Moderaternas kommentar till årsredovisning för Region Uppsala 2017

Transkript

1 Stefan Olsson (M) Regionråd Moderaternas kommentar till årsredovisning för Region Uppsala 2017 Vid regionstyrelsens sammanträde den 27 mars kommer Region Uppsalas årsredovisning för 2017 att presenteras. Årsredovisningen är den sista innan valet i höst och kan ses som en värdemätare på hur Socialdemokraterna och Miljöpartiet har förvaltat väljarnas förtroende. Sammanfattning: Region Uppsalas ekonomi är i obalans. Under 2017 har nettokostnaderna ökat mer än skatter och generella statsbidrag. Det positiva resultatet beror på kraftigt ökade statsbidrag och inte på återhållsamhet med utgifter från regionens sida. Obalansen visar sig tydligast i att regionens viktigaste verksamheter går med underskott: Akademiska sjukhuset (minus 205 miljoner kr), primärvården (minus 30 miljoner kr) och kollektivtrafiknämnden (minus 19 miljoner kr). Anmärkningsvärt är skenande kostnader för inhyrd personal. Plus 55 procent under bara ett år. Trots ökade kostnader har Region Uppsala under 2017 producerat mindre vård. Färre vårdtillfällen har genomförts jämfört med Köerna ökar inom både primärvård och specialistvård. Trenden är negativ och har varit så sedan Största bristerna inom tillgängligheten finns inom barn- och ungdomspsykiatrin och sjukvårdsrådgivningen, Båda verksamheterna har havererat under Sjukskrivningstalen fortsätter att vara höga och trenden är negativ sett till de senaste sju åren. Region Uppsala har svåra kompetensbrister. Särskilt avseende sjuksköterskor. Men den personalgrupp som ökar i antal är administratörer. 1

2 Ekonomi Regionens nettokostnader ökade mer än intäkterna från skatter och generella statsbidrag. Målet är att den årliga ökningen av nettokostnaderna ska var lägre. Regionens två viktigaste inkomstkällor är skatterna och de generella statsbidragen. Övriga intäkter är exempelvis forskningsanslag, patientavgifter, kollektivtrafikintäkter, intäkter av såld vård. Skatten är viktigast eftersom det är den enda inkomstkällan regionen själv styr över. En förutsättning för att kontrollera skattetrycket är att nettokostnadsutvecklingen inte rusar iväg. 1 Ekonomiskt utfall Förändring Nettokostnader ,1 % Skatteintäkter ,2 % Statsbidrag ,4 % Resultat Nettokostnadsutveckling och utveckling av skatter och generella statsbidrag, Region Uppsala Staten har ökat sina bidrag till regionen kraftigt. Det är en följd av regeringens politik. Trots högkonjunktur driver regeringen en mycket expansiv finanspolitik, vilket blir ett problem när Sverige går in i nästa lågkonjunktur. 1 Alla siffror är hämtade ur Region Uppsalas årsredovisning för 2017 om inte annat anges. 2

3 Statsbidragen är till stor del knutna till många olika projekt som ska genomföras. Risken är stor att regionen med statsbidragen drar igång verksamheter som sedan inte blir hållbara om staten inte fortsätter att ösa på med pengar. I dagsläget ser det inte ut som att Stefan Löfven sitter kvar som statsminister i höst. En ny regering kan komma att vilja bedriva en annan politik. Utfallet för nämnder/styrelser och förvaltningar visar också tydligt på en ekonomi i obalans. Störst underskott gör Akademiska sjukhuset med 205 miljoner. En del av detta beror på den felaktiga fakturering som upptäcktes under hösten, men större delen av underskottet beror på ökade kostnader, i första hand personalkostnader. Primärvården går med 30 miljoner i underskott. Även detta beror på kapacitetsbrister. Problem med rekrytering gör att vård inte kan utföras. Primärvården får sina pengar från vårdstyrelsen som på grund av primärvårdens minskade produktion gör ett överskott på 49 miljoner kr. Vårdstyrelsen ska idealt sett inte gå med överskott utan plus minus noll. Om vårdstyrelsen har pengar över beror det på att människor står i kö för att få vård. Primärvården är Region Uppsalas egna verksamhet. Därutöver finns ca 20 privata vårdcentraler som också får sin finansiering av vårdstyrelsen. Kollektivtrafiknämnden går märkligt nog även denna med underskott. Förklaringen ligger i uteblivna biljettintäkter. Överskottet på finansförvaltningen och regionkontoret är statsbidrag som ännu inte blivit fördelade. Hälso- och sjukvårdsdelen av regionen verksamhet gick sammantaget med 177 miljoner kr i underskott. Detta visar att den budget som regionfullmäktige antog inte var realistisk, alternativt att den politiska ledningen inte har haft uppsikt över kostnadsutvecklingen under året. 3

4 Kraftigt ökade kostnader för inhyrd personal Ett område som det finns särskild anledning att granska är den rekordartade ökningen av kostnaderna för inhyrd personal. Kostnaderna ökade med 55 procent under Kostnader för inhyrd personal, Region Uppsala, miljoner kr Region Uppsala har tidigare varit förskonat när det gäller beroende av inhyrd personal i jämförelse med landet i övrigt. Den trenden är nu bruten och regionen går mot att få samma problem som övriga regioner och landsting. Vad förklarar den kraftiga ökningen? En stor del av förklaringen ligger i omläggningen av arbetstider på Akademiska sjukhuset. Det är ett reformarbete som har pågått ett tag men där nya s.k. arbetstidsmodeller togs i bruk under Det fanns en omfattande kritik mot dem inom delar av sjuksköterskekollektivet på Akademiska sjukhuset. Nyckelgrupper inom sjuksköterskegruppen fick med de nya arbetstidsmodellerna sämre ersättning för arbete på nätter och helger. De valde därför att säga upp sig. Från Moderaternas sida har vi sagt att det var riktigt att påbörja ett reformarbete, men att genomförandet inte får ske till priset av inställd vård. Det är inte rimligt att tro att någon anställd från den ena dagen till den andra ska arbeta fler timmar till samma lön som tidigare. Tyvärr valde den rödgröna ledningen att helt ignorera de många varningssignaler som kom från de sjuksköterskor som det handlade om. Region Uppsala har fått ett rykte om sig att driva en hårdför arbetsgivarpolitik. Detta skadar nyrekryteringen, vilket spär på behovet av att anlita inhyrd personal. 4

5 Minskad produktion av vård 2017 Förändring i produktionsvolym, Läkarbesök, primärvård 2,5 % Sjuksköterskebesök, primärvård 15,5 % Privat psykoterapi 14,5 % Sjukvårdsrådgivningen ,1 % Vårdkontakter, Akademiska sjukhuset 0,6 % Vårdkontakter, Lasarettet i Enköping 4,0% Trots ökade kostnader med 6,1 procent har Region Uppsala under året producerat mindre vård jämfört med Regionen hade under året en negativ produktivitetstillväxt. Det blev mindre vård per insatt skattekrona. Den främsta förklaringen till detta är brist på sjuksköterskor men även allmänspecialister. Bristen på sjuksköterskor är som störst inom sjukhusvården, men har nu också fått konsekvenser för primärvården. Mycket beklagligt att se är att Lasarettet i Enköping också råkat ut för vikande produktion. Tidigare har lasarettet visat mycket goda resultat med korta väntetider och höjd förmåga att producera vård. Köerna ökar Vårdgarantin, andel som får vård i tid, procent Telefonkontakt, primärvård Läkarbesök, primärvård Förstabesök, specialistvård Behandling, specialistvård Vårdgarantin säger att en patient ska få telefonkontakt med primärvården första dagen. Kontakt med läkare i primärvården inom en vecka. Bedömning av en specialist inom 90 dagar och behandling/operation inom 90 dagar. Region Uppsala har en vikande trend när det gäller både primärvård och specialistvård. Framför allt är det inom specialistvården trenden viker. Under åren var trenden positiv, men sedan 2014 har det vänt nedåt. 2 2 Källa till diagrammet är SKL:s databas, Väntetider i vården. 5

6 Inom barn och ungdomspsykiatrin, BUP, är vårdgarantireglerna annorlunda. Där ska en patient få en första bedömning inom 30 dagar. Under 2017 havererade emellertid tillgängligheten fullständigt. I augusti 2017 var det endast två procent som fick vård i tid. BUP har tillgänglighetsproblem i hela landet, men Region Uppsalas bottennotering från augusti står i en klass för sig. Inget annat landsting eller region kan uppvisa en så låg siffra. Förklaringen till haveriet är att BUP-mottagningarna i Tierp, Östhammar och Enköping stängdes under Rekryteringsproblem sades vara orsaken. Från Moderaternas sida menar vi att detta inte stämmer. Det har funnits medarbetare som har velat arbeta på dessa orter och med denna patientgrupp. Det är endast bristande vilja att lösa problemet som ligger bakom haveriet. 3 3 Ibid. 6

7 Ytterligare ett anmärkningsvärt förhållande är den kraftiga försämringen av tillgängligheten för sjukvårdsrådgivningen Sjukvårdsrådgivningen bedrevs i privat regi fram till i december Den rödgröna ledningen beslutade under våren att avtalet med leverantören inte skulle förlängas. Istället skulle verksamheten bedrivas i egen regi. Moderaterna motsatte sig beslutet med hänvisning till att det är brist på sjuksköterskor. Det var inte säkert att de anställda skulle vilja byta arbetsgivare. När regionen så tog över verksamheten saknades det medarbetare. Resultatet blev att väntetiderna ökade kraftigt. I februari 2018 var det så mycket som 44 procent av samtalen som inte ens kunde tas emot. 4 4 Diagrammet är hämtat från Vårdstyrelsens månadsrapport, 19 mars

8 Sjukskrivningar i Region Uppsala Sjukskrivningar inom vården är ett problem och Region Uppsala är inget undantag. Under de senaste åren har trenden varit i uppåtgående från en lägstanotering Trots uppåtgående trend ligger Region Uppsala under genomsnittet för landstingen i Sverige. 5 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Sjukfrånvaro, Region Uppsala, andel % Region Uppsala Sjukfrånvaro, andel i procent, Region Uppsala, , , , , , , , , , , , ,4 5 Källa till sjukskrivningssiffrorna är Kolada, SKL:s och statens gemensamma statistikdatabas för kommuner och landsting. 8

9 Rekryteringsproblemen återspeglas inte i årsredovisningen Region Uppsalas mest akuta problem är bristen på medarbetare. Bristen finns inom många yrkeskategorier men mest påtagligt är det för sjuksköterskor, allmänspecialister och tandhygienister. Bristen på medarbetare leder till vårdköer. Av detta skäl skulle man kunna tänka sig att medarbetarfrågorna lyfts fram särskilt i årsredovisningen. Men så är inte fallet. I den rapport som redovisas för regionstyrelsen finns ingen statistik presenterad. Samtidigt framkommer i årsredovisningen att antalet årsarbetare i regionen har ökat med 1,8 procent motsvarande 157 årsarbetare. Årsredovisningen konstaterar: Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna handläggare- och administratörsarbete, ledningsarbete samt inom vård- och omsorgsarbete för vissa yrkesgrupper gällande läkare och undersköterskor. En minskning inom vård- och omsorgsarbete har skett gällande sjuksköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor samt överläkare. Detta är ett alarmerande budskap. Region Uppsala ökar sin totala mängd anställda men det är inte sjukvårdspersonalen som blir fler. Från Moderaternas sida kommer vi att begära att årsredovisningen kompletteras med statistik som klargör hur medarbetarsituationen ser ut. 9