Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen

Transkript

1 1 (8) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen augusti

2 2 (8) Ekonomi Landstinget beräknar efter augusti månad att årets resultat kommer att uppgå till plus 201 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en positiv avvikelse med 100 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag & utjämning Övrigt Finansiering Prognosen är en förbättring med 4 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Det som främst har påverkat prognosen positivt är minskade trafikkostnader i kollektivtrafiken (under förutsättning att vagntimmepriset fastläggs kring budgeterad nivå), högre hyresintäkter inom landstingets fastighets- och serviceorganisation samt högre ränteavkastning på placerade medel. Det som påverkat prognosen negativt är ökade pensionskostnader, lägre statsbidrag för läkemedel och lägre riks- och regionintäkter Landstingets nettokostnad Nettokostnadsutvecklingen ligger precis som föregående månad på 3,4 procent (Exklusive skatteväxlingseffekt för kollektivtrafik, AFA-försäkring och diverse reavinster vid försäljningar som är jämförelsestörande poster). År 2011 var nettokostnadsutvecklingen 4,0 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsutvecklingen i landstingen ligger på 3,5 procent. Lägst prognostiserad nettokostnadsutveckling, 2,2 procent, har Norrbotten. Högst ligger Kronoberg på 5,7 procent. En fullständig redovisning finner ni i bilagan Prognostiserad nettokostnadsutveckling i landstingen Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott mot budget med 98 miljoner kronor, vilket är en försämring med 10 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Förvaltningar Prog jmf Förändring jmf under PS, mnkr budget föreg prog AS LE -9-2 PV -8 0 HoH -1-1 FTV 0 0 LSU LRC Summa Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar ett underskott mot budget på 102 miljoner kronor. Detta är en försämring med 20 miljoner kronor jämfört med föregående prognos, vilket främst beror på att riks- och regionintäkterna inte når upp till den budgeterade nivån. Huvudorsakerna till Akademiskas totala underskott mot budget beror främst på att riks- och regionintäkterna ser ut att bli 44 miljoner kronor sämre än budgeterat, återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år 2011 på 32 miljoner kronor och ökningen av omkostnader som är operationsrelaterade. Ett stort bekymmer för landstinget är att antalet vårdplatser på Akademiska som upptas av patienter som är utskrivningsklara och väntar på kommunal vård är fortsatt ökande. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett underskott mot budget med 9 miljoner kronor. Detta är en försämring med 2 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Avvikelsen mot budget förklaras av höga kostnader för inhyrd personal, intäktsbortfall för målrelaterad ersättning samt minskat antal röntgenundersökningar. Med anledning av Lasarettets ekonomiska obalans har man under våren tagit fram en långsiktig handlingsplan för ekonomi i balans där 31 punkter identifierats. Målsättningen med denna handlingsplan är att lösa en kostnadsproblematik som bottnar i för höga driftskostnader på grund av vakanser, svårt rekryteringsläge och för höga kostna-

3 3 (8) der för inhyrd personal. Handlingsplanen har ett långsiktigt perspektiv för en framtida kostnadseffektiv verksamhet. Primärvården Primärvårdens prognos är plus 25 miljoner kronor. Prognosen är 8 miljoner kronor sämre än budget, vilket hänför sig till att den konkurrensutsatta delen inte når det beslutade resultatmålet. Den anslagsfinansierade verksamheten bedöms kunna bedrivas inom beslutade ekonomiska ramar. Primärvården bedömer att verksamhetens kostnadskontroll är god. Kostnadsutvecklingen är måttfull vilket indikerar att effekterna av gjorda rationaliseringar 2011 kvarstår. Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel kommer enligt prognos att redovisa ett underskott om 1 miljon kronor vid årets slut. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader. Förvaltningen har vid tidigare uppföljningar flaggat för en ökning av hjälpmedelskostnaderna. Nu kan det konstateras att de har ökat med närmare 2 miljoner kronor jämfört med budget. Habiliteringen har haft ett sparkrav på sina verksamheter vid budgetarbetet inför. Verksamheterna har dock endast hämtat in en del av kostnadsökningarna för hjälpmedel. Folktandvården Folktandvården ligger kvar på en prognos på 5 miljoner kronor vilket motsvarar det budgeterade resultatet. Utfallsmässigt ligger Folktandvården bättre än budget men med anledning av att kostnaderna förväntas öka under hösten ligger man kvar på budgeterad nivå. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för som innebär ett underskott på 2 miljoner kronor. Prognosen är en förbättring med 9 miljoner kronor jämfört med föregående månadsrapport och 18 miljoner kronor bättre än budget. De största förändringarna jämfört med föregående månadsrapport avser lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi och avskrivningar samt ökad hyresintäkt i Bålsta i och med att ny hyresgäst är kontrakterad efter Medpro AB. Avvikelsen mot budget på 18 miljoner kronor kan främst hänföras till ökade hyresintäkter, lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi samt lägre kostnader för avskrivningar och räntor. Landstingets resurscentrum Prognosen för Landstingets resurscentrum visar ett resultat på plus 4 miljoner kronor. Överskottet kan framför allt hänföras till vakanta tjänster och långtidssjukskrivningar. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping jämförs med överenskommen produktionsvolym för C-länsvården. Överenskommen volym omfattar inte de extrasatsningar som beslutats våren som utgör 4 procent för Lasarettet och mindre än en procent för Akademiska. Lasarettet i Enköping Lasarettet ligger liksom tidigare under året över den periodiserade beställningen, vilket är förväntat eftersom extrasatsningarna inom koloskopi- och protesområdena inte ligger med i den periodiserade beställningen. Sammantagna DRG-poängen för öppen och sluten vård (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök) ligger 5,6 procent över grundbeställningen. Den stora avvikelsen inom MDC-gruppen, som omfattar muskler, skelett- och bindvävsdiagnoser visar tydligt att extrasatsningarna inom protesområdet fortsätter att ge effekt på lasarettet. Den relativt stora negativa avvikelsen inom MDC lever, gallvägar och bukspott förklaras av att använd periodicering av beställningen inte passar för denna vård.

4 4 (8) Diagram 1: Avvikelse produktion Lasarettet i Enköping Avvikelse utfall/budget C-län Enköping jan-aug inom de största MDC-grupperna 25,0 20,0 20,4 Procentuell avvikelse 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 5,6 3,1 2,8 1-0,54 9,0 6,5 Totalt inkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -10,0-9,1-15,0 De stora MDC-grupperna Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset ligger marginellt över den överenskomna produktionsvolymen. Avvikelserna för nervsystemet och graviditet och förlossningar förklaras av att använd periodisering inte passar för dessa grupper. Avvikelsen inom muskler, skelett och bindväv, där ortopedin redovisas, motsvarar grundbeställningen. Slutenvården inom riks- och region är i princip oförändrad (-0,2 procent) jämfört med samma period föregående år. Diagram 2: Avvikelse produktion Akademiska sjukhuset Avvikelse utfall/budget Akademiska C-län jan-aug för de största MDC-grupperna Procentuell avvikelse 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0 0,9-1,5-2,6-1,5-1,2-0,2 6,3 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -6,0-8,0-5,5 De stora MDC-grupperna

5 5 (8) Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,2 procent jämfört med I maj och juni har retroaktiv lön och ny lön betalats ut för de förbund som är klara i löneöversyn. Återstående förbund (bland annat Vision och Upplands allmänna läkarförening) får retroaktiv lön och ny lön i samband med löneutbetalningen i september. Den procentuella förändringen av timlönekostnaden är överlag, sett till förvaltningarna, på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 169 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med augusti i år med samma period i fjol. Semestermånaderna juni till augusti bidrar till ett lägre genomsnittligt antal årsarbetare. Kollektivtrafiknämnden, KTF har tillkommit med ett genomsnittligt antal årsarbetare på 57 till och med augusti. Sett till yrkesgrupper har sjuksköterskor (+54 årsarbetare), handläggare (+36 varav KTF 15), undersköterskor (+36) och ledning (+16 varav KTF 9) ökat mest. Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras till 65 miljoner kronor summerat för Akademiska, Lasarettet i Enköping och Primärvården. År 2011 var utfallet för dessa förvaltningar 60 miljoner kronor. Jämfört med 2011 prognostiserar Akademiska en minskning av kostnaderna i år, medan Lasarettet och Primärvården prognostiserar en ökning. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter augusti 4,4 procent vilket är något lägre än helår Landstingets mål är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 procent. Sjukfrånvaron varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer ligger kvar på 2,5 procent och är i stort oförändrad jämfört med Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är på 1,2 procent och är på samma nivå som 2011, efter att ha legat betydligt högre under våren på grund av influensa och vinterkräksjuka. Uppföljning av den totala sjukfrånvaron för kvinnor respektive män visar att sjukfrånvaron är högre för kvinnor (5 procent) än för män (2,4 procent). Sett till ålder har sjukfrånvaron ökat något i åldersgruppen år, medan den har minskat i åldern 50 år och uppåt. Bland de yrkesgrupper som har en högre sjukfrånvaro i jämförelse med LUL utfallet (4,4 procent) finns undersköterskor, kuratorer, administratörer, specialistutbildade sjuksköterskor m fl medan bland yrkesgrupper med ett lägre utfall finns distriktsläkare, psykolog, handläggare med flera. Se diagram 4. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 34 miljoner kronor efter augusti och det är 2,7 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 8,6 procent. Diagram 3: Utvecklingen av total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro, LUL mål 4,5 % Procent 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack m ars Ack april Ack m aj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack o kt Ack n ov Årsutfall År 2010 År 2011 År

6 6 (8) Diagram 4: Total sjukfrånvaro för ett urval yrkesgrupper ackumulerat utfall augusti Total sjukfrånvaro ack aug, ett urval yrkesgrupper Procent LUL Undersköterska Kurator Administratör Ssk specialistutb Skötare Tekniker Tandläkare Distriktsläk Psykolog Handläggare Ingenjörer Specialistläkare Överläkare

7 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2011 Budget Årsprog Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Ö vriga intäkter V erksamh eten s intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Ö vriga personalkostnader V erksamhetens personalkostnader Inhyrd personal K öpt vård Läkemedel M edicinsk service K öpt tandteknik och tandvård M edicinskt material H yror Trafikkostnader Ö vriga kostnader V erksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar A vskrivningar/nedskrivningar V ERK S. N ETTO KO STNA D Skatteintäkter G enerella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Ö vrig finansiering Finansiering PERIO DEN S RESU LTA T IN VESTERING SVERKSAMHE T Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not 7 (8) Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget Nettokostn prognos Förgående prognos Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr 2011 Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län

8 8 (8) Prognostiserad nettokostnadsutveckling i landstingen Landsting/Region nettokostnadsutveckling Kommentarer SLL 4,8 % Uppsala 3,4 % Sörmland 4,1 % Östergötland 5,3 % Utfall tom juli 3,2 % Jönköping 3,5 % Kronoberg 5,7 % Kalmar 3,5 % Blekinge 2,5 % Skåne 2,7 % Utfall tom juni 2,8 % Halland Inget svar Västra Götaland 3,0 % Utfall tom juni 2,0% Prognos kommer att revideras ner Värmland 2,5 % Utfall tom juni 2,3 % Örebro 3,3 % Västmanland 4,0 % Dalarna 2,5 % Utfall tom juli 1,7 % Gävleborg 2,8 % Västernorrland 4,8 % Jämtland 4,9 % Västerbotten 3,0 % Norrbotten 2,2 % Utfall tom juli var 1,8%. Gotland 2,4 %