet. Möjlighet att välja vårdgivare Lasarettet är en aktör inom vårdvalen ögonbottenfotografering av diabetiker och ljusbehandling vid psoriasis samt har deltagit i det landstingsövergripande arbetet med att identifiera ytterligare vårdvalsområden och i framtagandet av regelbok för öppenvårdsgynekologi. Ekonomi Resultat Resultatet för Lasarettet i Enköping 2012 är kronor. Mnkr Budget Utfall Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt 1 1 Finansiering Resultatet är en förbättring med 4,1 miljoner kronor mot tidigare prognos. Förbättringen förklaras av full produktionsersättning för c-länsvård 1,3 miljoner kronor, senarelagd hyresdebitering 1,4 miljoner kronor, oförutsedd återbetalning gällande systemkostnader 0,9 miljoner kronor samt beslut om central finansiering av lasarettets fordran på MedPro Clinic AB:s konkursbo vilket förbättrat resultatet med 0,5 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen är 8,86 procent med en produktionsökning av C-länsvård motsvarande 5,4 procent. Verksamhetens intäkter Riks- och regionvårdsintäkterna understiger budget med 8,3 miljoner kronor med anledning av den intensiva satsning på kökortning som lasarettet medverkar i. De extra beställningarna på 90+50st protesoperationer och 300 koloskopier har genererat 9,5 miljoner kronor i ökad rörlig ersättning. Utöver dessa har ytterligare kökortningsinsatser utförts till ett värde av 6,2 miljoner kronor. Sammantaget överskrider intäkterna för c-länsvård budget med 15,7 miljoner kronor. De tekniska problem som Radiologiskt centrum haft med faktureringsunderlagen under 2012 har identifierats och korrigerats under hösten vilket medfört resultatförbättring mot tidigare prognos. Den negativa budgetavvikelsen stannade på 488 tusen kronor vilket dels förklaras av minskad konventionell röntgenundersökning men även av en höjd intäktsbudget med anledning av en planerad ökad lasarettsextern produktion. De lasarettsinterna röntgenundersökningarna minskade med 2,32 procent vilket skapat utrymme för lasarettsextern försäljning. Den positiva trend vi såg under 2011 gällande avtagande intäkter från kommuner för utskrivningsklara patienter har brutits och intäkterna har ökat kraftigt under året. Utfall 2012 är 986 tusen kronor mot budget 80 tusen kronor. Övriga externa intäkter överstiger budget med 1 miljon kronor, efter justering av extrabeställda koloskopier som ligger budgeterade med 1,2 miljoner kronor på övriga externa intäkter men redovisas som rörlig intäkt från HSS. Inom gruppen ryms ett antal mindre poster som mellan åren är svårskattade varvid försiktighetsprincipen tillämpats vid budgetering. Personalkostnader inkl. inhyrd personal Föregående års trend med höga kostnader för inhyrd personal har fortsatt även Kostnaden som uppgår till 15,5 miljoner kronor är obudgeterad. Lönekostnaden för läkare understiger budget med 7,6 miljoner kronor på grund av vakanta tjänster som bemannats med inhyrd personal. Kostnaden för läkare inklusive inhyrda läkartjänster överskrider budget med 5,1 miljoner kronor där 1 miljon är att hänföras till utökat uppdrag. Lönekostnaden för övrig personal överstiger budget med 1,3 miljoner kronor vilket ger ett kostnadsöverskridande inklusive övrig inhyrd personal med 4 miljoner kronor. Av dessa kan 1,3 miljoner kronor hänföras till utökat uppdrag.

140 4 (36) Övrig kostnadsökning är framförallt en konsekvens av svårigheten att rekrytera läkare med specialistkompetens. Även en hög intern personalomsättning bland sjuksköterskor och en ökad sjukfrånvaro bland läkargruppen påverkar utfallet negativt i form av höga kostnader för introduktioner och inhyrd personal. Övriga patientrelaterade kostnader Övriga patientrelaterade kostnader överstiger budget med 4,5 miljoner kronor. Medicinsk service överskrider budget med 4 miljoner kronor vilket delvis förklaras av den höga produktionstakt som föreligger och av att planerade kostnadsreduceringar inte genomförts. Jämfört med föregående år har kostnaden för medicinsk service ökat med 3,1 miljoner kronor vilket motsvarar en kostnadsökning på 13,42 procent. Vid en djupanalys av kostnadsutvecklingen framträder dels en prisökning på 4,61 procent samt en förändrad volym/produktmix som bidragit till en kostnadsökning på 8,43 procent. Den största avvikelsen kan hänföras till klinisk patologi och cytologi där kostnadsökningen motsvarar 62,68 procent varav prisökning 26,08 procent och volym/produktmix motsvarar 36,38 procent. Medicinskt material överstiger budget med 1,9 miljoner kronor varav 810 tusen kronor förklaras av ökade proteskostnader med anledning av ökat protesuppdrag. Lasarettet hade i budget planerat för 600 protesoperationer men utförde ytterligare 67 stycken. Resterande kostnadsökning är en effekt av nytillkomna diagnoser som bland annat axelkirurgi och korsbandoperationer samt nya operationsmetoder vilka är bättre ur patientsäkerhetsperspektiv men är mer materialkrävande. Till viss del motverkas dessa kostnadsökningar av minskade övriga externa kostnader samt lägre hyreskostnad till följd av senarelagd hyresdebitering för den nyinvigda Närvårdsavdelningen. Avskrivningskostnader har en positiv avvikelse mot budget med 1,3 miljoner kronor. Det är en konsekvens av låg investeringstakt delvis på grund av fördröjda upphandlingar. Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen gällande väntetider i vården uppgick till 410 tusen kronor mot budgeterade 1,4 miljoner kronor och lasarettet klarade målet för nybesök 5 månader och för operation/behandling 2 månader. För vårdrelaterade infektioner uppnåddes målet 90 procents följsamhet till basala hygienregler 2 månader och målet 90 procents följsamhet till klädregler uppnåddes samtliga 12 månader vilket innebär att målrelaterad ersättning för vårdrelaterade infektioner blev 1,1 miljoner kronor mot budgeterade 1,4 miljoner kronor. En återbetalning av 2011 års målrelaterad ersättning har belastat årets resultat med 660 tusen kronor. Sammantaget understiger den fasta ersättningen från HSS med 2,5 miljoner kronor i målrelaterad ersättning. Investeringar Investeringsprocessen har under året varit belastad med kraftiga fördröjningar vilket medfört att lasarettet har investerat för 2,4 miljoner kronor mot budgeterade 28,3 miljoner kronor. Sex akuta investeringar genomfördes till ett värde av 717 tusen kronor samt fyra planerade investeringar till ett värde av 1,7 miljoner kronor. Lasarettet arbetar aktivt med frågan och en kartläggning är genomförd. Jämförelse mot föregående års bokslut. Verksamhetens intäkter exklusive rörlig ersättning HSS har ökat med 6,2 miljoner kronor vilket motsvarar 10,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Patientavgifter har ökat med 2,2 miljoner kronor där öppenvårdsavgifter står för 2,1 miljoner kronor vilket delvis förklaras av ökat antal läkarbesök med 6,22 procent. Röntgenintäkterna har ökat med 2,9 miljoner kronor dels med anledning av högre produktionstakt av MR-undersökningar men även till följd av det produktionsstopp som inföll våren Riks- och regionvårdsintäkter har ökat med 2,2 miljoner kronor vilket förklaras av helårseffekt av Enköpings kommuns delfinansiering för Palliativa enheten

141 5 (36) med 1,7 miljoner kronor. Intäkter från kommunerna för utskrivningsklara patienter har ökat med 650 tusen kronor. Övriga intäkter har sjunkit med 1,7 miljoner kronor varav 1,5 miljoner kronor förklaras av projektmedel för projekten SAH-team, Engage-Af och SOFT vilka 2012 ingår i ordinarie drift. Verksamhetens kostnader har ökat med 38,3 miljoner kronor vilket motsvarar 8,96 procent. Kostnadsökningen fördelar sig enligt följande. Personalkostnaden har ökat med 26,4 miljoner kronor vilket motsvarar en kostnadsökning på 9,68 procent. Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 5,4 miljoner kronor vilket motsvarar 54,1 procent. Övriga patientrelaterade kostnader har ökat med 6,5 miljoner vilket motsvarar en kostnadsökning på 4,48 procent. Direkta patientrelaterade kostnader som medicinskt material, medicinsk service och läkemedel har sammantaget ökat med 5,1 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2011 vilket ligger i paritet med produktionsökning på 5,23 procent. Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Lasarettet har under våren tagit fram en långsiktig handlingsplan för ekonomi i balans där 31 punkter identifierats. Målsättningen med denna handlingsplan är att lösa en kostnadsproblematik som bottnar i för höga driftskostnader på grund av vakanser, svårt rekryteringsläge och för höga kostnader för inhyrd personal. Handlingsplanen har ett långsiktigt perspektiv för en framtida kostnadseffektiv verksamhet. Tydlig planering, styrning och uppföljning Lasarettet har påbörjat ett arbete med att öka kvaliteten både vad gäller budget och utfall. Relevanta periodiseringsnycklar används för de större budgetposterna där trender är identifierbara. Nyckeltal som kombinerar monetära, personella och produktionsvärden har tagits fram och följs månadsvis. Dessa publiceras på Navet tillsammans med måluppfyllelse och månadens resultat. En kartläggning av investeringsprocessen har genomförts. Utfördelning av intäkter och kostnader 2012 har interndebitering av förvaltningens röntgenverksamhet återinförts. Produktionsintäkterna tillfaller sedan tidigare producerande verksamhet och under 2012 har även vissa delar av den målrelaterade delen fördelats till berörd enhet vilket kommer att vidareutvecklas under procent av lasarettets intäkter fördelas till producerande enhet. 10 procent av kostnaderna hanteras centralt vilka främst består av lasarettsgemensamma kostnader 4,94 procent, exempelvis utvecklingskostnader, AT-läkare, materialförsörjningsteamet och gemensamma hyreskostnader med mera. Ledning och stab uppgår till 3,62 procent av det totala kostnadsutfallet och hanteras centralt på lasarettsnivå i likhet med IT-kostnader 1,63 procent, Resterande kostnader fördelas till lägst centrumnivå. Kostnadseffektivitet och affärsmässighet i verksamheten Ett av lasarettets prioriterade områden är att skapa tydlighet och långsiktighet gällande uppdrag, produktion, finansiering och ansvar. Ansvaret är delegerat i linjen. Varje ekonomiskt beslut bedöms utifrån kort- och långsiktig ekonomisk effekt för landstinget och lasarettet. Patientsäkerhetsaspekten vägs alltid in. Ett inledande lokalt arbete för att införa throughput accounting på en pilotverksamhet under 2013 har startats. Radiologiskt centrum deltar aktivt i landstingsgemensamma projektet Prismodell, med syfte att få fram prislista som speglar den faktiska kostnaden för respektive undersökning. Leverens av diverse data till ekonomi, inför debitering månadsvis, är anpassad för att bättre överensstämma med remittenters behov. Kvalitetsgranskning sker, med korrigeringar, innan leverens. Produktion Standardisering av processer Lasarettet i Enköping har inlett produktionsplanering av mottagningsarbetet med särskilt fokus på utjämning av flödet för att korta köerna. Den opererande verksamheten vid Kirurgiskt centrum är produktionsplanerad och följs upp löpande. Ett arbete för

142 6 (36) att standardisera administrativa processer har pågått på Kirurgiskt centrum vilket resulterat i standardoperationsberättelser och standardbrev till patienter. Chefsutbildningar i produktionsplanering och processstyrning har genomförts vid lasarettets samtliga centra och skall fortsätta. Lasarettet har definierat sina huvudprocesser, hälso- och sjukvård samt utbildning och befinner sig nu i en utbildningsfas för vidare processinriktning. Tillämpning av tillgängligt kunskapsunderlag Lasarettet medverkar i flera av de nationella kvalitetsregistren såsom Auricula, Swedeheart, nationella diabetesregistret, Senior Alert, Gall-riks, Palliativa registret, Rikshöft och nationella knäartroplastik-registret och får därigenom god återkoppling på vilket sätt tillgängligt nationellt kunskapsunderlag tillämpas. Ämnesområdesansvariga läkare och paramedicinare har delegerat ansvar att bevaka och implementera ny kunskap från SBU och andra källor. Sjukhusledningen analyserade SKL:s öppna jämförelser och utarbetade en handlingsplan för att ta tillvara den förbättringspotential som kunde identifieras vid analysen av jämförelsen. Utveckling av kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning. Lasarettet arbetar med att analysera och följa upp de spartips som läkemedelskommittén utvecklat för kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning i enlighet med kommitténs skrift Läkemedel med mer kostnadseffektiva alternativ eller där nyttan kan behöva omprövas Diskussioner med förskrivarna utifrån utfall hålls regelbundet. Minska vårdskador enligt produktionsstyrelsens uppdrag Lasarettet har skärpt målsättningarna inom prioriterade kvalitetsutvecklingsprojekt gällande trycksår och malnutrition. Lasarettet har målet att alla patienter utan dietrestriktion skall ha ett kaloriintag över 75 procent av dagliga behovet. Handlingsplan är upprättad och förbättringsarbete har startat. En mätning av nattfastan har genomförts och åtgärder testas. Lasarettet har även målet att halvera punktprevalensen av trycksår till < 10 procent. Under året har alla sängar utrustats med trycksårsförebyggande madrasser. Kirurgiskt centrum har startat ett arbete mot protesinfektioner inom nätverket PRISS. Hygiensamordnarna har arbetat med att förbättra följsamheten till landstingets kläd- och hygienregler, och det är en trend till förbättring av hygienföljsamheten. Kvalitetsregistret Senior Alert är breddinfört. Inom arbetet med ständiga förbättringar enligt Kaizen har sjukhuset nu genomfört drygt 2000 förbättringar. Bemötandefrågor, samarbete med brukar- och anhörigföreningar samt arbete med stöd till anhöriga Lasarettet deltar i den nationella patientenkäten och sjukhuschefen har årliga möten med representanter för patientföreningar i södra länsdelen. Lasarettet deltar i arbetsgruppen för utveckling av anhörigstöd. Policy respektive plan för likabehandling Jämställdhetsgruppen leds av HR-enheten och består av representanter från HR, ledning, avdelningschefsgruppen samt fackliga representanter. Arbete har påbörjats med en likabehandlingsplan ur ett arbetsgivarperspektiv. Arbetet utgår från den landstingsövergripande planen och lasarettets likabehandlingsplan beräknas vara färdig under våren I den landstingsövergripande likabehandlingsplanen finns krav på att upprätta handlingsplan för tre av totalt sju diskrimineringsgrunder, d.v.s. enligt diskrimineringslagen ska handlingsplan upprättas av arbetsgivaren gällande kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Jämställdhetsgruppens förslag är att i lasarettets likabehandlingsplan även inkludera övriga diskrimineringsgrunder, d.v.s. könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. HBT-certifiering. Som ett led i lasarettets arbete med att främja och verka för respektfullt bemötande av patienter och anställda erbjöds medicinmottagningen hösten 2011 att som första enhet HBT-certifieras. Avtal tecknades med RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) och arbetet inleddes hösten 2012 med be-

143 7 (36) räknad tidpunkt för slutlig certifiering i maj Lokalanpassning för personer med funktionsnedsättningar Inredningen i bårhusets visningsrum har ändrats för att neutralisera utrymmet avseende religiösa symboler. Förbättring av den inre miljön med bättre skyltning och visualisering av potentiella faror har genomförts. Ombyggnaden av ramp och stannplan vid entré 4E har reviderats och ett räcke är monterat. Huvudentrén har utrustats med rollatorer och ett utökat antal rullstolar. En mobil applikation med interaktiv karta för bättre tillgänglighet har tagits i bruk. Direktlarm till akutmottagningen har monterats vid huvudentrén. Helhetssyn på flöden och samverkan när vi - standardiserar processer - jämnar ut flöden Lasarettet uppmuntrar till och deltar i förvaltningsöverskridande samverkan i arbeten med att förbättra flöden och reducera variation i kliniska processer. Kvalitetsutvecklingsarbete Systematisk verksamhets-/kvalitetsutveckling bedrivs med huvudfokus på patientsäkerhet, för mer detaljerad information se kvalitetsbilagan. Produktionstakten för C-länsvård på lasarettet har legat över periodiserad budget under större delen av 2012 främst med anledning av den beslutade kökortningsinsatsen. Vid inkluderande av höjd produktionsvolym till följd av kökortningsinsatser och tilläggsbeställning är produktionsutfallet för DRG slutenvård, inklusive gruppering av ogrupperade besök och vårdtillfällen, något under produktionsbudget med 21 DRG. Det är en negativ avvikelse med 0,4 procent. Det motsvarar en produktionsökning med 3,2 procent jämfört med föregående år. Antal vårdtillfällen är 25 färre än periodiserad planering vilket ger en negativ avvikelse med 0,5 procent men 1,7 procent mer än produktionsutfallet Produktionsutfallet gällande DRG öppenvård ligger 46 DRG över utökad produktionsbudget vilket ger en överproduktion på 1,3 procent. Jämfört med föregående år ligger produktionsökningen på 0,1 procent. Antal läkarbesök överstiger utökad produktionsbudget med 263 besök och 0,6 procent vilket är en ökning med 6,5 procent jämfört med föregående år. I utfallet för övriga besök ingår vårdval med 1644 besök fördelat på ögonbottenfotografering 1057 och ljusbehandling 587. Exkluderas vårdval ligger produktionen i paritet med produktionsbudget. Sammantaget har lasarettet producerat 25 DRG över utökad beställning vilket ger en överproduktion på 0,3 procent. Avvikelser mot beställning i enskilda MDC-grupper förekommer och de största negativa MDC-grupperna är D04 Andningsorganens sjukdomar -49 DRG, G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel -46 DRG, S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV -50 DGR, och W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem med avvikelse -48 DRG mot periodiserad produktionsbudget. Analysen av dessa visar att gällande akutvården föreligger en naturlig variation beträffande diagnosgrupper vilket gör en analys på detaljnivå mindre valid. Förnyelse Forskning och innovation främjas Karolinska institutet och Mälardalens högskola bedriver ett lasarettsövergripande forskningsprojekt där man studerar effekten av att lösa arbetsmiljöproblem med lasarettets förbättringsstrategi Kaizen. I övrigt finns forskningssamarbeten med Akademiska sjukhuset. Lasarettet har även startat samarbete med Innovation Akademiska för att främja medarbetares innovationsförmåga, och information om hur innovationer kan vidareutvecklas har givits till medarbetare vid lasarettet. Tydliga och prioriterade strategiska områden Närvård prioriteras vid lasarettet och den nya Närvårdsavdelningen har invigts. Förberedelser för att starta ett mobilt sviktteam har genomförts. Införandet av Akutliggaren har förberetts på akutmottagningen. Detta förväntas ge ett effektivare informa-

144 8 (36) tionsflöde och därmed minska väntetiden för patienten. Lyckade försök har genomförts med direktinskrivning av protespatienter på Kirurgavdelningen i samband med mottagningsbesöket. Arbetssättet kommer att vidareutvecklas och implementeras. Lasarettet har medverkat som pilot i utvecklingen av den nya operationsplaneringsmodulen i Cosmic. Samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Lokalt finns ett omfattande samarbete med Akademiska sjukhuset. Regionalt samarbete med Landstinget i Värmland har initierats. På nationell nivå finns upprättat samarbete med Qulturum vid Jönköpings läns landsting samt lasarettet i Trelleborg och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Internationellt samarbete är upprättat med IHI, Institute for Healthcare Improvement i Cambridge, Massachusetts. Medarbetare Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Engagerad medarbetarindex för Lasarettet hamnade på 4,16 vilket får betraktas som ett mycket gott resultat och ett tecken på att medarbetarna på lasarettet känner engagemang i sitt arbete. Arbetet med Kaizen har intensifierats under året och inbegriper tack vare KaizenHälsa-projektet nu också ständiga förbättringar inom hälso- och arbetsmiljöområdet. Tydliga och kommunikativa ledare Ledarskapsindex ligger på en bra nivå (4,1) och medarbetarna är nöjda med chefernas sätt att informera om viktiga händelser och beslut. Vi har tidigare genomfört egna utbildningsinsatser för lasarettets chefer i ämnet kommunikation. Syftet med utbildningsinsatsen, i kombination med regelbundna chefsmöten och chefsdagar, har bland annat varit att stötta cheferna i att bli mer tydliga och kommunikativa. Rätt kompetens En stor utmaning under året har varit att rekrytera rätt kompetens. När det gäller yrkesgruppen läkare kan vi konstatera att vi inte lyckats fullt ut, vilket också avspeglar sig i höga kostnader för hyrläkare. För att minska kostnaderna för hyrläkare har vi, förutom rekryteringsinsatser, också påbörjat ett arbete med att se över om det finns arbetsuppgifter som idag ligger på läkarna som kan utföras av andra yrkesgrupper. En av höstens chefsdagar hade temat kompetensbaserad personalstrategi. Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år 2,6% Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring 5,1% Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år 0,4% Inhyrd personal, årsutfall 15,5 mnkr Årsutfall jfr årsbudget Andel verksamheter som har fått sitt medarbetarenkätsresultatet återredovisat 15,5 mnkr 100% Timlönekostnaden har ökat från 206,3 till 211,7 det vill säga med 2,6 procent jämfört med Ökningen beror på ökade kostnader som en följd av löneöversyn samt på att lönenivån för nyrekryterad personal är högre än för befintlig. Ökningen av den genomsnittliga timlönekostnaden skulle ha varit något högre om kostnaden för hyrpersonal inkluderades i nyckeltalet. Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat från 399 till 419 jämfört med föregående år, vilket ger en ökning på 5,1 procent. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar ytterligare cirka 8 årsarbetare per månad. Ökningen beror framförallt på det utökade uppdraget inom kirurgin samt bemanning av den nya Närvårdsavdelningen. Det är i gruppen sjuksköterskor som vi ser den största ökningen. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, har ökat med 9,6 procent jämfört med Ökningen beror dels på den utökade produktionen men också på att sjuklönekostnaden och kostnaden för övertid har ökat markant. Kostnaderna för inhyrd personal var under ,5 miljoner kronor, vilket är 5,4 miljoner kronor högre än för Ökningen beror till största del på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specia-

145 9 (36) listområden men också på långtidssjukskrivningar i läkargruppen. Sjukfrånvaron har ökat från 4,5 till 4,9 procent jämfört med Den ökade sjukfrånvaron beror framförallt på en ökning av långtidssjukfrånvaron och här kan vi se att yrkesgruppen överläkare är den grupp som står för den största ökningen, från 2,7 procent till 5,8 procent, vilket ytterligare förklarar det ökade behovet av hyrläkare under perioden. Sjukfrånvaron har ökat för både kvinnor och män framförallt i åldersgruppen äldre än 50 år. Produktionen är fortsatt hög och har inte märkbart påverkats av sjukfrånvaron. Bemanningen har klarats med hjälp av hyrpersonal, vikarier och övertidsarbete. Den negativa utvecklingen med ökad sjukfrånvaro var störst under första halvan av 2012 och har sedan stannat av. Flertalet av de långa sjukskrivningarna har haft diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedömts kunna påskynda tillfrisknandet. Interna kontrollplaner Den interna kontrollplanen har följts upp och rapportering har skett, enligt uppgjord plan, från respektive centrum samt ansvariga inom staben. Förvaltningens organisation för intern kontroll utgörs av lasarettets ledningsgrupp och arbetet samordnas av chefsekonomen. Inför 2012 har en systematisk översyn av kontrollmomenten genomförts. Varje identifierat riskområde har bedömts utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning. Resultatet från analysen ligger till grund för de bestämda kontrollmomenten som 2012 omfattar nio rutiner. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller åtta av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Avvikelser och åtgärder som har rapporterats: Efterlevnad av basala hygienrutiner och klädregler Rutinen behöver utvecklas, riktad information till de yrkesgrupper med lägst följsamhet samt riktade ekonomiska konsekvenser har genomförts. Läkemedelsmodulen Avvikelser förekommer beträffande inhyrd personal samt vikarier. Journaldiktering Avvikelser förekommer med dikteringar i efterhand. Vissa läkarbesöksanteckningar och epikriser dikteras ej. I några fall har det inte varit möjligt på grund av för långt tidsintervall. En handlingsplan är framtagen och återkoppling ska tydliggöras. Avvikelsehantering Rutinen fungerar bra men är i behov av utveckling. Vissa ärenden är inte klassificerade och några saknar ärendeansvarig. Information och utbildning för chefer i Medcontrol ska genomgöras. Under våren har det tillfälligt varit problem med tillgång till utdata. Rapporteringsrutiner MEWS Fastställda rapporteringsrutiner saknas för enstaka enheter. En sjukhusgemensam rutin för MEWS-rapportering har tagits fram. Remisshantering Rutinen fungerar generellt bra, men ökad volym i kombination med läkarbrist/hyrläkare har i några fall förlängt hanteringen. Inkorgen i Cosmic Uppföljning och återkoppling på individuell nivå av efterlevnad av signeringsrutiner och vidimering har gjorts löpande. Uppföljning av investeringsplanen Avvikelser från investeringsplanen förekommer och en kartläggning har skett under året. Egenkontroll informationssäkerhet 2012 Checklista som stöd till verksamheten vid den årliga genomgången av nivå på informationssäkerhet har varit rutin på lasarettet i flera år. Checklistan har fungerat både som frågeformulär och information. Resul-

146 10 (36) tatet visar att det finns några förbättringsområden. Som ett resultat av egenkontrollen 2011 har lokala IT-supporten valt att göra ändringar gällande ärendehantering. Arbete har därför genomförts med syfte att förbättra återkopplingen till användarna. Repetition av rutiner och hantering av funktionsinlogg är gjord med berörd personal. Egenkontrollen visar att användarna ibland har svårt att följa de rutiner för in- och utloggning av datorer som finns. Det påminns om detta vid personalmöten, dock kan det ändå glömmas bort eller missas i stressade situationer. En lösning är att införa sessionshantering, under året har ett pilotinförande av sessionshantering genomförts på vissa datorer på kirurgavdelningen, med syfte att skapa förbättrad in- och utloggning ur datorerna. Tyvärr var inte tekniken helt mogen för detta därför avbröts piloten och kommer att upptas igen när de tekniska problemen är lösta. Användarna var dock nöjda med funktionen när det fungerade. Flera avdelningar har genomfört riskanalyser när det gäller användandet av trådlösa telefoner/datorer intill medicinsk utrustning. Viktigt att sprida kunskap om vilken utrustning som är känslig där särskild försiktighet bör iakttagas. Sjukhuschef Thomas Ericson Bilagor 1. Finansiellt bokslut, Bilaga RR + noter 2. Produktion ÅR Produktion; jämförelse med beställning på MDC-nivå 4. Måluppfyllnad 5. Intern kontroll Egenkontrollen visade på brister när det gäller avbrottsrutiner för telefoni ute på avdelningarna. Därför har ett arbete gjorts för att säkra upp lasarettets telefoni vid störningar i telefoni- eller söksystem och en avbrottsplan har tagits fram. De flesta enheter har nödgats komplettera med annan telefonileverantör. Felrapporter har skrivits för att skapa underlag för förbättringar. Vissa brister har noterats när det gäller skydd av datakablar. Ett skydd motsvarande det som är standard i övriga lokaler på lasarettet kommer att beställas av fastighetsägaren.

147 11 (36) BILAGA 1 RESULTATRÄKNING Bilaga RR Lasarettet i Enköping Nämnd/styrelse/förvaltning RESULTATRÄKNING (tkr) Bokslut Bokslut Not VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR/NEDSKRIVNINGAR VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter - Generella statsbidrag och utjämning - Finansiella intäkter Finansiella kostnader Landstingsanslag - Ersättning från HSS Övrig finansiering ÅRETS RESULTAT ÅRETS INVESTERINGAR (tkr) ). Förändrat ersättningssystem till 100 procent rörlig ersättning, ökad produktionsvolym c-länsvård 5,42 procent, helårseffekt av kommunal medfinansiering av Palliativa enheten, ökade patientavgifter samt röntgenintäkter. 2). Ökad vårdproduktion med 5,23 procent har medfört 9,68 procent högre personalkostnad (26,4 miljoner kronor), 54,11 procent högre kostnad för inhyrd personal (5,4 miljoner kronor) samt att patientrelaterad kostnad (medicinsk service, läkemedel, material, patientkost, tvätt) med 6,15 procent (5,1 miljoner kronor). 3). Främst internränta på LULs avräkningskonto. 4). Förändrat ersättningssystem till 100 procent rörlig ersättning 5). Finansiering av driftprojekt "Palliativa projektet".

148 12 (36) BILAGA 2 PRODUKTION 2012 PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET 2011 jan-dec 2012 jan-dec Avtalad volym 2012 jan-dec Avvikelse - Förändring Not 12 avtalad volym (%) (%) Lasarettet i Enköping DRG-poäng per årsarbetare/närvarotid 1,69 1,68-0,6% Vårdtillfällen sluten vård DRG-poäng ,1% 1 - varav C-länsvård ,0% 3,2% - varav utomlänsvård ,9% - varav vårdval Vårdtillfällen antal ,2% - varav C-länsvård ,4% 1,7% - varav utomlänsvård ,0% - varav vårdval Läkarbesök DRG-poäng ,1% 2 - varav C-länsvård ,4% 0,1% - varav utomlänsvård ,1% - varav vårdval Läkarbesök antal ,2% - varav C-länsvård ,8% 6,5% - varav utomlänsvård ,7% - varav vårdval Övriga öppenvårdsbesök ,5% - varav C-länsvård ,7% 0,4% - varav utomlänsvård ,6% - varav vårdval ) DRG vikt C-läns slutenvård är kompletterat med snittvikt för de ej DRG satta vårdtillfällena. Ej DRG satta vårdtillfällen Snittvikt DRG satta vårdtillfällen 0,93 0,91 2) DRG vikt C-läns läkarbesök är kompletterat med snittvikt för de ej DRG satta läkarbesöken. Ej DRG satta läkarbesök Snittvikt DRG satta läkarbesök 0,08 0,08

149 13 (36) BILAGA 3 Produktion; jämförelse med beställning på MDC-nivå MÅNADSRAPPORT PRODUKTIONSUPPFÖLJNING SJUKHUS: Lasarettet i Enköping antal antal DRG DRG antal antal DRG DRG antal antal ÅR OCH MÅNAD: akt mån ackum akt mån ackum akt mån ackum akt mån ackum akt mån ackum Totalt utfall Total budget Ej grupperade Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård A01 Sjukdomar i nervsystemet B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals D04 Andningsorganens sjukdomar E05 Cirkulationsorganens sjukdomar F06 Matsmältningsorganens sjukdomar G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv J09 Sjukdomar i hud och underhud K30 Bröstkörtelsjukdomar L10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- och näringssjukdomar M11 Sjukdomar i njure och urinvägar N12 Sjukdomar i manliga könsorgan O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar R17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke specifika tumörer S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador V22 Brännskador W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem X40 MDC-övergripande problem i öppenvård Z99 Ospecifik eller felaktig information DRGkod EjDRG Akutmottagningen Gynekologiska mottagningen Kirurgiskt centrum Medicinskt centrum Akut- och rehabiliteringsdivisionen Diagnostik, anesti och teknik Kvinna- och barndivisionen Kirurgdivisionen Neurodivisionen Onkologi, thorax och medicin Psykiatridivisionen Vårdtillf Vårdtillf Vårdtillf Vårdtillf Läkarbesök Läkarbesök Läkarbesök Läkarbesök Övriga besök Övriga besök

150 14 (36) BILAGA 4 MÅLUPPFYLLNAD MÅLUPPFYLLELSE MÅL Mål prognos Medborgare och kund Arbetsrutiner har börjat införas för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer. Lasarettsövergripande rutiner för de fyra levnadsvanor som ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer har fastställts av ledningsgruppen. Utöver dessa finns också rutiner för stöd till patienter som vill minska upplevd negativ stress. Upplevelsen av gott bemötande har ökat/handlingsplanen följs Resultaten från 2012 års nationella patientenkät visar att bemötandet inte har förändrats på ett statistiskt säkerställt sätt, lasarettets resultat är heller inte statistiskt skilt från rikets. Aktiviteter från handlingsplanen 2011 har vidtagits, såsom implementering av Min guide till säker vård utgiven av Socialstyrelsen. Likaså har riktad samtalsmetodik diskuterats i delar av läkargruppen. En reviderad handlingsplan är under utarbetande. Upplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs Resultaten från 2012 års nationella patientenkät visar att patienternas upplevelse av öppenvårdstillgänglighet har försämrats. Slutenvårdstillgängligheten upplevdes oförändrad. Ökad faktisk tillgänglighet Webbtjänsten Mina vårdkontakter har hittills tagits i bruk av fyra enheter och utökning planeras. Inledningsvis erbjuds tjänsterna av- och ombokning av tid, förnyelse av recept samt tjänsten Kontakta mig. Försöksverksamhet med kallelse till mottagningsbesök som färdbevis på UL pågår. Medicin-, hud-, kirurg-, gynekolog- och ögonmottagningarna erbjuder SMS-påminnelser sedan april Diabetes- hjärt- och ögonmottagningen har öppet för sjuksköterskebesök en kväll i veckan. Telefontiderna har utökats på Kirurgmottagningen. En genomgång och markering av samtliga dörrar på lasarettet har genomförts. Ombyggnaden av ramp och stannplan vid entré 4E har reviderats. 3 rollatorer och 3 rullstolar till huvudentrén har införskaffats. Radiologiskt centrum har utökat sin planerade verksamhet av MRundersökningar till att även gälla två helger/månad. Drop in mottagning för icke akuta undersökningar med konventionell röntgen är även möjlig på lördagar.

151 15 (36) VAL Förbättrat akut omhändertagande Planering för införande av datorstödd triagering av patienter, så kallad akutliggare, har gjorts under hösten. Metoden beräknas vara i bruk februari För att höja kompetensen i det akuta omhändertagandet har tjänstgöring med specialist i internmedicin införts dagtid under vardagar. Dessa åtgärder förväntas ge ett säkrare omhändertagande, effektivare informationsflöde och kortare väntetid för patienten. Patientens rättigheter Implementering av Systematisk samordning kring individer (SOFS 2008:20). Information har givits på chefsmöte i maj. Medicinskt centrum har deltagit i en SIP och bedömer det som en bra arbetsmetod när patienter är i behov av en större samordning kring sin vård. Projekt Stroke och munhälsa Tio veckor under hösten har tandläkare under specialistutbildning inom orofacial medicin auskulterat vid Medicinskt centrum. Därvid har ett formaliserat kunskapsutbyte skett och lasarettets vårdpersonal har fått fördjupad kunskap i ämnet patientens munhälsa. Ökad valfrihet genom införande av vårdvalssystem Lasarettet medverkar som vårdvalsaktör inom områdena ögonbottenfotografering vid diabetes och ljusbehandling vid psoriasis samt har medverkat i en landstingsgemensam arbetsgrupp för framtagandet av regelbok inom gynekologi. Ekonomi Fler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning Åtgärder har vidtagits dock saknas verktyg för mätning. Förbättra och förtydliga budgetprocessen, Budgetavvikelse < 5% per månad. Beträffande målet om en kostnadsbudgetavvikelse på mindre än fem procent har lasarettet uppnått målet vid fem av tio månader. Den ackumulerade kostnadsbudgetavvikelsen är 2,62 procent efter 12 månader. Förbättra analysprocessen. Årlig genomsnittsavvikelse < 2%. 77 procent av intäktsbudgeten har en anpassad periodisering och motsvarande värde på kostnadsbudgeten är 50 procent. Den genomsnittliga avvikelsen mot resultat är 8,3 procent. Kartlagd investeringsbudgetprocess och identifierat bör-läge. En processkartläggning av investeringsprocessen har genomförts och en ny process är framtagen i samförstånd med Upphandlingsenheten. Nettokostnad/DRG C-länsvård skall vara 2011 års Nettokostnad/DRG c-län: 2011: kr 2012: kr Förändring +3,3 procent

152 16 (36) Minimera kvalitetsbristkostnader Två projektledare utbildas i Black Belt med utbildningsprojekt Jämnare patientflöden på Medicinmottagningen, ekokardiografi och Kortare vårdtid inom elektiv proteskirurgi. I syfte att minska förekomsten av trycksår och malnutrition har en kartläggning av nattfasta genomförts och handlingsplan framtagits, av dietist. Rättvisande resultat på verksamhetsnivå 2012 har interndebitering av lasarettets röntgenundersökningar återinförts. Produktionsersättning tillgodogörs av producerande verksamhet. Målrelaterad ersättning fördelas till berört verksamhetsområde. Identifiering av centrala kostnader och relevanta fördelningsnycklar pågår. Ökat medarbetarintresse för lasarettets verksamhet och ekonomiska ställning. Det ekonomiska resultatet publiceras på Navet månadsvis tillsammans med måluppfyllelse och månadens resultat. Första rapporten publicerades efter juli månads utfall. Produktion Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Totalkostnad/DRG totalt: 2011: kr 2012: kr Förändring +3,8 procent Produktiviteten mätt i totalkostnad/drg har försämrats jämfört med motsvarande föregående år. Produktionsökningen är 5,2 procent med en verksamhetskostnadsökning på 9,0 procent vilket ger totalkostnad/drg på 3,8 procent. Vid jämförelse exklusive Närvårdsavdelningen är förändringen 3,3 procent. Totalkostnad/DRG på Kirurgiskt centrum har ökat med 2,1 procent medan nettokostnad/drg c-län har ökat med 1,5 procent i fasta värden vilket indikerar en produktivitetsförbättring. Detta trots höga kostnader för inhyrd personal vilket försämrar mätvärdet med 2,7 procentenheter för Kirurgiskt centrum. Minst hälften av verksamheterna har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser En översyn har gjorts av förvaltningens identifierade huvudprocesser. Lasarettet befinner sig i en intensiv utbildningsfas när det gäller process-/flödesorientering. Flera chefsutbildningar har genomförts på temat. Ett antal värdeflödesanalyser/delprocesskartläggningar har genomförts. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar med minst ett projekt under vart och ett av God vård-områdena Säker vård: Lasarettet har målet att inga patienter utan dietrestriktioner skall ha ett kaloriintag under 75 procent av dagliga behovet. Handlingsplan upprättad och mätning av nattfasta är genomförd. Lasarettet har även målet att halvera punktprevalensen av trycksår till < 10 procent. Under året har därför alla madrasser i patientsängarna

153 17 (36) bytts ut mot madrasser med trycksårsförebyggande egenskaper. Under året har en arbetsgrupp jobbat riktat mot delarna i Senior Alert-registret och Svenska Palliativregistret utifrån arbetet i Ledningskraft. Patientfokuserad vård: Lasarettet har testat implementering av Socialstyrelsens skrift Min guide till säker vård för att öka patienternas möjligheter till medbestämmande. Lasarettet har också gjort förbättringar i den fysiska miljön för patienterna, bland annat genom förbättrad skyltning. Pilotförsök pågår där patienter engageras i ständigt förbättringsarbete med hjälp av Kaizen-metodik. Kunskapsbaserad vård: Lasarettet har deltagit i framtagandet av en evidensbaserad kvalitetsnorm till standardvårdplan för palliativ vård i livets slut. Jämlik vård: Lasarettet har under året inlett en HBT-certifieringsprocess. Första enhet att certifieras blir medicinmottagningen i maj Vård i rätt tid: Utbildningsinsatser om produktionsplanering har genomförts och nya arbetssätt tillämpas vid schemaläggning av läkarna. Effektiv vård: Lasarettet söker att i ökad omfattning använda personalens kompetens mer flexibelt genom omfördelning av arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper. Ett arbete med att flytta diagnoskodningen från läkargruppen till sekreterargruppen inleddes under året liksom ett projekt i syfte att standardisera operationsberättelser och brevsvar. Vårdtiderna vid kirurgiskt centrum har kortats. Tidsgränserna i vårdgarantin följs 100% Vårdgaranti nybesök < 90 dagar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

154 18 (36) Vårdgaranti operation/behandling < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vårdgarantimålet 80 procent för nybesök klarades i nio månader. Ögonmottagningen har under året haft problem med väntetiderna. Remisstoppet som infördes i slutet av april innebar att antalet patienter successivt minskade fram till sommaren. Väntelistan har under hösten ökat till ungefär samma nivå som före stoppet efter en överföring från Akademiska med ett hundratal patienter. Läkarbemanningen från Akademiska har varit något lägre än planerat och de patienter som övertagits från en nedlagd privat ögonmottagning börjar komma in i systemet. Inom ortopedin förbättrades situationen under våren bland annat tack vare extramottagningar i april. Vid mätningen i augusti skedde ett trendbrott och endast 44 procent uppnåddes. Situationen har förbättrats något under hösten. Orsaken till den ogynnsamma utvecklingen är sannolikt ett större remissinflöde under försommaren och oktober/november än förväntat i kombination med den normala neddragningen av mottagningsverksamheten under semesterperioden. Vårdgarantimålet 80 procent för operation/behandling klarades i åtta månader. Problemområdena vad gäller väntetider är främst inom kirurgi och urologi medan ortopedin förbättrats något. Detta kan delvis vara en effekt av att lasarettet lotsat ortopedpatienter vidare till andra vårdgivare. Även urologpatienter har slussats vidare men inte i tillräcklig omfattning för att uppnå balans. Kirurgin ligger under målnivån främst inom områdena gallkirurgi och ljumskbråck trots att antalet operationer är högre än föregående år. Urologin har under en tid besvärats av allt längre operationsköer. Detta beror främst på bemanningsproblem. Inom urologin måste även läkartider prioriteras för återbesök/cancerkontroller på mottagningen vilket inverkar negativt på operationstiden. Lasarettet fick under hösten beviljat att via vårdgarantikansliet slussa urologbesök och ett 50-tal operationer till annan vårdgivare. Rekryteringsåtgärder påbörjades före sommaren liksom initiativ till samarbete kring kompetensförsörjning från Akademiska.

155 19 (36) Implementera SKL s åtgärdspaket med målet att ingen patient ska drabbas av vårdskador som går att undvika Fall och fallskador Lasarettet utför fallskaderiskbedömningar och vidtar fallskadepreventiva åtgärder enligt generella vårdplaner i Cosmic för fallskadeprevention. Det föreligger fortfarande viss förbättringspotential. Infektioner vid centrala venkatetrar Lasarettet har under 2012 uppdaterat kvalitetshandboken till full överenstämmelse med de nationella riktlinjerna för centrala venkatetrar. Sårinfektioner efter operation Kirurgiskt centrum har startat ett arbete mot protesinfektioner inom nätverket PRISS. En resursperson från Lasarettet har under 2012 drivit utvecklingen av Infektionsverktyget, vilket planeras breddinföras första kvartalet Urinvägsinfektioner Hygiengruppen arbetar fortlöpande med åtgärdspaketet och arbetet förväntas underlättas betydligt under 2013 då infektionsverktyget införs. Överföring av remisser mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skall ske kontinuerligt med syfte att skapa jämna flöden. Remissflödet har kartlagts och diskuterats i branschrådet kirurgi och en dialog har förts mellan förvaltningscheferna i mening att förbättra flödet. Eventuella förändringar förväntas införas under Mäta antal dagar från externt remissdatum till ankomst Registrering av tid från att remiss signerats i Cosmic till dess den anlänt till remissmottagare har genomförts stickprovsvis genom manuell hantering. Resultaten kommer att kommuniceras med primärvården med syfte att minska tiden till maximalt 1 dygn. Differensen mellan produktion och produktionsplan Sjukhuset har följt differensen mellan beställd produktion och utförd produktion, se bilaga 2. Målsättningen är dock att kunna följa utvecklingen av lokalt planerad produktion och utfall. Detta kommer möjliggöras under 2013 genom implementering av landstingets produktionsplaneringsverktyg. VAL Implementering av likabehandlingsplan (avser patienter, befolkning) Som ett led i lasarettets arbete med att främja och verka för respektfullt bemötande av patienter och anställda erbjöds medicinmottagningen hösten 2011 att som första enhet HBT-certifieras. Avtal tecknades med RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter), arbetet inleds hösten 2012 med beräknad tidpunkt för slutlig certifiering i maj Sjukskrivningsmiljarden Lasarettet deltar i den nationella mätningen av kvalitet i läkarintygen. E- läkarintyget är breddinfört. Lasarettet deltar i förberedelserna för breddinförandet av kommunikationsverktyget MEDCERT där försäkringskassan skall kunna kommunicera med vården i särskilda försäkringsärenden. En implementering av landstingets nya riktlinjer för sjukskrivningar har påbörjats.

156 20 (36) Rehabiliteringsgarantin Lasarettet har inte multimodal rehabilitering och är därför inte aktuella för rehabiliteringsgarantin. Boende i södra länsdelen får hjälp av primärvården i enlighet med rehabiliteringsgarantin. Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Lasarettet följer läkemedelskommitténs rekommendationslista från mars 2012, Optimal läkemedelsbehandling och Läkemedel och äldre I och med ny organisation för klinikapotekarna 2012 och viss upplärningsprocess började antalet läkemedelsgenomgångar registreras först den 13/ Totalt har 486 läkemedelsgenomgångar genomförts på Medicinskt centrums avdelningar. Förnyelse Forskningsbokslut finns för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna Lasarettet har gjort en förberedande kartläggning av forskningsaktiviteten vid lasarettet. Aktiviteten är låg och förväntas öka marginellt. Alla förvaltningar har definierat sina prioriterade strategiska områden Lasarettets högst prioriterade strategiska utvecklingsområden är närvård och mobila läkarresurser. Den nya närvårdsavdelningen invigdes i april. Ett mobilt sviktteam sammansattes under hösten, driftstart januari. - Planering för införande av datorstödd triagering av patienter, så kallad akutliggare, har gjorts under hösten. Metoden beräknas vara i bruk februari För att höja kompetensen i det akuta omhändertagandet har tjänstgöring med specialist i internmedicin införts dagtid under vardagar. Dessa åtgärder förväntas ge ett säkrare omhändertagande, effektivare informationsflöde och kortare väntetid för patienten. - Direktinskrivning: Ett flödesförbättringsarbete har startat mot att istället för att slutenvårdspatienterna kallas för ett separat besök inför operation till en inskrivningsmottagning skall inskrivning ske i samband med läkarbesöket. På detta sätt kan förutom ett extra besök på lasarettet också resurser för administration av kallelser, bemanning av inskrivningen m.m. reduceras. - Operationsplanering: Lasarettet har utgjort pilotverksamhet inför driftstart av operationsplaneringsmodul i Cosmic. Alla förvaltningar har definierat viktiga samarbeten Lasarettet har definierat och börjat initiera viktiga samarbeten. Lokalt finns ett omfattande samarbete med Akademiska sjukhuset. Regionalt samarbete med Landstinget i Värmland har initierats. På nationell nivå finns upprättat samarbete med Qulturum vid Jönköpings läns landsting samt lasarettet i Trelleborg och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Internationellt samarbete är upprättat med IHI, Institute for Healthcare Improvement i Cambridge, Massachusetts. Lasarettet

157 21 (36) i Enköping har även regelbundna utvecklingsmöten med Håbo och Enköpings kommuner, där händelsebaserat utvecklingsarbete avhandlas. VAL Kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativregistret Samtliga relevanta enheter deltar nu i Senior alert och Svenska palliativregistret. På lasarettet bedrivs aktivt arbete med rutiner för registrering och insättning av relevanta åtgärder för riskpatienter. Sker i samarbete med registeransvariga på varje enhet. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder pågår och enheterna har informerats om de av ledningsgruppen fastställda rutinerna. Verktyget för screening av levnadsvanor har uppdaterats. Utveckling av närvård Lasarettet samverkar med södra länsdelens kommuner och primärvården genom deltagande i: - Ledningskraft Bättre liv för sjuka äldre - Äldrenålen - Lokal samverkan kring äldre. - Närsjukvårdsmöten - Styrgrupp för Närvårdsavdelningen - SIP, Samordnad individuell planering - Projektet Geriatriska - Projektet Palliativ vård - Projekt anhörigstöd På medicinmottagningen har under hösten planerats för en mobil sviktmottagning med läkare och sjuksköterskor. Anslutning av patienter påbörjas i januari. Syftet är att förbättra för patienter med svår kronisk hjärtsvikt och minska behovet av sjukhusvård. Utveckling av länsgeriatriken Geriatrisk rehabilitering för patienter från Enköping, Håbo och södra Heby bedrivs på Närvårdsavdelningen och i det Geriatriska teamet. Under våren startade ett arbete med hemrehabilitering som nu är implementerat i verksamheten. Hemrehabilitering sker också i samarbete med kommunernas hemrehabiliteringsteam. Medarbetare Totalt medarbetarindex är 3,9 eller högre Lasarettets målvärde för nöjdmedarbetarindex för 2012 var 3,95. Resultatet för lasarettet hamnade på 4,02 och 10 av 11 frågeområden uppvisade ett bättre resultat än vid föregående mätning. Det starkaste resultatet uppmättes för frågeområdet människosyn (4,5) medan delaktighet är det område som får lägst betyg (3,7). Delaktighetsindex är 3,6 eller högre Delaktighetsindex är fortfarande det frågeområde i medarbetarenkäten som uppvisar lägst resultat. Det har dock förbättrats från 3,6 till 3,7 sedan föregående mätning vilket innebär att målet uppnåtts. Övre halvan på AT-rankingen

158 22 (36) För att förbättra rankingen genomfördes tidigare en utredning avseende allmäntjänstgöringen på lasarettet. Bland annat intervjuade vi merparten av de AT-läkare som då tjänstgjorde här. Utredningen resulterade i en handlingsplan som vi under 2012 arbetat med att implementera. Handlingsplanen innehåller bland annat följande delar: - Utökning av studierektorsfunktionen och tillsättning av en ATsamordnare - Förbättrad introduktion och handledning - Tydliggörande av chefernas ansvar - Översyn av lönenivåerna - Inrättande av AT-råd - Förbättrad balans mellan teori och praktik Den höga produktionstakten samt byte av personal i nyckelbefattningar under 2012 har inneburit viss fördröjning av förbättringsarbetet. Vi kan ändå se att det sammanvägda betyget har ökat från 3,4 till 4,0 sedan föregående mätning. Målet att ligga på den övre halvan av AT-rankingen har inte uppnåtts. Ledarskapsindex är 3,8 eller högre Ledarskapsindex för lasarettet är 3,9, vilket är en ökning jämfört med föregående mätning. En fortsatt satsning på gemensamma chefsdagar och andra utbildningsinsatser kan vara en förklaring till indexökningen. Totalt har fyra gemensamma chefsdagar genomförts under året. Tre av dem syftade till att öka kunskaperna om processer och produktionsplanering och den fjärde hade fokus på kompetensförsörjning. De chefer som nyanställts under året har erbjudits ledarskapsutbildningar av varierande karaktär utifrån behov. Lasarettet har också haft deltagare med i landstingets olika chefsutvecklingsprogram, det operativa chefsprogrammet, det strategiska chefsprogrammet samt i chefsförsörjningsprogrammet Morgondagens ledare. Målkvalitetsindex 3,7 eller högre Målkvalitetsindex för lasarettet är 3,8, vilket är en ökning jämfört med föregående mätning. Införandet av styrkort med påföljande måldiskussioner kan möjligen vara något som bidragit till förbättringen. Alla förvaltningar har en kompetensförsörjningsplan Lasarettet har tagit fram en kompetensförsörjningsplan för I den framgår bland annat att en stor del av kommande pensionsavgångar sker inom yrkesgrupper med förhållandevis god tillgång på arbetskraft. Under de kommande åren ser vi dock ett fortsatt behov av att stödja vidareutbildning av framförallt operationssjuksköterskor och intensivvårdsutbildade sjuksköterskor. När det gäller läkarspecialiteterna har vi identifierat en bristsituation framförallt inom internmedicin. Några av de åtgärder som lyfts fram i kompetensförsörjningsplanen är: - Ekonomiskt stöd för vidareutbildning av sjuksköterskor inom operation

159 23 (36) och intensivvård (2 personer per år) - Alla sjuksköterskor med huvudhandledaruppdrag ska ha magisterexamen inom relevant område samt handledarutbildning 7,5 högskolepoäng. - Alla sjuksköterskor som handleder studenter ska ha handledarutbildning 3,5 dagar - Marknadsföra lasarettet genom att lyfta projekt, satsningar eller goda arbetsinsatser i olika former - Satsningar för att behålla befintlig personal i form av ökad delaktighet i utvecklingsprojekt - En till två personer årligen ska gå landstingets chefsförsörjningsprogram Morgondagens ledare. Den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 % Den totala sjukfrånvaron ökade under året från 4,5 till 4,9 procent. Den viktigaste förklaringen till ökningen är långtidssjukskrivningar med diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedömts kunna påskynda tillfrisknandet. Antal påbörjade sjukfall per årsarbetare ska vara färre än 2,2 Antal påbörjade sjukfall per årsarbetare är 2,3 vilket är en marginell ökning jämfört med Studentindex på Klinisk utbildningsavdelning (KUA) 8,0 eller högre Det samlade omdömet för KUA blev 8,2. Vårdavtal Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 1 Utföraren ska utveckla en god strokevård genom att under 2012 utveckla och införa rutiner för trombolysbehandling av patienter med hjärninfarkt. Redovisa att rutiner har införts under Rutiner för trombolysbehandling har utvecklats och införandet beräknas vara slutfört under första kvartalet 2013 Redovisa antalet trombolysbehandlade patienter under Ingen patient har erhållit trombolysbehandling under 2012 Utföraren ska bibehålla/förbättra en god hjärtsjukvård beträffande följande indikator: - kvalitetsindexpoäng ska bibehållas alternativt förbättras. Resultat/utgångsvärde: Kvalitetsindex 6,5. Källa: Swedeheart 2010 Redovisa resultat från Swedeheart RIKS-HIAS kvalitetsindex över sjukhusens följsamhet mot nationella riktlinjer vid akut kranskärlssjukdom baseras på nio åtgärder som rekommenderas med hög prioritet. Enligt Swedheart 2011 utfaller kvalitetsindex för Enköping på 6,0. 1 I de fall resultatet baseras på ett litet urval och där varje patient ger ett stort inflytande på resultatet ska detta beaktas vid uppföljning. Resultatet kan då anses vara uppnått om en rimlig förklaring kan ges till brist på måluppfyllelse.

160 24 (36) - Förbättra/bibehålla täckningsgraden i Swedeheart med avseende på registrerade hjärtinfarkter < 80 år. Resultat/utgångsvärde: Täckningsgrad 77 procent. Källa: Swedeheart Redovisa resultat från Swedeheart Täckningsgrad för registrering i RIKS-HIA av patienter < 80 år med akut hjärtinfarkt är enligt Swedheart procent Utföraren ska förbättra diabetesvården för patienter med typ-1 diabetes genom att a) bibehålla eller förbättra god blodtryckskontroll med systoliskt blodtryck 130 (70 procent)) Resultat: 70 procent av patienter med diabetes typ 1 registrerades med systoliskt blodtryck 130 ( 246 patienter) b) förbättra god lipidkontroll med LDL 2,5 (27 procent)). Resultat: 32 procent rapporterades med LDL 2,5µmol/l (212 patienter) c) Bibehålla eller förbättra procentandelen patienter med fotundersökning (91 procent). Resultat: 87 procent genomgick fotundersökning (236 patienter) Källa: Nationella Diabetesregistret. Resultat/utgångsvärde jan-dec 2011 inom parentes Från 10/ till 10/ är totalt 345 patienter registrerade i nationella diabetesregistret varav 250 st typ 1 (=72 procent). Den patientupplevda hälsan ska mätas i samband med höftprotesoperationer. Detta mäts genom att jämföra det preoperativa EQ5D-indexvärdet med värdet postoperativt. Värdet fås på gruppnivå och tas fram ur det nationella kvalitetsregistret Rikshöft. Redovisa utfall av indexvinst ett år efter operation. Källa: Rikshöft. Riksmedelvärdet för EQ5D-indexvinst efter ett år är 0,36-0,37, vilket anses vara en rimlig målnivå. Variationen mellan landsting är stor. Opereras friskare patienter blir vinsten av operationen lägre. Lasarettet i Enköping har i dagsläget en indexvinst på 0,34. Säker hälso- och sjukvård Vårdrelaterade infektioner. Lasarettets medarbetare ska följa de fastställda hygien- och klädregler som gäller på sjukhuset. Vid månadsvisa stickprovskontroller på slutenvårdsenheterna ska minst 90 procent av de undersökta medarbetarna följa hygien- resp. klädreglerna. Syftet är att åtgärderna ska leda till att förekomsten av vårdrelaterade infektioner minskar. Följsamheten till hygienregler 2 Slutgiltiga nationella väntetidsnormer för kömiljarden 2012 publiceras i december Vid eventuella förändring gäller de normer som publiceras i december 2011.

161 25 (36) klädregler Mätning varje månad under perioden januari december. Resultat från månadsvisa mätningar vid slutenvårdsenheterna redovisas till Beställaren i samband med T2 och årsredovisning. Sjukhuset ska två gånger per år mäta följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på vid samtliga vårdenheter genom SKL:s punktprevalensmätningar. Redovisa resultat.

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 21 maj 2013 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 21 maj 2013 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 21 maj 2013 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Johnny Svahn (S) Föredragande Dnr Tid

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsrapporter

Ekonomi- och verksamhetsrapporter Bilaga PS 2014-06-24, 68. 2014-06-24 Dnr PS2014-0001 Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn 018-611 60 57 E-post tord.jansson@lul.se Produktionsstyrelsen Ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Johnny Svahn (S) Föredragande Dnr Tid för

Läs mer

Dagens kostnad jämfört med ny modell

Dagens kostnad jämfört med ny modell Dagens kostnad jämfört med ny modell OBS ingen ekonomisk effekt av gemensam upphandling är beräknad! Landsting Nuvarande kostnad antal timmar Diff nuvarande kostnad och modell 50 yta/50inv Diff nuvarande

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. 73. Förvaltningarnas tertialrapporter för april 2015 Dnr PS 2015-0001

FÖREDRAGNINGSLISTA. 73. Förvaltningarnas tertialrapporter för april 2015 Dnr PS 2015-0001 FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 26 maj 2015 kl. 13.00, Lasarettet i Enköping Nr Ärenden Val av justerare. I tur: Anna-Karin Klomp (KD) 71. Tid för justering: 2015-05-29

Läs mer

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari 2014-12-15 Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Produktionsstyrelsen Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari Välkomna till ett

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Prognosen för 2014 är beräknad till ett underskott på 700 tkr.

Prognosen för 2014 är beräknad till ett underskott på 700 tkr. MÅNADSRAPPORT Driftnämnden Öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd November 2014 UPPDRAG FRÅN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Produktion Sammanfattning och analys Produktionen ligger, totalt sett,

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Landstingets Tertialrapport januari april 2012

Landstingets Tertialrapport januari april 2012 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-05-28 4 (26) Dnr CK 2012-0001 94 Landstingets Tertialrapport januari april 2012 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 februari 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 februari 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 februari 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 1. Ärende Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist Tid för justering: Fastställelse

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Månadsrapport juli 2015

Månadsrapport juli 2015 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 265,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 265,5 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Månadsrapport Hallands sjukhus januari 2014

Månadsrapport Hallands sjukhus januari 2014 MÅNADSRAPPORT 1(8) Datum 2014-02-10 vers 2 Kontaktperson Ingrid Kvist ingrid.kvist@regionhalland.se Månadsrapport Hallands sjukhus januari 2014 Sammanfattning Verksamhet Tillgänglighet Beläggningen på

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING

LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING Textkommentar Landstingsstyrelsens förvaltning Juli 2006 LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING (EXKL VÅRDKÖP) MÅNADSBOKSLUT 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT...3 2. UTFALL FÖR PERIODEN

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut

Anmälan av delegationsbeslut LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 58 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Dnr PS 2012-0007 Produktionsstyrelsen beslutar

Läs mer

Renovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset

Renovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-11-22 155 Dnr PS 2012-0059 Renovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Rivning av hus V1 på Akademiska sjukhusets område

Rivning av hus V1 på Akademiska sjukhusets område LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 73 Dnr PS 2013-0037 Rivning av hus V1 på Akademiska sjukhusets område Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Beslut om renovering av hus A1

Beslut om renovering av hus A1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-08-23 108 Beslut om renovering av hus A1 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar: Dnr PS 2012-0059

Läs mer

Ombyggnad av geriatrisk avdelning för närvård vid Lasarettet i Enköping

Ombyggnad av geriatrisk avdelning för närvård vid Lasarettet i Enköping LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 74 Dnr PS 2013-0038 Ombyggnad av geriatrisk avdelning för närvård vid Lasarettet i Enköping Förslag

Läs mer

Rapport från dialog med förvaltningarna kring åtgärder för att nå budgetmålen

Rapport från dialog med förvaltningarna kring åtgärder för att nå budgetmålen Bilaga PS 2013-04-26, 30. 2013-04-11 Dnr PS 2013-0001 Landstingets ledningskontor Produktionsavdelningen Produktionsdirektören andreas.endredi@lul.se Produktionsstyrelsen Rapport från dialog med förvaltningarna

Läs mer

Sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar 2014 (T3)

Sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar 2014 (T3) BILAGA PS 2015, 7. 2014-02-23 Dnr PS 2014-0001 Ledningskontoret Ann Hammarstrand Tfn 018-611 60 71 E-post ann.hammarstrand@lul.se Produktionsstyrelsen Sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar

Läs mer

Motionssvar angående motion om att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping

Motionssvar angående motion om att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 50 Dnr PS 2011-0032 Motionssvar angående motion om att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping

Läs mer

Månadsrapport Augusti månad KULTURNÄMNDENS MÅNADSRAPPORT

Månadsrapport Augusti månad KULTURNÄMNDENS MÅNADSRAPPORT Augusti månad KULTURNÄMNDENS MÅNADSRAPPORT 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT... 3 2. UTFALL FÖR PERIODEN JANUARI - AUGUSTI 2007... 4 2.1. INTÄKTER PERIODENS UTFALL... 4 2.2.

Läs mer

MÅNADSRAPPORT 2009. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Månadsrapport 2009 Nya Karolinska Solna INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MÅNADSRAPPORT 2009. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Månadsrapport 2009 Nya Karolinska Solna INNEHÅLLSFÖRTECKNING STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Månadsrapport MÅNADSRAPPORT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT... 1 2 UPPFÖLJNING AV HUVUDMÅL... 1 3 VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH INNEHÅLL... 2 4 VERKSAMHETENS

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Läsanvisning till månadsfakta

Läsanvisning till månadsfakta Läsanvisning till månadsfakta Tabell/diagram Datakälla: Förklaring Resultat per verksamhet (tabell) Resultaträkningen redovisar periodens ackumulerade resultatvärden (intäkter minus kostnader) för utfall

Läs mer

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se 1 (4) 2010-05-17 Tjänsteskrivelse Dnr ÄON 11/23 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens delårsbokslut

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Genomförande av ombyggnad av M1/M2

Genomförande av ombyggnad av M1/M2 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 53 Genomförande av ombyggnad av M1/M2 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar Dnr PS 2013-0029

Läs mer

Verksamhetsrapport Februari 2015

Verksamhetsrapport Februari 2015 Verksamhetsrapport Februari 215 8-123 132 Datum: 215-3-3 Innehållsförteckning SLL-koncernen 1 Trafiknämnden 2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 3 Stockholms läns sjukvårdsområde 4 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering

Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering Stockholms läns landsti ang Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0569 Landstingsstyrelsen Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl

Läs mer

AS2012-0272 1(6) Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet 2012 2013 augusti 2013

AS2012-0272 1(6) Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet 2012 2013 augusti 2013 AS2012-0272 1(6) Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet 2012 2013 augusti 2013 2(6) 1. Sammanfattning Sjukhusets kostnadsanpassningsprogram omfattar sammantaget 412 mnkr under 2012-2013.

Läs mer

31 Stockholms läns landsting i (i)

31 Stockholms läns landsting i (i) 31 Stockholms läns landsting i (i) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE SLL Ekonomi och Finans 2014-11-04 LS 1410-1089 Ankom Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2014-11-

Läs mer

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m Föredragningslista Sammanträdesdatum 2014-03-10 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Tid Måndagen den 10 mars 2014, kl. 09:00 Plats Regionens hus Södra Vägen, Halmstad Sammanträdeslokal Borgsalen 1 Justering

Läs mer

Folktandvården Västmanland AB 2014-09-15 Till Landstingsfullmäktige Tertialrapport 2 år 2014 Folktandvården Västmanland AB:s tertialrapport 2 för år 2014 bifogas. Investeringsberedskap år 2015-2017 Folktandvården

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 INNEHÅLL DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 TEKNISKA NÄMNDEN Fastighet Dnr TEN 2015/518 ANSVARSOMRÅDE 2 KOMMENTAR TILL BUDGETUPPFÖLJNING PER AUGUSTI 2 PROGNOS DRIFTBUDGET 3 PROGNOS INVESTERINGSBUDGET 4 VIKTIGA

Läs mer

17/09 Bilaga 1 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Handikapp & Habilitering och Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel och Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Sammanträdesdatum 2004-09-08

Sammanträdesdatum 2004-09-08 Sammanträdesdatum 2004-09-08 Länssjukvårdsnämnden Tid: Onsdagen den 8 september, kl 09.00-17.00 Plats: Sammanträdesrum Borgsalen, Landstingets kansli, Halmstad Information Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg

Läs mer

Regionstyrelsen 81-91

Regionstyrelsen 81-91 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 81-91 Tid: 2015-05-12, kl 13:00-16:00 Plats: Regionens hus, sal A 86 Dnr RJL2015 /268 Budget 2015 revidering Beslut Regionsstyrelsen föreslår regionfullmäktige revidera

Läs mer

Åtgärder för att förbättra det byggnadstekniska brandskyddet vid Akademiska sjukhuset

Åtgärder för att förbättra det byggnadstekniska brandskyddet vid Akademiska sjukhuset LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 70 Dnr PS 2011-0035 Åtgärder för förbättra det byggnadstekniska brandskyddet vid Akademiska sjukhuset

Läs mer

Psykiatri och habilitering Oktober 2014

Psykiatri och habilitering Oktober 2014 Månadsbokslut Psykiatri och habilitering Oktober 2014 Psykiatri och habilitering 2014-11-13 Landstingsledningen MånMånadsbokslut 2014-10-31 Ekonomiska utfallet för oktober månad är 331,9 mkr vilket är

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsfullmäktiges sammanträde måndagen den 17 september 2012 kl. 9.00 Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsfullmäktiges sammanträde måndagen den 17 september 2012 kl. 9.00 Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsfullmäktiges sammanträde måndagen den 17 september 2012 kl. 9.00 Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala Nr Ärende Dnr 1 Öppnande av sammanträdet 2 Upprop 3 Val av två justerare

Läs mer

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 18 (40) Dnr CK 2011-0489 56 Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala

Läs mer

Budget 2011 Plan 2012-2014

Budget 2011 Plan 2012-2014 Alliansens och DSPs Finansplan 2011 Plan 2012-2014 Landstingsstyrelsen 8 nov 2010 Sid 1 Innehållsförteckning Driftbudget, tkr.ii II t II,_ " III II II'II II 3 Resultatbudget, mkr 7 Finansieringsbudget,

Läs mer

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Landstingsstyrelsens sammanträde den 6 oktober 2015

Landstingsstyrelsens sammanträde den 6 oktober 2015 KALLELSE 2015-09-27 Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@lul.se Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens sammanträde den 6 oktober 2015 Tid: Tisdagen den 6 oktober

Läs mer

ST] SOLLENTUNA KOMMUN

ST] SOLLENTUNA KOMMUN ST] SOLLENTUNA KOMMUN NR^ Kommunledningskontoret Camilla Hulterström Tjänsteutlåtande 2013-05-15 Sidan 1 av 2 Dnr 2013/0253 KS-1 Diariekod: 104 Kommunstyrelsen Förstärkt månadsrapport per april för kommunstyrelsen

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Månadsuppföljning 2012 - helår

Månadsuppföljning 2012 - helår 2013-02-19 LJ 2013/168 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Månadsuppföljning 2012 - helår Bakgrund Landstingets utgångspunkt för styrning är att tillgängliga resurser används så att en god hushållning

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 Landstingsstyrelsen Skadekontots tertialrapport 2015 Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning Skadekonto överlämnar

Läs mer

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr.

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr. Linköping, 2004-03-01 Verksamhetsredovisning 2003 Anestesi - Operationscentrum, US Centrumet består av de tidigare enheterna på Universitetssjukhuset; Anestesi- och intensivvårdskliniken samt Operationscentralen.

Läs mer

2011-08-17 LS 1106-0985. Tf landstingsdirektören har överlämnat delårsrapport för Skadekontot för perioden 1 januari - 30 juni 2011.

2011-08-17 LS 1106-0985. Tf landstingsdirektören har överlämnat delårsrapport för Skadekontot för perioden 1 januari - 30 juni 2011. Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 2011-08-17 LS 1106-0985 Ankom Dnr: 2011-08- 1 7 i, Landstingsstyrelsen i ANDSTtNGSST YRE t SEN 1 1-08-17* 010 för Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl ÄRENDET

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS

Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS Tjänsteställe, handläggare Anders L Johansson, Landstingsdirektör 1(9) Margareta Tufvesson, Ekonomidirektör Distribution Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS Innehåll Besparingar och effektiviseringar

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 bllaga ls ~'i JAGrA ks 2015-06-01 c:w.arna Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 Utfall per april (mars) 2015 Likviditet Status osäkra poster Prognos 2015 Resultat Likviditet c:w.arna Ekonomi 2015 Läget

Läs mer

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 4/2012

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 4/2012 Styrelsen nr 4/2012 Kallelse till sammanträde den 16 mars kl. 12.00. Vi inleder med besök på geriatriska kliniken kl. 10.30 och äter sedan en snabb lunch innan mötet. Paragraf Ärende 30. Sammankallande

Läs mer

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapporten utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i ekonomiperspektivet. Övriga nyckeltal

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse 2013 Verksamhetsberättelse 2013 Miljö och Byggnämnden Verksamheten har 2013 genomgått ett antal utmaningar där den största varit fortsatt personalomsättning med rekrytering och nyanställningar inklusive utbildning

Läs mer

Primärvårdsnämnden i Halmstad

Primärvårdsnämnden i Halmstad Föredragningslista Sammanträdesdatum 2004-02-03 Primärvårdsnämnden i Halmstad Tid: Tisdagen den 3 februari 2004 kl. 14:00 Plats: Primärvårdsförvaltningen, Torsgatan 1 1 Justering Primärvårdsnämnden i Halmstad

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Olle Wallin, samhällsbyggnadschef Lars Haraldsson, chef för Miljö och bygglov Margareta Stensaeus Linder, nämndsekreterare

Olle Wallin, samhällsbyggnadschef Lars Haraldsson, chef för Miljö och bygglov Margareta Stensaeus Linder, nämndsekreterare arbetsutskott 22 augusti 2005 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 22 augusti 2006 kl 17.00 17:40.

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens den 17 december 2012 kl 11.00

FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens den 17 december 2012 kl 11.00 FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens den 17 december 2012 kl 11.00 Information om rapporten Vårdval i Uppsala län, projektledare Mio Fredriksson. OBS lokal landstingsservice Regnellianum,

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden Oktoberrapporten är en avstämning av verksamhetsförändringar och av den ekonomiska prognos som lämnades i delårsrapporten efter augusti. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden har på grund

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer